2025
JOBBPULS
2011
Kompetensförsörjningsrapport Jämtlands & Västernorrlands län
PROGNOSEN SÄGER:
Massor med jobb i vår region! jobb Grön teknik Utvecklande vård skapar jobb inom och omsorg! Besöksnäringen växer!
IT – hett att jobba med
0 0 0 65 n går i pensio
Här finns framtidens eter! jobbmöjligh
Stor ICA-handlare Träffa Tomas som driver ICA Maxi i Norrlands största handelsområde i Birsta
151 ram viktiga diag g av för planerin n framtide
Miljöföretagaren
Jenny i Indal vill erövra världen med sitt miljövänliga alternativ till glykol
2
Våra utmaningar – dina möjligheter Under lågkonjunkturen 2008–2009 fick vi som landshövdingar och regionråd uppdrag att mildra effekterna av den. I samband med detta kartlades bland annat vilken kompetens som finns i företag och organisationer, kommande avgångar från arbetsmarknaden och hur kompetensbehovet ser ut framöver. Under arbetet blev det tydligt att våra län behöver ta ett mer samlat grepp kring de här frågorna.
Här är några frågor att fundera kring: • Hur kommer den digitala utvecklingen att påverka vårt arbetsliv och vår kompetensutveckling? • Kommer vi att pendla digitalt i framtiden, det vill säga att med ny teknik jobba hemifrån, från ett café, på natten eller från stugan? • Hur attraherar vi fler som kan möta våra framtida kompetensbehov? Vilka livsstilsvärden erbjuder vi som gör att folk bor här även om anställningen finns i Stockholm, London eller Hanoi? • Hur ser vi till att utbilda oss för de arbetsuppgifter som behövs? Hur når vi det livslånga lärandet? Vems ansvar är det att se till att ha adekvata kunskaper? Det är svaren på bland annat dessa frågor som formar framtiden för oss här i Västernorrlands och Jämtlands län. Tillsammans kan vi hjälpas åt att bygga en ny, stark framtid i vår region!
Robert Uitto Regionråd Regionförbundet Jämtlands län
Britt Bohlin Landshövding Länsstyrelsen Jämtlands län 3
Bo Källstrand Landshövding Länsstyrelsen Västernorrlands län
Robert Uitto och Britt Bohlin fotograferade av Tina Stafrén, Fotograftina. Bo Källstrand fotograferad av Kenneth Zetterlund.
I den här rapporten vill vi därför på ett samlat sätt visa vår sysselsättningsstruktur, befolkningsutveckling, hur arbetsmarknaden ser ut över tid och vilka utbildningar regionen erbjuder. Vi vill också skapa en diskussion kring vårt framtida behov av kompetenser, både övergripande och ända ned på lokal nivå.
4
Innehåll 1
Nu rustar vi för framtiden
2
Spännande jobb
Några höjdare
– miljöteknik – besöksnäring – IT – utbildning – hälso- och sjukvård – handel – räddning och säkerhet – kommuner och statlig verksamhet – företagstjänster – jord och skog – vindkraft
3
y Träffa Jenn cerar som introdu ligt ett miljövän ll alternativ ti glykol!
Utbildningsutbudet Övergripande beskrivning av nivåer och inriktningar med hänvisning till mer info
4
Förutsättningar – arbetsmarknadens struktur
26
Statistik och prognoser
5
Befolkning och utbildningsnivåer Statistik och prognoser
6
sidor fullspäckade med inspirerande jobb!
Möt barnsjuksköterskan Linus och turismutvecklaren Petter
Plats för egna tankar Referenser
Rapporten är framtagen inom projektet Konkurrenslyftet våren 2011 och spänner över Mellersta Norrland – Västernorrlands och Jämtlands län Läs mer på: www.mynewsdesk.com/ se/pressroom/konkurrenslyftet Tryck: Erlanders Produktion: Alltid Marknadsbyrå Omslagsfoto: Frida Sjögren Foto inlaga: Anders Eliasson Utgivare: Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Jämtlands län, Arbetsförmedlingen, Regionförbundet Jämtlands län och Mittuniversitetet.
Ragunda
151
r e t e h g i l j ö m a y n 0 0 0 5 6 diagram om länens framtid
Nu rustar vi för framtiden! Hur framtiden ser ut är aldrig lätt att veta. Men en sak är säker – om vi vill behålla och utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv och en stark offentlig sektor är kompetensförsörjningen central. När de nya jobben kommer behöver vi ha människor med rätt kompetens för dem. Och då gäller det att lyfta blicken redan nu för att försöka se vad som väntar runt hörnet.
Arbetslivet är i stark förändring. Globalisering, ökad konkurrens i allt fler branscher, en rörligare arbetsmarknad, ny teknik, en stark ökning av tjänsteföretagandet och stora pensionsavgångar är några av de förändringar som pågår och väntas fortsätta under de närmaste åren. Den här rapporten vill blåsa liv i diskussionen och debatten om framtidens jobb. Vilka av de ”gamla” jobben kommer att finnas kvar, vilka är de nya jobben och vad behöver vi för kompetens för att fylla de luckor som uppstår? Vi måste helt enkelt förbättra matchningen mellan kompetens och jobb och se till att den grupp människor som är tillgänglig på arbetsmarknaden också har den kompetens som efterfrågas. I avsnitt 2 har vi gjort nedslag i några av de branscher som bedöms ha goda framtidsutsikter. Människor i branschen får beskriva nuläget, hur de ser på framtiden och vad de tror att det behövs för kompetens framöver.
6
Det livslånga lärandet, som bygger på tanken att individens lärande inte är avslutat i ungdomsåren utan fortgår hela livet och sker såväl genom formell utbildning som i arbetslivet och i vardagen, är en förutsättning för den framtida kompetensförsörjningen. I avsnitt 3 listar vi det utbud av utbildning som finns i våra län. Det är viktigt med en gemensam bild av de utmaningar vi står inför och i avsnitt 4 och 5 har vi därför samlat ett urval av statistik som beskriver regionens förutsättningar kring kompetensförsörjning. Vi har valt att bryta ner statistiken till regionnivå och kommunnivå där det varit möjligt för att ge underlag för diskussioner på lokal nivå. Förhoppningen är att rapporten ska ge faktaunderlag och inspiration till många spännande diskussioner om hur vi kan möta framtidens kompetensbehov.
Sju utmaningar
för Jämtlands och Västernorrlands län
7
1
Öka andelen invånare i arbetsför ålder så att skatteunderlaget ökar och försörjningsbördan minskar
2
Öka andelen unga invånare för att kunna möta de stora pensionsavgångar som är att vänta bland såväl företagare som anställda
3
Vara följsamma i den pågående omstruktureringen av arbetsmarknaden där vissa branscher ökar antalet anställda och andra minskar
4
Matcha de personer som står utanför arbetsmarknaden med de kompetensbehov som finns
5
Öka utbildningsnivån, speciellt i länens mindre kommuner och då främst bland män
6 7
Öka jämställdheten på arbetsmarknaden Öka andelen utlandsfödda personer i vår region
2
2
Spännande jobb!
Möt några intressanta företrädare för vår regions branscher. Ta del av deras tankar om framtidens behov, kompetens och arbetskraft.
Grön teknik skapar nya jobb Clean Tech Region är ett paraplyföretag för miljöteknikföretag i Jämtland och Västernorrland. Regionen är en av de mest innovativa när det gäller miljöteknik och Clean Tech Region hjälper företagen att maximera tillväxten genom att marknadsföra och sälja deras produkter och tjänster, framför allt på export genom internationella Clean Tech partners.
”Du får inte betalt för ett intellekt, du får betalt för vad du åstadkommer” Den internationella konkurrensen ökar och vi måste helt enkelt bli bättre på att sälja våra innovationer, som tidigare nästan sålde sig själva. Det behövs även nyexaminerade ekonomer, utbildade i ett tänk där hållbar ekonomi och hållbar miljö går hand i hand.
Hur kommer verksamheten att utvecklas till 2020? – Miljöproblemen i världen galopperar och vi får räkna med nya direktiv från exempelvis EU och Kyoto. Det innebär att marknaden för miljöteknik ökar, vilket är positivt för svenska företag, som har ett gott renommé och ligger längst fram inom många områden. Under hösten öppnar vi Clean Tech Region Singapore med fem anställda.
LARS LING VD CLEAN TECH REGION SOLUTIONS
Hur ska de unga lockas till området? – Genom utbildning och information i en aldrig sinande ström. Vi har idag både kunskap och förmåga att se konsekvenserna av hur vi lever, vilket ger många unga människor insikter och engagemang som i sin tur skapar attraktionskraft. Och med tanke på jordens befolkningstillväxt är energiförsörjning och miljöteknik områden med enorm potential.
Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet att vara störst fram till 2020? – Ingenjörer inom natur och miljö kommer att behövas. Många inom den gruppen går i pension fram till 2020. Sedan behöver vi kompetens inom sälj, paketering och marknadsföring.
10
Vilka egenskaper och färdigheter kommer att behövas? – Individer som vågar tänka, handla, drömma och fantisera. Entreprenörer som utvecklar och driver igenom idéer och lösningar. Kommer utbildningsvägen fram till jobbet att förändras? – Ja. Höga examina hjälper dig inte alltid att få ett jobb idag. Du får inte betalt för ett intellekt, du får betalt för vad du gör och åstadkommer. Vi har överproducerat akademiker i en tro att forskning är nyckeln till tillväxt, men det som är viktigast är vad du åstadkommer med din kunskap.
”
ttt Enligt testrapporterna har vår kylarvätska inga toxiska egenskaper eller ekotoxologisk inverkan, den ackumuleras inte i organismer. Att den dessutom har en rad andra fördelar gentemot den traditionella glykolen och är bättre för motordelarna är en ren vinst. Glykol används inte bara i bilar, utan även i processindustrin, i värmeslingor i golv, i fartyg och på många andra ställen och kunderna finns överallt i världen. Om vi kan vara med och fasa ut miljöboven glykol så vore det en enorm vinst för vår jord. Jenny Melin, 39 år och VD för EC1 Company AB i Indal
” 11
Turism en ny basnäring Besöksnäringen i Jämtland och Härjedalen är redan stor, men beräknas kunna växa än mer. Målet är att öka besökssiffrorna, inte bara under vintersäsongen, utan kanske särskilt under sommarhalvåret. Mats Forslund, vd på Jämtland Härjedalen Turism AB, stöttar och stärker länets turistföretag inom alla sektorer.
”Det behövs mer språkkunskaper och kulturförståelse” Hur kommer verksamheten att utvecklas till 2020? – Vi arbetar med kunskapsdriven turismutveckling och har en vision och ett tydligt mål att öka besöksfrekvensen. Ett sätt är att öka balansen mellan sommar och vinter. Funäsfjällen är ett bra exempel där närmare 40 procent av verksamheten sker under sommarhalvåret. Kan vi öka sommaraktiviteterna ännu mer så skapar vi ett attraktivt näringsklimat året runt för turistnäringen.
MATS FORSLUND VD JÄMTLAND HÄRJEDALEN TURISM
Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? – Vi behöver höja kompetensen inom ledarskap och strategisk affärsutveckling och kvalitetssäkring. Det är entreprenörer som behövs i branschen, och dessa vill vi stötta. Kompetens gör skillnad och skapar tillväxt. 12
Sedan behövs det mer av både språkkunskaper, kulturförståelse och andra kompetenser för att möta utländska gästers önskemål. Trenden är att andelen utländska besökare ökar. Vid en jämförelse för något år sedan hade Åre Östersunds flygplats mest inkommande chartertrafik i hela Sverige. Hur ska de unga lockas till besöksnäringen? – Om vi kan erbjuda bättre anställningsvillkor året runt lockas ungdomar att satsa på denna framtidsbransch. Ser de sedan möjligheten att vidareutbilda sig och göra karriär inom branschen lockas kompetenta personer att stanna kvar och kanske bilda familj, särskilt om det finns bra boende i regionen. Så hela länet mår bra av att satsa på detta.
”
Det är både spännande och enormt roligt att få utveckla produkter inom besöksnäringen. Det är dessutom framtidssäkert då det visat sig vara en av de branscher som stått sig bäst i ekonomiska orostider. Jag kommer från Härnösand och har arbetat som guide, skidlärare och säljare på olika platser i världen, men nu har jag slagit mig ner i Funäsdalen. Här driver jag olika turismutvecklingsprojekt inom Destination Funäsfjällen.
”
Petter Eurenius, 29 år, turismutvecklare
Kommer utbildningsvägen fram till jobbet att förändras? – Vi arbetar nära turistprogrammet och den akademiska världen. Bland annat tar vi in praktikanter och sommarjobbare från universitetet. Vi hjälper också till med uppslag för projektarbeten och uppsatser. Sedan hoppas vi kunna skapa resurser via sociala fonden för att kunna jobba med kompetensutveckling inom näringen, främst inom ledarskaps- och affärsutveckling. Hur bidrar ni till länets tillväxt? – Vårt mål är att omsättningen ska öka från 3,8 miljarder kronor 2010 till 6 miljarder år 2020. Med 4 700 årsarbetare och närmare 400 000 utländska gäster per år i kommersiella bäddar kan besöksnäringen redan idag räknas som en av regionens basnäringar.
Pensionsavgångar drifts- och verksamhetschefer, Åre 2010–2025: 55,5% 49 drifts- och verksamhetschefer i Åre går i pension 2010–2025.
13
IT är hetare än många tror Efter IT-kraschen i början av 2000-talet svalnade intresset för IT. Men branschen är fortfarande het och kommer att fortsätta vara det. På Försäkringskassans ITavdelning i Sundsvall, där Stefan Olowsson är chef, har antalet anställda ökat med 100 per år de senaste åren. Varje år betalar Försäkringskassan ut 470 miljarder kronor.
Lyfter fram de regionala tillgångarna
Sundsvalls sjukhus har 318 vårdplatser inom somatisk vård och 65 vårdplatser inom psykiatrin. Antalet anställda årsarbetare är 1935. Karin Rapp är sjukhuschef.
Hur kommer er verksamhet utvecklas till 2020? – I framtiden kommer människor allt mer att sköta kontakten med Försäkringskassan via sin egen dator. Det innebär att kraven på oss är att förenkla för dem så att det fungerar på ett säkert sätt. Föräldrapenning eller sjukersättning sköts via en webbsida och blankettförfarandet försvinner. Det innebär även att antalet försäkringsanställda kommer att minska. IT-avdelningen är en viktig ingrediens i den automatiseringen.
STEFAN OLOWSSON CHEF FÖRSÄKRINGSKASSANS IT-AVDELNING, SUNDSVALL
Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? – Spetskompetens inom teknik kommer alltid att behövas, alltså IT-tekniker och systemutvecklare. Sedan kommer vi att behöva verksamhetsutvecklare med IT-kompetens, människor som kan göra kopp14
Andel pensionsavgångar dataspecialister 2010–2025: 32 %
963 pensionsavgångar bland dataspecialister i Mellersta Norrland 2010–2025.
”
Jag kommer ursprungligen från Värmland, men bor numera i Västernorrland. Jag har läst informationsteknologi på universitetet och har ett gediget intresse för IT i alla dess former. Jag har alltid haft det och kanske är det därför jag trivs så bra i miljön som finns i det här huset. Jag har varit här i tre år. Nyfikenhet är det karaktärsord man kan sätta på mina medarbetare på avdelningen och det är också en bra egenskap när det gäller att hitta lösningar på en IT-hantering som berör så många människor. Det är en ständigt utmanande, omväxlande och framförallt kreativ miljö att frodas i, och det gör att jag gärna stannar här.
”
Andreas Henningsson, 37 år, områdeschef på Försäkringskassans Projekt IT i Sundsvall.
lingen mellan verksamheten och tekniken och se möjligheter till olika effektiviseringar. Tyvärr är det inte så lätt att hitta kompetensen idag, det är för få som går in på IT-linjer i skolorna. Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till IT-branschen? – I vår värld så finns det arbetstillfällen på både kort och lång sikt. Vi kan locka med väldigt goda framtidsutsikter och vi har en teknisk utveckling som ligger väldigt långt framme. De senaste fem åren har antalet anställda ökat med 100 personer per år och vi har nu 870 anställda plus 200 konsulter. Vi kommer att öka även i fortsättningen, jag kan inte säga med hur många, men det här är definitivt en framtidsbransch.
15
Yrkeslärare och NO-lärare behövs Yrkeslärare och lärare inom de naturvetenskapliga ämnena behövs i skolan både nu och i framtiden. Lärare och förskollärare behöver också kontinuerligt kompetensutveckling. För att samordna utvecklingen har ett Regionalt utvecklingsnätverk, RUN, bildats där Monika Karlsson är koordinator.
”Egentligen borde läraryrket vara ett drömjobb” ver förskollärare både idag och i framtiden.
Vad har RUN för uppdrag? – RUN ska vara samordnande och samverkande mellan lärarutbildningen vid Mittuniverstietet, kommunerna och Specialpedagogiska Skolmyndigheten SPSM.
MONIKA KARLSSON RUN-KOORDINATOR MITTUNIVERSITETET
Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? – 20 procent av lärarna saknar formell behörighet idag. Många är utbildade och erfarna lärare, men har inte formell kompetens i de ämnen de undervisar i. Därför har de statliga satsningarna Förskolelyftet och Lärarlyftet startats för att ge pedagogerna rätt kompetens. Det kommer även att finnas ett stort behov i framtiden att fortsätta kompetensutveckla dessa. En annan regional satsning som vi gjort inom RUN är Modersmålslyftet. Modersmålslärare behöver inte ha formell lärarbehörighet,
Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet att vara störst fram till 2020? – I stort sett samtliga kategorier av yrkeslärare, utom idrottslärare, är en bristvara. Det gäller speciellt hemkunskaps- och slöjdlärare. Lärare i matematik, fysik och kemi behövs också. Förskollärarutbildningen har vi däremot tryck på. I år hade vi 300 sökande till 120 platser och det är bra. Regionen behö-
16
men kan via Modersmålslyftet utveckla sina kunskaper om kursplaner, elevdemokrati med mera. Den här satsningen har varit bra. Det är viktigt, särskilt i våra län, att barn och vuxna från andra länder kan tillgodogöra sig den utbildning som ges. Hur ska de unga lockas till läraryrket? – Det är en angelägen samhällsfråga, Att hålla en hög och god kvalitet på utbildningen är ytterst viktigt för hela samhället. Att som lärare få vara med om att utbilda framtidens kompetenser är både spännande och utvecklande. Egentligen borde det vara ett drömjobb.
”
Jag har alltid velat bli förskollärare. Det är världens bästa yrke. Är man på dåligt humör en morgon så vänder det snabbt efter att man öppnar dörren till jobbet och möts av glada solstrålar. Jag är stolt över mitt yrke. Den glädjen som finns i att arbeta med barn och den snabba respons man får tillbaka går inte att jämföra med något annat jobb. Jag har jobbat i nio år på Brännans förskola och vi är faktiskt två män här. Jag tycker att det är väldigt manligt att vara förskollärare och kan varmt rekommendera andra killar att söka sig till förskolans värld. Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval.
”
Göran Edholm, 44 år, jobbar på Brännans förskola i Härnösand
17
Sjukvården specialiseras allt mer, vilket kommer att avspegla sig i hur framtidens sjukvård organiseras. Behovet av olika specialistläkare och specialistsjuksköterskor kommer att vara stort framöver. Sundsvalls sjukhus, där Karin Rapp är sjukhusdirektör, har 1 935 årsarbetare och är regionens största med bland annat 318 vårdplatser inom somatisk vård och 65 inom psykiatrin.
Fler specialistläkare behövs Hur kommer er verksamhet utvecklas till 2020? – Hälso- och sjukvården går mot en allt större specialisering. I takt med att vetenskapen gör nya framsteg kan vi inte ha högsta kompetens på alla sjukhus för alla typer av sjukdomstillstånd. I stället går utvecklingen mot nationella och regionala kompetenscentra för olika specialiteter och sjukdomstillstånd på olika sjukhus dit patienter från hela landet skickas. Vilka specialiteter vi kan ha på Sundsvalls sjukhus beror helt på vilken specialistkompetens vi bygger upp just här.
18
Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet vara störst fram till 2020? – Främst inom specialistområden på läkarsidan. Det behövs patologer, kardiologer, kliniska fysiologer, psykiatrer, anestesiologer, men även specialistsjuksköterskor inom psykiatri och anestesiologi liksom biomedicinska analytiker. Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? – Den medicintekniska utvecklingen ökar inom många områden och dessa investeringar måste kopplas ihop med kompetenshöjande åtgärder.
Andel pensionsavgångar sjuksköterskor, Sundsvall 2010–2025: 45 %
560 sjuksköterskor går i pension i Sundsvall 2010–2025.
”
Jag arbetar som läkare på psykiatriska kliniken i Sundsvall. Det är ett spännande och intressant yrke, oavsett vilken inriktning man väljer. Jag har valt just denna inriktning för att det är ett stimulerande arbete, där man tillsammans hela tiden lär sig nya saker, och ingen dag är den andra lik. Självklart har jag valt psykiatri för att det innebär ett nära arbete tillsammans med andra människor. Jag fastnade för just denna klinik när jag gick min allmäntjänstgöring på Sundsvalls sjukhus, och jag trivs mycket bra här David Nordlinder, 29 år, blivande specialistläkare inom psykiatri på Sundsvalls sjukhus
”
Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till ditt område? – Som arbetsgivare är det viktigt att synliggöra och betona vikten av vårt arbete, och därigenom kunna göra det till en attraktiv arbetsplats. Vi har våra fördelar och måste hitta vår egen rekryteringsframgång och lyfta fram våra regionala tillgångar i form av bra boende, naturnära fritid och en hög livskvalitet. Utbildningsvägen fram till jobbet, kommer den att förändras? – Ett sätt att möta rekryteringsbehovet är att öka antalet utbildningsplatser, såväl ordinarie som skräddarsydda uppdragsutbildning-
ar inom vissa områden. Vi har tillsammans med Mittuniversitetet startat en barnmorskeutbildning, där vi ser ett större framtida behov. Vi tror att rekryteringen blir enklare då personalen redan finns på plats. Hur bidrar ni till länets tillväxt? – Vi räddar liv och bidrar till en bättre livskvalitet för våra patienter och förhoppningsvis även våra medborgares hälsa. Ett väl fungerande sjukhus är dessutom en attraktionskraft för samhället och har därigenom betydelse för tillväxten.
KARIN RAPP SJUKHUSDIREKTÖR SUNDSVALL
19
Andel pensionsavgångar försäljare inom detaljhandeln 2010–2025: 33,8 %
Handeln fortsätter öka
1771 försäljare inom detaljhandeln i Mellersta Norrland går i pension 2010–2025.
Handeln har ökat kraftigt de senaste åren och det ser ut som om trenden håller i sig. Både internethandeln och den traditionella handeln fortsätter att växa, tror Erik Sandemo på Svensk Handel. Han ser också ett större behov av högutbildad och/eller specialiserad personal inom handeln.
”Vill man ha ett yrke där man kan göra karriär är handeln ett lämpligt val”
ERIK SANDEMO SVENSK HANDEL
Sundsvall och Östersund ökar på bekostnad av butiker i mindre orter.
Hur kommer handeln att utvecklas till 2020? – Sedan 1990-talet har konsumenterna fått reallöneökningar och lagt mera pengar på konsumtion. Kurvan påverkas vid finansiell oro i världen, men sannolikt fortsätter den uppåt. Internethandeln ökar kraftigt. Den ligger idag på fem procent, vilket motsvarar ett värde på 25 miljarder kronor. Den siffran lär ha fördubblats om några år och var den stannar är svårt att förutspå. Vi ser även att enskild handel trängs tillbaka av större helintegrerade kedjor. Det blir färre och större aktörer med en centralstyrning, som oftast ligger i storstäderna. Handel med sällanköpsvaror regionaliseras och tätorter som
Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet att vara störst fram till 2020? – Branschen har inte varit känd för ha särskilt många akademiker, men det har förändrats de senaste 15 åren och idag ser vi hur kedjorna ropar efter välutbildade butikschefer. På handelshögskolan i Umeå kan man idag bli civilekonom inom handel och logistik, en utbildning som vi tagit initiativ till. Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? – Handelns vägar och förutsättningar ändras och
20
kräver därför olika kompetenser. Då butikskedjorna växer sig större och blir mer komplexa, ökar behovet av specialkompetens på olika områden. Vad är viktigast för att locka unga till handeln? – Vi måste bli bättre på att lyfta fram fördelarna med att jobba inom handeln. Här finns en trygg framtid. Det är också en utåtriktad bransch och vill man ha ett yrke där man kan göra karriär är handeln ett lämpligt val. Det finns många vidareutbildningsvägar och även möjligheter att jobba utomlands, om man söker sig till affärskedjor med verksamhet utomlands.
”
Den här butiken öppnade jag för fyra år sedan och jag har 128 anställda. Jag finner stimulans varje dag. Det finns extremt mycket utrymme för kreativitet i en butik. Om man exempelvis flyttar bananer från en plats till en annan kan man redan dagen därpå se på försäljningen om det var ett bra eller dåligt beslut. Butiken är fortfarande i en tillväxtfas och kommer troligtvis att växa de närmaste åren. Vi måste alltid sträva efter att vara regionens bästa arbetsgivare. En butik är en plats där vi dagligen möter andra människor och hjälper dem i deras vardag. Vår strävan är att tillgodose kundernas behov och det är glädjande att få vara en så viktig del i andra människors vardag.
”
Tomas Emanuelz, 38 år, driver ICA Maxi i Birsta
21
Kluster som kan rädda världen
Under två korta minuter forsade 16 000 ton svavelsyra ut ur cisternen vid Helsingborgs hamn vid den största kemiska olyckan vi hittills haft i Sverige. En 3–4 meter hög våg av svavelsyra kontaminerade ett stort område. I saneringsarbetet användes ett koncept som utformats av SEDAB i Örnsköldsvik, där Göran Nordin är vd.
Vad är SEDAB? – SEDAB står för Safety Equipment Development AB och vi tillverkar portabla saneringsduschar, tält, vätskeuppsamlare och övrig kringutrustning som används vid olika katastrofer. Men det är bara hälften av konceptet. Den andra delen består av utbildning och metodik kring hur man går tillväga vid en olycka eller terroristattack där räddningspersonal behöver saneras. Företaget har18 anställda och omsätter i år 35 miljoner kronor. Berätta om olyckan i Helsingborg! – Räddningstjänsten i Skåne hade våra mobila enheter. De upprättade saneringslinjer med bärbara tält och övrig utrustning som vi tillverkar för att klara situationen. Vårt koncept kom väl till pass och totalt sanerades 200 personer på 24 timmar. 22
Varför är ni med i Safety and Rescue Region? – För att tillsammans med de andra 23 aktörerna i klustret kunna visa upp en bredd i kompetensen när vi marknadsför oss internationellt. Den stora marknaden för oss finns utomlands och vi har deltagit aktivt i samarbetet ända sedan starten. Hur har det fungerat? – Mycket bra. Utan det stöd med engagemang, uthållighet och draghjälp som vi fått via klustret hade vi gett upp på ett tidigt stadium. Via SRR har vi fått hjälp att öppna dörrar och tillsammans har vi lyckats knyta kontakter med organisationer utomlands. Samarbetet mellan aktörerna har varit mycket gott och kontaktytorna har fördjupats. I det här samarbetet blir 1+1 inte 2 utan snarare 4! Det kanske låter som en klyscha, men faktiskt, det här kan bli hur stort som helst!
”
ANNELI KUUSISTO PROJEKTLEDARE PÅ LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND
23
Safety and Rescue Region (SRR) är ett kluster i Västernorrland/Jämtland med 24 aktiva regionala aktörer inom kris-, konflikt- och räddningsområdet. Klustret är ett resultatet av ett projekt som startades 2009 och avslutas nu i höst. Målet med projektet är att hjälpa medlemmarna till fler internationella affärer. Det råder ju ingen brist på kriser och katastrofer i världen och produkter, tjänster och framförallt kunnande på området efterfrågas ständigt. Men företagen i klustret är små och saknar medel och styrka för att med egen kraft agera på den internationella marknaden. Projektet har varit mycket framgångsrikt. Företagen har tillsammans gjort säljavslut motsvarande 14 miljoner kronor och de har dessutom fått in offertförfrågningar på närmare 240 miljoner. Nu är målet att klustret vidareutvecklas av egen kraft.
”
Ljus framtid för sjuksköterskor Hälso- och sjukvården står inför stora förändringar framöver. Inom Jämtlands läns landsting, där Anni Åsén är kompetensförsörjningsstrateg, väntas efterfrågan på arbetskraft bli stor inom många yrkesgrupper, till exempel sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, läkare, undersköterskor och tandläkare.
”
Jag arbetar som barnsjuksköterska på Östersunds sjukhus, på en avdelning för barn och ungdom upp till 18 år. Jag har jobbat på barn- och ungdomsavdelningen i tio år. Det är ett serviceyrke som kräver stor kompetens. 75 procent av patienterna kommer in akut så det är ett väldigt omväxlande jobb. Men det är spännande nästan jämt och man får så mycket tillbaka.
”
Linus Klar, 39 år, barnsjuksköterska på Östersunds sjukhus. Pojken i hans famn är ett dygn gammal och vid fototillfället fortfarande namnlös.
Hur kommer er verksamhet att utvecklas till 2020? – Detta är ett glesbygdslän där befolkningen sjunker, beräkningar visar att vi med den här takten går från 125 000 länsbor idag till 106 000 år 2030. Andelen äldre innebär att efterfrågan på hälso- och sjukvård kommer att öka. Vi står inför en regionbildning som gör att vi får räkna med förändringar inom landstingets verksamhet.
ANNIÖström, ÅSÉN 28 år Johanna KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSVindkraftstekniker Strömsund STRATEG JÄMTLANDS LÄN
Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet att vara störst fram till 2020? – Vi har 130 olika yrken i landstinget. Efterfrågan kommer att finnas bland grupperna inom arbetsterapeuter, tandhygienister, kuratorer, sjukgymnaster, läkarsekreterare, psykologer och tandhygienister. Allra störst är behovet av sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, läkare och undersköterskor. 24
Vi måste erbjuda en bra studerandemiljö så att de som gör en del av sin utbildning inom landstinget vill komma tillbaka till oss efter avslutad utbildning. Vårt landsting är ett av de minsta i landet vilket gör att det finns goda förutsättningar för bl a snabba beslutsvägar och en bra arbetsmiljö. Länet är stort till ytan och glest befolkat. Det gör att sjukvården präglas i hög grad av självständighet, ansvar och närhet. Det är lätt att knyta kontakter över specialistgränserna, skapa relationer och utbyta erfarenheter.
Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? – Sjuksköterskor, vi har en stor numerär som behövs. Ett annat problem är tandläkarna som tillhör den yrkesgrupp som idag har den högsta genomsnittsåldern i landet, och med glesbygdsproblematiken är det och kan det bli svårt att rekrytera unga. Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till ditt område? – Från 2007–2017 blir antalet gymnasieungdomar 37% färre. Detta märks redan idag, och ett problem i länet är att vi ligger bland de lägsta i landet när det gäller ungdomar som skall utbilda sig i ett akademiskt yrke. Vi bjuder idag in elever i årskurs 9 och treorna på gymnasieskolan till studiebesök hos oss i syfte att visa upp vad vi har att erbjuda. 25
Många pensionsavgångar inom vård och omsorg Många kommuner står inför stora pensionsavgångar de närmaste åren. Strömsunds kommun, med 12 000 invånare och 1 200 anställda, behöver till exempel ersätta många inom både vården och skolan, men också många chefer.
”Två tredjedelar av våra chefer kommer att bytas ut inom de närmaste 15 åren” Beskriv kortfattat kommunens verksamhet! – Vi arbetar helt enkelt med välfärd. Vård, omsorg, utbildning och annan kommunal service som vatten och avlopp. Vi ser till att kommunmedborgarna får service och trivs. Hur kommer er verksamhet att utvecklas till 2020? – När det gäller vården och socialtjänsten så kommer kundunderlaget att öka rätt ordentligt. Vi har idag en hög medelålder på 50 år bland personalen. I Backe kommer vi att behöva byta ut 70 procent av personalstyrkan inom den här perioden.
INGELA SONIDSSON ENHETSCHEF PERSONALSEKTIONEN STRÖMSUNDS KOMMUN
Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet att vara störst fram till 2020? – Vårdpersonal och lärare. Särskilt på vårdsidan kommer behovet att vara väldigt stort. Men även kompetenta ledare behövs. Två tredjedelar av våra chefer kommer att bytas ut inom de närmaste 15 åren, så har man ledarskap som egenskap så är det inte så dumt att satsa på en karriär som kommunal chef.
26
Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? – Till skillnad mot större städer behöver vi personal med flera olika kompetenser. Om vi tar läraryrket så kan vi kanske bara erbjuda 20 procents tjänstgöring för exempelvis en bildlärare, och det är det ju knappast någon som klarar sig på. Vi skulle önska att det fanns utbildningar för blivande lärare med kompetens i flera ämnen, till exempel fysik, musik och idrott, för att få ihop en heltidtjänst. Tyvärr är det nog ett önsketänkande, men så ser behoven ut i glesbygden. Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till ditt område? – Vi behöver bli bättre på att visa vad vi har och vad vi kan erbjuda så att de unga förstår hur det är att arbeta hos oss. Våra medarbetarenkäter visar att vår personal trivs väldigt bra på jobbet, och det måste vi lyfta fram. Det faktum att vi har ett stort behov av personal framöver och att Strömsund också är en plats med hög livskvalitet gör det till en bra och trygg plats att leva på i framtiden, tycker jag.
”
Jag är arbetsterapeut och utreder och bedömer aktivitetsförmågan för människor som av någon anledning inte kan klara sin vardag som tidigare. Tillsammans hittar vi lösningar och hjälpmedel för att underlätta personernas tillvaro. Jag trivs bra med jobbet, framför allt för att det är så härligt att arbeta med människor. Man lär sig något nytt varje dag och arbetet är väldigt omväxlande.
”
Evelina Persson, 24 år, har gått den treåriga utbildningen till arbetsterapeut
27
Skriande brist på systemutvecklare
”
Jag har jobbat i 18 år i IT-branschen och är nu vice vd på Kaj 63, ett IT-bolag som arbetar med företag, stat, landsting och kommuner. Vi hjälper till att utveckla systemlösningar och stödsystem för våra kunder så att de i slutänden tjänar pengar. Fast egentligen kan man säga att vi arbetar med människor, datorerna är bara våra verktyg.
”
Ann Ragnvaldsson, 39 år, vice vd på Kaj 63
Beskriv Kornbodens verksamhet! – Kornbodenbolagen levererar bemanning, rekrytering, omställning och andra human resource-tjänster (HRtjänster).
PETER FILÉN VD KORNBODEN
Hur kommer er verksamhet att utvecklas till 2020? – Bemannings- och rekryteringsbranschen är växande och kommer att vara viktig när det gäller att minska framtida brist på arbetskraft. Framför allt genom att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och därigenom få en bättre matchning mellan person, kompetens och arbetsgivarnas behov. Branschen underlättar för unga att komma ut i arbetslivet och sysselsätter även seniorer som vill fortsätta arbeta efter pensioneringen. Lokala rekryterings- och bemanningsföretag kommer att underlätta när det gäller att locka arbetskraft från andra regioner. Möjligen får branschen också ett större ansvar för att hjälpa långtidsarbetslösa till sysselsättning. 28
Bemanningsbranschen kommer att spela en allt större roll i framtiden när det gäller att matcha behovet av arbetskraft med utbudet av arbetskraft. Framför allt genom att underlätta rörligheten och flexibiliteten på arbetsmarknaden, menar Kornbodens vd Peter Filén.
Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? – Systemvetenskap, programmering, civilingenjörer inom energi och design/konstruktion, servicetekniker med energi- och industriinriktning/säljkompetens, chaufförer, läkare, kvalificerad yrkeskunskap inom industri, underhåll och service. Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till de här områdena? – Mer interaktion mellan företag och skola/universitet. En modell med ”företagsmentorskap” för skolklasser kan vara tänkbar. Andra saker är studielånslättnader för unga akademiker som flyttar till glesbygd och mer flexibla kollektivavtal för att göra det attraktivare för arbetsgivare att anställa unga.
29
Globalt matbehov ökar Jordbruk har länge varit en nedåtgående bransch i Sverige, men kanske inte så länge till. Behovet av mat i världen ökar ständigt och då behövs all mark som är möjlig att odla på. Trine Amundssen på LRF Jämtland menar att det finns mycket bra förutsättningar för att driva jordbruk i vår region.
”All mark som är möjlig att odla på behöver användas i framtiden”
TRINE AMUNDSSEN REGIONCHEF LRF JÄMTLAND
tar med mjölk- och köttproduktion minskar idag, men det globala behovet av mat ökar så det kommer att vända. All mark som är möjlig att odla på kommer att behöva användas i framtiden. När det händer är svårt att sia om, men kring 2020 tror jag att det har börjat gå uppåt. Vi har ett gynnsamt klimat och mycket bra förutsättningar för att bedriva ett bra jordbruk här i Jämtlands län. Vilket behov av kompetens har ni fram till 2020? – Många av våra medlemmar är egenföretagare med få anställda. Tar vi med skogsbruk och förädling av skogen så är det 8 000 personer som tar sin näring
Beskriv kortfattat LRFs verksamhet! – Vi arbetar mycket med företagsutveckling med fokus på hur man kan utveckla sitt företag inom den gröna näringen. I Jämtland är mjölk- och köttproduktionen basen i jordbruket, men det finns även goda möjligheter att utveckla sitt företag inom förädling, förnyelsebar energi, naturbaserad turism med mera. Vi vill inspirera och uppmuntra våra medlemmar att ta vara på och utveckla alla de möjligheter man har på sin gård. Hur kommer verksamheten att utvecklas till 2020? – Vi är i en brytningstid. Antalet personer som arbe-
30
ur jorden. Som jordbrukare måste man vara en ”alltiallo” och kunna mycket inom både djurhållning och jordbruk, ekonomi och affärsplanering. Kommer utbildningsvägen fram till jobbet att förändras? – Medelåldern på mjölkbönder är idag oroväckande hög – 55 år. Många ungdomar som växt upp på ett lantbruk ser det inte som självklart att utbilda sig för att en dag överta rörelsen. Däremot ser vi att många, när de kommit upp i ålder, söker sig tillbaka till sina rötter, och då behöver vi möta det behovet med vuxenutbildning.
”
Det finns inget arbete som är så varierande och spännande som att vara lantbrukare. Kanske att många ungdomar skräms bort av att ha ett arbete sju dagar i veckan, men det gäller inte oss. Vi får abstinensbesvär om vi är borta från korna några dagar. Det är väl tänkt att vi människor ska bruka jorden, eller hur?
”
Emelie Hillerström och Liw Pålsson, båda 20 år, lantbrukare. Kalven är en månad gammal. 31
Pensionscentrum i Sundsvall Statens Pensionsverk, SPV, i Sundsvall har 300 medarbetare, varav många går i pension de närmaste åren. Det största behovet gäller pensionsutredare, men behovet av IT-kompetens är också stort. Tillsammans med andra statliga myndigheter i Sundsvall arbetar SPV för att lyfta fram staten som arbetsgivare.
32
Andel pensionsavgångar administratörer i offentlig förvaltning 2010– 2025: 51 %
458 administratörer i offentlig förvaltning i Mellersta Norrland går i pension 2010–2025.
Beskriv SPVs verksamhet! – SPV har 300 medarbetare och är en av Sveriges största leverantörer av pensionstjänster. Vår huvudsakliga uppgift är att administrera den statliga tjänstepensionen för över 500 000 anställda och pensionärer samt 400 arbetsgivare. Hur kommer er verksamhet utvecklas till 2020? – På uppdrag av regeringen arbetar vi med att underlätta hanteringen av tjänstepensionen för alla statliga arbetsgivare. Syftet är att minska administrationen för myndigheterna så att de inte behöver ha egna pensionshandläggare. Idag är cirka 100 myndigheter anslutna och målet är att alla knappt 400 statliga myndigheter ska ansluta sig.
”
Jag började mitt arbete på SPV:s kundservice här i Sundsvall den tionde januari tidigare i år. Jag servar kunder med prognoser och allmänna frågor kring deras pensioner. Vissa extrema dagar då trycket är som störst kan det bli uppåt 80 samtal, andra, lite lugnare dagar runt 30. Den vanligaste frågan är: Vad får jag i pension? Det finns tre olika pensionsavtal att ha koll på, och de som ringer är riktigt trevliga.
”
Carl-Johan Eriksson, 29 år, kundmottagare på SPV
Inom vilka yrkesgrupper kommer personal–behovet att vara störst fram till 2020? – SPV har en något högre medelålder än generellt inom staten och cirka 16 procent av våra medarbetare kommer att gå i pension inom de kommande fem åren. Det största behovet finns inom pensionsområdet, företrädesvis pensionsutredare. Ett annat viktigt område är IT-kompetens, där vi ser att det finns stora behov av både systemutvecklare, systemförvaltare och IT-arkitekter.
33
MATS ÅKERLUND HR-CHEF (HUMAN RESOURCES) SPV
Vad är det viktigaste att fokusera på för att locka unga till ditt område? – En viktig faktor är ett intensivt och nära samarbete mellan utbildningsarrangörer och arbetsgivare. Vi har ett sådant spännande samarbete inom bank, pension och försäkring som har resulterat i en ny yrkeshögskoleutbildning. Eleverna gör flera praktikperioder under utbildningen och nästan alla studenter får sommarjobb där de gör praktik. Min förhoppning är att vi kan skapa ett lika bra samarbete kring ITområdet. I Sundsvall finns fler myndigheter med IT-intensiv verksamhet och tillsammans försöker vi lyfta fram staten som arbetsgivare och marknadsföra Sundsvallsregionen. Jag tror att ett framgångsrikt samarbete både lockar studenter till Sundsvall och får dem att stanna kvar i regionen efter avslutad utbildning.
”
Jag kommer från Skellefteå och började i augusti på den tvååriga utbildningen till vindkraftverkstekniker i Strömsund. Det känns bra. Det är ju ett framtidsyrke det här och man är i princip garanterad jobb efter utbildningen. Det känns tryggt att veta att framtiden är säkrad i en bransch på uppgång. Dennis Bernstedt, 20 år, blivande vindkraftstekniker
”
34
Andel pensionsavgångar bygg- och anläggningspersonal i Strömsund 2010– 2025: 41,9 %
171 personer i bygg- och anläggningsbranschen går i pension i Strömsund 2010–2025.
Vindkraften har vind i vingarna Vindkraften växer rejält just nu i hela Sverige. Bara i Jämtlands län ska det byggas 900 vindkraftverk fram till 2020. Daniel Perfect är ordförande för Vindkraftcentrum i Strömsund, en regional samordnare av vindkraft i Jämtlands län. Målet är att inom tre år stimulera till tio nystartade företag med anknytning till vindkraft och 100 nya jobb. Hur kommer er verksamhet att utvecklas till 2020? – Vi är bara i början av något stort. Med sina 48 verk är Havsnäs i Strömsund Sveriges största landbaserade vindkraftspark. Totalt sett finns idag 100 vindkraftverk i Jämtlands län och fram till 2020 kommer ytterligare 900 verk att stå på plats i vårt län. Under uppbyggnadsperioden kommer det att skapas 5 000 regionala årsarbeten. Vi vet att vindkraftverken har en livslängd på 20–25 år, så det är även en långsiktig planering. Det här är definitivt en framtidsbransch. Inom vilka yrkesgrupper kommer personalbehovet vara störst fram till 2020? – Vindkraftverken ska underhållas
och servas. År 2020 räknar vi med att 450 personer kommer att arbeta med drift och underhåll. Av dem är hälften vindkraftstekniker. Vi har i Strömsund landets äldsta och största utbildning till vindkraftstekniker. Vilka kompetenser kommer att behövas fram till 2020? – Det är en helt ny bransch som växer fram. Kring varje verk engageras bygg- och anläggningspersonal, elnätsinstallatörer med flera. Det skall röjas skog och gjutas betongfundament, anläggas vägar och så vidare. Men det behövs även specialister på vindkraftsekonomi, jurister med kunskap kring avtal och den typen av kompetens.
35
DANIEL PERFECT ORDFÖRANDE VINDKRAFTSCENTRUM.SE
36
3
YRKESHÖGSKOLAN HÄRNÖSAND Foto : Frida Sjögren
3
Utbildningsutbudet
I nästföljande kapitel beskrivs de olika möjligheter till utbildning som erbjuds i vår region.
37
Regionen har ett brett utbildningsutbud på många olika nivåer – från förskola till forskarutbildning på universitet. Här finns möjligheter att vidareutbilda sig och studera såväl lokalt som på distans över hela världen.
Utbildningsutbud
Gymnasieskola Alla regionens kommuner har någon form av gymnasieskola, även om programutbudet varierar. Därutöver finns ett antal fristående gymnasieskolor, i huvudsak i Östersund och Sundsvall. Inom gymnasieskolan kan man välja att gå en högskoleförberedande utbildning eller en yrkesprogram. Samtliga yrkesprogram kan man som alternativ läsa i form av lärlingsutbildning. Om utbildningen inte finns i hemkommunen så har man rätt att söka utbildningen på annan ort och räknas då som förstahandssökande och konkurrerar på samma villkor som den anordnande kommunens elever. I Jämtlands län har fyra kommuner bildat ett gymnasieförbund, Jämtlands gymnasieförbund. Sex av Västernorrlands kommuner har tecknat samverkansavtal. Eleverna från samverkanskommunerna är därmed förstahandssökande inom såväl Jämtlands gymnasieförbund som Västernorrlands samverkansavtal.
Antal studerande 2009 i regionen Antal män
Antal kvinnor Totalt
Gymnasieskola
8 123
7 427
15 550
KOMVUX
1 551
2 716
4 267
Högskoleutbildning
3 080
6 218
9 298
Övriga studerande
1 947
1 978
3 925 Källa: SCB
38
Kommunal vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning bedrivs i samtliga kommuner och riktar sig till kommuninvånare 20–64 år som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning, behöver komplettera tidigare betyg för högskole– behörighet, som vill kompetensutveckla sig eller byta yrke. En elev inom den kommunala vuxenutbildningen kan få hjälp att få sina kunskaper och tidigare erfarenheter validerade. Inom den kommunala vuxenutbildningen kan man läsa kärnämnen på grundskole- och gymnasienivå eller yrkesinriktade utbildningar på gymnasial nivå. Studierna kan ske på distans eller på plats, heltid, halvtid, kvartstid eller en takt som passar individen samt i form av lärlingsutbildning. Lärcentrum Jämtlands län driver projektet ”Lär-
lingslotsen” för att utveckla såväl lärlingsutbildningen som samverkan med näringslivet i länet. De olika LärCentra ansvarar för vuxenutbildningen i kommunerna. Samarbetet är brett mellan olika kommuner varför det ofta finns möjligheter att läsa vid eller mot en annan ort. Därutöver anordnar Jämtlands läns institut för Landsbygdsutveckling (JiLU) vuxenutbildningar inom lantbruk och gröna näringar. Särvux är en utbildningsform som riktar sig till personer 20–64 år med utvecklingsstörning. Utbildningen sker på såväl grundläggande nivå som gymnasial nivå. Utbildning i svenska för invandrare, SFI, erbjuds också inom vuxenutbildningen.
Folkhögskoleutbildning De som är 18 år och äldre kan som alternativ till den kommunala vuxenutbildningen söka till folkhögskoleutbildning. Utbildningarna är inte bundna av centrala läroplaner utan de olika folkhögskolorna kan bestämma självständigt över utbudet för utbildningarna och kurserna. Birka, Bäckedals och Hållands folkhögskolor är de som finns i Jämtlands län med Jämtlands läns landsting som huvudman. I Västernorrland finns fem folkhögskolor, varav Landstinget Västernorrland ansvarar för tre; Hola, Hampnäs och Ålsta (huvudman också för Sundsvalls folkhögskola). De andra två är Härnösands och Mellansels folkhögskolor med bland annat musikutbildning. www.folkhögskola.nu
Yrkeshögskoleutbildningar Myndigheten för yrkeshögskolan genomför årligen branschanalyser om behov av arbetskraft. Utifrån sina analyser av kompetensbrister ger sedan YHmyndigheten tillstånd till yrkeshögskoleutbildningar, oftast för 1–2 år och med 2–4 intag av studeranden. Yrkeshögskoleutbildning är en eftergymnasial utbildning där det alltså finns uttalat ett behov av välutbildad arbetskraft. Behörighetskraven är desamma som till högskola, det vill säga minst grundläggande behörighet. Utbildningarna planeras och genomförs av privata
39
och offentliga utbildningsanordnare i nära samverkan med arbetsgivare. I Jämtlands län startar sju olika yrkeshögskoleutbildningar under hösten 2011, bl a inom turism och upplevelsenäring och vindkraft. I Västernorrland startar 28 olika utbildningar (många på distans), bl a apotekstekniker, byggproduktionsledare och hydraulsystemtekniker. Läs mer på http://ellapub.yhmyndigheten.se/ sok/UtbSok.aspx www.yhmyndigheten.se
Högskoleutbildningar Högskoleutbildningar finns i regionen genom Mittuniversitetet, Miun, samt Umeå universitet med campus i Örnsköldsvik. Mittuniversitetet har campus i Härnösand, Sundsvall och Östersund. Vid Campus Härnösand ges lärarutbildning med många inriktningar, beteendevetenskapligt program, programmet energiingenjör, flera olika kurser inom humaniora, samt inom arkivvetenskap. Campus Sundsvall är centrum för naturvetenskap, teknik och medier. Här finns ingenjörs- och civilingenjörsprogram, IT-utbildningar och medieutbildningar. I Sundsvall finns även ett brett utbud av samhällsvetenskapliga utbildningar, till exempel ekonomutbildning och samhällsvetarprogrammet. Bland vårdutbildningar ges bland annat
sjuksköterskeutbildning och flera olika påbyggnadsutbildningar. Utbudet på Campus Östersund domineras av samhällsvetenskapliga utbildningar, bland annat socionomutbildning, personal- och arbetslivsprogram, ekonomutbildning, psykologutbildning samt turismutbildning. Naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, till exempel utbildningar inom ekoteknik och byggteknik samt flera olika utbildningar med sport-/ idrottsinriktning, erbjuds också. Bland vårdutbildningar ges bland annat sjuksköterskeutbildning och flera olika påbyggnadsutbildningar. Det finns möjlighet att kombinera elitidrott med högre studier via det etablerade skid- och skidskytteuniversitetet. Mittuniversitetet har även ut-
Arbetsmarknadsutbildningar
bildningar i Åre med kopplingar till den starka turism- och upplevelsenäring som bedrivs i kommunen. Forskningen består både av ämnesforskning och av profilerade forskningsområden inom skog och fjäll som resurser för näringsliv och livskvalitet samt ytterligare några centrala områden, exempelvis sportteknologi. Umeå Universitet Campus Örnsköldsvik erbjuder ett brett utbud av program och kurser, flertalet i ett nära samarbete med företag och organisationer i regionen. www.miun.se www.ovik.umu.se
Studieförbund Det finns i regionen ett antal studieförbund där det finns möjlighet att genom studiecirklar och kurser utveckla sig och få mer kunskap om inom diverse områden. www.bfm.se
Foto: Ingimage
Arbetsförmedlingen kan erbjuda arbetsmarknadsutbildningar till personer som är eller riskerar bli arbetslösa eller för att motverka brist på arbetskraft. Utbildningarna anpassas efter behov och efterfrågan på arbetsmarknaden och ska fungera som ett flexibelt verktyg i matchningsprocessen mellan arbetssökande och arbetsgivare. Arbetsmarknadsutbildningar i regionen gäller främst inom verkstadsindustrin, transport, vård och restaurang.
Riktade insatser till ungas inträde på arbetsmarknaden förkorta ungdomars väg till arbete och ge stöd till ungdomar som är eller riskerar att hamna i utanförskap.
Navigatorcentrum/motsvarande finns i några av länets kommuner och är en samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och gymnasieskolan i syfte att 40
Samverkan kring utbildning I regionen har vi en mångårig tradition av att samverka kring utbildningar på olika nivåer och kompetensutveckling av personal. Detta gäller såväl inom offentlig sektor som inom näringslivet.
LärCentrum – EN väg in till utbildning för vuxna
»
LärCentrum finns i alla kommuner och är en mötesplats för studier och kompetensutveckling i kommunen. Det är också en motor i det lokala och regionala utvecklingsarbetet med det livslånga lärandet. Idag finns Lärcentrum där den vuxenstuderande kan välja på mer än 500 kurser och program i gymnasial- och grundläggande vuxenutbildning, såväl yrkes- som teoretiska utbildningar. Lärcentrum i Jämtlands län och i flera av Västernorrlands kommuner kan också användas om man läser någon av Högskolans många kurser och program på distans.
Regionförbundet Jämtlands län / Kommunförbundet Västernorrland I förbundens uppdrag ligger att samverka och samordna kommuners verksamhet. På initiativ av staten och/eller kommunerna anordnas kompetenshöjande insatser för anställd personal. Fokusområdena ändras över tid beroende på prioriteringar. www.regionjamtland.se www.y-komforb.se
Akademi Norr Akademi Norr är en gränsöverskridande samverkan kring högre utbildning mellan tolv kommuner från fyra län. Från Västernorrland och Jämtland medverkar Kramfors, Sollefteå och Strömsunds kommuner. Syftet är att initiera, samordna och genomföra högre utbildning för ökad regional kompetens. Utbildningarna tillgodoser både behov av grundläggande service och innovativ tillväxt. Varje deltagande kommun har ett lärcentrum kopplat till Akademi Norr. www.akademinorr.se
41
I Jämtlands län är LärCentrum även en plattform för samverkan mellan länets kommuner och samordning av utbildningar för ett så brett och varierat utbud som möjligt. Därigenom drivs också flera utvecklingsprojekt. Detta utvecklingsarbete och samordning sker inom ramen för Regionförbundet Jämtlands län. I Västernorrland utgår samverkan från månatliga möten mellan verksamhetscheferna för vuxenutbildningen i de sju kommunerna, där samarbete kring utbildningar diskuteras och utvecklas. www.larcentrum.se
College – samverkan kring kvalitetscertifierade yrkesutbildningar De så kallade collegeutbildningarna är en samverkansform mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare på regional nivå. Här samverkar offentliga och privata arbetsgivare, fackliga organisationer med utbildningsanordnare på såväl gymnasie- som vuxenutbildningsnivå. Avsikten är att tillsammans utveckla attraktiva, kvalitetssäkrade utbildningar som svarar upp emot arbetsgivarnas behov av att kunna rekrytera kompetent arbetskraft. En nationell certifiering kvalitetssäkrar samverkan. I Jämtlands län finns på regional nivå certifierat såväl teknikcollege som vårdoch omsorgscollege. Dessutom finns lokal certifiering av teknikcollege och till viss del av vård- och omsorgscollege på gymnasienivå. En process för att ge certifiering av vård- och omsorgscollege inom vuxenutbildning pågår. I Västernorrlands län samarbetar Härnösand, Sundsvall, Timrå och Ånge kring SerVoTek (Service-, vård- och omsorgs- och teknikcollege) www.tcmitt.se, www.omsorgscollege.se, www.collegeservotek.se
COM HEM Foto : Kenneth Zetterlund
4
4
Förutsättningar för kompetensförsörjning statistik och prognoser
43
Kompetensförsörjningen i regionen är beroende av en rad faktorer, Här presenterar vi några av de viktigaste i form av statistik och prognoser. Det är en sammanställning av befintliga uppgifter från SCB, Arbetsförmedlingen, Tillväxtanalys, Skolverket, m fl.
Vi redovisar statistiken i huvudsak samlat på regionnivå Mellersta Norrland (Jämtlands och Västernorrlands län) och på kommunnivå, där det finns sådana uppgifter. I de fall kommunuppgifter saknas redovisar vi länsnivå. Jämförelser med riket görs oftast utifrån länsnivån.
Arbetsmarknadens struktur Här presenterar vi några fakta om arbetsmarknaden i regionen: sysselsättning per bransch och utveckling över tid, de vanligaste yrkena, nyregistrerade företag, förvärvsintensitet, pensionsavgångar, försörjningsbörda, m m.
Förvärvsarbetande 16+ år
Antal förvärvsarbetande 16+ år, Mellersta Norrland
med arbete i Mellersta Norrland, fördelning kvinnor/män
Källa: SCB, RAMS
44
Förvärvsarbetande 16+ år
med arbete i regionen, förändring 2004–2009
Källa: SCB, RAMS
Förvärvsarbetande per bransch 2000–2009 Mellersta Norrland
Källa: SCB, RAMS
Sysselsättningsstrukturen har mer eller mindre alltid varit under förändring och kommer fortsätta förändras i framtiden. Arbetskraftens fördelning mellan olika
branscher under många år är ett tydligt exempel på detta. Produktionen ökar i vissa näringar och minskar i andra.
45
Förvärvsarbetande 16+ år på kön och per bransch 2009
Källa: SCB, RAMS
Antal förvärvsarbetande per bransch 2004 och 2009 Källa: SCB, RAMS
Ånge
46
Timrå
Härnösand
47
Sundsvall
Kramfors
48
Sollefteå
Örnsköldsvik
49
Ragunda
Br채cke
50
Krokom
Strรถmsund
51
Ă…re
Berg
52
Härjedalen
Ă–stersund
53
De största yrkena
antal sysselsatta och andel åldersavgångar 2010–2025 samt fördelning kvinnor och män Källa: Arbetsförmedlingen, SCB
Ånge
Timrå
Härnösand
54
Sundsvall
Kramfors
Sollefteå
Örnsköldsvik
55
Ragunda
Bräcke Sysselsatta (nov-2007) 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0
Andel åldersavgångar 2010-2025 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0
Krokom
Strömsund
56
Åre
Berg
Härjedalen
Östersund
57
Förvärvsarbetande 16+ år
in och utpendling över region- och kommungräns, samt förvärvsintensitet1 år 2009, samt modellberäknad förvärvsintensitet år 2020 Region
Mellersta Norrland
Förvärvsarbetande
Pendlare
Förvärvsintensitet
Dagbefolkning
Nattbefolkning
Inpendlare
Förvärvsintensitet 20–64 år
167 142
168 486
Utpendlare
6 041
Nettopendling
7 385
-1 344
76.7
Scenario* 2020 85.2
Män
86 993
88 053
3 837
4 897
-1 060
78.0
–
Kvinnor
80 149
80 433
2 204
2 488
-284
75.3
–
4 330
4 440
597
707
-110
77.7
86.1
Ånge
5 215
7 996
1 827
4 608
-2 781
75.9
87.2
Härnösand
10 571
10 714
2 153
2 296
-143
74.2
82.3
Sundsvall
47 709
44 693
8 117
5 101
3 016
77.0
87.4
Kramfors
7 853
8 052
1 194
1 393
-199
72.4
95.4
Timrå
Sollefteå Örnsköldsvik
8 465
8 732
882
1 149
-267
75.0
91.9
25 083
25 236
1 557
1 710
-153
78.5
80.3
Ragunda
2 268
2 342
424
498
-74
74.9
84.2
Bräcke
2 278
2 876
390
988
-598
74.4
83.0
Krokom
4 682
6 772
1 162
3 252
-2 090
80.1
83.9
Strömsund
4 895
5 204
456
765
-309
74.9
83.2
Åre
4 884
5 121
895
1 132
-237
79.4
85.3
Berg
2 847
3 295
490
938
-448
78.8
87.1
Härjedalen
4 827
4 804
536
513
23
78.4
94.5
Östersund
31 235
28 209
6 217
3 191
3 026
76.6
81.7
Källa: SCB, RAMS och Tillväxtanalys för scenario 2020
* Enligt Tillväxtanalys rapport Regionernas arbetskraftsförsörjning förväntas förvärvsintensiteten behöva ökas i flertalet av Sveriges FA-regioner till 2020 för att efterfrågan på arbetskraft ska kunna tillgodoses. Detta gäller främst stora delar av Norrland som väntas få svårt att lösa arbetskraftsförsörjningen genom inpendling, eftersom regionerna i närområdet kommer att konkurrera om i stort sett samma arbetskraft. Ovanstående scenario för befolkningens förvärvsintensitet 2020 i flertalet av regionens kommuner är dock inte realistiska att uppnå. Lyckas inte den beräknade obalansen lösas kan det medföra att delar av verksamheter som idag bedrivs kommer att ha svårt att kunna utövas och måste därför flyttas eller omorganiseras på annat sätt.
Den EU-antagna Europa 2020-strategin har som mål att eftersträva en höjning av förvärvsintensiteten till 75 procent för kvinnor och män i åldrarna 20–64 år. Detta mål uppfyller Mellersta Norrland i nuläget dock med stora variationer bland kommunerna. Europa 2020-strategins förvärvsintensitet ska nås genom ökat arbetskraftsdeltagande bland kvinnor (som i nuläget är betydligt lägre än för kvinnor i Sverige) och äldre samt genom bättre integration av invandrare. Det svenska nationella målet är att eftersträva en höjning till över 80 procent för motsvarande grupp till år 2020. Höjningen ska här främst ske i grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden såsom unga och utrikes födda.
• 1 Förvärvsintensitet = antal förvärvsarbetande 20–64 år med bostad i regionen/kommunen (nattbefolkning) i relation till samtliga personer i åldersgruppen.
58
Källa: Tillväxtanalys.se
Tillgänglighet Tillgängligheten handlar till stor del om vilka möjligheter befolkningen har att pendla till olika arbeten och möjlighet till sysselsättning och service. I kartan visas ett förslag till indelning av Sverige utifrån geografisk tillgänglighet som är framtagen av Tillväxtanalys. Tillgänglighet, i det här fallet har definierats som tidsavstånd med bil på farbara vägar. Tillgänglighetskartan visar grad av närhet till olika tätortsstorlekar. Syftet är att spegla befolkningens grad av tillgänglighet till ett möjligt serviceutbud och en möjlig arbetsmarknad.
möjliggöra distansarbete. Arbetslivet befinner sig i en omställning där ett framväxande tjänste- och nätverkssamhälle ersätter det tidigare industrisamhället. Det är därför viktigt att hinder för tjänsteinnovation i industri- och tjänsteföretag kan motverkas för att bland annat kunna stimulera utvecklingen av digitalt baserade företag2. Om det finns goda förutsättningar för digital produktion och service kan exempelvis tjänsteföretag, som specialiserade konsultföretag och ICT-relaterade företag, minska behovet av geografisk rörlighet och även vara utjämnande av regionala obalanser.
Digital teknikutveckling och en förbättrad och utbyggd IT-struktur har stor betydelse för att överbygga geografiska avstånd och
•
2 I Tillväxtanalys rapport Tjänsteföretagens drivkrafter och dynamik (Working paper/PM 2011:25) finns beskrivningen: – Konsultföretag i många olika tekniska och icke-tekniska branscher som bedriver kvalificerad uppdrags- och projektverksamhet. Dessa företag är inte lika hårt knutna till lokal närvaro eftersom visst arbete kan utföras på distans. Denna typ av verksamheten är kraftigt överrepresenterad i storstadsregioner. – ICT-relaterade företag som ligger i telekommunikationens frontlinje och som kan göra digitala affärer direkt över nätet. Dessa företag är nästan helt oberoende av rummet eftersom de arbetar med tjänster som distribueras blixtsnabbt över stora geografiska avstånd.
59
antalet nyregistrerade företag och andel företagare av den förvärvsarbetande befolkningen.
Nyföretagande Ett mått på dynamik och förnyelse inom arbetsmarknaden är att studera utvecklingen av
Antal nyregisterade företag
per 1000 invånare 16–64 år, län och riket, 2010
Nyregistrerade företag
Stockholm
Riket
Västra Götaland Skåne
Halland
Uppsala
Gotland
Jämtland
Dalarna
Mellersta Norrland
Kronoberg
Västmanland
Gävleborg
Västerbotten
Södermanland
Kalmar
Östergötland
Värmland
Västernorrland
Örebro
Jönköping
Blekinge
Norrbotten
Antal nya registrerade företag hos Bolagsverket
antal per 1 000 invånare 16–64 år per kommun 2006–2010 Antal nyregistrerade företag per 1000 invånare
Källa: Bolagsverket
60
Nyföretagandet skiljer sig åt i regionen. Det är högre i Jämtlands län än i Västernorrland vilket beror på att Jämtlands län saknar stora industrier och har en mer småskalig näringslivsstruktur. Turismen är större i Jämtlands län och är en näring i tillväxt vilket kan vara en delförklaring till det större nyföretagandet. Östersund och Sundsvall har relativt högt nyföretagande i
regionen. Annars är det de stora turistkommunerna Åre och Härjedalen som utmärker sig och ligger högre än medeltalet för riket. Stockholm ligger i en klass för sig som gör att riksmedeltalet blir högt. Andelen företagare av den förvärvsarbetande befolkningen är högre än riket för Jämtlands län, speciellt för män.
Andel företagare av den förvärvsarbetande befolkningen efter kön (2009)
Källa: Gamla mönster – nya utmaningar
Andel förvärvsarbetande
nattbefolkning, 20–64 år av befolkningen efter kön
Källa: rAps-RIS/SCB
Andelen förvärvsarbetande är generellt lägre bland kvinnor än män i Mellersta Norrlands kommuner, men i ett Europeiskt och internationellt perspektiv är andelen kvinnor som förvärvsarbetar relativt högt. I samtliga kommuner i Mellersta Norrland är sysselsättningsgraden för utrikes födda överlag mycket lägre än för dem som är födda i Sverige. Även i förhållande till
riksgenomsnittet är andelen utrikes födda som förvärvsarbetar i Mellersta Norrland lägre, 51,4 jämfört med 53,2 procent. Det kan dock påpekas att andelen utrikes födda av befolkningen i Mellersta Norrland är betydligt lägre än i hela riket, 7,0 procent jämfört med 14,7 procent i hela landet. 61
Andel förvärvsarbetande
nattbefolkning, 20–64 år av befolkningen efter födelseland
Antal förvärvsarbetade med arbete i regionen
på åldersklasser i Mellersta Norrland, 2004–2009
Källa: RAMS, SCB
Sysselsättning bland äldre och yngre Sedan lagändringen år 2001 som gav arbetstagare rätt att vara kvar i anställning upp till 67 år ålder har antalet förvärvsarbetande i åldrarna 65 år och äldre ökat kraftigt, förutom en temporär nedgång under 2003. Mellan 2004 och 2009 ökade antalet sysselsatta i åldersgruppen 65–69 år i Mellersta Norrland med 2 130 personer, en fördubbling, samtidigt minskade
antalet sysselsatta under 65 år med 4 800 personer eller -2,8 procent. Störst nedgång under perioden var bland dem som var 25–34 år, där minskade antalet sysselsatta med 3 320 personer eller 10,3 procent. I hela landet fördubblades antalet sysselsatta i åldrarna 65–69 år, från knappt 53 000 under 2004 till närmare 107 000 förvärvsarbetande 2009, medan antalet förvärvsarbetande under 65 år ökade med 1,5 procent.
62
Störst sysselsättningsminskning för ett enskilt år sedan början av 1990 talet var under 2009 och där var nedgången störst för yngre män. I diagrammet visas föränd-
ringen av antalet förvärvsarbetande efter ålder och kön under 2009.
Förändring av antal förvärvsarbetande under 2009 efter ålder och kön i Mellersta Norrland och riket, procent
Källa: RAMS, SCB
63
Pensionsavgångar Det kommer att ske stora pensionsavgångar från arbetsmarknaden fram till år 2025. Drygt 65 000 personer i Mellersta Norrland beräknas lämna arbetsmarknaden under perioden 2011–2025. Antalet tillträdande ungdomar är drygt 45 000. Effekterna av generationsväxlingen kommer att se olika ut i olika delar av regionen då både befolkningsunderlaget och näringslivsstrukturen ser olika ut. Det är främst i kommuner med svagt befolkningsunderlag som balansen mellan antalet åldersavgångar och antalet nytillskott av ungdomar på arbetsmarknaden är som mest ofördelaktig. En svårighet med generationsväxlingen är att man aldrig säkert kan räkna med att de personer som utträder kommer att ersättas av någon med samma kompetens eller ens kommer att ersättas överhuvudtaget. Inom t ex jordbruket och tillverkningen har många arbetstillfällen och yrken
försvunnit eller omvandlats. Tjänstesektorn är en annan bransch som är svår att förutse. Det är den bransch som växer mest och där många nya arbetstillfällen skapats och där det även är svårt att förutspå vilken kompetens som kommer att behövas. Utifrån dessa förutsättningar är det överhuvudtaget svårt att säga om det kommer att ske någon generationsväxling i vissa branscher. Vi kan bara konstatera att det kommer att se olika ut i olika branscher och regioner. En annan aspekt är att de som ska in på arbetsmarknaden inte kan förväntas ha samma kompetens som de äldre som går i pension. De unga kommer att ha en annan utbildning, andra krav och de kommer troligtvis inte ens att bo på samma lokala arbetsmarknad. Detta skapar ytterligare effekter på arbetsmarknaden som är svåra att förutse men det är ändå av intresse att långsiktigt undersöka var de stora pensionsavgångarna kommer.
Tillträdande ungdomar och åldersavgångar i riket 1995–2025
Åldersavgångar på arbetsmarknaden 2009–2025 läns- och könsfördelat
64
Tillträdande ungdomar och åldersavgångar Mellersta Norrland 1995–2025
Åldersavgångar 2009–2025
andel av sysselsatta, Mellersta Norrland, 2008
Källa: Af, SCB, gäller även nedanstående diagram
65
Tillträdande ungdomar och åldersavgångar kommunvis 1995–2025 Källa: Af, SCB
Ånge
Timrå Antal
Tillträdande
Åldersavg
160 140 120 100 80 60 40 20 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
Härnösand Antal
Tillträdande
Åldersavg
160 140 120 100 80 60 40 20 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
66
Sundsvall
Kramfors
Sollefte책
67
Örnsköldsvik Antal
Tillträdande
Åldersavg
160 140 120 100 80 60 40 20 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
Ragunda
Bräcke
68
Krokom
Strรถmsund
ร re
69
Berg
Härjedalen
Ă–stersund
70
Pensionsavgångar 2010–2025 branschvis Mellersta Norrland
71
Källa: Af, SCB
Pensionsavgångar 2010–2025 branschvis kommunnivå
Ånge 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
Timrå 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%
Härnösand 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%
72
Sundsvall 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%
Kramfors 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%
Sollefte책 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
73
Örnsköldsvik 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%
Ragunda 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%
Bräcke 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
74
Krokom 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
Strรถmsund 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
ร re
50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%
75
Berg 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%
Härjedalen 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
Ă–stersund 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
76
Foto: Ingimage
Pensionsavgångar 2010–2025 yrkesvis per kommun Källa: Af, SCB
Pensionsavgångar 2010 - 2025 Fram till och med 2025 kommer det att ske stora pensionsavgångar från arbetsmarknaden. På följande 15 sidor redovisar vi pensionsavgångar yrkesvis för varje kommun. Listorna är sorterade utifrån varje kommuns största yrken. 77
Ånge SSYK-namn
Vård o omsorgspersonal
Summa av Sysselsatta (nov 2007) 735
Summa av antal åldersavgångar 2010–2014
Summa av antal åldersavgångar 2015–2019
96
Summa av antal åldersavgångar 2020–2024
98
Summa av antal åldersavgångar 2010–2025
104
316
Summa av andel åldersavgångar 2010–2025 43,1%
Ej specificerat yrke
260
43
27
20
93
35,7%
Fordonsförare
196
27
25
25
83
42,1%
98
23
20
23
68
69,9%
Byggnads o anläggningsarbetare
Lokförare
129
20
17
22
63
49,1%
Byggnadshantverkare
115
22
18
14
56
48,8%
Grundskollärare
120
15
16
18
52
43,1%
Försäljare detaljhandel
177
16
22
10
51
28,9%
Ingenjörer, tekniker
83
16
17
10
46
55,5%
Övrigt servicearbete
62
14
12
17
46
74,1%
Chefer mindre företag o myndigheter
69
13
15
14
45
65,4%
Kundinformatörer
167
11
12
17
43
26,0%
Maskinförare
116
17
12
13
43
37,1%
Säljare, inköpare, mäklare
75
14
14
12
42
56,1%
Drifts o verksamhetschefer
67
14
11
13
42
62,7%
Processoperatörer trä o papper
143
12
10
16
41
28,8%
Brevbärare
117
14
10
11
38
32,2%
Lager o transportassistenter
93
9
12
14
37
40,0%
Redovisningsekonomer, administrativa ass
56
11
9
14
37
65,2%
Övrig kontorspersonal
65
10
10
12
33
50,9%
Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer
56
11
9
10
32
58,0%
Storhushålls o restaurangpersonal
65
8
11
12
32
49,4%
Gymnasielärare
58
12
10
8
32
54,3%
Gjutare, svetsare, plåtslagare
78
7
9
14
30
38,5%
Resevärdar
42
5
11
12
29
70,1%
Förskollärare, fritidspedagoger
69
9
9
8
28
40,0%
Maskinoperatörer metall o mineral
59
8
10
7
28
46,7%
Städare
73
9
8
8
27
36,6%
Maskin o motorreparatörer
58
7
9
8
26
44,9%
Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kom-petens
45
4
8
11
25
56,5%
Företagsekonomer, marknadsförare, perso-naltj
35
6
9
8
24
67,7%
Bokförings o redovisningsassistenter
46
11
6
4
23
50,7%
Biblioteksassistenter
58
3
8
9
23
39,4%
Administratörer i offentlig förvaltning
40
7
10
4
22
54,9%
Timrå SSYK-namn
Vård o omsorgspersonal
Summa av Sysslesatta (nov 2007) 1 284
Summa av antal åldersavgångar 2010–2014
Summa av antal åldersavgångar 2015–2019
173
Summa av antal åldersavgångar 2020–2024
164
Summa av antal åldersavgångar 2010–2025
158
529
Summa av andel åldersavgångar 2010–2025 41,2%
Ingenjörer, tekniker
310
54
47
46
154
49,6%
Säljare, inköpare, mäklare
344
58
44
37
150
43,5%
Fordonsförare
298
36
38
45
127
42,8%
Processoperatörer trä o papper
259
31
44
41
125
48,2%
Övrigt servicearbete
225
43
33
32
113
50,4%
Byggnadshantverkare
247
38
32
31
108
43,6%
Ej specificerat yrke
415
49
31
22
106
25,5%
Försäljare detaljhandel
453
34
25
37
104
23,0%
Städare
175
30
26
22
84
48,1%
Byggnads o anläggningsarbetare
191
25
27
23
82
43,1%
Maskin o motorreparatörer
179
25
23
26
81
45,2%
Övrig kontorspersonal
169
28
25
22
79
46,9%
Drifts o verksamhetschefer
119
22
20
23
68
57,3%
Förskollärare, fritidspedagoger
153
20
21
23
68
44,6%
Chefer mindre företag o myndigheter
125
30
16
17
66
52,8%
Administratörer i offentlig förvaltning
118
25
22
16
66
55,8%
Grundskollärare
152
17
19
20
59
38,9%
Dataspecialister
152
14
15
20
54
35,6%
Maskinförare
117
21
14
17
54
45,9%
89
18
17
13
49
55,4%
100
16
14
16
49
49,3%
92
16
15
14
49
52,9%
Bokförings o redovisningsassistenter Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer Chefer särskilda funktioner Sjuksköterskor
111
14
15
14
47
42,7%
Redovisningsekonomer, administrativa ass
102
18
12
13
45
44,4%
Lager o transportassistenter
114
13
18
12
45
39,1%
Gymnasielärare
77
18
11
12
43
56,3%
Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj
80
17
12
12
42
52,8%
Gjutare, svetsare, plåtslagare
106
12
9
14
37
35,1%
Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens
64
13
11
9
35
54,3%
Kundinformatörer
94
9
9
13
33
35,5%
Köks o restaurangbiträden
84
10
10
11
32
38,5%
Sekreterare o dataregistrerare
72
12
7
10
31
42,7%
Härnösand SSYK-namn
Summa av Sysselsatta (nov 2007)
Summa av antal åldersavgångar 2010–2014
Summa av antal åldersavgångar 2015–2019
Summa av antal åldersavgångar 2020–2024
Summa av antal åldersavgångar 2010–2025
Summa av andel åldersavgångar 2010–2025
Vård o omsorgspersonal
1 572
197
213
193
638
40,6%
Administratörer i offentlig förvaltning
356
88
57
52
202
56,8%
Ej specificerat yrke
557
67
60
33
169
30,3%
Säljare, inköpare, mäklare
307
64
51
42
164
53,3%
Övrig kontorspersonal
285
70
37
35
149
52,1%
Ingenjörer, tekniker
288
56
35
38
134
46,7%
Grundskollärare
278
46
45
27
121
43,7%
Förskollärare, fritidspedagoger
262
34
43
38
121
46,3%
Drifts o verksamhetschefer
182
42
38
34
121
66,5%
Chefer mindre företag o myndigheter
211
41
36
35
118
55,9%
Redovisningsekonomer, administrativa ass
217
48
38
25
117
53,8%
Byggnads o anläggningsarbetare
276
45
33
32
116
42,0%
Försäljare detaljhandel
597
42
29
37
114
19,1%
Gymnasielärare
215
48
27
33
114
53,0%
Byggnadshantverkare
253
32
41
35
113
44,5%
Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj
193
49
28
22
103
53,3%
Sjuksköterskor
150
21
29
25
83
55,1%
Fordonsförare
218
29
21
29
82
37,6%
Säkerhetspersonal
253
22
29
25
80
31,7%
Chefer särskilda funktioner
107
24
20
22
69
64,3%
94
36
20
9
68
72,8%
Speciallärare Kundinformatörer
357
26
17
21
67
18,7%
Bokförings o redovisningsassistenter
132
26
23
15
67
50,7%
Städare
168
21
21
18
63
37,5%
Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens
97
22
19
19
63
64,9%
Psykologer, socialsekreterare
112
22
13
19
57
50,5%
Journalister, konstnärer, skådespelare
105
14
23
17
56
53,5%
Behandlingsassistenter, fritidsledare
116
20
13
19
55
47,3%
Maskin o motorreparatörer
132
19
11
20
54
40,5%
Tull, taxerings o socialförsäkringstjänstemän
92
21
19
13
53
58,1%
Hälso- o sjukvårdsspecialister
81
22
16
10
50
62,3%
105
19
14
14
50
47,9%
Sjukgymnaster, tandhygienister
Sundsvall SSYK-namn
Summa av Sysselsatta (nov 2007)
Summa av antal åldersavgångar 2010–2014
Summa av antal åldersavgångar 2015–2019
Summa av antal åldersavgångar 2020–2024
Summa av antal åldersavgångar 2010–2025
Summa av andel åldersavgångar 2010–2025
Vård o omsorgspersonal
5 671
713
727
696
2 270
40,0%
Säljare, inköpare, mäklare
2 711
335
327
317
1 045
38,5%
Ingenjörer, tekniker
1 624
245
193
197
677
41,7%
Dataspecialister
1 625
153
163
190
549
33,8%
Ej specificerat yrke
2 296
213
148
156
549
23,9%
Fordonsförare
1 270
174
162
152
518
40,8%
Försäljare detaljhandel
2 488
175
141
152
510
20,5%
Byggnadshantverkare
1 092
155
138
135
454
41,5%
Administratörer i offentlig förvaltning
849
161
119
121
424
49,9%
Övrig kontorspersonal
852
161
114
112
407
47,8%
Chefer mindre företag o myndigheter
779
129
129
120
401
51,5%
Förskollärare, fritidspedagoger
791
105
134
125
389
49,2%
Drifts- o verksamhetschefer
669
128
130
107
385
57,6%
1 008
119
119
93
353
35,1%
Byggnads o anläggningsarbetare
Grundskollärare
912
108
107
112
352
38,6%
Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj
747
111
85
115
332
44,4%
Redovisningsekonomer, administrativa ass
843
125
97
89
329
39,1%
Chefer särskilda funktioner
622
90
95
115
327
52,6%
Gymnasielärare
568
125
90
84
311
54,8%
Sjuksköterskor
803
95
97
99
310
38,6%
Städare
737
95
84
93
293
39,8%
Maskin o motorreparatörer
705
85
82
88
273
38,8%
Bokförings o redovisningsassistenter
482
90
76
73
252
52,3%
Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens
438
78
96
61
250
57,1%
Processoperatörer trä o papper
652
63
73
92
246
37,7%
Civilingenjörer, arkitekter
587
74
63
75
226
38,5%
Sekreterare o dataregistrerare
390
82
65
62
219
56,2%
Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer
435
86
64
59
217
49,9%
Hälso- o sjukvårdsspecialister
487
74
70
63
217
44,6%
Storhushålls o restaurangpersonal
617
54
64
64
196
31,8%
Kundinformatörer
557
58
54
52
178
31,9%
Maskinförare
417
55
54
54
170
40,8%
Datatekniker o dataoperatörer
524
43
53
60
169
32,2%
Kramfors SSYK-namn
Vård o omsorgspersonal
Summa av Sysselsatta (nov 2007) 1 476
Summa av antal åldersavgångar 2010–2014 208
Summa av antal åldersavgångar 2015–2019 218
Summa av antal åldersavgångar 2020–2024
Summa av antal åldersavgångar 2010–2025
199
660
Summa av andel åldersavgångar 2010–2025 44,7%
Ej specificerat yrke
533
76
53
46
179
33,6%
Försäljare detaljhandel
374
48
45
38
133
35,7%
Byggnadshantverkare
225
45
41
30
119
52,9%
Säljare, inköpare, mäklare
313
34
35
41
119
38,0%
Processoperatörer trä o papper
272
39
34
36
114
41,8%
Byggnads o anläggningsarbetare
278
40
29
35
111
40,0%
Fordonsförare
246
37
35
29
106
43,1%
Chefer mindre företag o myndigheter
160
33
32
25
96
60,0%
Ingenjörer, tekniker
212
35
28
27
94
44,6%
Maskin o motorreparatörer
159
34
31
20
90
56,4%
Grundskollärare
195
36
26
21
88
45,0%
Storhushålls o restaurangpersonal
174
31
28
23
87
49,8%
Förskollärare, fritidspedagoger
162
19
23
33
79
48,8%
Gymnasielärare
137
26
27
21
75
54,6%
Övrigt servicearbete
119
33
19
17
73
61,5%
Maskinförare
163
24
21
24
73
44,9%
Städare
145
28
23
17
71
49,1%
Maskinoperatörer metall o mineral
151
22
17
22
67
44,6%
Drifts o verksamhetschefer
103
28
21
16
67
64,8%
Övrig kontorspersonal
138
26
19
17
65
47,0%
Administratörer i offentlig förvaltning
95
25
20
16
60
63,4%
Bokförings o redovisningsassistenter
93
25
16
14
56
59,7%
161
10
21
16
52
32,1%
Djuruppfödare, djurskötare
Montörer
97
20
16
15
52
53,2%
Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj
84
18
18
12
50
59,2%
Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer
97
16
16
11
47
48,4%
Chefer särskilda funktioner
66
17
13
12
43
65,9%
Redovisningsekonomer, administrativa ass
70
18
13
8
41
58,4%
Sjuksköterskor
96
11
11
15
41
42,3%
Behandlingsassistenter, fritidsledare
78
11
14
14
40
51,6%
Gjutare, svetsare, plåtslagare
99
12
14
10
38
38,4%
Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens
61
10
12
11
34
55,1%
Sollefteå SSYK-namn
Vård o omsorgspersonal
Summa av Sysselsatta (nov 2007) 1 692
Summa av antal åldersavgångar 2010–2014 233
Summa av antal åldersavgångar 2015–2019 244
Summa av antal åldersavgångar 2020–2024 227
Summa av antal åldersavgångar 2010–2025 747
Summa av andel åldersavgångar 2010–2025 44,2%
Ej specificerat yrke
471
64
46
28
142
30,1%
Försäljare detaljhandel
487
47
42
41
138
28,4%
Fordonsförare
340
40
47
37
130
38,3%
Byggnadshantverkare
248
42
40
38
127
51,1%
Byggnads o anläggningsarbetare
256
33
39
37
119
46,4%
Chefer mindre företag o myndigheter
184
29
30
31
98
53,4%
Grundskollärare
187
35
28
30
95
50,8%
Ingenjörer, tekniker
172
31
37
22
93
54,2%
Sjuksköterskor
193
23
23
32
84
43,6%
Maskinförare
177
22
27
32
84
47,2%
Förskollärare, fritidspedagoger
169
16
25
33
78
46,4%
Administratörer i offentlig förvaltning
132
29
26
20
78
59,0%
Drifts o verksamhetschefer
119
24
22
28
76
64,3%
Gymnasielärare
132
30
22
20
75
56,7%
Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens
126
28
27
17
74
58,9%
Övrig kontorspersonal
125
24
27
17
71
56,5%
Storhushålls o restaurangpersonal
146
26
21
20
69
47,3%
Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer
125
19
16
22
61
49,1%
Säljare, inköpare, mäklare
135
21
16
19
60
44,4%
Övrigt servicearbete
109
28
14
15
59
53,8%
Djuruppfödare, djurskötare
96
19
16
18
57
59,1%
Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj
95
18
19
16
55
58,0%
Behandlingsassistenter, fritidsledare
126
13
19
18
51
40,6%
Redovisningsekonomer, administrativa ass
101
21
15
13
50
49,5%
Maskin o motorreparatörer
118
14
16
16
50
42,2%
Maskinoperatörer metall o mineral
80
15
18
13
48
60,1%
Agenter, förmedlare
100
10
14
20
48
48,1%
Hälso- o sjukvårdsspecialister
95
18
16
11
47
49,5%
Städare
102
10
15
13
41
40,1%
Paketerare o andra fabriksarbetare
120
11
12
15
39
32,2%
Skogsbrukare
80
11
11
16
38
47,6%
Psykologer, socialsekreterare
79
12
11
13
38
48,1%
Örnsköldsvik SSYK-namn
Vård o omsorgspersonal
Summa av Sysselsatta (nov 2007) 3 619
Summa av antal åldersavgångar 2010–2014 444
Summa av antal åldersavgångar 2015–2019 457
Summa av antal åldersavgångar 2020–2024 443
Summa av antal åldersavgångar 2010–2025 1 421
Summa av andel åldersavgångar 2010–2025 39,3%
Ingenjörer, tekniker
1 165
183
153
148
509
43,6%
Försäljare detaljhandel
1 352
110
120
106
361
26,7%
Processoperatörer trä o papper
750
98
118
117
357
47,6%
Säljare, inköpare, mäklare
796
107
117
94
336
42,2%
Ej specificerat yrke
1 312
126
109
83
334
25,4%
Byggnadshantverkare
664
89
88
76
265
40,0%
Fordonsförare
743
98
70
79
263
35,4%
Byggnads o anläggningsarbetare
685
82
86
76
262
38,3%
Maskinoperatörer metall o mineral
626
84
65
77
245
39,1%
Chefer mindre företag o myndigheter
450
89
70
65
239
53,1%
Maskin o motorreparatörer
551
71
76
79
237
43,0%
Övrig kontorspersonal
454
86
76
65
237
52,1%
Drifts o verksamhetschefer
353
82
65
58
214
60,7%
Förskollärare, fritidspedagoger
528
50
75
72
214
40,5%
Gjutare, svetsare, plåtslagare
531
52
62
69
201
37,8%
Grundskollärare
574
88
57
41
196
34,1%
Montörer
530
57
62
61
194
36,5%
Sjuksköterskor
477
62
56
56
186
39,1%
Gymnasielärare
392
77
51
50
186
47,4%
Städare
408
81
53
38
179
43,9%
Bokförings o redovisningsassistenter
323
71
52
42
171
53,0%
Maskinförare
448
57
47
56
168
37,5%
Chefer särskilda funktioner
327
54
49
53
167
51,0%
Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj
335
49
54
38
151
45,0%
Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens
240
43
50
37
135
56,2%
Övrigt servicearbete
227
58
45
26
135
59,3%
Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer
259
40
39
44
130
50,3%
Civilingenjörer, arkitekter
424
39
34
46
129
30,5%
Redovisningsekonomer, administrativa ass
249
47
44
29
127
51,1%
Administratörer i offentlig förvaltning
201
50
38
26
117
58,3%
Storhushålls o restaurangpersonal
279
41
28
26
103
36,8%
Sjukgymnaster, tandhygienister
238
27
36
35
102
43,0%
Ragunda SSYK-namn
Vård o omsorgspersonal
Summa av Sysselsatta (nov-2007) 486
Summa av antal åldersavgångar 2010-2014
Summa av antal åldersavgångar 2015-2019
68
Summa av antal åldersavgångar 2020-2024
67
Summa av antal åldersavgångar 2010-2025
57
Summa av andel åldersavgångar 2010-2025
204
41,9%
Ej specificerat yrke
207
33
18
12
65
31,5%
Säljare, inköpare, mäklare
108
14
11
16
43
39,8%
Maskinförare
108
11
15
13
42
39,1%
Fordonsförare
71
6
12
13
35
49,5%
Ingenjörer, tekniker
60
10
9
9
31
51,8%
Byggnads o anläggningsarbetare
68
11
8
10
31
45,2%
Städare
57
11
4
9
26
45,1%
Montörer
65
9
7
7
25
38,8%
Byggnadshantverkare
44
10
5
9
25
56,0%
Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer
37
8
7
8
22
59,1%
Chefer mindre företag o myndigheter
45
6
9
4
22
48,4%
Gjutare, svetsare, plåtslagare
54
4
8
7
21
39,5%
Maskinoperatörer metall o mineral
53
5
8
6
21
38,9%
Försäljare detaljhandel
71
7
6
6
20
28,8%
Köks o restaurangbiträden
33
8
5
6
20
61,3%
Maskin o motorreparatörer
51
6
5
8
19
38,0%
Övrig kontorspersonal
33
8
5
6
19
58,4%
Gymnasielärare
28
6
7
6
19
68,5%
Grundskollärare
46
9
5
4
19
41,7%
Drifts o verksamhetschefer
27
5
8
4
17
64,4%
Övrigt servicearbete
33
7
5
3
16
49,0%
Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj
22
6
5
3
14
63,9%
Civilingenjörer, arkitekter
21
5
5
3
14
65,0%
Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens
18
3
4
6
14
75,8%
Processoperatörer trä o papper
51
4
3
6
13
26,4%
Djuruppfödare, djurskötare
27
5
4
2
13
49,0%
Förskollärare, fritidspedagoger
28
3
4
4
12
42,9%
Datatekniker o dataoperatörer
64
3
2
7
12
18,1%
Administratörer i offentlig förvaltning
18
4
4
3
11
59,4%
Skogsbrukare
20
4
3
2
10
49,2%
Bokförings o redovisningsassistenter
20
4
2
2
8
41,7%
Redovisningsekonomer, administrativa ass
16
3
2
4
8
50,6%
Bräcke SSYK-namn
Summa av Sysselsatta (nov 2007)
Summa av antal åldersavgångar 2010–2014
Summa av antal åldersavgångar 2015–2019
Summa av antal åldersavgångar 2020–2024
Summa av antal åldersavgångar 2010–2025
Summa av andel åldersavgångar 2010–2025
Fordonsförare
851
119
91
101
329
38,6%
Vård o omsorgspersonal
602
85
91
73
263
43,7%
Maskinförare
559
76
58
75
217
38,8%
Montörer
560
62
70
67
214
38,3%
Städare
453
93
65
44
210
46,6%
Övrigt servicearbete
227
58
48
26
137
60,5%
Köks o restaurangbiträden
346
41
32
33
112
32,3%
Paketerare o andra fabriksarbetare
254
31
29
24
88
34,6%
Ej specificerat yrke
230
37
24
22
85
37,1%
Byggnads o anläggningsarbetare
118
16
11
16
44
37,2%
Grundskollärare
89
12
15
13
44
49,0%
Chefer mindre företag o myndigheter
75
12
14
14
43
57,2%
Tidningsdistributörer, vaktmästare
71
15
12
12
40
56,1%
Godshanterare, expressbud
72
10
11
14
37
50,8%
Byggnadshantverkare
62
13
7
12
34
55,0%
Försäljare detaljhandel
125
10
10
11
33
26,6%
Säljare, inköpare, mäklare
61
13
13
6
33
53,8%
Maskinoperatörer grafisk o pappersvaru
67
6
9
9
26
67,4%
Förskollärare, fritidspedagoger
55
8
7
9
25
45,1%
Gymnasielärare
35
11
8
4
25
70,2%
Administratörer i offentlig förvaltning
41
9
6
8
24
59,3%
Drifts o verksamhetschefer
41
10
4
8
24
58,5%
Ingenjörer, tekniker
49
6
10
6
23
47,5%
Renhållnings o återvinningsarbete
53
8
7
3
21
40,3%
Processoperatörer trä o papper
59
5
4
9
21
36,0%
Maskin o motorreparatörer
56
6
5
6
20
34,9%
Djuruppfödare, djurskötare
30
5
6
6
18
61,4%
Lager o transportassistenter
41
4
7
7
18
44,3%
Maskinoperatörer trävaruindustri
33
4
6
7
18
54,2%
Bokförings o redovisningsassistenter
35
8
4
4
18
50,7%
Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens
24
5
3
9
17
71,5%
Skogsbrukare
44
7
3
4
16
36,8%
Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj
28
4
6
5
15
54,9%
Krokom SSYK-namn
Vård o omsorgspersonal
Summa av Sysselsatta (nov-2007)
Summa av antal åldersavgångar 2010-2014
Summa av antal åldersavgångar 2015-2019
Summa av antal åldersavgångar 2020-2024
Summa av antal åldersavgångar 2010-2025
Summa av andel åldersavgångar 2010-2025
1 048
140
127
124
414
39,5%
Ej specificerat yrke
485
69
52
39
165
34,0%
Byggnads o anläggningsarbetare
222
36
37
32
111
50,1%
Fordonsförare
255
29
25
29
90
35,3%
Chefer mindre företag o myndigheter
164
28
26
25
84
51,1%
Försäljare detaljhandel
233
37
23
18
81
34,9%
Övrig kontorspersonal
151
26
21
24
77
50,7%
Säljare, inköpare, mäklare
197
25
27
18
76
38,6%
Grundskollärare
171
27
17
25
76
44,2%
Förskollärare, fritidspedagoger
143
21
23
25
71
49,5%
Ingenjörer, tekniker
144
24
24
14
67
46,6%
Byggnadshantverkare
163
24
17
22
66
40,6%
Djuruppfödare, djurskötare
132
22
19
21
64
48,8%
Övrigt servicearbete
96
24
18
17
60
63,0%
Administratörer i offentlig förvaltning
109
17
17
20
60
55,1%
99
18
26
13
59
59,6%
Drifts o verksamhetschefer Gymnasielärare
110
18
15
22
58
53,2%
Städare
127
20
16
16
58
45,6%
Sjuksköterskor
117
16
15
20
54
46,3%
Maskinförare
159
12
16
20
52
32,4%
Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens
74
18
14
14
49
66,6%
Redovisningsekonomer, administrativa ass
87
12
11
12
39
44,5%
Storhushålls o restaurangpersonal
84
13
10
11
35
41,9%
Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj
78
13
7
12
34
44,1%
Gjutare, svetsare, plåtslagare
91
10
13
9
34
37,4%
Sekreterare o dataregistrerare
77
10
10
11
34
43,9%
Maskin o motorreparatörer
89
13
8
10
33
37,4%
Chefer särskilda funktioner
62
10
11
8
31
50,3%
Sjukgymnaster, tandhygienister
74
8
10
11
31
41,5%
Hälso- o sjukvårdsspecialister
52
11
13
6
30
57,6%
Köks o restaurangbiträden
85
8
10
11
30
34,8%
Bokförings o redovisningsassistenter
53
11
8
8
29
55,4%
Strömsund SSYK-namn
Summa av Sysselsatta (nov 2007)
Summa av antal åldersavgångar 2010–2014
Summa av antal åldersavgångar 2015–2019
Summa av antal åldersavgångar 2020–2024
Summa av antal åldersavgångar 2010–2025
Summa av andel åldersavgångar 2010–2025
Vård o omsorgspersonal
941
136
138
134
435
46,3%
Byggnads o anläggningsarbetare
407
52
58
49
171
41,9%
Ej specificerat yrke
453
60
44
36
146
32,3%
Försäljare detaljhandel
275
38
28
32
101
36,9%
Fordonsförare
181
23
25
24
76
41,8%
Chefer mindre företag o myndigheter
121
27
23
21
74
61,0%
Byggnadshantverkare
128
27
25
14
71
55,7%
Grundskollärare
136
31
20
16
69
50,9%
Övrigt servicearbete
114
20
20
21
62
54,7%
Maskinförare
145
12
14
23
53
36,6%
97
21
14
13
52
53,8%
143
22
15
13
52
36,3%
Drifts o verksamhetschefer
71
14
19
11
45
63,6%
Städare
81
16
16
12
45
55,1%
Säljare, inköpare, mäklare
94
19
12
10
44
46,7%
Förskollärare, fritidspedagoger
72
12
18
11
43
60,1%
Övrig kontorspersonal Köks o restaurangbiträden
Gymnasielärare
77
14
14
13
42
54,7%
Ingenjörer, tekniker
81
17
11
10
42
51,7%
163
10
11
17
41
25,2%
Bokförings o redovisningsassistenter
Montörer
59
12
13
11
39
66,3%
Djuruppfödare, djurskötare
70
18
10
9
38
53,8%
Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens
52
13
10
11
36
69,6%
Maskin o motorreparatörer
75
10
11
11
33
44,6%
Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer
66
14
10
6
31
47,4%
Administratörer i offentlig förvaltning
58
8
13
7
28
49,0%
Arbete inom jord och skog, trädgård, fiske
41
11
7
6
24
58,6%
Chefer särskilda funktioner
36
9
7
6
23
65,1%
Skogsbrukare
45
8
4
10
23
52,1%
Gjutare, svetsare, plåtslagare
59
7
6
7
23
38,3%
Redovisningsekonomer, administrativa ass
49
8
7
7
22
44,3%
Växtodlare
40
9
6
5
21
52,5%
Behandlingsassistenter, fritidsledare
49
6
7
5
20
41,1%
Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj
38
8
5
6
20
52,7%
Åre SSYK-namn
Vård o omsorgspersonal
Summa av Sysselsatta (nov 2007) 572
Summa av antal åldersavgångar 2010–2014
Summa av antal åldersavgångar 2015–2019
53
Summa av antal åldersavgångar 2020–2024
74
Summa av antal åldersavgångar 2010–2025
73
215
Summa av andel åldersavgångar 2010–2025 37,6%
Ej specificerat yrke
435
49
41
36
134
30,8%
Försäljare detaljhandel
364
22
25
32
83
22,7%
Chefer mindre företag o myndigheter
163
20
23
31
82
50,3%
Byggnadshantverkare
148
24
24
14
69
46,3%
Byggnads o anläggningsarbetare
187
23
20
18
64
34,1%
Maskinförare
155
14
18
25
60
38,4%
Fordonsförare
153
14
23
16
58
37,7%
Grundskollärare
124
16
16
16
51
41,1%
88
13
14
18
49
55,5%
Storhushålls o restaurangpersonal
194
13
11
18
47
24,1%
Övrig kontorspersonal
121
15
14
14
46
38,3%
84
16
13
11
43
50,7%
115
11
13
13
41
35,6%
Förskollärare, fritidspedagoger
95
9
12
15
38
40,2%
Gymnasielärare
86
13
10
13
38
43,6%
Drifts o verksamhetschefer
Djuruppfödare, djurskötare Säljare, inköpare, mäklare
Städare
94
11
11
12
34
36,3%
Bokförings o redovisningsassistenter
64
9
13
11
34
52,8%
Köks o restaurangbiträden
106
10
8
10
32
29,9%
Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj
70
9
8
11
30
42,3%
Administratörer i offentlig förvaltning
44
13
7
8
29
65,2%
Ingenjörer, tekniker
69
11
5
8
28
40,7%
Kundinformatörer
77
10
10
7
27
35,4%
Maskinoperatörer metall o mineral
71
7
10
8
26
36,3%
Chefer särskilda funktioner
65
5
11
8
25
38,6%
Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer
49
9
4
9
23
47,9%
Sjuksköterskor
57
7
6
10
23
40,6%
Hälso- o sjukvårdsspecialister
30
8
5
5
19
63,2%
Redovisningsekonomer, administrativa ass
50
4
6
8
19
37,6%
Sjukgymnaster, tandhygienister
43
6
6
5
18
42,4%
Lager o transportassistenter
33
5
7
4
17
50,8%
Växtodlare
31
4
8
3
16
52,5%
Berg SSYK-namn
Vård o omsorgspersonal
Summa av Sysselsatta (nov 2007) 597
Summa av antal åldersavgångar 2010–2014
Summa av antal åldersavgångar 2015–2019
94
Summa av antal åldersavgångar 2020–2024
70
Summa av antal åldersavgångar 2010–2025
69
243
Summa av andel åldersavgångar 2010–2025 40,7%
Ej specificerat yrke
267
43
29
25
100
37,3%
Övrigt servicearbete
108
31
15
12
61
56,4%
Chefer mindre företag o myndigheter
101
16
17
20
56
55,3%
Byggnads o anläggningsarbetare
128
16
16
20
54
42,1%
Fordonsförare
118
15
19
18
54
45,6%
87
16
13
15
46
52,3%
Maskinförare
129
12
7
19
42
32,5%
Försäljare detaljhandel
129
17
8
13
41
31,4%
82
15
14
9
39
48,2%
Byggnadshantverkare
Djuruppfödare, djurskötare Ingenjörer, tekniker
58
12
13
10
37
63,0%
Säljare, inköpare, mäklare
64
11
13
12
36
55,9%
Förskollärare, fritidspedagoger
58
4
12
15
33
56,3%
Drifts o verksamhetschefer
48
11
8
11
31
64,8%
Grundskollärare
78
11
11
7
31
39,5%
Övrig kontorspersonal
48
10
5
6
24
49,2%
Maskin o motorreparatörer
54
3
7
11
23
41,7%
Administratörer i offentlig förvaltning
38
6
6
9
21
55,9%
Bokförings o redovisningsassistenter
39
6
9
5
21
54,1%
Gymnasielärare
39
6
4
9
20
50,4%
Storhushålls o restaurangpersonal
45
3
9
6
19
43,3%
Städare
48
6
8
4
19
40,5%
Sjuksköterskor
44
6
7
5
19
44,1%
Köks o restaurangbiträden
55
4
6
6
18
32,8%
Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens
25
7
8
2
18
72,1%
Växtodlare
28
3
5
8
17
60,5%
Maskinoperatörer trävaruindustri
65
7
4
4
17
25,8%
Paketerare o andra fabriksarbetare
82
5
2
6
16
19,3%
Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj
21
8
5
3
15
73,5%
Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer
38
8
3
4
15
39,2%
Sekreterare o dataregistrerare
52
4
5
4
13
25,9%
Redovisningsekonomer, administrativa ass
19
5
6
2
13
69,2%
Härjedalen SSYK-namn
Vård o omsorgspersonal
Summa av Sysselsatta (nov 2007) 712
Summa av antal åldersavgångar 2010–2014
Summa av antal åldersavgångar 2015–2019
104
Summa av antal åldersavgångar 2020–2024
105
Summa av antal åldersavgångar 2010–2025
96
320
Summa av andel åldersavgångar 2010–2025 44,9%
Ej specificerat yrke
381
52
52
31
145
38,1%
Försäljare detaljhandel
300
25
28
30
89
29,8%
Byggnads o anläggningsarbetare
193
30
23
21
79
41,0%
Maskinförare
212
25
21
28
79
37,2%
Chefer mindre företag o myndigheter
132
22
26
23
77
58,0%
Byggnadshantverkare
121
23
26
20
73
60,1%
Fordonsförare
157
18
23
23
67
42,9%
88
26
18
9
56
63,9%
Övrigt servicearbete
115
20
14
13
48
41,5%
Drifts o verksamhetschefer
Grundskollärare
82
24
10
9
46
56,5%
Städare
90
20
11
13
44
48,7%
101
14
14
11
42
41,4%
Köks o restaurangbiträden
98
12
14
11
40
41,0%
Övrig kontorspersonal
86
17
8
9
39
45,8%
Bokförings o redovisningsassistenter
58
13
10
14
38
64,8%
Säljare, inköpare, mäklare
Ingenjörer, tekniker
67
16
14
5
36
53,6%
Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer
70
10
13
9
34
48,9%
Förskollärare, fritidspedagoger
95
9
9
13
33
35,0%
Redovisningsekonomer, administrativa ass
50
13
10
7
31
62,3%
Gymnasielärare
67
13
10
6
31
46,5%
Montörer
93
11
10
7
29
31,5%
Storhushålls o restaurangpersonal
86
5
9
11
27
31,7%
218
7
7
8
24
11,1%
Datatekniker o dataoperatörer Sjuksköterskor
44
11
5
6
23
52,5%
Skogsbrukare
54
8
7
6
21
39,7%
Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens
34
5
6
9
21
60,4%
Administratörer i offentlig förvaltning
42
7
4
7
19
46,4%
Behandlingsassistenter, fritidsledare
44
7
5
5
19
43,5%
Kundinformatörer
59
4
5
7
18
30,9%
Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj
35
6
7
4
17
47,8%
Maskin o motorreparatörer
50
8
3
4
16
32,7%
Chefer särskilda funktioner
36
8
5
3
16
45,0%
Växtodlare
25
5
4
5
14
57,2%
Östersund SSYK-namn
Summa av Sysselsatta (nov 2007)
Summa av antal åldersavgångar 2010–2014
Summa av antal åldersavgångar 2015–2019
Summa av antal åldersavgångar 2020–2024
Summa av antal åldersavgångar 2010–2025
Summa av andel åldersavgångar 2010–2025
Vård o omsorgspersonal
3 592
399
445
418
1 336
37,2%
Säljare, inköpare, mäklare
1 386
144
122
127
419
30,2%
Ej specificerat yrke
1 513
148
115
87
368
24,4%
Försäljare detaljhandel
1 610
113
100
109
345
21,4%
Chefer mindre företag o myndigheter
657
92
111
102
336
51,1%
Ingenjörer, tekniker
685
108
95
90
307
44,9%
Förskollärare, fritidspedagoger
775
70
91
117
302
39,0%
Administratörer i offentlig förvaltning
691
110
99
72
296
42,8%
Fordonsförare
704
99
93
80
292
41,5%
Övrig kontorspersonal
607
111
79
78
285
47,0%
Sjuksköterskor
680
94
81
79
270
39,7%
Byggnadshantverkare
626
91
87
65
256
40,8%
Drifts o verksamhetschefer
450
87
85
70
254
56,6%
Grundskollärare
591
75
84
75
249
42,1%
Gymnasielärare
472
102
73
50
235
49,8%
Barnmorskor, sjuksköterskor särskild kompetens
386
68
72
70
219
56,8%
Redovisningsekonomer, administrativa ass
490
71
63
54
205
41,8%
Byggnads o anläggningsarbetare
571
66
53
66
197
34,5%
Företagsekonomer, marknadsförare, personaltj
425
76
55
52
194
45,6%
Sekreterare o dataregistrerare
485
52
57
57
177
36,4%
Hälso- o sjukvårdsspecialister
418
64
53
53
175
41,9%
Städare
482
60
54
49
173
35,8%
Psykologer, socialsekreterare
375
58
50
54
168
44,7%
Dataspecialister
568
32
49
70
165
29,1%
Bokförings o redovisningsassistenter
302
59
44
39
148
49,1%
Sjukgymnaster, tandhygienister
334
41
47
48
144
43,0%
Chefer särskilda funktioner
281
48
40
45
143
51,0%
Storhushålls o restaurangpersonal
414
38
38
40
126
30,3%
Tull, taxerings o socialförsäkringstjänstemän
303
51
40
29
125
41,3%
Övrigt servicearbete
229
35
49
30
119
51,9%
Civilingenjörer, arkitekter
279
41
29
37
116
41,6%
Lager o transportassistenter
276
38
36
37
116
42,0%
Pensionsavgångar företagare andel företagare 55+ per region
Källa: Företagarna
Pensionsavgångar företagare
generationsskifte aktuellt inom fem år, länsfördelat
Källa: Företagarna
En undersökning från Företagarna i april 2009 anger att 38 procent av företagarna i Jämtlands län och 40 procent i Västernorrlands län är över 55 år. Man kan alltså förvänta sig ett ganska stort generationsskifte bland våra företag. Rikets snitt ligger under 35 procent men det beror mycket på att endast 30 procent av företagarna i Stockholms län är äldre än 55 år. På fråga om generationsskifte var aktuellt inom fem år svarade 30 procent i Jämtlands län och hela 35 procent i Västernorrlands län att så var fallet. Det är bland de högsta andelarna i landet. Även inom lantbruket är medelåldern hög. I exempelvis Jämtlands län är en tredjedel av lantbrukarna under 50 år, 30 procent mellan 50 och 60 år och var tredje företagare blir pensionsmässig inom fem år.
Generationsskifte i företag är inte helt enkelt att förutsäga. Företagare är inte lika inriktade vid att sluta runt 65 år som anställda. Generationsskiftet beror ofta av om företagen hittar ny ägare. Detta är en process som kan dra ut på tiden beroende på konjunkturläge, lönsamhet i berörd bransch mm. En del företag upphör då man inte hittar ny ägare. För jordbruket har traditionellt ägarskifte oftast skett inom familjen. Även om det är svårt att förutsäga ägarskifte i företag är det viktigt att uppmärksamma åldersstrukturen hos företagarna och ha beredskap att underlätta för företagare som står i begrepp att lämna över ägandet.
93
Försörjningsbörda Försörjningsbördan (totalbefolkning/ sysselsatta 20–64 år) är ett mått för att försöka beskriva hur mycket den yrkesaktiva delen av befolkningen behöver producera för att försörja hela befolkningen. En försörjningsbörda på 2,0 innebär att varje arbetande ska försörja ytterliggare en person förutom sig själv. Till skillnad från försörjningskvoten (totalbefolkning/befolkning 20–64 år) varierar försörjningsbördan med utvecklingen på arbetsmarknaden. Försörjningsbördan påverkas förutom av befolkningsutvecklingen också av hur stort arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen är för olika befolkningsgrupper. Det verkliga utfallet kan emellertid även komma att påverkas av om fler arbetar efter att de har fyllt 65 år, dessa är dock 2,9
inte medtagna i måttet. På uppdrag av SEB har SCB gjort en prognos om hur enskilda kommuner påverkas av de stora demografiska förändringarna. Resultatet av prognosen visar att allt färre måste försörja allt fler i hela landet, men även att spridningen mellan kommunerna kommer att bli stor. I Mellersta Norrland beräknas försörjningsbördan 2025 bli högst i Kramfors och Ragunda med 2,79 respektive 2,76. Dessa två kommuner har tillsammans med Bräcke redan i dag en försörjningsbörda som överstiger 2,5 vilket kan jämföras med Mellersta Norrlands och hela rikets genomsnitt som under 2009 var 2,31 respektive 2,29. Utvecklingen av försörjningsbördan i Mellersta Norrlands kommuner visas i nedanstående diagram.
Västernorrland
2,7 2,5 2,3 2,1 1,9
Ånge
Timrå
Härnösand
Sundsvall
2,9
Kramfors
Sollefteå
Örnsköldsvik
2024
2022
2020
2018
2016
2014
2012
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1,7
Riket
Jämtland
2,7 2,5 2,3 2,1 1,9
Ragunda
Bräcke
Krokom
Strömsund
Åre
Källa: SCB, på uppdrag av SEB
94
Berg
Härjedalen
Östersund
Riket
2024
2022
2020
2018
2016
2014
2012
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1,7
Var finns jobben? Arbetsförmedlingen bedömer att tillgången på lediga jobb fortsätter att öka under 2011 och 2012. Inom ett flertal yrkesområden i riket ökar efterfrågan på arbetskraft. Det medför att antalet bristyrken ökar. Även på längre sikt kommer rekryteringsbehoven att tillta, inte minst för att många lediga jobb uppkommer genom den stora generationsväxlingen. Arbetsförmedlingens prognoser visar att arbetsmarknaden kommer att förbättras för de flesta yrken under det närmaste året. Tillväxten av nya jobb sker inom många yrken och i alla delar av landet. Den största ökningen procentuellt förväntas inom datayrken, medan administrativa yrken får en svag ökning. Den stora efterfrågan på arbetskraft har medfört ökad brist på kompetenser. Problemen att rekrytera rätt personal kommer att fortsätta under det närmaste året och inom vissa yrken bedöms bristen på arbetskraft bli ett hinder för ökad produktion. Detta betyder bland annat ökade möjligheter för nyutexaminerade att hitta ett arbete. Störst antal lediga platser kommer det att finnas inom yrken som kräver gymnasieutbildning, men andelen
jobb som kräver eftergymnasial utbildning ökar. Däremot blir det fortsatt besvärligt för arbetssökande med endast förgymnasial utbildning. Detta gäller också på fem till tio års sikt. För data- och teknikyrken, exempelvis dataspecialister och de flesta ingenjörsyrkena, väntas en mycket stark arbetsmarknad, liksom för byggnads- och tillverkningsyrken. Tillväxten av jobb inom ingångsyrken för ungdomar och nyanlända invandrare är god. Det är främst i yrken inom handel och inom hotell och restaurang som antalet anställda ökar, men även övriga servicesektorn väntas expandera. Bristen på högskoleutbildad personal inom hälso- och sjukvård fortsätter att vara stor. Det gäller framför allt läkare, tandläkare, vidareutbildade sjuksköterskor och i viss mån grundutbildade sjuksköterskor. Tydligast tillväxt av jobb kommer det att vara inom verksamheter som drivs av privat huvudman. Inom skolområdet efterfrågas förskollärare, yrkeslärare och specialpedagoger. Läs mer: http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid. html
Arbetslöshet 16–64 år
1996 till juli 2011 per kommun Källa: Af
Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Västernorrlands län Ragunda Bräcke Krokom Strömsund Åre Berg Härjedalen Östersund Jämtlands län
95
Arbetslöshet 18–24 år
1996 till juli 2011 per kommun Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Västernorrlands län Ragunda Bräcke Krokom Strömsund Åre Berg Härjedalen Östersund Jämtlands län
Arbetslöshet yrkesvis 1996–2010 Jämtlands län 1 400 Militärt arbete Ledningsarbete
1 200
Teknik- och datavetenskap m.m.
1 000
Hälso- och sjukvårdsspec, barnmorskor och sjuksköterskor Lärare inom universitet, gymnasie och grundskola Annat arbete som kräver teoretisk spec.kompetens Tekniker och ingenjörsarbetare m.m. Sjukgymn, sjuksköterskor, biomed analytiker m.m. Lärararbete som kräver kortare högskoleutbildning Annat arbete som kräver kortare högskoleutbildning Kontors- och kundservicearbete
800
600
Service- och säkerhetsarbete Vård- och omsorgspersonal
400
Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m. Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Gruv-, bygg- och anläggningsarbete
200
Hantverksarbete inom tillverkning Processoperatörsarbete
0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
96
Arbetslöshet yrkesvis
1996–2010 Västernorrlands län 2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
97
Foto: Christer Svenson
5
5
Befolkning och utbildningsnivĂĽer
Här presenterar vi statistik och prognoser om befolkning, utbildningsnivüer, m m.
99
Folkmängden i Mellersta Norrland uppgick den 31 december 2010 till 369 363 invånare, vilket var en minskning med 392 invånare jämfört med året innan. Trots en minskad folkmängd under 2010 så har dock den negativa utvecklingen i regionen kraftigt planat ut jämfört med den stora och sammanhängande befolkningsminskningen åren 1995–2002. Under dessa åtta år, delvis som en följd av den nationella bank- och finanskrisen i början av 1990-talet, minskade folkmängden i Mellersta Norrland med 24 330 invånare. Enligt en prognos av SCB beräknas folkmängden i
Mellersta Norrland uppgå till omkring 363 100 personer år 2025. Det negativa födelsenettot i Mellersta Norrland förklaras främst av att regionen har en åldersstruktur med förhållandevis få personer i barnafödande ålder. Det är en konsekvens av tidigare års stora nettoutflyttning av i första hand yngre personer. Senare års positiva flyttningsnetto för Mellersta Norrland förklaras helt av ett flyttningsöverskott mot utlandet.
Flyttnings- och födelsenetto
i Mellersta Norrland åren 1990–2010
Källa: SCB
100
Befolkningsförändring per kommun 2006–2010
Källa: SCB
Befolkningsutvecklingen till och med år 2025 kommer fortsatt visa på stora differenser mellan kommunerna i Mellersta Norrland. Utifrån faktisk folkmängd den
31 december 2010 beräknas följande befolkningsutveckling enligt SCB:s prognos för regionens kommuner till 2020 och 2025.
Folkmängd per kommun
den 31 december 2010 och prognos 2010
2020
2025
Diff. 2010-2020
Diff. 2020-2025
Ånge
10 053
9 191
8 935
-8.6%
-2.8%
Timrå
17 990
17 657
17 505
-1.9%
-0.9%
Härnösand
24 611
23 827
23 544
-3.2%
-1.2%
Sundsvall
95 732
97 186
97 668
1.5%
0.5%
Kramfors
18 911
17 495
17 037
-7.5%
-2.6%
Sollefteå
20 255
19 029
18 647
-6.1%
-2.0%
Örnsköldsvik
55 073
55 186
55 192
0.2%
0.0%
Ragunda
5 590
5 052
4 933
-9.6%
-2.4%
Bräcke
6 885
6 254
6 123
-9.2%
-2.1%
Krokom
14 535
14 560
14 674
0.2%
0.8%
Strömsund
12 185
11 029
10 678
-9.5%
-3.2%
Åre
10 274
10 577
10 738
3.0%
1.5%
7 352
6 876
6 758
-6.5%
-1.7%
Berg Härjedalen
10 454
9 863
9 709
-5.7%
-1.6%
Östersund
59 416
60 469
60 978
1.8%
0.8%
Källa: SCB/AF, data till rapport URA 2010:5
101
Befolkningen efter ålder den 31 december 2009
Västernorrland
Källa: Kvinnor och män i Västernorrland
Jämtland
Källa: Kvinnor och män i Jämtlands län
102
Andel av befolkningen den 31 december som är utrikes födda
Källa: SCB
Inom befolkningen fortsätter antalet och andelen utrikes födda att öka i såväl Mellersta Norrland som i hela riket. Den 31 december 2010 var knappt 25 900 av de boende i regionen födda i ett annat land än Sverige. Andelen utrikes födda av befolkningen i Mellersta Norrland var 4,5 procent år 2000, den andelen hade ökat till 7,0 procent 2010. I förhållande till riksgenomsnittets 14,7 procent är dock andelen födda utanför Sverige mer än hälften så låg. I alla kommuner i regionen finns en högre andel utrikes födda kvinnor än män.
De fem största födelseländerna för de utrikes födda som är bosatta i Mellersta Norrland är, Finland, Norge, Irak, Thailand och Tyskland. Huvudsaklig tidpunkt och skäl för bosättning varierar dock betydligt där exempelvis de flesta från Finland kom som arbetskraftsinvandrare under 1970-talet medan många av irakierna kom till Sverige för asyl i början av 2000-talet och senare även som anhöriginvandrare. På senare år har antalet personer som är födda i Afrika ökat och främst av somalier.
103
Total nettoflyttning i länen
fördelat på kön per 1000 invånare, åren 2006–2010
Källa: SCB
Under femårsperioden 2006–2010 hade Stockholms län tätt följt av Skåne det största flyttningsöverskott för såväl kvinnor som män i relation till befolkningen. Störst
negativt flyttnetto för kvinnor och män redovisade Norrbotten. Västernorrland och Jämtland ligger på plussidan men på den undre kvartilen av länen.
104
Summa av nettoflyttning per kön, Mellersta Norrland
Alla åldrar
Källa: SCB
18–29 år
Källa: SCB
105
Total nettoflyttning per kommun i Mellersta Norrland
åren 2001–2005 och 2006–2010
Källa: SCB
Bland såväl inflyttarna som utflyttarna dominerar de yngre i åldrarna 18–29 år, som oftast flyttar för studier. Av dem som flyttade till Mellersta Norrland under åren 2006–2010 så fanns 50 procent inom åldersgruppen 18–29 år och bland utflyttarna 55 procent och det medförde ett stort flyttningsunderskott inom åldersgruppen. Positivt är att åldersgrupperna 0–17 år samt 30–44 år, där de flesta barnfamiljer
ingår, uppvisade ett flyttningsöverskott åren 2006–2010. Flyttningsströmmarna för kommunerna i Mellersta Norrland uppvisar dock stora variationer, där SundsvallTimrå och Östersund-Krokom tillsammans med Örnsköldsvik och Åre haft bäst utveckling.
106
Riktad flyttning för Mellersta Norrland
totalt antal personer, 2001–2005 och 2006–2010 Inflyttning till Mellersta Norrland Stockholm Uppsala Södermanland
Utflyttning till Mellersta Norrland
Nettoflyttning, Mellersta Norrland
2001–2005
2006–2010
2001–2005
2006–2010
2001–2005
2006–2010
10 063
8 843
9 791
10 631
272
-1 788
2 237
2 369
2 781
3 253
-544
-884
996
1 015
1 145
1 376
-149
-361
1 324
1 434
1 819
2 111
-495
-677
Jönköping
705
777
866
881
-161
-104
Kronoberg
383
456
518
516
-135
-60
Kalmar
550
545
701
699
-151
-154
Gotland
289
203
292
249
-3
-46
Blekinge
261
253
329
362
-68
-109
1 947
1 909
2 625
2 478
-678
-569
553
554
709
698
-156
-144
3 817
3 985
5 007
4 778
-1 190
-793
806
842
944
912
-138
-70
Östergötland
Skåne Halland Västra Götaland Värmland
907
891
1065
1 057
-158
-166
Västmanland
1 009
1 064
1 254
1 267
-245
-203
Dalarna
1 615
1 647
1 642
1 725
-27
-78
Gävleborg
3 421
3 597
3 460
3 844
-39
-247
Västerbotten
5 387
6 132
6 294
6 197
-907
-65
Norrbotten
2 394
2 343
2 248
2 206
146
137
38 664
38 859
43 490
45 240
-4 826
-6 381
8 403
13 145
3 486
4 568
4 917
8 577
Örebro
Inrikes Utlandet
Källa: rAps-RIS/SCB
Mellersta Norrland har under åren 2001– 2010 haft en större inrikes utflyttning än inflyttning och som tilltagit de senaste fem åren. Störst är underskottet till storstadsre-
107
gioner och stora universitetsorter. Samtidigt har dock även överskottet i förhållande till utlandet ökat vilket bidragit till ett positivt flyttningsnetto.
Utbildningsnivå per bransch
kvinnor och män 25–64 år i Mellersta Norrland, 2009 Utbildning kortare än 3-årigt gymnasium Kvinnor
Män
Gymnasium Kvinnor
Eftergymnasial utb. mindre än 3 år
Män
Kvinnor
Män
Eftergymnasial utb. minst 3 år Kvinnor
Män
Jord- och skogsbruk, fiske
52.1
64.4
18.8
17.3
13.2
10.3
15.9
8.0
Tillverkning och utvinning
48.3
59.5
21.5
20.2
13.2
12.0
17.1
8.4
Energi och miljö
29.7
47.5
20.0
17.9
18.6
21.2
31.7
13.4
Byggverksamhet
43.9
65.4
28.9
24.1
14.6
8.2
12.6
2.4
Handel
49.9
56.6
30.0
28.0
11.8
10.8
8.4
4.6
Transport och magasinering
52.6
66.0
31.7
24.1
9.1
6.7
6.6
3.2
Hotell och restaurang
49.2
54.1
29.8
27.1
13.1
11.0
7.9
7.8
Information och kommunikation
27.9
21.6
22.2
22.3
23.0
28.3
26.9
27.8
Finans- och försäkringsverksamhet
28.4
24.5
32.4
28.8
15.0
21.9
24.2
24.8
Fastighetsverksamhet
48.8
58.0
23.1
18.7
13.8
12.5
14.2
10.8
39.1
38.2
22.1
21.5
15.3
19.1
23.6
21.2
Offentlig förvaltning, försvar
27.7
22.0
15.1
16.1
17.6
27.6
39.5
34.4
Utbildning
22.6
17.2
8.3
9.5
21.7
21.9
47.4
51.4
Vård och omsorg, sociala tjänster
42.9
35.1
19.8
18.2
13.6
12.1
23.7
34.7
Kulturella och personliga tjänster mm
38.0
49.1
26.7
21.6
15.3
13.5
20.0
15.7
Okänd verksamhet
54.8
60.9
16.8
17.4
13.0
11.7
15.3
10.0
Totalt
38.0
49.7
19.7
21.2
15.6
14.1
26.7
15.0
Företagstjänster
Källa: rAps-RIS/SCB
Överlag är utbildningsnivåerna betydligt högre för kvinnor än för män inom de flesta av branscherna i Mellersta Norrland, vilket även gäller för hela riket. I förhållande till riket är utbildningsnivåerna lägre, med några få undantag, inom branscherna i regionen för såväl män som kvinnor. I hela
landet uppgår andelen förvärvsarbetande kvinnorna med minst en eftergymnasial utbildning till 30,1 procent jämfört med 26,7 procent i Mellersta Norrland, motsvarande nivå för män är 21,0 respektive 15,0 procent.
108
Utbildningsnivå hela befolkningen 20–64 år med < 3 år gymnasium 2010
Utbildningsnivå hela befolkningen
20–64 år med eftergymnasial utbildning 2010
Källa: SCB
För ca 1–2 procent saknas uppgifter om utbildningsnivån.
109
Utbildningsnivå utrikesfödda
andel 25–64 år < 3 år gymnasium 2010
Utbildningsnivå utrikesfödda andel 25–64 år med minst 3-årig eftergymnasial utbildning 2010
Källa: SCB
Andelen som det saknas uppgifter på är relativt hög, mellan 6–16 procent beroende på kommun.
110
Utbildningsnivå arbetssökande
Arbetssökande 20–64 år i Mellersta Norrland efter utbildningsnivå och kön. Kvartal 1 2011. Enbart grundskola Kvinnor
Gymnasieskola Män
Kvinnor
Eftergymnasial utbildning Män
Kvinnor
Totalt Män
Kvinnor
Män
Antal 1 033
1 673
1 952
3 026
1 153
1 062
4 138
5 761
871
1 184
2 498
3 218
755
662
4 124
5 064
1 904
2 857
4 450
6 244
1 908
1 724
8 262
10 825
Öppet arbetslösa
25.0
29.0
47.2
52.5
27.9
18.4
100
100
I konjunkturåtgärder
21.1
23.4
60.6
63.6
18.3
13.1
100
100
Summa arbetssökande
23.1
26.4
53.9
57.7
23.1
15.9
100
100
Öppet arbetslösa I konjunkturåtgärder Summa arbetssökande Andel i procent
Källa: rAps-RIS/SCB
Utbildningsnivåerna bland de arbetssökande återspeglar utbildningsnivåerna bland de förvärvsarbetande, på det sättet att det är fler kvinnor än män som har en eftergymnasial utbildning. Generellt kan man säga att de som saknar fullgjord gymnasieutbildning är en av utmaningarna den närmsta framtiden. Ar-
betsmarknaden har höga krav på utbildning och erfarenhet idag. Ungdomar som inte har slutförda gymnasiestudier har generellt sett svårare att komma in på arbetsmarknaden. De ungdomar som slutfört sin utbildning har mycket större chanser att komma in på arbetsmarknaden fortare.
111
Andel som fullföljer gymnasieskola, övergång till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Andel nybörjare (%) år 1 okt. 2006 som fullföljdeutbildningen inom 4 år exkl. IV-programmet Totalt
Andel invånare (%), 20 år, med fullföljd gymnasial utbildning
Andel invånare (%), 20 år, med grundläggande behörighet till univ. o. högsk.
Övergång till högskolan (%) inom 3 år efter avslutad utbildning i gymn. skolan 2007
Exklusive IV-progr.
Östersund
83
90
80
73
39
Krokom
81
86
78
71
32
Berg
80
88
77
69
29
Bräcke
75
82
74
62
21
Härjedalen
83
86
75
60
24
Ragunda
71
74
63
56
20
Strömsund
81
85
73
60
27
Åre
81
83
85
77
28
Sundsvall
69
78
66
59
44
Härnösand
71
77
63
53
33
Ånge
67
75
65
56
35
Kramfors
76
81
68
59
40
Sollefteå
72
79
65
59
40
Timrå
75
86
71
64
42
Örnsköldsvik
79
84
73
66
42
Riket
76
83
72
64
42
Källa: Skolverket
Elever med slutbetyg från gymnasiet läsåret 2009/2010 Västernorrland
Jämtlands län
Källa: Kvinnor och män i Västernorrland
Källa: Kvinnor och män i Jämtlands län
112
Ålder och kön studenter vid Mittuniversitetet läsåret 2010/2011
Källa: Mittuniversitetet
Härifrån kommer nybörjarna vid Mittuniversitetet höstterminen 2010 Region
Andel (%)
Antal
Mellersta Norrland
20,9
900
Stockholms län
16,5
714
Okänt *
13,5
582
Västra Götalands län
10,3
446
Övriga Norrland
10,5
455
Övriga Svealand
11,9
515
Övriga Götaland
16,7
703
Summa
100
4 315
*inkluderar studenter från andra länder
Här studerar ungdomarna från Mellersta Norrland höstterminen 2010 Universitet Mittuniversitetet
Andel (%)
Antal 38
746
20,5
403
Luleå tekniska universitet
5,3
106
Uppsala universitet
5,3
105
Linköpings universitet
3,6
71
Övriga
27,1
532
Summa
100
1 963
Umeå universitet
Källa: Högskoleverket
113
Andel studerande vid Yrkeshögskoleutbildningar efter kön och ålder, 2010
Källa: Yrkeshögskolemyndigheten (YH), gäller även tabellen nedan
Antal och andel sökande och antagna Yrkeshögskoleutbildningar efter kön och län, utbildning med start 2010 Antal sökande
Studieortenslän Blekinge Dalarna
kvinnor
Andel antagna av antal sökande, procent män
totalt
kvinnor
män
totalt
Antal beviljade platser
Antal sökande per plats
545
403
948
19.8%
37.7%
27.4%
298
3.2
1 019
747
1 766
27.6%
35.6%
31.0%
561
3.1
Gävleborg
386
478
864
20.7%
48.3%
36.0%
366
2.4
Halland
679
574
1 253
27.7%
35.0%
31.0%
428
2.9
Jämtland
204
268
472
29.4%
26.9%
28.0%
139
3.4
Jönköping
1 081
730
1 811
33.1%
43.0%
37.1%
711
2.5
Kalmar
637
550
1 187
35.2%
32.4%
33.9%
417
2.8
Kronoberg
855
640
1 495
27.3%
37.8%
31.8%
518
2.9
Norrbotten
304
544
848
23.4%
25.0%
24.4%
232
3.7
Skåne
5 431
4 911
10 342
24.3%
27.6%
25.9%
2 693
3.8
10 128
9 493
19 621
21.7%
20.2%
21.0%
4 063
4.8
Södermanland
527
666
1 193
26.4%
36.6%
32.1%
427
2.8
Uppsala
738
440
1 178
27.6%
39.3%
32.0%
358
3.3
Värmland
669
644
1 313
31.5%
36.8%
34.1%
536
2.4
Västerbotten
395
363
758
39.5%
25.9%
33.0%
250
3.0
Västernorrland
706
650
1 356
33.0%
40.6%
36.7%
580
2.3
Västmanland
474
602
1 076
36.9%
33.6%
35.0%
415
2.6
Västra Götaland
7 522
5 125
12 647
25.4%
26.2%
25.8%
3 365
3.8
Örebro
549
803
1 352
25.7%
24.4%
24.9%
379
3.6
Östergötland
763
959
1 722
29.0%
26.9%
27.8%
485
3.6
33 612
29 590
63 202
11425.3%
27.3%
26.3%
17 221
3.7
Stockholm
Totalt
Andel studerande vid Yrkeshögskoleutbildningar i Mellersta Norrland och riket efter utbildningsområde och kön 2010
Kvinnor
Män
Transporttjänster Teknik och tillverkning Säkerhetstjänster Samhällsbyggnad och byggteknik Pedagogik och undervisning Miljövård och miljöskydd Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Kultur, media och design Juridik Journalistik och information Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang och turism Friskvård och kroppsvård Ekonomi, administration och försäljning Övrigt Data/IT Transporttjänster Teknik och tillverkning Säkerhetstjänster Samhällsbyggnad och byggteknik Pedagogik och undervisning Miljövård och miljöskydd Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Kultur, media och design Juridik Journalistik och information Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang och turism Friskvård och kroppsvård Ekonomi, administration och försäljning Övrigt
Mellersta Norrland
0,0%
5,0%
Riket
Källa: Yrkeshögskolemyndigheten (YH)
115
10,0%
15,0%
20,0%
25,0%
Foto: Ingimage
116
6
6
Plats fรถr egna tankar Referenser
117
Referenser Rapporter: Länens arbetsmarknad – befolkning, näringsliv, yrken och framtida pensionsavgångar, SCB, Information om utbildning och arbetsmarknad 2010:1 Generationsväxlingen – arbetskraftens förändring per län, Arbetsförmedlingen, Ura 2010:6 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden – i riket och i ett regionalt perspektiv, Arbetsförmedlingen, Ura 2010:5 Regionernas arbetskraftsförsörjning, Tillväxtanalys, Rapport 2010:06 Företag till salu, Företagarna rapport april 2009 Kvinnor och män i Västernorrland, Länsstyrelsen Västernorrland 2011 Kvinnor och män i Jämtlands län, Länsstyrelsen Jämtlands län 2011 Gamla mönster – nya utmaningar, en kartläggning av kvinnor och mäns livsoch arbetsvillkor i Jämtland och Västernorrlands län, Länstyrelserna Västernorrland och Jämtlands län 2011 Statistikdatabaser: Statistiska Centralbyrån, SCB Arbetsförmedlingen Tillväxtanalys Bolagsverket Skolverket Mittuniversitetet Högskoleverket Yrkeshögskolemyndigheten Eurostat
Rapporten är framtagen under våren 2011 inom projektet Konkurrenslyftet av en arbetsgrupp bestående av Gunnar Holmgren, länsstyrelsen Västernorrland, Hans Halvarsson, länsstyrelsen Jämtlands län, Maria Salomonsson, Arbetsförmedlingen, Ilkka Kemppainen, Regionförbundet Jämtlands län samt Margret Skog och Michael Persson, Konkurrenslyftet. Avsnitt 4 är en sammanställning av befintlig statistik och prognoser från SCB, Arbetsförmedlingen, Tillväxtanalys, Skolverket, m fl. Vi
redovisar statistiken i huvudsak samlat på regionnivå Mellersta Norrland (Jämtlands och Västernorrlands län) och på kommunnivå, där det finns sådana uppgifter. I de fall kommunuppgifter saknas redovisar vi länsnivå. Jämförelser med riket görs oftast utifrån länsnivån. Under hösten 2011 kommer underlaget till rapportens diagram och tabeller och en del övrigt material att läggas ut på http:// www.mynewsdesk.com/se/pressroom/konkurrenslyftet
Konkurrenslyftet är en gemensam satsning för strategisk kompetensförsörjning mellan Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län, Regionförbundet Jämtlands län, Arbetsförmedlingen, Mittuniversitetet, Handelskammaren Mittsverige, Företagarna, LO och TCO i lokal, regional och nationell samverkan.
122
123
Arbetsmarknaden kommer att förändras till 2025. I den här rapporten lyfter vi fram alla möjligheter som det kan innebära.
Rapporten är framtagen inom projektet Konkurrenslyftet våren 2011 och spänner över Jämtlands och Västernorrlands län. Den har utformats i samverkan mellan Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Jämtlands län, Arbetsförmedlingen, Regionförbundet Jämtlands län, Mittuniversitetet och Kommunförbundet Västernorrland. Läs mer på: www.mynewsdesk.com/se/pressroom/ konkurrenslyftet