Om HEMAB 2012 by Alltid Marknadsbyra

Ett magasin från Härnösand Energi & Miljö AB

OM HEMAB 2011 i ord och siffror

Trevligare med kranvatten i glaskaraffer

Ny kraft från vinden HEMABs nya vindkraftverk i Härnösand kan förse 2 800 villor med hushållsel

Hållbara elstolpar i komposit

Med Hans-Åke i renhållningens tjänst

Pär Marklund är projektledare för HEMABs vindkraftsatsning. Det nya vindkraftverket på Bräntberget reser sig 80 meter över marken.

Innehåller även Årsredovisning för 2011

TEXT: ALLTID MARKNADSBYRÅ FOTO: PIA SJÖBERG

HEMABs utveckling under 2011 När HEMABs VD Ingemar Forzelius ska sammanfatta 2011 så är stormen Dagmar det första som kommer upp. Inte bara för att den är färskast i minnet utan också för att det var en så pass ovanlig händelse. – En sådan storm kommer kanske en gång på 10–15 år.

budget, men ändå klart över ägarens avkastningskrav. Det är viktigt att ha en stabil ekonomi när sådana här ovanliga saker inträffar. I slutet av 2011 fick Härnösand två nya vindkraftverk i Vårdkasområdet, ett projekt som tyvärr drabbades av en del problem och förseningar. – Men tidsplanen blev bara förskjuten några dagar. Jag vill poängtera att HEMAB inte drabbas av några extra kostnader, dem står leverantören för. Inom HEMAB fortsätter den omfattande generationsväxlingen. Nästan en tredjedel av personalen går i

Som mest var 30 procent av elkunderna, framför allt på landsbygden, utan ström. Efter två dygn hade alla fastboende fått strömmen tillbaka. – Jämfört med andra elnätföretag klarade vi det väldigt bra. Det som verkligen glädjer mig är det fantastiska engagemang som vår personal visade. Folk från hela företaget ringde och erbjöd sig att ställa upp, trots att det var mitt i julhelgen. Stormen kostade HEMAB ungefär 2,5 miljoner kronor, vilket naturligtvis påverkade det ekonomiska resultatet. – Vi hamnade något under

pension under en femårsperiod. – Det är både jobbigt och roligt. Vi förlorar kompetens och erfarenhet, men får in ny entusiasm och energi. Vad har vi då att vänta av det nya året? – Vi ska bygga en ny och bättre Miljöcentral i höst. I sommar ska vi göra ett vägval när det gäller insamling av matavfall. Och så fortsätter det långsiktiga arbetet mot Länets lägsta priser. Vi närmar oss täten inom alla områden för varje år.

KONCERNENS EKONOMISKA UTVECKLING I SAMMANDRAG Resultat efter ﬁnansiella poster 17 000

Tkr

15 000

Budget Utfall

13 000 11 000 9 000

-07

-08

-09

-10

Avkastningskrav på eget kapital %

-11

Soliditet, inklusive Kraftvärmeverk %

Avkastning

Soliditet %

Ägarkrav

5 15 0

-07

-08

-09

-10

-11

Koncernen Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Balansomslutning inkl Kraftvärmeverket, tkr Avkastning på totalt kapital, % Avkastning på eget kapital, % Soliditet inkl Kraftvärmeverket, % Antal anställda, st

-07

-08

-09

-10

-11

2007

2008

2009

2010

2011

253 194 14 464 663 568 4,5 10,6 20,7 135

274 866 10 243 640 607 4,0 7,2 22,2 133

282 433 16 908 658 604 4,7 10,7 24,0 129

288 502 15 458 692 384 4,2 9,1 24,5 128

281 490 12 072 746 169 3,1 7,0 23,1 126

–2–

››› Läs mer på sidan 25

INNEHÅLL Stormen Dagmar drabbade Härnösand

Ny miljöcentral med återbruk

Kraftkällan högt över Härnösand

Nya stolpar för miljön

En dag i sopbilen

12 I renhållningens tjänst

Värme för framtiden 15 Nu kan HEMAB erbjuda fjärrvärme även till hus med luftburna värmesystem. På Lövsångarvägen bor familjen Marklund som bytte till fjärrvärme i somras. – Fjärrvärmen funkar bra. Och det känns som en investering för framtiden, säger Niklas Marklund.

Hans-Åke Johansson började jobba på renhållningen redan 1978. Sedan dess har han varit HEMAB trogen. Vi följer med en dag i sopbilen när 390 tunnor med hushållsopor i Gådeå by ska tömmas.

Kranvatten istället för

9 HEMABS nya elstolpar

av kompositmaterial håller i 80 år

6 NU SNURRAR Härnösands

två senaste tillskott på vindkraftshimlen

5 SNART startar bygget av

en ny miljöcentral med återbruk

flaskvatten

Så värnar HEMAB om Härnösand

Här är vi på HEMAB 2011

HEMABs viktiga insatser för miljön Produktion: Alltid Marknadsbyrå 2012 Tryck: Hemströms Tryckeri Ansvarig utgivare: Andreas Einarsson. OM HEMAB är tryckt i 14 500 exemplar Omslag: Pär Marklund framför nya vindkraftverket på Bräntberget

–3–

HEMABs årsredovisning 2011

Stormen Dagmar drabbade Härnösand ■ TRÄD BRÖTS SOM stickor, tak blåste av och många drabbades av strömavbrott. Natten mot annandag jul blåste stormen Dagmar in över Härnösand med full kraft. HEMAB jobbade snabbt. Redan efter första dagens arbete hade antalet strömlösa kunder minskat från 4 400 till cirka 350. Per Mellberg, driftchef på HEMAB, hade beredskap i hemmet. Tillsammans med sina medarbetare jobbade han från 04.00 till 23.30 på annandagen. – När det började ljusna fick vi den första känslan av skadornas omfattning. Då bestämde vi oss för att öka bemanningen och ringa in mer personal och fler entreprenörer, säger Per Mellberg. Åsa Lendin i växeln var en av dem som blev inringda. – Vi fick totalt 518 samtal under dagen. De allra flesta som ringde var trevliga och vid gott mod. På onsdag kväll, knappt tre dygn efter stormen, hade alla kunder utom några fritidsfastigheter fått strömmen tillbaka. Flera medarbetare från HEMABs övriga affärsområden hjälpte frivilligt till i arbetet. – Vi har också fått mycket positiv feedback från kunderna. De visade förståelse och visste att vi jobbade hårt för deras skull, säger Per Mellberg.

4 400 av HEMABs kunder drabbades av strömavbrott under stormen Dagmar. Redan efter första dagens arbete hade över 4 000 av dem återfått strömmen. Foto: Peter Hägglund

Unik energipark ger solenergi till HEMABs fjärrvärmekunder – Nu får alla Härnösands fjärrvärmekunder en del av sin energi från solen, säger Ingemar Forzelius, VD HEMAB. På Härnösands Energipark kan småskaliga, ännu inte fullt konkurrenskraftiga, anläggningar för eloch värmeproduktion byggas, testas och

Foto: Anders Eliasson

■ MED POMPA OCH STÅT invigdes Härnösands Energipark 13 juni av Härnösands kommunalråd Fred Nilsson. Drygt 60 särskilt inbjudna gäster närvarade, bland dem även internationella gäster. Invigningen bevakades av lokala media i form av tv, radio och dagstidning.

Invigd. Panoramavy över Härnösands energipark.

–4–

få avsättning för sin energi. I dag ﬁnns där ett solkraftverk, ett litet vindkraftverk och solföljande solceller för elproduktion.

HEMAB i topp i kundundersökning ■ TILLSAMMANS MED fyra andra

kommunala energiföretag har HEMAB genomfört en Nöjd Kundmätning i samarbete med företaget Marknadsreﬂex. Medelindex för kundnöjdhet för de fem företagen blev 75. För HEMAB blev index 82 och högsta värde i undersökningen.

Hälsodag med fokus på stress ■ 26 OKTOBER arrangerade HEMABs skyddskommitté en dag där hälsa och stress var på agendan. Dan Hasson föreläste. Hasson är författare och forskare vid Karolinska Institutet och Stressforskningsinstitutet som doktorerat i stresshantering och hälsopromotion vid Uppsala universitet. Han är en mycket uppskattad föreläsare inom både näringslivet och universitetsvärlden. Den här dagen talade han för medarbetarna på HEMAB, liksom inbjudna från Härnösandshus och Härnösands kommun.

Ny miljöcentral med återbruk bemanningen så att kunderna får ett bättre mottagande och den vägledning som behövs, säger Peter Häggström. I direkt anslutning blir det ett så kallat återbruk, där man kan lämna in fungerande saker. HEMAB upplåter plats och lokal för verksamheten, men det är kommunens arbetslivsförvaltning som ska sköta den. Bygget av den nya återvinningscentralen beräknas komma igång till sommaren och stå klart under hösten. Nästa steg är att göra en översyn av Älands avfallsanläggning. – Även den anläggningen behöver moderniseras, säger Peter Häggström.

■ HÖSTEN 2012 SKA EN ny, mo-

dern återvinningscentral stå färdig mellan nuvarande Miljöcentralen och EdmoLift. Där ska det bli både tydligare och enklare att slänga sitt sorterade avfall. Dessutom ska det ﬁnnas möjlighet att lämna in fungerande saker för återbruk i stället för att slänga dem. – Miljöcentralen har blivit väldigt populär och vi har helt enkelt vuxit ur den, säger Peter Häggström, chef för affärsområde Renhållning. Den nya återvinningscentralen byggs så att man kan slänga sitt avfall nedåt, i 15 olika containrar. Till skillnad mot tidigare kommer man att kunna slänga även ris, jord och byggavfall. – Vi kommer också att öka

Arkitekternas skiss på utformningen av nya Miljöcentralen.

Nöjdare anställda på HEMAB ■ NÖJD MEDARBETAR INDEX (NMI) för HEMAB har stigit med fyra enheter till 73 (69 och 67 2009/2007). Av en undersökning med totalt cirka 80 frågor baseras NMI på utvalda frågor i undersökningen. NMI genomförs av ett externt företag. Alla medarbetare får svara på frågor om medarbetarskap, chefsskap och arbetsmiljö samt lämna förbättringsförslag.

Lyckad omcertifiering ■ HEMAB ÄR certiﬁerat för kvalitet, miljö och arbetsmiljö enligt ISO 9001, ISO 14001, AFS 2001:1 och OHSAS 18001. Förbättrade interna rutiner och processer innebar att företaget klarade omcertiﬁeringen i maj 2011 med bravur och mottog goda omdömen från revisorerna.

ILLUSTRATION: TM KONSULT

Projekt HEMAB 2015 fortsätter ■ DET INTERNA PROJEKTET ”HEMAB 2015 – Strategiska framtidssatsningar” fortsätter. Projektet handlar om kompetensutveckling, medarbetarskap, generationsskifte och utredningar om ny energi samt nyanställningar. Målet är ny energi (i dubbel bemärkelse) för medarbetare, HEMAB och Härnösand. Fyra fokusområden i projektet: • Affärsmässig samhällsnytta • Lokal utveckling och drivkraft • Förändringskraft - öppen kultur & ny energi • Planerad generationsväxling

11 maj 2011 blev en milstolpe då hela företaget samlades på teatern för mingel och reﬂektion över hur utvecklingsprogrammet, bestående av Medarbetarprogram och Ledarskapsprogram, uppfattats och om en fortsättning. Moderator var Anders Bergman.

–5–

Theo på givande praktik på HEMAB

■ ÄNTLIGEN BLEV upphandlingar, förhandlingar, ekonomi, kontrakt och beställningar en del av Theo Ntwaris vardag. Inom utbildningen ”Inköp och supply-management” vid Nordic Business Institute (Yrkeshögskolan) valde han att göra en av sina längre praktikperioder vid inköpsfunktionen på HEMAB. – Jag har fått en bra bild av organisationen och processerna, det tar jag med mig tillbaka till skolan. Nätverket är också viktigt, säger Theo Ntwari. Hans Källström var Theos handledare. – Att få handleda en så ambitiös elev som Theo har varit givande för oss på HEMAB. Vi tycker att det är viktigt att kunna bidra med vår erfarenhet till de som ska ut i arbetslivet. Utöver det dagliga arbetet analyserade och utvärderade Theo en tidigare genomförd upphandling. Resultatet blev en projektrapport med förbättringsförslag som HEMAB kan luta sig mot inför nästa upphandling. – Jobba självständigt med ett eget projekt var jätteroligt, säger Theo. På HEMAB tar vi året runt emot praktikanter och medverkar vid olika utbildningar i Härnösand. Dessutom välkomnar vi ett 30-tal sommarjobbare varje år.

Theo (Théogène) Ntwari FÖDD 1976 FAMILJ Fru Larissa och sonen Lee-Brown BOR Härnösand FRITID Böcker, ﬁlm och tv

Det nya vindkraftverket på Solumsklinten reser sig 100 meter upp i luften.

Kraftkällan högt över Härnösand Ingen har väl kunnat undgå att märka att Vårdkasberget har fått en ny silhuett. I slutet av 2011 började bygget av två nya vindkraftverk. – Det här är en strategisk satsning. HEMAB vill vara med och främja omställningen till förnybar energi, säger projektledaren Pär Marklund. TEXT: ALLTID MARKNADSBYRÅ FOTO: ALLTID MARKNADSBYRÅ & FRIDA SJÖGREN

–6–

Det var feststämning på Bräntberget när de nya vindkraftverken invigdes den tredje mars 2012.

Delarna till vindkraftverken kom först till Härnösands hamn innan de transporterades vidare.

Den 72 ton tunga bottendelen är en lätt match för mobilkranen, som har en lyftkapacitet på cirka 700 ton.

Transporterna genom stan var spektakulära, särskilt när de 48,5 meter långa vingarna skulle köras.

–7–

Ett av vingbladen lyfts på plats.

Totalt behövdes ett tjugotal tunga transporter för att få upp alla delar till kraftverken.

■ HEMAB HAR LÄNGE HAFT en vilja att bygga fler vindkraftverk och nu har det alltså blivit verklighet. Förutom att bidra till en omställning av energiproduktionen finns också andra skäl att bygga. – Vi räknar med att det är en långsiktigt god investering och med egna vindkraftverk ökar vi graden av självförsörjning på el, säger Pär Marklund. Tillsammans beräknas de två nya kraftverken producera 14 miljoner kWh el per år, vilket motsvarar årsförbrukningen för ungefär 700 normalstora eluppvärmda villor. I vingarna sitter en helt ny avisningsteknik, ingjutna kolfibermattor som värmer vingbladen när det är risk för isbildning. Det eliminerar risken för nedfallande is. – Det gör också att

Resande söderifrån möter en ny silhuett när de kör in i Härnösand.

vi kan köra verken i alla väder och på så sätt räknar vi med att tjäna in investeringen relativt snabbt. Bygget har av olika skäl blivit försenat, men i slutänden så kunde leverantören Nordex driftsätta det ena kraftverket enligt tidsplanen och det andra med en mindre försening. Ekonomiskt är det också leverantören som har stått för de extra kostnader som har uppstått. – De har jobbat hårt och hanterat problemen på ett bra sätt, säger Pär Marklund. HEMAB vill också bidra till utvecklingen av hela friluftsområdet och har därför beslutat att avsätta dels en engångssumma på 650 000 kronor, dels en årlig avsättning motsvarande en procent av bruttointäkterna, uppskattningsvis upp

emot 100 000 kronor per år. – Hur pengarna ska användas beslutar samhällsförvaltningen om tillsammans med HEMAB

» I vingarna sitter en helt ny avisningsteknik, ingjutna kolfibermattor som värmer vingbladen när det är risk för isbildning. « och i diskussion med föreningarna i området. HEMAB går nu vidare med nya vindkraftsatsningar, närmast på Spjutåsberget mellan Fröland och Häggdånger. Där planeras preliminärt sex vindkraftverk och en tillståndsansökan beräknas skickas in till Länsstyrelsen i juni.

Pär Marklund.

Nya vindkraftverken på Solumsklinten och Bräntberget

100 3

Tornhöjd i meter på vindkraftverket på Solumsklinten. Tornhöjden på Bräntbergets vindkraftverk är 80 meter. Vindhastighet i meter per sekund då elproduktionen startar.

2800 100

Antal villors hushållselförbrukning som vindkraftverkens elproduktion motsvarar. Vingspannet i meter för de båda vindkraftverken.

–8–

25 5

Vindhastighet i meter per sekund då verken vrider sig bort från vinden och stänger av.

Procent av kommunens totala elanvändning som produceras av vindkraftverken.

Nya stolpar för miljön En helt ny typ av elstolpar i glasfiber används för att förse de två nya vindkraftverken på Solumsklinten och Bräntberget med elanslutning. Mikael Alenius var en av elmontörerna som var med och satte upp stolparna tidigt i höstas. – Det är första gången som HEMAB använder kompositstolpar, säger Mikael.

Elmontörerna Erik Olofsson (t.v.) och Mikael Alenius inspekterar de nya kompositstolparna.

–9–

Elmontören Mikael Alenius kör i väg i den kuperade terrängen någonstans mellan Vangsta och Vårdkasen.

Mikael Alenius GÖR Elmontör ÅLDER 25 år BOR På fastlandet

Aktuella projekt 2012: ■ Fortsatt hög ombygg-

nadstakt i våra elanläggningar för att minska avbrottstiderna.

FAMILJ Sambo

■ Nytt 10 kV ställverk för

FRITID Fritiden går åt till hockeyn, jag är tränare för AIK Hockey Härnösand

■ Utbyte av krafttransfor-

F1 Murbergets fördelningsstation.

mator 130/10 kV, 31/40 MVA i F2 Kronholmens mottagningsstation.

– 10 –

Hösten 2011. Betongfundamentet på Bräntberget väntar på sitt vindkraftverk.

TEXT: LINDA SALTIN FOTO: FRIDA SJÖGREN

■ DET ÄR EN AV sommarens sista dagar och solens strålar värmer fortfarande. Elmontören Mikael Alenius, 25 år, sätter sig på sexhjulingen och kör i väg i den kuperade terrängen någonstans mellan Vangsta och Vårdkasen. Han kör över berg och sten. – Vi bygger en av de första längre linjerna i Sverige med elstolpar tillverkade i komposit, säger Mikael. Mikael har trots sin unga ålder redan hunnit jobba sju år på HEMAB. Han gick elprogrammet på gymnasiet och fick praktikplats på HEMAB 2005 och är fortfarande kvar. – 2006 blev jag projektanställd och nu är jag tillsvidareanställd. Jag trivs jättebra på HEMAB, säger han. Mikael och hans kollegor håller på att förbereda för att sätta upp en ny typ av elstolpar i glasfiberarmerad plast för att förse de två vindkraftverken som byggs på Solumsklinten och Bräntberget med anslutning till elnätet. – Det som är så bra med kompositstolparna är att de inte

innehåller något impregneringsmedel. Till skillnad mot de riktigt gamla trästolparna som innehåller kreosot som gör trästolparna svarta, förklarar Mikael. – Dessutom har kompositstolparna en livslängd på 80 år, vilket är längre än trästolparna som håller i 40–50 år beroende på markförhållandena.

» Kompositstolparna har en livslängd på 80 år, vilket är längre än trästolparna som håller i 40–50 « Solstrålar letar sig ner genom lövverket när vi passerar ett vindskydd i skogen. – Här i vindskyddet åt vi lunch idag, vi måste ju passa på när solen visade sig. Annars har det mest regnat. – Man törs inte köra över myren med sexhjulingen. Det har varit så mycket hårt regn ett tag nu, så det är väldigt blött i markerna. Mikael pekar in i skogen till

öster om Vårdkasen. – Där borta blir nästa vindsnurra. Vindsnurrornas betongfundament har precis stelnat, de gjöts förra veckan. Det blir nya elstolpar över berget och Mikael och hans kollegor försöker dra ut stolparna med sexhjulingen och en timmervagn. Leran stänker upp kring benen när han kör på sin väg framåt med sexhjulingen. Han kör nästan fast i de blöta spåren. – Vi ska börja sätta upp stolpar när traktorn kommit. Den ska hjälpa oss att lyfta dem, säger Mikael som är entusiastisk över att få komma i gång med resningen av de nya stolparna. HEMAB kommer att utvärdera om den nya typen av kompositstolpar ska användas på fler platser. – Vi tror på den här sortens stolpar, säger Tommie Olsson, affärsområdeschef.

AFFÄRSOMRÅDE

ELNÄT

”

2011 blev ett händelserikt år med allt från diplom för bästa ansökan om intäktsram bland Sveriges samtliga elnätföretag till stormen Dagmar som engagerade vår personal under några intensiva dygn” Tommie Olsson, affärsområdeschef.

FAKTA

VIKTIGA HÄNDELSER 2011

■ Vi äger, driver och underhåller elnätet inom vårt elnätsområde och ser till att du har ström fram till ditt hus eller din anläggning.

■ Samarbetet i Elinorr-förbundet ekonomisk förening, mellan 16 kommunalägda företag i södra och mellersta Norrland, har fortsatt.

■ Vi ansvarar för drift, övervakning, underhåll och ny- och ombyggnad av elnätet.

■ Vi mottog diplom från Energimarknadsinspektionen för bästa ansökan om intäktsram 2012–2015.

■ I dag är nära 14 000 elnätkunder anslutna till vårt elnät.

■ Stormen Dagmar drabbade oss med sådan kraft att 4 400 av våra elnätkunder blev utan el.

■ Varje år överför vi cirka 270 miljoner kWh elenergi i det 155 mil långa elnätet.

FOTO: PIA SJÖBERG

– 11 –

■ En kundträff genomfördes i samband med julmarknaden på Häggdångers bygdegård.

En dag i sopbilen Hans-Åke Johansson började jobba på renhållningen som sommarvikarie redan 1978. Sedan dess har han varit HEMAB trogen. Han har gått från att jobba i tvåbemannade sopbilar till ett ensamjobb. – Utvecklingen har gått framåt, när jag började fick man bära papperssäckar med sopor, säger han.

AFFÄRSOMRÅDE

RENHÅLLNING

”

Ett händelserikt 2011 utmärks bland annat av beslutet att bygga en ny Miljöcentral med återbruk och satsningar på energibesparingar. Priset för fastighetsrenhållning sänktes och vi rör oss därför i rätt riktning mot länets lägsta pris” Peter Häggström, affärsområdeschef.

FAKTA

VIKTIGA HÄNDELSER 2011

■ På Miljöcentralen i Härnösand och på Älands avfallsanläggning lämnar du ditt sorterade avfall. Förpackningar lämnar du på någon av de många återvinningsstationerna i kommunen.

■ Beslut om ny Miljöcentral med återbruk och satsningar på energibesparingar beslutades.

■ Fastighetsrenhållning utför vi på uppdrag av Härnösands kommun. I det ingår insamling, transport och behandling av hushållsavfall.

FOTO: PIA SJÖBERG

– 12 –

■ Flera åtgärder för att minska energiförbrukningen genomfördes under 2011, bland annat installerades ny teknik för luftning av lakvatten vid Älands avfallsanläggning.

TEXT: LINDA SALTIN FOTO: FRIDA SJÖGREN

Hans-Åke Johansson GÖR Renhållningsarbetare ÅLDER 54 år FAMILJ Fru, två barn och ett barnbarn BOR Bergsstigen

Tidigt i gryningen kliver Hans-Åke Johansson in i sopbilen på Jaktstigen och kör i väg mot Gådeå.

Aktuella projekt 2012: ■ Ny Miljöcentral med återbruk – klar

hösten 2012.

■ Fortsatt behandling av förorenad

jord. De renade jordmassorna används som täckmaterial när den gamla deponiytan sluttäcks.

■ Utredning om insamling och behand-

ling av matavfall.

■ DET ÄR TIDIG och kylig fredagmorgon på Jaktstigen. Klockan är 06.59 och Hans-Åke Johansson backar ut en nytvättad vitglänsande sopbil ur garaget. Han kör en sidolastande sopbil med en ny modern lyft sedan fem år tillbaka. En sopbilarnas Rolls Royce. – Den gamla bilen slamrade fruktansvärt, men nu är det bara motorn som hörs! Lyften styrs med hydraulik och luft, förklarar Hans-Åke som är mycket nöjd med bilen. I dag ska 390 tunnor tömmas i distriktet Gådeå by. – Det är det minsta distriktet jag har på min rutt. Jag kör en 14-dagarsrutt; ena veckan är jag inne i stan och den andra veckan börjar med två dagar i stan och

– 13 –

sedan blir det landsbygden resten av veckan med körningar till bland annat Norrstig och Älandsbro centrum, säger Hans-Åke. Bilen som väger 26 ton när den är full och är 3,40 meter hög, slingrar sig fram genom det solglänsande landskapet. – Vissa morgnar har man hjärtat i halsgropen. Det var halt i vintras. Bilen är tung, så det är inte så roligt att backa in på en smal väg när det är snöigt och man inte ser vägkanterna, det är lätt att köra i diket. – Bilen klarar att köra under broar som är 3,5 meter höga. Järnvägsbron här ute vid Gådeån är på gränsen på vintern, säger Hans-Åke samtidigt som han trycker på knappen som gör att soptunnan lyfts upp.

Den tomma soptunnan åker på sned när den ställs ner på marken. Hans-Åke får lov att kliva ur bilen och ställa den till rätta. – Bilen är ju högerstyrd, så det är lättare att kliva ur den och det är närmare att komma ur bilen om det händer något.

» I dag den 2 november väger bilen 20,10 ton när den rullar in på vågen på Älands avfallsanläggning klockan 15 « De gamla sopbilarna som fanns när Hans-Åke började på HEMAB var vänsterstyrda och bemannade av två anställda. – I bland är det skönt att vara ensam, men det är klart att man kan sakna gemenskapen. Men jag saknar inte lukten, vi bar ju sopsäckarna på ryggen då, lukten fanns i hytten och i kläderna då. – Gemenskapen får jag på eftermiddagsfikat halv två i stället. Och vissa morgnar kan någon

snäll farbror stå i fönstret och kika och komma ut med fikabröd och en kaffekopp när jag kör förbi och tömmer tunnan. En kund i Gådeå by kommer springande nerför gårdsbacken med andan i halsen. Han vinkar för att Hans-Åke inte ska missa att tömma hans tunna. Han drar snabbt ut sin tunna till vägen och vinkar tacksamt till Hans-Åke som väntat. – Många vinkar glatt det tycker jag känns bra. I bland när man vaknar vissa mornar kan man vara trött och slut, då gör ett leende och en vinkning mycket. I dag den 2 november väger bilen 20,10 ton när den rullar in på vågen på Älands avfallsanläggning klockan 15. Hans-Åke backar bilen mot tippen och kliver sedan ur. – Jag känner att det luktar sopor, men jag reagerar inte på det, säger han innan han trycker på knappen utanpå bilen som gör att skåpet med dagens sopor från 390 hushåll tippas bakåt.

Arbetsdagen går mot sitt slut och Hans-Åke tippar soporna på Älands avfallsanläggning.

– Det är bara motorn som hörs. Lyften styrs med hydraulik och luft, säger Hans-Åke Johansson.

– 14 –

Värme för framtiden På 1980-talet var det populärt att installera luftburen värme i nybyggda hus. För Niklas och Karin Marklund på Lövsångarvägen har systemet fungerat bra, men sommaren 2011 valde de att byta från eldrift till fjärrvärme. – Det känns som en bra satsning för framtiden. TEXT & FOTO: ALLTID MARKNADSBYRÅ

På Stenhammar ﬁnns många hus med luftburen värme. Under 2011 fortsatte utbyggnaden av fjärrvärme så att ﬂer hushåll kan anslutas.

– 15 –

Petter och Niklas Marklund hälsar välkomna till huset på Lövsångarvägen.

Familjen Marklund FAMILJ Niklas, 47 år, Karin, 44 år, Sanna, 20 år och Petter, 17 år BOR På Lövsångarvägen GÖR Niklas jobbar som controller på Länsstyrelsen och Karin som skadereglerare på Länsförsäkringar

■ NIKLAS OCH KARIN MARKLUND är från Luleå, men flyttade till Härnösand för 14 år sedan när äldsta dottern Sanna skulle börja skolan. Men flytten berodde mest på den yngre sonen Petter, som då var tre år. – Han är döv och skulle gå på Kristinaskolan så småningom. De bosatte sig på Stenhammar, först i ett radhus och sedan i huset på Lövsångarvägen, som de köpte för elva år sedan. – Huset har fungerat jättebra för oss. Det är lagom stort, med en fin tomt och bra läge. Nu är det egentligen på väg att bli för stort. Sanna tog studenten i våras och har flyttat till egen lägenhet och Petter ska till hösten börja ett gymnasium för döva med ytterligare funktionshinder i Finspång. Men Niklas och Karin

har bestämt sig för att bo kvar. – Våra gamla kompisar i Luleå har varit på oss och undrat. Men nej, vi trivs så pass bra både i Härnösand och i huset. Och nu har vi precis renoverat köket. Förra sommaren grävde HEMAB för fjärrvärme i gatan

» Det känns som en investering för framtiden, när det gäller ekonomi, miljö och andrahandsvärdet på huset « och då bestämde sig Niklas och Karin för att installera luftburen fjärrvärme. – Vi tyckte det var lika bra att hoppa på när de ändå grävde. På sikt vet man inte vad som händer med elpriset och miljömässigt

– 16 –

känns det också fjärrvärme bra. Ingreppet är inte särskilt stort. Själva fläktsystemet, med luftkanaler och ventiler, behålls intakt. Det enda som behöver göras är att byta ut det elbatteri som tidigare värmde luften mot en fjärrvärmeväxlare. – En annan bra grej är att vi kunde ta bort varmvattenberedaren. Den var från 1988, när huset byggdes, och kunde ju ha pajat när som helst. Nu är den första vintern i det närmaste över, men Niklas och Karin har inte hunnit analysera energiåtgången och kostnaderna närmare. – Fjärrvärmen funkar i alla fall bra. Och det känns som en investering för framtiden, när det gäller ekonomi, miljö och andrahandsvärdet på huset.

Antalet fjärrvärmekunder ökar för varje år. Under 2011 valde 89 nya kunder att gå över till fjärrvärme.

Luftburen fjärrvärme ■ Kan installeras i hus som redan har ett luftburet värmesystem ■ Elbatteriet, som värmer upp luften, byts ut mot en värmeväxlare som kopplas till fjärrvärmenätet ■ Varmvattenberedaren kan sedan tas bort ■ Luftburen värme ﬁnns i många hus som byggdes på 1980-talet, till exempel Boro-hus

AFFÄRSOMRÅDE

FJÄRRVÄRME

”

Det är glädjande att vi lyckas behålla länets lägsta pris för småhus och närmar oss länets lägsta pris för ﬂerbostadshus. Det gör vi trots att 2011 var ett svagt år ur ett ekonomiskt perspektiv med mindre försäljning av fjärrvärme och el än normalt” Marcus Tärnvik, affärsområdeschef

VIKTIGA HÄNDELSER 2011

FAKTA ■ Vi har länets lägsta fjärrvärmepris för småhus. Det var kanske en av anledningarna till att 89 nya kunder valde fjärrvärme under 2011. ■ Våra fjärrvärmeleveranser är kvalitetsmärkta av Reko Fjärrvärme. Det betyder att vi har en god öppenhet med möjlighet till insyn i verksamhet och ekonomi. ■ Ledningsnätet omfattar cirka tio mil markförlagd ledning.

FOTO: PIA SJÖBERG

– 17 –

■ Utbyggnaden av fjärrvärme till Stenhammar har fortsatt. Många villaägare har valt att ta del av fördelar som låg kostnad och hög komfort. ■ Ett kundforum har inrättats av representanter från några av HEMABs största kunder. ■ Kraftvärmeverkets turbin har genomgått omfattande service för säkrare leveranser. ■ Flera medarbetare har getts möjlighet att utvecklas i nya roller. Pensionsavgångar har inneburit rekrytering av ﬂera nya medarbetare.

Aktuella projekt 2012: ■ Vattenverk – Utredning avseende

reservvattenledning till vattenverket på Tallvägen.

■ Avloppsreningsverk – Energieffektivise-

ringar och förbättring av styrsystem för kemikaliedosering.

■ Ledningsnät – Del av Lidgatan, dag-

vattenutlopp i djuphamnen och del av Marinvägen.

Två av Kanalcaféets lunchgäster, Mia Nordgren och Jenny Horn, dricker gärna kranvatten till maten.

■ Flera arbetsgrupper inom Vatten

beﬁnner sig i ett skede av påtaglig generationsväxling.

Kranvatten istället för flaskvatten HEMAB vill bidra till ett miljöanpassat leverne och har därför delat ut vattenkaraffer gratis till stans restauranger för att öka serveringen av kranvatten som alternativ till flaskvatten. – Det är roligt och bra att HEMAB profilerar sig på det här sättet, säger Kanalcaféets restaurangägare Nedžad Kvakic. ´

�

– 18 –

´ Kanalcaféets restaurangägare Nedzad Kvakic använder glaskarafferna från HEMAB.

TEXT: LINDA SALTIN FOTO: FRIDA SJÖGREN & ALLTID MARKNADSBYRÅ

■ INGRAVERAT PÅ DE STILRENA glaskarafferna inne på Kanalcaféet står att läsa: ”Kranvatten från Härnösand”. – Karafferna används varje dag. Folk dricker mycket vatten här och många föredrar vatten till maten och vill även dricka vatten till vinet, säger Kanalcaféets restaurangägare ´ Nedžad Kvakic. HEMAB vill få Härnösandsborna att öka kranvattendrickandet och har under året erbjudit Härnösands restauranger, caféer och konferensanläggningar ett antal vattenkaraffer gratis. – Vi tycker att kranvatten är en bra produkt och ett underskattat livsmedel till måltider, att släcka törsten med och som dessutom är bra för miljön. Som kranvattendrickare bidrar du inte till onödiga transporter som släpper ut koldioxid, säger Tobias Sjöstrand, affärsområdeschef inom område Vatten. Dricksvatten är ett livsmedel som står under kontroll av Livsmedelsverket så att gränsvärden efterlevs. I Härnösand är det god kvalitet på kranvattnet. Betyg och omdömen stiger för varje år som går. – Enligt våra kundundersökningar har uppfattningen om vattnet blivit allt bättre och vårt NKI (Nöjd Kund Index) har ökat. Vilket sannolikt är en följd av att vi sedan några år tillbaka använder UV-ljus som ett reningssteg och AFFÄRSOMRÅDE

därmed kunnat dra ner på kloreringen. Vi vet att det fortfarande förekommer variationer i smak under året, särskilt tidig höst då råvattnet i ytvattentäkten når sin högsta temperatur. Men trenden att vattnet upplevs allt bättre är tydlig , säger Tobias. Vatten ur kranen är färskt, till skillnad mot flaskvattnet som kan vara flera månader gammalt. Andra fördelar med att använda kranvatten i stället för flaskvatten är att det blir mycket billigare. – Om man fyller vattenkaraffen med kranvatten betalar man cirka 2 öre att jämföra med flaskvatten som kostar bortåt 500 gånger mer, säger Tobias. Nedžad på Kanalcaféet är mycket nöjd med hur karafferna har tagits emot. – Det är många gäster som tycker att det är roligt att vi börjat använda vattenkarafferna. De tycker att de är fina och att det är roligt att det står ”Kranvatten från Härnösand” på dem. Två av dem som uppskattar kranvattnet är Kanalcaféets lunchgäster, Mia Nordgren och Jenny Horn. – Härnösands kranvatten har blivit mycket bättre, det är mycket godare nu. Det märks verkligen skillnad mot för tidigare, säger Mia Nordgren. – Och det är bra för miljön att dricka kranvatten. Man behöver inte transportera vattnet långa sträckor om man bjuder på eget vatten, fyller Jenny Horn i. Under 2011 delade HEMAB ut glaskaraffer för att öka intresset för kranvatten.

VATTEN FAKTA

VIKTIGA HÄNDELSER 2011

■ Vi levererar varje dag ﬂera miljoner liter rent och klart vatten till Härnösandsborna.

■ Inför 2011 höjdes va-taxan med cirka 2,5 procent men vi fortsätter närma oss målet: länets lägsta priser, för villor. För ﬂerfamiljshus har vi fortsatt lägst i länet.

■ Vattnet i Härnösand har sitt ursprung från källsjöar i trakterna av Roten på gränsen mot Medelpad. ■ I vår verksamhet ﬁnns 7 vattenverk, 9 avloppsreningsverk, cirka 47 mil ledningar och 50 pumpstationer. ■ Varje dag kontrolleras kvalitén på vattnet genom provtagning.

■ Självavläsning av vattenmätare har mottagits väl av kunderna; 98 procent har lämnat in mätvärden. ■ Arbetet med energieffektiviseringar har fortsatt under året. Bland större projekt kan nämnas installation av bergvärme vid avloppsreningsverken Norrstig, Mörtsal och Ramvik.

”

En särskilt positiv händelse från 2011 är de installationer av bergvärme vi gjort vid Mörtsals, Norrstigs och Ramviks avloppsreningsverk. Det känns riktigt bra, både ur miljö- och kostnadsperspektiv” Tobias Sjöstrand, affärsområdeschef FOTO: PIA SJÖBERG

– 19 –

Härnösand och Södra Sundet en solig dag i juni 2011.

Så värnar HEMAB om Härnösand HEMAB är ett företag som tänker längre än kortsiktiga resultat. Det långsiktiga arbetet och sociala engagemanget är mycket viktigt för företaget och dess anställda. HEMAB vill ta ansvar och bidra till att driva på utvecklingen i Härnösand.

27 000 000 Överslagsberäkningar visar att Härnösandsbornas köpkraft var 27 miljoner kronor större under 2011 jämfört med om HEMAB hade tagit ut genomsnittspriser i Västernorrland.

– 20 –

Norrlandsﬁnalen i Lego League, tävlingen med innovativa, skapande ungdomar och Lego, genomfördes i november på Technichus i Härnösand med HEMAB som en av sponsorerna.

HEMABs priser jämfört med länets lägsta pris

TEXT: ALLTID MARKNADSBYRÅ FOTO:SOFIA LUNDELL & ALLTID MARKNADSBYRÅ PORTRÄTTFOTO: PIA SJÖBERG

På väg mot länets lägsta priser

1,55 1,45 1,35

Vatten Elnät

1,25

Renhållning Fjärrvärme

1,15 1,05 1 2008

2009

2010

2011

Figuren visar hur HEMABs priser för villor allt mer närmar sig målet – länets lägsta priser (Värdet 1 är index för lägsta pris i länet. HEMAB har lägsta pris på fjärrvärme.)

■ SOM LOKALT FÖRANKRAT företag är det extra viktigt att värna de mjuka värdena och engagera sig i det omgivande samhället. – Det som är bra för Härnösand är bra för HEMAB. Alla vinner på om vi kan bidra till att göra Härnösand mer attraktivt att bo och leva i, säger HEMABs marknads- och informationschef Andreas Einarsson. Därför är HEMAB till exempel med och stöttar arrangemang som Härnösands Stadsfest, Dansbandsfestivalen, Stigsjödagen, Vårdkasdagen med flera. En annan mycket viktig del i den långsiktiga strategin är målet att ge Härnösand länets lägsta priser. – Det är verkligen inte bara en slogan för oss. Om Härnösandsborna får mer kvar i plånboken efter att räkningarna är betalda kan det användas till andra saker som skapar jobb och utveckling, säger Andreas Einarsson. Överslagsberäkningar visar att Härnösandsbornas köpkraft var 27 miljoner kronor större under 2011 jämfört med om HEMAB hade tagit ut genomsnittspriser i Västernorrland. Andreas Einarsson betonar dock att målet är långsiktigt och att det ska nås utan att HEMABs ekonomiska stabilitet äventyras. HEMAB har idag lägst pris på fjärrvärme för villakunder samt för vatten och avlopp i flerbostadshus. På övriga områden närmar man sig täten, mer och mer för varje år. – En del kanske tycker att det tar lång tid.

Men vi vill göra det på ett ansvarsfullt och hållbart sätt. Det är det bästa för Härnösandsborna i längden, säger Andreas Einarsson. HEMAB har de senaste åren engagerat sig starkt i frågor som gäller teknikutbildningar i allmänhet och energiutbildningar i synnerhet. Företaget bidrar ekonomiskt, men även på andra sätt, till utbildningar på både gymnasiet, Yrkeshögskolan och Mittuniversitetet. Även här handlar det om att göra något bra för både HEMAB och Härnösand. – HEMAB har ett stort behov av ny kompetens de närmaste åren. Genom att stötta energiutbildningar bidrar vi också till att skapa arbetstillfällen och förstärka Härnösands ställning som ett centrum för energiteknik. Andreas Einarsson är själv Härnösandsbo, liksom nästan samtliga av de knappt 130 anställda på HEMAB. Han värnar den närhet som finns i kommunen, inte bara geografiskt utan också mellan människor. – Även den som inte har något ärende med HEMAB träffar oss; i affären, på föräldramötet, på stranden eller i slalombacken. Och blir det något fel på leveranserna finns vi alltid nära, det märktes inte minst när stormen Dagmar drabbade oss. Trots att det var helg hade vi snabbt många medarbetare igång. Samarbetet med engagerade Härnösandsbor som tipsade om skador värmde också våra hjärtan. – 21 –

– Om Härnösandsborna får mer kvar i plånboken efter att räkningarna är betalda kan det användas till andra saker som skapar jobb, säger Andreas Einarsson, marknads- och informationschef på HEMAB.

Exempel på HEMABs sponsring ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■

Stora Härnösandsdagen HFF Vårfotbollscup Orienteringsklubben Dansbandsfestivalen Kammarmusikfestivalen Musikfesten Broöppning Handelsplats Härnösand AIK Hockey Lego League Stigsjödagen Härnösands Stadsfest BRI Olympiaden Julmarknad i Häggdånger Bandyskolan Härnösands Alpina Klubb Ny julbelysning i centrum

Här är vi på HEMAB 2011 Antal anställda

.................................................................................................

126

Medelålder i företaget ............................................................................. 49,9 Antal män/kvinnor Sjukfrånvaro

.......................................................................................

.......................................................................................................

Manliga/kvinnliga chefer och ledare Antal män/kvinnor i styrelsen

...................................

......................................................

106/20 2,3 % 22/3 7/2

Antal män/kvinnor i ledningsgruppen ............................... 8/1 Antal nyanställningar 2011

..............................................................

– 22 – – 22 –

En dag i oktober samlades de ﬂesta av HEMABs anställda för ett gruppfotograﬁ vid Energiparken på Jaktstigen.

– 23 – – 23 –

HEMABs viktiga insatser för miljön Linda Johansson är administrativ chef och ansvarig för HEMABs miljö- och kvalitetssystem. Här listar Linda fem miljösatsningar. Andra åtgärder, till exempel vår stora vindkraftsatsning och Energiparken, kan du läsa mer om i reportagen.

Fem åtgärder för minskad miljöpåverkan 2011

4 3

CYKELVÄGEN. Elcykeln kan alla medarbetare boka precis som våra poolbilar. Den används som transport till exempel till möten och kundbesök. Det sparar miljön, ger medarbetaren frisk luft och är ofta enklare och ibland snabbare än att ta bilen.

MILJÖFARLIGT AVFALL. Stora mängder farligt avfall tas om hand av oss på ett säkert sätt. Allt från lysrör till kemikalier hanteras och skickas vidare till slutbehandling av noggranna medarbetare. Inget får hamna fel!

BERGVÄRME. Tre av våra nio avloppsreningsverk, bland annat Norrstig, har fått bergvärme installerat för att spara energi. Varje sparad kilowatt-timme är bra för miljön.

SOLENERGI FÖR FJÄRRVÄRME. Härnösand energipark invigdes i juni och producerar förnyelsebar el och värme. Alla våra fjärrvärmekunder får nu en andel värme från solen via fjärrvärmenätet.

RENARE DEPONI. Vi har installerat ny teknik för luftning av lakvattnet som samlas upp vid deponin på Älands avfallsanläggning. Det har inneburit minskad energiförbrukning och bättre förutsättningar för Mjösjöbäcken dit vattnet leds efter rening och luftning.

– 24 –

HEMABs Ă&#x2026;rsredovisning 2011

Årsredovisning 11 Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden Härnösand Energi & Miljö AB, HEMAB, ägs till 100% av Härnösands kommun. I HEMAB ingår det helägda dotterbolaget Härnösand Elnät AB, HEAB, i vilket elnätrörelsen bedrivs. HEMAB äger 40,0% av aktiekapitalet (40% i röstvärde) i Kommunbränsle i Ådalen AB. Övrig delägare med 60% är Öviks Energi AB. HEMAB äger 19,0% av aktiekapitalet (19% i röstvärde) i ServaNet AB. Övriga delägare är med 75% Sundsvall Elnät AB och med 6% Ånge kommun. HEMAB äger också 9,6 % i Norrsken AB. Information om verksamheten HEMAB-koncernens verksamhet är uppdelad i fyra affärsområden; Fjärrvärme, Renhållning, Vatten och Elnät. Elnätverksamheten bedrivs i dotterbolaget HEAB medan övriga verksamheter bedrivs i moderbolaget. Koncernens nettoomsättning uppgick till 281,5 miljoner kronor (288,5) och resultatet före skatt blev 12,1 miljoner kronor (15,5). Investeringarna i materiella anläggningstillgångar uppgick till 112,2 miljoner kronor (75,3) och bestod i huvudsak av anläggningar för el, fjärrvärme och vatten. Utöver detta pågår investering i två vindkraftverk där det per balansdagen lagts ned cirka 50 miljoner kronor. Vår långsiktiga målsättning ”länets lägsta priser” fortsätter att prägla våra verksamheter och inom områdena fjärrvärme för småhus och vatten/avlopp för flerbostadshus, är vi alltjämt billigast. Bolagets aktier i helägda dotterbolaget Härnösand Elnät AB är bokförda till 90 miljoner kronor i moderbolaget. Dotterbolagets substansvärde (eget värde + obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) är 70 miljoner kronor och understiger därmed det bokförda värdet. För att bedöma ett eventuellt nedskrivningsbehov har ett nedskrivningstest enligt Redovisningsrådets rekommendation nummer 17 genomförts. I testet har en av bolagets fastställda långtidsprognoser nyttjats som bygger på den nya intäktsramen som Energimarknadsinspektionen beviljat för åren 2012-2016. Då återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet med marginal har styrelsen konstaterat att aktierna i HEAB inte är övervärderade. Därför gör styrelsen bedömningen att något nedskrivningsbehov inte föreligger. Fjärrvärme - länets lägsta pris HEMAB har länets lägsta fjärrvärmepris för småhus. Priset för flerbostadshus och lokaler ligger några procent över länets lägsta men vi fortsätter att närma oss målet att ha länets lägsta pris även där. Allt fler upptäcker fördelarna med fjärrvärme. Vårt stora utbyggnadsprojekt i Stenhammarområdet har fortsatt under året och totalt anslöt nära 90 nya kunder till fjärrvärme i Härnösand. Drygt 1800 kunder värms i dag av HEMABs fjärrvärme. Investeringar i ledningsnätet har genomförts under året liksom en omfattande service av Kraftvärmeverkets turbin. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 163 (198) GWh och elförsäljningen uppgick till 31 (46) GWh. Ett kundforum har inrättats av representanter från några av HEMAB största kunder. I kundforum styr kundföreträdarna agendan, vars innehåll kan handla om miljöpåverkan, prisbildning, investeringar, tillgänglighet och rutiner av olika slag. Kundforum för särskilt inbjudna kunder kommer att hållas två gånger per år med start våren 2012. En planerad generationsväxling pågår inom hela företaget och blev extra tydlig under förra året då bland annat pensionsavgångar och nyrekryteringar påverkade. Följden blev dels rokader där medarbetare gavs möjlighet att utvecklas inom företaget, dels rekrytering av ny personal. – 26 –

Efter år av planering, förberedelser, långa transporter genom snäva korsningar och komplicerat montage reser sig de två nya vindkraftverken nära Vårdkasen högt över Härnösand. Projektet har pågått sedan 2005 och är ett av våra största som HEMAB genomför. Renhållning - beslut om ny Miljöcentral med återbruk Styrelse tog beslut att investera 15 miljoner kronor i en ny förbättrad Miljöcentral med återbruksfunktion. Anläggningen blir helt ny och placeras i anslutning till den gamla. Projektering inleddes under året och målet är att den nya Miljöcentralen ska stå klar hösten 2012. Under 2011 skickade vi 11 205 ton avfall till förbränning i Sundsvall, en minskning med - 2,6 procent jämfört med året innan. Av denna mängd var 45,8 procent hushållsavfall (5131 ton, - 0,18 procent). Vid Älands avfallsanläggning flyttades anläggningen för askvätning till en ny plats inom anläggningen, som en följd av att deponin för aska avvecklas fysiskt. Deponerad aska läggs in som konstruktionsmaterial i sluttäckningen och senare i den nya deponiytan. På detta sätt minskas den lakvattenbildande ytan och sluttäckningskostnaderna reduceras. Totalt utlastades nära 19 000 ton aska under året och senast 2020 är askdeponin tömd. Vatten - påtaglig generationsväxling Flera av arbetsgrupperna i affärsområde Vatten befinner sig i ett skede av påtaglig generationsväxling. Under året har ny affärsområdeschef tillträtt och en ny drifttekniker har börjat sin anställning. Båda rekryteringarna avser ersättning för medarbetare som slutar. Självavläsning av vattenmätare introducerades 2010. Efter påminnelser kunde vi i början av 2011 vid summering av det första året med självavläsning notera att vi fått in mätvärden från nästan 98 procent av kunderna. Vid några tillfällen under vintern 2010/2011 föll stora mängder snö och medförde problem i gatuverksamheten. Vårt engagemang för kommunen i denna verksamhet avslutades formellt hösten 2011. Härefter har vi endast periodvis stöttat kommunen i beställarfunktionen. Kommunen har beslutat att upphandla ny entreprenör för gatudrift med mera från och med sommaren 2013. Vi överväger nu i vilken omfattning va-verksamheten ska vara en del i denna entreprenad. Vi medverkar också i kommunens arbete med att ta fram ett nytt förfrågningsunderlag. Antalet driftstörningar på va-ledningsnätet har ökat något jämfört med föregående år. Långsiktigt är trenden att driftstörningarna minskar till antal men med variationer från år till år. Några vattenläckor har medfört störningar i vattenförsörjningen för berörda kunder. I augusti skedde ett större utsläpp av lösningsmedel på ledningsnätet vilket orsakade bräddning och driftstörningar vid avloppsreningsverket. Infrastruktur för bredband (före detta Stadsnät) Driften av Härnösands och Sundsvalls stadsnät är gemensam och bedrivs i ServaNet AB. Under 2011 blev Ånge kommun delägare i ServaNet AB och öppnade möjligheten för fiberbredband för boende i områden mellan Torpshammar och centrala Ånge. I dag ägs ServaNet till 18,8 procent av HEMAB, till 75,4 procent av Sundsvall Elnät AB och 5,8 procent av Ånge kommun. HEMAB äger fortfarande 100 procent infrastrukturen i Härnösand med optofiber, kanalisation med mera. Medarbetare Just nu befinner vi oss i en period av intensiv generationsväxling vilken sker planerat och består dels av nyrekryteringar, dels av organisatoriska förändringar. Som en del i det interna projektet ”HEMAB 2015 - Strategiska framtidssatsningar” har under två års tid ett medarbetarprogram pågått där alla medarbetare engagerats. Parallellt har ett utvecklingsprogram för ledarskap pågått. Alla medarbetare har

Årsredovisning 11

deltagit aktivt för att förfina och ytterligare utveckla våra attityder och drivkrafter i syfte att uppnå ökad förändringskraft och ökad service internt och externt. HEMAB är certifierat för kvalitet, miljö och arbetsmiljö enligt ISO 9001, ISO 14001, AFS 2001 och OHSAS 18001. Vi har förbättrat våra interna rutiner och våra processers effektivitet vilket innebar att vi klarade omcertifieringen i maj 2011 med bravur och mottog goda omdömen från revisorerna. Fast anställda och långtidsvikarier gavs möjlighet att delta i Nöjd Medarbetar Index (NMI). Svarsfrekvensen blev högre än tidigare, 81 procent (76 respektive 73 procent vid föregående två mätningar, 2009 och 2007). NMI baseras på utvalda frågor i undersökningen. I år steg index med fyra enheter till 73 (69 / 2009 och 67 / 2007). Under året utbildades skyddsombud och chefer i arbetsmiljö och arbetsmiljölagstiftningen. Alla medarbetare har utbildats i Hjärt- och lungräddning. Framtiden Vårt andra stora vindkraftsprojekt, på Spjutåsberget mellan Fröland och Häggdånger, fortsätter. Fortsatta miljö- och fågelinventeringar genomförs under första delen av 2012 för upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning. Därefter lämnas tillståndsansökan in till Länsstyrelsen i Västernorrland. Under första halvan av 2012 pågår framtagande av beslutsunderlag för insamling och behandling av matavfall. Parallellt fortgår utredningen av de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för biogasproduktion i Härnösand. Under första delen av 2012 sker övertagande av de två nya vindkraftverken på Vårdkasen. Då börjar de leverera energi i form av grön el. Miljöpåverkan Affärsområdena Fjärrvärme, Renhållning och Vatten, som alla återfinns i moderbolaget, bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt 9 kap 6 § miljöbalken. Fjärrvärmes negativa miljöpåverkan sker främst genom utsläpp till luft av stoft, svavel och kväveoxider. Produktionen baseras till största delen på förnyelsebara bränslen. Tillförseln av bränslen som trädbränslen, pellets, torv och eldningsolja sker med lastbilstransporter. När det gäller utsläpp har vi hållit de rikt- och gränsvärden som gäller för verksamheten. I syfte att minska energiförbrukningen i renhållningens garage byttes fläktar och styrning i vårt garage ut samtidigt som uppvärmningen sågs över. Fjärrmanöver installerades vid garagets portar för att minska värmeförlusterna, samtidigt renoverades några av portarna. Ventilationen vid Miljöcentralen byggdes om och gjordes effektivare i syfte att minska energiförbrukningen. Den nya tekniken för luftning av lakvatten vid Älands avfallsanläggning installerades fullt ut. Renhållningens negativa miljöpåverkan sker främst från Älands avfallsanläggning genom utsläpp till ytvatten och grundvatten. Lakvattnet renas före utsläpp och återkommande provtagningar i recipienten visar ingen mätbar påverkan på fisk och bottenfauna. Utsläpp av metangas från Älands avfallsanläggning sker i mycket begränsad omfattning. Arbetet med att effektivisera energiförbrukningen i VAverksamheten har fortsatt under året. Bland större projekt kan nämnas installation av bergvärme vid avloppsreningsverken Norrstig, Mörtsal och Ramvik. Vattenverksamhetens negativa miljöpåverkan sker främst genom utsläpp av behandlat avloppsvatten till olika sjöar och vattendrag. Utsläpp till luft i form av lukt förekommer tidvis från vissa anläggningar. Miljöpåverkan kan även ske genom slam och avfallsprodukter från anläggningarna. Våra processer och driften av våra många anläggningar kräver mycket energi. Vi arbetar kontinuerligt med uppföljning av vår förbrukning och löpande åtgärder där de bedöms vara som mest miljö- och kostnadseffektiva.

HEAB

Information om verksamheten I samband med Elnätsdagarna 2011 fick vi motta ett diplom från Energimarknadsinspektionen för bästa ansökan om intäktsram 2012-2015 med motiveringen ”Härnösand Elnät AB har på ett förtjänstfullt sätt visat kunskap om kraven i den nya regleringen i sin motivering till yrkad intäktsram”. Ett antal elnätföretag har, med hjälp av branschorganisationen Svensk Energi, valt att överklaga beslutet om tilldelad intäktsram. Vi har valt att inte överklaga beslutet om intäktsram trots att vi inte fått hela det belopp vi ansökt om. Under året har vi i Elinorr-förbundet, mellan 16 kommunalägda elnätföretag i södra och mellersta Norrland, bildat ett gemensamt samriskbolag. Automatisering av övervakning i vårt elnät fortsätter. Under året har vi sammankopplat vårt fjärrkontrollsystem med vårt GIS/ NIS-system. Det innebär att kopplingar i fjärrkontrollsystemet visas i den digitala kartan och att vi med automatik får information om hur många av våra elnätkunder som blir drabbade vid elavbrott. För att förbättra leveranssäkerheten har vi installerat en ny krafttransformator och bytt reläskydd i fördelningsstationen i Västby. I år har stora insatser för att vädersäkra elnätet genom att ersätta luftledning med nedgrävda elkablar gjorts i flera områden. Samtidigt förbättrar vi leveranssäkerheten genom att öka omkopplingsmöjligheterna i elnätet. Vi har byggt anslutningsledningar (10 kV) till våra nya vindkraftverk som tas i drift i början av 2012. Nya eller utökade elanslutningar har utförts till ICA Maxi, Norrlands Trä, Norrlands Härdindustri och Kusthöjden. Vi har tecknat avtal med Stena Renewable om eldriftansvar för deras fem vindkraftverk på Möckelsjöberget, norr om Härnösand. Året avslutades med besök av stormen Dagmar. På morgonen annandag jul drabbades cirka 4 400 av våra elnätkunder på landsbygden av strömavbrott. Med engagerad personal från hela företaget och hjälp från lokala entreprenörer hade alla fastboende kunder strömmen tillbaka inom ca två dygn. Vi kommer på grund av stormen betala ut över 1 miljon kronor i avbrottsersättningar. Bortsett från stormen Dagmar kan vi se att antalet elstörningar i vårt elnätområde har minskat påtagligt jämfört med tidigare år. Miljöpåverkan Verksamheten inom Elnät är inte tillstånds- eller anmälningspliktig ur miljösynpunkt, men miljömålen är ändå högt ställda. Med övergång från luftledning till jordkabel minskar behovet av skogsoch åkermark för ledningsgator som därmed kan återlämnas till markägarna. Utbytt elmaterial källsorteras direkt på arbetsplatsen ute i fält. Hantering av isoleroljor inklusive provtagning av eventuellt PCB-innehåll i oljeisolerade transformatorer sker på ett miljömässigt sätt. Vi har genomfört provtagning till 100 procent för samtliga oljeisolerade transformatorer (647 stycken) under 2008 - 2011 för att fastställa eventuell förekomst av PCB. Framtida större projekt Samarbetet i Elinorr-förbudet fördjupas ytterligare i och med bildandet av ett samriskbolag. Det första konkreta projektet är att Elinorr certifierar sig för att kunna utföra kontroll av mätanläggningar, större än 63 Ampere, hos våra elnätkunder. Vi håller fortsatt hög ombyggnadstakt i våra elanläggningar för att minska avbrottstiderna hos våra kunder med fokus på ombygg-nad från friledning till jordkabel/hängkabel (10 kV). Inlämnande av åtgärdsplan till Energiinspektionen i avseende genomförd risk- och sårbarhetsanalys genomförd för år 2011. Detta är andra inrapporteringstillfället, som därefter sker årligen. Denna analys ligger till grund för våra investeringar och reinvesteringar i elnätet. – 27 –

Årsredovisning 11

Förslag till vinstdisposition: Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel Årets vinst Kronor

176 421 134 535 310 956

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att: i ny räkning överföres 310 956 Kronor 310 956 Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

Investeringar i Mkr Koncernen Bruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 112,2 Mkr (75,3) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning: Koncernen

Bruttoinv. 2011

Byggnader och mark Maskiner och anläggningar Inventarier Pågående anläggningar Summa

3,0 46,6 11,9 50,7 112,2

Bruttoinv. 2010 18,9 43,4 16,9 - 3,9 75,3

Moderbolaget Bruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 90,8 Mkr (47,8) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning: Moderbolaget

Bruttoinv. 2011

Byggnader och mark Maskiner och anläggningar Inventarier Pågående anläggningar Summa

3,0 29,2 10,3 48,3 90,8

Bruttoinv. 2010 18,4 17,7 14,9 - 3,2 47,8

– 28 –

Årsredovisning 11 Resultaträkning

Koncernen 2011 2010

Nettoomsättning 2 281 490 288 502 Aktiverat arbete för egen räkning 2 895 2 143 Övriga rörelseintäkter 11 133 7 047 295 518 297 692 Rörelsens kostnader: Råkraft, bränslen och förnödenheter - 60 836 - 76 663 Övriga externa kostnader 3 - 94 561 - 83 100 Personalkostnader 4, 5 - 74 505 - 71 722 Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar - 43 968 - 41 996 - 273 870 - 273 481

Rörelseresultat 2 21 648 Resultat från finansiella investeringar: Resultat från andelar intresseföretag 6 357 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 7 182 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 817 Räntekostnader och liknande resultatposter - 10 932 - 9 576

Not

24 211 434

223 411 730 15 422 239 563

228 904 487 14 945 244 336

- 43 957 - 94 193 - 56 202

- 59 879 - 82 712 - 54 505

- 28 552 - 222 904

- 26 087 - 223 183

16 659 -

21 153

182 694 - 9 190 - 8 314

419 195 - 9 225 - 8 611

8 345

12 542

- 8 210

- 12 250

135

292

135

292

Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner

12 072

15 458

Resultat före skatt

12 072

15 458

Skatt på årets resultat

- 3 051

- 3 876

11 582

9, 10

Årets resultat

9 021

– 29 –

419 240 - 9 846 - 8 753

Moderbolaget 2011 2010

Årsredovisning 11 Balansräkning Koncernen Moderbolaget Not 2011 2010 2011 2010 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 11 73 789 75 679 30 642 30 148 Maskiner och andra tekniska anläggningar 12 472 201 364 384 282 758 272 712 Inventarier, verktyg och installationer 13 54 448 51 962 34 979 31 532 Pågående nyanläggningar 14 54 968 4 233 52 495 4 226 Summa materiella anläggningstillgångar 655 406 496 258 400 874 338 618 Finansiella anläggningstillgångar Fordringar hos koncernföretag - 15 828 16 337 Andelar i koncernföretag 90 000 90 000 Andelar i intresseföretag 15 3 792 4 279 2 700 3 500 Fordringar hos intresseföretag - 1 350 - 1 350 Andra långfristiga värdepappersinnehav 16 1 691 979 1 690 978 Summa finansiella anläggningstillgångar 5 483 6 608 110 218 112 165 Summa anläggningstillgångar 660 889 502 866 511 092 450 783 Omsättningstillgångar Råvaror och förnödenheter 17 5 450 5 025 4 906 3 528 Summa varulager 5 450 5 025 4 906 3 528 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 44 011 57 917 43 722 57 631 Fordringar hos koncernföretag - 11 519 Fordringar hos intressebolag - 33 - 33 Aktuella skattefordringar 14 373 - 190 Övriga kortfristiga fordringar 2 800 1 315 2 190 711 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 3 636 1 813 3 423 1 550 Summa kortfristiga fordringar 50 461 61 451 60 854 60 115 Kassa och bank 29 369 27 158 19 703 15 201 Summa omsättningstillgångar 85 280 93 634 85 463 Summa tillgångar 746 169 596 500 596 555 Eget kapital och skulder Eget kapital 19 Aktiekapital 40 100 40 100 40 100 Bundna reserver 151 961 145 598 - Reservfond - 10 000 Balanserad vinst - 176 Balanserad förlust - 28 557 - 27 731 - Årets resultat 9 021 11 582 135 Summa eget kapital 172 525 169 549 50 411

78 844 529 627

Obeskattade reserver

40 100 10 000 5 884 292 56 276

25 - -

191 139

182 929

Avsättningar Avsättningar för pensioner 20 27 915 27 044 Uppskjutna skatter 10 67 401 64 357 Övriga avsättningar 19 003 19 505 Summa avsättningar 114 319 110 906

18 215 - 19 003 37 218

17 740 19 505 37 245

Långfristiga skulder 21 Skulder till kreditinstitut 257 972 42 650 135 000 Skulder till aktieägare 121 126 121 126 121 126 Övriga långfristiga skulder 643 643 643 Summa långfristiga skulder 379 741 164 419 256 769

40 000 121 126 643 161 769

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 21 5 602 25 000 Leverantörsskulder 37 438 40 907 Skulder till aktieägare 21 - 60 000 Skatteskulder 80 Övriga kortfristiga skulder 5 660 7 742 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 30 804 17 977 Summa kortfristiga skulder 79 584 151 626 Summa eget kapital och skulder 746 169 596 500

14 600 32 493 22 067 6 549 15 699 91 408 529 627

Ställda säkerheter - Ansvarsförbindelser - -

– 30 –

- 29 747 - 80 4 667 26 524 61 018 596 555 - -

Årsredovisning 11 Kassaflödesanalys Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010 Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster 21 648 24 211 16 659 21 153 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 23 43 981 45 453 28 525 29 811 Resultat från andelar i intressebolag 357 Resultat från övriga värdepapper 182 Erhållen ränta 817 Erlagd ränta 10 932 Betald inkomstskatt - 8 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 56 045

434 419 240 - 9 846 -3

- 182 694 - 9 190 -

419 195 - 9 225 -

60 908

36 870

42 353

Förändring i rörelsekapital Ökning / minskning av varulager - 425 6 893 - 1 378 Ökning / minskning av kundfordringar 13 906 - 8 894 13 909 Ökning / minskning av kortfristiga fordringar - 2 916 1 741 - 14 647 Ökning / minskning av leverantörsskulder - 3 469 12 452 - 2 747 Ökning / minskning av kortfristiga skulder 68 574 21 988 - 27 642 Kassaflöde från den löpande verksamheten - 5 433 95 088 4 365

6 340 - 7 496 724 9 768 3 347 55 036

Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar 112 192 - 75 317 Försäljning av inventarier - 2 716 Placering i övriga finansiella anläggningstillgångar - 1 438 - 1 635 Kassaflöde från investeringsverksamheten - 110 754 - 74 236

- 90 809 - 1 946 - 88 863

- 47 788 2 716 - 691 - 45 763

Finansieringsverksamheten Amortering - 908 - 14 800 Ny upplåning 125 306 Utdelning - 6 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 118 398 - 14 800

- 95 000 - 6 000 89 000

- 14 400 - - 14 400

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början

2 211 27 158

6 052 21 106

4 502 15 201

- 5 127 20 328

Likvida medel vid årets slut

29 369 27 158

19 703

15 201

– 31 –

Årsredovisning 11 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Bolagets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd med undantag av BFNAR 2008:1 Koncernredovisning I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50% av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i dotterföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som utdelning från dotterföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Intresseföretagsredovisning Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20% av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Andelarnas värde inkluderar goodwill (efter avdrag för ackumulerade avskrivningar) vid förvärvet. I koncernens resultaträkning ingår som intäkt koncernens andel av intresseföretagets resultat. Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten. I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utländska valutor Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, t ex terminssäkring, används terminskursen. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens avistakurs. Intäkter Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, samt andel i intressebolags skatt. Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från skatteverket. Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat- och balansräkningarna. Immateriella tillgångar Nyttjanderätter Utgifter för förvärvade nyttjanderätter balanseras och skrivs av linjärt över dess avtalsreglerade nyttjandetid, normalt högst 20 år. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader.

– 32 –

Årsredovisning 11 Linjär avskrivningsmetod används för de flesta typer av materiella tillgångar. Undantaget görs på deponiyta som skrivs av i takt med att den nyttjas vilket är beräknat till ca 10 år. Fr o m 2010 års investeringar på elledningar så har avskrivningstiden ökat från 15 år till 30 år för att anpassas till den nya regleringsmodellen. El-ledningar

15-30 år

Mottagnings- och fördelningsstationer

15 år

Transformatorer

15 år

Fjärrvärmeledningar

20 år

Maskiner i Hetvattencentral

15 år

Gasanläggning

15 år

Gasledningar

25 år

Byggnader, markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer

10-50 år 10 år 3-5 år

Statliga stöd Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor. Statligt stöd som hänför sig till förväntade kostnader redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet är avsett att kompensera. Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar har reducerat tillgångens redovisade värde. Varulager Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Avsättningar Avsättningar redovisas när Koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför ineller utbetalningar. Elcertifikat Lagerförda elcertifikat värderas till anskaffningsvärdet, dvs noll kronor, avseende de certifikat som var registrerade på vårt konto hos Svenska Kraftnät per 2011-12-31. Marknadsvärdet av dessa elcertifikat var vid årsskiftet cirka 16,0 (17,8) Mkr.

Not 2 Nettoomsättningens och rörelseresultatets fördelning på affärsområde Koncernen Nettoomsättning Rörelseresultat 2011 2010 2011 2010 Fjärrvärme 124 060 141 631 - 1 232 12 705 Renhållning 52 477 40 794 12 440 2 465 Vatten o. Gator/Vägar 46 266 45 497 6 000 6 087 Övrigt - - - 549 - 104 Elnät 58 687 60 580 4 989 3 058 Summa 281 490 288 502 21 648 24 211

– 33 –

Moderbolaget Nettoomsättning Rörelseresultat 2011 2010 2011 2010 124 514 142 392 52 570 40 948 46 327 45 564 - - - - 223 411 228 904

-1 12 6 -

232 12 705 440 2 465 000 6 087 549 - 104 - 16 659 21 153

Årsredovisning 11 Not 3 Operationella leasingkostnader Hyresavtal leasing maskiner och inventarier har ingåtts enligt följande: Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år. Leasingkostnaderna för året har uppgått till:

Koncern 2011 2010

Moderbolag 2011 2010

771

1 190

725

986

372 1 218

1 059 1 654

372 1 002

1 013 1 417

Not 4 Anställningsavtal VD VD är enligt avtal 2005-06-21 tillsvidareanställd från och med 2005-08-01 och undantas från bestämmerlserna i lagen om anställningsskydd, LAS. I fråga om allmänna anställningsvillkor i övrigt tillämpas bestämmerlserna efter samma grunder som gäller för övriga anställda i företaget. Utöver pension enligt lag utgår pension enligt vid företaget gällande PA-KFS. VD äger rätt att, för kostnad motsvarande PA-KFS-premien, utnyttja den så kallade alternativregeln i PA-KFS. För anställningen gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från företaget betalas i samband med anställningens upphörande en engångsersättning till VD motsvarande totalt 12 månadslöner. Not 5 Personal Medelantalet anställda Kvinnor Män Totalt

Koncernen 2011 2010 20 108 128

17 80 97

Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören 1 288 1 201 Löner och ersättningar till övriga anställda 48 617 44 788 Summa löner och ersättningar 49 905 45 989

1 288 36 570 37 858

1 201 34 644 35 845

Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören Pensionskostnader för övriga anställda Totalt

20 106 126

Moderbolaget 2011 2010

15 273

15 179

11 869

12 174

364 7 285

309 5 760

364 5 126

309 4 100

72 827

67 237

55 217

52 428

- 9 9

2 7 9

9 9

2 2

1 1

2 2

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor Män Totalt

2 7 9

Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Män Totalt

1 1

Från och med 1997-01-01 omfattas bolagets anställda av PA-KFS, ett så kallat nettopensionssystem med försäkringslösning via KPA, där de anställda garanteras en förmånsbaserad pension där nivån av slutlön är: 10% i skiktet 0-7,5 basbelopp, 65% i skiktet 7,5-20 basbelopp och 32,5% i skiktet 21-30 basbelopp. Även en årlig premieavsättning om 1% av årslönen görs. Premier för intjänande tjänstepensioner betalas månatligen till KPA. Pensionstagare, förmånstagare och personal som slutat sin anställning men som ännu ej uppbär pension omfattas av PA-KL. Kostnaderna för detta motsvaras av faktiskt utbetalda pensioner, vilka utbetalas av KPA somfakturerar bolaget. Fram till 1996-12-31 motsvarades tjänstepensionsåtagandena för samtliga anställda av kontoavsättning i bolagets balansräkning.

– 34 –

Årsredovisning 11 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro % - långtidssjukfrånvaro *% - sjukfrånvaro för män % - sjukfrånvaro för kvinnor % - anställda - 29 år % - anställda 30 - 49 år % - anställda 50 år - %

Koncernen 2011 2010 2,3 0,8 2,5 1,5 0,7 2,8 2,0

2,1 0,6 2,1 2,0 0,2 1,9 2,5

Moderbolaget 2011 2010 2,2 0,6 2,4 1,5 0,9 3,3 1,2

1,9 0,2 1,8 2,1 0,2 2,2 1,7

* Med långtidssjuk avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Not 6 Resultat från andelar i intresseföretag Resultatandel ServaNet AB Resultatandel Kommunbränsle i Ådalen AB

Koncernen 2011 2010 - 44 357 390 357 434

Not 7 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Realisationsresultat vid försäljningar Summa

Koncernen 2011 2010 182 419 182 419

Moderbolaget 2011 2010 182 419 182 419

Not 8 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Utdelningar Ränteintäkter Summa

Koncernen 2011 2010 - 10 817 230 817 240

Not 9 Skatt på årets resultat Aktuell skatt för året Uppskjuten skatt Summa

Koncernen 2011 2010 8 3 3 043 3 873 3 051 3 876

Moderbolaget 2011 2010 - 10 694 185 694 195

Skillnaden mellan bolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats består av följande komponenter: Moderbolaget Redovisat resultat före skatt 135 292 Skatt enligt gällande skattesats 36 76 Skatteeffekt av kostnader/intäkter som inte utgör underlag vid skatteberäkningen: Utdelning Skattefria intäkter Ej avdragsgilla kostnader Återföring bandsjölänken Förlustavdrag Summa Not 10 Uppskjuten skatt

- - 3 66 - 99 - -

-3 53 - 71 - 55 -

Koncernen 2011 2010 67 401 64 357

Moderbolaget 2011 2010 50 270 48 110

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper på verksamheten utgörs av uppskjuten skatt på obeskattade reserver

– 35 –

Årsredovisning 11 Not 11 Byggnader och mark

Koncernen 2011 2010

Ingående anskaffningsvärden 148 005 129 092 Inköp 2 976 18 913 Erhållna bidrag - 16 435 - 16 435 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 134 546 131 570 Ingående avskrivningar - 55 891 - 51 782 Årets avskrivningar - 4 866 - 4 109 Utgående ackumulerade avskrivningar - 60 757 - 55 891 Utgående restvärde enligt plan 73 789 75 679

Moderbolaget 2011 2010 46 865 2 976 - 12 600 37 241 - 4 117 - 2 482 - 6 599 30 642

28 423 18 442 - 12 600 34 265 - 2 495 - 1 622 - 4 117 30 148

Bokfört värde byggnader Bokfört värde mark

37 595 36 194

39 808 35 871

8 989 21 653

9 393 20 755

Taxeringsvärden Byggnader Mark

38 117 1 951

2 791 -

Not 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar

Koncernen 2011 2010

Ingående anskaffningsvärden 883 753 840 273 Inköp 46 576 43 480 Erhållna bidrag - 31 419 - 31 419 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 898 910 852 334 Ingående avskrivningar - 477 950 - 448 914 Årets avskrivningar - 29 685 - 29 036 Utgående ackumulerade avskrivningar - 507 635 - 477 950 Ingående nedskrivningar - 10 000 - 10 000 Utgående ackumulerade nedskrivningar - 10 000 - 10 000 Utgående restvärde enligt plan 381 275 364 384 Finansiell leasing KVV 90 926 - Utgående restvärde enligt plan inklusive finansiell leasing 472 201 364 384

Moderbolaget 2011 2010 459 554 441 807 29 233 17 747 - 31 419 - 31 419 457 368 428 135 - 145 423 - 127 480 - 19 187 - 17 943 - 164 610 - 145 423 - 10 000 - 10 000 - 10 000 - 10 000 282 758 272 712 - 282 758

272 712

Koncernen och moderbolaget VA-anläggningar har övertagits från Härnösands Kommun, som utgör tillbehör till fastigheter som kommunen behåller, till ett värde av 87 644 957 kronor. Ledningarna ägs civilrättsligt av Härnösand Energi & Miljö AB och för att trygga rätten till ledningarna har a) nyttjanderättsavtal tecknats för gatumark mm b) servitutsavtal tecknats för övrig mark Not 13 Inventarier, verktyg och installationer Koncernen 2011 2010 Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljning och utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Försäljning och utrangering Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan

146 456 145 784 11 983 16 899 - 15 039 - 16 227 143 400 146 456 - 94 494 - 99 313 - 9 419 - 8 656 14 961 13 475 - 88 952 - 94 494 54 448 51 962

– 36 –

Moderbolaget 2011 2010 98 380 99 254 10 348 14 884 - 14 577 - 15 758 94 151 98 380 - 66 848 - 73 562 - 6 884 - 6 328 14 560 13 042 - 59 172 - 66 848 34 979 31 532

Årsredovisning 11 Not 14 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Under året genomförda omfördelningar Utgående nedlagda kostnader Not 15 Andelar i intresseföretag Kommunbränsle i Ådalen AB Org nr: 556220-6200 Säte: Härnösand Kapitalandel: 40% Rösträttsandel: 40% ServaNet AB Org nr: 556765-9296 Säte: Sundsvall Kapitalandel: 20% Rösträttsandel: 20%

Koncernen 2011 2010 4 233 52 654 - 1 919 54 968

8 172 14 781 - 18 720 4 233

Moderbolaget 2011 2010 4 226 50 181 - 1 912 52 495

7 509 15 444 - 18 727 4 226

Koncernen 2011 2010

Moderbolaget 2011 2010

3 792

3 435

2 700

844

800

3 792

4 279

2 700

3 500

Bolagets kapital- och rösträttsandel i ServaNet AB understiger 20% varvid det inte klassificeras som intresseföretag längre. Not 16 Övriga långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärden Tillkommande värdepapper ServaNet AB Avgående värdepapper Nordsvenska Kraft/SEB Utgående redovisat värde, totalt

Koncernen 2011 2010 979 800 - 88 1 691

Värdepapper Elinorr ServaNet AB Norrsken AB Summa Not 17 Varulager Värderat till anskaffningsvärde Olja Bränsle Material, reservdelar och förnödenehter Summa

1 128 1 - 150 979

Moderbolaget 2011 2010 978 800 - 88 1 690

1 128 - 150 978

Bokfört värde 1 800 890 1 691

Koncernen 2011 2010

Moderbolaget 2011 2010

1 490 3 234 726 5 450

1 490 3 137 279 4 906

1 430 1 986 1 609 5 025

1 430 1 921 177 3 528

Not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Sent fakturerad intäkt Förutbetalda kostnader övrigt Summa

Koncernen 2011 2010 1 345 2 291 3 636

- 1 813 1 813

– 37 –

Moderbolaget 2011 2010 1 345 2 078 3 423

1 550 1 550

Årsredovisning 11 Not 19 Förändring av eget kapital Koncernen Eget kapital 2011-01-01 Förskjutningar mellan bundna och fria reserver Avgår resultatandel i ServaNet AB Utdelning Årets resultat Eget kapital 2011-12-31

Aktiekapital 40 100

Bundna reserv 145 598

- - - - 40 100

6 363 - - - 151 961

Moderbolaget Eget kapital 2011-01-01 Utdelning Årets resultat Eget kapital 2011-12-31

Aktiekapital 40 100 - - 40 100

Reservfond 10 000 - - 10 000

Fria reserv/årets res - 16 149 - 6 363 - 45 - 6 000 9 021 - 19 536 Fritt eget kapital 6 176 - 6 000 135 311

Aktiekapitalet består av 401 000 st aktier med kvotvärde á 100 kronor. Not 20 Avsättningar Avsättningar för pensioner Avsättning vid periodens ingång Pensionsskuldens förändring Avsättning vid periodens utgång Not 21 Långfristiga skulder Räntebärande skulder

Koncernen 2011 2010 27 044 871 27 915

28 140 - 1 096 27 044

Koncernen 2011 2010

Moderbolaget 2011 2010 17 740 475 18 215

18 569 - 829 17 740

Moderbolaget 2011 2010

Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Skulder till aktieägare Övriga skulder Summa

172 250 85 722 121 126 643 379 741

42 650 - 121 126 643 164 419

135 000 - 121 126 643 256 769

40 000 121 126 643 161 769

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Skulder till aktieägare Summa

400 5 202 - 5 602

25 000 - 60 000 85 000

- - - -

14 600 22 067 36 667

385 343

249 419

256 769

198 436

135 000 - 643 135 643

40 000 643 40 643

Summa räntebärande skulder

Förfallotider Den del av skulderna som förfaller till betalning mellan år ett till år fem. Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Övriga skulder Summa

1 600 17 730 643 19 973

41 600 - 643 42 243

Den del av långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Skulder till aktieägare Summa

170 650 67 992 121 126 379 741

– 38 –

1 050 - 121 126 164 419

- - 121 126 256 769

121 126 161 769

Summa eget kapital 169 549 - 45 - 6 000 9 021 172 525 Summa eget kapital 56 276 - 6 000 135 50 411

Årsredovisning 11 Not 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna semesterlöner Upplupen komptid Upplupna sociala avgifter Upplupna kostnader KVV Upplupna räntor Turbinrevision Noxavgifter Sent ankomna fakturor Övriga poster Summa

Koncernen 2011 2010 2 406 461 922 8 822 230 10 025 1 500 2 396 4 042 30 804

Moderbolaget 2011 2010

2 552 442 759 8 777 5 - - - 5 442 17 977

1 795 355 691 8 822 230 10 025 1 500 2 396 710 26 524

1 947 343 734 8 777 5 3 893 15 699

Not 23 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. Resultatandel KBAB Avskrivningar Avsättningar Summa

Koncernen 2011 2010 - 357 43 968 370 43 981

Moderbolaget 2011 2010

- 41 996 3 457 45 453

- 28 552 - 27 28 525

26 087 3 724 29 811

Not 24 Andelar i dotterföretag Moderbolaget Kapital- andel % Härnösand Elnät AB 100 Org nr: 556133-3328 Säte: Härnösand

Rösträtts- andel %

Antal aktier

Bokfört värde 111231

Eget kapital 111231

100

180 000

90 000

22 147

Not 25 Obeskattade reserver Ingående värde ackumulerad avskrivning utöver plan Årets förändring Utgående värde ackumulerad avskrivning utöver plan

Moderbolaget 2011 2010 182 929 8 210 191 139

– 39 –

170 679 12 250 182 929

Årsredovisning 11 Härnösand den 12 mars 2012

Ingvar Viklund Ordförande

Eva Goes

Lennart Bolander

Karl-Ejnar Björner

Lars-Gunnar Hultin

Ingvar Johansson

Christina Meltin Westerlund

Rolf Byström Arbetstagarrepresentant

Hans-Åke Johansson Arbetstagarrepresentant

Ingemar Forzelius Verkställande direktör

– 40 –

Årsredovisning 11 Revisionsberättelse Till årsstämman i Härnösand Energi & Miljö AB Org.nr 556526-3745

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi och Miljö AB för år 2011 Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktören uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Härnösand Energi och Miljö AB för år 2011. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Härnösand den 12 mars 2012 Ernst & Young AB

Bengt Söderström Auktoriserad revisor

– 41 –

Årsredovisning 11 FLERÅRSJÄMFÖRELSE Koncernen och moderbolagets ekonomiska utveckling i sammandrag. Koncernen Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Balansomslutning, tkr Antal anställda, st Soliditet, % Avkastning på totalt kapital, % Avkastning på eget kapital, %

2007 253 194 14 464 553 902 135 24,8 4,5 10,6

2008 274 866 10 243 535 359 133 26,6 4,0 7,2

2009 282 433 16 908 557 948 129 28,3 4,7 10,7

2010 288 502 15 458 596 500 128 28,4 4,2 9,1

2011 281 490 12 072 746 169 126 23,1 3,1 7,0

Moderbolaget Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Balansomslutning, tkr Antal anställda, st Soliditet, % Avkastning på totalt kapital, % Avkastning på eget kapital, %

2007 194 437 13 412 525 891 97 31,0 4,4 8,2

2008 222 498 9 413 509 407 97 33,1 3,9 5,6

2009 222 555 14 322 537 339 99 34,0 4,3 7,9

2010 228 904 12 542 529 627 97 36,1 4,1 6,6

2011 223 411 8 345 596 555 97 32,1 3,0 4,4

Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på totalt kapital Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt). Balansomslutning Från och med 2011 ingår finansiell leasing av Kraftvärmeverket på koncernnivå i balansomslutningen. Ingen justering har gjorts för tidigare år avseende nyckeltalen. Beloppet för 2011 är 90 924 tkr.

KÄNSLIGHETSANALYS HEMAB:s resultat påverkas av ett antal olika faktorer. En del av dessa faktorer har vi begränsade möjligheter att påverka. Det kan t.ex vara priset på den el vi säljer som styrs av den nordiska elmarknaden Nordpool. Vi har nedan gjort en bedömning av de faktorer i HEMAB:s verksamhet som är utsatta för prisvariationer. Förändringen ligger i det intervall som vi bedömmer som en rimlig avvikelse under ett verksamhetsår. Riskslag Förändring Effekt på årsresultat % av årsresultat Elinköp 5 öre/kwh 1,6 Mkr 18% Elförsäljning 10 öre/kwh 4,2 Mkr 47% Elcertifikat 30 kr/certifikat 1,6 Mkr 18% Utsläppsrätter 30 kr/rättighet 0,4 Mkr 4% Räntor 0,5 %-enheter 1,6 Mkr 18%

– 42 –

Snabbfakta om HEMABs affärsområden Elnät

Renhållning

REGIONLEDNING

MOTTAGEN JORD FÖR BEHANDLING

13 739 130 kV 13 kilometer REGIONLEDNING 40 kV 35 kilometer HÖGSPÄNNINGSLEDNING 10 kV – Jordkabel 294 kilometer – Hängkabel 13 kilometer – Friledning 177 kilometer LÅGSPÄNNINGSLEDNING 0,4 kV – Jordkabel 619 kilometer – Hängkabel 339 kilometer ELNÄTETS LÄNGD 1550 kilometer MEDARBETARE 24 ANTAL KUNDER

Fjärrvärme

1822 FÖRSÄLJNING VÄRME 163 GWh FÖRSÄLJNING EL 31 GWh ERHÅLLNA ELCERTIFIKAT 32 643 stycken FJÄRRVÄRMENÄTETS LÄNGD 110,8 km MEDARBETARE 23 ANTAL ANSLUTNINGAR

ANTAL KUNDER

8 885

OCH /ELLER DEPONERING

83 057 ton

BESÖK MILJÖCENTRALEN

– Cirka 192 bilar per vardag BESÖK ÄLANDS AVFALLSANLÄGGNING

– Cirka 154 bilar per vardag 27

MEDARBETARE

Vatten

ANTAL KUNDER

5 229

8 miljoner liter 470 kilometer VATTENVERK 7 stycken AVLOPPSRENINGSVERK 9 stycken MEDARBETARE 21 PRODUCERAD VATTENMÄNGD LEDNINGSNÄT

– 25 –

Här utvecklas framtidens förnybara energi

Solkraftverk.

Ingemar Forzelius, vd HEMAB, Fred Nilsson, kommunalråd, och Ingvar Wiklund, ordförande HEMAB, inviger Härnösands Energipark.

Solenergi blir till fjärrvärme! Härnösands Energipark är en testanläggning för små enheter för eloch värmeproduktion. I dag finns där ett solkraftverk, ett litet vindkraftverk och solföljande solceller. Energiparken är en unik visningsplats för teknik och inspirerande förebild i Sverige. Energin som produceras går direkt till våra kunder i både eloch fjärrvärmenätet.

Andreas Einarsson

Pär Marklund

• Solenergi till alla fjärrvärmekunder • Studiebesök för grundskola, gymnasium och universitet med flera • Unik anläggning med laborationsmöjligheter

Välkommen på studiebesök! Ta kontakt med Andreas Einarsson, 070-657 75 26 eller Pär Marklund, 073-275 47 77