iTimrå nr 1 2020 by Alltid Marknadsbyra

Å RG Å N G 11 • N R 1 / 2 020

10 år

E T T K VA L I T E T S MAGASIN OM OSS I TIMRÅ

11 000 EXEMPLAR.

TILL ALLA HUSHÅLL OCH FÖRETAG I TIMRÅ KOMMUN

ANNONS FÖLJANDE FYRA SIDOR ÄR EN ANNONS FRÅN TIMRÅ KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND VÄ R L D E N S K V I N N O R F I N N S I T I M R Å – N I O K V I N N O R N I O B E R ÄT T E L S E R N I O L Ä N D E R

Jag har fått min dröm uppfylld, säger Kadra Ismail om sin önskan att visa vad som gjorts i Matronaprojeket i Timrå. Utställningen är årets sommarutställning på Söråkers Folkets Hus.

NU SYNS MATRONORNA I TIMRÅ SYSTERSKAP & KVINNOKRAFT PÅ FOLKAN

Vernissage, Boksläpp och ett vimmel av folk, språk och dialekter var ett faktum när länets första kvinnliga landshövding Berit Högman invigde utställningen Nio Kvinnor, Nio Berättelser, Nio Länder. För många år sedan samlade eldsjälen Kadra Ismail en grupp kvinnor runt sitt köksbord på eget initiativ, för att hon såg att det är nödvändigt att bygga upp sin självkänsla tillsammans med andra om man ska kunna förbereda sig för arbete och studier och lyckas erövra ett nytt språk och ett nytt liv. Det blev Matronaprojektet med stöd av Länsstyrelsen och Timrå kommun.

MÖT 9 KVINNOR SOM LÄMNAT SINA HEMLÄNDER OCH NU BOR I TIMRÅ.

3 DRÖMVÄRVNINGAR TILL TIMRÅ Timrå är en unik kommun som har två integrationspedagoger anställda i kommunen, båda med egen erfarenhet av att ha beviljats asyl och fått uppehållstillstånd i kommunen.

1. Uldon Karaeva, från Uzbekistan lär nyanlända hur svenska samhället fungerar.

2. Landshövding Berit Högman i samspråk med Kadra Ismail, grundare av Matronaprojeket i Timrå. I förgrunden Bimala Khatri från Nepal. 2.

3. Kanchan Sharma med dottern Sanna som hjälper till i familjeföretaget New Fashion på sportlovet. Kanchan är en av mentorerna i Matronaprojektet och delar med sig av sina erfarenheter efter 30 år som invandrare Timrå.

TEXT: DAG JONZON FOTO: JOAKIM SANDSTRÖM

FYRA SIDOR OM MATRONERNA Världens kvinnor finns i Timrå SID 37 ANNONS

FA K TA UF OCH UF-FÖRETAG Ung Företagsamhet är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation som sedan 1980 har utbildat gymnasieelever genom utbildningen UF-företagande. Syftet är att ge ungdomar möjlighet att träna och utveckla kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. UF-företag drivs i utbildningssyfte under ett knappt år och ska ge insikt i allt från skapande av affärsidé och affärsplan, till budgetarbete, drift och avveckling. I år drivs 10 523 UF-företag i Sverige, varav 332 i Västernorrlands län.

Vd Samantha Sjöberg och hennes kompisar i Sälj UF har lyckats skaffa flera kunder till sitt UF-företag.

FOTO ANDERS ELIASSON

Hektisk vår för Sälj UF

w När Andreas Norrbin, UF-lärare på Timrå gymnasium, frågade Samantha och hennes företagarkompisar om de ville presentera sig på näringslivsfrukosten i Timrå i januari så såg de möjligheterna. Men riktigt vilket

genomslag de skulle få hade de inte riktigt kunnat föreställa sig. – Det var en bra möjlighet att synas, men det är otroligt att en grej genom skolan kan ge så mycket, säger Samantha Sjöberg. En av deltagarna på näringslivsfrukosten var Anders Lövgren på kommunikationsbyrån Kilo Kommunikation i Sundsvall, som fick ett mycket positivt intryck. – Jag gillade attityden! De var pigga, glada och framåt, och inför publik så gjorde de en väldigt bra presentation av sig själva och

företaget. Kilo behövde säljare till turistbroschyren Topp 100 i Timrå så vi tog ett möte direkt och kom överens. Sedan presenterade vi oss tillsammans vid en senare näringslivsfrukost. Nu har Sälj UF påbörjat arbetet och säljer på provision för sina kunders räkning parallellt med skolarbetet på teknikprogrammet. Företagets anställda har en hektisk vår framför sig. – Den sista april går broschyren till tryck så fram till dess kommer vi att ha mycket att göra, men det här är bara roligt, säger Samantha Sjöberg.

Permobil vill växa i Timrå •Sundsvall Timrå Airport • Driv sommarföretag

FYRA SIDOR NYHETER FRÅN NÄRINGSLIVSKONTORET Mitt i tidningen • Permobil vill växa i Timrå

Näringslivskontoret

H E L A D E N N A S I DA Ä R E N A N N O N S

Länets bästa företagsklimat!

FULLT BLÅS!

Kulturskolan har luft under vingarna

Björn Welins livsförändring Hon är årets Timråbo

Han är årets medelpading

SÅ BLIR NYA SIMHALLEN • TIMRÅCON PÅ GÅNG • PERNILLA EURENIUS • DAG JONZON

ALLTID MARKNADSBYRÅ PRODUCERAR MAGSINET ITIMRÅ

r H ä r n e d a n se mpel d u n å g ra exe vi p å h e m si d o r t! ra h a r p ro d u ce

www.vaggivagg.com

www.brattfeldt.se

www.harnosandsforetag.se

www.korpberget.se

www.revidacta.se

www.tandlakarekedjan.se

FAST PRIS! MOBILANPASSAD ALLT INGÅR UPPGRADERING UTBILDNING SERVICEAVTAL

iTIMRÅ

Dags för en n y h e m s i D a?

Vi bygger en ny och modern hemsida åt er till ett fast pris. Du får hjälp med hela upplägget från analys - projektledning - design - fotografering till programmering och utbildning för att kunna sköta sidan själv. Här ovan ser du några hemsidor som vi har producerat.

Köpmangatan 10B Härnösand Tel 070-679 75 29 • www.alltid.net

DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FÖR TIMR Å KOMMUN

KORT OM

Timrå MARS 2020

KONTAKT: kommun@timra.se • 060-16 31 00 • GILLA OSS PÅ FACEBOOK! facebook.com/timrakommun

Delta i Earth hour Ingen kan göra allt men alla kan göra något! Lördagen den 28 mars mellan klockan 20.30- 21.30 släcker världen lamporna för miljöns skull för trettonde året i rad. Timrå kommun deltar i årets Earth hour genom att släcka ner vissa gator för att uppmärksamma klimatmanifestationen. Socialförvaltningen lyfter samtal om miljön inför Earth hour under Earth week i sina integrationsgrupper. Dessutom bjuder Timrå kommuns energi- och klimatrådgivare bjuder in till två föreläsningar: ”Solel för hus och bil” torsdag 26 mars på Quality Hotel i Sundsvall

och fredag 27 mars på Leva & Bo mässan Nordichallen. Under Leva & Bo mässan den 27-29 mars kan du träffa länets energi- och klimatrådgivare där de hjälper dig att svara på frågor om solceller, aktuella bidrag och stöd, vart du kan tanka elbilen, uppvärmning och energibesparing med mera. Visste du att två av fem svenskar deltog i Earth Hour 2019 och 260 av Sveriges kommuner! Vad gör du? Här kan du få inspiration till och avge ett eget klimatlöfte. https://www.wwf.se/earth-hour/dela-forplaneten/

Sök medel för marknadsföringssamarbeten Ansökan och avtal Ansökningarna hanteras av kommunledningskontoret på uppdrag av Kommunstyrelsen, Timrå kommun. Därefter tar kommunledningskontoret beslut om avtalen och samarbeten.

F OTO: G U STAV R AUT I L A

Nu är det dags för föreningar att söka medel till arrangemang för marknadsföringssamarbeten. Vid två tillfällen annonserar kommunen ut ansökan. Den första gäller nu och avser 2020. Sista ansökningsdag är 31 mars. Föreningar med undantag för politiska organisationer och religiösa trossamfund, skrivna i Timrå kommun kan söka stöd för marknadsföringssamarbeten. Samarbetet syftar till att stärka varumärket Timrå och vara förenligt med kommunens vision och mål. Samarbetet ska präglas av öppenhet och kunna granskas offentligt.

På kommunens webbplats kan du läsa mer och ladda ner ansökningsblanketten. Senast den 31 mars ska ansökan vara inskickad till info@timra.se Nu är det dags för föreningar att söka medel till arrangemang för marknadsföringssamarbeten och sista ansökningsdag är 31 mars.

Demensinriktad anhörigutbildning Nu har du möjlighet att delta i en demensinriktad anhörigutbildning på Anhörigcenter med start 24 mars.

Har du en anhörig eller närstående som fått en demensdiagnos? Nu har du möjlighet att delta i en demensinriktad anhörigutbildning på Anhörigcenter, Köpmangatan 27, Timrå. Vid fyra utbildningstillfällen får du kunskap om bland annat demenssjukdomar, bemötande, minnesstöd och inkontinens. Utbildningen kommer att hållas tisdagar klockan 17.00- 19.30 med start tisdag 24 mars, 2020. Mer information: demenssamordnare@timra.se eller mobil: 070- 352 74 50 i TIM R Å

HEL A DET TA UPPSL AG ÄR EN ANNONS FÖR TIMR Å KOMMUN

Tävla om ditt finaste Timrå För tredje året i rad genomför Timrå kommun Sommarutställningen och vykortstävlingen inom ramen för platsvarumärket From Timrå with love. NYTT FÖR I ÅR Precis som ifjol kommer bilderna att visas på Timrå bibliotek och formatet kommer vara det samma, 24 bilder till utställningen och tre vinnare koras i vykortstävlingen. Nytt för i år är att veckan innan vernissage kommer några förskolor från Timrå kommun att visa sitt From Timrå with love, även det på Timrå Bibliotek. Vinnarna i vykortstävlingen kommer att uppmärksammas på nationaldagen som i år sker på Y:et området. Vernissage för fotoutställningen är den 10 juni. VILL DU VARA MED? Från och med nu fram till den 20 april kan du skicka in dina bilder – du får skicka in hur många du vill men bilderna måste vara högupplösta. Därefter samlas en jury bestående av politiker, tjänstemän och en yrkesfotograf som tillsammans väljer ut 24 bilder till utställningen och tre vykortsbilder. Genom att skicka in dina bilder deltar du i båda tävlingarna och du ger tillåtelse att bilderna får användas och tryckas till utställningen, publiceras på Timrå kommuns webbplats, i sociala medier samt i andra marknadsföringssammanhang för Timrå. Skicka ditt bidrag till e-post: fromtimrawithlove@timra.se

2019-05-08 14:11:09 vykort_sommaren2019_nr3.indd 1

Fotograf Irina Schödin

2019-05-08 14:19:32 vykort_sommaren2019_nr2.indd 1 vykort_sommaren2019_nr1.indd 1 2019-05-08 14:21:28

Fotograf Urban Rundholm

Fjolårets vinnare.

Ljustorps bibliotek invigt I januari klippte kommunstyrelsens ordförande Stefan Dalin med hjälp av kultur- och bibliotekschef Bo Markusson, bandet och invigde Ljustorps nya bibliotek och med det så har kommunen nu tre bibliotek. Biblioteket finns i Ljustorps bygdegård och där samlas alla, ung som gammal, för att mötas, fika till att förkovra och uppleva. – Vi är otroligt glada över att vi har fått ett bibliotek i vårt hus, säger Tina T. Forslund, styrelsemedlem i Ljustorps bygdegård och fortsätter: – Vi har till och med fått en rullstolshiss för

att öka tillgängligheten och vi är verkligen stolta över det. Vill du besöka kommunens nyaste bibliotek är det öppet måndagar mellan klockan 15.0019.00, torsdagar mellan klockan 15.00-20.00 samt fredagar mellan klockan 09.00-12.00. Måndagar och torsdagar har även fritidsgården öppet. På fredagar är det fredagsfika med äldre. – Vår bygdegård är ett underbart hus med många möjligheter och att vi nu fått ett bibliotek som lyfter vårt hus, avslutar Tina.

Sommarjobb för Timråungdomar Nu är det dags för alla Timråungdomar mellan 16 och18 år att söka sommarjobb. Sommarjobben vänder sig till ungdomar i åldern 16 till 18 år som är skriven i Timrå kommun. I år erbjuder vi en arbetsperiod på två veckor. Lön utgår enligt avtal för feriearbetande ungdomar och arbeten som man kan söka är bland annat inom äldreomsorgen, kultur och teknik/Arbetsmarknadsenheten samt barn- och utbildningsförvaltningen. Sista ansökningsdag är 5 april. Ansök på kommunens webbplats: www.timra.se

F OTO: M OST P H OTOS

Timråbo söker fastighetsskötare för sommarsäsongen 2020

Nu är det dags att söka sommarjobb för dig som är bosatt i Timrå kommun. iTIMRÅ

Du kan även söka sommarjobb från 16 år eller säsongsjobb från 18 år hos Timråbo som fastighetsskötare. Arbetsuppgifterna består bland annat av att vattna, rensa rabatter, klippa buskar, måla, städa källarförråd och plocka skräp. Lön enligt avtal. Välkommen med din ansökan senast 31 mars. Sök jobbet på Timråbos webbplats: http://www.timrabo.se/

HEL A DET TA UPPSL AG ÄR EN ANNONS FÖR TIMR Å KOMMUN

Vi vänder skutan – uppåt och framåt! År 2019 har varit ett utmaningarnas år, och 2020 börjar i samma riktning. Kommunens verksamhet fortsätter att utvecklas i positiv riktning med starka resultat, det ekonomiska underskottet från 2018 har minskat kraftigt men är fortfarande negativt. De nödvändiga besluten är dock tagna för en ekonomi i balans 2020, även om Corona och världskonjunkturen nu utmanar. Under 2019 har det producerats 95 nya bostäder i Timrå, 10 villor och 85 lägenheter har färdigställts. Det är en rejält höjd takt på bostadsproduktionen. Samtidigt ser vi att befolkningstalen inte ökar utan minskar något i jämförelse med 2018. GODA FÖRUTSÄTTNINGAR Skolresultaten fortsätter att glädja, 98 procent går ut gymnasiet med examensbevis. Det är ett styrkebesked i vår satsning på välskötthet i de kommunala skolorna och meritvärdena är de högsta under de senaste fem åren. Timrå närmar sig den tredjedelen av svenska kommuner med de starkaste skolresultaten. Det skapar goda förutsättningar för självständiga individer som har förmåga och kapacitet att följa sina drömmar och förverkliga sig själv och samtidigt komma ut i stadigvarande egen försörjning. Under 2018 var det ekonomiska resultatet för kommunen minus 67 miljoner kronor. Det är ett stort underskott. Med gemensamma insatser har vi under 2019 ställt om, vi är 56 årsarbetande färre i organisationen än 2018 och med tuffa prioriteringar i verksamheten har kostnadsvolymen påtagligt begränsats. Underskottet kvarstår men landar på minus 15,8 miljoner kronor för 2019. FORTSATT HÖG KVALITET För 2020 har ytterligare beslut tagits, bland annat en skattehöjning. Det är svåra och tuffa beslut att ta för kommunens förtroendevalda, men skapar förutsättningar för en stark ekonomi i Timrå kommande år med en fortsatt hög kvalitet på välfärdstjänsterna. Sedan i mitten av februari har vi även arbetat med ständiga lägesbeskrivningar och förberedelser för att hantera ett större utbrott av det så kallade Corona-viruset Covid19. Vi tar oss an även denna utmaning och lovar att göra allt i vår makt för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner och minimera smittspridningen, i samarbete med nationella myndigheter och regioner. I Timrå gör vi det tillsammans, tillsammans med er engagerade medborgare, företag och besökare.

r e-tjäns å t iv

ortal ep

Ansök

Andreaz Strömgren, kommunchef

Vill du ha Sveriges viktigaste jobb? Kolla in vår webb och sök!? Alla lediga jobba hittar man i vår självservice: https://e-tjanster.timra.se/oversikt/overview/230

HÅLL KONTAKT MED OSS! Vill du följa kommunens arbete och hålla kontakt med oss? Det kan du göra på olika sätt: BEVAKA VÅR WEBB: www.timra.se GILLA OSS PÅ FACEBOOK! facebook.com/timrakommun INTRESSERAD AV NÄRINGSLIVSFRÅGOR? FACEBOOK: www.facebook.com/naringslivskontorettimrakommun FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM: timrakommun VILL DU GE ELLER HA TIPS PÅ AKTIVITETER I KOMMUNEN? Besök vår evenemangskalender: www.timra.se/uppleva-och-gora/evenemangskalender MER INFORMATION: Marie Zetterlund, kommunikations- och marknadsansvarig, Timrå kommun, marie.zetterlund@timra.se i TIM R Å

INNEHÅLL iTimrå • Nr 1 / 2020

KULTURKALAS w Eleverna i kulturskolan bjöd på ljuva toner och visade att återväxten är god inom musiken. Sidan 32

HAN ÄR ÅRETS MEDELPADING Sidan 28

BJÖRNS LIVSFÖRÄNDRING Sidan 41 PERNILLA VAR FÖRST

iTIMRÅ

Sidan 14

ERIK ÄR NY BUTIKSCHEF Sidan 9

DAG JONZON info@itimra.se

KRÖNIKA D

Lev, för det är nu det händer

et finaste man har sätter man bordet, säjer husse och matte. Husse har ju skrivit om mig när jag var valp och sen när jag skulle fylla två år. Men tiden går så jag har bett att få ta lite plats igen och berätta hur jag ser på världen. Det är faktiskt fem år sedan sist som jag fick någon uppmärksamhet här i krönikan. Jag kan berätta att till midsommar fyller jag sju år och är en andra generationens invandrare. Född i Värmland, men mina föräldrar kommer från Spanien och heter Alvin och Pestanitas och är spanska vattenhundar – Perro de Agua Espanol.

Jag gillar vatten i alla former. Jag badar gärna mellan islossning och isläggning och snö är bland det bästa jag vet. Tur att husse och matte också gillar vintern. Ibland lämnar vi Timrås härliga kust och drar till fjälls till husvagnen och ut på fjället. Som matte säger. Jag har fått en hundkoja, hon en lekstuga och husse en fjällstuga. Jag har väldigt många hundkompisar i Timrå som kommer från andra länder och kontinenter, åtminstone härstammar de från någon annanstans. Jag kan ge några exempel. Australian Cattle Dog, Australian Shepard, Shetland Sheepdog, Tysk schäfer, Nova scotia duck tolling retriever, Cairn terrier, Parson- och Jack Russell terrier, Labrador retriever och Dansk-svensk gårdshund. Om det nu är så viktigt att hålla reda på varifrån man kommer,

så kan jag berätta att mitt namn finns registrerat hos Jordbruks-

verket med för och efternamn. Movitz Jonzon, Timrå kommun. Namnet, säger husse, är efter Bellmans epistel nr 81, kanske mer känd som Thåströms och Imperiets låt: Märk hur vår skugga, märk Movitz mon frère. Vad väntar du på? Känns det ofta som jag måste fråga husse

eller matte. Kasta bollen, kasta snöbollen, lek. Vad är det som gör livet meningsfullt om man inte får komma ut. Särskilt nu när ljuset är tillbaka. Jag ser att det är lättare för husse att komma iväg på morgonen. Med ögon och öron öppna ser sig husse omkring efter vårtecken och lyssnar till fågelkvitter. Jag registrerar också, men har större utbyte av nosen. Om ni bara visste vad många dofter det finns att upptäcka och hålla koll på. Husse säger att han väntar på att få se filmen om Sara Lidman

på Biohjärtat på Folkan. ”Sara med allt sitt väsen” heter den – en dokumentär av Gunilla Bresky som han samtalar med efter filmen. Han gillar vad Sara brukade viska till sina vänner och medmänniskor. Lev! Brukade hon säga. Du befinner dig i universums mitt. Så vad väntar vi på. Lev. Vänta inte till sommaren. Det är nu det händer. I skogen, i vattnet, i luften. Runt omkring dig surrar det av liv, hälsar Movitz och husse.

i TIM R Å

I N FA R T / PL O C K

Timrås konståkare ska ut på turné! wDen 5:e april är det dags igen för den årliga föreställningen ”Sagor på is” då det blir två föreställningar med Timrå Konståkningsklubb som tolkar sagor på isen på NHK Arena. Vill du se dem innan, så spelar de samma föreställning i Härnösand på Högslätten nu den 22:a mars. Timrå Konståkningsklubb har 60 aktiva i åldrarna 4–18 år och årets föreställning på is sätts upp för tredje året. En början på en fin tradition.

Mileja Krasser

Lova Lindström Elin Johansson

Alice Forsberg

Mikaela Henriksson

Annie Granlund

iTIMRÅ

Mekdelawit Mengistu

Imilia Näsman

Novali Klingsby

Matilda Ellenberg-Tuck

Evelynn Lodén Alicia Hübinette

Sofie Lundgren Elvira Lindholm

Julia Westman Ericsson

Tea Winqvist Jallow Hilma Näsman

Nova Lundqvist Halvars Meya Klingsby

Vilma Vestman Lea Svartenmo

Hela gänget tar igen sig på ise n.

i TIM R Å

I N FA R T / PL O C K

Det är inte alltid så lätt att hålla sig stående på skidorna när man knappt fått tillfälle till övning denna snöfattiga vinter. Men med support och stöd från vuxna går det att komma i mål i alla fall! Pappa Sebastian till ettårige Ronin från Bergeforsen till fick ta sig runt utan skidor. Men snövana ska man få på ett eller annat sätt! Cissi Andersson från Maland hjälper upp sonen Lucas Wickström som hade lite bakhalt och därigenom hindrade Astrid Wedin med startnummer 5 något i farten. Nu gjorde inte det något, för Astrid tog ytterligare tre varv runt banan! Unge Alexis 3,5 år från nöjde sig med ett varv ivrigt påhejad av mamma Linnéa Celinder. Bägge från Bergeforsen.

Sent snöfall räddade skidtävling Äntligen kom snön åtminstone för att stanna någon vecka. Och tur var väl det, så barnen fick åka lite skidor under sportlovet. Timrå SOK arrangerade barnskidtävling på Timrå Friluftscentrum uppe på Skönviksberget. Tävlingen riktade sig till barn i åldrarna 3–7 år och det stod deltagarna fritt att köra de varv de önskade. Ett tiotal barn passade på att med föräldrarnas ivriga påhejande ta sig runt i spåret.

En härlig kanelbulle från Café Gynnars satt fint för femårige Astrid Sjödin från Söråker.

Astrid Wedin fem år i full fart framåt.

Prisutdelning och fotografering. Ordförande i SOK Gunnar Forssén hade fullt upp med att dela ut diplom till alla deltagande barn. Nils Arvola från Bergsåker hamnade i fokus efter sin insats i skidspåret, Trots sin ringa ålder på två år (fyller tre i maj) klarade han av 2 tävlingsvarv plus ett uppvärmningsvarv dessutom! Vasaloppssegrare i framtiden? Farmor och farfar förevigade Nils som var en av de allra yngsta skidåkarna denna dag. Alla barn fick medaljer, reflexer kexchoklad och ett diplom för tapperhet i skidspåren.

Mehmet är ny ägare till Sibylla Mehmet Dormaz heter den nye innehavaren av Sibylla i Timrå sedan närmare ett halvår tillbaka. Vi stannade till och ställde ett par frågor. Vem är du Mehmet? – Jag kommer ursprungligen från Turkiet, men har bott i Timrå de senaste elva åren i mitt liv. Jag fyller snart 30 år och har jobbat i restaurang10

iTIMRÅ

branschen sen jag kom till Sverige, så den här miljön tycker jag om. Jag har fru och barn och trivs väldigt bra här i Timrå. Du har mycket gott på menyn ser jag, vad har du själv för favorit? – Min absoluta favorit är Epic-burgaren, och den ska det vara ost på!

Datorerna kommer att gå på högvarv i NHK-arena den 12 juni.

Cosplay och E-sport på Timråcon

Hallå där… …Erik Lundberg. Du är den nye butikschefen på COOP, du har bara varit på plats några dagar, så vi lite nyfikna på dig. Vad du är för en kille? – Jag kan nog beskrivas som en riktig medelsvensson som bor i Matfors med fru och barn, har både sommarstuga, Volvo och hund. Se där! En stor eller liten? Hunden alltså? – Haha, ja, det är en blandras, en liten mix av lite av varje. Nu är du ny butikschef på Timrås största livsmedelsaffär och har säkert en hel del erfarenhet med dig i bagaget. Hur länge har du jobbat i branschen? – Jag har jobbat 20 år i livsmedelsbutiker varav de senaste 18 åren

har jag varit jobbat inom Coop, så ja, man kan nog säga att jag kan det här. Men, du ser ju så ung ut? – Jag började när jag var 16 år, är 36 idag och har 30 år kvar till pensionen, men det är ett roligt arbete och kul att få lära känna Timråborna, så jag kommer att bli kvar här! Var har du arbetat innan du kom hit, och kommer du att ändra om allting i butiken nu? –Tidigare var jag på COOP i Bergsåker under fem och ett halv år, det blir ju lite skillnad då den

här butiken är tre gånger större. Det jag tycker om särskilt med butiken här i Timrå är att den är så välskött och trevlig samt att vi kan erbjuda Timrås största färskvarusortiment. Det är vi väldigt stolta över så jag kommer inte att ändra på en väldigt fin butik. Vad är det bästa med själva Timrå tycker du? – Att allt finns här i Timrå. Man behöver inte alls åka till Birsta! Då får vi väl säga välkommen till Timrå då, Erik Lundberg! –Tackar!

wDet är kanske lite väl långt till skolavslutningen för grundskoleeleverna just nu, vintern har knappt tagit slut och våren känns ännu lite avlägsen. Men vi har hört att det planeras något speciellt just den 12:e juni för hela kommunens elever. Timråcon är namnet på satsningen som kommer att fylla NHK Arena denna dag. Vi slog en signal till André Sevä Nordvold som är projektledare för Timråcon. – Vi håller på att planera för fullt. Det blir E-sport som en del av eventet och en kulturscen med uppträdanden byggs upp och vi ska se om vi kan använda Sveriges största mediekub jumbotronen för att visa film på kvällen. Vi har en arbetsgrupp som sitter och planerar just nu, så det är mycket som är oklart. Men en sak vet vi i alla fall, och det är att det ska vara gratis för alla grundskoleelever. Det blir en dag? – Vår förhoppning är att detta ska bli ett årligt återkommande event. Denna gång kör vi en dag, men vi tänker oss att det är något som ska växa och bli ett tredagarsevent med mycket cosplay och E-sport. Vi ser att det finns ett stort engagemang bland ungdomar och det vill vi ta tillvara på säger Andre Sevä Nordvold från Timrå Folkets Hus som initierat till Timråcon. i TIM R Å

I N FA R T / PL O C K

Så blir Timrås nya simhall

Liljewall arkitekter är de som har ritat Timrås nya simhall. ILLUSTRATION: LILJEWALL ARKITEKTER

Så här ser den ut, den nya simhallen som ska ligga uppe vid idrottsplatsen mellan ishallen och gymnasieskolan. Den kommer bland annat innehålla en bassäng med åtta 25-metersbanor, en undervisningsbassäng med höj- och sänkbar botten samt ett gym, kafeteria och en hel del annat. Det har varit många diskussioner i kommunfullmäktige om tidsplanen för att bygga simhallen, men i december slog kommunfullmäktige klubban i bordet och bygget startas nu i vår. Den gamla trotjänaren får fylla behovet ett tag till. 1957 i mars fylldes bassängen för första gången i den simhall vi alla känner idag. Det avdunstar väldigt mycket vatten från bassängen varje år, och den fukten kryper in i väggarna. Det är därför en simhall har en (relativt) kort livslängd. Det är en åldrad skönhet som var anmärkningsvärt imponerande då den byggdes. Sundsvallsborna åkte till den och imponerades. Från Sollefteå kom massor av inkallade beväringar från regementena T3 och I21 för att avlägga simprov. Timrå var tillsammans med en simhall i Norrbotten som invigdes samma år, de enda 25-metersbassängerna i Norrland. Men hade det inte varit för 12

iTIMRÅ

vaktmästaren Alarik Lundgren, så hade det nog inte blivit någon simhall i Timrå i den storleken. På den tiden gick kommunerna till regeringen för att ansöka om pengar för en stor investering som en simhall. Timrå fick avslag då den låg för nära Sundsvall som man ansåg skulle ha större nytta av en 25-metersbana, något som var mycket ovanligt på den tiden. En tremannadelegation reste ner till huvudstaden och fick träffa Gunnar Sträng som då var socialminister. Kunde han möjligen riva upp det där beslutet om avslaget? Men delegationen som bestod av kommunhöjdarna på den tiden fick höra att det var omöjligt, och att mötet därmed var avslutat. Besvikna och tyngda av nederlaget reste de

sig och gick, men den kraftfulle och vid det här laget förbannade fackordföranden Alarik Lundgren på Östrandsfabriken vände sig plötsligt i dörröppningen och släppte ut sina åsikter: ”Hurrödu Gunnar Sträng. Du sitter på den där stolen för att arbetarna har röstat fram dig, och det är socialdemokratisk majoritet i Timrå. Och nu åker jag upp till dom och säger att det socialdemokratiska parti dom röstat på har en minister som hellre tycker att kontorssnobbarna i Sundsvall skall få leka i en balja än att arbetarna som går i skitiga jobb ska få sköta sin personliga hygien!” Då vinkade Sträng in delegationen igen och sa att det här skall vi lösa! Och i mars 1957 blev det ett premiärdopp!

Grafiskt arbete

Webbsidor

Trycksaker

Kampanjer

Storytelling

Projektledning

Kampanjer

Storytelling

Projektledning

TIMRÅ BIBLIOTEK 19-28 mars – Konstutställning Maj-Lis Gustavsson 22 april kl 18 – Emma Sundh från Klimatklubben ”Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft” 13 maj kl 13 – Bokprat Personalen presenterar sina bästa tips

Film

Fotografering

Ring 070-600 27 65 Film Fotografering för ett besök!

Sociala medier

• Afternoon tea • Babysång • Släktforskning • Handarbetscafé

BIBLIOTEKET

För aktuella öppettider och mer information: bibliotek.timra.se

Behöver duhjälp hjälpmed med Behöver du

kommunikation &marknadsföring. marknadsföring. kommunikation & ViVifinns Välkommen! finnsiiHärnösand. Härnösand. Välkommen!

Köpmangatan 10 B Härnösand • z@alltid.net • Tel 0611-51 13 20 • www.alltid.net

Mer för pengarna. Caddy Proline.

Anpassad för svensk vinter. Nya Passat Alltrack.

Caddy Proline 2.0 TDI 75 hk.

Passat Alltrack TDI 190 DSG 4MOTION Executive Business Edition.

Pris från 184 990 kr exkl. moms. Leasing 2 169 kr/mån. exkl. moms inkl. service och försäkring. 30% första förhöjd leasinghyra.

Pris från 359 800 kr. Privatleasing från 4 495 kr/mån.

Transportbilar: Birstavägen 17 Sundsbruk. Öppettider: Måndag - fredag 8-17. Tel: 060-14 66 00. www.berners.se

Personbilar: Gesällvägen 12 Sundsvall. Öppettider: Mån-tor 9-18, fre 9-17, lör 11-15. Tel: 060-64 64 20. www.berners.se

i TIM R Å

r å 10 2010 kom det första numret. I år fyller Magasinet i Timrå 10 år. På de här åren har vi växt både i antalet utgivningar och rent fysiskt – en liten tidning har blivit ett stort magasin – och vi är glada och stolta över responsen från er läsare. ”10 i Timrå” är en milstolpe för Magasinet i Timrå, men vad betyder det för dig? Här kommer några förslag – 10 stycken närmare bestämt...

iTIMRÅ

TEXT OCH FOTO: ANDERS ELIASSON

Mitt i prick ger 10 poäng I bågskyttelokalen bakom ”Grytan” står tioårige Anton Lenner från Bergeforsen och spänner bågen koncentrerat. Anton står bakom en rödmarkerad linje 12 meter från måltavlan. En pil satt i mitten i det gula fältet ger 10 poäng. Han började i höstas för att han tyckte det såg kul ut. Nu i vår ska han licensiera sig för

tävlingsskytte. Ordförande i Timrå AIF Bågskytte heter Tomas Sundström och han säger att innan kvällen är över kommer nog Anton att ha plockat några 10-poängare. Skjuter man alltid från 12 meter inomhus? – Nej, men vi börjar på det avståndet och när man fyllt 16

år så skjuter man från 18-metersgränsen. När vi är utomhus blir det längre avstånd berättar Tomas. 50 aktiva bågskyttar skjuter 2 gånger i veckan och en vanlig kvällstävling går i tio omgångar med tre pilar, och det är ett skönt ljud när pilarna träffar tavlorna. Tjoff tjoff tjoff!

Anton Lenner gillar bågskytte.

i TIM R Å

10 år

Joakim Nilsson — 10:an som blev kvar Tröja nummer tio har burits av 21 hockeyspelare under årens lopp. En av dem är Joakim Nilsson, Jocke kal�lad. Han värvades till laget 1987 och lämnade Stockholm och fick dra på sig tröja nummer tio som han bar under sin tid i laget. Du blev kvar i kommunen? – Ja, jag trivdes så bra här att blev kvar. Numera bor han i Fagervik och har hunnit med att bli 52 år och arbetar på inköpssidan på Valmet i Sundsbruk där han varit i 30 år. På fritiden är han gärna tränare för pojklaget U11 där de flesta är 10 år. (De ska fylla 11 under detta år, därav namnet!) Att vara tränare för detta härliga gäng är det roligaste jag vet säger Jocke. Har du själv någon son i laget? – Ja, William Larsson och nu har han tröja nummer tio! Det där med tian hänger med lite i ditt liv? – Ja, jag har blivit förknippad med 10:an då jag bar den tröjan under 11 säsonger, så det är väl inte så konstigt. Men du kallas inte 10:an av dina kompisar? – Haha, näe, Jocke säger alla, men det har nog kanske hänt att när nån hockeykompis ringt att jag svarat 10:an!

Under denna säsong är det ingen som bär tröja nummer 10, men det har funnits andra genom åren förutom Jocke: Olle Åhman, Christian Söderström, Oscar Sundh, Göran Zetterberg, Thomas Åhman, Stephen Foyn, Laurent Meunier, Paul Eriksson, Sebastian Erixon, Marcus Högström, Linus Werneman, Jamie Lundmark, Daniel Öhrn, Damien Fleury, Mattias Thunman Hälldahl, Andreas Borgman, Rickard Sundlöf, David Gunnarsson, Johan Persson, Alexander Lindgren

Jämthunden toppar 10-listan Att det finns många jägare i Timrå visste vi sedan tidigare och det visar sig även när man djupdyker i statistiken. Av de tio mest populära hundraserna är det jämthunden som är i topp. Jämthunden godkändes som officiell ras 1946. Rasen tillhör det nordliga barrskogsbältets storvuxna jaktspetsar. Att det dröjde till 1946 innan jämthunden fick en egen standard berodde på att gråhund och jämthund länge dömdes som samma ras. På andra och tredje plats 16

iTIMRÅ

Pudel är populär

Jämthund Schäfer Golden Retriever Jack Russel Terrier Rottweiler Chihuahua, långhårig Labrador Retriever Chihuahua, korthårig Flatcoated Retriever Pudel, dvärg

99 93 70 61 52 52 52 39 37 28

Källa: Jordbruksverket (2019)

kommer schäfer och golden retriever. Totalt var det 2 377 hundar registerade i Timrå kommun 2019 och det populäraste namnet var Molly.

Statistiken gäller hela kommunen och på tio i topp ligger Jonas Moströms ”Skytten” som kom ut i oktober. Den finns i 6 exemplar fördelade på biblioteken i Timrå Centrum och Söråkers bibliotek. En av dessa böcker stod för dagen i bokhyllan så vi kunde ta en bild på den och Lotta Våge.

De 10 mest utlånade böckerna i Timrå — Moström i topp Det finns många böcker på biblioteken i Timrå kommun. Timrå centrum knackar vi på hos Lotta Våge som är en bibliotekarie med koll! Vilka är mest utlånade i år hitintills? – Om vi spaltar upp de som ligger tio i topp ser listan ut såhär om vi tar det från 1:a januari till idag: 1. Jonas Moström ”Skytten” 21 ggr 2. Sofie Sarenbrant ”Skamvrån” 13 ggr 3. Viveca Sten ”I hemlighet begravd” 12 ggr 4. David Lagercrantz ”Hon som måste dö” 11 ggr

5. Jussi Adler–Olsen ”Selfies” 11 ggr 6. Jojo Moyes ”Bergens stjärnor” 10 ggr 7. Mari Jungstedt ”Jag ser dig” 10 ggr 8. Sophie Kinsella ”Tjänster och gentjänster” 9 ggr 9. Marianne Cederwall ”När sista strofen klingat ut” 8 ggr 10. Jonas Moström ”Skuggorna ruva” 8 ggr Siffran efter boktiteln berättar hur många gånger boken lånats ut. Som en jämförelse kan nämnas att den mest utlånade boken under 2019 var Camilla Läckbergs ”En bur av guld” med 49

utlåningar totalt. Tätt följd av Timråbornas favorit som under 2019 utlånades 46 gånger. De flesta av dessa böcker är i deckargenren med några inslag av ”feel good”-litteratur. Har du möjligtvis läst någon av dessa Lotta Våge? – Jag har läst Jojo Moyes ”Bergens stjärnor” som handlar om bibliotekarier till häst i Kentucky som under året 1937 rider runt på Eleanor Roosewelts uppmaning att sprida utbildning bland befolkningen i bergstrakterna.

i TIM R Å

10 år

Tio glada skridskoåkare.

Vecka 10 bjöd på skridskodisko Vecka 10 var det sportlov i Timrå. Då intogs isen i NHK-Arena av en färgstark samling skridskodansande änglar, troll spöken och helt vanliga människor i alla åldrar, storlekar och uttryck. En del var otroligt fenomenala på sina

piruetter medan andra tog sina första försiktiga skär på den för kvällen nedsläckta arenan där strålkastarnas ljus i olika färger förvandlade arenan till ett sprakande discogolv. En gruppbild på tio deltagare kändes passande denna kväll!

Per ”Drutten” Engström har spelat golf i 45 år och var en gång svensk mästare i Longdriving (1987). Hål nummer 10 på Timrå GK är ett par 4 dogleg vänster som längst mäter 351 meter.

Hål nummer 10 dogleg vänster Timrå Golfklubb bildades 1985 och fyller med andra ord 35 år i år. Grattis säger vi till en pigg och välmående yngling och förmodligen Sveriges plattaste golfbana. – Förutsättningarna bildades egentligen 1796 då Sveriges största naturkatastrof genom tiderna var ett faktum och deltaområdet vid Indalsälvens utlopp bildades. Det innebär att vi är Europas nordligaste seasidebana med vatten vid alla hål säger Per ”Drutten” Engström Klubbchef sedan sju år tillbaka och stolt över att berätta om det gångna året. Med 1300 medlemmar och hela 30000 golfrundor som spelades här under förra säsongen får vi känna oss nöjda. Här räknar vi även in 5700 greenfeegäster som har hört att det är en trevlig bana att spela på och gästat oss. Ett gott resultat säger ”Drutten”. Men någon aktivitet på vintern

iTIMRÅ

är det väl inte på en golfbana? – Jomen absolut! Vi har träningsstudion som är öppen året runt och golfsimulatorn är väldigt flitigt bokad. Vi går alltmer mot en åretruntverksamhet, därför satsar vi även på belysning på stora områden, vilket kommer att förlänga säsongen. Inför den kommande sommaren, är det något nytt på gång? –Vi fortsätter att sträva efter att göra golf så enkelt och tillgängligt som möjligt för alla som vill prova på. Därför inviger vi en korthålsbana med 6 hål. Det blir upplyst ”Pay & Play” där man helt utan tidigare erfarenhet kan komma och spela. Premiären blir någon vecka in i juli, och banlängderna ligger mellan 45–85 meter. Det blir gratis att låna klubba och boll så det ska inte ligga några hinder för den som vill skaffa sig erfarenhet av golf säger ”Drutten”.

Är det en pingvin eller Dominic Mellor från Bergeforsen? Han var i alla fall en av alla de glada skridskoåkare som var med på skridskodiscot på fredagskväll vecka 10.

Vad är bäst med Timrå? Vi ställde frågan till 10 10-åringar på Mariedalsskolan. Ida Elf 1. Man har mycket vänner i närheten. 2. Rida på Timrå Ridstadion. 3. Slalom.

Nenneh Kamara 1. Timrå har bra skola. 2. Det finns bra affärer. 3. Det finns en vårdcentral och två apotek.

Mahdi Hassani 1. Badhuset. 2. IFK Timrå och Pojkar 09 Fotboll. 3. Sibylla.

Noel Lindhal 1. Badhuset. 2. Fika på torget. 3. Att cykla iväg och fiska.

Lova Dahlstedt 1. Alla mina kompisar bor i Timrå. 2. Timrå har bra skolor. 3. Fröknarna är bra och snälla.

Clara Glennemo 1. Min ridskola Riiby Gård. 2. Min familj. 3. Badhuset och skolan.

Alexander Söderberg 1. NHK Arenan. Det är roligt att träna och att kolla på matcher. 2. Badhuset är bra. Det är roligt att bada. 3. Inez är bästa hamburgerstället.

Molly Enström 1. Jag har många roliga släktingar och kompisar här. 2. NHK Arena. Det är kul att titta på hockey. 3. Jag har nära till skolan.

Isabella Pålsson 1. Mina kompisar bor här 2. Åka slalom i Skönviksbacken 3. Man kan rida på Timrå Ridstadion

Lovis Bylund 1. Det finns bra skogar man kan rida i. 2. Badhuset är bra. 3. Det finns många arkeologiska utgrävningar.

På Mariedalsskolan går 260 elever och i personalstyrkan, som ser till att alla trivs, ingår 35 personer.

Klockan 10 öppnar butikerna Klockan tio på lördagarna öppnar de flesta affärerna i Timrå centrum. En av butiksinnehavarna man kan ställa klockan efter är Ingemar Melin som på lördagarna fått sovmorgon och låser upp dörrarna till färgaffären Colorama. Han berättar att storsäljaren i butiken är 10-litersburkarna. Ingemar kan allt om alla färger förstås och kan säkert svara på den nyfikna frågan: Vilken färgnyans väljer man om man bor i den här kommunen? – På fasaden vill Timråborna att det

ska det vara grått i olika nyanser. Jag vill nog påstå att 6 av 10 väljer grått med ibland lite beigea nyanser svarar Ingemar. Så inte röd och vit då? – Nej, inte som fasadfärg i alla fall. Inomhus finns det ett så stort och brett tänkande att det inte går att säga vad som går allra mest, men en sak är säker, vitt inne är helt ute! Ingemar Melin och Robert Nyström 10-årsjubilerar som ägare till butiken i år. Grattis till tvåsiffrigt säger vi till denna färgglada butik!

i TIM R Å

10 år

PERNILLA EURENIUS ÅLDER: 52 år. FAMILJ: Två barn och ett barnbarn. GÖR: Regional strateg och verksamhetsutvecklare för Folkets Hus & Parker i södra Norrland. GÖR DESSUTOM: Är ordförande i Rinkside Club och en hel del annat!

iTIMRÅ

Pernilla 10 år senare Pernilla Eurenius var Magasinet i Timrås första personporträtt i det allra första numret. Då, liksom nu, är det många bollar i luften för denna energiska kvinna. Även fast det idag även är en hel del puckar bland bollarna. Vi träffade henne igen, tio år efteråt och visar henne tidningen. – Oj, jag hade lugg på den tiden! Utbrister hon med ett smittande skratt.

jobb. Mitt område innefattar Gävleborg, Jämtland och Västernorrlands 63 Folkets Hus & Parker. Jag har även ett nationellt uppdrag åt Riksorganisationen som arrangörsutvecklare. Du har även varit politiskt aktiv i kommunen. Ordförande för Socialdemokraterna i många år och satt i stort antal nämnder i kommunfullmäktige, och du jobbade även som tjänsteman för S i riksdagen. Hur ser ditt politiska engagemang ut idag? – Idag sitter jag i Kyrkorådet för S i Timrå Församling, det är det enda politiska uppdraget jag har kvar.

När vi träffades var det hennes andra dag på nya jobbet. Hon hade blivit föreståndare för Timrå församlings InBetween på torget, och var dess ende anställde 2010. Vad hände sedan? – Jag fick förmånen att vara den som fick leda arbetet med att bygga upp en mötesplats som är viktig för så många människor i alla åldrar . I dag är InBetween ett vardagsrum mitt i Timrå centrum. Jag blev kvar där i fem år tills en dag telefonen ringde. Och du svarade! – Ja, det var Folkets Hus & Parkers riksorganisation som undrade om jag hade sett annonsen de sökte en person som skulle jobba som regional strateg för södra Norrland. De ville träffa mig. Beskrivningen av tjänsten var så lockande så jag kunde inte tacka nej. Även om det inte var ett lätt val att lämna alla ”stammisar” och kollegor på Inbetween. Och där är du fortfarande. Vad gör du där? – Jag har hållit på med så många projekt i mitt liv som gett mig den erfarenheten man behöver i mitt nuvarande jobb. Som hur man ansöker om pengar, styrelsearbete, utveckla och komma med idéer och liknande. Det kanske viktigaste är att jag fått ett enormt stort nätverk, som är ovärderligt i detta

Pernilla är även värd för och ord-

förande i det populära Rinkside Club som har sin plats på balkongen på NHK Arena. Rinkside Club är ett företagsnätverk med ett stort hjärta för Timrå IK. Förutom att se matcher erbjuds föreläsningar, nätverksträffar med mera. – Vi har tillsammans med Timrå IK och Arenarestaurangen dragit igång Arenafredag. Det är en event vi organiserar tillsammans en gång i månaden, under säsongen. Vad är en Arenafredag? – Sista fredagen varje månad satsar vi lite extra i arenan i samband med match. Det har vi märkt lockar även de som kanske inte är inbitna hockey supportrar, men som vill kunna vara med i hockeygemenskapen och då blir de även bjudna på underhållning på plats. Det är trubadurer i alla restauranger och på puben. Och det finns en buss som går till Sundsvall två timmar efter matchslut, så att även de som inte bor i Timrå kan stanna kvar efter matchen och fortsätta fira förhoppningsvis 3 poäng tillsammans i Northbar. Målet är att göra hela arenan till plats för en folkfest. Du har startat Rinkside Club och ditt hjärta klappar rödvitt. Kan man säga att du älskar att se på hockey? – Nej, det gör jag inte alls egentligen! !!!?

– Jomen, så här är det. Det är ju en fantastisk upplevelse att vara på en match, det är en otrolig stämning i hallen och en upplevelse man inte får någon annanstans. Man behöver inte vara intresserad av själva hockeyn för att ta del av folkfesten, men det är svårt att inte smittas av glädjen. Men du är inte intresserad av matchen? – Jo, litegrann, men jag har ju alltid fullt upp med att sköta värdskapet och se till att alla trivs. Min pappa Jan Eurenius var på alla hemmamatcher när han levde, och min farfar Arne var en eldsjäl i föreningen. Varje säsong delas ett pris ut i hans namn och har så gjorts i mer än 30 år. Arne Öbergs Vandringspris som delas ut till ”En bra kamrat både på och utanför isen” så man kan väl säga att mitt hjärta sedan barnsben f unnits i klubben, även om jag inte har full koll på alla resultat säger Pernilla. Du har gjort mycket i ditt liv. Du initierade Timråland, startade en kör, var med och organiserade ett riksmöte för arbetslösa i Sundsvall/Timrå, bildade en arbetarteaterförening och gjort annat kul i ditt liv. Vad är det roligaste du gjort? – Allt är kul, men en extra rolig händelse som kommer att tänka på när jag träffade en av mina absoluta skådespelarfavoriter i TV-serien ”Familjen Macahan” Duane Loken, han som var ”Vargtass”. Jag var vän med honom på Facebook och jag skrev till honom att jag var i Los Angeles. Jag stod där i en kö till en berg och dalbana på Universal Studios när min telefon ringde och en mörk röst säger: ”This is Duane Loken. I really want to meet you.” Så vi sågs och satt och pratade i tre och en halv timme. Det var kul! Vad är du mest stolt över? – Att jag fått utmärkelser som ”Årets Eldsjäl” och ”Årets Hedersomnämnade” i samband med Timrås Guldstegegalor. Det är jag är otroligt stolt och tacksam för.

i TIM R Å

10 år

Här är tio lokalproducerade produkter som via Västernorrlandsgården (som passande nog hittas på Per Uddéns väg 10) finner vägen ut till butiker och restauranger. Entrecôten, grillkorven, falukorven, nötfärsen och fransyskan styckas och tillverkas på Västernorrlandsgården här i Timrå. Bellas Senap (från Härnösand) honung från Mitt Bi (Härnösand), Tynderö Kryddor (Timrå) fikonmarmelad och rabarber- och blåbärssaften kommer från Gårdsbutiken i Höga kusten.

Lokal leverantör firar 10 år Det är inte bara Magasinet i Timrå som fyller 10 år i år. Även Västernorrlandsgården startades för 10 år sedan av Hushållningssällskapet tillsammans med LRF och Länsstyrelsen. Syftet var att samverka med lokala livsmedelsproducenter och koppla ihop dessa med marknaden. Från början höll man till i Härnösand, men sedan 2016 har man funnits på industriområdet i Timrå. Då, för 10 år sedan var det en (1) anställd. Efter fem år anställdes den idag 34-årige Johan Finnström på en halvtid som säljare. Han blev så småningom platschef och idag är han Västernorrlandsgårdens ägare och man är 15 anställda i företaget. Vi knackade på, fick oss en kopp kaffe och ett trevligt samtal med Johan.

iTIMRÅ

Vad gör ni? – Vi är ett styckeri och en grossist för lokala livsmedelsproducenter där vi erbjuder lagerhållning, ordertagning och logistik. Vi tror helhjärtat på att hitta samarbeten med andra producenter då det gagnar oss alla. Vi är stora på protein (kött och fisk) mejeriprodukter och spannmålsprodukter som vi levererar till 70 butiker och restauranger i Västernorrland och angränsande län. Och i den andra änden, producenterna? – Där har vi 20 anslutna, varav hälften är aktiva. Vi åker regelbundet och levererar de 150 produkterna vi idag har i vårt sortiment till butikerna och då kan vi ju även ta med en produkt som en liten producent har framställt.

Om vi plockar fram kristallkulan och blickar tio år framåt, hur ser det ut då tror du? – Det vet jag inte. Min affärsplan sträcker sig bara sju år framåt, och då står det i målbilden att vi ska vara 50 anställda och ha en omsättning på 200 miljoner. Hur ska det gå till? – Vi är i en bransch där vi ser att många små och mellanstora aktörer försvunnit, tyvärr. Idag finns inget större styckeri mellan Uppsala och Luleå om vi ser längs kusten, förutom vi. Behovet av en inhemsk livsmedelsproduktion är viktigt, och det finns många fördelar med en lokal livsmedelsproduktion, den vill vi stärka och där ligger vårt fokus säger Johan Finnström.

HE L A D EN N A S IDA Ä R EN A N N ON S

Näringslivskontoret

Länets bästa företagsklimat!

Vd Samantha Sjöberg och hennes kompisar i Sälj UF har lyckats skaffa flera kunder till sitt UF-företag.

FOTO ANDERS ELIASSON

Hektisk vår för Sälj UF

i TIM R Å

Permobil vill växa i Timrå •Sundsvall Timrå Airport • Driv sommarföretag

Näringslivskontoret

H E L A D E N N A SIDA ÄR EN A N N O N S

Permobil vill fortsätta växa Permobil siktar på att fortsätta växa kraftigt. Och när företaget planerar för framtiden har Timrå en nyckelroll. – Det här är basen, allt är sprunget ur det vi gör i Timrå och vår ambition är att det ska förbli så, säger vd Bengt Thorsson.

w Resan för elrullstolstillverkaren från Timrå har varit makalös. Från läkaren, uppfinnaren och entreprenören Per Uddéns idé och prototyp på 1960-talet till en global jätte med drygt 4,1 miljarder kronor i omsättning idag. Sedan Investor köpte företaget 2013 har tillväxten varit omkring 20 procent årligen, och ambitionen är att fortsatt tillväxt. Förutsättningarna är goda menar Bengt Thorsson, ny vd på Permobil sedan hösten 2018. Planerna för framtiden börjar nu stakas ut. – Det är naturligt när man kommer in som ny vd att blicka framåt, se vad som kan utvecklas och uppdatera strategierna. Sedan jag började har vi lagt mycket energi på att se framåt. Idag har Permobil 1600 anställda och tillverkning på tre kontinenter, men huvudkontoret och många nyckelfunktioner ligger fortfarande i Timrå och på den punkten ser inte Bengt Thorsson någon anledning att göra några förändringar. Däremot finns det delar som kan förbättras. En förändring som har hög prioritet är att samla Permobils verksamhet i Timrå som idag är utspridd på tre olika fastigheter. – Tre fastigheter är inte idealt och på sikt vill vi ha all verksamhet på samma plats. Det är en del i att skapa en modern och attraktiv arbetsplats. Vi har ingen tidsplan, men vi har givit en tidig signal om vår viljeinriktning och om att det här är angeläget för oss. Jag tycker att den första kontakten med kommunen var inspirerande, vi fick väldigt positiva signaler.

Site manager Mikael Boija leder verksamheten i Timrå och följer bland annat arbetet på specialanpassningsavdelningen.

Henrik Öberg och Nadja Ydehall monterar en stol av modellen F5VS vid monteringslinan i Timrå.

FOTO ANDERS ELIASSON

Permobil arbetar också för att lösa transportfrågan till arbetsplatserna i Timrå där omkring 250 personer arbetar idag. – Vi arbetar utifrån en hållbarhetsagenda där vi vill att det ska vara spännande, roligt och attraktivt att arbeta hos oss över tid och då behöver vi också hitta praktiska och långsiktigt hållbara lösningar på kollektivtrafiken, säger Bengt Thorsson. Vi vill inte ha en situation där man väljer bort att arbeta hos oss för att det är för komplicerat att ta sig till jobbet. En annan nyckel inför framtiden är kompetensförsörjningen. Bengt Thorsson ser en bransch i förändring där de närmaste åren är viktiga och där de aktörer som vill vara framgångsrika måste fortsätta att satsa på forskning och utveckling. – Vi står inför ett teknikskifte där betydelsen av mjukvara, sensorteknik med mera bara kommer att öka och därmed blir det oerhört viktigt att ha teknikkompetens i framtiden. Det här ställer stora krav på oss

En del av attraktionskraften ligger naturligtvis hos den enskilda arbetsgivaren, men det finns också ett samspel med arbetsmarknaden och bostadsmarknaden i kommunen och regionen. Bengt Thorsson konstaterar att de personer som har studerat och har den spetskompetens som ett industriföretag behöver sannolikt har en partner som också vill ha ett intressant och stimulerande jobb. Helheten i regionen påverkar också attraktiviteten för det enskilda företaget. Hur attraktiv är Sundsvall-Timrå-regionen idag? – Det finns engagemang här, och det finns talang här. Det är dessutom en arbetsmarknad där rörligheten inte är lika stor som i en storstad vilket också är positivt eftersom det ger långsiktighet och uthållighet. Det finns en tillväxtkraft i den här regionen som vi – näringslivet, kommunerna, medierna – behöver hjälpas åt med att lyfta fram.

3 tips för företagare

Låna en upphandlare

Luncha med kommunchef och näringslivschef

Vi hjälper dig att skapa förutsättningar till goda affärer! Låna en upphandlare av Timrå kommun och lär dig mer om hur en upphandling går till och vilka regler som gäller. Tjänsten är kostnadsfri, mötet tar 1–1,5 timme och är personligt utifrån företagets förutsättningar. – Det här är en service som är till för alla som vill göra affärer offentligt, säger kommunens upphandlingsstrateg Stefan Eriksson. Vi har haft en liknande tjänst tidigare och det pratas väldigt positivt om den, så det finns absolut en efterfrågan på den här typen av kunskaper. Vill du lära dig mer om upphandling? Kontakta Timrå kommuns upphandlare på upphandling@timra.se så bokar vi in en tid.

Ett enkelt och informellt sätt att få prata företagande, utmaningar och möjligheter i Timrå. En gång i månaden kan du luncha med kommunchef Andreaz Strömgren och näringslivschef Christian Söderberg mellan klockan 11.30 och 13.00. Vi bokar bord, du köper din egen mat – välkommen! Vårens luncher: 24 mars – Midlanda, 21 april – Timrå Gårdsbutik, 29 maj – Söråkers Herrgård.

iTIMRÅ

a i Timrå

FA K TA PERMOBIL Grundat: År 1967. Ägare: Investor. Vd: Bengt Thorsson. Omsättning: 4,1 miljarder (2018). Antal anställda: 1 600 (varav 250 i Timrå).

FA K TA 3 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR PERMOBIL I FRAMTIDEN 1. Medarbetarna. Allt börjar och slutar där. Vi behöver vara duktiga både på att utveckla de medarbetare vi har och på att attrahera nya. 2. Infrastruktur. Pendling, kollektivtrafik, transporter. Det här får inte bli trösklar för oss utan måste fungera på ett bra sätt. 3. Samlokalisering. Det finns ett stort värde i att samla verksamheten och det är en angelägen fråga att lösa för oss.

FA K TA 3 FÖRDELAR MED TIMRÅ 1. Hemma. Här står vår vagga. Att vi är ett Timråföretag präglar fortfarande företagskulturen hos Permobil. 2. Samarbete. Vi har ett bra samarbete med kommunen och känner att vi är en viktig del av näringslivet och samhället i Timrå. 3. Kompetens. Vi har över tid byggt upp en stor och stabil kompetens i Timrå och den vill vi bygga vidare på.

Näringslivskontoret

HE L A D EN N A S IDA Ä R EN A N N ON S

Sundsvall Timrå Airport ett viktigt krisverktyg Flyget tar inte bara privatpersoner från A till B. En öppen flygplats är också central för både tillväxt och viktiga samhällsfunktioner. Just nu pågår en stor översyn av de svenska beredskapsflygplatserna. På Sundsvall Timrå Airport, en av Sveriges beredskapsflygplatser, välkomnar man översynen. – Vad ska vi ha för krisberedskap? Vad ska vi vara beredda på? Det är jättebra att vi gör den här utredningen och tar ett samlat grepp om frågan, säger verksamhetschefen på Sundsvall Timrå Airport, Björn Widén.

w 2018: Stora skogsbränder härjar i stora delar av landet. Sundsvall Timrå Airport blir bas för de helikoptrar som används för att bekämpa bränderna i Västernorrland, Hälsingland, Jämtland och Dalarna. 2019: Sundsvall Timrå Airport öppnas för trafik 34 gånger utanför ordinarie avgångar. I 90 procent av fallen handlar det om akuta ambulansflygningar med patienter som kräver högspecialiserad vård, i flera fall handlar det om prematurfödslar. Detta är några exempel på hur beredskapsflygplatsen Sundsvall Timrå Airport får en absolut nyckelroll när ett krisläge uppstår. I fallen med de akuta ambulansflygningarna kan möjligheten att med kort varsel flyga patienten till specialistvård vara en fråga om liv eller död. Även om akutärendena är en mycket liten del av den totala trafikvolymen så ställer de krav på flygplatsen. Det handlar om att personal för de kritiska funktionerna ska finnas tillgänglig, men framförallt om att alltid kunna öppna med bara en timmes varsel. Det är beredskap som kostar och verksamhetschefen på Sundsvall Timrå Airport, Björn Widén, konstaterar att dagens ersättning inte täcker kostnaderna. – Den ersättning vi får idag täcker bara

lönen för att öppna. Under sommaren är det rimligt, men för att kunna öppna med en timmes varsel vintertid så måste vi snöröja löpande på nätter och helger även om inga flygningar är planerade, och det har vi ingen ersättning för. Det innebär att flygplatsens ägare – i vårt fall kommunerna – får ta den kostnaden själva och det tycker vi inte är rimligt. I december gav regeringen Trafikverket i uppdrag att se över hela systemet med beredskapsflygplatser. Trafikverket ska i uppdraget samverka med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Kommunalförbundet Svenskt ambulans-flyg, statliga Swedavia som äger tio av landets största flygplatser, Lapland Airport, Sundsvall Timrå Airport och andra berörda myndigheter och organisationer. Ersättningsfrågan är en punkt som är uppe till diskussion, men i uppdraget går också att slå fast vad landets beredskapsflygplatser ska göra och kunna klara av. – Alla myndigheter och aktörer som kan tänkas beröras är med i den här utredningen och det är bra. Behöver vi beredskap för fler verksamheter och situationer än idag? Vi har till exempel lyft frågan om transporter till och från säkerhetsanstalten på fängelset i Härnösand – är det något som vi ska ha beredskap för att hantera i framtiden? Om flygplatsen ska kunna fungera som bas vid en insats, behöver vi då lokaler för insatsledning och övernattning? Kraftfullare datornätverk? Det är jättebra att vi får ta ett samlat grepp om det här. Trafikverket ska slutredovisa sina slutsatser och förslag för framtiden i mitten av juni. När resultatet av översynen slår igenom för landets beredskapsflygplatser är svårt att säga. – Jag tror att siktet är inställt på 2021– 2022 och det är rimligt. Det viktiga är utredningen görs grundligt och att det blir rätt, säger Björn Widén.

FA K TA

Frukostpåsen Näringslivskontoret kommer till dig med frukost! I utbyte hoppas vi på bra diskussioner och chans att lära känna dig. Varje torsdag, förutom de torsdagar vi har näringslivsfrukost, besöker vi företag i Timrå kommun. Anmäl dig till christina.eriksson@timra. se eller via formulär på Timrå kommuns webbplats, skriv ”Frukostpåsen” i sökfältet. Vi tar med oss frukost och du bjuder in andra företagare.

BEREDSKAPSFLYGPLATSER Trafikverket har som uppgift att teckna överenskommelser för att upprätthålla ett nationellt nätverk av beredskapsflygplatser för samhällsviktiga lufttransporter. Uppdraget till flygplatserna innebär att de med en timmes inställelseberedskap ska kunna öppna respektive flygplats för dessa lufttransporter. För närvarande är flygplatser på följande orter beredskapsflygplatser: Stockholm Arlanda, Göteborg Landvetter, Malmö, Umeå, Visby, Åre-Östersund, Luleå, Ronneby, Gällivare, Sundsvall Timrå. i TIM R Å

Näringslivskontoret

H E L A D E N N A SIDA ÄR EN A N N O N S

Driv eget i sommar Vill du driva eget företag i sommar? Kläck en bra affärsidé och anmäl dig nu så har du chansen att bli en av femton sommarlovsentreprenörer i Timrå! – Det är en jättebra erfarenhet – ta chansen, säger Christoffer Ahumada som var sommarlovsentreprenör 2019.

w Sommarlovsentreprenör är ett projekt som Timrå kommun drivit i flera år. Syftet är att ge unga möjligheten att prova på hur det är att driva företag. Deltagarna erbjuds utbildning och inspiration, lön under uppstarten – sedan är det upp till sommarlovsentreprenörerna själva att tjäna pengar i sitt företag. Vissa tjänar mycket pengar, andra väldigt lite. För Christian Ahumada och hans två kompisar blev det väldigt lite. Deras företag skulle erbjuda underhållning och aktiviteter för pensionärer på kommunens äldreboenden, men det visade sig vara svårare än de trott att skaffa uppdrag. – Affärsidén var bra, men vi hade noll erfarenhet, noll kontakter och visste för lite om marknadsföring – och så var vi lite slöa också, konstaterar Christoffer. Men det var ändå intressant, och vi lärde oss mycket. Med din erfarenhet, vad säger du till andra som funderar på att ansöka om att få bli sommarlovsentreprenör? – Gör det! Det är värt det. Den erfarenhet jag fick förra sommaren har jag användning av när jag

Ta chansen att testa på att driva ditt egna företag i sommar, uppmanar FOTO ANDERS ELIASSON Christoffer Ahumada och Andreas Norrbin. driver UF-företag nu. Gymnasieelever och elever i årskurs nio kan nu gå in och ansöka om att få delta i Sommarlovsentreprenör 2020. Den 30 april går ansökningstiden ut och då görs en bedömning av ansökningarna och affärsidéernas hållbarhet utvärderas. Idén måste vara realistisk och ett riktmärke är att den som driver företaget ska kunna tjäna 10 000 kronor på sitt arbete under sommaren.

FA K TA SOMMARLOVSENTREPRENÖR VÄNDER SIG TILL Elever i årskurs nio och gymnasiet boende i Timrå kommun ANTAL PLATSER cirka 15 DET HÄR FÅR DU Kickoff-vecka direkt efter midsommar med utbildning, råd och inspiration . Stöd vid behov under tiden du arbetar. Utvärdering.

Ibland går det inte riktigt enligt plan, men det är också en erfarenhet. – Det är också viktigt att komma ihåg: att man får misslyckas. Man brukar säga att alla duktiga företagare har misslyckats minst tre gånger, säger Andreas Norrbin som är projektledare för Sommarlovsentreprenör i Timrå. Vill du veta mer? Maila Andreas Norrbin på andreas.norrbin@ timra.se

DET HÄR TJÄNAR DU Lön motsvarande kommunalt sommarjobb under kickoffveckan, samt startbidrag – samt möjlighet att tjäna pengar på den egna verksamheten. ANSÖK Senast 30 april. Gå in på kommunens webbplats timra.se och skriv ”Sommarlovsentreprenör” i sökfältet så hittar du information och digital ansökningsblankett.

Nominera till Guldstegen Den stora festkvällen för Timrås näringsliv närmar sig. Den 14 maj är det dags för Guldstegengalan på Bergeforsparken. Vilka företagare tycker du borde uppmärksammas med en Guldstege? Gå in och nominera dina favoriter senast den 31 mars! I år delas totalt nio priser ut på galan som arrangeras i samarbete mellan näringslivskontoret i Timrå kommun och Företagarna i Timrå, men priserna är givetvis inte allt. Guldstegen är också en kväll för möten, nätverkande och positiv uppmärksamhet för alla företagare i kommunen. I år är skådespelaren och revystjärnan Jens Nilsson konferencier, och för underhållningen står showgruppen Fancy Pants och Stefan Norlander. Biljetter till Guldstegen bokas på Entré Sundsvall. Nomineringar till priserna som delas ut under kvällen görs enklast på www.guldstegen.nu, och nomineringstiden går ut den 31 mars. Har du frågor om Guldstegen? Vänd dig till projektledare Christina Eriksson! E-post: christina.eriksson@timra.se Telefon: 060-16 34 30

procents ökning av nyföretagandet i januari 2020

• Tallnäs United • Bååth Invest AB • Yvonne Birberg • Sarita Månsson • Spf Seniorerna Polstjärnan Timrå • Timrå Discgolf • Carolina Gradin • Andreas Aronsson Consulting AB • Henrik Sundström • Bernt Nygren • Christin Winterstam • Timrå Mellberg 1:6 AB • Timrå Södra Jaktvårdsförening

Funderar du på att starta eget företag? Vi hjälper dig att komma igång! Kontakta näringslivsutvecklare Annelie Axelsson, 060-16 34 09, annelie.axelsson@timra.se

Kommande Näringslivsfrukostar: 23 april, 28 maj, 25 juni. kl 07.30 Sundsvall-Timrå Airport

NÄRINGSLIVSKONTORET HJÄLPER FÖRETAG I TIMRÅ!

Christian Söderberg

Christina Eriksson

Annelie Axelsson

Maria Adolfsson

Fredrik Eriksson

christian.soderberg@ timra.se

christina.eriksson@ timra.se

annelie.axelsson@ timra.se

maria.adolfsson@ timra.se

fredrik.eriksson@ timra.se

060- 16 34 30

060-16 34 09

060-16 34 37

072-216 60 77

060-16 34 01

iTIMRÅ

Å R E T S T I M R Å B O & Å R E T S M E DE L PA DI NG / M Ä R TA R ÖN NG R E N

Plikten framför allt Märta Rönngren älskar sitt Ljustorp och värnar sin hembygd. Hon har arbetat inom hembygdsföreningen i 30 år, men säger själv att hon trivs bäst i skymundan. Nu får hon ändå stå i rampljuset – som Årets Timråbo 2019. På 68 meters höjd över havet med utsikt över Ljustorps nejder kan Årets Timråbo Märta Rönngren se ut över den plats där hon bott i 54 år. Här i Öppom har hon bott med sin man Lars-Axel och de har tillsammans sett tre barn växa upp på gården. Tre barnbarn har tillkommit med åren, och en hel del kor har mjölkats på gården under de 40 år som paret hade en besättning mjölkkor. – Vi hade 20 kor och lika många ungdjur, så man hade jobb varenda dag berättar Märta. Idag har en av sönerna tagit över lantbruket och en mindre besättning köttdjur finns på gården. – Trakten har brukats av människor hur länge som helst. I grannbyn Hamre har man funnit stenyxor, berättar Märta. Och det finns ett stort intresse för gångna tider hos årets Timråbo. Hon har varit med i Ljustorps hembygdsförening i 30 år och de senaste 20 av dessa har hon varit föreningens kassör och ofta har hennes kunskaper i köket bidragit till ett fikabröd utöver det vanliga till styrelsemöten, årsmöten och publika arrangemang och under studiecirklar som föreningen anordnat. – Ja, man värnar ju om hembygden och vill ju bevara traditionerna så mycket det går. Jag tycker om att baka i bagarstugan på hembygdsgården där det ofta blir mjukt tunnbröd som uppskattas. Du har kokat mycket kaffe och varit en alltiallo i föreningen under många år, men har du själv deltagit i studiecirklarna? – Jodå, det har blivit en del, det är spännande med hembygdskunskap och man lär sig mycket om de olika byarna och hur deras namn har uppstått och liknande berättar Märta. Även lite längre bort från Ljustorp har Märta visat ett stort engagemang, nämligen i Gudmundstjärns intresseförening. – Jag härstammar i åttonde generationen från den gården i rakt nedstigande led, och ÅRETS TIMRÅBO UTSES OM DE: ”Genom spontan handling gagnat ortens befolkning i oegennyttig gärning och berikat tillvaron för andra. Under flera år bedrivit verksamhet till allmänhetens glädje och nytta, genom sina insatser

MÄRTA RÖNNGREN AKTUELL SOM: Årets Timråbo. ÅLDER: 77 år. BOR: I Ljustorp, närmare bestämt Öppom. FAMILJ: Maken LarsAxel och barnen Henrik, Magnus och Katarina samt tre barnbarn. ETT ORD SOM BESKRIVER MÄRTA: Plikttrogen.

det har nog bidragit till mitt intresse för gamla tiders seder och traditioner. Du är född i Stavre, och har varit trakten trogen. Om du skulle ta med dig en utsocknes besökare för att visa upp ditt smultronställe i kommunen, vart skulle ni bege er då? – Då går vi upp på Burberget som är vår granne. Därifrån har man en fantastisk utsikt och bakom berget ligger Burtjärn där jag ofta badat med både barn och barnbarn. Där har man uppmätt 26 grader i vattnet en gång, så det kan vara riktigt fint att bada där. Nu har du valts till Årets Timråbo för ditt mångåriga engagemang i föreningen.

främjat ungdomsverksamheten, lagandan eller föreningslivet. Samt är bosatt inom Timrå kommun.” Det är hembygdsföreningarna i Hässjö, Tynderö, Ljustorp och Intresseföreningen Wifsta varfs historia som tillsammans med

Blev du överraskad? – Ja, väldigt! Det är ju så många andra som har gjort så mycket mer än mig, och jag trivs bäst i skymundan inne i köket säger Märta och berättar att det senaste styrelsemötet i hembygdsföreningen fick hållas hemma hos henne och Lars-Axel då det var för halt i backen för alla att ta sig upp till hembygdsgården. Hon kom att tänka lite senare på att det var lite konstigt att man inte tog upp diskussionen om vilken person Ljustorps hembygdsgård man skulle nominera i år till Årets Timråbo. Men det visste förstås redan de övriga i styrelsen vid det laget! Grattis Märta! J

kultur- och tekniknämnden utsett Årets Timråbo. 2010 Torgny Nordin 2011 Olof Ulander 2012 Sven Jansson 2013 Hans Nordin

2014 Eleonore ”Ellen” Persson 2015 Berth Mattsson 2016 Anders Lagerqvist 2017 Roger Höglund 2018 Ingela Dahlin 2019 Märta Rönngren

Han blev årets medelpading i TIM R Å

Å R E T S T I M R Å B O & Å R E T S M E DE L PA DI NG / OL OF U L A N DE R

Hemkär nätverk Under sitt yrkesverksamma liv var Olof Ulander både nätdirektör för Telias världsomspännande Network Services Division och medlem i svenska regeringens IT-kommission. Idag känner Ljustorpsborna honom snarare som hembygdsforskare och veteranbilsfantast. Och nu kan han lägga till ytterligare en titel på listan: Årets medelpading.

Ljusto rp var av s första bil märke t Brisc oe.

iTIMRÅ

are

OLOF ULANDER ÅLDER: 78 år. BOR: Uppe på LarsLarsbacken i Tuna Ljustorp FAMILJ: Hustrun UllaBritta och 2 barn och 4 barnbarn. HAR: Tre veteranbilar HAR ÄVEN: Ett mycket stort intresse att tillgängliggöra bygdens historia för all framtid. AKTUELL SOM: Årets Medelpading!

» i TIM R Å

Å R E T S T I M R Å B O & Å R E T S M E DE L PA DI NG / OL OF U L A N DE R

”Ljustorp har en egen identitet. Vi har ju varit självständiga under mer än 600 år innan vi gick ihop i olika kommunsammanslagningar” Årets Medelpading bor i Timrå kommun och heter Olof Ulander. Ett sätt att beskriva honom är genom en titt på hans visitkort från året innan han blev pensionär: TELIA AB Senior Vice President, Head of Network Services Division. Member of The Swedish Government ITCommission. Han var 1995 chef över 9500 anställda hos Telia världen över. På svenska var hans titel Nätdirektör och hans division hade en omsättning på 21 miljarder. På den tiden! Ett annat sätt att beskriva Olof är att

kalla honom för en Ljustorpsbo! Men det är inte därför han fått den hedrande utmärkelsen som Årets Medelpading. Men vi börjar väl i rätt ände! Han föddes i Stockholm för 78 år sedan och har varit Ljustorpsbo sedan 1983. Då lämnade han Stockholm tillsammans med hustrun UllaBritt där de båda bott i 15 år. De flyttade hem till hennes föräldragård i Tuna by. Där möter Olof upp utanför gården och berättar: – På exakt den plats vi står och har vårt hus bodde tre generationer av Ulla-Britts förfäder som alla hette Lars Larsson. Platsen har sedan dess kallats Larslarsbacken Det är ju lite fint att bevara det säger Olof och föreslår att vi ska gå in i garaget först. Där tre veteranbilar och skvallrar om ett stort intresse. – De äldsta är en Volkswagen årsmodell 1950 som nu är helrenoverad till nyskick. Den har jag haft i 55 år. Granne med den står en Jaguar XJ12 -95:a och en Porsche Boxster från 2003, berättar Olof. Ute på gården står en Volvo XC40 som är

vardagsbilen och bredvid den har det tidigare stått en elbil som paret Ulander hade under 4 år. – Som du kanske såg så är taket fyllt med solceller, de ger 9500 kWh per år och elbilen drog 2500 kWh så det var en god affär, men vi är ju bara två personer, så vi tyckte det räckte med en vardagsbil. Olof gjorde ett projekt av sin elbil och började räkna på antal körda mil, antal soltimmar och energiförbrukning i övrigt i bostaden. Dessutom lägger han in övriga parametrar som kan påverka kostnader på sikt, som statliga subventionsplaner, eventuell kommande momsbeskattning etcetera. Nyfikenheten, drivet och uträkningarna med tillhörande analyser berättar mellan raderna om Olofs sätt att hantera projekt, och Olof redovisar allt på sin hemsida (www.ulander.com/ulander), så den som vill kan ta del av hans kalkyler, tabeller och uträkningar. 30

iTIMRÅ

Men det är inte därför du valts till Årets Medelpading! – Nej, det är det ju inte, men jag har förstått att det är uppskattat det arbete jag lagt ner för att samla ihop bygdens historia, och samtidigt digitaliserat så mycket som möjligt för att göra den lättillgänglig för alla på internet. Kanske har det bidragit att jag varit aktiv i utvecklingen och introduktion av regler för digitalisering och lagring av bild och ljud i Hembygdsrörelsens Västernorrland. Vi går in i huset med de täckande solpanelerna och börjar prata om tidens gång och Ljustorps historia, och det är uppenbart att förutom veteranbilar så är bygdehistoria ett annat stort intresse hos Olof. – Ljustorp har en egen identitet. Vi har ju varit självständiga under mer än 600 år innan vi gick ihop i olika kommunsammanslagningar. Ljustorp finns tidigt omnämnd då man fram till i början av 1300-talet betalades kyrkoskatt till påven i Vienne. Då tingslagen infördes ca 1340 för Ljustorp, Tynderö och Hässjö blev namnet Ljustorps tingslag. Är man både veteranbilsintresserad och hembygdsintresserad, uppstår en naturlig koppling, och frågan som Olof Ulander ställde sig var; hur och när kom de första motorfordonen till Ljustorp och vilken var den första bilen, och när kom den hit? Genom att gå igenom ändlösa rader med

pärmar på Länsstyrelsen kunde Olof bl annat finna att det första fordonet som registrerades med hemvist i Ljustorp var en bil av märket Briscoe. Den fick registreringsnumret Y280, och inköptes den sjätte april 1920 av hemmansägare Nils Petter Strindlund i Stavre – för exakt 100 år sedan! Bilen kom från Amerika och hade en tjänstevikt på 1105 kg och en motor med 4 cylindrar som gav 12–25 hästkrafter. Särskilt fort gick den nog inte, men med den nya tidens fordon medföljde även nymodigheten med några få trafikbestämmelser. Den 26 april 1920 gav Länsstyrelsen ut en kungörelse med villkor för att få färdas på de statligt stödda vägarna. För Ljustorp

gällde att vägen från Stavreviken via Åsäng till Bredsjön var öppen för biltrafik med en högsta hastighet på 15 km/tim. Vägarna var byggda för hästtransporter. En annan möjlig förklaring till den låga hastigheten kan ha varit att den katastrofala vårfloden år 1919 hade orsakat stora skador på en del vägar. Om den vårfloden har Olof skrivit en hel bok. Om detta och en hel del annat kan man läsa på Ljustorps hembygdsförenings hemsida www.ulander.com/ljustorp som Olof byggt och fortsätter att utveckla. På hemsidan finns ungefär 2500 inskannade och besjälade fotografier som skildrar livet i Ljustorp genom fotografernas linser från 1860 och framåt. Mycket arbete har lagts ned på att kunna söka bilder med önskad information. Man kan söka på bland annat namn, plats, plats på karta, motivord och

Olof Ulander vid sin dator där hans böcker tar form och uppdateringar av hemsidan sker.

fritext. Sökningen är framtidssäkrad genom att inga yttre program användes. Men om man är mera lagd åt brott och straff, kan det fantastiska materialet med inskannade domböcker från åren 1609–1750 från Ljustorps Tingslag. Mellan 5000 och 9000 sidor har avfotograferats och ligger tillgängliga på nätet. Något som möjliggjorts av Olof Ulander och Gunnar Berglund i Mjölsätt som varit initiativtagare till projektet. Gunnar är den som gjort den viktiga indexeringen av allt material så att forskare kan söka på namn, plats och tid. – Det är inte bara brott och straff som beskrivs i domböckerna, de ger även en unik bild av hur samhället såg ut på den tiden, och hur relationer mellan människor reglerades på olika sätt. En fantastisk lokal källa att ösa ur – för den som tar sig tid att läsa det gamla sättet att skriva på med fjäderpenna!

Det som Olof tycker är roligast är att skapa

sammanhang och utvecklingslinjer något som han gjort i mer än 25 olika föredrag/ bildspel och några utställningar. En del av dessa finns också på hemsidan. Att lägga ut all denna information och göra den tillgänglig för allmänheten har varit Olof Ulanders syfte hela tiden. – Jag gick en kurs på Komvux och lärde mig HTML-kodning, och har sedan 2000 byggt på hemsidan. Hur dina hemtrakter såg ut förr i tiden har du koll på, men om vi ber om tips på smultronställen i Ljustorp nu till sommaren? – Jag lyfter då gärna fram sevärdheter med betoning på historia. Det finns på hemsidan ett antal historier om händelser på platser som man kan besöka, och det finns även ett stort antal promenadstigar runt om i Ljustorp som ger härliga naturupplevelser.

En sådan är Edsta Fäbodstig som på dess högsta punkt (runt 250 meter över havet.) bara ligger några meter lägre än de högsta i Höga kusten. Här kan man se hur strandlinjen gick för 8000 år sedan. Klapperstensfälten ligger stilla och orörda sedan dess och gör man avstickare längs stigen ser man även ett stort fångstgropssystem. Men det är även trevligt att besöka och fika på TomatÅs med Café Pomodoro. Hur kommenterar då Årets Medelpading sitt utnämnande? – Det är alltid hedrande att bli uppmuntrad säger Olof med ett varmt leende. J (Olof Ulander blev även Årets Timråbo 2011 och fick även förra året Ljustorps Sockenförenings utmärkelse Guldkotten som Årets Hederomnämnande.) i TIM R Å

R E P OR TAG E / K B JÖR U LT N U RWSK E LOL I NA N

Kulturbärare Tack vare en höjning med 95 skatteören har kulturskolan fått ny luft under vingarna. Magasinet i Timrå besökte en fullsatt konsert då eleverna visade upp sin färdigheter inför en entusiastisk publik i Söråkers Folkets Hus. – Vi har runt 300 elever och lika många som står i kö för att få komma in och få tid med lärarna, säger verksamhetschef Urban Lindholm. TEXT & FOTO ANDERS ELIASSON

iTIMRÅ

Ett fullsatt Folkets Hus som får höra Vilhelm Funcke spela ”Rock around the clock” på trumpet. Ackompanjerad av lärare från kulturskolan.

i TIM R Å

R E P OR TAG E / K U LT U R SK OL A N

Fyra konserter inför publik per år brukar Kulturskolan arrangera själva så eleverna får uppträda inför publik. Det blir alltid fullsatt! Här uppträder Leo Basić.

lockan är 17.45 och fjärilarna fladdrar i magen på många av eleverna i kulturskolan. Om femton minuter släcks ljusen och strålkastaren riktas mot den stora scenen där eleverna ska uppträda. Några i grupp och några av dem ska framföra ett solostycke. För de allra flesta elever är detta scendebuten. Nu gäller det att sången, dansstegen och tonerna sitter där de ska. Någon av eleverna kommer in i logerna och berättar att det är massor med folk som står och trängs för att få komma in. Det lugnar inte ner premiärnervositeten direkt! – Det är vår uppgift en kväll som denna att vara tryggheten och stödet för våra elever, säger Ingela Enerud och justerar till en mikrofon så att den ska vara i rätt höjd för de första eleverna som kommer ut på scenen. In till logerna där eleverna finslipar de

sista detaljerna hörs sorlet från foajén i Söråkers Folkets Hus där mammor och pappor, en hel del syskon och andra släktingar nu börjar trängas framför dörrarna. Alla vill ha så bra platser som möjligt så att de kan se och höra ordentligt. Föreställningen heter ”Vår Kultur” och är en ordlek som dels 34

iTIMRÅ

berättar om att vintern är över, dels en uppvisning av vad kulturskolans elever lär sig. Tidigare under hela dagen har lärarna varit på plats för att bygga upp scenen och riggat ljud och ljus. Eleverna har fått öva på hur de ska gå in och ställa sig, och förhoppningsvis har en del av osäkerheten inför scenframträdandet släppts en aning. Även själva kulturskolan har levt i osäkerhet. Några politiker har velat ändra på förutsättningar för verksamheten, förlägga elevtiderna på eftermiddagar och kvällstid, samt höja avgifterna. Majoriteten i kommunfullmäktige tog ett beslut att höja skatten med 95 öre och verksamheten blir därför kvar i orubbat skick, vilket känns bra för både lärare, elever och föräldrar. Men hur ser en vardag ut i verksamheten, och barnen, vad gör de egentligen och vad är egentligen en kulturskola? Magasinet blev nyfikna och hängde med en dag efter föreställningen och träffade några av de uppträdande eleverna och deras lärare. Klockan är 08.00 och Mia Peter lämnar sin kontorsplats i kulturskolans lärarrum på Arenaskolan och sätter sig i bilen. Om en kvart ska hon vara hos dagens första elev, Vilma Henriksson som går i tredjeklass på Fagerviksskolan. Vilma spelar fiol och hon började i höstas.

Varför valde du just fiol? – För det lät så fint! Jag gillar klassisk musik och gillar att kolla på Youtube på gatumusikanter som spelar fiol. Det är lite coolt! Jag ville börja med fiol men fick stå i kö under två år innan jag fick börja, säger Vilma. Häromdagen stod hon scenen i strålkastarljuset och spelade ledmotivet till Titanic. Nu sitter hon ensam med fiolläraren Mia och de har 20 minuter på sig att lära sig ett annat stycke innan Vilma ska fortsätta dagen med de ordinarie lektionerna. Hon har valt bort sovmorgonen hennes klasskamrater fått, för Vilma är motiverad. – Hon är duktig säger Mia som själv började i musikskolan som det hette på den tiden då hon själv var i Vilmas ålder. Mia träffar 40 elever varje vecka på nio olika skolor i kommunen. Eleverna får 20 minuter utanför lektionstid och erbjuds även en timmes ensembletid på kvällstid på Arenaskolan. Detta för att kunna spela i grupp med andra elever från olika skolor. Efter sina 20 minuter med Mia får Vilma hemläxan med sig. Det är musik ur filmen ”Draktränaren” och Mia vet att Vilma gillar den typen av musik, och har därför ordnat fram noter. – Är det så att det är ett barn som kommer med en låt på sin mobil den vill lära sig spela, då hjälper vi lärare till att plocka fram melo-

Utanför logerna hänger affischer från många av alla gästartister på Folkets Hus genom åren. Kanske är det här som artistdrömmarna tar fart på allvar?

Vilma Henriksson spelar ”My heart will go on” som är ledmotivet till filmen ”Titanic”. Hon fick dagens kraftigaste applåd! Fredrik Hammarström är Leos gitarrlärare.

din, det vi egentligen gör är att visa att de kan göra så på egen hand i framtiden. Avicii är poppis och ibland är det låtar från melodifestivalen som gäller. Det är bra att de kommer med egna förslag, för då är de motiverade. Alla barn har ju egna sätt att lära sig, och en del barn vill bara lära sig att spela på gehör, då lägger vi fokus på det, väl medvetna om att de kommer att känna sig motiverade att lära sig noterna när det är dags säger Mia. Det har ju varit diskussioner att lägga alla kulturlektioner efter skoltid och på kvällar? – Ja, men då når man inte alla barn så då faller det. Dessutom är det ju tveksamt hur många lärare det är som bara vill arbeta enbart kvällar säger Mia och hastar vidare till nästa elev.

”Jag gillar klassisk musik och gillar att kolla på Youtube på gatumusikanter som spelar fiol. Det är lite coolt! Jag fick stå i kö under två år innan jag fick börja.”

spela tillsammans med andra både spelar och sjunger han i bandet The Mönsters där även brorsan, femteklassaren David och Alexander Stakic som går i nionde klass Lite senare på dagen kommer gitarr spelar. På scenen i Söråker kunde man höra läraren Fredrik Hammarström till Fagerderas version av ”Sweet Child O´ Mine” som viksskolan. Han ska vi annars är vana att höra träffa trettonåringen med Guns N´ Roses. Leo Babic´ som idag ska Du både spelade och Brett utbud I kulturskolans repertoar gå igenom ackorden till sjöng och verkade trivas erbjuds för de elever som Beatlesklassikern ”Let bakom mikrofonen. Var vill: Gitarr, solosång, Dans, it be”. Leo började med du inte lite nervös strax bleckblås, träblås, fiol, gitarrlektioner för två år innan? klaviatur, bild, elbas, teater sedan och berättar att ido– Vi hade repat oss samt en hel del underavdelningar som ryms i dessa lerna heter Kurt Cobain färdiga för scenen och jag grupper. och Jimi Hendrix. kände när vi gick ut att jag Eftersom Leo gillar att var beredd. Jag och bror-

san jammar mycket hemma, och vi började samtidigt i kulturskolan. Tillsammans med Alexander övar vi en timme till i veckan på Arenaskolan förutom de 20 minuter vi har idag säger Leo och lyfter ner en gitarr från väggen i musikrummet på Fagerviksskolan. – Idag ska vi titta på hur ackorden står skrivna i noterna och hur du kan få dem att svänga lite bättre säger Fredrik Hammarström. Lyssna på skillnaden när du slår ett extra ner och uppslag om det slutar på ett Gackord. Det står inte skrivet, men du hör hur det flyter på snyggare säger Fredrik och Leo skiner upp och får en aha-upplevelse. Även läraren Fredrik Hammarström har 40 elever han besöker under en vanlig vecka. Musikskolan ändrades och blev kultur-

skola i Timrå 1992. Sedan dess är det inte bara musik under dess paraply, här ingår runt 20 olika verksamheter, säger Urban Lindholm som förutom att vara dess verksamhetschef även är slagverkslärare och i lärare i elbas. – Vi har runt 300 elever och lika många som står i kö för att få komma in och få tid med lärarna, men de kan tyvärr få vänta, en del ända upp till två år, så ser situationen ut idag. Gitarr och solosång är väldigt eftertraktat och där har vi långa köer. Vi har sökt bidrag från Kulturrådet för att starta

i TIM R Å

R E P OR TAG E / K U LT U R SK OL A N

Urban Lindholm är verksamhetschef och hoppas att det går att starta upp barn- och ungdomskörer till hösten.

Lärarna behärskar många instrument. Mia Peter har fiol som huvudinstrument, men spelar även piano, gitarr och dragspel.

Linda, Magnus och Vilhelm Funcke tittar på filmen från uppträdandet.

En av 12 olika lärarna är sångläraren Ingela Enerud. Hon började för tre år sedan på kulturskolan. Just solosången är populär och har därför de längsta köerna.

”Den som sms:ade tyckte det lät bra och skrev att han kunde få fortsätta” upp barn- och ungdomskörer till hösten. Går det igenom så kommer det att lätta upp för de elever som står i kö till solosången säger Urban Lindholm.

get på detta nummer av magasinet i Timrå där han Skolorna som står hemma på gården i lärarna besöker Ljustorp med sin trumpet. Fagerviksskolan Han spelar förstås inte Laggarbergsskolan utomhus så här på vintern, Böle skola Bergeforsens skola men i våras stod han ute på Ala skola En av eleverna som fick gräsmattan och övade på Ljustorps skola ställa sig upp på scenen för ”Den blomstertid nu komSöråkers skola första gången i ett solomer” och tonerna hördes Mariedalsskolan framträdande var tolvårige från hemmet högt uppe Och även på Arenaskolan finns elever, och här har Vilhelm Funcke som till i backen i Högland över man dessutom ensembler vardags går i klass fem på nejden. på kvällstid. – Då var det en granne Ljustorps skola. Han har som fick ett sms från någon spelat i två år. längre ner i byn som trodde att det var han, Var det nervöst? grannen som spelade. Den som sms:ade – Nej det var inte så farligt. Jag hade ju tyckte det lät bra och skrev att han kunde få strax innan stått på scenen med de andra fortsätta, berättar Vilhelms mamma Linda. blåsarna och lärarna, så det kändes ju bra. Linda Funcke är klasslärare för en förstaVilken sololåt spelade du? klass på Ljustorps skola och kan se kultur– Min lärare Per frågade om jag kunde skolans verksamhet från ”skolhållet”. spela ”Rock around the clock” och det ville Bland politikerna har det handlat myckjag. et om att kulturskolan ”stjäl” tid från de Vilhelm Funcke spelade solo för första ordinarie lektionerna, är det så? gången ståendes på en scen i strålkastar– Nej, det tycker jag inte är något problem ljuset. Det är även han som pryder omsla36

iTIMRÅ

alls. Att ett barn som så gärna vill lära sig ett instrument och därför missar en rast eller att de i vissa fall inkräktar tio minuter på en lektionstid är inget problem. Linda är även lärare i idrott och tycker det är ett bra samarbete mellan kulturskolans besökande lärare. – Det är även så att deras danslärare Sandra Bergström kommer hit till Ljustorps skola och lär mina elever en koreografi som ska visas upp på torget senare i vår (Massdans med 400 elever den 8:e maj i Timrå centrum.) Hon täcker därmed upp för mina svaga sidor, så jag är tacksam för kulturskolans aktivitet. Så att flytta lektionerna för barnen till eftermiddagar och kvällar in till Arenaskolan är inget du förespråkar? – Det skulle innebära väldigt stora problem. Vi bor i Ljustorp och det finns inte bussar som går på sådana tider. Vill man att barnen ska cykla? Ja, på sommaren skulle det förstås teoretiskt kunna gå, men vintertid? Då skulle det innebära att de behöver skjuts fram och tillbaka, och då kanske man gör en annan prioritering, säger Linda. J

FÖLJANDE FYRA SIDOR ÄR EN ANNONS FRÅN TIMRÅ KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND VÄRLDENS KVINNOR FINNS I TIMRÅ – NIO KVINNOR NIO BERÄTTELSER NIO LÄNDER

Jag har fått min dröm uppfylld, säger Kadra Ismail om sin önskan att visa vad som gjorts i Matronaprojeket i Timrå. Utställningen är årets sommarutställning på Söråkers Folkets Hus.

NU SYNS MATRONORNA I TIMRÅ SYSTERSKAP & KVINNOKRAFT PÅ FOLKAN

MÖT 9 KVINNOR SOM LÄMNAT SINA HEMLÄNDER OCH NU BOR I TIMRÅ.

1. Uldon

Karaeva, från Uzbekistan lär nyanlända hur svenska samhället fungerar. 2. Landshövding

Berit Högman i samspråk med Kadra Ismail, grundare av Matronaprojeket i Timrå. I förgrunden Bimala Khatri från Nepal. 2.

TEXT: DAG JONZON FOTO: JOAKIM SANDSTRÖM

3. Kanchan

Sharma med dottern Sanna som hjälper till i familjeföretaget New Fashion på sportlovet. Kanchan är en av mentorerna i Matronaprojektet och delar med sig av sina erfarenheter efter 30 år som invandrare i Timrå. i TIM R Å

VÄRLDENS KVINNOR FINNS I TIMRÅ – NIO KVINNOR NIO BERÄTTELSER NIO LÄNDER

Bimala Khatri, Nepal

Thi my Phuong Le, Vietnam

I sex år var jag och min man helt utan kontakt innan vi kunde återförenas i Sverige. Min man levde med dödshot i Nepal - ett land fyllt av konflikter och krig. Vi har nu varit i Sverige i tio år. Barnen trivs och min man har ett fast jobb i Timrå. Jag tänker mycket, vill ta körkort, köpa ett eget hus, tjäna egna pengar. Min man har samma dröm.

Jag träffade min svenske man i Vietnam. Han har arbetat med att reparera fartyg. Efter tre år gifte vi oss och jag fick tillstånd att flytta med mina barn till Timrå. Jag syr klänningar och har en utställning på Söråkers Folkets Hus. Jag visar mina kläder på stora utställningsdockor. Jag vill gärna att vi ska fortsätta bo i Timrå. Jag är duktig på att sy, laga och reparera både kläder och saker.

Bor i Timrå sedan 2009.

Leteberhan Tekeste, Eritrea Bor i Timrå sedan 2011.

Jag är 67 år, lämnade kriget i Eritrea när jag var ung, och har levt illegalt i 35 år i Sudan med mina fyra barn. Jag var nöjd med mitt liv och arbetet som barnmorska, men det blev omöjligt under diktatorn al- Bashir vid makten. Jag sökte asyl och kom till Timrå. Jag förstår och pratar svenska hyggligt, men det är lätt att glömma det nya språket när det inte används så ofta. 38

iTIMRÅ

Bor i Timrå sedan 2016.

VÄRLDENS KVINNOR FINNS I TIMRÅ – NIO KVINNOR NIO BERÄTTELSER NIO LÄNDER

Zayid Abrah, Etiopien.

Kaltoum,Tchad

Jag var åtta år när vi flydde till Sudan. Som vuxen kvinna, ensam med mitt barn, vandrade jag med 50 män i en 40 dagar lång vandring genom Saharas öken. I åtta år väntade jag i ett israeliskt flyktingläger innan jag kom som kvotflykting till Timrå. Idag värker min rygg. Det är svårt att sitta längre stunder. Då kommer den plågsamma sysslolösheten krypande och det blir långsamma dagar när man är van vid mycket jobb.

Vi var fattiga bönder. På grund av alla oroligheter och krig tog jag mig till Libyen med min dotter och mina barnbarn. Familjen splittrades i det stora flyktinglägret. Tillsammans med 270 flyktingar flydde jag över Medelhavet till Italien. Jag hade bevarat telefonnumret till min dotter. Jag lyckades få kontakt med henne. Hon hade fått uppehållstillstånd med sina barn i Timrå. Vi kunde återförenas och jag bor tillsammans med min dotters familj.

Bor i Timrå sedan 2016.

Haddeel Almajarehi, Syrien Bor i Timrå sedan 2013.

Jag är utbildad lärare och min man arbetade som professionell fotbollstränare i Damaskus. Kriget gjorde att han flydde först med våra söner och kom till Timrå. Jag var rädd, men vågade också fly med min dotter i en liten överfull träbåt över Medelhavet. Jag har ett fast jobb på Tallnäs förskola, som återgett mig mycket av tryggheten jag kände tidigare i mitt liv. Jag ser vår framtid här och hoppas att min man snart hittar sitt jobb. i TIM R Å

VÄRLDENS KVINNOR FINNS I TIMRÅ – NIO KVINNOR NIO BERÄTTELSER NIO LÄNDER

Nazanin Nouri, Afghanistan.

Mariam Ali Shebko, Somalia.

Jag var åtta år när vi flydde till Iran. Jag var gift med en afghansk man och fick två flickor. Livet var otryggt och jag avslöjade aldrig att jag var från Afghanistan. Min man förolyckades i en trafikolycka och jag såg ingen annan utväg än att söka asyl. Jag har arbetat flera år inom äldrevården på Hagalid. Det är bättre här för kvinnor, särskilt för invandrarkvinnor. Jag gillar att köra bil och håller på att ta körkort.

Min man dog i inbördeskriget i Somalia. Jag har bott mer än tre år i flyktingläger. Jag kom till Timrå 2012. Jag minns min första tid. Förstod ingenting. Inget språk. Inget förstånd om vad pengar hade för värde. Pengarna avsedda för en månad var slut på en vecka. Nu vet jag bättre. Jag har jobbat på Erikshjälpen i sex år och hoppas på fortsättning. Är det något jag vill så är det att jobba.

Bor i Timrå sedan 2012.

Toe Toe Win Lwin, Burma Bor i Timrå sedan 2008.

1997 lämnade min man och jag Burma på grund av inbördeskriget. Jag har utbildat mig inom vård och omsorg till undersköterska med fast jobb på Hagalid-Linden. Min man har gått i pension. Han arbetade tidigare för Svenska kyrkan på Café In Between. Vår äldsta flicka läser på Umeå universitet och vill bli lärare i biologi, matematik och kemi. Den yngre dottern går i gymnasiet i Timrå. Vi är en timråfamilj sedan tolv års tid som trivs bra. Matronaprojektet är finansierat av:

iTIMRÅ

Bor i Timrå sedan 2012.

R E P OR TAG E / B JÖR N W E L I N

Livslust Björn upptäcker en knöl i ljumsken. Några dagar senare står han framför en överläkare som ser mycket bekymrad ut. Provsvaren har kommit. – Du har en mycket aggressiv cancer. Människor med den cancertypen har två månader kvar att leva. Men din goda fysiska hälsa i övrigt gör att du kan leva längre. Tre månader! Vi möter yogaläraren Björn Welin i ett samtal om livet. Som det ser ut just nu. TEXT & FOTO ANDERS ELIASSON

i TIM R Å

R E P OR TAG E / B JÖR N W E L I N

ör snart 20 år sedan startade Björn Welin och hustrun Brahma Kerstinsdotter Yogastudion och höll i yogakvällar och helger runt om i länet. Då packade de bilen full med yogamattor och lärde ut yogatekniker till oräkneliga elever. Det blev ett ständigt resande mellan Timrå, Sundsvall, Härnösand och Kramfors med 17 klasser i veckan. För sju år sedan lät de yngre krafter ta över Yogastudion och med ålderns rätt trappade Björn och Brahma ner på undervisandet. De fortsatte dock med den årliga yogaresan till Indien och några yogahelgkurser. Idag är de 77 respektive 70 år. – Vi fortsatte att arrangera yogaresor för svenskar till Indien en gång per år, och det var fantastiskt att se hur den tre veckor

iTIMRÅ

långa kursen vi kallade Insiktsyoga förvandlade människor. En del berättade hur de bytt jobb efter att ha stannat upp ett tag i livet och mött sitt inre jag under kursen, berättar Björn och Brahma där vi sitter vid köksbordet hemma i parets rödmålade hus på Grusvägen i Söråker. På golvet står en meterhög indisk gud i mässing, det är gudinnan Parvati yogaguden Shivas hustru och statyn påminner om tiden i södra Indien. – Totalt blev det 12 resor med yogaklasser som fördjupade sig i den inre stillhet som yogautövande och meditation ger säger Björn. Men även att vara arrangörer och yogalärare för stora grupper i Indien tar på krafterna, och med tiden fick det räcka med enstaka helgkurser här hemma. Och i Björns fall, kajakpaddlande. Men en annan resa tar sin början en morgon i

oktober då Björn känner en ärtstor knöl i ljumsken. Den där borde man kanske kolla upp. Han googlar och förstår att det var lymfkörtlarna som blivit hårda, läser om cancer, skaffar en bok om hur man med en speciell kosthållning kan ”svälta ut” cancertumörer och fördjupar sig i ämnet. Sedan ringer han en läkare som sa att han skulle komma in omedelbart. När läkaren undersöker Björns kropp får han alltmer uttrycket som hos en begravningsentreprenör. – Du har även tumörer här, och här och i halsen. Du går in till provtagningen nu, så skriver jag en remiss till hematologen, säger läkaren. De är där på vårdcentralen i Söråker den 77-årige Björn Welins senaste resa nu börjar. Björn har de senaste åren skrivit i sin

”Att sätta ner kajaken i vattnet vid Skeppshamn och paddla iväg runt Åstö fyr en dag då vågorna går höga är en totalupplevelse ”on the edge”, eller att mjukt glida fram i en insjö och känna paddelns beröring av vattnet och bli ett med naturen är en sällsam upplevelse. Men det är lika härligt att stå i verkstaden och bygga kajaken. Nio stycken har det blivit hitintills.”

”Den där texten var ett sätt att inleda något slags början på vad jag förstod skulle bli en speciell resa.”

blogg ”Tankar vid brasan”. En intressant blogg som tar upp så vitt skilda ämnen som: p-piller, Woodstock, kvantmekanik, schackspel, filosofiska funderingar och fördelen med bidéer, samt länkar till dansuppsättningar av Ravels ”Bolero” och allt däremellan. Bloggen är fylld av saker man inte visste att man ville läsa om och vittnar om en mångfacetterad person bakom bokstäverna. Björn har genom livet fått många strängar på sin lyra då han varit konstruktör och ritat på delar till ångturbiner i kärnkraftsprogrammet, varit lärare i maskinritning på en skola i Tanzania och efter åren i Afrika fått en annan syn på den västerländska livsstilen och därför blivit ”grönavågare”. Han startade med sin dåvarande fru och med Brahma och hennes dåvarande man en getfarm med 120 ostproducerande getter och ett eget gårdsmejeri

som drevs under 25 år innan han flyttade till Söråker. Så reflektioner från ett spännande yrkesliv är ibland ämnen som ibland dyker upp i hans blogg. Så en dag kommer ett nytt blogginlägg: ”Jag har startat ett nytt projekt igen, att dra upp och odla kräftor. På gamla dar! Det skulle kunna bli en hel kräftfarm till slut!” Kunde man läsa. Något udda kanske, men fullt logiskt för de som känner Björns lust och förmåga när det gäller att dra igång intressanta byggprojekt. Vad var det där egentligen? – Den där texten var ett sätt att inleda något slags början på vad jag förstod skulle bli en speciell resa. Att det var cancerknölar stod ju klart, men vilken typ? Provsvaren kom och jag blev jag kallad till hematologen och jag träffar en överläkare som ser väldigt bekymrad

i TIM R Å

R E P OR TAG E / B JÖR N W E L I N

”Till frukost blev det ibland pannkaksorgier och jag lyckades vända viktnedgången.” ut. Det var högmalignt lymfom, en aggressiv cancerform fick jag höra. Först fanns det allvarliga tankar hos

Björn om att välja bort cytostatikabehandling. Han hade läst läkaren och författaren PC Jersilds bok ”Babels Hus” som handlar om sjukvården. ”Håll dig så långt borta från sjukvården du bara kan, det är ett slagfält”, en slutsats Björn anammat och levt efter sedan dess. Nu satt han med överläkaren som berättade om hur behandlingsplanen såg ut. Björn lade då fram sin skeptiska inställning till att stoppa in en massa gifter i kroppen. – Läkaren respekterade min inställning, men när jag frågade honom om jag inte tar den här kemiska behandlingen av min kropp, hur lång tid har jag då kvar att leva? Svaret blev två månader. ”Men du har en bra fysik så du kan nog leva tre månader till innan det är slut. Det du har är en väldigt aggressiv form av cancer. Men det positiva är att cancercellerna är i delningsfasen, och därigenom väldigt sårbara för cellgifter, men då måste vi starta omedelbart.” Då blev det en öronbedövande tystnad i rummet. Ett fruktansvärt besked att få för vem som helst. Brahma var med till läkaren och satt med i rummet. Läkaren försökte inte övertyga Björn, han var tvungen att ta sitt eget beslut. – Björn och läkaren stirrade på varandra och det blev tvärtyst. Jag var skiträdd för att Björn skulle säga nej. Det gick minut efter minut av tystnad. – Okej, då kör vi, sa Björn till slut och utsåg överläkaren på hematologen till sin projektledare och behandlingen startade säger Brahma. Du var en snart 77 årig man med god fysik. – Jag har alltid haft en god fysik, jag var elitgymnast i tonåren och höll på mycket och tävlade i judo i 25-årsåldern och har alltid sökt mig mot en hälsosam livsstil och arbeten som hållit mig sund och frisk och i närheten till naturen. Under alla år som getfarmare i Ramsele var det väldigt mycket frisk luft och fysiskt stärkande arbete. En renlevnadsmänniska? – Näe. Någon extrem renlevnadsmänniska var jag inte, men ganska så, får man nog konstatera. Jag drack ingen starksprit innan jag fyllt 50 år. Det var ett löfte jag gett mig själv i unga år. Jag tyckte att efter 50 kan man leva lite hursomhelst, då är man ju så himla gammal att det ändå inte 44

iTIMRÅ

spelar nån roll längre vad man gör! Men du har ändrat uppfattning? – Haha, javisst! Åldersbegreppet man har som tonåring får man ett annat perspektiv på med åren! Behandlingen med cellgifter rullade igång. En strategi för Björn var att vid sidan av cytostatikabehandlingen även skulle förändra sin kost ordentligt. Efter alla råd hit och dit av alternativfilosofer, dietister och hans egna erfarenheter av hur kroppen reagerar, fann han en strategi som passade honom. Med ketogen kost, alltså ett totalt borttagande av kolhydrater skulle näringstillförsel till de växande cancercellerna upphöra, detta skulle svälta ut dem. Cytostatikan tog bort mycket av håret på kroppen. Huden förändrades och började spricka och mustaschen han haft i 50 år försvann. – Jag kände mig väldigt naken i ansiktet! Kroppen rasade i vikt oroande mycket och jag blev matt och trött, min projektledare (Björns benämning på överläkaren) sa åt mig att kroppen behöver näring för att kunna kriga. Jag vände mitt sätt att tänka och började istället med kvällsmackor med marmelad och ost. Till frukost blev det ibland pannkaksorgier och jag lyckades vända viktnedgången. Under hela processen från upptäckten

av knölen till cellgiftbehandlingen och fram till beskedet att tumörerna nu är borta har Björn haft ett lugn inombords. Han beskriver det så. Ändå undrar jag flera gånger under intervjun om det ändå inte under dessa månader dykt upp en rädsla, en dödsångest. Men han skakar på huvudet. – Nej nej, du vet, yogans yttersta syfte är att komma till en inre stillhet som leder till en insikt om vem du är. Jag har alltid haft den tanken att jag inte kommer att leva efter 50 och har haft en väldigt odramatisk bild av döden. Att åldras är ingen hit, och att leva efter fyllda 50 är bara att administrera ett fysiskt förfall! Så tänkte jag som väldigt ung i alla fall. Nu har jag en annan syn, men att sträva efter att bli 100 år har inget värde i sig, därför har jag ingen rädsla för döden. Den yogiska filosofin tilltalar mig, det är inte jag som dör, det är bara kroppen. Utveckla! – Vår kultur gör att vi undviker döden. Vi lever i en materialistisk kultur och vi har samma syn på kroppen, men vi är inte vår kropp. Livet dör aldrig. Kroppen gör det, men själva livet och kärleken och dynamiken är levande energi och energi kan inte dö. Ändra form javisst, men dö? Nej! Vi kan ju inte gå

”Jag är en funderare, och i min blogg tycker jag om att skriva om tankar som kommer efter en meditation vid brasan. Många funderingar har det förstås blivit efter cancerbeskedet, och det har även fungerat terapeutiskt att skriva av sig.” Du hittar bloggen på: bjornwelin.blogspot.com

”Vi lever i en materialistisk kultur och vi har samma syn på kroppen, men vi är inte vår kropp. Livet dör aldrig. Kroppen gör det, men själva livet och kärleken och dynamiken är levande energi och energi kan inte dö.”

BJÖRN WELIN ÅLDER: 77 år FAMILJ: Hustrun Brahma Kerstinsdotter, sönerna Emil, Olle och Manne samt Brahmas söner Jonas och Per och en massa barnbarn. BOR: I Söråker. GÖR: Är yogalärare och kajakambassadör.

500 personer per år drabbas Lymfom eller lymfkörtelcancer som den även kallas drabbar 2300 personer årligen. Det finns olika typer av lymfom, och den speciellt högmaligna (aggressiva) cancer som växt i Björns kropp drabbar ungefär 500 personer per år.

omkring och bara fortsätta leva, hur skulle det se ut? Vi människor måste dö för att ge plats och utrymme till något annat. Men det var inte dags för det nu iallafall? – Nej tydligen inte! Igår var jag till läkaren som gått igenom röntgensvaret och fick mitt slutgiltiga kvitto på att cancern var helt borta. Ett slumpartat sammanträffande gjorde att jag direkt efter detta besked var på en begravning efter jämnårig bekant som dött i leukemi. Jag hade mött honom i väntrummet någon månad tidigare där vi hälsade sådär som män ofta gör: Tjena, läget? Och sedan i princip bara konstaterade att; jo, det är som det är och sedan fortsatt prata om vardagliga ting. Jag satt där på hans begravning en månad senare och konstaterade att det precis lika gärna kunde varit jag som låg där. Nu ska han gå på efterkontroller en tid, och bygger upp kroppen efter cellgiftbe-

handlingen. Han berättar att han köpt hantlar och träningsgummiband samt bytt ut den dagliga mjuka Yinyogan varje morgon mot den tuffare varianten som kallas Hathayoga. Kroppen ska byggas upp! – Vi har fått för oss vi människor att vi deltagit i ett lotteri när det gäller gener. Visst finns det ärftliga faktorer som kan ge oss cancer, men även tankar och känslor påverkar våra innersta celler, och vi kan faktiskt påverka våra kroppar på djupet. Epigenetik är intressant, det betyder ungefär ”att bromsa åldrandet”. Äldre blir våra kroppar för varje dag som går, men fysisk träning gör att mitokondrierna i cellerna föryngras och därigenom blir bättre på att stå emot oönskade cellförändringar. Så här tränas det regelbundet. Du har levt hälsosamt hela ditt liv, och ändå drabbats av cancer? – Den direkta orsaken till lymfom vet inte vetenskapen, men det är ju faktiskt så att under nedfallen från Tjernobyl 1986

arbetade jag ute hela sommaren med jord och hö till getterna på gården i Ramsele som var ett av de områden i Sverige som blev mest drabbat av nedfall, så möjligen. Det kan ta 20-30 år m ellan exponering och cancerdiagnos, men sådant är svårt att veta. Projektledaren konstaterade i alla fall att jag hade så god fysik för min ålder att han kunde ge mig den allra tuffaste b ehandlingen, vilket bidragit till att jag idag är helt frisk och kan planera framåt. Planerar du framtiden? – Självklart! Nu i slutet av mars blir det en weekendkurs med titeln ”Hjärtyoga” på Herrgården här i Söråker, och för elfte året blir det en workshop med både yoga och kajakpaddling under fyra dygn i Skogsnäs i Ramsele i augusti. Den blev fullbokad på några dagar så nu håller vi på att planera en till i september. Yoga och kajakpaddling i naturen gör gott för både kropp och själ! J i TIM R Å

Lars-Göran Jäntti från Sundsvall sammanfattar kvällen med ett ord: BRA! Även Lars-Åke Johannesson och Anita Tjärnlund är rockabillydiggare och brukar ofta lämna Alnön för att besöka Folkets Hus i Söråker. ”Under åren har det nog blivit runt 75 gånger då vi åkt hit för att lyssna och se på något arrangemang. Det är bra artister och det är ett trevligt ställe som lockar”, säger Lars Åke och Anita. Christer Gullroos från Sundsvall nickar instämmande och tyckte att det var en överraskande bra spelning denna afton.

Erik Lundberg från n Strid från Alnön och ll var det Sundsvall, Clas-Göra llanåt och denna kvä eme er ykt utfl Börje Andersson från små a pisar som brukar gör Sundsvall är tre kom musik var det ikväll trevligt ställe, mysig rockabillyn som drog. nt per år. Det är ett eve för aftonen. yg 3-4 bet på as hit der åka var åka hit – Vi brukar Känns alltid bra att här. al son per bra är och det

Rock runt klockan på ”Folkan” TEXT & FOTO ANDERS ELIASSON

w Under årets första 100 dagar är det 134 event som pågår på ”Folkan” i Söråker. Ett besök en helt vanlig måndagskväll i slutet av februari kliver vi in ett av dessa event och hamnar i en tidsmaskin där fötterna får en omedelbar lust att hålla takten till tonerna från de fyra engelska herrarna på scenen i bandet Phil Haley and the Comments som kör klassisk rockabilly. Det är något tidlöst över just rockabilly. Eller snarare tvärtom, för det är inte svårt att placera musikstilen till exakt mitten av 50-talet då Bill Haley & his Comets skriver 46

iTIMRÅ

in sig i musikhistorien med ”Rock around The Clock” som senare i historiens gång kommer att få epitetet den allra första rocklåten. Men den var inte först, det var faktiskt ett annat band, Sonny Dae & the Knights som ett år före kometerna spelade in just den låten. Men det var förstås arrangemanget och energin i Bill Haleys framförande som gjorde låten till den mest sålda genom tiderna. Mer än 30 miljoner skivor lär ha sålts genom åren, och fortfarande gör den sitt segertåg genom världen. Coverbandet som

denna måndagskväll på Söråkers Folkets Hus äntrat scenen i sina tidstypiska kläder (och i den mån det gick – frisyrer) öser på med ett 20-tal låtar i bästa Bill Haleystil och flyttar tiden tillbaka till rockens barndom. Det lät grymt bra! Det var förresten andra gången som bandet besökte Timrå. Kommer de tillbaka? Ja, säkert, så då avslutar vi dessa rader med See You Later, Alligator! Och vad tyckte då besökarna? Från ett fullsatt Folkets Hus fick vi några röster. J

KVALITETSMAGASINET ITIMRÅ - NÄR DU VILL NÅ UT TILL ALLA I TIMRÅ KOMMUN! E T T K VA L I T E T S M A G A S I N O M O S S I T I M R Å KO M M U N

E T T K VA L I T E T S M A G A S I N O M O S S I T I M R Å KO M M U N

nr 1 2020

E T T K VA L I T E T S M A G A S I N O M O S S I T I M R Å KO M M U N

nr 2 2020

Kommer 18 mars Bokningsstopp 9 mars

E T T K VA L I T E T S M A G A S I N O M O S S I T I M R Å KO M M U N

nr 3 2020

Kommer 10 juni Bokningsstopp 1 juni

nr 4 2020

Kommer 16 sep Bokningsstopp 7 september

Kommer 18 nov Bokningsstopp 9 november

BOKA

Vi hjälper dig med annonsbokning och tillverkning av annonser från idé till färdigt original. Magasinet iTimrå delas ut till alla hushåll och företag i Timrå med Postnord.

Stefan Fröberg

Linda Uhlander

Martin Rydqvist

stefan@itimra.se

linda@itimra.se

annons@itimra.se

070-376 32 41

070-914 60 60

070-251 87 35

www.itimra.se ÅRGÅNG 11 • NR 1 / 2020

E T T K VA L I T E T S MAGASIN OM OSS I TIMRÅ

10 år

11 000 EX.

TILL ALLA HUSHÅLL OCH FÖRETAG I TIMRÅ KOMMUN

[ANNONSINDEX ]

ANNONS FÖLJANDE FYRA SIDOR ÄR EN ANNONS FRÅN TIMRÅ KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND VÄ R L D E N S K V I N N O R F I N NS I TIMRÅ – NIO KVINN O R N I O B E R ÄT T E L S E R N I O LÄNDER

Jag har fått min dröm uppfylld, säger Kadra Ismail om sin önskan att visa vad som gjorts i Matronaprojeket Utställningen är årets sommarutställning i Timrå. på Söråkers Folkets Hus.

NU SYNS MATRONORNA I TIMRÅ SYSTERSKAP & KVINNOKRAFT PÅ FOLKAN

MÖT 9 KVINNOR SOM LÄMNAT SINA HEMLÄNDER OCH NU BOR I TIMRÅ.

3 DRÖMVÄRVNINGAR TILL TIMRÅ

Timrå är en unik kommun som har två integrationspedagoger anställda i kommunen, båda med egen erfarenhet av att ha beviljats asyl och fått uppehållstillstånd i kommunen.

1. Uldon Karaeva, från Uzbekistan lär nyanlända hur svenska samhället fungerar.

2. Landshövding Berit Högman i samspråk med Kadra Ismail, grundare av Matronaprojeket i Timrå. I förgrunden Bimala Khatri från Nepal. 2.

TEXT: DAG JONZON FOTO: JOAKIM SANDSTRÖM

FYRA SIDOR OM MATRONERNA

Här hittar du detta nummers alla annonsörer i bokstavsordning

Världens kvinnor finns i Timrå SID 37

FULLT BLÅS

ANNONS Näringslivskontoret

H E L A D E N N A S I DA Ä R E N A N NONS

Länets bästa företagsklimat!

Vd Samantha Sjöberg och hennes kompisar

i Sälj UF har lyckats skaffa flera kunder

till sitt UF-företag. FOTO ANDERS ELIASSON

Hektisk vår för Sälj UF

Gymnasieeleverna i Sälj UF skulle sälja saker som andra UF-företag producerade, men efter en stark presentation på en näringslivsfrukost har uppdragen – och möjligheterna – växt. – Nu säljer vi även annonser till turistbroschyren Topp 100 i Timrå och sponsorpaket till Guldstegen, det här jätteroligt, säger Sälj UF:s vd Samatha Sjöberg. När Andreas Norrbin, UF-lärare på Timrå gymnasium, frågade Samantha och hennes företagarkompisar om de ville presentera sig på näringslivsfrukosten i Timrå i januari så såg de möjligheterna. Men riktigt vilket

– Jag gillade attityden! De var pigga, glada och framåt, och inför publik så gjorde de en väldigt bra presentation av sig själva och

Permobil vill växa i Timrå •Sundsvall

– Den sista april går broschyren till tryck så fram till dess kommer vi att ha mycket att göra, men det här är bara roligt, säger Samantha Sjöberg.

Timrå Airport • Driv sommarföretag

FYRA SIDOR NYHETER FRÅN NÄRINGSLIVS-

Berners............................................. 13 Länsstyrelsen..................37, 38, 39, 40 New Fashion..................................... 48 Näringslivskontoret.........23, 24, 25, 26

Sibylla.............................................. 48 Swoosh.............................................. 13 Sörberge Blomsterhandel................ 48 Söråkers Folkets Hus........................ 48

KONTORET Mitt i tidningen • Permobil vill växa i Timrå

Timrå Bibliotek.................................. 13 Timrå kommun........................... 3, 4, 5 Timrå Plattsättning.......................... 13

Kulturskolan har luft under vingarna

Björn Welins livsförändrin g Hon är årets Timråbo SÅ BLIR NYA SIMHALLEN • TIMRÅCON

Han är årets medelpading

PÅ GÅNG • PERNILLA EURENIUS •

DAG JONZON

Omslaget Vilhelm Funcke har fotograferats av Anders Eliasson GES UT AV Alltid Marknadsbyrå AB Köpmangatan 10, 871 30 Härnösand Tel 0611–51 13 20 info@itimra.se • www.itimra.se ANSVARIG UTGIVARE Jakob Tjernström, jakob@alltid.net

OSS I TIMRÅ KOMMUN ETT KVALITETSMAGASIN OM

REDAKTÖR Anders Eliasson, info@timra.se

E T T K VA L I T E T S M A G A S I N O M O S S I T I M R Å KO M M U N

ÅRGÅNG 10 • NR 4 / 2019

ÅrgÅn g 10•nr 3 / 2019

REDIGERING Marcus Nyberg Pawel Maronski, pawel@alltid.net

2019 nr 2 /BÄST I TIMRÅ E T T K VA L I T E T S MAGASIN OM OSS I TIMRÅ

ANNONS

11 000 EX.

SKÖNA

UTFLyKTER

I TIMRÅ

HEL A DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

I Timrå går företagen före!

Näringslivskontoret

HEL A DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

I Timrå går företagen före!

HEL A DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Länets bästa företagsklimat!

FA K TA Di GASELL

Grattis, gaseller!

i Det finns många framgångsrika företag Timrå kommun. Tre snabbväxare får extra mycket uppmärksamhet just nu. TrakTimrå Rostfria, JN Solar och Nordins torer & Svets har alla utsetts till gasellföretag av affärstidningen Dagens Industri. på den I Västernorrland fanns 28 företag med och lista som Di presenterade under hösten, Timrå. tre av dessa är alltså hemmahörande i ut. Historien bakom deras tillväxt ser olika Timrå Rostfria exempelvis har växt tillsammans med sin största kund, multinationella Solenis som bland annat tillverkar kemikalier och utrustning för massaindustrin. över – Nu har vi haft en liten dipp i år, men tid har vi gått väldigt starkt och ökat årsomår, sättningen från 4 till 16 miljoner på några säger Timrå Rostfrias vd Per Engman. Vad betyder det att utses till Di Gasell? – Det gör väl att vi som ganska litet företag får synas lite mer – det är alltid trevligt!

Nordins Traktorer & Svets har vuxit både tack i omsättning och antal anställda främst vare SCA:s stora Heliosprojekt i Timrå. – Det har givit oss bra skjuts och det har på. också varit ett roligt projekt att vara med i ett Det är ju inte ofta det satsas så mycket projekt i vårt område, säger Anders Nordin, vd på Nordins Traktorer & Svets.

När Heliosprojektet är över, är er tillväxt också över? visst – För tillfället snurrar det på bra, men kommer det att plana ut. Och det är faktiskt annat lite skönt också! Skönt att kunna göra än att bara jobba. Vad är förklaringen till JN Solars starka tillväxt? är – Vi arbetar i en bransch som växer, det naturligtvis en förklaring. Sedan är förhoppkunningen att vi har gjort ett bra jobb, gjort ringar derna nöjda, och att det sedan har gett på vattnet.

årligen Di Gasell är ett pris som sedan 2000 till Svedelas ut av tidningen Dagens Industri än en riges snabbast växande företag. Mindre kraven procent av Sveriges aktiebolag uppfyller för att få kallas gasell. Ett Gasellföretag har: 10 1. En nettoomsättning som överstiger årsredomiljoner kronor, enligt den senaste visningen. 2. Minst tio anställda, enligt den senaste årsredovisningen. om man 3. Minst fördubblat sin omsättning, jämför det första och det senaste räkenskapsåret i den fyraåriga undersökningsperioden. senaste tre 4. Ökat sin omsättning varje år de åren. för de 5. Ett positivt samlat rörelseresultat fyra senaste räkenskapsåren. 6. I allt väsentligt vuxit organiskt, inte genom förvärv eller fusioner. 7. Sunda finanser.

Stefan Eriksson

det finns många som jag: företagsutveckling. ”Absolut! Jag tror att andra företagare att prova 100 timmar Jens Säterberg på Ama Norrland rekommenderar som vill utöka sina kunskaper och sitt kontaktnät.” jobbar på med sitt och gör det bra, men mindre företagare och entreprenörer som

Hjälp för att ta nästa steg! timNäringslivskontoret nya satsning ”100 mar företagsutveckling” har startat. Programmet som genomförs i samarbete med Almi ska ge företag i Timrå kommun hjälp att ta nästa steg i sin utveckling. Ett av de första företagen ut är markistillverkaren Ama Norrland. tillJens Säterberg köpte företaget i maj 2018 har som sammans med Niclas Cronsten och och uttalat mål att växa. Näringslivskontoret ägarna Almi tog tidigt kontakt med de nya lät som tyckte att erbjudandet om rådgivning intressant. hand? Vad är det ni vill ha hjälp med i första disku– Vi vill etablera oss utomlands och ville tera bästa sättet att nå dit. Hur har det gått? så – Vi har inte haft kontakten med Almi arbete länge och en utlandsetablering är ju ett det har som tar lång tid, men jag måste säga att saker börjat bra. Vi har lärt oss många andra värdeunder tiden. Det är både goda idéer och i andra fulla kontakter som vi har haft nytta av bra delar av verksamheten. Och det är väldigt ”Vem att bara kunna ringa och ställa frågan pratar jag med om…?” Näringslivsutvecklaren Annelie Axelsson

FA K TA

är en fortsättning 100 timmar företagsutveckling 100 företagsbepå Näringslivskontorets satsning tjänstepersoner sök på 100 dagar då politiker och om dagen från Timrå kommun besökte ett företag för att prata om näringslivsklimatet. från företagsProgrammet ska ta lärdomarna arbete med besöken vidare och leda till konkret att utveckla verkenskilda företag med ambitionen samheten. regel hos företaDen inledande träffen sker som get och tar maximalt en timme. egen rådgivning I vissa frågor kan Almi erbjuda vidare till och hjälp, i andra frågor lotsas företaget spetskompetens andra aktörer med olika typer av tjänster är kostMycket av Almis rådgivning och nadsfria.

Väsoch Fredrik Kuoppa, affärschef på Almi och ternorrland, har gjort många företagsbesök rör sig informerat om sitt erbjudande. Och det finanom många olika typer av hjälp. Allt från siering till internationalisering, från EU-bidrag till stöd med att bygga bra styrelser. väldigt – Av dem som fått besök är många i sitt nöjda och upplever sig har kommit vidare

14 möjliga till Timrås Industriområde

att hitta arbete. Haken för många företagare är tiden för ett besök. Det finns många företagare respekt där ute som jobbar hårt och jag har all till för för dem som känner att tiden inte räcker förefler möten. Samtidigt ser vi ju att många sin tag med ganska enkla medel kan förbättra hjälpen, situation – och att vi kan stå för den säger Almis Fredrik Kuoppa. att Enkla och lättöverskådliga verktyg för ekonomi analysera företagets verksamhet och är ett tydligt exempel. timmar Annelie Axelsson betonar att 100 mindre företagsutveckling riktar sig även till företag. utom– Ett mindre företag kanske inte siktar och lands utan har större behov av nätverk kanske kontakter, ett mentorsprogram eller stöd i byggandet av en affärsplan. Programmet vill ha utgår helt från vad det enskilda företaget hjälp med. ditt Vill du ha hjälp med att ta nästa steg med Annelie företag? Kontakta näringslivsutvecklare Axelsson, 060-16 34 09, annelie.axelsson@timra.se

• Besöksnäringen växer

FYRA SIDOR NYHETER FRÅN NÄRINGSLIVSKONTORET Mitt i tidningen

R DET! NU BLOMMA FInVIn I VÄSTErÅ

FrÅn KOLBULLAr TILL

• LJUSTORPSDAGEN • KICKBOXNING RG • ÖS PÅ PANGEA • MR MAGI – JOHN MARTIN • SIV WENNBE ITALIENSKA • SOLKUNGEN I TIMRÅ • KÄRLEK PÅ MED MERA FOLKRACE • SOMMARKALENDER Y • VIMMEL – NATIONALDAGEN OCH

Anmäl osund konkurrens direkt i vår nya e-tjänst

Agnes Dahlin är en av hockeyspelarna i Timrås nyaste lag. Möt henne och de andra hockeyälskande tjejerna på sidan 18.

Timrå kommun ska inte konkurrera osunt med privata företag. Nu lanseras en ny etjänst som gör det ännu enklare att anmäla en misstänkt konkurrenssituation. – Min bild är att vi är bra redan idag, men vi vill ju bli bättre och det kan vi bara bli om vi får feedback, säger Timrå kommuns upphandlingsstrateg Stefan Eriksson. Den nya e-tjänsten heter ”Osund konkurrens?” och är från och med den 19 september tillgänglig på Timrå kommuns hemsida. Här kan vem som helst anmäla om man tycker att någon av kommunens verksamheter konkurrerar med privata företag på ett oschysst sätt, och alla ärenden behandlas under sekretess. Anmälan eller frågan behandlas sedan av kommunens konkurrensråd som består av upphandlingsstrateg Stefan Eriksson, ekonomichef Bo Glas, näringslivschef Christian Söderberg och Maria Adolfsson från näringslivskontoret. Rådet kan också begära in upplysningar från de olika förvaltningarnas chefer. Sedan ska anmälaren få ett svar.

FA K TA Osund konkurrens? – så funkar e-tjänsten 1. Företagare eller medborgare anmäler en misstänkt osund konkurrenssituation via tjänsten ”Osund konkurrens?” Anmälaren/frågeställaren skyddas av sekretess under hela processen. 2. Konkurrensrådet utreder: - om det som rapporterats in stämmer, - om kommunens agerande bryter mot lager eller regler, och - hur stor den ekonomiska skadan är. Eventuellt får chefen för berörd förvaltning kommentera sin organisations agerande. 3. Konkurrensrådet svarar anmälaren/frågeställaren inom tio dagar.

Hur lång tid tar det att få svar? – Det ska inte dras i långbänk utan vårt mål är att ge snabba svar – inom tio dagar har vi sagt. Är det är särskilt komplicerat ärende kanske svaret blir att vi behöver lite mer tid för att

Miljardsatsning på vindkraft • Bli

Pichano har hittat hem • Timrå

reda ut frågan, men det ska vara snabb återkoppling.

uppmärksammas • #100procenttimrå

FYRA SIDOR NYHETER FRÅN NÄRINGSLIVSKONTORET

Hur många frågor eller anmälningar tror du att ni kommer att få? – Jag tror att det blir ganska få faktiskt. I Timrå har vi arbetat med de här frågorna länge och det finns inte kvar mycket som vi gör i egen regi som privata företag skulle kunna sköta. Jämfört med många andra kommuner är vi bra, det vet vi. Varför är det då viktigt med en sådan här tjänst? – Vi vill ju bli bättre! Och för att bli det behöver vi feedback. Dessutom tror jag att det blir mindre muttrande och rykten när man har den här e-tjänsten igång. Det blir väldigt enkelt att ställa sin fråga och få ett rakt svar. Har du frågor om tjänsten Osund konkurrens? Vänd dig till Stefan Eriksson. E-post: stefan.eriksson@timra.se Telefon: 060-16 31 85

VD Kenneth Zetterlund, z@alltid.net

Timrå-ambassadör • #100procenttimrå

Mitt i tidningen

FYRA SIDOR NYHETER FRÅN NÄRINGSLIVS-

• Möt Timrås ”företagsgaseller”

KONTORET Mitt i tidningen

FRÅN BEIJING TILL BÄNGLING

• Miljardinvestering i vindkraftsatsning

NYA STJÄRNOR I HOCKEYRINKEN

e ft e r s e x å r i K i n a Andrea på hemmaplan

• N Y T T TJ E J L AG • N YA TRÄNARE (OCH DE VILL BLI FLER)

• LÖGDÖ BRUK • PATRIK ÅKERLUND • RESTAURANG UTAN KRUSIDULLER • NIONDEINIONDE • KATJA & BJÖRNEN • NILS SÖDERLIND

PRODUKTION produktion@alltid.net

(Timrå Rostfria), Anders Timrå Airport i november. Per Engman samlades vid näringslivsfrukosten på Sundsvall FOTO ANDERS ELIASSON En liten och synnerligen exklusiv gasellflock för samtliga kommunens gasellföretag 2019. Johan Nilsson (JN Solar), representanter Nordin (Nordins Traktorer & Svets) och

Näringslivskontoret

ANNONS

TILL ALLA HUSHÅLL OCH FÖRETAG I TIMRÅ KOMMUN

Näringslivskontoret

ANNONS

•

PROJEKTLEDARE/ANNONSBOKNING Martin Rydquist, martin.rydquist@itimra.se 060-58 00 30 UTGIVNINGSBEVIS NR 28 968

TIKER • NAMOS • PÄLSKL INGAR • WEB-BU N • MIDLAN DA NEWS • JULBOR DSGUIDE G FÖR ALLA TV-SUCCÉ VALDE TIMRÅ • KÖRSÅN

UTDELNING Upplaga 11 000 ex. Total hushållstäckning, Timrå kommun, utdelning med Posten. TRYCK Mittmedia Print

Y • TALLNÄSDAGEN • OBSTACLE RACE

• DAG JONZON • TONER FRÅN FÖRR

I KAPELLET

FÄRDIGMÅLAT • LÄRCENTRUM • ANNELIE

AXELSSON • DAG JONZON • HEMMAGJOR

MEDARBETARE I DETTA NUMMER Anders Eliasson, Dag Jonzon, Anders Hall

i TIM R Å

Värdekuponger! Värdekupong

Värdekupong

20 129 2 st Supermeal

inkl dryck & strips

Tulpaner

från Målsta endast 99:-

Ord 169:-. Gäller t o m 31/3 2020.

Medtag kupong. T o m 9/6 2020.

SPARA PENGAR!

STORA AFFÄRER BÖRJAR MED EN ANNONS

Värdekupong

-års jubileum i Timrå

% rabatt

PÅ VALFRITT PLAGG

Stl från Small till 4XL. T o m 4/4 2020 vid uppvisande av kupong på ordinarie priser.

Sörberge • 060-57 00 30

Vivstavägen 17 • 060-58 00 27

Köpmangatan 39 • 060-57 33 30

www.itimra.se

Söråkers Folkets Hus - KULTURHUSET I TIMRÅ DEN SISTA MÅLTIDEN

Den sista måltiden är den 8:e i raden av de populära mord till bords-föreställningar av Profilteatern som har gjort succé. Publiken dras på ett lättsamt och intrikat sätt in i handlingen. Spelscenerna sker under en trerättersmiddag och avslutas med att publiken själva får vara med och lista ut vad som hänt.

Fredag 24 april kl 19.00

MORD TILL BORDS

90:-

Pris: 650:-

Boka på 060-400 73 eller info@sorakersfolketshus.se

www.sorakersfolketshus.se

in t s Lo 50s e 0 th Kl 19.0 /4

Lör 25

Gottfrid & Krantz & Krantz FOLKAN SALONGER

Supé & underhållning med 50-talstema!

Biljettpris: 250:Supépris: 150:Boka bord! 060-400 73

DAGENS LUNCH

MÅ BRA PRESTERA BRA

I lunchen ingår salladsbuffé, dryck, kaffe, smör & bröd.

FÖRELÄSNING MED

VARDAGAR 11-13

VECKANS MENY HITTAR DU PÅ VÅR FACEBOOKSIDA ELLER PÅ SORAKERSFOLKETSHUS.SE KÖP VÅRAT STAMMISHÄFTE SÅ BJUDER VI PÅ 1 LUNCH!

JONATHAN HEDSTRÖM MÅNDAG 27 APRIL KL 19.00 PRIS: 200:SORAKERSFOLKETSHUS.SE