KustNytt 6/2018 Tema : Skäriliv by Kustmedia

6 430030 490108

6/2018

PRIS 5,60 € INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

TRETTIOANDRA ÅRGÅNGEN

ISSN 0784-283X

WWW.KUSTMEDIA.FI

Två roller polis - privat

Jobbar och hjälper inom SYDPOLEN

Möt Mikael Appel

SEGLADE från Karibien till Azorerna

Minneslots som STÖDER och upplyser

Hantverkare

med skinn på näsan

TEMA SKÄRILIV 15 000 kappaleen erä

MÄRKESBÅGAR

Restaurang

Stenbrytaren Korsnäs • 06/3641 152

Vi har flyttat! Från 2 Juli finns vi på Strandvägen 4327. VID KÖP AV GLASÖGON

Välkomna gamla och nya kunder! WWW.STENBRYTAREN.fi hemsidan under uppdatering

Fiske är det STORA intresset

LÄS ÄVEN OM Fem tusen från Lions i Malax till PET-CT _ Inspiration för stämning på skäre

Smuggelroddin i Molpe _

Annorlunda trädgårdsperspektiv

Kvarnholmsbacks gravgård –

Hjärtstartare till Petalax

Om mordet i Prästgården… _

Det jag ville skriva om…

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

ÄSTA NI, BÄSTA läsare! Det är sommar nu och det är sommarnummer av KustNytt. Det är tiden då många dörrar är öppna, då evenemangen avlöser varandra och det händer så mycket i våra bygder. Det är tiden då en del vilar och en del har högsäsong inom sina verksamheter och jobb. Tiden då

det är ljusa nätter och mycket prat om väder. Bra så. Nej nej, det går inte som i Strömsö. Saker faller inte på plats som jag tänker vissa saker hinns inte med. Saker är ogjorda och oskrivna. Sen finns det mycket som görs och skrivs också. Det är bra.

Jag hade gärna skrivit om det som Christer Bogren ringde om: att pensionärshemsföreningen som han är aktiv inom i Malax kommer att ordna Antikrundan den åttonde augusti i Malax. Ja, exakt så där att man har med sig föremål som värderas av proffs.

JAG HAR FÅTT fina uppslag och tips till innehåll i sommarnumret. Och de var meningen att skrivas om också. Sen kommer tillgång till spaltutrymme och tiden emot. Livet liksom. I det här numret ville jag lyfta upp Skärifolk på Bergö, veckoslutet nu i mitten av juli då Bergö blommar ut i sin egen musikfestival i dagarna två vid Bergö simstrand. Jag ville skriva om sommarteatern i Petalax som spelar Amors pilar och har tio föreställningar inbokade i juli med mycket kärlek låter det som. Och om en av de nya amatörskådespelarna där för i år – Sakineh Tilljander som jag fick tips om.

OCH SÅ HADE jag gärna gett pressinformationen om det som händer i Korsnäs i sommar utrymme i egen almanacka. För det är inte lite som händer i Korsnäs. Nytt för i år är Korsnäsdagen den elfte augusti. Anita Ismark sände också ett sms om att de öppnat utställning med nästan hundra föremål av Torsten Lundmark och att de har en fotoserie som rullar hela tiden. Intressant och Tack Anita. Och i Kornäs spelas också teater i augusti ja. ÅMINNE FOLKPARK HAR ett härligt program och vid paviljongen i Molpe dansas det i sommarkvällarna. Museiföreningarna har öppet hus och idrottsföreningarna

inbjuder till sitt program. Lopptorg finns det gott om att välja bland och fjolårets omtyckta Budkavle från by till by i Malax kommer att anordnas i höst också med start tjugoåttonde augusti i Pixne. Marknader, försäljning av lokala livsmedel och hantverk finns på sina håll och sommarserveringarna har dukat upp med årets menyer. Kära Ni – allt det här kunde jag ha lyft fram i sommar-KustNytt. KUSTMEDIA HÅLLER STÄNGT i juli men hör av er om ni har tips som borde komma med i höstens första nummer – så får vi se då om det blir som jag tänker… Tack för det här årets första del. Tack ni som är med och ni som läser. Jag önskar Er en fin fortsättning på sommaren. Kram!

Smedsby 28 juni 2018

UTGIVARE Kustmedia Ab Oy, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Tfn 010 311 1900 E-post: redaktionen@byanytt.fi VD Tomas Bäck, tfn 010 311 1902 CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 010 311 1901 REDAKTIONELLA MEDARBETARE Anna Sand, Carina NordmanByskata, Iris Sjöberg, Johanna Granlund, Joakim Snickars, Carita Nyström

ANNONSFÖRSÄLJNING Emilia Häggman, tfn 010 311 1903 emilia@kustmedia.fi Ramona Finnila, tfn 010 311 1904 ramona@kustmedia.fi annons.kustnytt.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 010 311 1913 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 010 311 1913 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Emma Friberg, tfn 010 311 1910 prenumeration@kustnytt.fi TRYCKERI Botnia Print, 2018 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 53 €, EU 58 € Övriga världen 60 € ANNONSPRISER 2018 ByaNytt: 1,49 € per sp.mm. KustNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse. TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5.

Min sommarhortensia må vara den vackraste och mest feta jag sett i sommar. Tack Annette och Kaj för den!

Carlsro museum i Kristinestad – i stort behov av renovering men ack så vackert!

Jag var till Kuddnäs och ”hälsade på” Topelius. Det var intressant!

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad. Medlem i Tidskrifternas förbund

Jordgubbstårta i Kristinestad hos trevligt folk. Och dagen efter det Öppna Portar hela dagen.

Sokos i Tammerfors – alla tider en fröjd för ögat!

Kolebackvägen i Molpe är en av sommaren ”lyckans ost-vägar” som fått ny beläggning.

Håkan Westermark hade pensioneringsfest vid Dynamo och bland annat från företaget Exotic Garden ville man kramas och ge blommor.

KUSTMEDIA producerar tidning ar och reklam för print och webb. Under eget namn ger vi ut två lokal tidningar: ByaNytt och KustNytt. Vår styrka är mångsidighet, flexibilitet, uppriktighet och tillgång till ny och avancerad teknik. Du kan anlita oss för de flesta tjänster inom print, webb, grafisk design, innehåll och försäljning. Kustmedia har två kontor, huvudkontoret i Korsholm och ett kontor i Närpes. Vi är lokalt place rade men arbetar över hela Finland.

Fem tusen till PET-CT-röntgen från Lions Club Malax

IONS CLUB MALAX donerade 5 000 euro till Österbottens Cancerförening och deras insamlingsprojekt som stöder anskaffning av PET-CT-röntgen apparatur till Vasa Centralsjukhus. Lions Club Malax, med sina 25 medlemmar, är nöjda över att kunna bidra till att VCS får PETCT-röntgen till hjälp inom cancervården. PET-CT-röntgen möjliggör tidig diagnostisering av cancer och liknar till sin utformning en magnetröntgenapparat. Närmaste apparaten finns nu i Åbo och att få vården på närmare håll är bättre både för personal och för patienter och deras anhöriga. Lionsklubben i Malax riktar också stor tacksamhet till dem som deltog i lotteriet för ändamålet och dem som kom till årets Morsdagskonsert.

Donationen överlämnades till Österbottens Cancerförening rf den 21 juni 2018 av Lions Club Malax president Ingmar Sjöblad och sekreterare Sven-Erik Nygård. – Vi känner stolthet över att kunna bidra och insamlingen sker i linje med vår klubbs målsättningar, säger Ingmar Sjöblad. Sven-Erik Nygård berättar att klubben är över 50 år och brukar i första hand stöda projekt inom den egna kommunen. – Den här gången tänkte vi annorlunda, säger han. PET-röntgenapparatur gynnar oss i Malax lika väl som invånare i övriga Österbotten. Markku Suoranta från cancerföreningen tackar ödmjukt för donationen. – Malaxborna är i farten igen, ler han och hänvisar till att också andra föreningar, Aktiastiftelsen och

Från vänster Ingmar Sjöblad och Sven-Erik Nygård som ger donation till Österbottens Cancerförening rf om 5 000 euro. – Vi uppskattar det arbete ni gör, säger Sjöblad och Markku Suoranta är mycket tacksam från Cancerföreningens sida. privatpersoner från Malax stöder insamlingen. – Det är fint. Projektet som började med enstaka initiativ om att stöda insamling av PETröntgen kommer nu att förverk-

ligas och bidrag från Österbottens Cancerförening närmar sig 300 000 euro. Enligt planeringen installeras själva apparaten vid VCS under 2019 och därefter skolas personal

som ska använda den. Priset på PET-CT röntgenapparat beräknas enligt uppgift till 2,8 miljoner euro.

Text och foto: Lisbeth Bäck

I DEN HÄR TÄVLINGEN KAN ALLA DELTA Svaren finns nämligen i detta nummer av KustNytt.

POSTLÅDA

SÄLLSKAPSSPEL de rätta tävlingssvaren:

FRÅGA 1:

FYRKLÖVERNVINNARE Vit brevlåda av galvaniserad plåt

Grattis Lisa! Ann-Louise West på Bergö vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 304. Tröstpriser fick Per-Ole Ek i Petalax, Margaretha Söderholm i Vasa, Johan Styris i Malax och Kraiwit Östman i Korsnäs. Gratulerar alla vinnare! Ann-Louise, eller Lisa, West fick en extra födelsedagspresent i år då hon vann i Fyrklövern, en kylväska. Hon fyllde år dagen efter att KustNytt ringde upp och gratulerade. Vi träffas senare i Vasa och hon får sin vinst. Lisa är taxichaufför, anställd av Taxi Sjöman och främst tillgänglig på Bergö där hon bor och där den bil hon kör finns. – Jag började köra taxi 2009. Jag trivs jättebra även om arbetstiderna är oregelbundna. – Före det arbetade jag över tjugo år i butik. Hon har tre vuxna barn och tre barnbarn. Sommarplanen är att fortsätta renoveringen av huset. Trevlig fortsättning på sommaren Lisa – och oj så bra du passar i blått!

Text och Foto: Lisbeth Bäck

Sällskapsspel som passar för både stor och liten. Varje spelare har 10 kulor att spela med, och personen som först kommer upp i 500 poäng vinner. (ej lämplig för barn under tre år, innehåller små delar)

FRÅGA 2: 1, 6, 8 OCH 15 FRÅGA 3: 7, 11, 15 OCH 17 FRÅGA 4: 9, 13, 14 OCH 18 sammanställning: Lisbeth Bäck

2 Bland måsskit, landkrabbor och hopplösa grodor

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

Skäriteatern visar komedin

Plats: Brännkull, Replot

Premiär: Fredag 6.7 kl. 19 Torsdag 12.7 kl. 19 önskar en riktigt Fredag 13.7 kl. 19 Lördag 14.7 kl. 19 Söndag 15.7 kl. 14 & kl. 19

Lindberg

Tel 050

Glad sommar!

••••••••••••••••••••••••••••

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Ett par gånger om året... – Och det är sååå skönt...

manus och regi bygger hus • ren Höstens kursprogram J.• Karhulahti I detta nummer har vi gömt fyra

gör element f

miniatyrbilder (samma storlek som•den nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

delas ut till alla hushåll fredag 24.8.

– Det är är första gången... – Då jag var yngre...

Namn............................................................Tel................................................. Adress................................................................................................................

Om jag vinner vill jag ha: Postlåda Sällskapsspel Omgång 305, K618

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 29 augusti 2018. Adressen är KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Om du inte vill klippa i tidningen går det bra att kopiera kupongen.

www.lindb

Mikael Appel ser tillbaka på sitt första år i kommunfullmäktige i Malax, ett år som till stor del har gått ut på att hitta sin roll och lära sig hur beslutsprocesserna fungerar. Till vardags jobbar han som kommunikationschef på polisinrättningen i Österbotten. Då det finns tid över tar han gärna en tur längs skogsvägarna med terrängcykeln.

Polisen som vill jobba för en god framtid Mikael Appel i Malax arbetar som kommunikationschef på polisinrättningen i Österbotten. Han är dessutom motionär, make, pappa, hundägare och nybliven lokalpolitiker – bland annat.

IKAEL APPEL KAN inte beskrivas annat än som röstmagnet i kommunalvalet i fjol. Han kandiderade för SFP i Malax och fick överlägset mest röster bland de uppställda, över sextio fler än tvåan Lorenz Uthardt. Nu har han, som nykomling inom politiken, suttit snart ett år i kommunfullmäktige. – Egentligen tycker jag att jag har hittat min roll först nu.

Alldeles i början handlade det mest om att sätta sig in i hur alla beslutsprocesser fungerar. Efter ett halvår kom ett stadium av förtvivlan. Då kändes det som att jag inte kan någonting och att inget går att påverka. Nu börjar jag se vad som går att göra och då känns det igen mera hoppfullt, säger Appel. Valresultatet överraskade honom verkligen. Hans egen förhoppning var att bli invald, men

någon större marginal räknade han inte med. – Min fru sa att hon måste rösta på mig så att jag inte blir helt utan röster, minns han och skrattar. Han tror att den relativt stora mediesynlighet som han får via jobbet är en delorsak till att det gick så bra i valet. En annan är att han har kunnat skapa ett stort nätverk på grund av sitt engagemang i idrottsverksamheten på orten. Till de viktigaste frågorna som Mikael Appel vill jobba för som lokalpolitiker hör sådana som berör barn och unga. – Om man ser till att det finns en bra grundfostran och vettiga aktiviteter för barn och ungdomar bygger man en god grund för resten av samhället och för framtiden. Han vill också att kommunen ska stöda företagare på olika sätt. – Naturligtvis finns det mycket annat som också är viktigt, men

Om man ser till att det finns en bra grundfostran och vettiga aktiviteter för barn och ungdomar bygger man en god grund för resten av samhället och för framtiden.

5 ingen kan fokusera på allt. De här två bitarna är avgörande för mig då jag försöker arbeta för ett bra samhälle, säger han.

Elva år i Malax Mikael Appel är uppvuxen i Sideby, Kristinestad. Studierna förde honom till Vasa och jobbet och kärleken höll honom kvar. Att flyttlasset sedan gick vidare från Vasa till just Malax är slumpens förtjänst. – Det råkade finnas en lägenhet som vi tyckte passade oss till salu till lagom pris, minns Appel. Nu har vi bott här i elva år, de tre senaste i egnahemshus, och vi trivs väldigt bra. Vi har alltid känt oss välkomna i Malax!

Ansvarar för kommunikation Vägen till hans nuvarande befattning som kommunikationschef för polisinrättningen i Österbotten var inte alldeles spikrak. – Som ung visste jag inte riktigt vad jag ville bli. Jag idrottade aktivt och började därför studera vid en idrottslinje, men det blev kanske lite för mycket av det goda med idrott både i skolan och på fritiden. Dessutom hade jag svårt att se min roll i det hela i framtiden. Det kändes väldigt oklart vad jag skulle börja arbeta med. I samma skede gjordes det reklam för polisutbildningen i tidningen och Mikael Appel började fundera om en framtid som polis skulle passa honom bättre. Han lockades av att få ett tydligt yrke med klara arbetsuppgifter. Han kom in på utbildningen, blev utexaminerad och jobbade först som konstapel på fältet, innan han småningom vidareutbildade sig och fick den tjänst han har idag. Som kommunikationschef är han inte alls med i fältarbetet utan har bara kontorsuppgifter. Han ansvarar för polisinrättningens kommunikation både utåt och internt. – Jag trivs bra och tycker att arbetet är omväxlande och intressant, säger han. En vanlig dag kan jag få ett tiotal samtal från olika reportrar som vill ha reda på det ena och det andra om någon händelse eller kring något visst tema. Då hänvisar jag dem antingen till passande intervjupersoner eller får ställa upp själv och uttala mig, berättar han.

Personlig kontakt ger förtroende Trots att han gillar sina nuvarande arbetsuppgifter händer det att han kan sakna fältarbetet. – Jag uppskattade att ha att göras med vanliga människor, de som polisen ändå primärt finns till för. Man kände att man kunde hjälpa till och fick ofta väldigt snabb respons på det man gjorde. Som polis får man se mycket elände och Appel konstaterar att han med åren har blivit mer känslig.

– Jag försöker hinna ut några gånger i veckan under sommarhalvåret. – Det kan räcka med att läsa en rad i en rapport om något som har hänt för att jag ska leva mig in i hela situationen. Regelbunden debriefing och välfungerande stödnätverk hjälper poliserna att klara av de tyngre aspekterna av jobbet. – Det är också viktigt att kollegorna får tala sinsemellan då något har hänt. Vi har en kafferumshumor som en utomstående säkert kan uppfatta som ganska rå, men som för oss är ett sätt att hantera de svåra sakerna vi får bevittna. Några tendenser som Mikael Appel har noterat som polis är att alkoholanvändningen minskar, medan narkotikabrottsligheten ökar. – Det är inte längre lika accepterat att dricka sig berusad och allt färre gör det. Användningen av droger blir däremot allt vanligare och det här är inget storstadsproblem utan något som pågår överallt, säger han. En glädjande trend är att brottsligheten överlag minskar i Finland och i hela västvärlden. Orsaken till detta är allt bättre utbildning och uppfostran, tror Appel. En tendens som däremot oroar honom är den pågående centraliseringen av olika myndigheter och samhällsfunktioner. – Jag tror att myndigheterna distanserar sig från verkligheten på det sättet och att det på sikt leder till ökade motsättningar i samhället. Den personliga kontakten är central för att man ska kunna bygga förtroende, säger han.

Två roller – polis och privatperson Som polis har man ögonen på sig, också på fritiden. – Då jag var yngre kunde jag ibland se mellan fingrarna med vissa saker som gällde mig själv, men nu har jag lärt mig att acceptera alla regler och lagar. Jag ska bete mig också som privatperson, inte bara på jobbet. Fast visst kan det hända att man får se mig cykla utan cykelhjälm någon gång, säger Appel. Ser han ett pågående brott har han skyldighet att ingripa, oberoende av om han är i tjänst eller inte, men det här är också en avvägningsfråga.

– Jag har till exempel sagt till då vi någon gång har mött en bil på cykelbanan, men man kan inte gå runt och påpeka alla små saker hela tiden. Då det kommer till personliga åsikter om saker och ting ställt mot vad som står i lagen är han däremot noga med att skilja på sin yrkesroll från sin roll som privatperson. – På jobbet ska mina egna åsikter i olika frågor inte få spela någon roll, utan då är min uppgift att se till att lagar och regler följs, säger han. Med tiden har jag lärt mig att skilja på de här två sakerna och bara man har skillnaden klar för sig är det egentligen ganska lätt att hantera olika konfliktsituationer som ibland uppstår. Ett exempel på en sådan fråga är hur man ska förhålla sig till den växande vargstammen, där åsikterna bland medborgarna går skarpt isär. Då är polisens roll i det hela inte att ta ställning för någotdera lägret utan helt enkelt att se till att de nuvarande lagarna följs. – Visst finns det tillfällen då jag undrar hur lagstiftarna riktigt har tänkt, medger han. I sådana situationer tänker jag att lagen behöver ändras, inte brytas, men att det inte är polisens uppgift att ändra lagar.

Just nu gäller familjeliv Till Mikael Appels familj hör fru, två barn och en hund. En stor del av hans fritid går antingen åt till barnens hobbyer eller till föreningsverksamhet. Både han och hans fru är aktiva i Malax IF. Själv idrottar han numera bara för ”husbehov”, som han uttrycker det. – Jag försöker hinna ut några gånger i veckan, under sommarhalvåret oftast på terrängcykel och under vintern på skidor. Familjen har en sommarstuga i Kristinestad dit Appel gärna återvänder. – Stugan var ett viktigt ställe för mig under uppväxten, en plats för avkoppling. Överlag trivs jag väldigt bra vid havet, säger han. I just det här livsskedet ligger fokus i hög grad familjen och på att ta hand om barnen – men Appel ser också ett vidare perspektiv där det handlar om att ge en hel generation en god framtid. – Prioritering nummer ett just nu är att se till att barnen får en bra och trygg uppväxt. Då tänker jag naturligtvis på mina egna barn, men också på andra barn i samma ålder. Jag vill försöka arbeta för att hela den uppväxande generationen får ett bra samhälle att leva i.

VI LEVERERAR FISK OCH FISKPRODUKTER TILL VASA MED OMNEJD - Kontakta oss gärna!

Anders 050 5272306 • Malin 3173806 • Jonas 050 5417392

Vi svarar dygnet runt - vardag som helg

SNICKARS FISKAFFÄR AB

Strandgränd 11, Norra Vallgrund snickars.fiskaffar@netikka.fi

Går Du i byggtankar?

Behöver Du hjälp med förverkligandet av Din dröm? Ta kontakt så fixar vi det!

BYGGBOTNIA

• Ritar och planerar!

Närpesvägen 19, tel. 224 3101

ARBETSKLÄDER FRÅN

I LAGER! OVERALLER

Fås med eller utan tryck. Begär offert! VARSEL COLLEGEJACKA

SOMMARJACKA

Mjölnaregatan 10, Vasa • Tel. 312 2899 E-post: tero.oling@ronn-backholm.fi

Ackulumatorer, bil- och däckservice, fyrhjulsinställning Mjölnaregatan 17, Vaasa 06-3170 508

Ken-Trak Service utvid fr.o.m. 1.11.2016 kom NU FÅR DUoch SERVICE & RESERVDELAR PÅ SAMMA PLATS. BESÖKkunna OSS! ni även hitta Traktorer • Lantbruksmaskiner • Båtmotorer • Snöskotrar • Fyrhjulingar • Mopeder

Ken-Trak Par

Ken-Trak Parts Ken-Trak Service

Ken-Trak Service, 050-554 7907 • Ken-Trak Parts, 050-326 7575 Text och foto: Johanna Granlund

Eklunds Traktorservice, Djupsund 263, Maxmo Peter / parts@trakto Ken-Trak Service050-3267575 & Parts, Järvvägen 10, Vikby

www.traktorservice.ﬁ www.traktorservice.fi

som kan erbjuda reserv

6 I båthusmiljö i Harrströms fiskehamn arrangerade Österbottens minneslots en stig för minnessjuka personer med anhöriga den 4 juni. Syftet med minnesstigen är att förmedla kunskap om hjärnhälsa och minnet, sade koordinator Eeva Ehn.

Minneslots stöder och upplyser minnessjuka – Målet är att personer med minnessjukdom ska kunna leva så normalt som möjligt, säger koordinator Eeva Ehn. Alzheimers sjukdom och andra slags minnessjukdomar blir allt vanligare i takt med att människor lever allt längre. Österbottens minneslots verkar som ett stöd- och expertcenter.

N SOLIG MEN rejält blåsig måndagseftermiddag i början av juni arrangerade Österbottens minneslots en så kallad minnesstig ute vid Harrström fiskehamn. – På grund av de starka vindarna har vi fått lov att lägga om vandringsprogrammet till viss del, sade Eeva Ehn som är koordinator för den svenskspråkiga verksamheten vid Österbottens minneslots. Vad går den här minnesstigen ut på? – Vi promenerar runt i området med deltagarna i ungefär en halv timme. Längs vandringsrutten finns det några utplacerade informationspunkter att ta del av. Syftet är att sprida kunskap om hjärnhälsa och minnet. En annan viktig fråga som vi funderar på idag är ”vad är en minnesvänlig omgivning”. Minnestigen i Harrström lockade ett par deltagare från Korsnästrakten. Korsnäsbon Nils Nyståhl slöt upp med hustrun Lisen som har lidit av minnessjukdom i ungefär tre år.

– De första tecknen började märkas 2015 efter att hon hade fyllt 80 år. Problemet tilltog under det följande året. Idag får Lisen intervallvård och växlar mellan två veckor på Anna-hemmet och två veckor hemma. – Vi går ofta ut och promenerar. Vi har varit flitiga motionärer, säger Nils Nyståhl.

Folksjukdom som blir vanligare Österbottens minneslots är profilerat som ett tvåspråkigt stöd- och expertcenter för personer som är drabbade av minnessjukdomar. – Min arbetsgivare är Vasanejdens minnesförening. Med i nätverksbilden finns också en rad andra österbottniska demens- och alzheimersföreningar, säger Eeva Ehn. Österbottens minneslots arrangerar diverse tillställningar och gruppverksamheter som riktas till minnessjuka och anhöriga. Samtidigt är målet att kunna ta enskilda berörda personer i be-

aktande och erbjuda vanliga, vardagliga aktiviteter med låg tröskel och kamratstöd. – Det handlar till exempel om minnescaféer, minnesträningsgrupper, anhörig- och stödgrupper och ordnande av olika typer av motion för minnet. – Vi upprätthåller också minneskompisverksamhet. Blivande närvårdare, sjukskötare och hälsovårdare åker hem till minnessjuka personer, umgås med dem och är helt enkelt deras kompisar. Aktiviteten är en del av vårdarnas studier, säger Eeva. Minnessjukdomar har blivit allt vanligare i vårt samhälle och klassas numera som folksjukdomar. I hela Finland hör för närvarande cirka 200 000 personer till denna kategori. – Hög ålder är den vanligaste riskfaktorn för att insjukna. Merparten av de drabbade är över 70 år gamla. Men det finns också exempel på yngre människor som råkat ut för demens. Jag har till exempel läst om en 39-årig svensk kvinna som blev minnessjuk. – Andra riskfaktorer är långvarig stress, felaktig kost och missbruk av alkohol och droger. Något botemedel finns inte mot minnessjukdomar. Men användning av läkemedel och bromsmediciner kan bidra till att dämpa sjukdomarnas framfart och symtom. – Målet är att personerna med minnessjukdom ska kunna fortsätta leva så normalt som möjligt

och också kunna njuta av livet. Här har aktörer inom den tredje sektorn en viktig kompletterande roll vid sidan av kommuner, säger Eeva. Var går egentligen gränsen mellan acceptabel glömska och minnessjukdom? – Alla glömmer vi ju saker och ting ibland. Men det är två saker som kan vara speciellt alarmerande i sammanhanget. Det ena är att den drabbade själv börjar känna på sig att allting inte står rätt till. Kanske glömmer man gång på gång till och med läkar- eller tandläkartider och olika möten vid sidan av typiska föremål som telefonen och nycklar. – Ett annat tecken är att anhöriga börjar märka att den drabbade har förändrats på märkbart vis. Anhöriga har en viktig roll vad gäller omsorgen om och vården av minnessjuka. Ibland bör det inledningsvis redas ut om glömskan beror på en minnessjukdom eller till exempel stark stress.

Populärt minnescafé Minnessjukdomar förekommer inom alla samhällsgrupper idag. I värsta fall kan ett insjuknande medföra att personligheten förändras. – Trots att den intellektuella kapaciteten avtar är personer med minnessjukdom ofta mycket bra på att pejla in emotionella stämningar i olika situationer. – Ibland ger personer med minnessjukdom prov på aggressivt

beteende och det bottnar ofta i en inre frustration över att inte kunna uttrycka sina tankar som man önskar. – I strävandena efter att förebygga minnessjukdom är det nyttigt att använda hjärnan flitigt. Man kan till exempel försöka lära sig ett nytt språk. Att ägna sig åt sysselsättningar som man gillar, till exempel att fiska, är också vettigt. Även sömn och vila är viktigt för hjärnhälsan, säger Eeva. Huruvida den omfattande digitaliseringen och den blixtsnabba och hackiga konsumtionen av information kommer att leda till ytterligare ökningar av minnessjukdomar i framtiden återstår att se. Österbottens minneslots har ett semesteravbrott i sin verksamhet under juli månad. I mitten av augusti återvänder man till vardagen. – Under den kommande hösten kommer att jag att fortsätta leda ett minnescafé i Malax. Jag är på plats i Kyrkhemmet i Malax varannan vecka. Evenemanget har varit givande och populärt hittills. Det har attraherat åtta deltagare och vi har haft så roligt, säger Eeva Ehn.

Text och foto: Joakim Snickars

SYDPOLEN

- sommarjobb och hjälp med sysslor Ibland räcker tiden/ orken inte till, eller så är man helt enkelt inte på plats då gräset växer, färgen flagnar och hunden behöver motion. Då kan lösningen vara att ringa Sydpolen, som snabbt skickar ut en arbetssugen ungdom till undsättning.

IA ARBETSFÖRMEDLINGEN SYDPOLEN som drivs i 4H:s regi, kan privatpersoner kan få hjälp med trädgårds- eller hushållssysslor samtidigt som ungdomar i åldern 14-18 år får sommar- eller helgjobb. Mia Gull, som är verksamhetsledare för Malax-Petalax-Bergö 4H, berättar att uppdragen kan vara av alla slag, allt från att tvätta fönster och klippa gräsmattor till att dekorera till kalas, sitta barnvakt eller ta hand om husdjur då ägarna är borta.

Roligt med rätt attityd Sjuttonåriga Nathalie Svahn från Yttermalax är en erfaren Sydpolsjobbare. Till hennes återkommande arbetsuppdrag just nu hör en gräsmatta som hon klipper hela sommaren. Ett annat uppdrag är att stapla ved, något hon då och då brukar hjälpa en kund med. – Förra veckan tvättade jag fönster och i morgon ska jag måla, berättar hon som ytterligare exempel på vad arbetet kan gå ut på. Vissa arbetsuppgifter kan kräva lite förkunskaper, just som att tvätta fönster eller att förstå sig på en gräsklippare. Tanken är att kunderna inte ska behöva instruera den som kommer och jobbar. Av den orsaken brukar 4Hföreningarna i några närliggande kommuner ordna gemensamma kurstillfällen ett par gånger i året. – Kurserna är tänkta just för att främja verksamheten i Sydpolen. Vi har haft kurser i städning och hushållsarbete och trädgårdsskötsel och kurser för dem som är intresserade av att jobba som barnvakt eller dogsitter, berättar Mia Gull. Nathalie konstaterar att mycket handlar om att rätt attityd då man far på ett jobbuppdrag. – Arbetsuppgifterna i sig är kanske inte så intressanta, men man

Nathalie Svan tar emot allehanda arbetsuppdrag via Sydpolen, Adam Djebali och Jesper Finne driver glasskiosk och Mia Gull, verksamhetsledare för Malax-Petalax-Bergö 4H, är den som koordinerar det hela.

får göra det roligt för sig, till exempel genom att ta med en kompis så man kan småprata medan man jobbar, säger hon. Skulle det bli något problem får sydpolsdeltagarna ringa direkt åt Mia Gull, men åtminstone Nathalie har aldrig behövt göra det. – I början kunde det kännas nervöst att fara hem till främlingar, men jag blev snabbt van och jag har aldrig varit med om några problem, säger hon.

På andra sidan disken I Långåminne, vid den numera stängda baren, finns en nyhet för säsongen: en glasskiosk som drivs ungdomar från Sydpolen. Vid intervjutillfället har den varit öppen i fyra dagar. Adam Djebali och Jesper Finne är två av totalt fyra ungdomar som jobbar i glasskiosken. Adam bor i Yttermalax, Jesper i Övermalax och båda är femton år gamla. Idén att öppna en glasskiosk kläcktes av Jesper Finne. Mia Gull hjälpte till med det praktiska runtomkring, som att söka pengar och hitta en passande kioskbyggnad. Hon är glad åt att de fick lov att ställa kiosken på gården vid baren och betonar att fastighetsägaren har varit väldigt tillmötesgående. Maskinerna och arbetsredskapen, liksom själva glassen, kommer från Sia. De flesta Sydpolsungdomarna jobbar för timlön, men de som driver glasskiosken

Till Nathalie Svans återkommande arbetsuppdrag hör gräsklippning. får istället vinsten från försäljningen. – Hittills har det gått helt okej med försäljningen, säger Jesper Finne. Speciellt första dagen då vi öppnade hade vi riktigt bra med kunder. Både Jesper och Adam trivs bra med arbetet. – Det här är första gången jag jobbar med något serviceyrke och det är intressant att prova vara på andra sidan disken, säger Adam. Jesper fortsätter: – Jag tycker det är roligt att tala med folk och att se vad de beställer, vad som går åt. Vissa vill bara beställa medan andra vill tala en längre stund. Svårast är finskan, det är både Jesper och Adam överens om.

– Det går bra så länge det bara handlar om att ta emot beställningen och säga vad det kostar, men vill kunden småprata blir det värre, konstaterar Jesper. I början var det frestande med all glass men redan efter några dagar hade de hunnit provsmaka så mycket att det värsta suget lagt sig. Bland årets smaker har Jesper och Adam en gemensam favorit: hallon-saltlakrits.

Med som ledare Utöver uppdragen från privatpersoner och årets nysatsning glasskiosken kan ungdomarna i Sydpolen också få arbetsuppdrag från 4Hföreningen. – Första veckan i juni brukar vi varje år ordna en matskola för

barn i lågstadieåldern där vi tillreder frukost, lunch och mellanmål i fyra dagar. Till matskolan behövs alltid flera ledare som i första hand väljs bland ungdomarna som är med i Sydpolen, berättar Mia Gull. Också vid andra dagläger, som Kojbyn, där man bygger kojor tillsammans, finns det möjlighet för Sydpolsungdomarna att vara med som ledare. – Ungdomarna får gärna själva komma med idéer om vad de skulle vilja göra, säger Gull. Jag söker stödpengar från Aktiastiftelsen för olika projekt och just i år sökte vi lite extra för glasskiosken, vilket beviljades. Då det är fråga om uppdrag hos privatpersoner delas arbetet mellan ungdomarna i närregionen. De som bor i Malax tar emot uppdrag från Malax olika byar, medan de som bor i Petalax tar emot uppdrag i Petalax. På Bergö finns för tillfället inga ungdomar som är med i Sydpolen och Mia Gull tycker det blir onödigt långt för ungdomarna från Malax eller Petalax att köra ut till Bergö med sina mopeder. Ungdomarna fakturerar en timavgift för arbetet. För de som är under 17 år faktureras 12 €/h, för de som är 17 år eller äldre faktureras 15 €/h. Kunden ska ha egna redskap som ungdomarna får använda. Text och foto: Johanna Granlund

8 Bertil Nygård, hemma från Malax men numera bosatt i Helsingfors, jobbar till vardags som sjöbevakare men tillbringar även mycket fritid på sjön – gärna i segelbåt. I maj deltog han i en seglats över Atlanten ett minne för livet och en chans han inte ångrar att han tog.

Land i sikte – efter 2 258 sjömil B

Det är en het försommardag, det är ännu maj i kalendern och mittemot mig sitter Bertil Nygård, brunbränd och nyligen hemkommen efter sitt livs hittills längsta seglats. Tillsammans med några vänner har han tillbringat nästan tre veckor ombord på en segelbåt, med start i franska Martinique i Karibien, och med destination Azorerna utanför Portugal.

n franska 2 258 sjömil, frå Seglingsrutten på n till portugisiska ögruppen ribie nomföra med Martinique i Ka t 19 dagar att ge yg dr g to , na er Azor . het på 5,9 knop en medelhastig

ERTIL NYGÅRD, 39 år, är hemma från Öjna men sedan drygt tio år tillbaka bosatt i Helsingfors tillsammans med flickvännen och sambon Ingela West från Bergö. Det var jobbet som förde dem till södra Finland, där Bertil pendlar till sin arbetsplats – Susiluotos sjöbevakningsstation i kommunen Gustavs i Egentliga Finland.

Ett stort intresse – Jag jobbar mellan sju och tio dagar på raken, och är därefter le-

dig lika lång tid. Från vår lägenhet på Berghäll i Helsingfors har jag ungefär 260 kilometer till jobbet, berättar Bertil, som varit sjöbevakare sedan 1999. Han jobbar numera som förman på Susiluoto sjöbevakningsstation, och inte enbart arbetstiden består av sjöliv, utan även en stor del av fritiden. Genom vänner fick Bertil redan för många år sedan upp ögonen för segling och det är ett fritidsintresse som vuxit i samma takt som kunskaperna och erfarenheterna ökat.

Dagen efter ankomsten till Horta på Azorerna, på den berömda piren där seglare målar sina ”bomärken” för lyckad passage. Besättningen från vänster till höger: Juha Eteläinen, Eero Ahonen, Mikko Hongell, Bertil Nygård, Jani Pekkala och Lauri Södervall.

– Vi har haft som vana att åka till Medelhavet i maj varje år och hyra en segelbåt. Sedan några år tillbaka har jag även en egen båt tillsammans med en kollega. Det är en 36 fots segelbåt som köpte i England och själva seglade hem därifrån för en sju, åtta år sedan, berättar Bertil vidare.

En plats ledig Det var även via kollegor som Bertil fick höra om projektet med att segla hem den finskägda segelbåten från Karibien till Europa. Båten hade

Sidovind och sjögång på Atlanten.

9 Bloggen från seglatsen finns att läsa på adressen https://hortanm.blogi.net/ använts som bostad av en finsk familj de senaste två åren, och nu önskade man hjälp med att segla över den tillbaka till Portugal – en seglats som är betydligt mer krävande än att segla västerut från Europa. – Det fattades en person till besättningen och jag blev förstås intresserad, ler Bertil. Det verkade vara en rolig grej och en naturlig fortsättning och utmaning på det jag hittills lärt mig och gjort inom segling. För seglatsen krävdes dock att man kunde avsätta en månads tid på projektet, något som inte var helt enkelt för Bertil, då även flera andra i besättningen arbetar på samma station som han själv. – Vi lyckades få det ordnat tack vare att arbetsgivaren kom emot, och jag bestämde mig för att ta chansen.

Noggranna förberedelser Planen var att man skulle kasta loss från Martinique den 1 maj och dagarna innan tillbringade Bertil och de andra i besättningen med att bunkra, provköra båten, gå igenom säkerheten och ordna alla förberedelser. – Eftersom fyra av fem i besättningen jobbar inom gränsbevakningen, tummas det inte på säkerheten, poängterar Bertil. Behöver man hjälp när man är mitt ute på Atlanten kan det ta fyra, fem dagar innan den kommer, så man måste alltid utgå från att man ska klara sig själv.

Hårt väder i en vecka Dagen D kom och det visade sig efter starten att man skulle komma att ha motvind hela den första veckan. – Det var tufft. När man efter sex timmars hård sjögång inser att det här är vad som ligger framför en i ännu åtta dagar, hinner man tänka en hel del. Båten lutar konstant, man måste hela tiden parera vågorna och samtidigt hade vi en del

tekniskt strul och några överraskningar under tiden, berättar Bertil. Vinden gjorde att man var tvungen att först segla norrut mot Bermuda, innan man kunde vända österut. – Där vände vinden och efter drygt en vecka och 1000 sjömil, fick vi äntligen medvind. Havet började plana ut och sedan blev det mer eller mindre stiltje. Prognoserna vi fått via satellitlänken stämde bra och även havsströmmarna vände då. Allt blev genast betydligt lättare, vilket förstås påverkade hela besättningen, fortsätter Bertil.

Bloggade De första dagarna med lugnare väder gick åt till att städa upp båten, torka madrasser och allt annat som blivit vått under den första veckan. Det här var den första egentliga pausen som man fick under resan. Samtidigt förgylldes dagarna av delfiner som hoppade runt båten och till och med en och annan val. – Det var en mäktig syn, och man får en stor respekt för naturen i sådana stunder, konstaterar Bertil. Medelhastigheten under passagen låg på 5,9 knop, vilket betyder cirka 12 km/h, och under hela resan dokumenterade man dagarna genom att blogga. – Bloggens namn, MartiniqueHorta 2258nm Sailing against plastic, berättar både om sträckan och distansen, samt det ”statement” vi gjorde emot att dumpa plastavfall i havet – något som det varit mycket tal om under senaste tid, förklarar Bertil. Vi tog alltså med oss alla sopor hem tillbaka – vilket egentligen är en självklarhet kan man tycka.

Land i sikte De anhöriga hemma i Finland kunde följa besättningen och seglatsen dels via uppdateringarna på bloggen, dels också via en satellitlänk där segelbåtens aktuella position kunde kontrolleras. Man hade avsatt 24-25 dagars tid för resan, som ändå avklarades på 19 och en halv dag.

– Den sista seglingsdagen hade vi mycket hårt väder. Vindstyrkan gick upp emot 20 m/s och vågorna var som stora väggar. Det var en fin känsla av att äntligen se land igen efter nästan tre veckor på havet, och vi kom fram till Horta på Azorerna 02.30 lokal tid, berättar Bertil. Det var en lycklig men också väldigt trött besättning som stupade i säng efter att ha skålat i den obligatoriska champagnen.

STORKYRO KASSEN

Båtturertill tillValsörarna Valsörarna Båtturer tis, tors, lörd, 26.6-18.8 tis, tors, lörd 22.6-14.8 start kl. 11.00 från start kl. 11.00 från Svedjehamni Björköby i Björköby Svedjehamn 2 km guidadvandring vandring 2 km guidad kaffe ooch smörgåsar kaffe smörgåsar tillbakaca ca15.30 16.00 tillbaka 55 €/vuxen 48€/pers

Spara tid och klicka hem en kasse med närmat till flera middagar för enbart 34,50€. Råvaror och enkla recept till tre middagar och en efterrätt för 4 pers.

ring o boka: boka Ring och

050355 3553924 3924 050 www.kvarkenturer.fi www.kvarkenturer.fi

www.gards-smak.fi

Från Azorerna till Öjna Efter att man ställt i ordning båten igen och bokat returbiljetter hem, hyrde sällskapet skotrar att se sig omkring med på ön och Azorerna är ett resmål som Bertil gärna rekommenderar. – Det är så mycket grönare än vad de vanliga turistmålen kring Medelhavet och Kanarieöarna är. Det är lummigt, rent och mycket är nybyggt där. Nu är Bertil tillbaka i Finland, och ett besök hemma hos föräldrarna Christina och Sven-Erik hemma i Öjna stod då högt på listan. – Vi åker ganska ofta till Österbotten. Det känns allt viktigare vartefter föräldrarna blir äldre, tycker Bertil, som även har fyra syskon utspridda på olika orter.

Att våga ta chansen Någon längre seglats har Bertil inte inplanerad för tillfället - nu ska först och främst den egna båten i sjön. Den är stationerad i Pargas och det har under vintern varit tal om en eventuell resa till Gotland. Seglatsen över Atlanten är förstås svår att toppa, och Bertil konstaterar att han helt klart skulle göra om det. – Ju äldre man blir desto mer inser man vikten av att våga ta chansen då och om man får den. Man lever bara en gång och hoppar man inte på tåget är risken stor att man ångrar sig senare. Det gäller inte bara äventyr och resor, utan det mesta i livet. – Många tänker ofta att ”någon dag ska jag minsann...” – men ”någon dag” kanske aldrig kommer innan det är för sent av olika anledningar, avslutar han.

Text och foto: Anna Sand

• Husgrunder

• Vatten, avlopp, minireningsverk • Gårdsplaneringar

• Dräneringar m.m.

Tel. 050-538 6966 Stefan Berglund

Blommor för alla tillfällen Presenter och inredning Fullständiga begravningstjänster KORSNÄS BLOMSTEROCH BEGRAVNINGSTJÄNST Kyrkobyvägen 59 • Tel. 06 3641410 • 050 5740464

Öppet Må-Fr 9-17 • Lö 9-12 • www.korsnasblomster.fi

Snab

bt oc

h enk

elt

STUBBFRÄS

Bli av med stubbar och rötter från din trädgård Kom ihåg hushållsavdraget! Åsvägen 623, Övermark • Tel. 0500-669 631 fredrik.lyback@agrolink.fi • www.lybacks.fi

Skäriteatern visar komedin

Bland måsskit, landkrabbor och hopplösa grodor Plats: Brännkull, Replot

Premiär: Fredag 6.7 kl. 19 Torsdag 12.7 kl. 19 Fredag 13.7 kl. 19 Lördag 14.7 kl. 19 Söndag 15.7 kl. 14 & kl. 19 manus och regi J. Karhulahti

6-7 juli 2018

Kvällsskifte i solnedgång.

En nöjd rorsman sista dagen på Atlanten. Foton: besättningens egna bilder.

www.tomatkarnevalen.fi

10 TEMA SKÄRILIV

Stämning på skären Efter en riktig rivstart med magiskt väder är skärilivet i full gång för många villafarare. Även om livet i skärgården ofta är mer primitivt än hemma, är det ändå roligt att förnya sig lite även där varje år. Låt dig inspireras av vårt ”skäriplock”, där du även hittar förslag på uppskattade gåvor till den som gärna lever skäriliv.

En stämningsfull dukning höjer alltid måltiden, och även om engångstallrikarna är frestande ibland, så finns tillfällen då man vill anstränga sig lite. H&M Home lanserade i vår porslinet med fiskar på, och servetterna med nästan samma mönster finns hos Hemtex, där du även hittar duktyngderna i form av vackra stenar.

Sommarhelgerna bjuder på långa sovmorgnar och då är det extra härligt att få vakna i nya sängkläder. Lord Nelson har fina bäddset med olika fyrmotiv som passar fint i stugan – här med fyren Långe Jan. Matchande kaffemuggar med lock finns också. Frukost i sängen kanske?

Fyrar har något fascinerande över sig och idag skaffar många en egen i miniatyr. Dessa finns i tre olika storlekar hos Pålgrundarna och förgyller dina kvällar på skären långt in på hösten.

Utbudet av olika solcellslampor har formligen exploderat de senaste åren, och det är numera både enkelt och billigt att lysa upp terrängen kring stugan. De här solcellslamporna i form av bojar finns i två olika storlekar och passar både på bryggan eller som bordslampor. Finns under namnet Solvinden på IKEA och sköter sig själva helt och hållet.

11 Text: Anna Sand Foto: Anna Sand samt tillverkarnas egna bilder

Trångt i kylskåpet? Det är ofta mer regel än undantag på skären. Att kyla dryckerna i havet är ett bra alternativ, och i sommar säljer Hartwall den här nätkorgen med matchande flöten. Finns i dagligvaruhandeln och går under benämningen ”Mustekala” - bläckfisken.

Vad vore skärilivet utan bastubad? Dermosils havsblåa produkter förhöjer stämningen i bastun. För män finns en hel produktserie på samma färgtema - här bastutvål, body lotion och en after shave med ett passande ankare som pryder flaskan.

Smuggelroddin i god medvind Den andra lördagen i juni arrangerade Molpe ungdomsförening sin första smuggelrodd. Tio båtlag, med såväl fälbåtar som skötbåtar och lotsbåt, startade med kraft i årtagen och gynnsam vind i seglen.

”

SMUGGELRODDIN” ÄR EN allmogerodd och seglats på tolv sjömil, vars rutt går kring Bredskäret i Molpe med start och målgång i Molpe, detta premiärår vid bryggan invid Strand-Mölle.

Gammal tradition

En badtunna till skären? På tio minuter fyller du den med en sänkpump, och på dryga två timmar är vattnet 37 grader varmt. Badtunna från Korsholmsföretaget Pålgrundarna, flytande poolbar och badleksak i form av en guldfärgad svan finns hos Leilas General Store på webben. Flamingos, svanar och flytande enhörningar är årets hit då det gäller badleksaker!

– Vi hade tio båtlag anmälda, berättar Daniel Forsman, som är sekreterare i Molpe ungdomsförening och en av dem som hållit i evenemangets planering. En handfull av besättningarna var kvinnor. Många hade klätt sig i traditionella allmogekläder från 1800-talet. Att evenemanget kallas för Smuggelroddin anspelar på den tiden då det var vanligt att träbåtar användes för att smuggla olika varor, allt från kaffe och brännvin till cykelringar. Varje båtlag som startade försågs därför med en symbolisk säck, som innehöll ”smuggelgods”.

– Halv tolv gick startskottet och vi hade räknat med att det kunde ta uppemot fyra timmar att genomföra resan, beroende på väder och framför allt vind.

Ingen tävling på tid Nu visade det sig att de flesta båtlagen kom att få stor hjälp av en gynnsam vind, så redan efter två timmar och 28 minuter kom den tvåmastade skötbåten ”Bergö” med roderchefen Anna Korpisaari i hamn. Den båten, liksom ytterligare tre som deltog i evenemanget, är byggd av Rolf-Erik West från Bergö. – Men det här evenemanget inte är någon kappsegling på tid, utan det handlade om att delta och ha trevligt tillsammans på sjön. Varje deltagare fick ett diplom efter att laget hade fullföljt sträckan. I paviljongen erbjöds åskådarna laxsoppa medan man kunde följa med de tävlande på distans via

en storbildsskärm. Också båtlagen fick stärka sig med fisksoppan efter målgång. Det sista båtlaget kom i mål femtio minuter efter det första. – Alla etapper gick lugnt och fint, men vi hade bra uppbackning av Molpe sjöräddare och Malax FBK ifall något skulle ha tillstött.

Gamla och nya båtar Av de tio båtlagen hade fyra sin hemmahamn i Molpe, Bergö eller Harrström. Mer långväga roddare kom från Monäs, Sundom och Björköby. Sju av båtarna var nytillverkade, den nyaste år 2009. – Den äldsta båten, den enmastade lotsbåten ”Alma”, är tillverkad av Janne Qvist år 1909 och har Harrström som hamn, berättar Daniel. Den tvåmastade skötbåten ”Stallsfjälan” är byggd av Johannes Marander i Sundom år 1932 och enmastade fälbåten ”Isak” byggdes på Krokogrynnon i Molpe år 1943. På kvällen avslutade man med en sommardans i paviljongen och vid Daltons. Eftersom evenemanget var välbesökt och uppskattat planerar man att fortsätta med rodden en ny sommar.

Text och foto: Carina Nordman-Byskata

Hantverkare med lagom mängd skinn på näsan O

M MAN SOM kvinna väljer att arbeta i en mansdominerad bransch blir man inte långvarig i sitt yrke om man är alltför känslig. Det gäller att lära sig att inte ta åt sig av minsta lilla kritik, framför allt om den är obefogad, säger Tina Martin. Den kanadensiska politikern Charlotte Whitton myntade för snart sjuttio år sedan uttrycket att ”vad kvinnor än gör måste de göra det dubbelt så bra som män för att, anses vara hälften så duktiga.” Hon tillade dock: ”lyckligtvis är det inte svårt!”

Män och kvinnor Målaren Emelie Sandelin uppskattar att manliga kollegor ofta är raka i sin kommunikation. – Visst kan också män skvallra och prata bakom ryggen på andra, men kvinnor tisslar och tasslar tyvärr ibland hellre än att ta upp något och diskutera det öppet. Visst kan karlar ibland uttrycka sig onödigt hårt, men då vet man åtminstone vad de tänker. Sofia Friberg är också målare, men har däremellan provat på att arbeta inom flera andra branscher, exempelvis på dagis. Hon konstaterar att det nog är något visst att arbeta som hantverkare. – Det är så givande att kunna se konkreta resultat av sitt arbete, även om det ibland tar lång tid, konstaterar Sofia. – Precis! inflikar Emelie och nickar instämmande. Jag hann jobba tre år som försäljare vid en järnvarubutik och tyckte verkligen att det arbetet också var intressant. Men det är något speciellt med att få arbeta som hantverkare.

Olika sätt att se Idag är det fler kvinnor än män som arbetar som målare. Jasmine Finne är plattläggare och konstaterar att hon just nu inte har någon kvinnlig kollega som sätter kakel vid de arbetsplatser där hon arbetar. – Det är egentligen inte något jag saknar, säger hon då hon tänkt efter en stund. Jag upplever inte att någon skulle ha ifrågasatt min yrkeskunskap för att jag är kvinna, men jag har faktiskt frågat chefen en gång om någon kund skulle ha varit skeptiskt till kvinnliga hantverkare. Det hade chefen inte råkat på. Sedan enas damerna om att det nog är trevligt att vid behov kunna ringa och rådfråga en kvinnlig kollega ibland. De drar sig för att fråga råd av en del manliga kollegor.

Emelie, Sofia, Tina och Jasmine är stolta över sina yrken: målare och plattläggare. Ett kreativt arbete där man stegvist ser resultat av sitt arbete, ibland i ett arbetsteam men ofta helt självständigt.

– Och så får man oftast till svar av en manlig kollega att: ”det där tar jag inte ställning till”, utbrister målaren Sofia Friberg med ett skratt och de övriga kvinnorna instämmer.

Förväntningar på en kvinna Emelie konstaterar att det känns att man som kvinna ibland måste bevisa sin kunskap hela tiden, det finns inte utrymme att göra något misstag eller en felbedömning. – Fast hittills får jag nog säga att jag klarat mig bra som målare, till och med lite bättre än förväntat emellanåt, konstaterar hon lugnt. Men jag upplever inte att det är någon skillnad mellan hur kritiska kvinnliga eller manliga kunder är, kanske då snarare så att en kvinnlig kund kan känna trygghet att diskutera med en kvinnlig hantverkare. Tina tycker om att arbeta manuellt, vill gärna arbeta med händerna och föredrar manuell bearbetning. – Män utför ofta arbetet med maskiner och utrustning istället. Med metoo-kampanjen i färskt minne konstaterar kvinnorna att det förekommer gott om sexuella trakasserier inom byggbranschen.

Då gäller det att välja sina strider, att hellre använda humor och tålamod för att sila männens snack eller slå dövörat till synen på kvinnor rent generellt. – Att bli företagare som kvinna inom vår bransch är också en utmaning, ifall man funderar på att starta familj och skulle vilja vara föräldraledig.

Fördelar som kvinna – Jag tycker att jag blir bättre omhändertagen av mina manliga arbetskamrater, ler Jasmine. Karlarna är snällare mot mig som kvinna och bryr sig om hur jag har det. – Sedan är det ju ett faktum att vi kvinnor inte har samma råstyrka som en del manliga kollegor, slår Sofia fast. Å andra sidan är en kvinna ofta smidigare och mer vigulant än en man. Det händer att jag får sitta ihopkrupen långa arbetspass i allt annat än bekväma ställningar. Just för att man saknar männens muskelstyrka är kvinnorna ofta mer uppmärksamma på ergonomin i arbetet för att undvika skador på rygg, axlar och nacke. – Det är ett faktum att män oftare berömmer en kvinna, säger Emelie. Men ärligt sagt har jag inte hört en man uppriktigt berömma en annan man för ett jobb.

Tina upplever dock att kvinnor inom byggbranschen nog berömmer andra kvinnor, vilket de övriga håller med om.

Vad är kvinnlighet? Vad är kvinnlighet? Först diskuterar de fyra tjejerna om det är så att de inte är lika kvinnliga längre, har de påverkats alltför mycket av sina manliga kollegor? – För helt klart innebär en lyckad shoppingrunda för mig att jag ser över nya arbetsredskap och verktyg, förklarar Jasmine. Vad finns det för nytt och hur kan det användas i jobbet? Sofia nickar instämmande och erkänner att hon mycket hellre ser på tapeter än att shoppa kläder. Men visst, alla fyra tycker också att det är roligt att ibland sminka sig och klä sig fin till fest. Snart enas vi om att kvinnlighet inte definieras av manikyrerade händer under arbetspasset – utan snarare om förmåga att vara uthållig, lyhörd och ärlig. – Och det är sååå skönt att inte behöva fundera varje morgon på vad man ska ha på sig, påpekar Sofia. – Det finns avundsjuka inom alla områden i världen, även inom kvinnodominerade arbetsbranscher, sammanfattar Tina. Men

det är otroligt hur en del män kan orka vara ljudligt skeptiska mot yngre kvinnor som är hantverkare.

Rätt val av yrke Emelie och Jasmine är kritiska till den glättiga information som yrkesutbildare gav av yrken som sysslar med ytbehandling och inredning när de sökte studieplats. – Det är verkligen ingen glassig verksamhet vi möter under arbetspasset, tvärtom många timmar med ensidiga rörelser och tungt arbete. Långt från de häftiga hantverksprogrammen i tv där allt gå i rasande fart och man får uppfattningen att det är mycket designande och kreativ frihet. Alla fyra kvinnorna slår direkt fast att de inte vill arbeta med något annat än de gör idag. De vill därför uppmuntra kvinnor att välja en utbildning där hantverket står i fokus – om man är intresserad av det! – Arbete finns, om man är villig att ta i och utföra det som det frågas efter, menar Sofia. Men man får inte vara petig och rädd att bli skitig om händerna.

Text och foto: Carina Nordman-Byskata

HÖR

Anlita våra

önskar en riktigt

Glad sommar!

••••••••••••••••••••••••••••

ANNONSÖRER!

Annorlunda trädgårdsperspektiv IBLAND VÄNDS TILLVARON upp och ner och allt man planerat får anstå. Efter en brådstörtad ambulansfärd till sjukhus var jag tvungen att under några dagar nöja mig med distansperspektiv på min trädgård. Just i den tid då där blommade som intensivast. Syrener och kaprifol skapade väldoft och skönhet. Vårblommorna, utom liljekonvaljerna, hade redan blommat över, men nattviolen gav sitt fina bidrag till dofterna. I DEN STERILA sjukhusmiljön fick jag nöja mig med de gröna grenar och blad som målats på den rappade rumsväggen. Lyckligtvis blev det bara några få dagar i den miljön, där de vänliga sköterskorna fick agera blomster för mig. Men glädjen att återse min frodiga, vilt växande trädgård var enorm. Och trösterik - trots den ihållande torkan hade ingenting vissnat, perennerna slokade ej ens. Syrener och kaprifol hade självfallet blommat över, men krolliljorna hade slagit ut liksom midsommarrosorna och en och annan röd och grann buskros. INFÖR MIDSOMMAREN UTLOVAS regniga dagar i rad, vilket gläder mig som inte har några strålande utomhusplaner för helgen. Mången sörjer säkert dessa grå väderleksutsikter, men jag är glad

över att slippa löpa runt med vattenkannan. Jag får njuta av att höra regnet smattra på rutor och tak och jag gläder mig åt välfyllda vattentunnor vid husknutarna. Regnvatten är ju det bästa för trädgårdsväxter. Jag ska under uppehållen passa på att så nya omgångar rädisor och spenat, två grödor man inte kan få för mycket av. MEN ALLRA FÖRST, då blåsten har avtagit kanske helt mojnat, planterar jag ut de redan väl tilltagna sommar- och vintersquashplantorna. Har också hyfsat stora plantor av grönkål ”Nero di Toscana”, också palmkål kallad. De får rejäla krukor därute. Palmkålen är den allra nyttigaste bladkålen, sprängfylld med järn och vitaminer. För mig är det en älsklingssort, fin att woka och/eller ha i soppor. Den går perfekt att använda till kåldolmar också. Om det blir mycket av den, kan jag förvälla och frysa in. Ett krafttillskott i vintertid. VID HUSETS SYDVÄGG har min björnbärsplanta slagit ut i blom. Björnbären är vid sidan av hallonen mina favoritbär. Mognar sent men höstarna här brukar ju vara både långa och varma. I fjol fick jag någon deciliter av dem. Inte mycket men naggande gott. Odlingsåret är i sin början, men snart stundar skördetider.

Glädjen att återse min frodiga, vilt växande trädgård var enorm.

Sommaren i Korsnäs Prästgårdsmuseet öppet 26.6-5.8. Hembygdsmuseet 19.6-5.8 kl. 13-17 (ej må). Biblioteket öppet hela sommaren! Kiosk & Parkaktiviteter, vindsuthyrning i Harrström Dans i Molpe paviljong 21.7, 18.8, 15.9 . Baltikumvännernas Gruvloppis lö 30.6-11.8 kl. 11-15. Sommartorg Molpe paviljong fredag kl 14-16 juni-augusti. Fredagsförsäljning vid Korsnäsgården 13.7, 27.7, 10.8 och 24.8 kl. 14-17. Auktion i Hembygdsmuseet, icke-museala ting, 21.7 kl. 13. Musikfestspelen Korsholm, konsert i Korsnäs kyrka 26.7. kl. 19 . Opening eve, Edsviksjön 28.7 kl. 17, musik JB:s, mat, havet. Världsarvsdagen 5.8, program på Molpe hällorna kl 13-15. Från Bredskär kl 12. Gruvliga berättelser, teater vid Gruvan 10.8, 12.8 kl. 18.00 Korsnäsdagen lördag 11.8 på Museiområdet, festprogram & picnic, Patric & André Linman. Stenbrytarens lunch. Lördag 8.9 kl. 11-14 Skördemarknad på Korsnäsgården. Lördag 8.9 kl. 20.00 Skörde- och jubileumsdans med Jonzons på Korsnäsgården.

Med reservation för ändringar.

carita nyström

Höstens kursprogram

delas ut till alla hushåll fredag 24.8.

Arr. Korsnäs kommun och föreningar • www.korsnas.fi • FB • info 06-3479111

Krister: 050-554 2800 Malax Anders: 040-760 0978, Niklas: 040-534 0164 Pörtom

Grillkväll & trubadur på terrassen varje onsdag i juli! 4/7 Tomas Fant • 11/7 Ben Dover ft. Sandstone plays Gyllene Tider 18/7 Dennis Rönngård • 25/7 Patrick Linman

LÖRDAG 4/8 ÅTERVÄNDARKVÄLL Ben Dover ft. Sandstone plays Gyllene Tider Träffa gamla och nya vänner på en riktig nostalgiafton hos oss.

www.strand-molle.fi Tfn. 347 6754, 040-9100421 Sjövägen 271, Molpe

Framgång tillsammans! Bli ägarkund i Korsnäs Andelsbank. Ring 010-255 5501 eller besök våra kontor.

OP Korsnäs

CiT i Lä® glasräcke och steglöst justerbart vindskydd! Screen- och DUETTE® gardiner samt markiser från

Se mer info på våra webbsidor eller besök vår butik!

Fredsgatan 32, VASA • Tel. 06-317 3908 • Vard. 8.30-17 • www.rullma.fi

De gamla järnkorsen duggar tätt på Kvarnholmsback gravgård i Petalax. Begravningsplatsen var i bruk till 1924. Efter det skedde enstaka jordfästningar fram till efterkrigstiden.

Kvarnholmsbacks gravgård bär på 1800-talsminnen Gravgården på Kvarnholmsback är en något undanskymd och bortglömd historisk plats i Petalax. Några planer på att åtgärda området finns inte på lokalt håll. KVARNHOLMSBACKS GRAVGÅRD I Petalax är inte särskilt rymlig till omfånget. För en förbipasserande som inte har lokalkännedom passerar den lätt obemärkt. En stenmur och grind vetter visserligen mot Petalaxvägen. Men i övrigt är den gamla gravgården effektivt dold av trädvegetation och svår att få syn på. Gravgården på Kvarnholmsback togs i bruk 1892 efter att man i Petalax hade beslutat förlägga ortsbornas sista viloplatser på ett tillräckligt långt avstånd från bebyggelsen. – Begravningar förrättades fram till 1924 då det i samband med storskiftet bestämdes begravningarna skulle koncentreras till kyrkbyn återigen. Enstaka jordfästningar ägde rum på Kvarnholmsback ända in på 1940-talet, säger Margareta Björkholm från Petalax hembygdsförening.

Gamla järnkors Den gamla gravgårdsmiljön med sina rader av tidsenliga järnkors och gravstenar med bortvittrande

texter framkallar onekligen en speciell stämning. Samtidigt är marken mellan minnesmärkena oräfsad och strax efter ingången fastnar ögonen på en stor myrstack. - Några lokala diskussioner om att snygga upp den gamla gravgården har inte förts på sistone, säger Margareta Björkholm. – Den här gravgården får sällan besök nuförtiden. Ett par gånger om året brukar det ske blomsternedläggningar. Eftersom knappt någon kommer hit längre får församlingen ibland lov att avlägsna gamla kors och stenar som har förfallit. – Själv brukar jag dock komma hit varje år eftersom min farfars far är begraven här. Jag har haft med mig amerikanska släktingar hit. – Tyvärr har Kvarnholmsback gravgård utsatts för vandalism några gånger i samband med danstillställningar i den närliggande UF-lokalen. Bland annat har gravstenar välts av överförfriskade festbesökare, säger Margareta Björkholm.

Ingången till Kvarnholmsbacks gravgård vetter mot Petalaxvägen när ungdomsföreningslokalen i byn.

Inventering finns Johanna Granlund, sekreterare i Petalax församling, säger att församlingen i första hand styr resurser för underhåll till gravgården på kyrkbacken. – Ett par gånger om året brukar vi trimma gräs på Kvarnholmsback, skriver hon i ett mejl. Johanna Granlund berättar i samma veva också att hembygdsforskaren Torolf Aspholm har gjort en gravstensinventering på Kvarholmsbacks gravgård.

Korsen och minnesstenarna på Kvarnholmsback är från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Text och foto: Joakim Snickars

Hjärtstartare på flera ställen i Petalax Sedan tidigare finns en hjärtstartare hos frivilliga brandkåren i Petalax. I juni donerades en till högstadiet och under sommaren kommer ytterligare två hjärtstartare att placeras för allmänhetens användning i kyrkbyn.

OKALTAPIOLAS MARKNADSFÖRINGSCHEF I Österbotten, Anna-Lena Nyfors-Norrgård, berättar att man på facebook fick över 170 förslag på var det borde finnas hjärtstartare, eller defibrillatorer som apparaterna även kallas, runtom i Österbotten.

Skolan, butiken och äldrecentret – Vi har utgående från motiveringarna i förslagen fördelat tio defibrillatorer inom vårt verksamhetsområde i Österbotten i samråd med räddningsverket, förklarar affärsområdesdirektör Johan Back. Eftersom det rör sig ett stort antal människor vid skolcentret såväl dagtid som om kvällarna föll valet på högstadiet i Petalax. Defibrillatorn är placerad i skolans aula, på väggen utanför gymnastiksalen. Även ett barn kan nå apparaten.

Hjärtstartaren finns tydligt framställd på allmänna platser, med en grön skylt invid apparaten. Det kan även stå AED på skylten, förkortning av automatisk extern defibrillator.

Röda korsets lokalavdelning i Petalax har beviljats medel från Sparbanksstiftelsen i Petalax, så ytterligare två hjärtstartare kommer att placeras vid Sandströms butik och i Emilia-centret.

Snabb hjälp behövs Vem som helst kan använda en hjärtstartare. Apparaten har tydliga instruktioner i bildform och ger också muntliga instruktioner till användaren. – Två elektroder klistras fast på patientens bara bröstkorg, varefter apparaten analyserar hjärtrytmen och rekommenderar en stöt då det finns behov, instruerar Anna-Lena. Apparaten uppmanar användaren att trycka på en blinkande knapp och ger en kraftig elstöt som stoppar kammarflimret. Inled återupplivningen så fort som möjligt. Om hjärt- och lungräddning med defibrillering inleds inom tre till fem minuter efter att hjärtat stannat, överlever upp till tre av fyra patienter. Vem som helst av oss kan rädda en annan människas liv – tveka inte!

Text och foto: Carina Nordman-Byskata

Anna-Lena Nyfors-Norrgård och Johan Back från LokalTapiola (sittande) överräcker en hjärtstartare till fastighetsskötaren Tommy Ahlbäck och rektor Mona Enlund vid högstadiet i Petalax. Den är placerad i skolans aula, på väggen mot gymnastiksalen.

Politik och idrott centrala element i Håkan Nordmans memoarer

X-RIKSDAGSMANNEN, SAMHÄLLSPÅVERKAREN OCH idrottsentusiasten Håkan Nordman planerar att ge ut sina memoarer under andra halvan av 2018. I sin bok blickar Håkan Nordman tillbaka på ett mångsidigt och innehållsrikt liv. Berättelsen spänner inledningsvis över såväl Håkans barndom och uppväxt i Petalax som studietiden i Vasa och Åbo. 1969-70 gjorde Håkan sin värnplikt i Vasa. Sommaren 1969 blev han i rekordung ålder, knappa 25 år, vald till kommundirektör i Malax. I sina memoarer medger Håkan även att hans nyförvärvade

direktörsstatus bidrog till att han fick en något mildare behandling under sina månader i ”statens grå”. 1983 blev Håkan invald i riksdagen på tredje försöket och tog därmed på allvar steget in i rikspolitiken. Det skulle sammanlagt bli hela 20 år i granitborgen för hans del. Håkan har fallit ur två gånger. Men på äkta österbottniskt envist vis har han tagit sig tillbaka till maktens centrum två gånger. I sin bok redogör Håkan bland annat ingående för Malax kommuns utveckling under framför allt 1970-talet. Också som ordförande för stadsfullmäktige i Vasa från sent 1990-tal och fram till 2013 har han varit med om minnesvärda

händelser. Bland annat berättar han om när han snöpligt nog råkade få en migränattack samma dag som han hade middag med den svenska kungen och drottningen i Vasa under jubileumsåret 2006. Också för vänner av österbottnisk idrottshistoria finns det mycket att upptäcka i Håkan Nordmans memoarer. Till exempel redogör han för Petalax IK:s seriösa fotbollssatsning på 1970- och 80-talen, en epok då lilla Petalax blev något av Österbottens Åshöjden.

Text och foto: Joakim Snickars

Mordet i prästgården i Petalax Å

R 1918 BÖRJADE blodigt och dramatiskt i Petalax. Byssborna nåddes den 7 januari av den sorgliga och upprörande nyheten att pastor Karl-Gustav Wilenius son, Karlor, hade skjutits i prästgården. Mamma Anna Nylund berättar om händelsen i sin bok ”Sommarens fotspår”, kapitlet ”Alla de tårar”. Så här skriver hon: ”Dagen hade varit smällkall och kylan bister, som om den vredgats över att helgen var all, att ljusen var nedbrunna och att sista kaffet var urdrucket. Människorna höll sig inomhus och klokt var det. Varför skulle man försaka stugvärmen och riskera kroppshälsan i onödan. Så tjocka kläder hade ingen att inte frosten bet rakt igenom. Vägarna låg tysta, kantade av höga drivor, som om de haft för avsikt att tiga i evighet om vad de sett och hört. Slädspåren efter trettondagens kyrkfärder och släktbesök hade yrt igen och utplånats. Det var egentligen bara gärdsgårdsstörarna, som stack upp på vardera sidan, som visade, var vägen gick. En kort stund mitt på dagen lyste den bleka vintersolen och hittade tusentals gnistrande diamanter i snön. Men de försvann, när solen gick ner. Mörkret tycktes ännu mörkare och kölden ännu kallare. Nej, ingen förståndig människa gick ut, än mindre skulle det ha fallit någon in, att ta ut en häst ur stallet en sådan kväll.

Men en var det som färdades osynlig och tyst. Det var döden. Den hade mörka medhjälpare och de kom som tjuvar om natten, främmande och oanade. Färdmännen hade stoppat hö och tagel i hästarnas klockor och tagit bort dem, så att av de kommande hörde ingen ett enda klämt. De hade tjärat medarna och smort med talg. De hade bundit skygglappar på hästarna och dragit en stor mössa över sina egna ögon och öron. De körde så hårt, att slädspåren knappast syntes. Men så var det ju en faslig snöyra på natten också. Det enda som hördes var vinet i dörrspringan och gnället i fönsterdraget, om någon gick ut och in. – Fast fasson sa, att när hon tänkte på det efteråt, så hade hon hört jämmer och gnäll hela natten igenom, sa Malma viskande. Farmor är seende, hon hör och ser mer än annat folk. Färdmännen körde med en brun hingst. Svart man hade den och lång mörk svans. De tvekade inte om vägen. De vände rakt upp mot prästgården, som om de haft vägvisare. Hingsten sprang lika lätt uppför backarna som nedför, men intet smäll av hovarna hördes. Vid prästgården stannade de och vände släden en bra bit från grinden. De trampade tigande i varandras spår fram till trappan. Där stod de blickstilla och talade med ögonen utan att andas. De pekade med tummarna förrän de tryckte ned dörrhandtaget. Dörren var låst, det var ju nästan

Skördetid i Petalax. Det är morfar Oskar Nordman som står och tittar på. Han är omgiven av tre av sina döttrar: från vänster Agda, gift Norrback, Ingrid, gift Törnqvist, och Eva, gift Hellman.

Mamma Anna och mormor Emma (alias Sanna och Mam i böckerna). Här på Strömsören, troligen på 1960-talet.

Systrarna Anna. Signe och Eva, fotade 1976 på mormors födelsedag den 23 augusti, samma år som hon gått bort i maj. Det är på trappan till hemgården i Petalax. Anna (alias Sanna i boken med samma namn) och Signe (gift Hultholm, Margaretas mamma), nämns i båda historierna.

17 Det finns alltså olika uppgifter om vad som hände där i farstun, till exempel om vem som öppnade dörren. Likaså om varför sonen befann sig hemma i Petalax. Men det gör inte tragedin mindre. Intressant är det postkort som Karlor Wilenius (?) sände från Novgorod i oktober 1917 till vår morfar Oskar Nordman, där morfar uppmanades bilda skyddskår och utrusta den (se illustration).

Det inskannade postkortet från Novgorod, som blir nämnt i texten.

mitt i natten, men prästen var nog vaken, för det lyste där inne. De bultade tyst ett tag och väntade. Prästgården är ett stort hus, gulmålat med vita dörrar och fönsterkarmar. Den ligger fridfullt enslig i en stor trädgård mitt emot kyrkan. Inte förrän i denna natt har där någonsin i livet färdats annat än rätt och bra folk. Unga människor, som kommit för att ta ut lysning, för att döpa sina barn, för att anhålla om besök vid en dödsbädd. Kvinnfolk som gått köksvägen med kardad ull och spunnet garn eller karlar, som lassat av sin ved och fått en kopp kaffe i köket. Prästen delar ut posten också, för det finns intet annat postkontor. De flesta tidningarna ska ändå han ha och breven. Kommer det ett amirkabrev med svarta kanter, så skall ju prästen ha meddelande i sinom tid, för det är ett bud om någon, som har dött i det främmande landet. Man läser igenom brevet tillsammans och prästen uttyder de främmande orden. Sedan skriver han i den stora boken om liv och död. – Är det ett brevsvar, som skall till Amerika med dödsbud, så skriver prästen med hjälpsam hand. Kommer det en kungörelse från Staten eller från Domkapitlet, skall ju prästen sköta alltsammans. Så det är klart, att även om någon skulle ha hört färdmännen den här kvällen, skulle ingen ha tyckt, att det var något märkvärdigt med det, utom att klockan var så mycket, att man inte kunde få reda på ärendet denna kväll. Just därför, att klockan var så mycket och därför att prästsonen,

löjtnanten, råkade vara hemma på permission, gick han ut och öppnade ytterdörren. Han tog inte ens en lykta i handen, för han var ju van att röra sig i trappan i farstun och aldrig brukade någon ödsla med ljus i onödan. Så ingen vet om Kaarlo någonsin hann se dem, de mörka, stela gestalterna i snön utanför. Man hörde därinne, att han hälsade Goafton och sa Kom in. Sen hördes det som ingen kunde tro eller ens tänka sig. Som aldrig, aldrig förr hörts i denna trakt eller i detta hus. Det hördes en skarp knall, ett skott, en duns, en smäll i ytterdörren. Sedan kunde man höra ljudet av hasande brådska i snön utanför och till sist ett dovt eko av skarpa hovar och medar i flykt nedför kyrkbacken. Månen, som skar sig fram mellan farande moln, bligade storögt på den ljudlösa fart en häst satte upp. En svindlande fart, som ökade ner i kyrktåget, som domnade av i vägkröken mitt i byn utanför polisens stuga, men som ökade till flygfart igen, det kunde endast kalla månen se, ökade, så att den liknade en stormil med rivande snö i spåren, ljudlös och outgrundlig norret vägen och försvann, som om den aldrig funnits. I den svarta gamla natten hade livet slocknat. Enda sonen låg döende i sitt hjärteblod och talade inte mer. Föräldrars glädje var ändad. Deras ljusa framtid fanns inte mer. En faders förhoppningar rann bort i stelnad sorg. Modersömhet mötte ingen blick ur gosseögat. – Min son, vakna, vakna! Gode Gud, hjälp oss! En doktor

hit! Hjälp, för Guds skull, svara, hjälp! Men veven väckte intet liv i luren. Telefonen var som död. Ingen svarade. Ingenting hördes annat än ett skärande rrrrriiiiiing. Modern står på trappan i den iskalla natten. Hon anropar gudar och stjärnor och grannar. Men alla tycks sova, som om de var ihjälfrusna. När budet äntligen väckte folket i telefonstugan, såg man, att tråden till prästgården var avklippt. Under kalla månen fanns bara död, svart natt. Ingen hade hört eller sett ett levande väsen. En präst måste ju veta, var tröstens ord finns. Han sitter vid sina böcker, han letar, läser, ber. Men han är slagen av vanmakt och vånda. Ända sedan dödsdagen, det vet de, som hör hans predikan, har prästen kämpat mot sorg och förtvivlan. Det hörs på rösten som sjunker och sjunker och sjunker. Man hör, hur han med vilja tar ton mot ljusare höjder, man ser hur han sträcker sig uppåt, men gestalten i predikstolen måste lita på armen för att inte sjunka ner, rösten dalar och sjunker, höjes och sänkes i kampen om frid under alla hans år kvar i livet. – NÅGON HAR DÖDAT MIN SON.” --Mamma Anna hade i början av januari 1918 nyligen fyllt sex år. Hennes yngre syster Signe skulle strax fylla fem. Signes dotter Margareta Björkholm är en av eldsjälarna i Aktiv

Lindberg Construction Tel 0500–733 701

• bygger hus • renoverar • snickeridetaljer • gör element för hus, villor, garage www.lindbergconstruction.fi

Närkultur i Petalax, som varje år ger ut en ”väggaanack”. Både utgåvan för 2017 och 2018 har goda informationer omkring händelserna i januari 1918. Mordet den 7 januari blev aldrig helt uppklarat. Men det kom fram att en Malaxbo ombetts ta en okänd man med sig från Vasa, då han for hem. Det var en jägare som återvänt från Tyskland. I Malax sökte han sig till Bygdegården, där skyddskåren var samlad med jägaren Oskar Peltokangas. En av skyddskåristerna skjutsade de båda jägarna till Petalax. Framme här klippte de av telefonledningarna norrut. Då de kom fram till prästgården väntade Peltokangas och hästkarlen vid släden, medan den andre jägaren knackade på dörren. Pastorn som öppnat gick och hämtade sin son, eftersom besökaren från Jakobstad påstod sig ha med ett paket till honom. Karlor Wilenius sköts med fyra skott. De tre främlingarna försvann snabbt norrut. Man antog att mordet var en hämndåtgärd. Karlor Wilenius hade varit polismästare i Jakobstad och var känd för att ha försökt krossa motståndsrörelsen i området. Detta ingick i hans tjänsteuppgifter, eftersom han var i tsarens tjänst. Man påstod att han också i Petalax försökt ta reda på vilka motståndsmän som fanns i kommunen. Ingen blev i alla fall angiven, så kanske hans sympatier med de tsartrogna inte var så starka. Efter tsarens fall avskedades han från sin tjänst och bodde nu hemma i Petalax, medan han förberedde sig på att emigrera till Amerika.

Margareta Björkholm skriver i ett mejl till mig: – Tänk om det kortet kommit i fel händer! Vad hade hänt då? Jag tror ju att K---S var Karlor Wilenius, men har inga bevis. Däremot vet jag att familjen Wilenius befann sig där i slutet av året, för bland mormors julkort fanns ett från familjen i fråga, stämplat i Novgorod 30.12.1917. Och skulle då Karlor Wilenius verkligen ha ”bytt sida” så helt och hållet efter att ha varit i tsarens tjänst? Ingen som vet. – Morfar var ju också med och bildade ”brandkåren” som skyddskåren så vackert kallades från början (för att vilseleda ryssarna, det tycker jag är lite lustigt). Han var med på de första mötena i Smedsby och Vasa. Det kanske var rätt naturligt eftersom han var ordförande i kommunalnämnden. Nu har hundra år gått, och Finland har firat jubileum som självständig republik. Vi får vara tacksamma över alla de många män (och kvinnor) som offrade sig för fosterlandet.

Källor: - Väggaanack froån Petalax 2017 och 2018 - ”Sommarens fotspår” av Anna Nylund. Församlingsförbundets Förlags Ab, Vasa 1981 Stort tack till syster Vivan Lygdbäck och till kusin Margareta Björkholm för nyttigt material!

Text: Gunilla Heick

JORD-

GUBBAR

naturgödslade, inga bekämpningsmedel

SYRÉNS PETALAX Best. 347 0070, 0400-369 224 040-742 8845 KLIPP UR

18 Petalax skola 2015/2016

ALLT HAR SIN tid. Nu tar ”Vi i ettan” slut i KustNytt. Inslaget har funnits i tidningen allt sedan 1987 och det var andra året KustNytt utkom. Den första skolan som presenterades under vinjetten var Svarvar skola. Däremot publicerades inte ettorna mellan åren 1990 och 1996. Tiderna förändras, fler och fler föräldrar väljer att inte låta sina barn fotograferas och därför har vi fattat beslut om att detta läsår blev det sista med inslaget.

Yttermalax skola 2017/2018

Tuv skola 1998/1999

REDAKTIONEN FÖR KUSTNYTT tackar alla skolor, alla förstaklassister 4 och personal för att vi fått göra det vi i här!

ETTAN Taklax skola 2002/2003 Bergö skola

Svarvar skola 1987/1988

Bergöb tidning

Bergö skola 2007/2008

Molpe skola 2000/2001 I år har Bergö skola två elever som går i ettan. Från vänster: lärare Anna-Lena West, Wilma Söderholm och Hans-Erik Söderholm. Några dagar före påsk då Kustnytt träffar Bergö skolas första klass, är eleverna hemma hos lärare Anna-Lena West. I år är det bara två förstaklassister, men de delar klassrum med tvåorna. De har tidigare i veckan gjort egna ”påskburkar”, glasburkar som de har dekorerat, och idag turas de om att göra kokosbollar som de ska fylla påskburkarna med. Då de inte bakar kokosbollar så räknar de matematik och skriver diktamen. Anna-Lena berättar att de någon gång före påsken eller julen brukar göra någonting avvikande från det egentliga skolarbetet. TEXT OCH FOTO: SOFIA JUSSLIN PRAKTIKANT PÅ KUSTMEDIA

I Bergö skola läser eleve sex Vasabladet på webbe detta har pågått i två år. D kopplad till lärare Margar bärbara dator så att alla sk nyheter tillsammans på sa – Vasabladet kommer Bergö om dagarna så på läsa nyheterna snabbare, Vi undgår också papperss gång till Vasabladet när v

Lokal-TV som syns globalt

Korsnäs skola 2010/2011

Kolnebackens skola 1988/1989

Harrström skola 1997/1998

Övermalax skola 2013/2014

– Bevakningen av fullmäktigemötena i Vasa och i Korsholm har gett tillskott som gör att vi så småningom hoppas kunna ha en person anställd på heltid, säger Håkan Jäntti från Malax Lokal-TV

Köpings skola 2004/2005

Varje morgon läser eleve Margareta Nyman-Kleme

Malax Lokal-TV h tid experimentera lägga ut sina sänd webben. Hittills ä fullmäktigemöten ses via Internet, m med nu satsar ma direktsända de or dagssändningarna sändningar komm tillgängliga via w

– Webbversionen riktar si eller annan orsak inte ha nätverket. Fullmäktigem visst intresse bland person och personer som reser intresserade av att följa m vid hemknutarna, säger Malax Lokal-TV. Hur fullmäktigemötena fortsättningen kommer att ras är enligt Jäntti fortfara men förmodligen kommer verksamhetsbidrag från ko let tittare blir stort komm att behöva en snabbare se egen som man hittills anv Jäntti tror även i övrig webben är framtidens mel

19 Välkommen att skicka in bidrag till ”Läsarnas sida”!

Joel Hägen i Viasgränden i Övermalax får många försenade Grattis Kramar på sin 11-årsdag som var 18.6 av pappa, mamma o Amanda samt Ann-Sofie, Marcus, Alicia o Wisky voff.

Fotografier, texter och varför inte teckningar. Bilder av barn, djur och vuxna människor. Gratulationer, hälsningar, konstigt växta grönsaker, naturbilder, generationsfotografier och så vidare. Roliga foton och allvarliga foton. Bland alla insända bidrag lottar vi ut en överraskning. Uppge därför namn och adress.

Många försenade Grattisar till Joel Hägen i Viasgränden i Övermalax som blev 11 år 18.6. Hälsar Mommo, Fammo o Faffa samt resten av gänget.

Adressen till redaktionen är: KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM.

Redaktionen på KustNytt önskar alla en riktigt skön sommar!

E-postadressen är: lasarbidrag@kustnytt.fi

Har ni fått barn? Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering. Mina kontaktuppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119. Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan skicka fotorekommendationer. Alla som sänder in eget foto belönas med en gåva från oss. Gratulerar till babyn!

GRATTIS! Skicka in gratulationer, gärna med foto, till KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet ”Klang & Jubel”. Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha fotot i retur. Du kan också skicka in hälsningen per e-post till adressen grattis@kustnytt.fi. Bidrag till nästa nummer av KustNytt bör vara på redaktionen senast den 29 augusti 2018.

KustNytt tema 2018 13.9 – Hus och hem 11.10 – Skogen 8.11 – Vöråbilaga 13.12 – Vintertid

Utgivningsdag torsdag

KOM IHÅG ATT ÄNDRA ADRESS VID FLYTT!

Prenumerera på KustNytt!

Tipsa oss om vad Du vill läsa!

Fyll i kupongen och skicka in! Du kan också ringa Emma 010 311 1910 eller gå in på vår hemsida www.kustnytt.fi

Fyll i och skicka in kupongen invid eller sänd ett e-mail på adress: tipsa@kustnytt.fi. Du kan också tipsa via vår hemsida www.kustnytt.fi

Prenumerera och du kan vinna en

Vastaanottaja maksaa postimaksun Mottagaren betalar portot

iPad

NAMN ELLER ÄMNE: ________________________________ _____________________________________________________

C:0 M:100 Y:0 K:0

ByaNytt

KustNytt

TEL: ________________________________________________

10 nr/år: Finland 53 €, Norden 58 €, utanför Norden 60 €

ByaNytt & KustNytt 10 nr/år: Finland 98 €, Norden 108 €, utanför Norden 112 €

Mottagaren betalar portot

Jag tycker att ni ska intervjua / skriva om:

Skicka in denna kupong eller fyll i på våra hemsidor www.byanytt.fi eller www.kustnytt.fi där kan du även gåvoprenumerera, eller ring Emma 010 311 1910. PANTONE HEXACHROME MAGENTA (ALETRNATIVELY PANTONE 225)

Vastaanottaja maksaa postimaksun

ORT: ________________________________________________

Kustmedia Ab Oy

MOTIVERING: _______________________________________ _____________________________________________________

Kustmedia Ab Oy

NAMN: ________________________________________________

Avtalskod 5007656

_____________________________________________________

Avtalskod 5007656

ADRESS: _______________________________________________

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

_____________________________________________________

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

________________________________________________________ TEL: ___________________________________________________

TIPSARENS NAMN: __________________________________

E-POST: _________________________________ ______________

TEL: ________________________________________________

Alla som förnyar eller betalar en ny prenumeration under tiden 1.1–30.11.2018 deltar i utlottningen av surfplattan. Du som redan prenumererar deltar automatiskt och behöver således inte sända in kupongen.

ADRESS: ____________________________________________ JAG VILL VARA ANONYM TIPSARE (KRYSSA I).

Fiske är det STORA intresset!

I väntan på att strömmingarna är färdigt rökta avnjuter Richard West och Leif West sitt kaffe i den vackra naturen på Kåckådd.

Richard West på Bergö, 16 år, har fiskat sedan han var liten grabb. De två, eller möjligen de tre senaste åren har han då och då sålt det han fiskat. Men nu är det fiske på heltid som gäller. För det är hans sommarjobb denna sommar.

FTERMIDDAGEN VID INTERVJUTILLFÄLLET ska Richard West på Bergö sälja både nyrökta och färska strömmingar på sommarmarknaden i byn. På förmiddagen röker han gårdagens fångst hos farbrodern Leif West på Kåckådd, Bredhällan. Leif ska introducera Richard i fiskrökningens olika moment. För även inom det här området har var och en sina olika konster och knep. – Jag fiskade med näten och hade ut skötar igår, berättar Richard. Sikfisket är dåligt just nu. Jag fick bara några sikar. Men jag fick väl cirka 35-40 kilogram strömming. Områden där han lägger sina olika fiskebragder finns runt hela Bergö och i Stäinan och Gaddin. – Lite varstans, säger han. Jag tycker om att vara på sjön och frisk luft får man. - Och så får man bestämma själv. – Jag fiskar också med sikkrokar.

På den gamla sportplanen på Södersund nedanför Petteras back har han en gammal ryssja som han håller på och reparerar. – Kanske kan jag fiska med den nästa år, funderar han. Fångsten fraktar Richard i motorbåten och fiskar gör han med lillbåten. Han säljer också fisk privat och till Granlunds Fisk. Visst har försäljningen gått relativt bra hittills, men han hoppas att det blir ännu bättre när sommargästerna kommer.

Rökningen på Kåckådd – Det verkar som om strömmingsfisket är på utdöende här, säger Leif, så jag är så glad att Richard har börjat med just strömmingsfiske. Richard kan ju grunderna. Det vet Leif. Men det finns en del att lära sig i konsten att röka fisk, menar han. Leif fiskade själv i ungdomen innan han flyttade till Sverige, där han jobbat under sin arbetskarriär. Han förklarar för Richard att det är viktigt att strömmingen

torkar ordentligt, då faller de inte ner i rökmuren. – Och det gör de inte nu, berömmer han. Det behöver vara värme i muren, fortsätter han och sågar lite mer av torralveden. Låt luckorna stå upp tills elden kommer igång, förmanar han. Det är första gången Richard använder rökmuren hos Leif. Hemma har familjen nog en egen, men den är mindre. Leif granskar elden. Nu räcker det nog, stäng luckorna, nej, låt dem stå upp lite grann ännu, tycker han. Båda följer med i rökutvecklingen, kontrollerar farten på elden, späntar stickor, öppnar och sätter in torralkvistar då och då. Och stänger luckorna helt.

Fisket hör oss till Vi avnjuter kaffe och en Malaxgris framför rökmuren. Det blåser friskt och det såg länge ut som om det efterlängtade regnet skulle komma när som helst så jag har både regnrock och gummistövlar med i bilen. Och så körde jag, undertecknad, dessutom in på fel avtagsväg då jag kom hit. Köra fel på Bärgöijen, min hemby, otroligt! Men nu har jag glömt den förtreten för solen skiner och den byiga vinden håller bort både flugor och mygg. Vi pratar fiskarhistorier, jämför fisket av idag med hur det gick till förr och funderar kring skräpfiskmatfisk och kokta sikhuvuden. Och vi kommer fram till att vi vill helst äta fisk som är nyfångad och nyrensad. Nästan så att den sprattlar i kastrullen!

Brinner det för hårt? Eller behövs mer torralstickor? Richard späntar mer stickor.

– Om man tillreder siken då meddetsamma, då smakar den bäst, säger Leif. Men sik som är nedfryst, hur än man gör, är smaklös. Då är den betydligt bättre om den är vacuumförpackad. Jag håller med och vi konstaterar att vi på Bergö som gillar fisk faktiskt är bortskämda när det gäller färskfiskgrytor. – Min son Mattias bor i Göteborg, berättar Leif vidare. Mattias frågade TV-kocken Leif Mannerström vilket som är det bästa sikreceptet. Det finns många bra recept på sikrätter, sa Mannerström, men det bästa är att lägga siken på en grovsaltbädd med spenat över fisken och in i ugnen. Leif fortsätter. – Då sa jag åt Mattias, faan om du förstör en färsk sik med ett

sådant recept. Men det var jättegott!

Överger inte fisket Rickards föräldrar är Anna-Lena och Torolf West. Richard har gått sista året i högstadiet och har sökt till elektrikerlinjen som börjar i höst. Som skäribo vet han att det är bra att ha mer än ett ben att stöda på. Härute är utbudet av arbetstillfällen inte överhövan stort. – Men fiskandet överger jag inte, påstår han bestämt. När jag går därifrån gläntar Richard på luckorna och jag hör att han säger: Perfekt! Text och foto: Iris Sjöberg

KustNytt 6/2018 Tema : Skäriliv

Articles inside

Mordet i prästgården i Petalax

Politik och idrott centrala element i Håkan Nordmans memoarer

Hjärtstartare på flera ställen i Petalax

Kvarnholmsbacks gravgård

carita nyström

Hantverkare med lagom mängd skinn på näsan

Smuggelroddin i god medvind

Stämning på skären

Land i sikte – efter 2 258 sjömil

SYDPOLEN - sommarjobb och hjälp med sysslor

Minneslots stöder och upplyser minnessjuka

Polisen som vill jobba för en god framtid

Fem tusen till PET-CT-röntgen från Lions Club Malax

Det jag ville skriva om…

Två roller polis - privat