iTimrå nr 4 2022

För mig handlar livet om att uppleva saker och göra det tillsammans med andra. Det bästa är ju närheten till familj och vänner. Man är del av ett sammanhang. Jag är egenföretagare idag, det ger mig energi och glädje. Det största intresset har jag i coachningen och utveckla människor på och vid sidan av planen.

Att ha barn här är tryggt skulle jag säga. Tryggheten och enkelheten, det är viktigt när man har barn. Man kommer till en punkt i livet när man ifrågasätter för vem man stressar eller vem man gör allt för och när man ska börja leva.

Det var en chansning som blev så himla bra för hela familjen.

Vi vill se din vardag!

Du som bor i Timrå – dela med dig av din vardag och låt oss visa det för andra! Använd hashtaggarna #fromtimråwithlove #okrångligt, så plockar vi upp och repostar dina inlägg i sociala medier. Kom ihåg att du behöver öppna din Instagramprofil för att vi ska kunna dela dina inlägg.

Jennie Hjorth, Timråbo

”Det var en chansning som blev så himla bra för hela familjen”

En ökad närvaro av vuxna som minskar frånvaron hos Timrås ungdomar

• Efter ett beslut i kommunfullmäktige bestämdes det att skolan och socialtjänsten behöver samarbeta för att minska frånvaron i skolan och genom detta ge Timrås elever bättre förutsättningar för framtiden.

I pilotprojektet är den nyanställda skolsocionomen Matilda Jönssons uppdrag att identifiera mönster hos de yngre eleverna för att i ett tidigt skede minimera risker framåt. Förhoppningen är att hitta en arbetsmodell som kan sträcka sig över alla årskullar för att tidigt främja närvaro och motverka frånvaro. Tillsammans med lärteamsstödjarna Carina Hansson och Josefin Hammarberg närvarar de på Ala skola för högstadieeleverna, samt på Söråkers skola där låg- och mellanstadiet är i fokus.

– Projektet är spännande! Vi har inga ramar utan vi får prova oss fram och testa vad som kan gynna närvaron hos eleverna. Det kan till exempel vara att skolan vid ett visst antal dagars frånvaro följer upp med vårdnadshavaren, att man kollar hur det står till och när eleven väntas vara tillbaka. Vi vill visa att skolan bryr sig och ser varje elev, säger Matilda Jönsson.

Projektet har pågått sedan skolstarten den 24 augusti och kommer initialt att pågå under ett läsår med förhoppning om förlängning. Redan nu ser man en förändring hos många elever, något som tagits emot med varm hand från deras vårdnadshavare.

– Procentuellt har närvaron blivit bättre, även hos elever som har haft problematisk

skolfrånvaro och varit hemmasittare. Måendet har blivit bättre hos eleverna som kommer tillbaka, de känner en annan tillit och trygghet när vi kan möta upp dem vid skolskjutsen eller följa dem mellan lektionerna, säger Carina Hansson.

”VI SER DIG”

På Ala skola sitter alla tre i ett rum med stora fönster som vetter ut mot skolgården. Eleverna söker upp Matilda, Carina och Josefine i korridorerna eller kommer in till dem under

rasterna.

– Skolfrånvaro står för någonting. Eftersom vi arbetar nära varandra i teamet kan vi agera snabbt och fånga upp eleverna tidigt, visa att vi ser dem och göra anpassningar för att de ska klara av skoldagen, säger Josefine Hammarberg.

Matilda Jönsson avslutar:

– Just precis nu står ett gäng elever utanför och vill komma in och prata. För oss är det ett kvitto på att det vi gör spelar roll och att vårt arbete betyder något för dessa ungdomar.

• Timrå ligger i topp i länet när det kommer till gymnasiebehöriga elever i årskurs 9, i jämförelse med länets kommuner. Betygsresultaten för årskurs nio, läsåret 2021/2022, visar att behörigheten till gymnasiet har förbättrats i jämförelse med året innan, från 81,7 (läsåret 20/21) till 86,3, inklusive nyanlända elever.

– Det är glädjande att skolresultaten ökat och att vi är tillbaka på den nivå vi legat på de senaste fem åren. Vi är oerhört stolta över det arbete som vår fantastiska personal gör varje dag. Det är på enheterna och i klassrummen det händer, säger Lisbeth Eklund (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

De senaste åren har Timrås skolresultat visat en uppåtstigande kurva, med undantag från ett trendbrott läsåret 2020/2021. Efter förra årets resultat har barn- och utbildningsförvaltningen arbetat med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, bland annat med utökad uppföljning.

– Målet är alltid att alla elever ska nå målen. Det kommer kräva fortsatt fokus och beslutsamhet på alla nivåer för att ge våra barn och elever en lärorik och likvärdig utbildning, avslutar Ann-Christin Isaksson, förvaltningschef på barn- och utbildningsförvaltningen.

Timrås skolresultat ökar – det visar Skolverkets nationella statistik för elever i årskurs 9.

Från vänster: Josefine Hammarberg, Matilda Jönsson och Carina Hansson.

Dubbla utmärkelser för Linda Karlberg

• Vård- och omsorgscollege Västernorrland uppmärksammar årligen engagerade och kunniga handledare inom varje kommun genom utmärkelsen Årets handle dare. I år föll valet på Linda Karlberg, undersköterska på Hagalids vård- och omsorgsboende.

Av de handledare som utses inom kommunerna blir en av dessa utsedd till Västernorrlands handledare och går vidare till riksuttagning. Den personen är också Linda Karlberg som nu bjuds in till den årliga rikskonferensen.

– Det känns väldigt roligt! Jag känner mig otroligt stolt över att jag blev Årets handledare, inte bara i Timrå kommun utan i hela länet, som inflyttad skåning och får en sådan fin utmärkelse i Västernorrland, säger Linda glatt!

Gratulationer, blommor och diplom delades ut av socialnämndens ledamot Elisabeth Dahlin Westberg (M) och av enhetschef Lena Karlstedt den 22 september på Söråkers Herrgård.

– Jag är otroligt stolt och glad över utnämningen, Linda tar alltid sina uppdrag som handledare med stort ansvar och hon är en hängiven, noggrann och seriös läromästare för sina elever. Detta är också en eloge till hela arbetsgruppen, med så hjälpsamma och kunniga medarbetare som ser värdet i arbetsplatslärande utbildning, blir detta en möjlighet, säger Lena Karlstedt, enhetschef, Timrå kommun.

Det var Lena Karlstedt som nominerade Linda Karlberg till Årets handledare. För att kunna bli nominerad till Årets handledare behöver handledaren en handledarutbildning som är godkänd inom

Vård- och omsorgscollege.

I Lindas nominering till priset står bland annat att hon är en god ambassadör för vård- och omsorgsyrket genom sitt positiva sätt, sin förmåga att utöva undersköterskeyrket med professionalism samt att hon har stor kunskap, empati, tålamod och vänlighet. Sammantaget leder det till trygga vårdtagare och trygga elever. Stort grattis, Linda!

Lingio förbättrar kommunikationen i utvalda yrken

• I Timrå kommun arbetas det ständigt med kompetenshöjning av personalen. Nu har turen kommit till de som inte har svenska som hemspråk och arbetar inom vård och omsorg, byggna tion, storkök, förskola och fastighets skötsel. Lösningen för en förbättrad kommunikation kommer bland annat genom den digitala utbildningen Lingio, där personalen får lära sig yrkessvenska.

Lingio erbjuder språkövningar som utgår från vardagliga situationer på arbetsplatsen. Bakgrunden till projektet var att man såg hur personal som gått grundutbildningen på SFI (svenska för invandrare) ändå saknade många uttryck, begrepp och termer som används inom olika yrken. Licenserna för Lingio är inte fria att användas och där valde Social förvaltningens vård och omsorg att tillsammans med Kompetenscenter i Timrå att köpa in 30 licenser och testa genom ett pilotprojekt.

I Lingio belönas man med stjärnor efter slutförda övningar.

ett stöd under tiden som våra deltagare prak tiserar, exempelvis mot en anställning.

De utvalda deltagarna tog positivt emot ut bildningen och den är enkel att genomföra via mobilen, datorn eller tablets. Utbildningen är uppbyggd som ett spel där deltagarna genom att öva på uttal, skrift och läsförståelse samlar stjärnor. Utbildningen är på svenska men varje deltagare kan välja att få informationen på sitt hemspråk för att enklare ta till sig de nya kunskaperna.

Bakom spakarna finns administratörer och Lingiocoacher som följer hur det går för deltagarna. De kan justera svårighetsgraden på utbildningen, men även justera licenserna.

– Om man får tillgång till Lingio, men inte påbörjar utbildningen inom fyra veckor, kan administratörerna ta bort licensen och ge den till någon annan.

Det gäller att man har ett eget driv och en vilja att utbilda sig, säger Carina.

De flesta deltagarna kommer kunna slutföra utbildningen inom ca 6 månader där de efter slutförd utbildning får ett certifikat som de kan lägga till på sitt CV.

– Vi coachar våra medarbetare som inte har svenska som sitt hemspråk då det inom vården är mycket viktigt att kommunikationen fungerar tryggt och säkert, både mellan medarbetare men framförallt mellan våra äldre och vårdpersonalen. Det här är ett av de sätt som vi kompetenshöjer vår personal gällande det svenska språket för att de ska stärka sin yrkesroll på alla plan tillsammans med språkombuden, säger Carina Brunnström, rehabiliteringssamordnare inom Timrå kommun.

Marissa Lonnakko, arbetsmarknadshandledare på Kompetenscenter fortsätter:

– Vårt behov av Lingio kom från att vi såg att individer hade god yrkeskompetens, men saknade språket på arbetsplatsen vilket ledde till att det blev svårare för företag att anställa dem. Vi ser Lingio som

Utbildningen är i full gång och det är ett långsiktigt projekt som sträcker sig många år framåt.

– Våra nyanlända kommer också att bli äldre och behöva vård. Utvecklingen av språk går åt båda hållen och vi måste stå redo att kunna stötta upp med andra språk i framtiden. Det är nya utmaningar som kommunerna måste börja utbilda sin personal inom, säger Carina.

Marissa avslutar:

– Vi behöver inte laga det som inte är trasigt, men vi måste hitta vä gar som gör att vi skapar bättre arbetsplatser. Det är en service och ett stöd, både för företagen som har tagit emot en person som inte behärskar det svenska språket väl, men också för deltagarna som får lära sig svenska anpassat för sin arbetsplats.

Årets handledare Linda Karlberg (i mitten) gratuleras till utmärkelsen av Lena Karlstedt, till vänster, enhetschef Timrå kommun samt av socialnämndens ledamot Elisabeth Dahlin Westberg (M), till höger.

Sex år i Timrå – tillbakablick

& framtid

• Efter dryga sex år som kommunchef i Timrå överlämnar jag ett otroligt spännande uppdrag till en efterträdare. Jag tittar med glädje tillbaka på sex år av utveckling, och tror mig veta att Timrå har en ljus framtid med starka skolresultat, ett samhällsbyggande för ett växande Timrå, ett fortsatt starkt företagsklimat med en riktigt stor ny företagsetablering och en styrning av kommunen som alltid sätter dem vi är till för – medborgare, företag och besökare – i första rummet.

Jag fick frågan innan jag tillträdde som kommunchef 2016 vad som var min svåraste utmaning. Vid det tillfället svarade jag sko lans verksamhet och de låga skolresultaten. Timrå var vid den tidpunkten en av de tio sämsta skolkommunerna i Sverige med låga meritvärden, låg behörighet till gymnasiet och få som gick ut gymnasiet med examens bevis. Jag såg inte riktigt hur trenden skulle vändas. Det var en utmaning.

Väl på plats noterade jag att en mycket skicklig förvaltningsledning med pådrivande politik redan gjort analysen och vidtagit åtgärder. Ett strukturerat arbetssätt var redan etablerat, baserat på systemteori med verksamhetsidé och syfte på plats. Det var tydliggjort att det aldrig är fel på barnen. Vårt sätt att hjälpa och stimulera barnen till

lärande behöver däremot utvecklas. Det handlar om ledning och styrning –skolan behöver vara välskött och hjälpa eleven att lyckas.

Här var det bara att stödja, hjälpa och främja samt säkerställa en vettig resurs sättning. Efter sex år hör Timrå till den fjärdedel av svenska kommuner som är bäst på att få barnen genom skolan med examensbevis från gymnasiet. Meritvärdena har förbättras avsevärt i Timrås egna skolor.

För sex år sedan såldes knappt någon ny industrimark i Timrå, någon avstyckning gjordes då och då med ett markpris på 80 kr/m2. Vi har nu arbetat med planläggning, strategiska markförvärv och värderat upp platsen Timrå. Idag säljer vi ständigt ny industrimark och till ett pris på mellan 250-400 kr/m2 i attraktiva lägen. Privata byggherrar slåss dessutom för att komma in och bebygga Timrås nya attraktiva bostads område Solhöjden. Kommunens samhälls byggnadsprocess uppskattas för sin snabb het och effektivitet.

För i Timrå går företagen före. Det är ingen gräddfil utan ett arbets- och förhåll ningssätt där vi samordnar kommunens processer utifrån företagens behov. Det var med stor stolthet vi i år noterade att vi är bäst i Sverige av 290 kommuner när det gäller tjänstepersonernas attityder till företagande och politikers dialog med fö retagen. Det samlade omdömet om före tagsklimatet är näst bäst i hela Sverige. Det bådar gott för framtiden. I samverkan med Sundsvall och Härnösand är vi på väg att lyckas med den riktigt stora etableringen i Torsboda som kommer att leda till flera

tusen nya arbetstillfällen, inflyttning och fortsatt tillväxt.

Ja, det handlar om ledning och styrning. Det har varit en ära att tillsammans med politik, medarbetare, företag, föreningar och engagerade medborgare utveckla Timrå kommun. Sedan ett par år är en ny styrmodell på plats för de kommunala verksamheterna som sätter medborgare, företag och besökare först. Med systemsyn skapar vi värde för dem. Den kommer att leva länge.

Tillsammans gör vi det enklare att leva, växa och mötas!

Andreaz Strömgren

ANDREAZ STRÖMGREN, KOMMUNCHEF andreaz.stromgren@timra.se

Timrå kommun satsar på utökad tillgång till bostäder med särskild service, LSS

• Totalt skapas tolv nya lägenheter med särskild service i Timrå. I juli var första etappen lägenheter färdigställda med sex servicebostäder i centrala Vivsta. Vid årsskiftet kommer ytterligare sex bostäder vara klara för inflyttning, men då i Tallnäs och med inriktning gruppbostad.

— Det känns jätteroligt att kommunen äntligen får möjlighet att utveckla och utöka antalet bostäder med särskild service, LSS. Det var många år sedan verksamheten startade nya boenden, säger Linda Gyllenqvist, verksamhetschef stöd och omsorg, Timrå kommun.

En bostad med särskild service handlar om att de boende ska kunna få stöd och service i nära anslutning till det egna hemmet. Det finns två nivåer på boenden: gruppbostäder och servicebostäder.

— Det handlar om att göra det möjligt för den enskilde att bo på ett så självständigt sätt som möjligt utifrån personens egna förutsättningar, menar Linda Gyllenqvist.

I en bostad med särskild service har de boende tillgång till stöd och service av personal dygnet runt, allt utifrån hur den enskildes behov ser ut. Tillgång till gemensamma lokaler finns i husen och

FAKTA

just nu iordningställs sex nya lägenheter inom gruppbostad i Tallnäs.

— Där finns stöd och service väldigt nära till hands, de boende har exempelvis direkt tillgång till gemensamhetsutrymmen från sin egen lägenhet och personal finns på plats dygnet runt, fortsätter Linda Gyllenqvist.

Bostäder med särskild service, LSS, vänder sig i det här fallet till vuxna över 18 år och erbjuds efter en beviljad ansökan om boendeformen.

— För många är det den första egna bostaden efter att man flyttat hemifrån, avslutar Linda Gyllenqvist.

sker via kommunens handläggningsenhet. Det finns tio olika insatser i LSS som erbjuds, en av dessa insatser är bostad med särskild service.

Linda Gyllenqvist, verksamhets chef stöd och omsorg, Timrå kommun.

Våga Tro Våga dröm ma Våga växa Våga Vinna Våga Göra. Det finns en region där alla politiker är överens. Region Torsboda ska göra att ”Vi Flytt Int” ersätts av nya slagordet” Flytt Hit”. Höger, vänster, centralt eller lokalt passar inte i region Torsboda utan det är framåt som gäller för samtliga politiker. Torsboda är världens bästa plats för framtidsindustrier som kräver förnybar fossilfri el från vatten och vind som till exem pel en batterifabrik. Det säger kommunalrådet Stefan Dahlin 300 politiker och tjänstemän från Sundsvall, Härnösand och Timrå har satt sig på skolbänken

för att göra drömmen till verklig het och förbereda sig för 15 000 nya invånare.

I det här numret av Magasinet I Timrå möter du fler drömmare som vågar förverkliga sina dröm mar. Skolelever som presterar bland de bästa i landet. Altaher som vill bli känd rappare. Julia som skapat sitt eget klädmärke. Kyrko herden som vill vinna med Timrå IK. Gepardmannen som bytte katt hem mot geparder i Namibia och återvänder dit för 15:e året i rad.

När jag skriver dessa rader i början av november är det läslov i skolan. Läsa på papper, skriva och teckna för hand kopplar samman fler hjärncentra och är mer kom plext än att bara läsa eller skriva på

dator eller mobil. Det ökar hantverksskicklig heten. Vi blir mer kompetenta.

Kan behövas när vi ska skapa en ny framtid i Norrland.

Så njut av papperstidningen ”iTimrå”, gör verklighet av dina egna drömmar. Om var och en av oss lockar en person var att flytta hit, så blir vi 18 000 nya invånare. Men det ska inte vara +80 utan +20-generationen.

God Jul och Gott Nytt År!

BRA SAKER

Dag Jonzon info@itimra.se

ÖGONBLICKET

15 /10.2022 kl 14.18

Den 8 oktober invigdes Timrå och Härnösands nya naturreservat Mjällådalen som rinner fram som en slingrande orm på gränsen mel lan Medelpad och Ångermanland.

Här kan alla såväl vandrare, fiskare, äventyrare, geologer, botaniker, entomologer, ornitologer och helt vanliga naturnjutare upptäcka den Djupa dalen lika fascinerande att besöka som Höga Kusten .

Wow, säger vi på Magasinet iTimrå.

Julia Abrahamsson har formats av ett liv med hästar.

Julia - ridläraren med eget klädmärke

Det är en engagerad ridlärare vi möter i stallet på Timrå Ridstadion. Egentligen har Julia Abrahamsson aldrig lämnat stallet eller Timrå.

Förutom turerna till Sveriges hästcentrum Strömsholm där hon genomgått ridlärarutbildning för nivå ett och nu pluggar vidare mot nivå 2 med examen 2023.

TEXT DAG JONZON FOTO FRIDA SJÖGREN

Att lämna stallet för mammaledighet varade inte heller särskilt länge. Julia konstaterade att det inte var hen nes grej. I stället har nu tvåårige Ture fått följa med till stallet och han vill redan upp i sadeln. Precis som mamma formas han av ett liv med hästar. Två finns hemma på gården i Lögdö och så finns ridskolans alla hästar att titta på.

Med den energi 27-åriga Julia Abrahams son utstrålar är det inte heller så konstigt att hon under ”mammaledigheten” passar på att starta ett eget varumärke och företag. Med föräldrar som tidigare drev modebutiken Riva i Sundsvall var det inte bara hästar i sinnet. Även mode och affärer var en del av uppväxten.

Men henne eget företag har under det senaste året tagit en ovanlig väg från Lögdö och letat sig ända till Kina berättar hon samtidigt som hon håller koll på ponnyn Bob och ridskolans yngsta grupp under fotografe ringen för Magasinet I Timrå.

Julia passar också på att fråga foto grafen vilken blixt som är bäst. Hon har just köpt ett ljuskit med paraply och undrar om det kommer att funka. Hon ska snart släppa det egna varumärket ASTA RIDING WEAR och fotografera sin första kollektion ridkläder för webben.

Julia berättar att hon googlat fram den kinesiska textilfabrik som hjälpt henne att förverkliga sin dröm. Hon har ritat och förmedlat sin vision och på andra sidan jord

klotet har den tagits emot och utvecklats av skickliga mönsterexperter och produktions ledare.

– Jag får börja i liten skala, säger Julia och berättar om ett par egendesignade rid byxor och en ridtröja. Bägge ska finnas i svart och marinblått.

Första kollektionen har levererats från den kinesiska fabriken till hemmet i Lögdö. På sikt hoppas Julia kunna ha en liten butik i Lögdö med eget dressing room, så att kunder kan komma och prova och hämta sina ridklä der där.

På hästgården trivs Jullia Abrahamsson som allra bäst.

Julia ska snart släppa sitt eget varumärke med egendesignade ridkläder.

Kolla in www.timrabetong.se en sida vi har byggt med idé, teknik, design, fotografering. Givetvis i samarbete med ledningen Peter och Kim Thelberg.

WEBBSIDOR OCH SÅNT

Jag arbetar med websidor, bygger nya sidor och under håller gamla. Alltid Marknadsbyrå har byggt cirka 150 sidor för företag och organisationer, mest i Västernorr land. Senaste projektet var åt ”Timrå Betong”. Färdig ställd under hösten 2022.

Vi börjar med en analys av dina behov av hemsida, vad den ska göra, informera – sälja – bygga varumärke – . Sedan får du en offert/prisuppgift av oss.

Vi bygger ofta in sociala medier som jobbar mot er webb mot startsida eller en specialdesignad landnings sida.

Martin Sundqvist martin@ alltid.net 070-303 51 93

Digital marknadsföring & FILM

Jag lotsar dig i den digitala djungeln och har kontakter med plattformar som är räckviddsledande för att nå ut. Vi jobbar från Ystad till Haparanda. Fördelen är att du kan nå ända ner på kommunnivå. Valfriheten har aldrig varit större. Annons eller rörligt, vad passar dig?

Boka in en halvtimmesträff så kan vi göra en presentation av Schibsteds digitala plattformar och vad du kan få ut av dem! (Shibsteds = Aftonbla det, Blocket, Tv.nu, klar.se, Omni.se mm)

Självklart hjälper vi dig under hela resan från att göra material till att kolla upp så att din leverans fungerar.

Jag kreerar även film från idé till färdig produkt för sändning på TV, streamade kanaler som Youtube och i sociala medier.

Digital räckviddsledare Shibsteds = Aftonbladet, Blocket, Tv.nu, klar.se, Omni.se

www.alltid.net • 0611- 51 13 20 • info@alltid.net • Köpmangatan 12A 871 30 Härnösand

Mattias Aamisepp mattias@ alltid.net 070-688 47 11

SIFO Orvesto 2022:1

TIMRÅS SKOLOR FÅR TOPPBEYG

Timrås skolor levererar bästa skolresultaten i Västernorrland. När niondeklassarna ska söka in till yrkesprogrammen på gymnasiet har drygt 86 procent av alla elever betyg som gör att de är behöriga att söka gymnasiet. Det är bästa resultatet bland länets sju kommuner och Timrå tillhör den fjärdedel av svenska kommuner som är bäst på att få ungdomarna genom skolan med examensbevis på gymnasiet. 96,7 procent klarar examen.

TEXT DAG JONZON FOTO FRIDA SJÖGREN

går ut gymnasiet, är kompetenta och kan ta alla jobb som man hoppas ska bli resultatet av Torsbodasatsningen och andra företagsetableringar. Det handlar om fler tusen

Bakom Ala skola gränsar skogen till världens bästa plats för en bat terifabrik eller annan industri som behöver massor med grön el, säjer Timrås kommunalråd Stefan Dahlin. Timrå behöver också massor med elever som

jobb som ska locka dagens elever stanna kvar i Timrå.

Från sämst till bäst på sex år

så gick det till

Kommunchefen Andreaz Strömgren lyfter vikten av det livslånga lärandet när han kommenterar resultatet.

– Det är kul med och viktigt med ett starkt företagsklimat. Personligen måste jag säga att Timrås resa med skolresultateten är ännu mer glädjande och får oförtjänt lite uppmärksam het. Så här såg det inte ut för 6 år sedan när Timrå hade bland de sämsta skolresultaten av landets samtliga 290 kommuner.

Nu har Timrå klättrat år efter år mot top pen efter att barn- och utbildningsnämnden och skolförvaltningen 2014 tog ett krafttag i ledning och styrning av verksamheten. Med ett strukturerat arbete byggt på systemteori, med en utarbetad verksamhetsidé och syfte med verksamheten har utvecklingen vänts.

– Vi politiker har arbetat med styrning av vad skolan ska vara och när resultaten ska vända. Skolförvaltningen har fått jobba med hur det ska gå till, säger Lisbeth Eklund (S) ordförande i barn- och utbildningsnämnden när hon presenterar resultaten för ett hundratal företagare på näringslivsfrukosten hos Timrå IK på NHC Arena.

Roger Åström som är biträdande förvalt ningschef på barn- och utbildningsförvaltning en poängterar att det aldrig är barnen det är fel på, utan organisationen måste leva upp till att vara en välskött skolorganisation som åtgärdar

sina egna brister och ge eleverna rätt stöd.

– Målet är att tillsammans med våra peda goger ge alla barn och elever en lärorik och likvärdig utbildning. Det målet är att alla elever ska nå dit - till 100%. Det är en krokig väg –men vi är på väg och på rätt väg, slår Roger fast.

– En examen är en viktig nyckel till arbets marknaden och vidare studier, därför känns det glädjande att en hög andel elever från Timrå gymnasium går ut med gymnasieexamen. Elever och personal har gjort ett fantastiskt jobb, säger Lisbeth Eklund (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Positivt resultat även för årskurs 6

Skolverkets nationella statistik visar även positiva siffror för kommunens elever i årskurs 6. Andelen elever i årskurs 6 som upp nått kunskapskraven i alla ämnen ligger på 84% läsåret 2020/2021, vilket innebär en stigande

andel i jämförelse med de två senaste läsåren.

– Det är positiva siffor för eleverna i årskurs 6. Vi ligger i topp i länet och inom gruppen med de bästa kommunerna i landet. Vi är dock ödmjuka inför framtiden och vi ska nu tillsam mans med rektorerna analysera vad vi gjort rätt och ska hålla fast vid så att resultaten håller i sig över tid, säger Erik Sidebo, biträdande förvaltningschef på barn- och utbildningsför valtningen.

Den avgående kommunchefen får sista ordet när han lyfter Timrås viktigaste fokusområde:

– I Timrå går företagen FÖRE men vi låter barnen gå FÖRST. Att låta företagen gå före innebär att prioritera företagsärenden för att säkra tillväxt, arbetstillfällen och därmed skat teintäkter. Barnen först handlar om att göra rätt från början, främja fria kunskapstörstande individer som har kraften att förverkliga sig själva och bidra till samhällslivet. Det hänger ihop!

MICHAEL LIE: NY PRAOSAMORDNARE - efterlyser praktikplatser

– Jag är ny PRAO-samordnare för skolorna i Timrå. PRAO är en förkortning av praktisk yrkeslivsorientering och jag behöver all hjälp jag kan få av företagen i Timrå för att behålla och hitta nya praktikplatser till våra elever.

Det finns en nygammal lag sedan 2018 som gör att alla elever i åttonde och nionde klass ska ha en veckas prak tik per läsår. Svårigheten för många små företagare är att klara av att vara både handledare för eleven och göra sitt eget jobb. Ibland är det helt enkelt inte möjligt ta emot praktikelever på alla företag för att arbetsmiljön kan vara för riskfull.

– Min ambition är att besöka ett 30-tal medel stora eller större företag, organisationer och in stitutioner i kommunen för att i dialog hitta ett sätt att ge eleverna kva lificerad praktik. Som det är idag är det många elever som tvingas lösa sin praktikvecka med att vara på någon av för äldrarnas jobb och det är något vi vill undvika, säger Michael.

Det lär finnas om kring 8000 olika klassificerade yrken i Sverige, så möjligheten att veta vad man vill bli efter skolan är inte något lätt val. Dessutom byter de

flesta jobbinriktning flera gånger om under ett arbetsliv.

– Jag vill erbjuda företagen i Timrå rätt stöd för uppgiften att vara handledare och göra det enkelt att ta emot en praktikant. För elevens bästa är det bra om praktiken är på två olika arbetsplatser. Eftersom avsikten med praon är att man ska få en insikt i arbetslivet vill skolan helst inte att eleven praktiserar i samma yrkes bransch både i 8:an och 9:an.

I höst är det niondeklassarna som varit ute på praktik. Till vårterminen är det dags för åt tondeklassarna att hitta sin praktikvecka. Med sin efterlysning i Magasinet I Timrå hoppas Mi chael hitta några fler möjligheter för eleverna i Timrå att få en bra och meningsfull praktik. Med rätt upplevelse kan det vara vägen för att motiveras till bra skolresultat och hitta sitt drömjobb i framtiden.

PRAO-samordnaren Michael Lie samtalar med Linn Svensson och Isak Pettersson.

Kommunchef Andreaz Strömgren –nöjd över utvecklingen i skolan.

Michael Lie.

”I Timrå går företagen före, men vi låter barnen gå först”

”Vet inte riktigt vad jag vill bli”

Klass 8:

– Jag gjorde min första prak tikvecka på Söråkers förskola. Jag ordnade den själv. Min mamma jobbar där, men jag var inte på hennes avdelning, så det kändes bra.

Klass 9: – Min andra praktikvecka var jag på Leifs Centrumkiosk och OK/ Q8 bensinstation i Söråker. Jag fick ta emot och lämna ut paket eftersom det är ett utlämnings ställe. Fick också märka och sätta priser på olika varor.

Erfarenheter:

– Det skulle vara bra om prak tiken var två veckor i stället för en. Särskilt i åttan är man ganska blyg i början på ett nytt ställe och det tar ett tag att vänja sig hur det fungerar på arbets platsen.

Vill bli: – Jag vet inte riktigt än. Tror att det blir ekonomiprogrammet med inriktning på juridik på gymnasiet.

”Massor att se och lära”

Isak Pettersson, Ljustorp, Klass 9 Ala

Klass 8:

– Min första praktik var på Val met. Jag hade en underhållselek triker som handledare och det var intressant.

Klass 9:

– Praktikveckan i nian gjorde jag på Geomatikk. Jag var den första praktikant företaget haft och det tog många samtal till olika chefer innan jag fick OK. Det är ett fö retag som ska skydda nedgrävda kablar och infrastruktur. Allt från el, tele, internettrafik, vatten och avlopp. Jag fick markera ut kablar

som vi sökte och det var förstås för att det finns risker med att jobba längs vägar och i diken som det tog tid att få klartecken att praktisera.

Erfarenheter:

– Jag håller med Linn om att det skulle vara bra med två veckors praktik i rad. När jag var på Val met hann jag bara vara på under hållet. Det är ju ett stort företag med massor att se och lära.

Vill bli: – Jag ska bli elektriker. Ingen tvekan. Det blir el och energipro grammet för min del nästa år på gymnasiet.

Linn Svensson och Isak Pettersson går båda i klass 9 på Ala skola och är nöjda med sin praktikperiod.

Linn Svensson, klass 9

Isak Pettersson, klass 9

Linn Svensson, Söråker, Klass 9 Ala

BUGGA LOSS I PARKEN

Den kära Bergeforsparken. Känns den bekant? Vida känd i danskretsar och sen ett år tillbaka Joydancers nya hemmaarena efter alla år på Vivansborg. När klub ben hade som flest medlemmar, innan pandemin, var medlemsantalet runt 180.

– Nu vill vi växa igen och locka nya danssugna till buggkurserna som drar i gång efter nyår på tisdag- och torsdagskvällar på Bergeforsparken. Det berättar Stefan Magnusson, en av eldsjälar

na tillsammans med hustrun och instruktören Helen Magnusson. Hon är kvällens kursledare när Magasinet I Timrå är på besök.

– Bugg och framför allt dubbelbugg är bästa formen av motion och friskvård förutom gläd jen röra sig till musik, säger Stefan, som själv blev fast för buggen när hans dotter föreslog att de skulle gå en kurs tillsammans. Ett lyckokast och bugga kan alla göra tillsammans. Det går lika bra att dansa med mormor, farmor som

barn och barnbarn.

Eller som det står i kursbeskrivningen: Buggkurs för gammal och ung, stel som rörlig. Här övar du upp konditionen och har roligt tillsammans med oss. Förmodligen kan du inte hitta en roligare träningsform om du gillar att dansa! Joydancers bildades våren 2010 för att sprida en gladare bugg och mysigare foxtrot.

Helene Magnusson.

Ulrika Hedlund, Berit Mannberg, Folke Nyström.

Cathrin Hermansson, Susanne Helsing, Madeleine Viksell.

Stefan Magnusson.

Berit Mannberg, Ulrika Hedlund, Folke Nyström.

Norrlands bästa företagsklimat!

Timrå i topp för tredje året i rad

w När resultatet i Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimatet i landets kommuner presenterades i september blev det återigen en triumf för Timrå.

Kommunen klättrar åtta placeringar och rankas på plats 30 i Sverige. Resultatet betyder att Timrå dessutom för tredje året i rad har Norrlands bästa företagsklimat samt är för tolfte året i rad bäst i Västernorrland!

Det börjar bli en trevlig vana att Timrå får fira när det gäller undersökningar om före tagsklimat. När resultatet blev känt arrang erade Tillväxt Timrå tre tillfällen – frukost, lunch och AW – dit Timrås anställda och företagen var inbjudna att vara med och fira.

– Det är såklart väldigt roligt för oss som arbetar med frågor som rör näringsliv och samhällsutveckling att företagen ger kommunen bra betyg, men det är de hårt arbetande företagen som ska hyllas. Därför är vi glada att det blev bra uppslutning när vi bjöd in till firande, säger Christina Eriksson, näringslivsansvarig, Tillväxt Timrå.

I år har Timrå Kommun förbättrat sitt omdöme på hela tolv av femton områden i enkäten där det totala omdömet, service & bemötande samt kommunens dialog med

företagen sticker ut.

Vi pratar med några personer ur Timrås näringsliv, om de känner igen bilden av Timrå som ges i undersökningen.

– Ja, absolut. När vi hade en “galen idé” och ville bolla förutsättningar fick vi snabbt ett ”rundabordsamtal” med alla för oss inblandade parter. Man kan tappa lusten om man inte får positiv respons men i Timrå kommun är det motsatsen, säger krögaren Susanne Molin, Gamla affären Grusvägskrogen.

– Det här lockar entreprenörer att satsa i Timrå samt att vi som redan verkar här känner oss viktiga och vet att vi får bra och snabb hjälp om vi behöver det. Ett företag är ofta i förändring och då behövs en kommun som är snabb och positiv vid återkoppling, tillägger hon.

– För oss var det ett bra drag att etablera företaget i Timrå 2017. Vi har fått snabb access till rätt personer och fick snabbt en bra lokal. Och när pandemin slog till fick vi konkret hjälp från Näringslivskontoret med hur vi skulle söka ekonomiskt stöd. Det ledde till att vi fick ett stöd för att ut veckla nya produkter. För oss är den typen av närhet värd mycket, säger Lars Eklund, vd, Sunds Fibertech.

– Det vi kan önska framåt är att kollektiv

trafiken mellan Sundsvall och industriområ det i Timrå blir bättre, samt att vi får hit fler alternativ på matställen, lägger han till.

Leif Nygren, vd för EAB som bygger och inreder industrifastigheter, säger så här: – Kommunen är snabb och bra på tårna vid nyetableringar. Vid första mötet är det rätt folk på plats och då blir det rätt från början, jag har själv den erfarenheten. När vi planerade att bygga ut vår fastighet hade vi ett bygglov på fyra veckor, det är otroligt snabbt. Träffar också företagare på annan ort som är beredda att flytta till Timrå på grund av ett bra och tydligt bemötande.

Gulay Sanli driver en konsult- och redovisningsbyrå och har kontakt med olika delar av Timrå kommun.

– När det gäller mina klienters resa som företagare behövs ibland stöd från närings livskontoret. Bra service och tillgänglighet från dem har gjort det lättare för mina klienter att lyckas, till exempel i sökandet efter lediga lokaler. Även kring bygglov och ansökningar gällande livsmedel har kommunen varit väldigt hjälpsam.

I Timrå växer, anställer och tjänar företagen mer! Detta tack vare att det 2003 togs ett unikt politiskt beslut i Timrå kommun: i Timrå går företagen före.

Framtidens arbetskraft

ger sig ut på

prao

w – När det är dags för eleverna i åtta högstadieklasser att ge sig ut på prao bland Timrås företag, är det mycket som står på spel.

– För många elever är detta den första kontakten med arbetsmarknaden, och för företagen är det en chans att bygga sitt varumärke bland unga. Båda delarna spelar roll för framtiden, säger Fredrik Eriksson, näringslivsutvecklare Tillväxt Timrå.

Under hösten går elever i årskurs 9 ut på en veckas prao och på våren är det åttornas tur. Sammanlagt rör det sig om närmare 200 tonåringar i Timrå som ska få en bild av hur det fungerar på en arbetsplats.

– Jag är ute och träffar klasserna på Arenaskolan och på Ala skola för att prata om prao-veckan och fånga upp frågor från eleverna. Det är roliga möten och jag vill naturligtvis inspirera dem att göra något bra av veckan, säger Fredrik Eriksson.

En av hans viktigaste punkter handlar om hur eleverna ser på arbete.

– Ofta får unga personer frågor om vad de vill jobba med längre fram i livet. Men jag ställer frågan om vilket företag de skulle vilja starta. Vi behöver fler företag och det här är ett bra tillfälle att börja fundera även i de banorna, förhoppningsvis startar de se dan UF-företag på gymnasiet, säger Fredrik.

Parallellt med Fredriks arbete jobbar Timrå kommuns praosamordnare Michael Lie med att få företag intresserade av att ta emot elever.

– Många elever ordnar praoplats själva, men det är inte alltid det bästa att vara på någon av föräldrarnas arbetsplats. Min mål sättning är att få cirka 20-25 företag som är villiga att ta emot kommunens elever i grundskolan och som är beredda att ställa upp med en handledare, säger Michael.

Vill du ta emot elever på prao? Kontakta Michael Lie michael.lie@timra.se 076-135

Entreprenörskap tar plats i grundskolan

w Nu ska grundskolorna i Timrå satsa ännu mer på entreprenörskap, något som kan ge inspiration till spännande vägval i livet. I ett nytt samarbete med Ung Företagsamhet och Kompetenskompassen ska kopplingen mellan klassrummet och framtida arbetsliv stärkas.

– Det handlar om att eleverna redan tidigt i skolgången ska utveckla sin förmåga att göra bra val och känna att de kan påverka sin fram tid. Ett sådant val är deras framtida gymnasieoch yrkesval, säger Roger Åström, biträdande förvaltningschef på barn- och utbildningsför valtningen.

Entreprenöriellt lärande ska redan genomsyra elevernas skolgång, det är tydligt i grundskolans läroplan. Roger Åström menar att samarbetet ska komplettera skolans studie- och yrkesväg ledning på ett bra sätt.

-Det känns positivt att vi tillsammans med bägge organisationerna kan satsa extra mycket på tidiga åldrar.

Ung Företagsamhet har tagit fram ett mate rial som kan användas i grundskolan, ända från förskoleklass upp till årskurs 9, och som erbjuds kostnadsfritt till de som vill använda det.

Ala skola i Söråker har nappat på detta, och Madelene Gustafsson som undervisar i teknik är en av lärarna som gillar materialet.

– Jag tycker att det är jättebra, och jag ser hur roligt eleverna har på de här lektionerna.

En uppgift vi haft för högstadiet handlar om att komma på användningsområden för en tom lokal, och då blir det lätt att komma in på vad som finns i ett samhälle, i vår infrastruktur, och om det kanske är en realistisk affärsidé, säger Madelene.

I detta specifika fall handlade det om en stor lokal på Midlanda, där en event- och konstsats ning med namnet Artyria startades sommaren 2021 men kort därefter stängde.

– Vi var på besök där och eleverna arbetade fram idéer, det var allt från flygmuseum och nattklubb till kattdagis. Sedan gäller det för eleverna att presentera hur deras förslag skulle kunna sjösättas.

En viktig poäng med materialet, är att det på ett bra sätt knyter ihop studie- och yrkesvägle dares kompetens med lektionerna.

Läromedlet består av tre delar: Vårt samhälle, Se möjligheter och Min framtid & ekonomi.

– Att arbeta med entreprenörskap i grundsko lan innebär att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende. Ung Företag samhets grundskoleläromedel är framtagna som konkreta verktyg för hur man kan arbeta med entreprenörskap i klassrummet där eleverna får träna på att omsätta idéer i handling och lösa problem, säger Jennie Wiklander som är ansva rig för UF i grundskolan i Västernorrland.

I Timrå kommun finns 71 av 500 västernorr ländska lärare som arbetar med materialet.

Michael Lie, praosamordnare och Fredrik Eriksson, näringslivsutvecklare arbetar till sammans för att stärka samarbetet mellan skola och näringsliv.

Läraren Madelene Gustafsson på Ala skola och Jennie Wiklander från Ung Företagsamhet samarbetar för att väcka elevers nyfikenhet på entreprenörskap.

Glada grisar på Vänna Gårdskött

w Höstlöven sprakar i solens strålar när vi styr kosan mot Laggarberg för ett företags besök tillsammans med LRF. Här uppe på höjden med skogen som närmsta granne, driver Helena Vestin och Per Jonsson sitt lantbruk Vänna Gårdskött.

Drömmen om egen grisuppfödning och gårds slakteri gick i uppfyllelse när de hittade gården som möjliggjorde deras vision. 2016 började de att bygga upp verksamheten och hösten 2017 kunde första slakten ske här på det som idag är Medelpads enda godkända slakteri. För Helena och Per är hela grisens livscykel i fokus med målet att ge grisarna ett lyckligt naturligt liv och ett stressfritt värdigt avslut. Från 4 veckors ålder är de ute och bökar i jorden och hela sommaren lever de utomhus i stora gräs- och skogshagar.

w Hallå där Nils Bergfors

delägare i Edsåker Lant bruk som prisats som Årets nötköttsföretag i Västernorr land. Grattis, hur känns det?

– Tack, det är roligt för våra anställda men samtidigt rätt överraskande för oss. Vi är mjölk producent och hade inte alls förväntat oss ett sådant här pris. Förklaringen är att vi också säljer väldigt fina tjurkalvar.

Berätta lite om företaget!

Grisarna äter svensktillverkat KRAV-godkänt ekologiskt foder och ekologiskt hö från egna marker. På gården finns också ett antal skotska kor som även de är naturbetesdjur. Samarbete med andra gårdar är återkommande och många lantbrukare är duktiga på att hjälpa varandra på olika sätt. Vänna Gårdskött samarbetar bland annat med en ekologisk gård i Hälsingland som bidrar med kalvkött till julens kalvsylta.

Personligt bemötande i fokus Gården är gammal och Helena och Per har sett till att besökare även ska kunna känna histori ens vingslag. I gårdsbutiken kan du till exempel slå dig ner i en gammal träsoffa med unik de sign. Många stammisar kommer hit för att både handla och för en pratstund, men även helt nya gäster hittar hit. Den personliga kundkontakten

är något som ligger paret varmt om hjärtat. I den lilla butiken kan du köpa köttlådor, bacon, olika sorters korvar, pölsa, rullader, pastejer, rökt skinka och mycket mer.

Klimatsmart lantbruk

Nu mer än någonsin är det viktigt att ha på sig hållbarhetsglasögonen för att hitta sätt att bedriva en klimatsmart verksamhet.

På Vänna Gårdskött finns Elis, en eltruck som utför många av de dagliga sysslorna och som är till stor hjälp. Den gamla stallbyggnaden har byggts om och idag finns solceller installera de på taken vilket gör att höstsolen som värmer oss även ger el till verksamheten.

Text: Linda Niia

w Hallå där

Magnus Isaksson

som driver Lövbergs Gårdspro duktion tillsammans med Lena Liljemark. Ni har gjort en av Nordens godaste ostar, berätta!

– Det stämmer, vi är nordisk mästare med vår vita mögelost Christinas Camembert. Motiveringen löd “En god, välbalanserad och mycket smakrik ost – ett väldigt fint hantverk”. Det är den finaste utmärkelsen vi fått och är bra reklam för oss.

Hur går verksamheten för er?

– Det var pappa som startade gården 1950 och sedan har driften varit igång dygnet runt. Jag och mina bröder tog över 1990. I dag har vi 230 platser för mjölkkor och fyra anställda på gården.

Hur ser framtidsplanerna ut?

– Det börjar bli dags att hitta intressenter som tar över driften, själv är jag 67 år och har hållit på sedan jag gick ut nian. Framtidsplaner finns också, vi vill investera i ett ungdjursstall och i två mjölkrobotar.

– Vi lever på mässor och marknader och de har kommit igång igen efter pandemin så det rullar på skapligt. Samtidigt känner vi av den allmänna nedgången. Vi säljer det som kan kallas lyxvaror och det kan många tvingas välja bort i tuffare tider. November och december är dock väldigt intensiva med 30 marknadsdagar och där finns många tillfällen att träffa oss och kanske köpa Christinas Camembert.

Vi undrar förstås också vem Christina är?

– Det är Lena som hittar på namn på våra produkter, och Christina var en kvinna som levde här på gården på 1800-talet.

Helena Vestin visar glatt upp hjälpredan Elis som är en eltruck som utför ett flertal av gårdens sysslor.

Några av gårdens grisar njuter av höstsolen utomhus och bökar runt i den mjuka myllan.

Energi- & klimatrådgivaren tipsar:

Ring ett samtal och få lägre elkostnad

Har du inte gjort ett aktivt val gällande elavtal och ligger kvar i anvisningsavtal? I så fall så kan du snabbt sänka din elkostnad genom att ringa ett samtal till ditt nuvarande elhandelsföretag och välja ett elavtal som passar dig. Vill du jämföra med elavtal som andra elhandelsföretag erbjuder? Då kan du använda Energimarknadsinspektionens tjänst elpriskollen.se. Att ligga kvar i anvisningsav tal vilket de som inte gjort ett val gör, är alltid det dyraste alternativet.

Ta hänsyn till driftel när du köper nytt och ta hjälp av energimärkningen

Vid nyinvesteringar, välj den utrustning som ger lägsta totala kostnad under komponentens hela livstid. Med andra ord ta inte enbart hänsyn till inköpspriset utan även till drift- och underhålls kostnader, t ex elkostnad inför inköpet. Inköpspri set är många gånger den lilla utgiften. Ta hjälp av energimärkningen om det finns en sådan.

Nattvandra

När övriga gått hem, på kvällen/natten eller helgen, gå runt i lokalerna och se vart det lyser, låter eller är varmt. Här hittar du garanterat några energitju var. I de flesta verksamheter kan t ex ventilationen stängas av kvällar och helger. Släck, styr och reglera befintlig utrustning.

Kontakt: Marie Blumenberg, Energi- och klimatrådgivare marie.blumenberg@timra.se 073-2751302

4 tips om upphandling

1. Låna en upphandlare - Alla företag har möjlighet att låna en upphandlare. Vi går bland annat igenom hur en upphandling går till och vilka regler som gäller. Tanken är att företagen ska få förutsättningar att kunna delta i upphandlingar även i andra kommuner och regioner, inte bara i vår kommun.

2. Se filmen - Lär dig mer om upphandling och skillnaden mellan myter och verklighet och vikten av att lämna anbud

3. E-tjänsten ”Sköter vi våra inköp” - påtala när kommunen exempelvis köper in varor utanför avtal eller handlar utan att ha genomfört en korrekt upphandling

4. E-tjänsten ”Konkurrerar vi osunt” – för att anmäla en misstänkt osund konkurrenssituation

Läs mer www.timra.se/naringslivarbete/upphandlinginkop

Besöksadress: Terminalvägen 10, Timrå n 060-15 31 00 n naringslivskontoret@timra.se timra.se/naringslivarbete n https://www.facebook.com/TillvaxtTimra

16 nya företag har startats i aug och sep

• Martin Bäckström

• William Lundgren

• HG Production AB

• BROMEKO Ernst Sören Brodén

• WH Swedish renewables AB

• Ristoria Interior AB

• DisaCare AB

• Leif Emil Nilsson

• Elin Berggren

• Sidlandet AB

• Per Arne Olsson

• Åslin Förvaltning AB

• Tjernlund Teknik & Verkstad AB

• Mittnorden Bil EF Arjan Sadriu

• Amanj Gharib Muhammad

• Ljustorps Bygg och Renovering Angelo Schnell

Marie Blumenberg.

Vem är Stefan Andersson?

– Jag är en snart 55-årig trebarnspap pa, gift med hustru Helena sedan 30 år och husse till irländska varghunden Ciara. I februari 2022 installerades jag av biskopen som ny kyrkoherde för Timrå församling. För 19 år sen var jag, under ett knappt år, skolpräst i Timrå och ansvarig för In Between när det var ungdomsgård. Där fanns två replokaler, musikscen och vi ordnade musikfes tivaler. Scenen och en replokal finns fortfarande kvar!

Vad lockade dig tillbaka till Timrå?

— Jag känner att jag vill bygga kyrka och utveckla församlingen, men präst bristen har gjort att det strategiska arbetet fått vänta. Jag har hittills behövts mer för vardagliga prästin satser. Nu har vi lyckats rekrytera en erfaren präst, Jean Luc Martin, till församlingen. Han väljer att lämna Stockholm för Timrå och arbeta med oss. Det är så glädjande och ger mig möjlighet att hitta nya vägar framåt för församlingen.

Språkstudier för ukrainska flyktingar?

— Vi har fått statliga pengar för att bidra till att ukrainska flyktingar ska känna sig inkluderade i samhället. Vi har gjort utflykter till Järvzoo och Technichus. Nu har vi hittat ett nytt samarbete med Mittuniversitet med språkundervisning i svenska som an draspråk. Tillsammans med pedagogen Ella Strzelecka från Mittuniversitet och Yana Krokmahl, samordnaren för ukrainska familjer i Region Västernorr land, samlas ukrainare i kommunens lokaler på Terminalvägen för att lära sig svenska. Samtidigt är vi aktiva på Pangea med språkcafé och studier. Min ambition är att församlingen kan vidareutveckla samarbetet tillsammans med kommunen och universitet inom kort. I språkgruppen finns två matema tiklärare och flera andra högutbildade akademiker, som behöver erövra ett nytt språk för att kunna jobba här.

I HUVUDET PÅ STEFAN

NY KYRKOHERDE I TIMRÅ FÖRSAMLING

Din ledarstil?

— Jag är lyhörd och samtidigt en pro blemlösare. Vill tänka utanför boxen. Inte alltid så lätt i en 2000-årig organisation. Jag vill att kyrkan ska vara en viktig social plats för människor. In Between är en livlina för många ensamma människor med möjlighet till gemenskap med vän ner. Det finns också plats för existentiella frågor och tid att samtala med präst eller diakoner. Det tragiska förmodade mordet på Liselott i höst har gjort att många haft behov att mötas och kyrkan har även tillsammans med familjen kunnat bjuda in till minnesstund i Timrå kyrka.

Den röd-vita kyrkan, vad är det?

— Jag sa i min predikan när biskopen tog emot mig som ny kyrkoherde att det gäller att knyta an till de sammanhang som finns och är viktiga i Timrå. Här är det Anton Lander och Lill-Strimma som folk bryr sig om. Inte Augustinus, Tomas av Aquino eller Martin Luther. Jag inspirerades av en Netflixserie om mitt engelska favoritlag Sunderland. Det allra första avsnittet börjar i kyrkan och prästen lyfter in fotbollen i gudstjänsten. Den nya säsongen ska börja. Det är det jag funderar på. Hur kan vi hitta vägar till hockeyns teologi i Timrå? Det gäller att tänka nytt och hur vi kan göra en kyrka som är aktuell för dagens timråbor.

– Det är väl att alltför många ideér poppar upp, alltför ofta. Konsten blir att skilja ut vad som är bra ideér. Min avsikt är att stanna i Timrå församling och tillsammans med kommunen utveckla de bästa idéerna i ett samarbete för alla timråbors bästa.

Samtidigt står vi inför en stor omorgani sation där 12 pastorat och församlingar ska bli 2 i Medelpad. Så vårt nya pastorat i vår del av landskapet kommer ledas av en kyrkoherde i stället för fem kyrkoher dar. Vem det blir vet vi den 1 januari 2025 när den nya organisationen är på plats.

Du har sagt att du fått en speciell diagnos som kallas skenande hjärna. Vad är det?

Stefan Andersson vill hitta vägar till hockeyns teologi.

Byggplats Timrå

Satsning på solceller – en hållbar energilösning

 Under hösten driftsätter Timrå kommun en solcellsanläggning med ungefär 370 solcellspaneler för att kunna producera egen energi på ett hållbart sätt. På så sätt vill kom munen i ett långsiktigt perspektiv minska sina energikostnader.

– Vi räknar med att en sådan här anläggning ska kunna producera mellan 115-120 MWh/år (120 000 Kwh), säger Jan Eriksson, förvaltningschef kultur- och teknikförvaltningen, Timrå kommun. Det är de första solcellerna som installe ras av Timrå kommun i egen verksamhet. Solcellsanläggningen är dimensionerad efter förbrukningen från kommunens produktionskök där maten produceras till de olika verksamheterna, som skolor och äldreboenden.

– Det känns spännande och roligt! Och kopplar dessutom väl an till det sjunde hållbarhetsmålet i Agenda 30: Hållbar energi till alla, och där delmålet är att öka andelen

förnybar energi i världen, slår Jan Eriksson fast!

”Rådande omvärldsläge borde göra att vi räknar hem investeringen snabbare än tänkt”

Livslängden på en sådan här anläggning är cirka 30-35 år och hur snabbt den räknas hem beror på hur energipriserna ter sig.

– Från början av projektet beräknades att det skulle ta mellan elva till 13 år, men med rådande omvärldsläge och ökningen av elpriserna så borde den här investering en rimligtvis betala tillbaka sig betydligt snabbare, menar Jan Eriksson.

Intresset för den här typen av anläggningar ökar.

– Som energimarknaden har sett ut så har intresset för solceller fått ett uppsving rent generellt. Jag tycker att det är bra att kommunen föregår med gott exempel utifrån ett hållbarhetsperspektiv, avslutar Jan Eriksson.

En kommun i rörelse

 Under början av oktober färdigställ des fyra nya platser för träning i Timrå kommun. Planen är att både stora och små ska kunna träna och motionera, oavsett årstid och var de bor.

Det nya utegymmet vid Fagerstranden är det sjätte som kultur- och teknikförvaltningen byggt. Utegymmet består av tio stationer i trä där du kan styrketräna hela kroppen, samtidigt som du har en härlig utsikt över Klingerfjärden.

– I våra senaste projekt har vi utgått från att använda så mycket trämaterial som möjligt för att knyta an till naturen och omgivningarna runt

Det nya utegymmet vid Fagerstranden.

omkring. Det smälter in fint och blir ett bra inslag i miljön, säger Börje Öberg, arbetsledare inom kultur- och teknikförvaltningen.

Detsamma gäller för den nyöppnade hinder

banan i Bergeforsen. I anslutning till idrottsplatsen finns nu en hinder bana med tio stationer där du kan springa, klättra och utmana dig själv.

Utöver hinderbanan och utegym met har även två multiarenor byggts på Ljustorps och Laggarbergs skola. En multiarena består av olika planer för bland annat fotboll och basket, men planerna kan spolas och användas till hockey och skridskoåkning vintertid.

Under 2023 kommer tränings möjligheterna fortsätta växa inom kommunen. Ytterligare en multi arena är planerad vid Timrådalens gamla medborgarhus där det idag endast finns en hockeyplan – och fler spännande projekt är i rullning.

– Utöver multiarenan finns fler projekt i planen, men vad det blir håller vi hemligt ett litet tag till, avslutar Börje Öberg glatt.

Byggplats Timrå

Jan Eriksson, förvaltningschef kultur- och teknikförvaltning en, står uppe på Arenaskolans tak där solceller monterats.

Byggplats Timrå

Solhöjden trotsar osäker marknad



I maj fattade kommun styrelsen i Timrå kommun beslut om att godkänna planprogrammet för projekt Solhöjden.

Arbetet med detaljplanen och markanvisningar har resulterat i ett nästan fulltecknat projekt och en detaljplan som kommer ut på samråd i december.

Detaljplanen visar hur området får användas med detaljerade beskrivningar av utformningen av bebyggelse och under samrådstiden samlas information, synpunkter och önskemål.

Först ut att skriva markavtal om byggrätt på Solhöjden var BoKlok och idag har totalt sex byggherrar skrivit kontrakt med Timrå kom mun.

– Vi är glada och stolta att tillsam mans med samtliga aktörer fortsätta arbetet med att ta fram bostäder för alla på Solhöjden, säger David Östlund, mark- och exploaterings samordnare på Timrå kommun.

Just bostäder för alla präglar arbetet där blandad bebyggelse och

hållbart byggande äger agendan. De byggrätter som tilldelats avser flerfamiljsbostäder som radhus, parhus och lägenheter och inom kort kommer de första bebyggelseförslagen att kunna presenteras.

– Solhöjden har de kvalitéer en bostadsbyggare efterfrågar. I BoKloks hållbarhetsambition vill vi utmana genom att visa att det går att kom binera samtliga hållbarhetsaspekter med ett pris som många har råd med, säger Johan Permansson, affärsut vecklare på BoKlok.

Även om det mesta arbetet idag sker i projekt Solhöjdens lokaler på Terminalvägen så sker en del aktivitet på plats, som naturvärdesin venteringar och iordningställande av Gläntan för den utflyktssugne. Ett exempel på detta är de sittbänkar som nu finns i Gläntan, där träden som fälldes i samband med uppröj ningen har sågats till på plats och förädlats. Större arbeten kommer att

märkas först till sommaren när arbe tet med infrastrukturen påbörjas. Solhöjden är en viktig pusselbit i Timrå kommuns arbete med att skapa hållbara förutsättningar för bostadsbyggande. Bostäder är avgörande för tillväxt och industrietableringar och området kan potentiellt ge plats för mer än 1000 nya Timråbor. Den som är intresse rad av att bygga kan redan nu skriva upp sig på en intressentlista.

FAKTA

Byggherrar inom området

• Ekeblad Bostad

• BoKlok

• Contractor

• Lillskär

• Westerlinds

• Privat fastighetsägare inom området

Brandstationen som skapats för framtidens utmaningar

 I september 2023 kom mer den nya brandstationen att invigas. Det blir lokaler anpassade för räddnings tjänsten och en plats där både brandmän, poliser och gymnasieelever kommer ver ka med hjälp av den senaste tekniken och utrustningen.

Den nya brandstationen byggs enligt de nytillkomna kraven på ”friska brandmän-konceptet”. Det innebär en bättre arbetsmiljö där brandmän som har varit ute på en brand och kommit i kontakt med kontamine rat material kör in i ena änden på byggnaden, byter om i ett speciellt utrymme, stoppar in kläderna i tvätt maskiner, duschar och

kommer ut rena i andra änden av lokalen där de vistas bland sina kollegor.

Kläderna som har tvättats kan inte plockas ut på samma plats som de lades in, utan de rena kläderna plockas ut i den andra änden av lokalerna för att minska risken att de kontamineras på nytt.

– Den här brandstationen är top-of-the-line när det kommer till modern hantering av utrustning och säkerhet för våra brandmän. Den kommer innehålla allt som krävs för framtidens krav på arbetsmiljö och det är en brandstation som Timrå kommun kan vara mycket stolt över, säger Staffan Abramsson,

verksamhets- och fastighetsansvarig i Timrå kommun.

I anslutning till huvudbyggnaden kommer även en så kallad kom plementbyggnad att uppföras. I de lokalerna kommer ungdomarna från Timrås blåljusgymnasium att kunna genomföra de praktiska momenten i utbildningen. Gymnasieutbildningen är redan igång, men fokus ligger just nu på de teoretiska delarna.

I komplementbyggnaden kommer

det även att finnas en hall med conta inrar. Dessa kommer vara fyllda med utrustning som krävs för hantering av exempelvis fartygsolyckor, skogsbränder och krisberedskap.

– Containrarna plockas ut med en lastbil och i dem finns material som behövs för olika typer av olyckor.

Vi har anpassat byggnaden för att man snabbt ska kunna vara på plats och hantera specifika olyckor mer effektivt, säger Staffan Abramsson.

En del av markområdet är tänkt att i framtiden kunna nyttjas av civil försvaret. Även där går tankarna att använda containrar som behövs vid krisberedskap. Med hjälp av dessa står Timrå redo att snabbt kunna transportera ut förnödenheter till hela Västernorrland.

Byggplats Timrå

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Bänkarna till Gläntan färdigställs.

Den nya brandstationen beräknas stå klar under hösten 2023.

FAKTA/HENRIK

ZETTERBERG

Titlar: OS–guld 2006, VM–guld 2006 och Stanley Cup 2008.

Övriga medaljer: OS–silver 2014, VM–sil ver 2004, VM–brons 2001 och 2002.

Utmärkelser i Elitserien: Årets Rookie 2001, Alla Star Team 2002 och 2005, Guldpucken 2002.

Utmärkelser i NHL: All–Rookie Team 2003, All Star Game 2007 och 2008, All Star Team 2008, Conn Smythe Trophy 2008, NHL Foundation Player Award 2013, King Clancy Memorial Trophy 2015.

Henrik Zetterberg i början av sin karriär, utanför Timrå ishall och Spaps-hjälmen som är en hyllning till legenden Lennart ”Lill-Strimma” Svedberg.

Z ÄTA

– talangen som växte till en storstjärna

VM–guld och OS–guld 2006, Stanley Cup–mästare 2008, flera ytterligare medaljer i stora mästerskap och en skräll dus personliga utmärkelser. Över 1 200 NHL–matcher (slutspelsmatcher inkluderade) och en respekt bland med–och motspelare som var lika stor som hans skicklighet som spelare.

Tidigare har vi berättat om Lennart ”Lill–Strimma” Svedberg och Mats Näslund i denna tidning. Nu är det hög tid för Henrik Zetterberg.

TEXT OLOF WIGREN FOTO BILDBYRÅN

ISverige har han mest gått under smek namnet ”Zäta”, i Nordamerika kallar man honom för ”Hank”. Grabben från Njurunda som tidigt bytte till Timrå IK, slog igenom med kraft när Timrå gick från HockeyAllsvenskan till Elitserien.

– En av mina största hockeyupplevelser, har han sagt långt senare om detta och med hela karriären i backspegeln.

Han blev Årets Rookie i Elitserien våren 2001 och fick Guldpucken som Sveriges bäste hockeyspelare året därpå och så dags var det bara ett som gällde för Henrik Zetterberg: spel i NHL.

Han kom till mästarlag med spelare som Nicklas Lidström, Tomas Holmström, Steve Yzerman, Sergei Fedorov, Pavel Datsiuk, Luc Robitaille, Brendan Shanahan, Chris Chelios, Brett Hull, Igor Larionov… Namn som kan ge hockeyfrälsta ståpäls.

Intressant är att när han draftades av De troit Red Wings 1999 var det inte som en av de tidigaste. Han tingades först i den sjunde rundan, som spelare nummer 210 det året, men det skulle snart visa sig att hans kapaci tet och potential var större än de flesta i NHL hade förväntat sig.

Spelsinnet, förmågan att hitta sina med spelare med öppnande passningar, målsinnet och ledaregenskaperna skulle komma att ge honom en fantastisk karriär i världens hår

daste hockeyliga och i Tre Kronor. Trots att han under de sista säsongerna plågades och hämmades av ryggproblem som också fick honom att sluta i förtid.

Visst, Henrik var 37 år när han spelade sin sista match, men han hade kunnat fortsätta i flera säsonger till om det inte vore för det där med skadorna och smärtorna.

Hans spelsätt byggde nämligen inte i första hand på snabbhet och styrka utan övervä gande på teknik, talang och klokskap och den hade kunnat hålla honom på världsnivå till en bra bit över 40–årsåldern.

Efter två starka säsonger i NHL blev det lockout och massor av NHL–spelare sökte sig bland annat till Elitserien under den tiden. Henrik Zetterberg var inget undantag.

Den stjärnspäckade säsongen 2004/05 vann han Elitseriens poängliga och fick återigen Timrå–fansen att sjunga sånger och hamna i extas.

Det var också sista gången han gjorde en seriematch för Timrå IK.

Fram till 2018 skulle han bara komma att representera Red Wings – och 23 matcher för schweiziska Zug under en kort lockoutperiod – förutom Tre Kronor.

Henrik var en av dem som fick vara med om att vinna både VM–guld och OS–guld 2006.

I OS i Turin var han lagkamrat med bland andra Henrik Lundqvist, Mats Sundin och Peter Forsberg. Det bästa svenska landslag vi sett i modern tid. I finalen mot Finland (3–2) gjorde Henrik ett mål och en assist.

Ändå är nog 2007/08 Henrik Zetter bergs allra mest imponerande säsong.

Då gjorde han poäng i de 17 första match erna av säsongen – klubbrekord –, vann ärofyllda Conn Smythe Trophy som slutspe lets mest värdefulla spelare och blev Stanley Cup–mästare för första och enda gången. Henrik var nu en av ligans bästa spelare, skrev ett rekordkontrakt med Red Wings 2009 och 2013 fick han överta ikonen Nicklas Lidströms roll som lagkapten.

I september 2018 meddelade Henrik att det var över.

Då hade han året innan fått uppleva sin tusende grundspelsmatch för Red Wings i det som blev lagets allra sista i den klassiska Joe Louis Arena.

Numera bor Henrik Zetterberg tillsam mans med sin familj i skånska Ängelholm.

Tips: Om du har dålig koll på Henrik Zet terberg, finns det gott om höjdpunkter att botanisera i på YouTube.

Där framgår det med all önskvärd tydlig het vilken extraordinärt begåvad spelare han var.

EN RAPP STJÄRNA

Vi bestämmer träff en fredagseftermiddag på aktivitetshuset Pangea. Altaher är redan på plats. Hans mamma Haddeel tittar in, säger hej på väg från jobbet på förskolan, hem till familjens lägenhet som också ligger i Tallnäs. Det har gått en vecka sedan Altaher fick göra sitt allra första scenframträdande som rapartist på Pangeas scen i samband med arrangemanget Musik för Världens Barn. Han presenteras på affischen som det nya stjärnskottet på rapscenen och det senaste året kan vara början på den artistkarriär han drömmer om. Året 2022 har varit ett bra år för 16-årige Altaher Mori.

Han kom som sjuåring till Timrå från Damaskus i Syrien tilsammans med sin familj. De tvingades lämna hem landet på grund av krig. Familjens flykt gick via Egypten innan de till sist fick flyktingstatus i Sverige.

Althaher minns den långa flykten som en tuff tid. Hans unga liv speglas i de låttexter han skriver. Det är teman som handlar om kärlek, sorg och uppväx ten i Tallnäs. Familjen Mori har tagit storstaden och världen till Timrå och Timrå tog emot dem som en av världens alla barnfamiljer.

Han har många kompisar, spelar fotboll, inte så konstigt när man har en pappa som tränade ett professionellt fotbollslag hemma i Syrien. Jag frågar hur det kom sig att han som 14-åring började med musik. Han berättar att det finns vänner som tagit dåliga beslut, börjat med droger och gjort andra dumheter även i Tallnäs. Han ville gå en annan väg.

– Jag vill visa mig som jag är med mina rap texter och ta livet på allvar. Jag känner att jag hittar mig själv i musiken , mina texter skriver jag i mobi len, ibland med papper och penna. Hittills har det blivit över 50 låttexter och jag vill satsa på musiken, bli känd och framgångsrik. Jag satt med mina tex ter, laddade ner beats från Youtube, men jag kände ingen som hade tillgång till en studio.

I våras kom möjligheten att utveckla musikska pandet med stöd av Stefan Kihlgren, musikansva rig på Medborgarskolan som höll workshops på Pangea. Det ledde till att Altaher fick spela in flera av sina låtar med hjälp av honom som producent i en studio i Sundsvall.

Den riktigt stora vändningen kom i början av sommaren. Han satt som så ofta i sitt rum med sina texter när hans mamma kollar Facebook och upptäcker en raptävling som hon visar honom. – Den tävlingen ska jag vinna, sa han. Studieför bundet Bilda bjöd in till låtskrivartävling för hela Sverige. Med stöd av beats från appen Wahaaza skulle man komponera och skicka in en låt. Han skriver låten Yoma – som betyder Mamma på arabiska. En månad senare kommer ett mejl som säger: Du är en vinnare!

– Jag blev chockad och glad, gick in till min familj i vardagsrummet och visade mejlet.

Drömmen lever, men lika säkert som att han ska bli framgångsrik och känd, Lika säkert förkla rar han att han efter gymnasiet ska utbilda sig till pilot.Vart ska du flyga då, frågar jag?

– Över hela Världen!

TEXT DAG JONZON FOTO FRIDA SJÖGREN

I januari 2022 fyllde Gepardmannen Göran Lindström, 75 år. Pandemin hindrade honom komma hem för att fira, men nu passar Magasinet I Timrå på att hurra för djurvännen som för femtonde året i följd återvänder till sina kära geparder och andra afrikanska djur i Namibia.

Han har varit hemma i Timrå under hösten, men när vintern närmar sig ger han sig i väg igen till andra sidan jordklotet på gränsen till Kalahariöknen och den röda sanden.

TEXT OCH FOTO DAG JONZON

GEPARDMANNEN 75 ÅR UNG

Jobb väntar på Bagatelle Ka lahari Game Ranch igen som blivit något av ett andra hem för Göran. Där sköter och tränar han sina geparder för att ge dem ett gott liv och guidar turister som får vara med på hans äventyr och utfodring av djuren.

Nu kan vi också berätta att det blir biografpremiär på stor duk för filmen Gepardmannen på Bio Hjärtat på Söråkers Folkets Hus efter nyår. Filmen som haft stor publik på SVT och SVT PLAY finns nu i en biografversion och filmen berättar om Görans väg från katthemmet på Forsmon till Namibias geparder.

Nu visas Görans väg från katthemmet till Namibias geparder på filmduken

Dokumentären Gepardman nen börjar med en fråga. Vad vill vi med våra liv? En dröm dyker upp. För de flesta av oss stannar det vid en tanke. Men inte för alla. Inte för Göran Lindström. Många älskar verkligen sina jobb, men Göran drömde inte om det här. Om att skruva och reparera. Driva en bilverkstad. Så han ger sig av.

För hundra år sedan fanns omkring 100 000 geparder. Idag finns bara runt 7000 kvar- hälf ten av dem i Namibia. Göran är en av dem som gör allt för att beskydda de vilda djuren.

Vill du se hur han har det och om du missat dokumentären på SVT, så får du chansen igen på bioduken i Söråker i vinter.

Pappa Anders Bystedt med barnen Nils och Oscar Bystedt samt mamma Anna Edholm klarade sig hela vägen till stugan. FOTO DAG JONZON

På väg mot Lappstegestugan. Från vänster Alexander Norberg med Knut på ryggen och Eskil bredvid. Tillsammans med Oscar och Ma deleine Stenvall med Harald mellan sig.

Alleman ut i höst och vinter

Friluftsfrämjandet i Timrå

HÄSSJÖ LOKALAVDELNING

HÖST

Föreningen anordnar på hösten Alleman Ut längs elljusspåret i Söråker och Magasinet I Timrå var med på avslutningen under vand ringen till våffelstugan på Lappstegeberget.

VINTER VÅRVINTER

Sköter Lappstegestugan och de fina milslånga skidspåren i området runt de högt belägna sjöarna och myrarna. Fantastiska upple velser särskilt när ljuset är tillbaka under vårvintern.

TIMRÅ LOKALAVDELNING

VÅR OCH HÖST

Föreningen satsar på barn verksamhet med Skogsknytte, Skogsmulle, Familjemulle under vår och höst. Ordnar även äventyrsvandringar och kajakpaddling.

Skogsknytte: Tillsam mans med ledare och andra medföljande vuxna får barnen uppleva naturen på nära håll, i sin egen takt, med hela kroppen och alla sinnen. För barnen innebär det att få uppleva naturen, röra sig fritt och ha roligt.

Skogsmulle: Barnen får lära känna naturen, leka och ha roligt tillsammans med andra barn och sina ledare. Barnen får lära sig visa hänsyn till naturen och allemansrätten och lära sig om växter och djur. De får känna på sam arbete och gemenskap, packa och sköta sin egen ryggsäck, träffa Skogsmulle och trivas i naturen i alla väder.

VINTER

Timrå lokalavdelning har också haft alpin skidskola i Skönviksbacken om snön och förhållandena medger.

Gunilla Ojala som Skogsmulle.

Nova Tingström och Freija Karlsson njuter av våfflorna.

Sanna och Eskil Berglund kollar om det blev alla rätt. Sten Näslund rättar.

Mot Lappstegestugan.

Lars Rodling vispar grädden till våfflorna.

UTFART / LIVET

I TIMRÅ

Hilma Edén-Näsman.

På Ridskola med Timrå hästsport 28 oktober

På den bruna hästen har vi Emelie Hellberg, på fuxen har vi Susanna Granström. Hilma Edén-Näsman.

Linda Blomstervik, Emelie Sandberg, Celine Molander och Svea Blusi efter ett träningspass.

Timrå Ridskola i oktoberskrud.

MITT TIMRÅ

Gunilla Ojala, ordförande i Timrå Kustvandring känner till vägarna som inte många andra vandrat på. Hon hoppas få sällskap av många nya vandrarvänner.

Fikar helst på: Ute på ett sittunderlag

Varför vandra: Uppleva med alla sinnen i alla väder Vackraste vandringssträcka: Timråkusten

Lättaste vandringssträcka: Den utan hängmatta och tungt packad ryggsäck Längsta vandringssträcka: Sankt Olavleden

Nya vandringsprojekt: Familjevandring med Frilufts främjandet

Promenadtips: Barfota i gräset Tips på skogsvandring: Grynings - skymningsvand ring

Bästa årstiden: Älskar snö, snöskor och åka skidor Här får jag energi: Naturen, elden och glada barn

Senaste kulturupplevelse: Söråkers Industrihistoria med 5 sågverk efter Klingerfjärden

Gunilla Ojala

ÅLDER Årsrik

BOR Tynderö

GÖR Lever här och nu

FAMILJ Min livskärlek Keijo. 4 vuxna barn, 7 barnbarn

Alltid i mitt kylskåp: Grönsaker från Gåltjärn och Lövbergs ostar

Fikar helst på: Ute på ett sittunderlag

Favoritfärg: Olika nyanser av blått

Favoritpryl: Kåsa och scarf Läser just nu: Vatten Land av Bo Landin, Vi åt aldrig lunch av Lilian Ryd

Senaste film jag sett: Fiskarnas Rike hav älv sjö av Martin Falklind

TIMRÅ HÄSTSPORTFÖRENING –YNGSTA RIDGRUPPEN

STÅENDE FRÅN VÄNSTER: Klara Hörnfeldt, Anna-Lisa Sandholm, Hilma Bergström, Nova Tingström, Lilly Söderlund, Lia Lindholm och Sigrid Nelson-Wiklund.

BOB

Tack

• iTimrå är en tidning FÖR Timrå.

• iTimrå sätter alltid läsarens intresse i centrum.

• iTimrå vill berätta om människor som ger Timrå liv och själ.

Via QR-koden hittar du MAGASINET iTimrås webbsida med massor av artiklar och bilder - om Timrå förstås!

• iTimrå vill också berätta om händelser och rörelser som skapar utveckling och framtid.

• iTimrå vill på så sätt bidra till att ge Timråborna en bra gemensam berättelse

• iTimrå delas ut till alla hushåll och företag i Timrå kommun.

• iTimrå finns dessutom på bland annat caféer, restauranger och andra offentliga platser.

• iTimrå kommer ut fyra gånger per år.

• Magasinet iTimrå går att läsa digitalt www.itimra.se och finns på Facebook och Instagram