Bönebrev från Berget
Fastan & Påsken 2022 nr 79
Vid den tiden terv nde Jesus fr n Jordan uppfylld av helig ande, och ledd av Anden var han fyrtio dagar ute i knen, d r han sattes p prov av dj vulen. Under hela denna tid t han ingenting, och n r den var slut blev han hungrig. D sade dj vulen till honom: »Om du r Guds son, s befall stenen d r att bli br d.« Jesus svarade: »Det st r skrivet: M nniskan skall inte leva bara av br d.« […] N r dj vulen hade pr vat honom p alla s tt l mnade han honom f r en tid. Med Andens kraft inom sig återvände Jesus till Galileen, och ryktet om honom spred sig i hela trakten. Han undervisade i deras synagogor, och alla lovprisade honom (Luk 4:1-15). Människan frestades av djävulen i paradiset, hon drogs med i ett uppror mot Gud, tilliten till Gud skadades, människan litade inte längre på sin Skapare. Varje synd är ett uppror, ett inre trots, en olydnad mot Gud och brist på förtroende för hans godhet. Människan ville ”vara som Gud” men ”utan Gud och före Gud och inte som Gud vill” (Maximos Bekännaren). Det mest ofattbara är, att resultatet av att människan så totalt vänt sig bort från sin Skapare, gått vilse i sitt uppror, blir ett utbrott av oändlig kärlek i hjärtat av Treenigheten; Fadern, Sonen och den helige Ande formligen exploderar av kärlek gentemot människan, med nåd och åter nåd, med en barmhärtighet som omfamnar allt som gått förlorat. När Fadern ser människans hjälplöshet så sträcker han ut sina händer, Sonen och den helige Ande, för dra människan upp ur ”slam och dy” (Ps 40:3). Människans bottennivå är därför utgångspunkten för Guds frälsningsverk, där människan får möta Guds kärlek på ett nytt och förvandlande sätt. I evangeliet ser vi också att Gud i sin Son, som den nye Adam, utsätter sig för det som den förste Adam inte klarade av i paradiset. Det är inte bara människan som hamnar på botten utan också Gud själv. Jesus frestas av djävulen för vår skull, som en andra chans, för det var våra frestelser som han utsattes för. Guds Son tar på sig de frestelser som människan inte klarar av, och han ger tillbaka sin seger över dessa frestelser. Jesus har gjort sig själv till kraften i vår kamp mot frestelse, synd och ondska. Frestelsernas dragningskraft och syndens makt kan aldrig bli lika starka som Jesu seger, som hans hjälp och beskydd. Jesus styrktes av frestelserna i öknen, för att vi ska förstå hur vi blir styrkta i vårt andliga liv. Vi läser att Jesus återvände med Andens kraft inom sig till Galileen, förnyad i den helige Ande kunde han så utbreda Guds rike i världen. Så förnyas också vi. Gudstilliten, vår gudsförtröstan återställs när vi imiterar honom: genom att avstå, genom vår kamp mot frestelser, synd och ondska, genom att älska Gud och våra medmänniskor. Därför är fastetiden en nådens tid, då vi återfår dopets nåd, befrias från syndens slaveri, blir delaktiga i Kristi påskmysterium. Det är återställelsens och förnyelsens tid då vi med den andliga längtans glädje blickar fram mot den heliga påsken. Fastetiden är en tid då vi bejakar tomheten, disponibiliteten för Gud, att göra plats för honom i våra liv, för att påskljusets eviga sken sedan ska kunna illuminera hela vårt liv. Guds frid och allt gott, Pax et Bonum, fader Peder Bergqvist
ä
ä
å
ö
å
ö
ä
ä
ä
ä
ä
ä
å
å
å
å
å

ö
ä
ä
å
ö
ä
ö
ä
Bönebrevet från Berget nr 79, Fastan & Påsken 2022, sidan 1
VI BER: För Bergets Bönegemenskap, vänner och välgörare, styrelsen För kommuniteten: f. Peder, Marie, Margareta, Berit, Ingrid, Elsa, Br Emmanuel, Kristina För associerade kommunitetsmedlemmar: Birgit, Per, Gunilla, Allan, Firozeh För volontärer och medarbetare: Hermann, Anders, Oskar, Christian För det som nu är särskilt angeläget: Vi ber om kallelser till kommuniteten, volontärer och medarbetare. Gåvor tas tacksamt emot till vårt bankgiro: 574-3323
Vi ber för varandra Om man som medlem i bönegemenskapen vill lägga fram ett förbönsämne kan man skicka ett mejl till Berget (info@berget.se) eller till f. Peder (peder@berget.se), så skriver vi upp det på vår förbönslista.
Välsignade böneljus Välsignade böneljus kan beställas från Berget (ingrid@berget.se). Det kostar ganska mycket att skicka ut de välsignade böneljusen och därför så kommer det att fortsättningsvis kosta 100:- för att få ett paket böneljus hemskickat (självkostnadspris).
Fader Peders böneskola Den helige Bonaventura skriver ”Det mystika vinet” med utgångspunkt i Jesu egna ord: ”Jag är den sanna vinstocken, och min fader är vinodlaren” (Joh 15:1). Det är en skrift om hur det jordiska vinträdet kan lära oss något om det himmelska. Vinträdet planteras som ett skott, en stickling, inte som ett frö, utan förs till jorden från ett annat vinträd. Jesus är det himmelska vinträd som förs till jorden som Gud av Gud, av samma väsen som den han kommer från. För att bära mer frukt planteras han i jorden; i jungfru Marias sköte, och blir det han inte varit, människa, ändå förblir han den han var, Gud. Inget mänskligt arbete beredde denna jordmån för Guds Sons människoblivande. Trädgården bevattnades istället av den helige Andes vatten. Jorden öppnade sig genom tro, för jungfru Maria som trodde och gömde ängelns ord i sitt hjärta. Ett fruktbärande vinträd är beskuret. Jesus blev beskuren, som det himmelska vinträdet, genom omskärelsen och genom hans utblottelse, beskuren allt det han hade, avstod från allt. Han tömde sig, blev mindre, ödmjukade sig mer än någon annan (Fil 2:6-8). Jesus blev beskuren på sin härlighet, njutning, rikedom. I honom finns alla skatter och rikedomar (Kol 2:3). Han är rik på allt och i honom saknas ingenting; ändå blir han fattig till den grad att han enligt sina egna ord blev fattigare än jordens rävar och himlens fåglar: han har ingenstans han kan vila sitt huvud (Matt 8:20). Han föddes fattig, han levde fattigt, han dog på korset fattigast av alla. Han blev beskuren från sina närmaste, sin familj, sina vänner. Ingen fanns där att trösta honom: han fick trampa vinpressen själv, där han själv var frukten och hans blod vinet. Man gräver runt ett vinträd och fienderna gräver för att med list försöka få Jesus på fall, för att få den sanna vinstocken att torka ut, vissna. Men vinträdet växte kraftigt och producerade nådens vin till oss. De försökte ständigt komma åt Jesus, men misslyckades. Då gick de över från att gräva runt honom till att gräva sig in i vinträdet i hopp om att kunna utrota det. De borrade sig in i hans händer, fötter och sida, de genomborrade centrum av hans allra heligaste hjärta med raseriets spjut, hjärtat som redan öppnats med kärlekens spjut.

Bönebrevet från Berget nr 79, Fastan & Påsken 2022, sidan 2
Bonaventura vill locka oss till att utifrån att vi hängivet tar del av Jesu passion ge tillbaka Jesu kärlek så helhjärtat vi kan. Låt oss därför omfamna den sårade Kristus vars händer och fötter och sida genomborrades av de onda vingårdsmännen. Låt oss be att han binder våra hjärtan, nu så vilda och ofruktbara, med kärlekens band och sårar oss med kärlekens spjut. Ett vinträd måste bindas. Det första bandet är lydnad. Han lydde sin Fader, till döden, döden på ett kors (Fil 2:8). Han lydde sin Moder och Josef: "Sedan följde han med dem ner till Nasaret, och han lydde dem i allt" (Luk 2:51). Han lydde denna världens lagar och betalade skatt (Matt 17:24ff). Men Jesus binds med många andra band, jungfruns livmoder; han som himlar inte kan rymma begränsades till att bäras i jungfru Marias sköte. Den trånga krubban. Repen som man band honom med när han arresterades (Matt 26:50). Han binds för att gisslas, som vinet binds vid en stolpe, så bands Jesus. Törnekronan som pressades ned över Kristi älskade huvud och trängde in så att blodet droppade ner på hans ansikte. Spikarna som naglade fast honom vid korset. Spikarna skiljde inte endast lederna i hans händer och fötter utan separerade denna all-älskande själ från sin boplats, hans allra renaste kropp. Med kärlekens band fördes han ner från himlen till jorden för att lida i sin passions band. För oss är det motsatt riktning. När vi längtar efter att bli dragna från jorden till himlen måste vi först bindas tillsammans med Jesus med passionens band, lidandets band, genom vilka vi får kärlekens band och så bli ett med honom. Så det handlar om att gå in hans lidanden och låta sig gripas, hänföras, förundras. Men vårt hjärta är av sten, vi har hört att han gav upp allt och dränktes med tårar under sitt kötts dagar, ändå rörs vi inte till tårar. Kanske kommer vårt hjärta att mjukna så att vi åtminstone fäller tårar för Jesu tårar och blod. Vi hör de tunga hammarslagen, kanske måste vi genomborras med järnspikarna för att vi till slut ska bli berörda. Om du är uttorkad som ett förbränt land kan du lätt bli uppmjukad av Jesu tårar, utgjutna på din jord. Men om du dina brotts kyla har förhärdat dig till en fastgjuten sten, då måste grövre verktyg användas, korsets hammare och järnspikarna, så att när de tränger in, delar dig itu, du kan ge ifrån dig en frälsande ström av tårar. Om du blivit hård som en diamant kan du endast räddas av blodet från ett lamm utan fläck (1 Petr 1:19). Kraften i detta blod kan värma och lösa upp även den mur av diamant som kommit mellan Gud och människa. När Jesu blod flöt fram blev det inte bara en spricka i muren utan den jämnades med marken och utplånades. ”O du diamanthårda hjärta, sänk dig ned i lammets blod, vila i det, bli varm av det, när du är varm bli uppmjukad, när du är uppmjukad, låt tårarna komma. Därför vill jag söka och finna en källa i sorgen, korset, spikarna och sist i det purpurfärgade blodet av vår älskade Jesus”. Jesus utgjuter sitt blod för vår skull, genom sitt namn som är ett tidigt mystikt tecken på att han sannerligen är en sann Jesus för oss, en Frälsare. Blodet utgjuts i hans dödskamp i Getsemane, han svettades blod, droppade på marken (Luk 22:43-44). Detta yttre blodflöde vittnar om ett inre hjärta krossats av sorg. Hans hjärta öppnar sig för Kyrkan. Han förebådar hur hela Kyrkan färgas röd av martyrernas blod. Törnekronan trycktes ned över hans panna, det mildaste lammet piskades blodig, för vår skull, han genomträngdes av spikarna, det flödar blod och vatten från hans öppnade sida.

Bönebrevet från Berget nr 79, Fastan & Påsken 2022, sidan 3
Genom den öppna dörren av hans genomstungna sida, kommer vi till Jesu, den högstes, allra mest ödmjuka hjärta. Här är i sanning kärlekens verkliga skatt fördold, eftertraktad och outsäglig; här upptäcker vi tillbedjan och tårarnas nåd, här lär vi oss mildhet och tålamod i våra lidanden, och medlidande med den lidande. Framförallt finner vi i oss själva ett ödmjukt och ångerfullt hjärta. I Jesu, av kärlek, öppnade hjärta är vi kallade att under fastetiden låta oss förvandlas, omformas, återskapas, och likformas med Jesus själv, genom att hängivet ställa hela vår person i ljuset av hans lidande. LÄSPLAN. Hänvisningar till sidor i vår tidebönsbok: Dag efter dag. Fastetiden (se s. 715-806) Fastetiden är en förberedelse till randet av påsken. Fastetidens liturgi manar oss till omvändelse, så att vi värdigt kan ra påskens mysterium. 6-12/3, se vecka 1 3-9/4, se vecka 1 13-19/3, se vecka 2 10-14/4, se vecka 2 (Stilla veckan) 20-26/3, se vecka 3 14-17/4, de heliga tre påskdagarna 27/3-2/4, se vecka 4 17-24/4, se vecka 1 (Påskoktaven) Påsktiden De femtio dagarna mellan påsk och pingst ras i jublande glädje som en enda festdag, »den stora söndagen«. 25-30/4, se vecka 2 15-21/5, se vecka 1 1-7/5, se vecka 3 22-28/5, se vecka 2 8-14/5, se vecka 4 29/5-4/6, se vecka 3 Helgondagar och högtider att ra (se helgondelen sidan 889 och framåt): 2/3 ASKONSDAGEN, faste- och abstinensdag 19/3 S:T JOSEF, JUNGFRU MARIAS BRUDGUM, högtid 25/3 HERRENS BEBÅDELSE - JUNGFRFU MARIAS BEBÅDELSEDAG, högtid 10/4 PALMSÖNDAGEN – PASSIONSSÖNDAGEN 14/4 SKÄRTORSDAG 15/4 LÅNGFREDAG – HERRENS LIDANDE OCH DÖD 16/4 PÅSKAFTON, PÅSKVAKA, PÅSKDAGEN 17/4 PÅSKDAGEN 18/4 ANNANDAG PÅSK 25/4 S:T MARKUS, EVANGELIST, fest 29/4 S:TA KATARINA AV SIENA, JUNGFRU OCH KYRKOLÄRARE, Europas skyddspatron, († 1380), fest 3/5 S:T FILIPPOS OCH S:T JAKOB, APOSTLAR, fest 14/5 S:T MATTIAS, APOSTEL, fest 18/5 S:T ERIK, KONUNG OCH MARTYR, Sveriges skyddspatron, (†1160), fest 26/5 KRISTI HIMMELSFÄRDS DAG, högtid 31/5 DEN SALIGA JUNGFRU MARIAS BESÖK, fest 3/6 S:t Charles Lwanga och hans följeslagare, martyrer († 1886), minnesdag 5/6 PINGSTDAGEN, högtid
fi
fi

fi
fi
Bönebrevet från Berget nr 79, Fastan & Påsken 2022, sidan 4