Bönebrev 76 by Stiftelsen Berget

Fastan och Pås 202 nr 7

”Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att sättas på prov av djävulen. När han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter blev han till slut hungrig. Då kom frestaren och sade till honom: ”Om du är Guds son, så befall att de här stenarna blir bröd.” Jesus svarade: ”Det står skrivet: Människan skall inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår ur Guds mun” (Matt 4:1-4). Fastetiden vill lära oss något om den helige Ande och kampen mot ondskans ande. Vi ser att det är Gud och inte Satan som har initiativet. Det var inte den onde som försökte lura Jesus, inte en snara som djävulen hade lagt ut utan vår Herre gick i lydnad för den helige Andes vägledning. När han besegrat frestelserna styrktes han med kraft från den helige Ande (Luk 4:4), och det är tydligt att frestelserna inte störde Andens närvaro i Jesus utan denna närvaro snarare intensifierades och stärktes. Evangelierna vill visa att Jesus befriade sig från Satan i öknen för att sedan kunna befria alla andra. Därför börjar Jesus direkt efter ökenvistelsen med att befria människor, med hjälp av den helige Ande (Mark 1:21ff, Matt 12:28, Luk 11:20). Det är just den helige Andes aktivitet i Jesus som visar på hans seger över det onda, över den onde, och tecknet för att Guds rikes tid hade börjat på jorden. ”I den helige Andes närvaro, förlorade djävulen sin makt” (S:t Basileos den store). Och Jesus undervisar just om att ”denna världens härskare är dömd” (Joh 16:6-11) och så är det den helige Andes närvaro i Jesus som visar att den nya tidsålderns har inletts! När Jesus dött och uppstått gjorde den helige Ande klart för världen att Satan hade blivit besegrad, inte endast i Jesu död utan också i djupen av lärjungarnas liv, fienden hade blivit besegrad i deras liv så att de med stort mod kunde kämpa sina egna strider Det är ett missförstånd att tro att avvisandet av den onde i vår sekulära kultur skulle vara ett argument mot att det finns en ond makt. Det vore det allra mest absurda om en kultur som avvisat Gud skulle erkänna djävulens existens. Problemet med en kultur som avvisar den andliga sidan av tillvaron är att det onda tenderar att bli ännu mer närvarande och konkret just när man inte vågar konfronteras med en ond makt. Se bara på hur vi tenderar att acceptera skräck och våld som något normalt. Det finns en tendens att acceptera det onda som något som går att förklara eller bortförklara… Men vad vi behöver är en sund inställning som gör att vi varken ser djävulen överallt eller ingenstans. S:t Augustinus säger i en predikan att ”Djävulen gläds när han blir beskylld för något. I själva verket vill han att du skyller på honom. Han är mer än villig att lyssna på alla dina beskyllningar så länge som det håller dig borta från att bekänna dina egna synder” Det viktigaste under denna fastetid är att vi fått den helige Ande som vår Försvarare mot alla anklagare, som S:t Kyrillos av Jerusalem säger: ”I Gud har vi en stor allierad och beskyddare, kyrkans store lärare, vår store försvarare. Därför fruktar vi inte djävulen och hans demoner, eftersom att den som kämpar i oss är så mycket starkare än de!” Guds frid och allt gott, Pax et Bonum, fader Peder Bergqvis

Bönebrevet från Berget nr 76, Fastan och Påsk 2021, sidan 1

Bönebrev frå Berge

Vi ber för varandra Om man som medlem i bönegemenskapen vill lägga fram ett förbönsämne kan man skicka ett mejl till Berget (info@berget.se) eller till f. Peder (peder@berget.se), så skriver vi upp det på vår förbönslista

Välsignade böneljus På Kyndelmässodagen välsignades nya böneljus som nu kan beställas från Berget (ingrid@berget.se). Vi tog för några år sedan bort avgiften för att vara med i Bönegemenskapen. Nu har vi insett att det kostar ganska mycket att skicka ut de välsignade böneljusen och därför så kommer det att fortsättningsvis kosta 100:- för att få ett paket böneljus hemskickat (självkostnadspris)

Fader Peders böneskola ”Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall, som rann från Guds och Lammets tron. Mitt på den stora gatan, med floden på ömse sidor, stod livets träd, som bär frukt tolv gånger om året och ger sin skörd varje månad, och trädets blad är läkemedel för folken” (Upp 22:1-2) Jesus är Livets träd (Lignum Vitae) som vattnas med livets vatten, klar som kristall, som rinner från Guds och Lammets tron (jmf 1 Mos 3:24). Vi kallas under fastetiden ut till öknens hunger och längtan för att ta del av detta välsignade träds frukter, blad och blommor. Tillförsiktens frukt. Vi kan se en fast tillförsikt hos Jesus när han skyndar sina fiender till mötes. Förrädaren kom tillsammans med blodtörstiga män på natten med facklor och vapen för att söka hans liv, men han var redo. Han skyndade direkt för att möta dem, avslöjade vem han var och överlämnade sig själv. De har ingen makt över honom, han kastar dem till marken med sitt allsmäktiga ord. Men inte ens i denna stund håller han tillbaka sitt medlidande. Han helar med sin hands beröring det öra som hans lärjunge huggit av och hindrade sina försvarare att skada angriparna Tålamodets frukt. När Mästaren grips flyr lärjungarna, när Jesus med kärleksfyllda ögon söker människan möter han Petrus förnekande blick, när den sanne Översteprästen bekänner att han är Guds Son döms han till döden av de illvilliga översteprästerna. Detta ansikte som vördas och tillbes av änglarna, som fyller himlarna med jubel, täcks med spottet från orena läppar. Hela skapelsens Herre blir slagen på kinden som en föraktlig slav. Han som inte vet av någon synd väcker syndarnas önskan att utplåna honom. Men han var som ett lamm som leds till slakt (Jes 53:7), stod ödmjuk och tyst inför sina ogudaktiga domare. De vräker ur sig falska anklagelser för att bringa livets Upphovsman till döden. De föredrar vargen framför lammet, döden framför livet, mörkret framför ljuset

Bönebrevet från Berget nr 76, Fastan och Påsk 2021, sidan 2 :

VI BER För Bergets Bönegemenskap, vänner och välgörare, styrelse För kommuniteten f. Peder, Marie, Margareta, Berit, Ingrid, Elsa, Br Emmanuel, Kristin För associerade kommunitetsmedlemmar Birgit, Per, Gunilla, Allan, Firoze För volontärer Simon, Lena, Birgitt För det som nu är särskilt angeläget: Vi ber för alla offer för den pågående coronapandemin Vi ber om kallelser till kommuniteten, volontärer och medarbetare Gåvor tas tacksamt emot till vårt bankgiro: 574-3323

Bönebrevet från Berget nr 76, Fastan och Påsk 2021, sidan 3 a

Ståndaktighetens frukt. Hånad och avklädd, sedan hånad och iklädd en purpurröd mantel och törnekrona, hånad och slagen, bespottad, gisslad, genomborrad av spikar, hånad och fastnaglad på korsets trä. Han som är Guds välsignade hänger där, utsträckt mellan himmel och jord, genomdränkt av lidande, för att vi genom hans sår skall bli helade. För att förstärka förvirringen, vanäran, skammen och lidandet lyftes det oskyldiga Lammet upp på korset som ett spektakel, mellan två rövare, utanför stadsporten på platsen för förbrytare. De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet. Det allra mildaste Lammet bad till sin Fader för dem som korsfäste och hånade honom och när en av rövarna bad honom ”J sus, tänk på mig när du ko mer med ditt r ke,” svarade han: ”Sa ne l gen, r dan i dag skall du v ra med mig i p r d set” (Luk 23:42-43). Så stor är hans givmilda kärlek och barmhärtighet. Bladen på Livets träd är Jesu ord. Det finns ett lövverk av ljuva ord som han givit som vårt skydd. Lyft blicken och se på din smorde och lyssna på varje ord han säger i sin plåga. Bevara allt du hör som en ovärderlig skatt i ditt hjärtas hemliga kassavalv. Sju ord, som sju blad, alltid gröna, kommer från Livets träd som upphöjts på korset och dessa är de sju orden ”Fader förlåt dem ty det vet inte vad de gör.” Göm detta blad inom dig så att du när du angrips av fiender alltid skyddar dig med samma mildhet som Jesus. Din Brudgum bad för dem som dödade honom, kan inte du be för dem som talar illa om dig ”Idag skall du vara med mig i paradiset.” Hur snabbt blev inte en fiende en vän, en obekant en del av hushållet, en främling en nära anhörig, en brottsling en bekännare. Vilket tydligt exempel på hoppet som aldrig överger människan i denne rövares sista försök och längtan. ”Kvinna, se din son.” ”Se din mor.” Det tredje bladet är ett ljuvligt ord som uttrycker sonens, barnets, djupaste vördnad. Här avslöjar han sin djupa kärlek till Moder Maria. Han visste att nu också hennes stund hade kommit, då svärdet går genom hennes hjärta. Det var som om hon levande dog med sin Son, vid liv led hon en pina värre än döden ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig”. För att bevisa sin enhet med Kyrkan, sin brud, och sin kärlek till henne, gör han här klart att han ska lida i alla sina lemmar. Den ende som inte kan bli övergiven ropar ut att han är övergiven för de många lemmar som plågas så hårt att det ser ut som att de är övergivna av Gud. Välsignad vare den älskade Jesus som lider för oss, först i sig själv sedan med oss och i oss, som om våra lidanden vore hans egna ”Jag törstar.” Jesus vill uttrycka sin kärleks stora omfång, för en törstig man längtar mer desperat än en som är hungrig. Han visar genom törsten att han söker efter något mer intensivt än allt annat, han törstar allra mest efter vår frälsning, men också efter vår kärlek. ”Det är fullbordat.” Så fullbordas Skriftens ord, allt får sin fullbordan i honom (Ps 68:22, Luk 24:27). Han bar för vår skull till slutet sitt mest fruktansvärda lidande ända tills allt som var förutsagt hade fullbordats. Så bör vi i mötet med alla vår svårigheter, lidanden frestelser, säga: "Det är fullbordat, tack vare din hjälp, inte i min egen kraft, jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat mitt lopp, jag har bevarat tron" (2 Tim 4:7) ”Fader, i dina händer befaller jag min ande.” Det sjunde lövet på Livets träd är det sista ordet från vår allra mest älskade Jesus. Hans själ tillhörde redan Fadern men han valde att befalla sin själ i Faderns hand för att lära oss, som endast är stoft och aska, att överlämna vår själ i dessa eviga händer Blommorna på Livets träd. Eftersom det aldrig blir frukt utan blommor, kom han för att blomma på ett unikt sätt med blommor av alla slag. Ödmjuk som en viol, ren som en lilja, tålmodig och älskande som en ros, avhållsam som en krokus.

LÄSPLAN. Hänvisningar till sidor i vår tidebönsbok: Dag efter dag. Fastetiden Fastetiden är en förberedelse till randet av påsken. Fastetidens liturgi manar oss till omvändelse, så att vi värdigt kan ra påskens mysterium. 17-20/2, se vecka 21-27/3, se vecka 21-27/2, se vecka 28-1/4, se vecka 2 (Stilla veckan 28/2-6/3, se vecka 2-4/4, de heliga tre påskdagarn 7-13/3, se vecka 5-10/4, se vecka 1 (Påskoktaven) 14-20/3, se vecka Påsktide De femtio dagarna mellan påsk och pingst ras i jublande glädje som en enda festdag. 11-17/4, se vecka 2-8/5, se vecka 18-24/4, se vecka 9-15/5, se vecka 25-1/5, se vecka 16-22/5, se vecka 3 Helgondagar och högtider att ra (se helgondelen sidan 889 och framåt): 17/2 ASKONSDAGEN, faste- och absti4/4 PÅSKDAGE nensda 5/4 ANNANDAG PÅSK 22/2 DEN HELIGE APOSTELN PETRUS 29/4 S:TA KATARINA AV SIENA, JUNGBISKOPSSTOL, fes FRU OCH KYRKOLÄRARE, Europas 19/3 S:T JOSEF, JUNGFRU MARIAS skyddspatron, († 1380), fes BRUDGUM, högti 1/5 S:t Josef arbetare 25/3 HERRENS BEBÅDELSE - JUNGFRFU 3/5 S:T FILIPPOS OCH S:T JAKOB, MARIAS BEBÅDELSEDAG, högti APOSTLAR, fes 28/3 PALMSÖNDAGEN – PASSIONS13/5 KRISTI HIMMELSFÄRDS DA SÖNDAGE 14/5 S:T MATTIAS, APOSTEL, fes 1/4 SKÄRTORSDA 18/5 S:T ERIK, KONUNG OCH MARTYR, 2/4 LÅNGFREDAG Sveriges skyddspatron, (†1160), fes 3/4 PÅSKAFTON, PÅSKVAK 23/5 PINGSTDAGEN, högtid

”

)

Bönebrevet från Berget nr 76, Fastan och Påsk 2021, sidan 4 g

På Livets träd blommar det en röd och eldig ros: röd av lidandets blod, brinnande med kärlekes eld, daggig av Jesu tårar. Han som överglänser allt, vår och änglarnas glädje, han gråter och sörjer (Heb 5:7). För att illustrera hur mycket han älskade oss är lidandets ros förenad med kärlekens ros. Kärlekens ros visar sin höggröda flamma i lidandet, och lidandets ros glöder med kärlekens eld. Vår Älskare färgades purpurröd i lidandet och utlämnade sig själv åt döden, döden på ett kors: inte bara under några timmar utan hela tiden från sin födelse till sin bittra död. För allt han genomgick i sitt liv är underförstått i den lidande rosens röda färg Det är i glöden av hans allra rödaste lidande hans ojämförbara kärlek uppenbaras. Rosen sluter sig i nattens kyla men i värmen av den uppgående solen öppnar den sina högröda kronblad som ett tecken på flammande glädje. På samma sätt var den glädjebringande himmelska blomman, den skönaste Jesus, sluten som i den kalla natten av Adams synd men så brinnande på nytt när tiden var inne med flammor av brinnande kärlek ”Herre Jesus Kristus, du Livets träd, ge oss nu under denna fastetid dina frukter som vår föda, ge oss dina blad till läkedom för alla våra sjukdomar och låt doften från dina välluktande blommor väcka oss och dra våra hjärtan till dig, du den allra Högste.