SOLFBLADET Maj 2019 / Årgång 13 Nr. 25
FM-medalj i orientering
Husdjurspark på kommande
Suomalainen yhteenveto
s. 4-5
s. 14
s. 22-23 Solfbladet maj 2019 1
Solf byaråds styrelse 2019 Ordförande: Inger Tallgård Viceordförande: Hanna Svarvars Kassör: Bengt Brors (Hembygdsforskarna) Sekreterare: Maria Blomberg (Stundars) Ansvarig för Solfbladet: Sara Bergström Informationsansvarig: Susanna Vägar (Solf Marthaförening) Byggansvarig: Greger Snickars Medlemmar: Peter Båsk (Stundars), Ebba-Stina Beukelman (Solf församling), Nina Kallio (Folkhälsan), Mikael Englund (Solf lokal-tv), Daniel Klockars (Solf lantmannagille), Ari Mäkinen (Solf Hem och skola), Daniela Sandbacka (Bjarnes musikskola), Kati Källman (Korsholms 4H), Fredrik Råholm (Solf IK/Skid), Virpi Snickars (Solf IK/orientering), Mia Nyholm (Solf IK/fotboll), Marice Nedergård (Röda korset Solf avdelning), Victor Svarvars (Solf uf), Tove Söderholm (Korsholms sportryttare och Wahlrooska), Magnus Nyberg (Solf FBK), Lotta Flemming (Munsmo hembygdsförening), Susanna Vestling (Solf jaktförening), Jan Lundström Du kan bli stödjande medlem genom att betala in 10 euro till Byarådets bankkonto FI 61 497020 200166 75. Ta kontakt med oss via solfbyarad@gmail.com
Solfbladet ges ut av Solf byaråd r.f., en förening som har fungerat sedan år 2000 för att driva Solfs invånares intressen, öka trivseln och gemenskapsandan, samt befrämja en positiv utveckling av byn. I styrelsen sitter representanter från många olika föreningar som verkar i Solf med omnejd. Redaktion: Sara Bergström (ansv.) sara.bergstrom@yle.fi, Bengt Brors, Peter Båsk, Lotta Flemming, Inger Tallgård, Kenth Nedergård, Susanna Vestling Översättningar: Anne Levlin Annonser: Bengt Brors Pärmbild: Peter Båsk Layout: Kustmedia Ab Tryck: KTMP 2019 Upplaga: 1100 ex JÖMÄRKT MIL
Innehåll: Hälsning från byarådet................................ 2
Husdjurspark på kommande ................... 14
100-års jubileum vid Söderfjärden ........ 3
Lekbondstuga nytt för i år ......................... 15
Första FM-medaljen ..................................... 4
Stundars kloka gumma ur tiden ............. 15
Historiska romaner ...................................... 6
Solf UF: en lokal för alla .............................. 16
Fjärde generationens lantbrukare ......... 8
Det händer på Wahlrooska ....................... 16
Solf historia ges ut ....................................... 10
Flotta-Matt bodde i en jordkula .............. 18
Renovering av gamla skolan .................... 10
Förr och nu ...................................................... 19
Fem Frågor till Inger Tallgård ................... 11
Hvad fordom timat ...................................... 20
Solf daghem tas i bruk................................. 12
Suomalainen yhteenveto .......................... 22
Vattenrutschbana installeras..................... 13
Hälsning från byarådet
S
om ny ordförande var jag tvungen att ta en titt i stadgarna. Föreningens avsikt är att driva Solfs invånares intressen, öka trivseln och gemenskapsandan, vårda traditionerna och befrämja en positiv utveckling av byn. Här skötte sig de förra ordförandena helt fenomenalt och jag har stora skor att stiga i. Allt börjar med en idé. Men idén blir inget om inte följande person hakar på. Sedan är det lättare för den tredje att hålla med och den fjärde att vidareutveckla idén. Sen kommer frågan hur mycket det kostar och varifrån vi hittar pengar för det. Där dalar kurvan lite. Inget är gratis. Inte ens talkoarbete. Man vill inte ge bort sin dyrbara fritid. Men när någon säger ”Vi gör det tillsammans”, då stiger motivationskurvan igen. Jag tänker att vi ytterligare kunde öka gemenskapsandan i byn om vi bara hittar synergieffekterna. Kunde ungdomsföreningen ha något gemensamt med marthaföreningen eller kunde hem och skolaföreningen ha något gemensamt med Solf IK? Kunde lantmannagillet ha något gemensamt med 4H? Vad säger ni om idén att ha ett stormöte där föreningarna träffas och diskuterar kring olika typer av samarbeten. Enligt stadgarna fullföljer föreningen avsikten genom att ordna talkoarbeten, ge utlåtanden och göra anhållanden till myndigheter i olika ärenden, arrangera informations- och utbildningstillfällen och genom andra lämpliga medel verka för bybornas bästa. Min motivationskurva steg vid de där sista orden ”verka för bybornas bästa”. Jag vill önska alla en skön sommar och höst! Inger Tallgård
4041 0955 Tryckeri
2 Solfbladet maj 2019
ORDFÖRANDE INGER TALLGÅRD
VILL DU MEDVERKA MED MATERIAL TILL SOLFBLADET? Ta kontakt med sara.bergstrom@yle.fi eller solfbyarad@gmail.com senast i september då redaktionen träffas.
100-årsjubileum vid SÖDERFJÄRDEN Söderfjärden 16 juni100 FESTDAG VID I sommar har det gått hundra år sedan Söderfjärdens torrMETEORIAN, läggning inleddes. Det firas292 MARENVÄGEN söndagen den 16 juni med ett Söderfjärden 100-års 100-årsjubileum vid Meteorian, jubileum avVid torrMarenvägen 292. besöksläggningens centret Meteoria Söderfjärden inledande ligger fokus på det stora torrläggningsprojekt som under 16 juni årensöndag 1919-1927 omvandlade platsen från havsvik till jordServering av fiskbruksbygd. Vid festen skall soppa från kl 11.30 en minnessten över torrläggningen och dess tillskyndare Festprogrammet avtäckas.
inleds kl 13
Sommaren 2019 har hundra år förflutit sedan Söderfjärdens torrläggning inleddes. Söndagen 16 juni arrangerar föreningar kring SöderfjärdenFesten en 100-årsfest vidoch Servering avden fisksoppa från kl 11.30 är gratis besökscentret Meteoria Söderfjärden, där fokus ligger på det stora torrläggningsöppen för alla projekt som under åren 1919-1927 omvandlade platsen från havsvik till – VÄLKOMMEN! jordbruksbygd. Vid festen skall en minnessten över torrläggningen och dess tillskyndare avtäckas. • Minnesstenens avtäckning - Vasas stadsdirektör Tomas Lokal värd för evenemanget är Häyry, Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg och Meteoria-sektionen x Minnesstenens avtäckning - Vasas stadsdirektör Tomas Häyry, Korsholmsinom Sundom Malax kommundirektör Jenny Malmsten kommundirektör Rurik Ahlberg och Malax kommundirektör Jenny Malmsten
Fest-programmet inleds kl 13
• • • • • • •
bygdeförening.
Musik sångoch - Hasse Martin, Maj-Britt Martin och Martin och Allsångsparullen samt Solf x och Musik sång - Hasse Martin, Maj-Britt Festarrangörer är alla hembygdsAllsångspatrullen samt Solf Blåsorkester. Blåsorkester. föreningar runt Söderfjärden: x -Festtal docent Holger Wester Festtal docent -Holger Wester Kort föreläsning om Söderfjärdens torrläggning och täckdikning Kortx föreläsning om Söderfjärdens torrläggning och • Stundars dräneringstekniker Rainer Rosendahl täckdikning - dräneringstekniker Rainer Rosendahl • Solf byaråd x En historisk traktorkavalkad – Malax Veterantraktorförening En historisk traktorkavalkad • Munsmo hembygdsförening x Meteorians utställningar – bl.a. expon med historiska jordbruksredskap och – Malax Veterantraktorförening maskiner • Sundom bygdeförening Meteorians utställningar x Filmvisningar • Malax museiförening – bl.a. med historiska jordbruksredskap och x expon Försäljning av Söderfjärden-fisksoppa klmaskiner 11.30 -13 och kaffe samt böcker och • Söderfjärdens föreningsmaterial före och efter festprogrammet Filmvisningar Försäljning av Söderfjärden-fisksoppa kl 11.30 -13 Festen är gratis och öppen för alla –före VÄLKOMMEN! och kaffe samt böcker och föreningsmaterial och efter festprogrammet
torrläggningsföretag • Söderfjärdens hembygdsförening • Sundom Marthaförening
Lokal värd för evenemanget är Meteoria-sektionen inom Sundom bygdeförening. Festarrangörer är alla hembygdsföreningar runt Söderfjärden: Stundars, Munsmo hembygdsförening, Sundom bygdeförening, Malax museiförening, Söderfjärdens torrläggningsföretag och Söderfjärdens hembygdsförening samt Sundom Solfbladet maj 2019 3 Marthaförening
Första FM-medaljen i orientering till Solf Hösten 2018 skrev tre unga flickor historia för Solf IK. Då sprang Olivia Hahn, Ines Tuohimaa och Fia Snickars hem den första FM-medaljen i orientering till föreningen. Flickorna tävlade i klassen D15-18 i stafett-FM i Rovaniemi och lyckades springa hem en överraskande bronsmedalj.
Olivia Hahn i full fart mot mål.
TEXT: KENTH NEDERGÅRD FOTO: KENTH NEDERGÅRD OCH PRIVATA
F
öljande helg var det dags igen för Olivia Hahn. Då tävlade hon i FM i nattorientering i Hauho. Framgångarna fortsatte och denna gång blev det en individuell silvermedalj i FM. I sommarens Solfbladet har vi valt att hålla en pratstund med Olivia och höra om hennes brinnande intresse för orientering. Förutom FM-medaljerna finns det många priser av olika valörer hemma i prisskåpet på Myrvägen i Solf. FSOM-medaljer, distriktsmästerskap och andra priser samsas om utrymmet. – Tävlingarna är det bästa med orienteringen, förklarar Olivia med ett leende. 4 Solfbladet maj 2019
– Det är roligt att få tävla. Och varje gång hoppas man på att bli bättre än senast. Självförtroendet är det inget fel på hos tonåringen som fyller sexton år i sommar. – I år är målsättningen att bli topp tio i alla FMtävlingar jag ställer upp i, meddelar hon.
Helhjärtad satsning Olivias satsar hårt. Hon tränar sex dagar i veckan. Några dagar blir det orientering och resten av dagarna är det mest löpträ-
ning. Sedan hösten har hon också fått sponsorering av MyMax, som bjuder på fri tillgång till byns gym så ofta hon vill. Orientering är ingen sport som var bekant för varken Olivia eller hennes familj
sedan tidigare. Hon fick upp ögonen för sporten när hon började i skolan och deltog i nybörjarträningar. Det kändes direkt roligt och sedan dess har hon bara fortsatt. – Att få springa iväg i skogen och bara fokusera på sig själv och orienteringen är det bästa som finns, tycker Olivia. Orientering är en sport man egentligen kan hålla på med hur länge som helst. Olivia berättar med intresse om en senior från norra Österbotten, som är närmare 90 år men fortfarande deltar i alla distriktsmästerskap som han kan. – Orientering kan man hålla på med så länge man bara kan springa, konstaterar hon.
Billig men tidskrävande sport Orientering är i sig ingen dyr sport. Det som behövs är en bra kompass, bra orienteringsskor och tävlingsdräkt. Tävlingsavgifterna är låga och på juniornivå är det föreningen som står för tävlingsavgifterna. Det som däremot kostar och tar tid är den helhjärtade satsningen under tävlingssäsongen. – Nackdelen med orienteringen är att tävlingssäsongen är lång, i princip från april till oktober, förklarar Olivias pappa Aleksis, som förutom som tränare också fungerar som chaufför. – Vill man vara med på topp, gäller det att åka land och rike runt för att tävla under hela säsongen. Tävlingarna ordnas runt om i landet. I praktiken betyder det att Olivia och pappa Aleksis åker iväg på tävling så gott som varje helg. Det blir många långa resor och nätter på hotell eller hos släkt och vänner runt om i landet. Ibland får även hela familjen vara med. Under somrarna ordnas flera längre tävlingar bestående av olika lopp på en och samma ort. Senaste sommar kombinerade Olivia och familjen semestern med deltagande i O-ringen i Sverige. Hon blev sammanlagt 14:e bäst i sin klass av över 170 deltagare. Utan en onödig miss i ett lopp, kunde hon lätt blivit med bland de tio bästa i tävlingen, som lockar de bästa orienterarna i Norden. I år åker familjen på nytt på orienteringssemester till Sverige för att upprepa och förhoppningsvis förbättra resultatet.
Kartteknik och löpning Karttekniken är Olivias starka sida. – Det finns många som är duktiga på att löpa, men jag har lätt för att läsa kartan, menar Olivia.
Prisutdelning i FM i nattorientering i Hauho
För att tävla i orientering behövs en kompass, karta och en emit (digital stämpelverktyg) << Olivia Hahn med sina två FM-medaljer i silver och brons, som hon fick senaste höst.
– Att snabbt förstå och kunna läsa kartan, innebär att man inte behöver springa lika mycket. Löpningen har inte utvecklats som hon velat, eftersom hon först fick mykoplasma för några år sedan och sedan led av dålig inomhusluft i skolan. Hon har haft svårt med träningarna speciellt vintertid. Men efter byte av skola i början av 2018, känns det bättre. Till hösten hoppas hon kunna börja i idrottsgymnasiet i Vörå för att då kunna
satsa ännu mer på sin älsklingssport. I idrottsgymnasiet finns en speciell orienteringslinje, som förhoppningsvis ska få henne att bli ännu bättre på sin sport. Efter att ha hört på Olivias entusiasm för orientering under en kväll, känns det som världen ligger för hennes fötter. Allt är möjligt och själv är hon beredd att satsa helhjärtat på orienteringen för det är det bästa som finns. Vi önskar henne lycka till i hennes fortsatta satsning på älsklingssporten. Solfbladet maj 2019 5
Historiska romaner från Runsor FOTO: MIKAEL NYKVIST
Redan som barn brukade Mikaela Nykvist anförtro sin mamma att hon ska skriva böcker när hon blir stor. I gymnasiet uppmuntrade modersmålsläraren henne att skriva. Det tog några år, men nu är Mikaela minst sagt i full gång med skrivandet och har redan gett ut två böcker på sitt eget förlag. Genren var klar - hon älskar historiska romaner och läser ständigt sådana, så det var naturligt att i det egna skrivandet hålla sig inom samma genre.
TEXT OCH FOTO: LOTTA FLEMMING
erar och ger feedback. Korrekturläsaren granskar språket.
F
Mörka historier med få ljuspunkter
örsta boken Rök i fjärran blev klar i oktober 2017. Mikaela började skriva på den år 2015. Namnet fanns med från början som arbetsnamn. – Jag började lite lätt med att ha gubben och mamma att läsa igenom. Mamma är ju så snäll så hon säger inte något. Men Mikael gav en hel del kommentarer och synpunkter. Vi pratar om den så kallade Runsorserien. Den andra boken, Förändrad och bränd, kom ut i oktober 2018. Nu arbetar Mikaela med den tredje boken i serien. Får vi läsa trean i oktober 2019? – Jag hoppas den hinner till jul, men det kan bli svårt. Efter att Mikaela är klar med sin text tar det månader innan den är klar för tryckning. Mikaela tar hjälp av lektör och korrekturläsare för att gå igenom manuskriptet. Lektören ser om innehållet fung6 Solfbladet maj 2019
I trean hoppar vi några år framåt från där tvåan slutade och hamnar i nödåren i slutet av 1860-talet. Vi följer samma människor genom hungersnöd och elände. Mikaela berättar att det är en tacksam tid att skriva om eftersom det finns så mycket fakta och litteratur om den tiden. – Man hittar få ljuspunkter att skriva om så det blir nog en ganska mörk historia. Men visst blir det någon ljusning på slutet, jag har inte kommit så långt än så vi får se. Mikaela tycker att böckerna helst ska läsas som en serie. De kommer bättre till sin rätt när man känner till bakgrunden till händelserna än som fristående. – Många har frågat om jag tänker fortsätta med en fjärde bok i samma serie. Det är ju något som jag inte ens hade tänkt på.
Jag hade beslutat att det ska bli tre och jag var ganska trött på serien redan efter de två första böckerna. Det måste Mikaela snart bestämma sig för eftersom det påverkar hur hon skriver trean. Om serien tar slut får inte alltför mycket vara öppet på slutet, å andra sidan måste det finnas något som håller kvar intresset om det kommer en bok till. – Jag skriver helt kronologiskt, vilket jag har förstått är mera ovanligt än vanligt. När jag börjar skriva vet jag inte vad som ska hända senare, berättelsen växer fram vartefter.
Fler böcker väntar Författare brukar ha material som väntar ”i skrivbordslådan”. Mikaela är inget undantag. I hennes låda finns två bokprojekt. Den ena är en ungdomsroman, också den med historiskt tema. – Den handlar om skogsfinnar som gick till Sverige och sysslade med svedjebruk. De trodde ju på en massa oknytt och var
rädda för allt. Den har faktiskt båda barnen, Ingrid och Isak, läst. Den boken är ganska klar med andra ord. Den ska Mikaela läsa igenom själv och kanske ge ut den på sitt eget förlag. Men den andra boken då? – Den har arbetsnamnet Kerstin och handlar om en kvinna som är född på 30-talet så den är lite modernare. Eventuellt kommer jag att skicka in den till något förlag. Mikaela berättar att researchen för den boken bland annat har bestått i att lyssna på ”Haderian hadera” och läsa veckotidningar från 60 och 70-talet. – Men sen, då jag har de här böckerna färdiga, då vet jag inte vad jag ska skriva. Men jag litar på att det bubblar fram.
Alla karaktärer är fiktiva Kanske får hon något bra tips eller en historia. Det händer att folk erbjuder Mikaela en berättelse från deras egen historia, till exempel om olika släktingar. Hittills är ändå alla personer i Mikaelas böcker fiktiva även om miljön i böckerna är autentisk. – Många har menat att jag är modig som vågar skriva så där. Men det handlar ju inte om mig, inte någonstans. Det personerna i böckerna är med om är inget jag har erfarenhet av, allt är påhittat. Liselund, som nämns flera gånger, har Mikaela ändå en personlig koppling till eftersom hennes pappa är född där. Att skriva historiska romaner kräver en hel del forskning. Vissa saker var svåra att hitta fakta om, till exempel båtarna som användes i mitten av 1800-talet. – Jag hade otroligt svårt med båtarna, vad de hade för båtar och hur stora var de. Till sist nöjde jag mig med att skriva ”båt” utan att specificera närmare.
Svårt att få allting korrekt Kartorna kunde också vara knepiga. Mikaela besökte Österbottens museum i jakt på kartor, men det var verkligen svårt att hitta kartor över Wasa, nuvarande Gamla Vasa. – Jag vet att det är svårt att få precis allt rätt, och det har inte heller varit mitt mål eftersom det trots allt är frågan om skönlitteratur. Runsorböckerna har fått ett bra mottagande, de lånas flitigt på biblioteken och de flesta recensioner har varit positiva. – Att vänta på recensioner och att bli bedömd kan vara jobbigt. Hittills har responsen mest varit bra, men om en bok får en eller två stjärnor funderar man ju nog. Böckerna har också hittat utomlands. Ett svenskt ljudboksförlag, Word Audio Publishing, har läst in böckerna på rikssvenska. Storytel.se (en digital abonnemangstjänst
Layouten på böckernas pärmar är gjord av Petra Långfors (Peppy Design).
“ Mikaela har också varit med i podcasten VBL historia, i ett avsnitt som handlar om när Wasa brann. ” för ljudböcker) har en sida där de tipsar om böcker och där finns Mikaelas båda böcker. Så det är många svenskar som lyssnar. – För ett par veckor sen råkade jag se att Rök i fjärran fanns med på Sveriges boktopplista, tillsammans med böcker av Jan Guillou och andra stora författare, myser Mikaela. Via webbokhandeln Amazon har böckerna sålt på otippade ställen som i England och i USA. Jag undrar om böckerna kommer att översättas, till exempel till finska. – Många finskspråkiga har frågat efter detta. Jag pratar om översättning med ett förlag, men vågar inte säga säkert att det blir av. Själv har jag inte kapacitet att översätta dem. Först ska böckerna publiceras som Daisyböcker. Första boken är redan inläst och den andra kommer snart. Mikaela förklarar att Daisyböcker är talböcker för personer som har svårigheter att läsa, såsom synskadade. Finska staten betalar inläsningen, och man behöver specialtillstånd för att få låna dem.
Roligt med erkännande Mikaela har fått erkännande för sitt arbete i form av stipendium för litterärt arbete av Svenska Kulturfonden, och hon fick nyligen
höra att Korsholms kommun beviljat henne kulturstipendium. – Det roligaste är nästan erkännandet, fast pengarna är också välkomna minsann. Det kostar att göra böcker och än har jag inte lyft en cent lön för arbetet. Bokskrivandet har fört med sig olika uppdrag för Mikaela. Det har till exempel blivit flera kolumner i Vasabladet. Mikaela har också varit med i podcasten VBL historia, i ett avsnitt som handlar om när Wasa brann. Hon har gästat olika evenemang för att presentera böckerna personligen, senast på biblioteket i Smedsby. Och snart bär det av till en pensionärsträff i Gamla Vasa. Solfbladet maj 2019 7
Fjärde generationens lantbrukare på Söderfjärden Solf har sedan generationer varit en jordbruksbygd. De traditionella lantbruken har förändrats och moderniserats. Lantbruken har blivit större men också färre. Få av landsbygdsföretagarna i Solf har numera jordbruket som huvudsyssla och de flesta av dem har då spannmålsodling som sin huvudsakliga näringsgren. Väldigt få av dem har boskap, d.v.s. mjölkeller köttproduktion. TEXT OCH FOTO: SUSANNA VESTLING
K
ristian Wester på Söderfjärden är en av två landsbygdsföretagare i Solf som har boskap. Förutom spannmålsodling har han nämligen 60 Aberdeen Black Angus kor för köttproduktion. Jag kommer överens med jordbrukaren Kristian Wester att träffas vid hemgården på Söderfjärden för en intervju och fotografering. Korna befinner sig nämligen i en hage uppe i skogsbrynet. Eftersom vädret då visar sig ur sitt bästa såningsväder, blir det istället att först träffa Kristian ute på en åker vid Solf ängsväg. Där hinner vi med en snabb intervju och några lämpliga traktorfoton. Kristian Wester är en mångsidig företagare inom flera branscher. Han jobbar både som lantbrukare och som byggare. Han började som 16-åring, vilket betyder att han nu har jobbat 20 år inom båda branscherna. Sin utbildning som lands8 Solfbladet maj 2019
bygdsföretagare har han från lantbrukslinjen vid Svenska yrkesinstitutet. Kristian berättar att han egentligen har byggandet som huvudsyssla även om jordbruket och byggandet numera är ungefär lika stora näringar. Han är fjärde generationens jordbrukare på Söderfjärden. Kristian började med jordbruket tillsammans med sin far men tog för tre år sedan över jordbruket. – Gambäfaffa, faffa, papp och nu jag, säger han och berättar att han alltid varit intresserad av lantbruk. – Jag var nog bara fyra år när jag var i grishuset med faffa, minns han.
Hoppas barnen tar över Han hoppas att nästa generation tar över. Alla tre barnen är intresserade av lant- och jordbruk och deltar gärna i sysslorna. Kristians lantbruk omfattar 165 hektar odlingsmark och där ingår både vall och
Kristian minns att han alltid varit intresserad av lantbruk och hoppas att hans barn tar över efter honom. Alla tre barnen intresserade av lant- och jordbruk och följer gärna med och deltar i sysslorna.
“ Fick ingen hund, skämtar Kristian, så då skaffade jag kor istället ” spannmålsodling. Kornodling utgör 50% och det resterande utgörs av vete- och rapsodling. Förutom jordbruket har han även boskap. – Fick ingen hund, skämtar Kristian, så då skaffade jag kor istället. Det är nu tredje sommaren han har ca 60 djur av rasen Aberdeen Black Angus, varav 40 är kor och resten ungdjur.
Företagare med många aktiviteter och uppdrag Lantbruket kombinerar Kristian med byggnadsarbete. Det första egna bygg-
projektet genomförde han som 17-åring. Kristian hade till och med ledigt från skolan för att hjälpa till och bygga hus åt sin farmor. Byggföretaget Ab K.Wester Oy äger Kristian sedan tre år och har för närvarande 5,5 anställda. Han har jobbat en del med projekt åt Vaasa Engeneering Oy i Sverige. Förra vintern jobbade han också vid Wasa Innovation Center. Byggprojekten är ganska jämt fördelade under hela året och består främst av bostadsproduktion, vilket betyder ca ett lägenhetshus per år. Inom jordbruket är april till september den mest hektiska arbetsperioden. Han har möjlighet att föra lantbruket och traditionerna vidare samtidigt som han jobbar med byggprojekt. Men förutom sitt lantbruksarbete och sina byggprojekt hinner han också delta i de tre barnens hobbyverksamheter. Kristian är med och tränar barnens fotbollsoch ishockeylag och verkar trivas med att kunna kombinera sina aktiviteter.
FAKTA Vad de flesta av oss inte tänker på eller inser är att den finländska lantbruksnäringen sysselsätter ca 300 000 personer i Finland. Av dem arbetar 90 000 personer inom primärproduktion. Livsmedelsindustrin är landets tredje största industri. Hela ”matkedjan”, från jord till butik, berör fler industrier än livsmedelsindustrin. Effekterna syns också inom logistik, handel, energiproduktion, vatten och avfallshantering. Det betyder att lantbruksnäringen idag inverkar indirekt även på branscher som tillverkar konsumentvaror, eftersom löneinkomster från matkedjan används av hushåll till att upphandla andra varor och tjänster.
Korna kommer genast springande när Kristian lockar med ”godis”.
Aberdeen Black Angus är en skotsk ras som är svart och hornlös. De passar utmärkt i ekologisk djurhållning och passar på naturbetesmarker. Köttet är finfibrigt och väl marmorerat. Solfbladet maj 2019 9
AKTUELLT FRÅN SOLF Foto: Jessica Vägar
Renovering av gamla skolan i Solf TEXT: KENTH NEDERGÅRD
Nästa projekt som ska förverkligas i Solf är renoveringen av Solf skolas 50-talsbyggnad. Behovet av att förverkliga 50-tals delen är stort både för förskole- och skolverksamheten. – De tillfälliga lösningarna inom småbarnspedagogiken är allt annat än ändamålsenliga, påpekar Anna Törnroos. – I skolan är det också trångt, så att kunna flytta förskola, årskurs 1 och årskurs 2 + eftisverksamhet till nyrenoverade utrymmen skulle vara idealiskt. I år finns 150.000 euro reserverade för planering av Solf skolas 50-talsdel. I ekonomiplanen för år 2020 och 2021 finns
2 miljoner respektive 1,15 miljoner reserverade för förverkligande av ombyggnaden av skolbyggnaden. Under hösten ska förhandsplaneringen påbörjas med
målsättningen att åstadkomma nya ändamålsenliga utrymmen för förskole- och skolverksamheten i Solf, berättar skoldirektör Denice Vesterback.
Solf historia ges ut hösten 2019 TEXT: HOLGER WESTER
Korsholms historia skrevs av K.V. Åkerblom och den första delen kom ut 1941; den andra delen utkom 1956. Åkerbloms beskrivning är en bred expose över Korsholms storkommun och där berörs även Solf, om än marginellt. Gunnar Rosenholm samlade både material och föremål från Solfbygden från 1930-talet framåt. Han var också en flitig skribent och hans studier återfinns både i dagspressen och i facktidskrifter. År 1947 tillsatte kommunalfullmäktige i Solf en historikkommitté. Rosenholm var tilltänkt som författare till sockenhistoriken, men 10 Solfbladet maj 2019
han sa genast ifrån; han önskade endast beskriva allmogekulturen i Solfbyarna och Munsmo. Det visade sig svårt att få fram en person som skulle skriva en historisk del av sockenhistoriken. Flere tilltänkta författare avsade sig uppdraget, och resultatet blev att endast Rosenholms Solf sockens historia II. Allmogekulturen i Solf-byarna med Munsmo blev färdigställd och tryckt 1965. Inte förrän mitten av 1990-talet tog planerna på en historik ny fart. Det hela började med insamling och katalogisering av gamla foton. Det blev en diger samling, ca 3000 foton, som förtecknades. Material som täcker de senaste 150 åren År 2001 grundades Hembygdsforskargruppen i Solf som systematiskt började samla och skriva material för en blivande sockenhistorik. Under fil.mag Ann-May Carlson-Wikströms ledning har denna
grupp samlat tryckt material om Solf, gjort intervjuer och framför allt skrivit artiklar. Det är fråga om ett mycket omfattande skriftligt material, som täcker det mesta som skett i socknen/kommunen under de senaste 150 åren. Sommaren 2018 åtog sig docent Holger Wester att tillsammans med gruppen redigera materialet och ge ut det i bokform. Redan från början konstaterades att materialet är så omfattande att det bör delas upp på två volymer. Den kommande volymen inleds med en befolkningsöversikt skriven av undertecknad. Vi kan följa befolkningsutvecklingen från 664 invånare år 1775 till en befolkningstopp på ca 3200 personer på 1880-talet, och till 2483 personer 1970. Inrikes utflyttning och emigration har ständigt decimerat befolkningen.
FEM FRÅGOR
till Byarådets nya ordförande Inger Tallgård SAMMANSTÄLLT AV SARA BERGSTRÖM
1. Hur skulle du beskriva dig själv? En 18-åring med 34 års erfarenhet. Ansvarskännande storasyster som har barnasinnet kvar.
2. Varför ville du bli ordförande för Solf byaråd? För att det finns en så bra styrelse i byarådet som alla vill Solfs bästa och jobbar helt frivilligt för det också. Jag satt ju ändå med på alla styrelsemöten som sekreterare. Det är inte desto konstigare att vara ordförande.
I historiken behandlas bebyggelsen i byarna Östersolf, Västersolf och Rimal. Sundom har sin egen historik liksom också Söderfjärden. Här har arbetsgruppen lagt ner ett stort och värdefullt arbete. Den kommande delen av Solf sockens historia beskriver ingående bygdens affärer från lanthandlar, till andelshandeln till Solf Centralbutik. Polis, brandväsen, post el telefon och vatten belyses i en rad artiklar. Liksom också busstrafiken och båttrafiken över Munsmo till Vasa. Ortens mejerier beskrivs utförligt. Solf är känt för sina maskinbolag och alla dessa finns med, liksom också de större och mindre industriföretag som etablerades.
3. Vad vill du som nyvald ordförande jobba för?
Namn: Inger Elisabeth Tallgård
Att vi tillsammans åstadkommer en förbättring i Solf. Ett ännu större samarbete med synergieffekter mellan föreningar.
Familj: Bor på tumanhand med min man Kenth Nedergård. Har två vuxna barn och två vuxna bonusbarn som hälsar på med jämna mellanrum.
4. Det bästa med Solf?
Född, uppvuxen och bott i: Föddes 1967 i Kronoby. Bodde en tid i Sverige innan jag började studera i Åbo. Efter 25 år i Åbo gick flyttlasset år 2015 till Solf.
Barn, ungdomar, vuxna och äldre hälsar. Alla säger hej till varann när man möts. Solfs aktiva föreningsliv.
5. Hur ser Solf ut om 20 år? Då är året 2039 och jag är glad pensionär. Det finns i Solf ett rörelsecenter för alla åldrar enligt egen kapacitet. Ett datacenter där man har all teknik man behöver för att beställa allt det man behöver och någon som hjälper om man inte kan. Där kan man också sitta och prata med den som bor långt borta, läsa, söka information, studera och forska tillsammans med andra. Solf har många barnfamiljer och skolan är större än i dag. I allt detta är föreningarna aktiva.
Bor nu: på Björnholmsvägen i Solf Jobbar som: enhetschef på Norlic. Intressen: Utan inbördes ordning - dans, siffror, föreningsliv, musik och film.
AKTUELLT FRÅN SOLF Foto: Jessica Vägar FOTON: PETER BÅSK
Solf daghem tas i bruk till hösten TEXT: KENTH NEDERGÅRD
Efter en beklaglig försening på ett halvt år står äntligen utbyggnaden av Solf daghem färdig. Den tidigare entreprenören hamnade på obestånd och kommunen har därför slutfört projektet i egen regi. Tidtabellen blev på grund av alla bekymmer tyvärr försenad med ett halvt år, men investeringen har däremot blivit billigare än planerat, eftersom den skötts i kommunens egen regi. Byggnaden håller som bäst på att färdigställas och ska tas emot inom maj månad. Då återstår ännu en del utearbeten, som sköts om i början av sommaren.
Verksamheten inleds i början av augusti Chefen för småbarnspedagogik och förskola Anna Törnroos meddelar att man som bäst håller på med att planera för höstens verksamhet. Slutresultatet är beroende på hur många barn som behöver dagvård i Solf i höst. Alternativ 1 är att gruppen ”Molnet”, som håller till i de röda radhusen och ”Gunghästen”, som håller till vid Pulsen, flyttas till den nya avdelningen. Då skapas inga nya platser. Andra alternativet är att ”Molnet” flyttar och ”Gunghästen” blir kvar. Då skapas en ny grupp för barn i ålder 1-3 år. ”Blåvingen” kommer ännu att stanna kvar i missionsförsamlingens utrymmen. 12 Solfbladet maj 2019
Än så länge är ytorna tomma i det nya daghemmet, men i augusti kan barnen flytta in.
Sommarloppis den 21 juli
Vattenrutschbanan installeras i sommar
Söndagen den 21 juli 2019 kl. 11-16 ordnas sommarloppis i Solf. Man kan ha loppis hemma på gården eller bakluckeloppis på ungdomslokalens parkering, där det också finns möjlighet att använda toaletten. En karta över försäljningsplatserna publiceras under samma vecka på www.solf. fi. Där kan man gå in och se vad som säljs på de olika ställena. En papperskarta finns även på ungdomslokalens parkering och förhoppningsvis vid varje försäljningsställe. Ballonger visar också väg. Marknadsföringen sker via Vasabladets torgplats och föreningsspalten, som evenemang på facebook och affischer i närområdet. Anmäl dig som försäljare till solfbyarad@ gmail.com senast 8 juli 2019 och kom ihåg att ta ett par-tre foton av det ni säljer för att locka fler.
Solfborna blir färre I fjol minskade befolkningen i Solf med 12 personer. I slutet av år 2018 fanns det 2063 Solfbor. Av dem var 1735 svenskspråkiga (84%), 286 finskspråkiga (14 %) och 42 personer hade annat modersmål (2%).
TEXT: KENTH NEDERGÅRD
Ombyggnadsarbetet vid Solf friluftsbad fortsätter i sommar. Vattenrutschbanan, som väntat på installation sedan förra våren, ska installeras i början av juni. Sedan behövs en del mindre tilläggsarbeten innan den kan tas i bruk, men det ska förhoppningsvis ske så snart som möjligt. Kommunen kommer även att förnya hela staketet kring friluftsbadet. – De senaste åren har det varit en hel del problem med skadegörelse och ofog som kostar varje gång vi måste reparera, konstaterar kommunens idrottsanläggningsansvarige Kjell Backlund.
– Det nya staketet blir högre eftersom vi misstänker att intresset för området kommer att öka ytterligare nu efter att vattenrutschbanan monterats. Vi vill ju inte att någon klättrar in nattetid och ställer till med något. Den presenning som täcker bassängbotten och väggar skulle bytas nu i vår, men tillverkaren har inte kunnat leverera en ersättande duk. Eventuellt görs det i höst.
Tilläggsresurs för badvakt I kommunens budgetmedel för i år finns tilläggsmedel för att anställa en badvakt till friluftsbadet. Enligt Tukes anvisningar är det förbjudet för en badvakt att både ta inträde, sköta kiosken och övervaka badet. Folkhälsan i Solf-Sundom r.f, som bedriver verksamheten vid friluftsbadet, har inte ekonomiska resurser att anställa två personer. Kommunen kommer föreningen till mötes och anställer den tilläggsperson som behövs.
Männen utgjorde 1030 personer. Av dem var 868 svenskspråkiga och 143 finskspråkiga. 19 hade annat modersmål. Kvinnornas antal var 1033, svenskspråkiga 867, finskspråkiga 143, annat modersmål 23. Källa: Statistikcentralen via Korsholms kommun
Stor efterfrågan på tomter Det är större efterfrågan på bostadstomter nu. Det finns en del i byarådets tomtbroschyr, men urvalet kunde vara större. Ni som har tomter att sälja, kontakta Bengt Brors tel. 050 5855700.
Byarådet säljer rödmylla Årets rödmylla (röbleikon på Solfdialekt) är kokad och kostar 2,50 euro/liter. Bengt Brors sköter försäljningen, tel 050 5855700. Solfbladet maj 2019 13
AKTUELLT FRÅN STUNDARS FOTO: PETER BÅSK
Husdjurspark på kommande till Stundars I sommar inleder vi arbetet med att bygga nya fina djurhagar på den plats där teaterläktaren tidigare stod i Grå byn. I husdjursparken finns rum för kaniner, höns, får och getter och tanken är att besökare skall kunna gå in i hagarna för att gosa och umgås med djuren. TEXT: GUNILLA SAND, STUNDARS
H
usdjursparken ger oss en möjlighet att utveckla en pedagogisk verksamhet för barn- och skolgrupper och för grupper med särskilda behov, där de inte bara kan hälsa på djuren, utan även få lära sig om djuren och deras skötsel. Alla hagar och utrymmen i djurgården är planerade och anpassade för att kunna ta emot besökare så nära djuren som möjligt. Att ha mera djur på Stundars har länge varit en målsättning för oss som friluftsmuseum, eftersom djur och djurhållning har varit en naturlig och mycket väsentlig del i den österbottniska landsbygdsmiljön. 14 Solfbladet maj 2019
Många nyheter Stundars sommarsäsong bjuder för övrigt på många nyheter. Tillsammans med familjen Ros kan besökare följa med på djurguidningar varje måndag och onsdag kl. 11.30. På tisdagar får man vara med och mata djuren och sköta om dem tillsammans med vår djurskötare. Vi kommer även att bjuda på visningar som är riktade till yngre besökare (måndag till fredag kl. 11) och helt vanliga guidningar som ges varje dag kl. 14. Våra populära skollektioner hålls varje dag kl. 13. I juli blir det historiska vandringar tisdagar, onsdagar och torsdagar kl. 13 och 15.
STUNDARS SOMMAREN 24.6-15.8.2019 • Djurguidningar måndag och onsdag kl. 11.30 • Djurdag tisdagar kl. 11-14.30 • Barnguidning måndag-fredag kl. 11 • Gammaldags skollektion alla dagar kl. 12.30 • Guidning i museibyn alla dagar kl. 14 • Historisk vandring tisdag-onsdag-torsdag i juli kl. 13 svenska och kl. 15 på finska • Stundars Barnkalas med Apan Anders onsdag 26.6 kl. 17. Workshops på eftermiddagen för barn. • Hantverksfester lördag 6.7 och 3.8.2019 kl. 11-16
Lekbondstuga nytt för i år FOTO: PETER BÅSK TEXT: GUNILLA SAND, STUNDARS
Stundars fjärde lek- och lärmiljö färdigställs som bäst i en av bodarna i Loftsraden på Bondgårdstunet. Inspirationen till inredningen kommer från Finnas bondstuga så vi kallar den nya miljön för Lekbondstugan. Här finns öppen spis, långbord, högsäng, väggfasta bänkar, filoch pärthyllorhyllor och köksattiraljer. Här skall det gå att leka bondgårdsliv på riktigt.
Övriga lekmiljöer Våra övriga lek- och lärmiljöer är Leklanthandeln, Lekfähuset och Barnens snickarbod. Våra utrymmen är uppskattade och används flitigt av både grupper och barnfamiljer. För Stundars har det länge varit en hjärtesak att erbjuda trivsamma och lärorika museiupplevelser för våra yngre besökare. På vår hemsida kan ni se korta filmer som gjorts i våra Lekmiljöer tillsammans med barn och Stundars museipedagog Pia Timberg och konstnär Dragos Alexandrescu.
Eddie Österåker sågar upp fönsteröppningen för nya Lekbondstugan. Foto: Gunilla Sand
Här är Lekbondstugans har spis med bakugn och skorsten.
Eddie Österåker och Simon Dahl stänkmålar väggarna i Lekbondstugan.
Eddie Österåker ”skräddar till” timran för Lekbondstugan.
Stundars kloka gumma har gått ur tiden TEXT: PETER BÅSK
Margit som klok gumma på Stundars. Foto Virpi Haapamäki 2008.
Stundars kloka gumma, hembygdsforskaren och folkbildaren Margit Holm blev 94 år. Margit värvades till Stundars som huvudguide av museigrundaren Gunnar Rosenholm 1973. Den begåvade Margit lärde sig snabbt finska och engelska och guidade museigästerna obehindrat på tre språk. Margit fick museigästerna att trivas och två presidentfruar Kyllikki Koivisto och Eeva Ahtisaari fick minnen för livet av Margits inspirerande och mångsidiga guidning. Under många år fungerade Margit som museets kloka gumma med naturmediciner och gammal folktro som specialitet. Där efterträdde hon sin mor Senny Backlund
som skötte uppdraget före Margit. Utöver guidningen skötte Margit om museets interiörer och textilier under decennier. Margit var därtill en mycket engagerad Martha och skrev bland annat Solf Marthaförenings 80-årshistorik. Om hembyn Munsmo forskade och skrev Margit släkt- och lokalhistoria under hela sitt liv. Margit gifte sig med Alfred Holm och flyttade till Munsmo efter kriget, idkade småbruk och uppfostrade två barn Eivor och Kurt. Margit fick motta Finlands svenska hembygdsförbunds förtjänstplakett och Hagforsmedaljen för sitt förtjänstfulla livsverk. Stundars saknar en stor personlighet. Solfbladet maj 2019 15
FÖRENINGSNYTT
Foto: Jessica Vägar
Solf UF: En lokal för alla TEXT: VICTOR SVARVARS, SEKRETERARE PÅ SOLF UNGDOMSFÖRENING
Ungdomslokalen i Solf har genom åren varit en plats för både Solfbor och ”utbyss” besökare att samlas på. Utmaningen är ständigt att hålla sig relevant, vilket betyder att vi ska arrangera sådant som intresserar folk av alla åldrar. Ungdomslokalen är tänkt att vara en mötesplats mitt i byn. I dag drivs lokalen av en styrelse på sju ordinarie medlemmar, med två suppleanter i reserv. Styrelsemedlemmarna fattar besluten, underhåller lokalen och driver evenemangen som ungdomsföreningen själv arrangerar. Givetvis innebär detta en del jobb, inte minst med att hålla lokalen i prima skick inför evenemang, men å andra sidan medför föreningslivet en känsla av gemenskap. Speciellt givande är det om man har aningen snedvriden humor och inte är rädd att kavla upp ärmarna nu
och då. Styrelsen är alltid i behov av nytt blod, som kan komma med nya idéer och infallsvinklar. Själva huset är medelstort och byggt 1906. Alla som är bekanta med gamla hus vet att de kommer med löpande kostnader och behov av underhåll. Emellanåt är det ett hörn av byggnaden som sjunkit ner onödigt mycket och behöver lyftas, i andra fall gäller det att reparera och måla slitna ytor eller åtgärda elektronik och maskiner. Då behövs det talkokrafter. Ombyggandet av
vinden till vaktmästarbostad och styrelserutrymme är inne på sitt 23:dje år, men man skall komma ihåg att den byggts huvudsakligen med hjälp av lokala talkokrafter och bidragspengar så långt de räcker, varför byggandet skett i etapper. Enligt planerna är det tänkt att vaktmästarbostaden ska vara klar för uthyrning mot hösten detta år. När det kommer till själva verksamheten försöker ungdomsföreningen arrangera sådant som verkligen intresserar och drar folk. Vi har haft stand up comedy, pub
Det händer på
Wahlrooska hästsportcenter TEXT: TOVE SÖDERHOLM
I maj hade föreningen årets första talko. Husen ska målas färdigt, mera träd ska fällas, läktaren ska byggas och huset ska rustas upp inför höstens tävlingar. Arbetet med derbybanan börjar också i sommar. 16 Solfbladet maj 2019
I augusti hålls de första tävlingarna på Wahlrooska. Det bli en tävling för islandshästar och en tävling i spannkörning. Generalplanen är nu godkänd och åtgärdstillstånd är beviljat. Det betyder att föreningen kan ansöka om stöd för att börja bygga anläggningen. Som bäst sammanställs en ansökan till Landsbygdsfonden och blir det ett positivt beslut börjar byggandet av terrängvägarna redan inkommande vinter. På kommunen jobbas det för att få vägarna samt kommunaltekniken till bostads- och stallsområdet med i följande budget.
<< Oscar Holm visar tummen upp.
GLAD SOMMAR önskar Solf Byaråd!
Runt kaffebordet sitter Annette Westerback, Ann-Sofie Finne, Rosmarie Finne, Roland Westerback, Victor Svarvars, Simon Landgärds, Henri Aho, Hanna Svarvars, Mathilda Svarvars, Liselott Paxal. quiz-frågesportskvällar, föreläsningar, lopptorg och maskerader. Lokalen hyrs ut bland annat för bröllop, barnkalas och föreningsaktiviteter. För ungdomar finns både regelbunden ledd verksamhet och möjlighet att använda lokalen som ett ställe att träffas och hänga med jämnåriga. För de vuxna ordnar vi främst pubkvällar och frågesport. Målet med all verksamhet, vad den än må vara, är att Solfborna och
På Wahlrooska finns tillstånd för sex bostadstomter med 4 hästars stall och sex tomter för 12 hästars stall. Det finns redan intresse för nästan alla bostadstomter samt för ett par stalltomter. Ifall någon är intresserad av en tomt på området, ta kontakt med Mikael Alaviitala på Korsholms kommun. Vill man följa med vad som händer på Wahlrooska hästsportcenter kan man följa föreningen på facebook Wahlrooska eller på hemsidan www. wahlrooska.fi Har någon mera frågor eller vill vara med och hjälpa är det bara att vara i kontakt med någon från styrelsen. På föreningens årsmöte valdes Tove Söderholm till ny ordförande.
speciellt medlemmarna i ungdomsföreningen ska kunna känna att detta är deras lokal, som är till för dem. Det stärker i sin tur byagemenskapen och hjälper till att underhålla byggnaden. Med andra ord; vi har kvadratmetrarna, och det skulle vara synd att inte använda dem. Känn er välkomna att kontakta styrelsen t.ex. på solfuf@netikka.fi och komma med önskemål. Vi är här för er.
BEKANTA DIG MED TÄHTIPYÖRÄ.FI NÄTBUTIKEN!
Välkommen till Sundom! Vi betjänar dig med livsmedel, Veikkaus, gas, bränsle, postärenden och Malax Apoteks servicepunkt. Öppet Må-Fre 8-21, Lö 8-18, Sö 12-18
Solfbladet maj 2019 17
Flotta-Matt bodde i en jordkula i Dammbacken Visste du att det funnits en Solfbo som bodde inne i en grop under fem år? Och att folk kom långt ifrån enbart för att titta närmare på Flotta-Matts bostad. TEXT OCH FOTO: UR SOLF SOCKEN HISTORIA, DEL II, FÖRKORTAT AV PETER BÅSK
Det handlar om ett minst sagt färgstarkt fattighjon i Solf, drängen Matts Mattsson Östman, ”Flotta-Matt,”Flottin” eller Damm-Matt. Han föddes år 1846 i Västersolf som son till en inhysing. Matts hade som ung vistats i Sverige på arbetsförtjänst och vid hemkomsten blev han dräng i Munsmo. Snart märkte man där att Matts blivit konstig. Orsaken till det trodde man sig veta, en Sundombo hade nämligen lurat av honom hans sparpengar. Han var därför hätsk mot Sundomborna och en söndagsmorgon började han skjuta skarpt på kyrkfararna från Sundom. Matts avväpnandes innan han hunnit träffa någon.
Vägfararna blev förskräckta då Matts steg upp ur gropen Matts for därefter en sväng till Sverige men blev hemsänd och blev dräng på prästgården. Han hade god hand med hästar, men på grund av hans nycker att bl.a. bulta i väggarna där han var dräng, måste han ständigt flytta. Till sist återstod inget annat än att gräva sig en jordkula i Dammbacken. Sedan Matts fått jordkulan inredd flyttade han in i den. Genom en lucka kom han ned i den trånga gropen, som inte var större än att där fanns plats för en spis och en brits. Mitt på golvet fanns en liten grop där Matts tog sitt dricksvatten. Jordkulan hade inget fönster och ljuskällan var en liten osande 18 Solfbladet maj 2019
Flotta-Mattas gropen högst uppe på Dammbacken idag. Naturen håller på och tar överhanden. Stenen bakom gropen sprack när Matts hade eldstaden mot densamma.
“ Då spisen rykte in, blev jordkulan svart som en rökbastu. Lika svart blev också Matts ” oljelampa. Då spisen rykte in, blev jordkulan svart som en rökbastu. Lika svart blev också Matts som hade helskägg och var klädd i eländiga paltor. Vägfarare som inte kände till Matts blev därför förskräckta då han dök upp ur jorden. Han skrämde också bort grannen sjömannen Isak Ånäs som flyttade till Barkamon. Matts blev nu ensam på Dammbacken och överlevde genom att fiska och för att grannar skickade barnen med varmbröd och mjölk åt honom.
De styrande rev sönder jordkulan Ryktet om Matts och hans bostad spred sig vida omkring och utsocknes kom till Solf för att beskåda dem. De styrande i Solf tyckte att Matts skämde ut bygden och lät riva bostaden där Matts bott i 5 år, Socknen lät uppföra en koja i närheten men Matts vägrade flytta in. Han bosatte sig istället i ett lider på Björnholmen som tillhörde smeden Karl Anneberg. Våren 1889 begav sig Matts till Vasa där han kunde få tillfälliga arbeten. Det var första dagarna i maj och Matts övernattade under en båt på Fiskstranden. Han blev svårt sjuk och fördes till fattiggården på på Klemetsö, där han dog efter 3 dagar. Ett ovanligt levnadsöde som finns beskrivet av Gunnar Rosenholm i Solf sockens historia del II.
FÖRR OCH NU TEXT OCH FOTO: PETER BÅSK
FÖRR Så här såg prästgården ut år 1928, fotograferad av kyrkoherden Oterdahl. Den nuvarande prästgården byggdes omkring år 1820 och hade från början traditionell stående brädfodring. År 1870 förlängdes prästgården mot väster med ungefär 5 meter och fick den horisontella brädfodringen som syns på bilden. Huset fick en vacker glasveranda med paradingång som kunde användas sommartid för mindre sammankomster. Köket fick skild ingång.
Prästgården i Solf NU Prästgården fotograferad i april i år. År 1963 moderniserades prästgården och fick nuvarande utseende. Huset fick då centralvärme med pannrum och bastu som placerades under den nya utbyggnaden mot norr. Samtidigt fick huset moderna toaletter och badrum. Inför senaste renovering flyttade kyrkoherden ut och huset planerades om till kansli och arbetsutrymmen för de anställda i församlingen. Personalen fick första våningen och i vindsvåningen inreddes ett gästrum samt utrymme för ungdomsverksamhet.
Solfbladet maj 2019 19
Hwad fordom timat SAMMANSTÄLLT AV BENGT BRORS
BREF FRÅN SOLF Livet på landet under skördetiden När landtmannen sådt sin säd i jorden, och skördetiden är inne, blir ofta hans förhoppning på riklig skörd gäckad. Huru ofta inträffa ej omskiftningar i wäderleken, hwilka hindra en riklig afkomst. Än är det frosten, än kommer för mycket wäta, stundom åter får åkern torka bort aw brist på watten. Sådant sker i synnerhet under blomningen och matningen då wäxten är ömtåligast. Landtmannen betraktar därför under denna tid hwarje kwäll sina åkerfält, men också himlahwalfwet, ty är himlen klar i norr är frosten nära. Blåser det däremot får han wara trygg. Så går han nu och wäntar otåligt den tid då säden är mogen och skörden skall få begynna. Är åkern då oskadad och skön, är landtmannens gyllene tid inne. Skörden i wår kommun går till ungefär på följande sätt. När skördetiden nalkas skola hwarjehanda saker göras i ordning. Husbonden tar några järn- och stålstycken med sig och går till en smed för att låta göra en hel mängd med skäror, och då han kommer hem slipas de riktigt hwassa och hängas på ett för dem utsedt ställe. Wärdinnan gör allting i beredskap därinne, hon bakar, brygger och steker. Ändtligen en wacker morgon säger wärden ungefär så: ”ja, tå nu råjin ji fäädi så mått wi böri på ti skär i dag för annos kan an rinn ur axin”. När wärdinnan hör detta sätter hon strax grytan på och kokar mat i största hast åt arbetsfolket. Dessa göra sig färdiga under den tid kokningen pågår. När maten är färdig på bordet äter folket ett skogsmans mål och så bege de sig åstad. Hwar och en tar sin skära i handen och med husbonden i spetsen bär det af till ett bestämdt ställe. Wid ankomsten till åkern ställa sig 2 à 3 personer på hwarje teg eller ”stycke” och raskt gripa de arbetet an då ingen will wara den sämsta.
20 Solfbladet maj 2019
Så fortskrider arbetet under prat och skratt, isynnerhet då unga pojkar och flickor finnas bland sällskapet. När middagstimmen slår, gå arbetarne hem för att äta middag. Wärdinnan har då ofta maten färdig så att folket genast får sätta sig till bords. Sedan måltiden är slutad taga arbetarene sig en kort ”middagsblund” och begifwa sig därpå tillbaka till åkern. Då kwällen tillstundar begynna männen att uppresa rågskylar i räta parallella linjer på tegarna, under det kwinnor och ynglingar fortfarande låta skäran gå. Wid solnedgången slutas arbetet och folket, i synnerhet wärden, är mycket nöjd, när han ser de resliga och prydliga skylarna. Tidigt följande morgon äro alla åter på benen och färdiga att begifwa sig till arbetsfältet. Så gå nu 3 à 4 dagar och då är wanligen rågskörden förbi. Rågskylarna räknas och därutaf kan man redan se ungefär huru många tunnor råg man får. Det är nämligen 10 skylar som ge 1 tunna råg, om skylarna innehålla 13 à 14 duktiga kärfwar. När rågskörden slutat och kornet är färdigt, begynner man skörda detsamma. Kornet är wanligen mycket lättare att skörda än rågen hwarför äfwen de mindre, såsom barn, kunna deltaga wid dess skördande. Man begagnar alt fortfarande skäror wid denna skörd, dock bruka några få slå det med lie. Kornet sättes äfwen i ett slags skylar hwilka på min hemort kallas ”pjockar” eller också uti stora ”stackar” bestående af flera hundra kärfwar. Kornskörden wärkställes likaledes på några dagar, dock kan tiden wara olika för olika bönder. De bönder hwilka hafwa större hemman och litet folk behöfwa naturligtwis längre tid än mindre bönder med kanske lika många arbetare. Omedelbart efter kornskörden widtager skördandet af det tredje af wåra sädesslag nämligen hafren och det för den skull att den blir sist mogen af wåra sädesslag. Hafren skördas på samma sätt som kornet och ordnas uti pjockar. Sista dagen som skörden pågår försöker hwar och en just före slutet att få taga ”haren”
på årets skörd d.w.s. ha äran att skörda och binda sista kärfwen som fått erhållas å fältet. Wanligen plägar man denna dag ha bättre mat, likasom på ett slags högtidsdag. Nu hwilar man sig några dagar – hwarpå man börjar skörda rotfrukterna samt hampan och linet. Först ”drar man hampan” den rifwes upp med rötterna och ställes uti kors här och där öfwer ”hamplandet”. Därpå rifwas fröna bort med ett skildt därtill gjort redskap som kallas refwa. När detta är gjordt bindes hampan uti små nätta kärfwar, samt föres därpå till ”hamprötan”. Linet skördas precis på samma sätt d.w.s. det dras, rötes, bråtas, skeftas, borstas och häcklas samt spinnes. Wid denna tid begynner man äfwen tröska årets skörd och däremellan ta upp potäterna, hwilka sättas i källare och andra lämpliga hus.
Vidskepelsen var utbredd – kyrkklockor skulle ringa för kor En stor widskepelse råder ännu allmänt i wår kommun likasom äfwen annorstädes. Detta onda tyckes ha slagit djupa rötter öfweralt i wårt land och decennier ja kanske sekel torde ännu åtgå innan dessa widskepelser och signerier af alla möjliga former fullständigt upphöra. Såsom ex. på huru widskepelsen änu är rådande härstädes, kan följande tjäna. För ungefär en wecka sedan förkommo 3 kor, tillhörande en skräddare. Man anstälde skallgång, men korna kunde icke någonstädes finnas. Då trodde kreaturens ägare att desamma måste wara bärgtagna. För att nu få de bärgtagna kreaturen tillbaka, behöfdes, trodde man, att klämta några ggr med kyrkklockorna. Det beslöts att detta skulle wärkställas och en gång under förra weckan hördes äfwen klockorna klämta till 3 ggr, en gång för hwarje ko, naturligtwis. En del gummor hwilka ej wisste förhållandet, trodde att kyrkklockorna utaf sig själf skulle ringa
i Solf
Tuppfäktning med träben Twänne ynglingar, hwardera med ett träben, rätade händelsewis hwarandra. Hwad hände? Jo den ena började tusska om den andra litet. Den tusskande, hwilken hade träbenet tilllfälligt, kunde ej räta en warelse med likartade fortskaffningsapparater, därför blef han så ond på kamraten. Men den andra som haft träbenet många herrans år war icke häller så ängslig, utan började muntert hoppa framför den andra. Leken hwilken liknade en tuppfäktning roade åskådarne högeligen och en Laihelabo hwilken råkade wara närwarande under tumultet frågte om det finns
några flera så lifliga och kwicka enbeningar i Solf. När skådepelet fick ett något för wild natur, måste man hota kämparne med att om de ej nu redan slutade, skulle de ta träbenen från dem. Uppmaningen åtlyddes.
En kolportör på orten Man försöker nu för tiden att på alla upptänkliga sätt sprida upplysning och bildning bland wårt i många fall ännu okunniga folk. Så har man bildat flera sällskaper och föreningar hwilka gjorde ofwanstående till sin uppgift. Ett bland de mest wälsignelsebringande af dessa sällskap är ”Sällskapet Swenska Folkskolans wänner” som på många olika sätt will gynna bildningen och upplysningen, bland annat genom att utsända kolportörer, hwilka ha tilll uppgift att sälja en mängd billiga och nyttiga skrifter öfwer alt bland wår swenska allmoge. Kolportör i Österbotten för denna sommar är folkskolelärarekandidaten S. Antell från Wörå. Han har nu wistats en par dagar i wår kommun och gjort täta promenader i alla möjliga byar för att hälst närmelsewis kunna bli af med sina skrifter hwilka på många ställen anses som onyttiga. Religiösa skrifter kulle ha wida större afsättning bland allmogen ty alltid frågar man efter sådana och Johan Huss´har därför den största afsättning bland alla skrifter som sällskapet eger. Allmogen ha ännu ej kommit till insikt om att man äfwen behöfwer andra än religiösa böcker men wi skola hoppas att framtiden skall ändra förhållandet. Lefwe sträfwandet för bildning, upplysning och goda seder bland wårt folk! Detta brefs ofantliga längd torde wara afskräckande för mången läsare, men jag kan nu icke göra annat åt det än: Slut för denna gång. Till härnäst Wilhelm
Vargskallgång Wid skallgången i Mustasaari i förra veckan utjagades åtminstone twänne wargar från de skogar, genom hwilka skallet gick fram. De blefwo begge sedda på wägen mellan Toby och Rimal flyende till skogarne inom Solf socken. Sannolikt hafwa de nu återwändt till sina gamla tillhåll. Några wälbewäpnade skyttar från en till deltagande i skallet icke uppbådad by i Mustasaari hade sjelfmant begifwit sig på wägen till Rimal för att lägga sig i försåt för wargarne men ankomme tywärr en liten stund för sent till det ställe der dessa af obeväpnat folk warselblefwos. Af jagtföreningens medlemmar i staden hade weterligen ingen infunnit sig på platsen. Vasabladet 24.5.1873 ...................................................................
Försvunnen häst Lördagen 26 maj förswann från Rimal ett 9 qwarter högt rödt stokreatur med till wenster hängande ljus man och en hwit stjerna i pannan. Tillwaratagaren bedes gifwa tillkänna hos bondeenkan Sofia Kronholm i Rimal by. Vasabladet 6.6.1888 ...................................................................
Ångslupen Brändö Ångslupen Brändö har återupptagit sina turer mellan staden och Munsmo sedan Solfborna förbundit sig att jämte Munsmoborna underhålla uppförswägen från landningsbryggan åt Solf kyrka till. Vasabladet 16.6.1896
Wasa Tidning 4.9.1885
Solfbladet maj 2019 21
Faksimil: Historiska tidningsbibilioteket
och i sådant fall förebåda något allwarsamt dödsfall. Alt detta försiggick nu utan prästens i församlingen wetande, enär han för tillfället war bortrest. Sista söndags tyckes han dock fått reda på alltsammans. Nu warnade han församlingsborna mycket strängt att de wid laga äfwentyr skulle låta det wara sista gången som kyrkklockorna blifwit anwända för sådant widskepligt ändamål. Under wissa förhållanden pläga äfwen sådana hwilka misst djur eller något annat, wända sig till spåkäringar och trollgubbar, då de ha den tron att dessa nödwändigt kunna skaffa alt till rätta. Olyckligtwis ha dessa mången gång en nästan för god gissningsförmåga så att de kunna tämligen riktigt ge upplysning om hwar det förlorade står att finnas, åtminstone närmelsewis. Därigenom bli de i folkets ögon riktiga gudar, med alsmäktiga händer. Den trollgubbe dit man härifrån för det mästa wänder sig är den s.k. Himis-heik i ”Storsocknen”. Jag önskar att han skulle få njuta en sådan dosis som trollgubben Wiklo från Uleåborgstrakten för åtskilliga år sedan. De hwilka ej känna till den metod som följdes för att få honom till icke-trollkarl få wända sig till B Päiwärintas ”Bilder ur lifwet” hwilka skrifter äfwen äro öfwersatta till swenska.
KUVA: PETER BÅSK
Kotieläinpuisto
TEKSTI: GUNILLA SAND
tulossa Stundarsin museoalueelle
S
tundarsin harmaakylään rakennetaan tulevana kesänä uusia, hienoja eläinhakoja entisen teatterikatsomon paikalle. Kotieläinpuistossa on tilaa kaneille, kanoille, lampaille ja vuohille. Idean takana on ajatus, että ihmiset voisivat mennä hakaan ja seurustella eläinten kanssa. – Koska eläimet ja eläinten pito on ollut hyvin olennainen osa pohjalaista maaseutu-
miljöötä, meillä on kauan ollut tavoitteena saada lisää eläimiä meidän ulkoilmamuseoon, sanoo Stundarsin toiminnanjohtaja Gunilla Sand. Joka maanantai ja keskiviikko kello 11.30 yleisön on mahdollista tulla eläinopastuksille yhdessä Rosin perheen kanssa. Tiistaisin on mahdollista osallistua eläinten ruokintaan ja hoitaa eläimiä yhdessä
eläintenhoitajien kanssa. Stundars tarjoaa myös opastuksia nuoremmille vierailijoille (maanantaista perjantaihin kello 11) ja ihan tavallisia opastuksia joka päivä kello 14. Stundarsin koulun suositut oppitunnit pidetään joka päivä kello 13. Historiallisiin opastuksiin voi heinäkuussa osallistua tiistaisin, keskiviikkoisin ja torstaisin kello 13 ja 15.
Vesiliukumäki asennetaan kesän aikana TEKSTI: KENTH NEDERGÅRD
Maauimalan jälleenrakennustyö jatkuu kesän aikana. Vesiliukumäki, joka on odottanut asentamista viime keväästä lähtien, asennetaan kesäkuun alussa. Tämän jälkeen tarvitaan vielä pienempiä lisätöitä, ennen kuin vesiliukumäki voidaan ottaa käyttöön, mutta toivottavasti tämä tapahtuu mahdollisimman nopeasti. Kunta aikoo myös uusia aidan maauimalan ympärillä. – Viime vuosien aikana on ollut jonkin verran ongelmia ilkivallan kanssa, koska jokainen korjaaminen maksaa, sanoo kunnan urheilutilojen vastaava Kjell Backlund. – Uudesta aidasta tulee korkeampi, koska epäilemme, että kiinnostus aluet22 Solfbladet maj 2019
ta kohtaan lisääntyy kun vesiliukumäki on asennettu. Emme halua, että kukaan kipeää alueelle yöaikaan ja saa aikaan ikävyyksiä. Kunnan tämän vuoden budjetissa on lisävaroja uimavalvojan palkkaamista varten Sulvan maauimalalle. Tukesin ohjeiden mukaan on kiellettyä, että uimavalvoja valvoo uintia ja vielä sen lisäksi hoitaa kioskia ja perii sisäänpääsymaksuja. Folkhälsan i Solf-Sundom r.f., joka harjoittaa maauimalan toimintaa, ei resursseista johtuen pysty palkkaamaan kahta henkilöä. Siksi kunta on tullut vastaan, ja palkkaa tarvittavan lisähenkilön.
Sulvan vanhan koulun remontointi Seuraava projekti, joka toteutetaan Sulvalla, on Sulvan 50-luvun koulurakennuksen remontointi. 50-luvun rakennuksen toteuttaminen on suurta sekä esikoulu- ja koulutoimintaa ajatellen. – Anna Törnroos huomauttaa, että varhaiskasvatuspedagogiikan tilat ovat kaikkea muuta kuin tarkoituksenmukaiset. – Koulussa on myös ahdasta, joten esikoulun ja 1. ja 2. luokkien, sekä iltapäivätoiminnan siirtäminen uusiin remontoituihin tiloihin olisi ideaalista. Tänä vuonna 150.000 euroa on varattu Sulvan 50-luvun koulurakennuksen suunnitteluun. Vuoden 2020 ja 2021 taloussuunnitelmassa on 2 sekä 1,15 miljoonaa euroa varattuna koulurakennuksen jälleenrakentamisen toteuttamiseen. Koulutoimenjohtaja Denice Vesterback kertoo, että syksyn aikana on tarkoitus aloittaa esisuunnittelu, jonka tavoitteena on saavuttaa tarkoituksenmukaiset tilat esikoulu- ja koulutoimintaa varten Sulvalla. KN
Kesäkirppis 21 heinäkuuta Sunnuntaina 21 heinäkuuta 2019 klo 1116 järjestetään Sulvalla kesäkirppis. Oman kirpputorin voi pistää pystyyn vaikka omalla pihalla, tai avata autonsa takakontin nuorisoseuran pysäköintialueella, jolloin voi myös käyttää nuorisoseuran vessaa. Kartta myyntipaikoista julkaistaan samalla viikolla nettisivustolla www.solf.fi. Sivulta saa tietoa siitä, mitä eri paikoissa myydään. Nuorisoseuran pysäköintialueelta löytyy myös paperikartta, ja toivottavasti paperikartta löytyy myös jokaisesta myyntipaikasta. Myös ilmapallot näyttävät tietä eri myyntipaikoille. Mainonta tapahtuu Vasabladetin toripaikalla sekä yhdistyksien palstalla. Myös facebook-sivujen kautta, sekä julisteilla lähialueella mainostetaan tapahtumaa. Ilmoita itsesi myyjäksi osoitteeseen solfbyarad@gmail.com viimeistään 8. heinäkuuta 2019 ja muista ottaa myymistäsi tavaroista muutaman kuvan, jotta lisää asiakkaita saataisiin houkuteltua paikalle.
VIISI KYSYMYSTÄ
Kyläyhdistyksen uudelle puheenjohtajalle Inger Tallgårdille 1. Kuinka kuvailisit itseäsi? Olen 18-vuotias 34 vuoden kokemuksella. Vastuullinen isosisko, jolla on lapsen mieli tallella.
2. Miksi halusit puheenjohtajaksi Sulvan kyläyhdistykseen? Koska kyläyhdistyksellä on niin mahtava hallitus, joka haluaa Sulvan parasta ja tekee työtä vapaaehtoisesti juuri Sulvaa varten. Ja aikaisemminhan olin mukana kaikissa kokouksissa sihteerinä. Ei puheenjohtajana toimiminen sen kummallisempaa ole.
3. Minkä eteen haluat puheenjohtajana tehdä töitä? Että yhdessä saamme Sulvalla aikaan parannusta. Enemmän yhteistyötä ja synergiaetuja kylän yhdistyksien välillä.
Nimi: Inger Elisabeth Tallgård Perhe: Asumme mieheni Kenth Nedergårdin kanssa kaksistaan. Hänellä on kaksi aikuista lasta, sekä kaksi aikuista bonuslasta, jotka vierailevat meillä säännöllisesti.
Lapset, nuoret ja vanhemmat ihmiset tervehtivät. Kaikki sanovat hei toisillensa, kun näkevät toisensa. Sulvan aktiivinen yhdistyselämä.
Syntynyt, varttunut ja asunut: Synnyin 1967 Kruunupyyssä. Asuin jonkin aikaa Ruotsissa, ennen kuin aloitin opinnot Turussa. Turun 25 vuoden jälkeen, muuttokuorma meni Sulvalle 2015.
5. Millainen Sulva on 20 vuoden päästä?
Asuu nyt: Björnholmsvägenillä Sulvalla
4. Parasta Sulvalla?
Silloin on vuosi 2039 ja olen iloinen eläkeläinen. Sulvalta löytyy liikuntakeskus kaikenikäisille; jokainen liikkuu oman kykynsä mukaan. Sulvalta löytyy myös tietotekniikkakeskus, josta löytyy kaikki tekniikka, jos jotain haluaa tilata. Joku auttaa, jos ei itse selviä. Siellä voi jutella sen ihmisen kanssa, joka asuu kaukana. Siellä voi lukea, etsiä tietoa, opiskella ja tutkia toisten seurassa. Sulvalla on paljon lapsiperheitä ja koulu on suurempi kuin tänä päivänä. Kaikessa tässä erilaiset yhdistykset ovat aktiivisia.
Työ: Yksikköpäällikkö Norlicilla Kiinnostuksen kohteet: tanssi, luvut, yhdistyselämä, musiikki ja elokuvat (järjestys satunnainen)
K - Posti Ab Posti Green
Datorer - tillbehör Service - installation Övervakningskameror Webbsidor, webbhotell, epost Gallagher elstängselprodukter Fågelskrämmor, möss- och råttfällor
Anette Westerback
NYHET! Begagnade datorer med 1 års garanti Vi finns i Solf centrum, Solfvägen 213 (fd Aktia)
BEAUTY SALON & NATURAL COSMETICS www.bellasandvik.fi • Puh/Tel: 044 24 22 950
Presentbutik och kafé - öppet varje dag hela sommaren Lahjaputiikki ja kahvila - auki päivittäin koko kesän Stundarsvägen 5, Solf/Sulva
www.cirkas.fi Solf blomsterhandel Sulvan kukkakauppa 344 0633
MARLÉN
☎
Bankhuset, tel. 044 3440 192
Salong Adam & Eva Katarina Blomster Tel. 050 330 7934 Fastighetsskötsel Dräneringsarbeten Gräv- och traktorarbeten Mindre renoveringar
Kiinteistöhuolto Salaojatyöt Kaivuu- ja traktorityöt Pienemmät remontit
Myrvägen 25, SOLF Direktförsäljning. Ring 050 - 4036 472 www.hultholms.fi
Klippis
Solfvägen 213
• Blommor och binderier • Bra urval av krukor och kort m.m.
Kira 050 5444 694
Öppet: Må–Fr 9.00–17.00 Lö 9.00–13.00
1 juli–9 augusti Må–Lö 9.00–13.00
Magnus Nyberg Bygger, inreder & diamantborrning Tel. 050 4684 849, magnus.nyberg@netikka.fi
& 0500 776624 Adress / Osoite Solfvägen 106 65450 SOLF
Fågelmat, julgranar, havrekärvar, pellets, ved Allt till trädgården. och mycket mera! Solfvägen 218 65450 Solf 06 3440 515, 044 982 9081 smnagricenter@gmail.com
Öppet alla dagar 24.6–15.8 kl. 11–16
Ny djurpark, ny lekbondstuga, guidningar, dramavandringar
Guy Westerlund Tomas Smedman Per Rönnqvist
God jul!
050 3844 300 service@stg.fi
Elinstallation Sundströms Sundströms Sähköasennus Elinstallation Sähköasennus
Nissustået 10A 65460 Tölby 050-3396084 Nissustået 10A 65460 Tölby 050-3396084
• Barnkalas 26.6 Bekanta dig med • Hantverksfest kulturarvet genom olika aktiviteter! 6.7 och 3.8 Tel (06) 344 2200 www.stundars.fi
Försäljning, service och reservdelar! Myynti, huolto ja varaosat!
24 Solfbladet maj 2019 Cirkelvägen 15, 65100 Vasa • tel. 318 2950, 0500-364 688 • www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi