Att våga

År 2007 deltog jag genom jobbet i en kurs kallad “Core -din inre kärna”. Egentligen är jag lite allergisk mot all typ av självhjälpsböcker,kurser och “älska dig själv”-propaganda, men allt måste testas en gång, så även detta.

På kursen ombads vi att tänka på hur vi ville att våra liv skulle se ut om fem år. Sedan skulle vi ur tidningar klippa bilder som representerade våra “nya liv” och på så vis skapa oss en “visionboard” att titta på när vi behövde göra val i livet. Och där står jag på en trave böcker och pratar. Mina barn leker i en trädgård full av äppelträd, jag äter choklad och en pensionär bär omkring sin fru på ryggen (vilket är en uppmaning till mig att inte äta så mycket choklad att min man inte orkar bära omkring mig när jag blir äldre).

Jag får erkänna att denna uppgift gett mig ett av mina viktigaste verktyg för att forma mitt nya liv. Varje gång jag får en ny idé, ett nytt erbjudande eller möter någon som vill det ena eller det andra av mig checkar jag av med min visionboard. Om jag gör det här, leder det mig närmare mot det jag egentligen vill med mitt liv? Om svaret är ja då kör jag. Annars låter jag bli.