ByaNytt 8/2021 Tema: Utbildning & Företagande by Kustmedia

BYA 8/SEPTEMBER 2021

KORSHOLM MÅNADSTIDNING

6 430030 490207

PRIS 5,80 € INKL. MOMS

ISSN 0780-4555

WWW.LOKALNYTT.FI

WILLIAM BLEV FÖRETAGARE

SOM 11-ÅRING Martina ser fram emot älgjakten

Trädjuren blev Svens terapi

Gunnar cyklar sig frisk i skogen

VÄLKOMMEN MED I KORSHOLMS CANCERKLUBB

U T B D NI IL

AN DE

TE M A

FÖ RE

Vackra klänningar är Jennys passion

Vill du börja spara? Ta kontakt med Kvevlax Sparbank, vi hjälper dig!

SOLROSFRÖN FÅGELKORVAR MED MERA

Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

För Dig som vill köpa eller sälja bostad/fastighet AFF

Projektet Petsmo Vandringsled Hellas ByaNytt games 2021

Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

HANDELSESPLANADEN 16 E, VASA DAN ÖRNDAHL • 0400 210 335

☎ 361 0444

www.primafastigheter.fi

LÄS ÄVEN OM

Iskmo-Jungsund hembygdsforskare sparbanken.fi | tel 06-346 2111

BYA

TIDNINGEN BYANYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi

Som att det är godare…

VD Emilia Häggman, tfn 06 344 1816 emilia@kustmedia.fi

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

HÖSTEN. SEPTEMBER. FINA september då luften är så frisk och då vi behöver buffra ljus. I min värld har buffra samma betydelse som att gardera sig, hamstra, fylla lagret. Google säger att buffra det kan beskrivas som att ”spara en del av informationen i internminnet i syfte att kompensera för ojämn överföringshastighet”. Janå, ni förstår vad jag menar. Nu ska det buffras – för snart blir det mest mörkt. Men det vet vi om från år till år och när januarisolen förlänger våra dagar kan vi på nytt säga att det är över för den här gången. Fast en årstid i gången. Nu är det höst och nu ska vi hålla ögonen öppna för färgprakt och sånt. Bästa läsare, håll också upp ögonen för det som händer på ByaNytt och KustNytts gemensamma hemsida på internet: www.lokalnytt.fi Där publiceras även material som inte finns i tidningarna. UTBILDNING OCH FÖRETAGANDE är valt tema i denna tidning. William Österberg är så

häftig och så ung och erfaren entreprenör. Jag imponeras också av Jenny Aarrekangas i Petsmo och hennes design- och sömnadsarbeten. Vi skriver också om att Korsholm nu grundar cancerklubb. Det är bra och egentligen undrar jag hur det kommer sig att det inte funnits en sådan tidigare. Klubbens verksamhet kommer i gång under hösten och de aktiva berättar att klubben siktar på att vara nära människorna och även synas ute i byarna. Deras höstmöte hålls den 11 oktober 2021 i Kvevlax UF och dit är intresserade av klubbens verksamhet välkomna. Fint initiativ och en viktig sak. HÖSTEN ÄR SKÖRDETID. Jag har fyllt frysen i år också. Jag ”buffrar”. Har fått, köpt, plockat och skördat. Nu är ätandet kvar. Jag är min mammas barn och jag njuter stort av att se egna vuxna barn tillvarata naturens ädla skatter. Det är något speciellt att äta mat med ingredienser

från närheten. Som att det är godare… VI LEVER I spännande tider då det känns som att fler dörrar öppnas och fler människor kan samlas. Vi ska hoppas på det bästa, ännu följa pandemins restriktioner och fortsätta vara försiktiga. Jag har bokat teaterbiljetter och funderar på någon föreläsning. Till att börja med. Jag träffar folk i jobbet och jag har mina två vaccinationer. Låt oss tro på en annan vinter än den senaste. Vinter ja – nu hörde jag någon säga att det ska bli en grymt kall och gammaldags vinter i år. Det återstår att se. Våren kommer nog sen i alla fall. Sen. Sköt om er riktigt mycket!

Torsdagen den 16 september 2021

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 344 1813 lisbeth@kustmedia.fi REDAKTÖR / ANNONSFÖRSÄLJNING Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@kustnytt.fi REDAKTIONELLA MEDARBETARE I BYANYTT 8/2021: Rosita Pellas, Anna Sand, Carina Nordman-Byskata, Joakim Snickars, Pia Backman-Nord, Jennifer Hägen

Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i snart 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra oss. ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs. Du kan hjälpa oss hålla historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/eller KustNytt.

TRYCKERI Botnia Print, 2021 UPPLAGA 2800 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 57 €, EU 62 € Övriga världen 64 € Digital prenumeration 49 €

När jag bläddrar bland mina bilder i telefon och tänker mat – finns att välja bland. Jag ”paistar”, hackar, samlar, tillreder och bakar. Jag hittar på och trollar med det som finns i skåpen. Jag fryser in och jag tinar upp. Lite som min mamma gjorde. Närregionen bjuder på härliga råvaror och resten finns i butik. Jag njuter av färgerna på tallriken och jag uppskattar det enkla. Och så äter jag förstås. Mycket och gott. Gör det ni också!

ANNONSPRISER 2021 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm. KustNytt: 1,52 € per sp.mm. Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse. SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad. Medlem i Tidskrifternas förbund.

BYA

Bokdrömmen blev sann Kvevlaxbon Lenita Gullberg har alltid älskat att läsa och skriva. Men att faktiskt skriva en hel bok och att ha författarskapet som ett yrke kändes som en avlägsen dröm – ända tills hon tog chansen, var med i en skrivtävling, och vann!

JAG SÅG EN artikel om en skrivtävling, det var en svensk författare som sökte medförfattare till en deckare och jag lämnade in mitt bidrag i fjol höstas, börjar Lenita Gullberg berätta. – Sen glömde jag nästan bort det för jag tänkte ändå att jag inte har någon chans, men i november 2020 fick jag veta att jag gått till final och att vinnaren skulle avslöjas på julafton, det var nervöst kan jag säga, skrattar hon. Det gick bra och som julklapp fick Lenita veta att hon och en annan blivit utvalda att skriva varsin bok tillsammans med författaren Christina Gustavson. – Det var nog lite av en chock faktiskt. Men roligt – arbetet satte nästan genast i gång efter lite genomgång av arbetssätt och spelregler. Jag skickade in text vartefter och så fick jag feedback eller nya idéer tillbaka. Christina har gett mig väldigt fria händer och jag har skrivit majoriteten av boken.

Skrivit har hon främst gjort kvällstid eftersom hon studerar på dagarna. Lenita erkänner att det ibland har varit tungt. – Som med allt annat ska det passa in i livspusslet, och ibland har man tyngre perioder även privat. Då har jag helt enkelt fått pausa lite, men sen har det i stället flutit på väldigt bra andra perioder, när man kommer in i ett riktigt ”flow”. Nu är boken helt klar, den har redigerats, korrlästs och en lektör har gått igenom den. Nästa arbetsskede handlar om att hitta ett förlag som vill ge ut boken. – Det är en utmaning såklart, konkurrensen är stenhård men jag tror på min bok och det är ett färdigt paket, ljudboksmarknaden är också väldigt stor idag så det kanske också öppnar dörrar. Boken är en deckare och Lenita kan avslöja att den utspelar sig i och omkring Vasa, bekanta miljöer för de flesta ByaNytt-läsarna. – Jag har använt riktiga gatunamn och återupplivat en och annan krog som inte finns längre, det är författarens privilegium att kunna göra så, huvudkaraktärens föräldrar bor i Malax så det blir nog några svängar dit också. Vi önskar Lenita lycka till med boken och ser framemot att få läsa den. Nu har Lenita Gullberg tagit ett stort steg närmare drömyrket.

Text och foto: Jennifer Hägen

TÄVLA OCH VINN HÖRSELSKYDD

ELVISP

tävlingssvar b621:

FRÅGA 1:

FRÅGA 2: 13, 1, 7, 9

FYRKLÖVERNVINNARE

Annika Lithén vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 335. Tröstpriser fick Ulla-Maj Lindgren i Korsholm, Tor Johansson i Vörå, Maj-Britt Näsman i Koskö samt Nina Söderberg i Västerhankmo. Gratulerar till alla vinnare! Annika Lithén i Smedsby vinner huvudvinsten i Fyrklövern denna omgång. – Vilken härlig filt, utbrister hon när hon får se vinsten. Den blir perfekt att ha över mina frusna ben. Annika bor i ett välskött radhusområde i Smedsby tillsammans med Magnus. Deras största intresse och glädje är hunden Vilda och hennes tre veckor gamla valpar Helmi och Skrållan. Hundarna är av rasen Bichon frisé och otroligt söta. Annika berättar att valparna är bortlovade och att det redan känns trist att de ska lämna huset om fem veckor. – Nästa gång måste vi nog behålla en valp, skrattar hon. Som tur är kommer valparna till goda hem i närheten så de kommer nog att träffas i framtiden också avslöjar hon. Vi önskar lycka till i ”valpbubblan” och en fortsatt trevlig höst! Text och foto: Jennifer Hägen

FRÅGA 3: 16, 20 ,9 , 5 FRÅGA 4: 8, 10, 16, 20

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 6 oktober 2021. Adressen är ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

TOPPEN gemenskap i en

mångspråkig

MILJÖ

2 Våra ingar utbildn öras en g kan äv oavtal r lä med

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden Svenskspråkiga som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

SOLROSFRÖN FÅGELKORVAR

MED MERA

En fars skriven av Ray Cooney. I detta nummer har vi gömt fyra Översättning: Sven Melander Solfvägen 218,den Solf miniatyrbilder (samma storlek som Regi: Jakob Johansson 06-344 0515, 081 nedan) av Kustmedias logo. På 044-9829 vilka Öppet måndag-fredag 8-17 sidor finns de? (Räkna ej med denna.) Föreställningar:

utbildningar: gar På vilka sidor kan man läsa följande ufyra tbildninuttalanden: Programutvecklare Alla våra r vid d tu s Halva prisettill till genrep. are iebra... t Merkonom r vidfunkar ö Sök oss via – Jag trivs jättebra... – Det g ig jl ite ö m To. 23.9 kl. 19 • Fr. 24.9 kl. 19 r univers e ll e Utövare av medietjänster la o k s g ö h s e yrk gillar det.. kontinuerlig – Det är roligt.. – Jag Premiär 25.9 ansökan kl. 19 Kock Lördag 2.10 kl. 19 Servitör Om www.vamia.fi Söndag 3.10 kl.jag 17 vinner vill jag ha: Välfungerande kombisystem Säkerhetsvakt Namn............................................................Tel.............................................. Lördag 9.10 kl.Hörselskydd 19 Närvårdare Söndag 10.10 kl. 17 Mera information fås av: Elvisp Kosmetolog Adress............................................................................................................. vamiaguide@vamia.fi eller Norrgrann 040 685 5471 Bokningar: Vårdbiträde Claus claus.norrgrann@vamia.fi

Centralt läge Nu via netticket.fi pr.vlab.fi Krutkällarvägen 2-4 och Smedsbyvägen 16 i Vasa

Se närmare på www.smedsbyuf.fi

Omgång 336 B821

Annika vann priset!

Stäng ute oljudet med dessa lätta hörselskydd.

Med denna apparat vispar du lätt ihop både kakor och plättar.

BYA

4 Byggnadsarbeten Timmermän, målare, murare, kakel- och mattläggare

Elarbeten

Nyinstallationer, renoveringar, försäljning av elmaterial

Markarbeten

Grävmaskiner, teleskåplastare, traktorer, lavett och lastbil

Kontakta Jan Engman • 040 066 0549 • jan.engman@engmanservices.fi

Bokföringstjänster

Administrativa tjänster för små och medelstora företag

Kontakta Ella Engman • 050 353 1770 • ella.engman@engmanservices.fi www.engmanservices.fi

engmanservices

Ab Engman Services Oy

KVALITET • SÄKERHET • MILJÖ BYGG & RENOVERING - FRÅN GRUND TILL TAK Vi är en bygg- och renoveringsfirma från Korsholm som utför mångsidiga arbeten åt både små och stora kunder. Läs mer: timbergs.fi

• grundarbeten, tak, murning och nybyggen • köks- och badrumsrenoveringar (VTT:s våtrumscertifikat) • målning och tapetsering, kakelarbeten • montering av inredningar • VVS-arbeten • cellulosaisolering som lösull och skiva • även större projekt t.ex. industrihallar och radhus Hultvägen 180, 65630 Karperö Ring 040 910 4166 eller 050 525 6673 dennis@timbergs.fi, www.timbergs.fi

Fullständig rostskyddsbehandling på person- och paketbilar.

Roy Kronholm, tel. 050 438 5874 • Helsingby • www.autorost.fi

KVARKENSVVS

VVS- och elplanering, VVS installationer och -service

Sven täljer djur – Det är en form av terapi för mig

Nyckel i hand!

KVARKENSVVS

Tel. 050-37 52 946 www.esnab.com

LokalNytt.fi LokalNytt är ByaNytts och KustNytts gemensamma hemsida. Där kan du bland annat ta del av arkivmaterial, artiklar, recept och tävlingar. Du hittar också våra kontaktuppgifter och du kan sköta prenumerationsärenden, lämna tips eller andra hälsningar på lokalnytt.fi.

Nina drabbades av muminfeber

Visa för Korsholms pensionärer

Recept på goda tomatröror

Tips på spännande TV-serier

Efter ett uppehåll på över femtio år bestämde sig Sven Rönnholm i Helsingby för att återuppta en nygammal hobby – att tälja träfigurer. Träsnidandet blev en form av terapi när hans rörelseförmåga plötsligt begränsades.

YANYTT FICK TRÄFFA en riktig Emil i Lönneberga –i Helsingby. I timtals sitter nämligen Sven Rönnholm hemma i sitt garage och snider olika träfigurer till perfektion. – Han kommer bara in när det är kaffepaus och mat. Men jag är glad att han funnit en ny favoritsysselsättning. Han är ju så otroligt skicklig, säger hans fru Margaretha och ler. En del av hans vackra hantverk dekorerar numera en vägg hemma i köket. – Tidigare stod de uppradade längs fönsterbrädet, men våra döttrar tyckte att konstverken nu blivit så många att de behöver en egen hylla, säger han och skrattar. Men Sven har inte ”snickarboa” full av trägubbar, utan hans specialitet är att snida djur i trä, eller mera exakt vilda djur i olika träslag. – De första trädjuren gjorde jag redan på 1970-talet, och den

BYA

E TACK FÖR TIPS

DIN LOKALA VVS-EXPERT

Produkter • Installationer • Entreprenader Välkommen in och diskutera just ditt ärende! Öppet: må-fr kl. 8-16 Glimmervägen 1, 65300 Stenhaga, Vasa Tel. 044-356 3704 lvis-center@hanakat.fi • www.lvis-center.fi

Sven Rönnholms egen favorit i hans träkonstsamling är björnfamiljen, för den berättar en historia. Björnmamman försöker locka ner sin lilla björnunge medan björnpappan vaktar lillebror så att inte han också klättrar upp, förklarar han.

HÖSTNYTT

InWear • Part Two • MORE&MORE MASAI • Ze-Ze • Micha • LeaH LAURIE mirakelbyxor och MARC LAUGE stretchjeans DIDRIKSONS vinterjackor

Må–Fre 10-17, Lö 10-14

Sven Rönnholm sitter och smider sina små skapelser i garaget där det enligt honom råder organiserat kaos.

allra första var en trana. Men sedan blev det en paus på över femtio år, säger han. Nu har hans djursamling växt till sig ganska rejält och innehåller många olika vilda djur som till exempel hare, varg, björn, trana, älg, räv och vitsvanshjort. Men där finns också djur som stenbock, häst och isbjörn. Är målet att tälja alla djur i våra finländska skogar? – Kanske det, eller jag ska studera saken. Jag tar gärna emot tips på vilka djur jag skulle kunna tälja. Det finns ju många små djur jag inte gjort, kanske en grävling kan vara nästa projekt?

Flera proteser i kroppen Sven berättar att man nyligen opererat in en protes i hans ena arm, bara för ett par dagar sedan. Men den ska inte påverka täljandet, menar han. – Den är placerad i min vänstra axel och jag täljer med högra handen, så det ska nog gå att fortsätta med täljandet, säger han och fortsätter: – Jag gjorde illa armen för en tid sedan då jag halkade, men som tur gick operationen bra. Det är inte Svens första protes i kroppen. Han har också en fotprotes.

– Jag är både reumatiker och diabetiker. Så när jag fick ett sår på foten som började bråka var de tvungna att amputera foten. Snidandet blev hans mentala räddning när han insåg att han inte längre var lika mobil som förut. En sysselsättning som gav både själen och hjärnan ro. – Det var när foten började krångla som jag började tälja mer på allvar. Det är en form av terapi för mig kan man kanske säga, säger han. Som pensionerad byggmästare gillar Sven också all form av problemlösning. Han tar fram några ritningar av djuren och förklarar: – För att få till den tredimensionella formen på djuren krävs en hel del planering och tankearbete innan man utför själva arbetet. Hans fru inflikar att hon inte förstår hur han får dem att se så verklighetstrogna ut, för han kan ju egentligen inte rita. Sven instämmer och tycker själv att det är lite märkligt. – När jag ritar tillsammans med barnbarnen ser mina lastbilar ut som några lådor på varandra. Så man kan tälja fina träfigurer fastän man inte kan rita särskilt bra, konstaterar han och ler.

Använder eget virke För att kunna skapa dessa charmiga små konstverk krävs endast tre redskap - en figursåg, brytkniv och sandpapper i olika grovlekar. Och själva slipandet

i slutskedet är det som är mest tidskrävande. – Jag kan sitta och putsa föremålet i timtals tills det är riktigt slätt och lent, säger han. Han använder endast inhemskt material, eller egen ved ifrån vedlidret på gården. Träslagen väljer han ut enligt djurens färg, och hittills har han gjort djur utav asp, klibbal, gråal, ek, ask, sälg och furu. Har du något favoritträslag som du tycker är lyxigt att jobba med? – Egentligen inte. Jag gillar dem alla. Men vissa träslag är lite skarpare att jobba med, som till exempel klibbalen. Vi går ut för att ta en närmare titt på ett något större konstverk en 1,7 meter hög fyr på gården. Det är Norrskärs fyren, säger Sven medan hans fru hjälper honom att sätta på jackan och är extra försiktig med den nyopererade axeln. – Jag gillar verkligen att jobba med händerna, och har också snickrat ihop två stora terrassbord och fem fyrar. Den här fyren är gjord av björkfanerskivor och fönsterspröjsen är minkgaller, förklarar han när han poserar för en bild bredvid fyren. I garaget väntar ett djur på honom, det vill säga hans nästa projekt – en stenbock som håller på att växa fram ur en bit gråal.

Text och foto: Rosita Pellas

GH-Shoppen, Marknadsv. 3, Smedsby

www.gh-shoppen.fi • Tel. 040 724 0907

En fars skriven av Ray Cooney. Översättning: Sven Melander Regi: Jakob Johansson

Föreställningar:

Följ oss på Facebook och Instagram @ByaNyttKustNytt

Halva priset till genrep. To. 23.9 kl. 19 • Fr. 24.9 kl. 19 Premiär 25.9 kl. 19 Lördag 2.10 kl. 19 Söndag 3.10 kl. 17 Lördag 9.10 kl. 19 Söndag 10.10 kl. 17

Bokningar: Nu via netticket.fi Se närmare på www.smedsbyuf.fi

BYA

6 Ett lemmeltåg av flitiga talkojobbare i Petsmoskogen.

Petsmo Vandringsled – från idé till verklighet I skrivandets stund pågår de sista arbetena med färdigställandet av Petsmo Vandringsled. Här kommer en inblick i arbetet bakom det hela, samt historien bakom projektet. Vi backar bandet till våren 2018.

Under vintern fraktades flera kilometer spångvirke ut på Källmossen och på sensommaren byggdes 600 meter spång på tre kvällar av talkogänget.

TT GÄNG STYRKETRÄNANDE Petsmobor, undertecknad inkluderad, tävlade en vår om vem av oss som kunde gå ner procentuellt mest i vikt på fyra månader. Vi startade en egen chatgrupp på Messenger för att sporra – eller i ärlighetens namn kanske mer provocera varandra med våra måndagsvägningar. Gruppen fick namnet ”Tjockisarna” – det var så det började. En i gänget var aningen mer motiverad än övriga medlemmar, och för att maximera fettförbränningen tillbringade han varje vecka många timmar med att powerwalka längs

vägarna i byn. Asfalten blev tråkig och byttes snart mot skogsbilvägar och skogsstigar. Olika rutter började utkristallisera sig och tanken på en vandringsled föddes. Ungefär samtidigt företog undertecknad en skogspromenad med maken på ett av hans skiften vid Kvarnträsk. Vi hittade en sten, en stor flat sten i sluttningen ner mot vattnet, och maken sa: – Här borde man ju bygga en terrass. Men då måste vi först bygga en vandringsled.

Bollen var i rullning Idén lades fram av några av oss ”Tjockisar” för styrelsen i Petsmo UF och i mellandagarna 2019 var vi fyra personer som satte oss ned kring köksbordet, öppnade en flaska rött och rullade ut Petsmos grundkarta och började rita. Ett par veckor senare, i ett regntungt

januari, var en arbetsgrupp tillsatt och begav sig för första gången ut för att rekognosera terrängen och banda upp den drygt tolv kilometer långa sträckan. Fem timmar senare och med vattnet upp till knäna var uppdraget slutfört. Det dryga arbetet med att sammanställa allt material för att kunna göra bidragsansökan till Aktion Österb otten tog fart. En budget skulle göras upp, likaså en finansieringskalkyl. Vi behövde registerutdrag på föreningen, protokoll på styrelsens beslut om att inleda projektet och kopia av föreningens stadgar. En projektplan skulle skrivas och en talkoplan skulle göras upp. Och förstås – grundförutsättningen för hela projektet – vi måste få markägarna med oss och göra upp skriftliga avtal med dem. De 45 markägarna listades med hjälp av data från fastighetsregistret och det dryga arbetet med att först kontakta dem och sedan besöka dem för att gå igenom rutten och avtalet, som granskats av två olika jurister, inleddes. Av dessa 45 markägare var den stora majoriteten positivt inställda till initiativet. I april var pappersarbetet äntligen klart och ansökan om Leader-stöd kunde äntligen lämnas in. Den totala budgeten för

BYA

PETSMO VANDRINGSLED • Petsmo Vandringsled har byggts och färdigställts i form av ett Leader-finansierat projekt under tiden 1.6.2020-30.9.2021. Som projektägare fungerar Petsmo Ungdomsförening rf, som tillsatt en särskild arbetsgrupp för projektet. I talkoarbetet har över 50 frivilliga Petsmobor varit engagerade och antalet talkotimmar som genomförts är omkring 2 000.

Under hösten 2020 pågick ett febrilt talkoarbete i Petsmoskogen, då de två grillplatserna vid Särkiträsk och Rudträsk byggdes och många hundratals meter spång. Foton: Anna Sand samt övriga medlemmar i arbetsgruppen

• Huvudfinansiärer är Aktion Österbotten genom den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt Petsmo UF, Kulturösterbotten, Korsholms kommun och Aktiastiftelsen. Även Petsmo Samfälligheter rf samt ett stort antal lokala företagare och bybor har fungerat som sponsorer. • Ledens totala sträckning är 12,5 km och kan delas upp i Södra och Norra Rundan. Väljer du att gå hela leden passerar du alla fyra rastplatser och de natursköna insjöarna Särkiträsk, Rudträsk och Kvarnträsk samt myren Källmossen. Du kan välja att vandra sträckor mellan allt från 0,6 km till 12,5 km – allt beroende på hur du väljer din rutt. Leden har två olika startplatser och väljer du att gå hela leden passerar du alla fyra grillplatserna – var och en unik på sitt sätt – men alla med en fantastisk utsikt.

Under vårvintern röjdes också platsen för grillplatsen vid Kvarnträsk och till våren stod terrassen ut över vattnet klar. I Bild från vänster Daniel Lindvall, Jonas Sand, Anders Norrgård och Hans Eckerman.

• Du kan läsa mer om leden på Facebook-sidan Petsmo Vandringsled, Instagram-kontot @petsmovandringsled och på hemsidan som öppnas inom kort.

Tack vare kommunens utvecklingsbidrag kunde grillplatsen vid Rudträsk förstoras med en flytande terrass nu i höst, samt ett vindskydd som sponsrats av Petsmo samfälligheter. Det fina möblemanget och grillen, gjord av en gammal bykgryta, har byggts av Sune Österåker.

projektet låg då på cirka 40 000 euro, varav hälften var material och hälften vår egen talkoinsats omräknat i rena pengar enligt gällande taxor. Stödbeslutet kom den 11 juni 2020 och vi vet alla vad som hade hänt i samhället under de månader som förberedelserna pågått. Under våren 2020 blev skogen och vandringslederna livsviktiga andningshål för många finländare och det enda sättet att ta sig ut och göra något. Projekt Petsmo Vandringsled kom därför i mångt och mycket att rida på coronavågen och det faktum att många med glädje anslöt sig till talkogänget, efter månader inomhus hemmavid utan sociala kontakter.

Jobb i ur och skur Sommaren 2020 ägnades åt att beställa allt material som skulle behövas under hösten och den 23 augusti drog äntligen själva talkoarbetet i gång. Det gick ”hårt”, som man säger på dialekt. De över 50 talkojobbarna delades in i fyra olika grupper med olika ansvarsområden, och innan mitten av oktober hade vi byggt två av de fyra planerade grillplatserna samt röjt och byggt spångar på halva sträckan.

I ur och skur jobbade speciellt spånggruppen, som hade både vädret och mörkret emot sig under höstkvällarna. Samtidigt pågick ett digert administrativt arbete bakom kulisserna för att söka om fler bidrag, planera skyltning, rita kartor och designa informationsskyltar. Lagom till advent var allt detta material tryckt och klart och första halvan av leden kunde öppnas för allmänheten. Samtidigt hade också alla planerade talkotimmar uppnåtts – trots att vi bara var halvvägs i projektet. Vintern bjöd ingalunda på någon vila för arbetsgruppen. Den ursprungliga idén om en terrass vid vattnet vid den tredje grillplatsen skulle förverkligas och det enda sättet att få ut virket var över isen. Men först skulle platsen röjas – vilket i sin tur gav upphov till ett antal vedtalkon på plats. Parallellt med att grillplatsen vid Kvarnträsk förbereddes, var vi också tvungna att ta tag i frakten av spångvirke ut på Källmossen, medan det var skoterföre. Tanken på att bygga spång över en 700 meter lång mosse hade fötts när vi konstaterat att den sista sträckan på rutten skulle bli både svårframkomlig, ensidig och rent ut tråkig – och kan man

spånga myrar i Lappland måste det väl gå i Petsmo? Ytterligare 2 000 meter spångvirke beställdes och fakturan från Påras var nu uppe i 13 000 euro. Släde efter släde med virke lastades efter skotrarna och lastades sedan av i lämpliga högar på lämpliga avstånd ute på mossen. Skulle det räcka? Omöjligt att veta. Skulle det sjunka dit? Ingen visste. Saken lämnades åt sitt öde medan arbetet fortsatte på andra delar av leden fram till juli, när vi i 26 graders värme och efter flera veckors torka begav oss ut på mossen i höga stövlar, väl medvetna om att djupet under oss mätts upp till minst sju meter.

Treårigt projekt Virket låg kvar, vattnet steg inte över stövelskaften och vi beslöt oss för att inte vänta till september med spångarbetet utan skrida till verket direkt. Tre talkokvällar senare var 600 meter spång byggd och under tiden hade vi också fått beslut om ytterligare ett bidrag, som möjliggjorde en förstoring och förbättring av Rudträsk grillplats, som färdigställts på hösten 2020. Ett intensivt arbete med att bygga den fjärde och sista grillplatsen

Norra Rundan

Södra Rundan

på Källmossen, att förstora den vid Rudträsk och samtidigt röja och märka ut den sista sträckan i ”mål” har pågått under augusti och september månad. Likaså med att mäta upp alla sträckor, planera och beställa skyltar och nya kartor och utföra några sista punktinsatser där det krävts längs rutten. Projektet, som är ett treårigt sådant med slutdatum 31.12.2022, är inne på slutrakan i skrivandets stund och ett datum för när det röda bandet ska klippas är spikat. Petsmo Vandringsled öppnades i sin helhet och fulla sträckning i september, 13 månader efter det första talkot och knappt två år efter att idén framlades. Men – utan att avslöja för mycket – någon brist på förbättringsidéer råder det inte och leden kommer

att fortsätta utvecklas och få inslag av olika kryddor även framöver. Under projektets gång har den ursprungliga budgeten fördubblats och ligger idag på cirka 80 000 euro, varav hälften är materialkostnader och hälften talkoinsats. Ett av våra mål när projektet inleddes var att våra fyra grillplatser skulle vara något utöver det vanliga och inte bara bestå av två bänkar och en grillring. Utgående från den respons vi redan fått på sociala medier, tror vi att vi lyckats med detta. Välkommen att göra din egen bedömning - väl mött i Petsmoskogen!

Text och foto: Anna Sand

BYA

Syftet med Wauto-verksamheten är att testa en ny arbetsform och komplettera ungdomsarbetets serviceutbud. På bilden ungdomsledarna Julia Nyback, Hannah Skogström, Carolina Sund och Julia Nyback samt ungdomsinformatören Piia Vallineva på Decibel.

Wauton är husbilen som fungerar som mötesplats för unga. I höst kör den runtom i Korsholms byar. Regnet duggar tätt i början av kvällen men trots det ruggiga vädret dyker ändå mer än en handfull nyfikna Solfunga upp denna fredagskväll i början av september.

WAUTO

– ungdomsgården på hjul Agnes Nyberg har aldrig tidigare målat graffitti och tyckte det var roligt att få möjligheten att pröva på att måla graffittikonst.

USIK STRÖMMAR UR högtalare vid Wauton och doften av grillmat sprider sig på området. – Det är 4 H som bjuder ungdomarna på grillmat i kväll. Fem kvällar i rad har vi nämligen lite extra program kring bilen men i normala fall är det endast vi ungdomsledare och bilen som kommer, förklarar ungdomsledaren Julia Nyback. Mest aktivitet råder det ändå i graffittitältet som ungdomsarbetarna lag upp under kvällens gång eftersom det plötsligt började regna. Kreativiteten flödar

när de unga skapar graffittikonst eller street art som det också heter. – De får måla precis som de vill, säger bildkonstnären Kyösti Linna från Malakta som också är på plats denna kväll. Det blir väldigt färgglatt när kompisarna Ted Smedman, Elliot Mattsson, Miika Lindroos och Felix Martens målar tillsammans på en stor skriva. Burk efter burk sprayar de alla möjliga färger. De är energiska och mycket nöjda med resultatet. Linna studerar pojkarnas konstverk och konstaterar: – Det blir väldigt mycket färg när de unga målar, och de gör

ganska likadana motiv som ungdomarna i Kvevlax gjorde, säger han och ler. Pojkarna som alla går i årskurs sex eller sju säger att de gillar idén med en mobil ungdomsgård som flyttar på sig och att Wauto-bilen nu kommit till Solf. På frågan vad de skulle göra om de inte vore här i kväll svarar de alla i mun på varandra – säkert spela.

Prövar ny arbetsform för att nå unga ute i byarna Wauton åker dit var ungdomarna finns och erbjuder en trygg mötes-

plats med ungdomsledare på plats. Det finns fem så kallade Walkersbilar i Finland och bakom det nationella projektet står Stationens barn r.f. Denna nya form av pop-up ungdomsverksamhet är något som ungdomsarbetarna i Korsholm prövar på. Wauton stannar två gånger i veckan i olika byar. – Syftet med själva Wauto-verksamheten är att bredda ungdomsverksamheten ute i byarna, säger Nyback. – Vi vill visa att vi är tillgängliga för dem på deras plan - en lågtröskel verksamhet helt enkelt, tillägger Hannah Skogström som arbe-

tar som rusmedelsförebyggande koordinator. Verksamheten startade för två veckor sedan och redan har ungdomsarbetarna etablerat många nya kontakter. – Vi var till exempel i Kvevlax i början av veckan och dit kom nästan 20 ungdomar, så vi fick se många nya ansikten. Det är positivt, säger de.

Text och Foto: Rosita Pellas

BYA

Jennifer vill göra skillnad G&

U T B D NI IL

A N DE

TE M A

F ÖRE

Jennifer Paxal från Solf vill hjälpa andra i sitt framtida yrke som sjukskötare. Helst vill hon jobba inom akutvården någonstans i Österbotten. Foto: Privat

F T E R H Ö G S TA D I E T BLEV det nyfikenheten på vården som tog över, så Jennifer Paxal började studera till närvårdare vid Yrkesakademin och valde kompetensområdet för akutvård på grundnivå. Under studietiden valde hon ett praktikavsnitt i ambulans och vid sjukhusets akutmottagning. – Jag trivs jättebra med arbetet inom hemservicen här i Solf, men det är akutvården som intresserar mest. Jag har däremot ingen skillnad på att jobba med yngre eller äldre patienter. Jennifer fick sin grundexamen i mars och sökte direkt till sjukskötarstudier vid yrkeshögskolan Novia i Vasa. Hon har ännu bara gått ett par veckor i skolan, men strålar när hon berättar om hur intressant det är att lära sig mer om till exempel anatomi och fysiologi, hur kroppens olika organ fungerar.

Finnas till och hjälpa – Det är verkligen mycket att lära sig och komma ihåg, intygar hon. Jag uppskattar nog det vi fick lära oss under utbildningen till närvårdare, men nu vill jag veta mer! Det blir ett mer självständigt arbete som sjukskötare och det ser jag

TOPPEN gemenskap i en

mångspråkig

9 fram emot. Att få se nya saker som jag kan lära mig. Jennifer funderar en stund över sitt val att utbilda sig inom vården. Visst bidrog insikten om att arbete nog alltid kommer att finnas, men det är ändå önskan att hjälpa andra som är hennes stora drivkraft. – Jag vill gärna göra skillnad för någon annan, finnas till och stöda den människan. Att jobbet sedan är omväxlande, så en arbetsdag aldrig blir den andra lik – det ökar bara mitt eget intresse.

Hoppas på närstudier Som situationen är nu, så har Jennifer kunnat ta del av närstudier som en del av gemenskapen med andra studerande i campuset på Brändö. Hon är dock beredd på att pandemin kan orsaka nya perioder av distansstudier. – Fast jag tycker nog att jag vill lära mig ett människonära yrke genom att träffas och umgås med människor på riktigt, säger Jennifer. Att läsa böcker ger viss kunskap, liksom att ta del av en föreläsning på distans men helst vill jag lära mig genom att öva eller genom att fundera tillsammans med andra.

Som första årets studerande har hon redan varit med om gulnäbbsintagning, lekfyllda utmaningar som ska bidra till att nya studerande lär känna varandra och äldre studerande. – Vi var utomhus i stan och det var jätteroligt! Ett bra sätt att skapa nya kontakter och komma i gång med studielivet.

Framtiden som sjukskötare – Jag har aldrig drömt om att jobba utomlands, det är inte därför jag utbildar mig till sjukskötare. Som det känns nu vill jag bli kvar i Finland efter utbildningen. Jennifer litar på att det finns arbete som sjukskötare i Korsholm eller närregionen när hon fått examen. – Å andra sidan har mamma arbetat på Åland och det lockar nog också mig att söka en praktikplats där småningom! Hon bor kvar hemma i Solf med föräldrarna Liselott och Kjell-Göran Paxal och trivs med det. Men visst drömmer hon om att snart flytta till ett eget boende.

Text: Carina Nordman-Byskata

Våra ingar utbildn öras n e g kan äv oavtal r lä med

MILJÖ

Svenskspråkiga utbildningar: gar utbildnin Programutvecklare Alla våra ier vid d tu s Merkonom r vidare et möjliggö universit Utövare av medietjänster kola eller s g ö h s e yrk Kock Servitör Välfungerande kombisystem Säkerhetsvakt Närvårdare information fås av: Kosmetolog Mera vamiaguide@vamia.fi eller Norrgrann 040 685 5471 Vårdbiträde Claus claus.norrgrann@vamia.fi

Sök till oss via kontinuerlig ansökan www.vamia.fi pr.vlab.fi Centralt läge Krutkällarvägen 2-4 och Smedsbyvägen 16 i Vasa

SYNS I MÄNGDEN! Vi gör reklam och tidningar för tryck och webb. Vi vet vad som funkar och hjälper dig att hitta rätt kanaler. www.kustmedia.fi | info@kustmedia.fi

Saknar du studieplats, vill du byta bransch eller fördjupa ditt kunnande? Sök till YA via kontinuerlig ansökan precis när det passar dig

www.yrkesakademin.fi

BYA

William Österberg från Karperö är bara 20 år men har snart varit företagare halva sitt liv. Williams Gräv startades då han var elva år och fick sin första grävmaskin. Idag har företaget 15 grävmaskiner och ett flertal andra fordon till sitt förfogande.

U T B D NI IL

AN DE

TE M A

FÖ RE

Williams Gräv William Österberg från Karperö är bara 20 år ung men är redan något av en legend i Korsholm – han har nämligen snart varit egen företagare i ett helt decennium. Det enda han önskade sig i elvaårspresent var en egen grävmaskin.

TT WILLIAM FAKTISK T skulle få en grävmaskin i present hade han aldrig vågat tro, men så blev det, och efter det fanns ingen återvändo. – Jag kan inte sätta fingret på varför jag önskade mig en grävmaskin – jag visste bara att jag ville börja gräva, även om jag aldrig hade provat, inleder William Österberg. Pappa fick en bra deal med försäljaren, som lovade köpa tillbaka grävmaskinen till hösten då jag ”grävt klart” och kom hem med en begagnad, tre tons maskin åt mig.

Ryktet gick Den sommaren tillbringade William i grävmaskinshytten. Hösten kom, men William var långt ifrån klar. – Hur skulle jag lämna den ifrån mig mer – det blev en större i stället, minns han och skrattar.

Den här gången blev det en ”sex tonnare”. Pappa Jans gamla traktor uppdaterades och en ny vagn till den fick också införskaffas. Uppdragen hade nämligen redan börjat droppa in, och Williams Gräv registrerades som en bifirma till Jans redan befintliga företag. – Under sommaren hade jag haft grävmaskinen vid villan, där ett vägbygge pågick. Jag fick vara med och jämna ut moränhögar, och snart fanns det mindre jobb att göra åt nästan alla villagrannar. När nya Carpella skulle byggas fick jag vara där och gräva på talko, och sedan började ryktet gå, berättar William vidare.

Blir aldrig fullärd Arbetsuppdragen blev fler och fler och vartefter timmarna vid spakarna också ökade i antal, lärde sig William allt mer. – Jag är helt självlärd. Det krävs många timmar innan man börjar

få någon form av öga för arbetet och man lär sig något hela tiden, jag tror inte man blir fullärd i det här arbetet, konstaterar han. Men inte enbart William fastnade för grävandet även pappa Jan blev intresserad och har idag en del egna projekt på fritiden. – Han brukar göra grovarbetet, sedan gör jag slutfinishen. Men han har också blivit riktigt duktig med tiden, tillägger han.

Omväxlande arbete Företaget sysselsätter idag förutom William också ett par anställda samt några underleverantörer och samarbetspartners enligt behov. Det administrativa arbetet med företagandet sköts också ännu av pappa Jan. – Det funkar bra, konstaterar William. Projekten är väldigt varierande och just det omväxlande arbetet ser William som en av de största fördelarna med jobbet. – Det blir aldrig tråkigt. Man får se nya platser och träffa nya människor varje dag. Bäst trivs jag när jag får färdigställa en gårdsplan från början till slut, och också lägga den sista finishen på arbetet. Det är kanske just processen med

Det krävs många timmar bakom spakarna innan man börjar få öga för arbetet att se slutresultatet av ens eget arbete växa fram, som gör arbetet så givande, tror han. Även om han beskriver det som en sönderkonkurrerad bransch, där ingen egentligen kan ta den timpeng som skulle krävas, fanns det aldrig något annat yrkesval på kartan för William. Efter högstadietiden, då han ägnat många helger och alla somrar åt att gräva, fanns det inte många utbildningsalternativ som föll i hans smak. – Det råkade sig att man just då startade upp en ny utbildning för schaktmaskinsförare på Vamia, en treårig linje som jag avverkade på två och ett halvt år och där jag de facto redan kunde det mesta, ler William.

Stor fordonspark Under de snart tio år som gått sedan allt började, har Williams Gräv utvecklats enormt då det gäller maskinparken. Dit hör för tillfället 15 grävmaskiner, två traktorer med släp, en hjullastare, en dumper, en vält och två lastbilar. En del av maskinerna är uthyresmaskiner, och till traktorerna finns

även ett antal snöröjningsredskap, eftersom William under vintrarna också röjer snö som komplement till jordbyggnadsprojekten. – Från våren och fram tills vintern kommer är det fullt upp med grävandet, och i sommar har jag bara haft två semesterdagar. Men under vintrarna då de här projekten är färre röjer jag snö också, förklarar han. Och även om han varit ute i ”snösvängen” hela natten och jobbat, hoppar han om möjligt på snöskotern direkt han kommer hem på morgonen. – Det är nog så jag helst kopplar av på snö- och vattenskotern. Men det är också avkoppling att gräva åt sig själv jag har nyligen flyttat hemifrån, till en lägenhet i änden på en hall, och där ska nu gården fixas. Sådant ”nåssar” jag på med när jag är ledig, avslutar han.

Text och foto: Anna Sand

BYA

Christina Teirfolk, vad är Öppna universitetet egentligen? – Som namnet säger öppnar det upp universitetet för den som vill komma in i den akademiska världen. Det möjliggör för vem som helst oavsett ålder, erfarenhet eller tidigare studier att våga sig in till universitetet. Man kan inte avlägga examen vid Öppna universitetet men om man vill studera vidare och sen söka in till examensstudier kan man få avlagda kurser till godo om de ingår i utbildningen. För vem passar studier vid Öppna universitetet? – I princip vem som helst. Men man bör vara målmedveten och inse att det kräver en del jobb. Studeranden hos oss är en blandning av erfarna studerande, personer som kompletterar sin kunskap av eget intresse eller för sitt jobb och personer som saknar förkunskaper av universi-

tetsstudier. Målgruppen är vuxna men vi har ett samarbete med gymnasierna under utvecklig. Vad kan man studera? – Vi erbjuder kurser i en stor del av de ämnen som finns under de fyra fakulteterna vid Åbo Akademi. Man kan se det som smakprov av de olika utbildningarna och det ger en bild av ämnena. Man kan välja att gå en eller flera kurser i det ämne som intresserar en. Alla kurser hittas på vår hemsida. Varför ska man studera på Öppna universitetet? – Om man har ett särskilt mål med sina studier så kan det vara bra att prova på. Till exempel läsa en kurs i krispsykologi för att känna efter om det känns rätt. Det kan också handla om ren nyfikenhet på ett ämne, ett intresse för forskningsba-

Kostar det att studera vid Öppna Universitetet? – Terminsavgiften är 50 euro och då får man läsa hur många kurser man vill under en termin. Ibland har vi samarbeten med medborgar- och vuxeninstitut, folkhögskolor och sommaruniversitet och då kan det tillkomma kursavgifter från deras håll. Studiematerialet kan ibland hittas på kommunbiblioteken och man anhåller också om bibliotekskort till Academills eget bibliotek. Förstås behöver man tillgång till dator, mikrofon och webkamera för att kunna studera på distans. Men på det stora hela är det verkligen förmånligt. Öpuleden: vad är det? – Öpuleden är en alternativ ansökningsväg till universitetet. Det passar för personer som inte fått studieplats eller de som inte har studentbetyg. Studier under Öpuleden kan också vara intressant om man vill byta yrkesbana, inte studerat på

1996

TE M A

Christina Teirfolk.

A N DE

När och hur studerar man? – Eftersom studerande vid Öppna universitetet ofta studerar vid sidan om arbetet så ordnas utbildningen på kvällstid. Från klockan 16.00 och framåt. Just nu ordnas så gott som alla kurser på distans, undantaget vissa praktiska ämnen som kräver fysisk närvaro. Man kan alltså studera från var som helst i Finland, personalen finns vid Academill i Vasa, vi är fem personer med kollegorna Pernilla Rauma, Charlotte Grägg, Christina Loo och Annette Hartvik.

U T B D NI IL

Universitetet Åbo Akademi och Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier i Vasa känner säkert de flesta till men att här också finns ett Öppet Universitet är kanske mera okänt. Christina Teirfolk, utbildningsplanerare på Öppna universitetet, vid Åbo Akademi i Vasa berättar mera.

serad kunskap eller av att fördjupa eller förkovra sig. Vi har studievägledning som gärna hjälper till om man har frågor och funderingar.

TA G

Öppna universitetet – hur funkar det?

FÖ R

länge, eller vill prova på studier under ett mellanår. Viktigt att komma ihåg är att antagningen via Öpuleden sker på samma gång som den vanliga universitetsansökningen, men den bygger inte på studentbetyget. Vanligen består studier i Öpuleden av 30 studiepoäng, när du avlagt kurserna och dina studiepoäng registrerats kan du ansöka om studieplats vid universitetet. Man får sedan räkna sina Öpuledsstudier till godo inom sin universitetsexamen. Det finns inget tidskrav när man studerar under Öpuleden och man ansöker om studieplats vid universitetet det ansökningsdatum när alla kurser är avlagda. Det är också en utmärkt förberedelse för studier på universitetsnivå. Projektet är relativt nytt och nationellt och det är något som vi kommer att få se mera och mera av i framtiden. Text: Jennifer Hägen Foto: Privat

FÖDD

Året 1996 stoppade flera EU-länder importen av brittiskt nötkött då man upptäckte att köttet kunde sprida galna ko-sjukan till människor. Sommar-OS hålls i Atlanta, USA och Heli Rantanen tog Finlands enda guld och blev därmed landets första kvinnliga OS-guldmedaljör i friidrott. På topplistorna spelades den ännu idag oförglömliga ”Macarena”.

ELIN ÖRN - Vassor

Elin Örn föddes 1996, hon är uppväxt i Maxmo. Idag bor hon i Vassor i sin farfars hemgård som hon renoverat tillsammans med sambon Niclas Portin. Elin studerar grafisk design på Yrkeshögskolan Novia och under augusti och september gör hon praktik på Kustmedia. Sedan tidigare har hon en utbildning i marknadsföring från Hanken. Vad har du gjort på din praktik?

ANTINGEN ELLER TV STORSTAD KARTA BUNGYJUMP

– Jag har fått göra layoutdesign för bland annat läromedel och skött Kustmedias Instagramkonto. Jag har också gjort layoutförslag till olika projekt. Vad vill du jobba med i framtiden? – Svårt att säga, finns så många valmöjligheter, jag är just nu inne på att arbeta på en reklambyrå så att jag får jobba både med marknadsföring och grafisk design. Elins kreativa sida märks också på fritidsintressena då hon gärna ritar både porträtt och människor. Text: Jennifer Hägen

BÖCKER BYALIV LOKALSINNE DYKNING

PASTA

PIZZA

MORGON

KVÄLL

TÅLMODIG POP SENAP KATT

OTÅLIG ROCK KETCHUP HUND

BYA

E TACK FÖR TIPS

Unika plagg med det lilla extra Skräddarsytt, gärna det lilla extra i form av glitter eller spets och en perfekt passform. Ungefär så kunde man sammanfatta Jennys design- och sömnadsarbeten, som hon allt sedan 2013 gjort som en sidobusiness under namnet Studio Jenny Aarrekangas.

Skräddarsytt med det lilla extra Jenny gör inte korrigeringssömnad i form av blixtlåsbyten, lappningar eller att sy upp kläder efter ett färdigt mönster. – Jag jobbar inte så, utan mitt fokus är helt och hållet på skräddarsydda fest- och tävlingsplagg, där jag själv tar fram mönstret ut-

U T B D NI IL

I Åbo hade hon utbildat sig till formgivare med inriktning beklädnad, och både under studietiden och efteråt har Jenny jobbat i olika affärer med fokus på textilier. – I Åbo jobbade jag på Ikea, sedan har det varit både matt-, tygoch olika klädbutiker. Jag startade eget företaget 2013 men eftersom jag sedan dess också fått tre barn, har studion varit en bisyssla medan jag varvat föräldraledigheterna med butiksarbete, förklarar Jenny. Barnen är nu sex, fyra och snart två år gamla och vartefter får Jenny nu mer tid att utveckla det egna företagandet. – Drömmen och målsättningen är att det ska bli mitt heltidsarbete så småningom. Jag har själv en klar vision av vad jag vill göra och hur jag vill jobba, men för kunderna är min nisch inte alltid lika självklar, har hon konstaterat.

TE M A

AN DE

Drömmen – företagare på heltid

gående från kundens önskemål, kropp och användningsändamål. Det handlar därför främst om brud- och festklänningar, konståknings- eller dansdräkter, festliga gravidklänningar och dylikt, fortsätter Jenny. Som slutarbete gjorde hon just en tävlingsdräkt ämnad för discodans, och sin praktik utförde hon hos modeskaparen Lars Wallin i Stockholm, känd som kreatör av bland annat Nobelklänningar och festkläder för olika TV-produktioner och kungligheter. – Jag gillar det där lilla extra paljetter, pärlor, glitter, spets och sådant, ler Jenny.

ED JEPPO SOM hemort, studier på Novia i Åbo och gift med Jouni från inre delarna av landet, hade familjen ingen som helst anknytning till Petsmo då de flyttade hit för några år sedan. – Vi bodde en tid i Vasa och även i Böle, men ville ut på landet, förklarar Jenny Aarrekangas, som tidigare hette Elenius i efternamn.

FÖ RE

Gravidklänningar för porträttfoto En relativt ny nisch som Jenny riktat in sig på är festliga gravidklänningar, ämnade i första hand för gravidfotograferingar – något som blivit allt mer populärt. – Att köpa en festklänning som man bara kan använda som höggravid är en stor investering och därför har det blivit brukligt att fotografer köper in ett antal klänningar som man får välja mellan och låna under fotograferingen. Det är alltså främst fotografer jag riktar mig till i det här sammanhanget, men eventuellt kommer jag också att sy upp gravidklänningar för uthyrning längre fram, tillägger hon. Jenny lägger stor vikt vid att man som gravid också ska få och kunna känna sig fin – något hon av erfarenhet vet att många inte gör.

Jenny Aarrekangas i Petsmo har egen formgivningsoch sömnadsstudio med fokus på unika och skräddarsydda festplagg. Hon utgår alltid från kunden och börjar med att skissa upp olika förslag. Jag gillar ju det där lilla extra – paljetter, pärlor, glitter, spets och sådant, ler Jenny, som bland annat nischat in sig på vackra gravidklänningar ämnade för porträttfotografering.

Några av Jennys brudklänningar, här fotograferade av Salla Vesa-Tikkanen Photography och Martina Uthardt.

BYA

Ta hand om Dig! Dig! Hår • Hud • Naglar • Fötter Jenny tillverkar också egna smycken och accessoarer, främst i silver och av läder.

Jag hoppas få inspiration och hjälp att ta mitt företag vidare till nästa nivå

– Kroppen förändras snabbt under kort tid, vilket är en stor omställning, men med de rätta plaggen kan man känna sig snygg, oberoende kroppsform, menar hon.

Gör brudklänningar av konstprojekt Ett annat projekt som Jenny jobbar med är att utgående från Malaxfotografen Martina Uthardts abstrakta målningar designa och sy upp ett antal olika brudklänningar, inspirerade av den finländska naturen och dess fyra årstider. – Det handlar om brudklänningar i lite annan tappning är den normala, och detta ska sedan förhoppningsvis utmynna i en kollektion samt en utställning, förklarar Jenny. Att utöka samarbetsnätverket och utveckla företagandet är något hon nu vill satsa på, och kommer därför också att påbörja en företagarutbildning. – Jag hoppas få inspiration och hjälp att ta mitt företag vidare till nästa nivå i och med det, säger Jenny, som också skaffat sig kompetens som butiksansvarig. – Någon fysisk butik drömmer jag dock inte om, tillägger hon.

Hembesök ger bra grund Att ha studion hemma är något hon trivs bra med, men hon träffar också gärna alla nya kunder hemma hos dem, för att bättre få en uppfattning om personen i fråga, hennes smak och stil. – Bara genom att besöka någons hem och betrakta deras inredning, får man en ganska bra uppfattning om vem hon är, tycker Jenny. Tillsammans med kunden diskuterar hon vad kunden söker, vil-

ken stil man ska utgå ifrån och så vidare. – Idag är bröllop otroligt individuella och att sy upp en brudklänning kan vara det enda sättet att få exakt det man vill ha och söker. Många kan ha en klar bild i huvudet av vad de vill ha, men hittar det inte någonstans.

Mått, skisser och prototyper Jenny brukar sedan rita upp tre olika skisser eller förslag, och utgående från kundens mått ritas sedan mönster upp. – Jag använder aldrig färdiga mönster utan utgår från personen i fråga och gör det bästa för att framhäva hennes bästa sidor och egenskaper – i allt från färg till passform. Innan det slutliga plagget sys upp syr jag också först upp en prototyp, en så kal�lad ”toile”, för att få den perfekta passformen på plagget som också ska gå att röra sig obehindrat i. Provning är A och O i sammanhanget. – Det finns så mycket kläder som inte passar på folk, och jag är alltid noga med att fråga hur det känns när kunden har på sig plagget, tillägger Jenny.

DAM- OCH HERRFRISERING

SALON LENA Frisörtjänster med kvalitet och noggrannhet Hultvägen 169 Karperö Tfn. 06 359 1960

Frisering CARITA Carita Valsberg MAXMO Tel. 050 537 5712

SALON BRITT-MARIE Kuggvägen 11, REPLOT Tel. 352 0130

187

FRISÖRERNA Vöråvägen 23, VÖRÅ Tel. 045-109 8123

DAM & HERRFRISERING

SALONG CHRIS

Vasavägen 839, KAITSOR Tel. 050-591 0131 www.frisorerna.fi • Online bokning Även öron- och näshåltagning!

HÅRSERVICE PAULA STEN Kraftvägen 26, TOBY Tel. 3201771, 040 8277936

Marknadsv. 3, SMEDSBY Tel. 322 2732

Nancy Engblom Rimalvägen 239, Helsingby Tel. 050-3217415

Smyckesdesign och fritidspyssel Förutom festkläder sysslar Jenny även med en del smyckes- och accessoardesign. Hit hör bland annat läderarbeten i form av olika diadem, halsband och örhängen, främst av silver och olika pärlor, som förpackas i fina askar med hennes egen logo. Hennes kreativitet syns också på fritiden, som hon gärna ägnar åt inrednings- eller trädgårdspyssel. – Jag samlar mycket inspiration, främst genom sociala medier och promenader i naturen. Och så umgås jag gärna med familj och vänner förstås, avslutar hon.

Anlita våra annonsörer!

Frisör- och fotvårdstjänster, Rosenseriens hudvårdsprodukter. Källängsvägen 1 Smedsby, Tel. 050-5523519

JAG TAR HAND OM DINA FÖTTER • Medicinsk fotvård • Även hembesök • Presentkort

Ann-Katrine 050-5946391

Marknadsvägen 1 bst. 2 b 65610 KORSHOLM Text och foto: Anna Sand

BYA

Martina brinner för älgjakt och älghundar Älgjakt och älghundar är några långvariga fritidsintressen som Kosköbon Martina Bäckman odlar passionerat. I höst är det exakt 20 år sedan hon debuterade i älgjakten i födelsebyn Kvevlax. Sedan slutet av augusti tar hon dessutom hand om fyra nya hundvalpar.

Älghundar är ett stort och långvarigt intresse för den inbitna älgjägaren Martina Bäckman. Foto: Privat Älgko skjuten på ståndskall för jämthunden Minttu i oktober 2020. Foto: Privat

ÄR MARTINA BÄCKMAN debuterade i älgjakten som 18-åring hösten 2001 var hon definitivt en person som stack ut i jaktlaget i Kvevlax. – På den tiden var det väldigt mansdominerat i älgjakten. Jag var den enda kvinnan i Kvevlaxgänget till att börja med. Men några år senare anslöt sig ytterligare en kvinnlig jägare till jaktlaget. – Mycket har förändrats på den fronten. Nuförtiden finns det kvinnliga jägare i så gott som alla älgjaktsklubbar och lag här i nejden, fortsätter Martina som själv har deltagit i älgjakten oavbrutet sedan debuten. Under de första höstarna gick Martina i drevet. Nästa milstolpe inträffade 2005 då hon skaffade sin första älghund och älgbössa och började som passkytt och hundförare. – Att följa med hur hundarna arbetar med och hanterar älgar intresserar mig. Likaså att se hundar växa upp från valpstadiet till fullvuxen ålder och utveckla olika egenskaper. Jag kommer ursprungligen från en jordbrukande Kvevlaxfamilj. Att vistas och röra sig i naturen är något som jag har vuxit upp och trivs med. År 2010 flyttade Martina till Koskö. Under de första åren var hon fortsättningsvis med i älgjakten i Kvevlax. Sedan 2012 har hon hört till jaktlaget i Koskö.

Fyra nya valpar

Inne i hundhuset har Martinas tre fullvuxna hundar tillgång till varsitt bås. Här ses hon med jämthunden Freya. Där finns också fyra valpar födda i slutet av augusti.

På hemgården i Koskö håller Martina som bäst på ett färdigställa ett hundhus som hon började bygga ifjol. Inne i det rödmålade huset har Martinas tre fullvux-

na hundar tillgång till egna bås. I anslutning till bygget finns också hundhagar för utomhusvistelser. – Målet är att kunna använda det här hundhuset året runt. En del målningsjobb och olika slags finslipningsarbeten återstår fortfarande att utföra. I slutet av augusti fick en av Martinas älghundar tillökning. När ByaNytt-intervjun görs är de fyra valparna endast tolv dagar gamla. Den nyfödda kvartetten hålls inomhus på konsekvent vis. – Jag kommer inte behålla de här valparna. Jag kommer att sälja dem till jägare i Finland och Sverige. För att försäljning till Sverige ska godkännas krävs att en valp är över 15 veckor gammal och vaccinerad med tilläggsvaccin mot rabies, säger Martina. Martina betonar samtidigt att hennes älghundar är någonting mycket mera än endast jakthundar. I praktiken har de rollen som familjehundar som behöver skötsel och omvårdnad året runt. – Det är viktigt att göra ordentliga promenader med hundarna för att de ska hållas i tillräckligt god form. Våra motionspass brukar sträcka sig ner mot Skutplatsen. För tillfället har jag dock inte lika mycket tid för promenerandet som vanligt på grund av den aktuella valpsituationen. – Hundvalpar vaccineras vid 12 veckors respektive 16 veckors ålder mot rabies. Från ett års ålder ska hundarna genomgå vaccineringar vart tredje år, säger Martina. Österbottens älghundsklubb håller i trådarna för officiellt avläggande av älghundsprov i Vasa kenneldistrikt. Hundarna är försedda med GPS-halsband när de rör sig i terrängen. Förmågan att söka upp älgar och få dessa att stå möjligast still är viktig. Skallets täthet och täckning och lydnad är exempel på andra faktorer som bedöms i sammanhanget. I samband med avelsarbeten beaktas bland annat kvaliteten på knä, höft och ögon.

BYA Målsättningen är att få fram så friska valpar och så bra jaktliga egenskaper som möjligt. – Från den 20 augusti är det möjligt att i träningssyfte släppa hundarna fritt i skogsområden där de får söka älgar, säger Martina som i samma veva berättar om ett träningspass då en av hennes älghundar följde efter en älg i hela elva kilometer.

Höstens älgjakt Hösten kopplar greppet alltmera och årets älgjakt kryper därmed allt närmare. Startskottet går den 9 oktober och denna gång har älgjaktlaget i Koskö beviljats fem licenser. – Att jaktstarten har senarelagts en aning spelar ingen roll för mig. Också innan den här ändringen brukade älgjakten i Kvevlax eller Koskö köras igång under den första, andra eller tredje helgen i oktober. På senare tid har ett tjugotal personer varit med i älgjaktandet i Koskö. Det finns en del verkliga veteraner, men också några yngre jägare i gänget. – Vi har ett ganska litet jaktområde till förfogande. Stämningen är i alla fall god och alla är taggade och ivriga inför varje premiär. Vi brukar samlas en eller två dagar innan startdatumet för att kontrollera att alla har avlagt skjutprov och betalat jaktkort. Älgjagandet kan vid behov pågå med löshund ända fram till 15 januari numera enligt pinfärsk lagstiftning. Detta är en nyhet under den kommande säsongen. Tidigare har löshundsjakten upphört vid årsskiftet. – Under den senaste säsongen lyckades jag fälla två älgar- en kalv och en ko för jämthunden Minttu, berättar Martina. Jaktlagets stuga, belägen mellan Koskö och Skutplatsen, är försedd med både slakt- och kylrum. Medlemmarna brukar av tradition dela på det erhållna älgköttet. Det är fritt fram för medlemmarna att sälja älgkött vidare exempelvis till andra privatpersoner. För att köttet ska kunna riktas till restauranger bör det emellertid vara besiktigat. Jakt- och hundintresset och därtill anknutna naturupplevelser är en skön och nödvändig kontrast för Martina Bäckman som till vardags arbetar som planläggningsingenjör på Korsholms kommun. – Största delen av mitt arbete utförs i kontorsmiljö även om det blir en del fältarbete och kundmöten i samband med planering av nya bostadsområden och uppgörande av delgeneralplaner. – Under pandemins gång har distansarbete fått en stark roll i arbetsschemat. Också i framtiden kommer jobbandet på distans förhoppningsvis att fortsätta för min del- delvis som en konsekvens av kommunens aktuella klimat- och energistrategiska tänkande, tillägger Martina. Text och foto: Joakim Snickars

Ifjol ordnades bowlingtävlingen Hellas ByaNytt Games för första gången. Ordförande Kenneth Rönnkvist och vice ordförande Bengt Beijar från Vasa bowlingförbund r.f. berättar att fjolårets tävling var en riktig framgångssaga trots pandemiårets begränsningar och man ville därför köra en favorit i repris även denna höst.

HELLAS ByaNytt Games 2021 DET KOMMER ATT bli fler tävlingar i höst eftersom Vasa Bowlingförbund r.f. firar 70 år i år. I stället för en jubileumsfest för medlemmarna ville man från föreningens sida ordna ett lite annorlunda firande, berättar Bengt Beijar. – Vi kommer att ordna en deltävling i Finnish Masters B-Kategori. Det är en stor satsning från vår sida med riktigt fina priser. Vi kommer att få se många duktiga bowlare här, säger Bengt. – Det är en nationell tävling och det kommer säkert att dyka upp landslagsbowlare samt en del svenskar, något som är möjligt eftersom vi har samma ranking- och poängsystem i Finland och Sverige, förklarar Kenneth. Man ordnar liknande deltävlingar runt om i Finland och de 72 bästa bowlarna kommer att spela final i Helsingfors hösten 2022. Hellas ByaNytt Games är en specialtävling inför ”jubileumstävlingen” i Vasa. Det fina med bowling är att tack vare olika rankingsystem kan de flesta bowlare tävla mot varandra trots olika erfarenhet, och ha lika stor chans att vinna. Damer, herrar och juniorer samsas på banorna. Hellas ByaNytt Games pågår 30.8 – 1.10.

Vasa bowlingförbunds historia Redan på 1920-talet kom bowlingen till Finland men det dröjde till femtiotalet innan sporten hittade till Vasa. Den första bowlinghallen färdigställdes 1951 på Vörågatan, och det är egentligen först då som man kom i gång med verksamheten inom Vasa bowlingförbund, även om en styrelse hade valts redan 1950. Förbundet har ända sedan början varit tvåspråkigt. När den nya hallen på Krutkällarvägen byggdes 1974 började en riktig guldålder

Bengt Beijar och Kenneth Rönnkvist ser fram emot en händelserik höst i bowlinghallen. för bowlingen i Vasa. Som mest hade man ett medlemsantal på över 600, idag ligger antalet medlemmar kring 200. Antalet föreningar i förbundet i dag är 13. Medlemmarna är ungefär hälften Vasabor och hälften Korsholmare. Bengt berättar att det var just under dessa bowlingens glansdagar som han också började bowla. – Jag blev nog hitlockad av den nya fina hallen då 1974, säger han. Visserligen har han haft längre pauser då han inte bowlat men tillbaka har han alltid kommit och nu tränar eller tävlar han så ofta han hinner.

Inte bara rulla boll Kenneth har också han bowlat länge. – Jag började nog redan när jag gick i restaurangskolan, hade all utrustning och så, men sen kom armén emellan och jag kom i från det hela. Det dröjde nog så där 15 år innan jag ”håksade” på det igen. Både Kenneth och Bengt intygar att det lönar sig att kontakta en förening om man vill börja bowla.

– Man får ett mycket större utbyte av bowlingen då och alla hjälper gärna till. Alla föreningar blir nog glada av nya medlemmar, säger Bengt. – Många förstår nog inte att folk inte bara kommer hit enkom för att rulla boll, det sociala runtomkring är minst lika viktigt. För många är detta en fast punkt i vardagen, menar Kenneth. Just ikväll är det full rulle i bowlinghallen, läget ser bra ut nu konstaterar Bengt och Kenneth för visst märkte även de av ett bortfall under coronaåret. – Den största gruppen är veteraner, det vill säga de över 60 år, normalt brukar det fyllas på bra med nya förmågor underifrån men nu har det sett sämre ut, säger Bengt. De avslutar med att välkomna alla som är intresserade till bowlinghallen att prova på eller varför inte titta på de spännande tävlingarna.

Text och foto: Jennifer Hägen

BYA

Vi har gott om idéer I klassisk bondstugemiljö i hjärtat av Jungsund har Iskmo-Jungsund hembygdsforskare tillgång till en stämningsfull samlingsplats. Att kartlägga den egna hembygden noggrant är en av föreningens långsiktiga ambitioner.

SKMO-JUNGSUND HEMBYGDSFORSK ARE HAR i likhet med andra föreningar tvingats hålla en lägre profil på grund av stränga samhälleliga restriktioner under de senaste 18 månaderna. – Ifjol kunde vi hålla vårt årsmöte först sent på höstkanten. I år arrangerade vi mötet i sedvanlig ordning på våren. Det var dessutom så pass varmt att vi kunde sitta utomhus, säger föreningens ordförande Kjell-Owe Ahlskog. Under de gångna sommarmånaderna har ökad synlighet erhållits via ett populärt sommarcafé som har varit inrättat i den gamla bondstuga som föreningen förfogar över på Södersidsvägen. Kaffe, glass och bakverk har funnits till salu i den genuina miljön. – Caféet, som har drivits av några lokala ungdomar, har fått allmänt positiv feedback i näromgivningen. Det finns helt enkelt inte så många samlingsplatser i byarna längre, säger Kjell-Owe som tillägger att sommarcaféet har understötts av såväl Aktiastiftelsen i Korsholm som de lokala samfälligheterna. – Det är möjligt att det här caféprojektet får en fortsättning nästa sommar, säger Peter Lintula, kassör för Iskmo-Jungsund hembygdsforskare.

Ny och uppdaterad upplaga av byahistorik från 1982 En trivsam, i historisk stil inredd bondstuga är Iskmo-Jungsund hembygdsforskares högkvarter. Det är fråga om en anrik byggnad vars äldsta delar härstammar från 1780-talet. Huset uppfördes i tiderna av Erik Andersson Mattas som var bonde i området åren 1767-1805. – Huset har ursprungligen stått ett par hundra meter härifrån. Det flyttades till den nuvarande platsen i samband med att det donerades till hembygdsforskarna 1993. Den sista invånaren var min farfar Herman Mattas som bodde här till mitten av 1980-talet, berättar Sven Mattas. Britt-Louise Granö var med om att starta upp hembygdsforskningen i Iskmo-Jungsundområdet från grunden i början av 1980-talet. – Vi har gett ut tre historiker under titeln ”Iskmo-Jungsund förr och nu” mellan 1982 och 1993. Exempel på ett par andra bybor som var aktiva profiler i föreningen på den tiden är Herbert Lindahl, Erik Andtfolk, Arvid Örn och Bengt Håkans, säger Britt-Louise. Trots att forskningen hade tagit fart över ett decennium tidigare

Från vänster Peter Lintula, Sven Mattas, Magdalena Granö och Kjell-Owe Ahlskog.

Jungsundbon Britt-Louise Granö var med om att starta hembygdsforskarverksamheten i Iskmo-Jungsund på 1980-talet.

Gårdsnamnsprojektet går ut på att vaska fram gamla namn på olika ställen runt om i byarna. Foto: IskmoJungsund hembygdsforskare

Trivsam historisk inredning i bondstugan som fungerar som föreningens högkvarter. Foto: Jennifer Hägen

BYA

Äntligen start för Korsholms cancerklubb

Rödmyllekokning på gång i föreningens regi. Foto: Iskmo-Jungsund hembygdsforskare. Per-Ole Berg, Rosie Heir, Christer Strömbäck och Nina Nystrand-Hammarström är medlemmar i kommittén för Korsholms cancerklubb. Pernilla Vikström fattas på bilden. dröjde det i praktiken till oktober 1992 innan föreningen grundades officiellt. – Till att börja verkade hembygdsforskningen som en underavdelning inom den lokala ungdomsföreningen. Senare beslöt man bilda en separat förening, tillägger Britt-Louise som var föreningens första ordförande. I år har Iskmo-Jungsund hembygdsforskare gett ut den första historiken från 1982 i uppdaterad form. En upplaga på 300 exemplar har tryckts för ändamålet. – Vi har försett den nya versionen med ett adressregister. Något vägnamnsregister fanns inte att tillgå i den första utgåvan. En stor del av de bybor som figurerar i den boken har gått ur tiden numera, säger Sven. Har föreningen några nya boksatsningar på gång? – Vi har gott om idéer. Det borde finnas tid att hinna förverkliga dem också. För ett par år sedan presenterade en studerande på Yrkehögskolan Novia en simulerad landhöjningsmodell som utgår från 1000-talet. Det skulle vara intressant att relatera den här informationen till utvecklingen av bosättningen i Iskmo och Jungsund, säger Kjell-Owe. – Ett gårdsnamnprojekt har också varit på gång med avsikt att kartlägga gamla namn på olika platser, backar, grindstolpar och hagar runt om i byarna. Vi har tidigare ordnat några möten i föreningsstugan och därtill digitaliserat materialet. Det handlar om benämningar som de yngre generationerna vanligen inte känner till, säger Sven.

Utfärder, temakvällar och allsångskväll i december Förutom olika dokumentationsprojekt har hembygdsforskarna i Iskmo-Jungsund ytterligare strängar på sin lyra.

– Vi har företagit ett par cykelutfärder innan pandemin slog till. Vi har cyklat omkring och bekantat oss med olika typer av lokalhistoria. Den senaste utfärden blev av i september 2019. Ungefär 30-40 bybor deltog den gången och efteråt blev det lite grillning utanför föreningens stuga, säger Kjell-Owe. – Vi har också gjort en exkursion till gamla gömställen i Iskmoskogen. Ortsbor tog sin tillflykt till grottområden när ryssarna härjade under Stora ofreden 1714-1721, tillägger han. Exempel på andra aktiviteter som föreningen har ägnat sig åt under årens lopp är rödmyllekokning inklusive husmålning på talko, olika slags temakvällar bland annat kring fårull och kardning, Grönvik gård och Stora ofreden samt gammaldags middagar med bland annat strömmingslåda och kalvdans på menyn. Inte minst har de allsångskvällar som anordnas i föreningens regi kring självständighetsdagen blivit en viktig tradition i vintermörkret. Enligt planerna får evenemanget en fortsättning i slutet av det innevarande året. – Lokala förmågor såsom Yngve Lithén och Ann-Katrin Burman står för den musikaliska underhållningen och det brukar vara fullt hus. Vi värmer stugan med element samt eldning i den öppna spisen ett par dagar innan evenemanget, säger Kjell-Owe. Iskmo-Jungsund hembygdsforskare har för närvarande 65 anslutna medlemmar. Den aktiva kärngruppen är dock liten, framhålls det. – Gärna kunde det finnas flera aktiva medlemmar, sammanfattar föreningsprofilen Magdalena Granö kort och gott.

Text och foto: Joakim Snickars

Redan på vårvintern 2020 var Korsholms cancerklubb i startgroparna i och med en föreläsning på vuxeninstitutet där man också undersökte intresset för en cancerklubb i kommunen. Uppslutningen och förhoppningen om att komma i gång var stor, sen kom pandemin och satte käppar i hjulen och det drog ut på tiden.

VÅREN 2021 HÖLL man ett digitalt möte där en kommitté utsågs för att koordinera och bereda väg för styrelsen i Korsholms cancerklubb. Nina Nystrand-Hammarström är en av medlemmarna i denna kommitté. – Tanken med cancerklubben är att ge stöd och information åt inte bara patienten utan också till familjer och anhöriga som drabbats av cancer. Det ska vara en plats för allvar, humor, möten och gemenskap, säger NystrandHammarström. Korsholms cancerklubb håller höstmöte i Kvevlax UF den 11.10 och man välkomnar alla som är intresserade att komma dit. Kommittén siktar på att ha en styrelse för klubben utsedd tills dess. – Man behöver inte vara rädd för att komma dit, vi bjuder på kaffe och det blir föreläsning av Patrik Ehnström samt genomgång av evenemangsidéer, berättar Per-Ole Berg.

Människonära kamratstöd Korsholms cancerklubb siktar på att vara nära människorna, speciellt på landet. – Vi tänker oss att cancerklubben ska finnas ute i byarna också, att man gärna ordnar evenemang med andra föreningar så som idrottsföreningar eller marthaföreningar. Det finns heller inga språkbarriärer, man är absolut välkommen även som finskspråkig, säger Rose Heir.

– Vi har redan fått många sponsorer och till exempel Vörå-Oravais-Maxmo cancerklubb har också gett ett startbidrag, så samarbete med andra cancerklubbar är också på tapeten, till exempel är cancerkryssningen 2022 något som jag personligen ser mycket fram emot, säger Berg. – Att få folk att ställa upp när det gäller en god sak som det förebyggande och stödande jobbet kring cancer är aldrig ett problem, vare sig det handlar om att koka kaffe på talko eller bidra med pengar, fortsätter han. – Cancerklubben är inte en förening och därför kommer en del av det administrativa jobbet att styras till Österbottens Cancerförening, vilket underlättar för styrelsen, säger Christer Strömbäck. Eftersom det finns många andra aktiva cancerklubbar i nejden så kommer man givetvis att låna erfarenheter från dem men Heir berättar att man också har många nya idéer som man gärna vill sätta i verket. – Nu vill vi gärna att ni som går med i klubben berättar vad ni önskar för program och information av klubben, uppmanar Heir. Ett annat önskemål av kommittén är att man gärna skulle ha en klubblokal och om någon vet om ett passligt ställe så får man mer än gärna höra av sig. Text och foto: Jennifer Hägen

Korsholms cancerklubbs första officiella möte sker den 23.9 med en Rosa Bandet-vandring med början på Elly Sigfrids torg. Dit är alla som är intresserade av att höra om den nybildade cancerklubben välkomna.

BYA

Fallet Runar Holmström I början av 1960-talet var Kantlaxbon Runar Holmström (1923–1961) en av Finlands mest omskrivna och omtalade brottslingar. FÖRFATTAREN MAGNUS ÖHMAN, bror till Thomas Öhman tidigare rektor på Korsholms gymnasium, har ägnat tre och ett halvt år åt att forska grundligt om fallet och skriva boken ”Runar HolmströmTulilahtimördaren?”. – Jag har själv personliga minnen av Runar Holmström. Det som definitivt väckte mitt intresse var en artikel i Jakobstads Tidning 1957. Holmström som var på rymmen hade inte kunnat gripas trots en stor polisrazzia i Munsala, säger Magnus Öhman. Runar Holmström växte upp i en fattig familj där lag och ordning inte prioriterades högt. Förutom Runar hade i synnerhet den ett år äldre brodern Arne ofta problem med rättvisan på grund av återkommande stöldräder. Några mycket värdefulla föremål handlade det inte om. Bröderna brukade stjäla allt från ägg till kläder och husgeråd. Under 1940- och 1950-talen satt Runar Holmström i fängelse flera gånger bland annat en gång för grov misshandel av en flicka i Oravais och han blev ökänd speciellt i de norra delarna av Österbotten. Han kunde ibland cykla upp till 100 kilometer nattetid i samband med sina stöldturnéer i hemlandskapet.

Runar Holmström (1923–1961) blev en rikskänd brottsling i början av 1960-talet.

Magnus Öhman skildrar Runar Holmström i sin färska bok ”Runar Holmström-Tulilahtimördaren?”.

– Föräldrar brukade skrämma sina barn med att säga att: ”är du inte snäll så kommer Runar och tar dig”. Holmström hade också en del arbetsperioder emellanåt. Mellan åren 1956 och 1959 befann han sig på rymmen runt om i Finland. Under falska identiteter utförde han förvärvsarbete, bland annat skogsarbete, åtminstone i Sydösterbotten, Helsingforstrakten och Lappland. – Den tre år långa rymningsperioden föregicks av en dråplig incident i Vörå i mit-

ten av oktober 1956 där Runar Holmström råkade ut för ett oväntat möte med polisen. Holmström lyckades dock fly genom hoppa ner i femgradigt vatten i Vörå å och simma över till andra sidan, säger Öhman. Sommaren 1959 hade två cykelsemesterande Jyväskyläkvinnor i 20-årsåldern hittats mördade och nergrävda nära Tulilahti lägerområde i Heinävesitrakten. Fallet blev i likhet med Kyllikki Saari-mordet 1953 ett nationellt trauma i det efterkrigstida Finland. Från hösten 1959 var Runar Holmström starkt misstänkt för de så kallade Tulilahtimorden efter att det framkommit att han vistats i vederbörande trakt på suspekt vis. Detta blev upptakten till en omfattande rättsprocess och medial följetong. Under processens gång fördes Holmström en gång till Heinävesi där många ortsbor identifierade honom som den ”mo-

pedman” som hade rört sig i området. Under returresan till Vasa medgav Holmström att han var mopedmannen. Senare drog han dock tillbaka den historien. Polisen och andra auktoriteter ansåg hela tiden att Runar Holmström var skyldig. Men polisens och åklagarens bevisning var svag och skulden kunde aldrig med säkerhet fastställas. Efter flera tidigare misslyckade försök begick Runar Holmström slutligen självmord i sin cell i Vasa-fängelset den 8 maj 1961. – Det gäller att minnas att Holmström aldrig blev dömd för Tulilahti-morden. Personligen skulle jag i första hand klassa honom som en medioker tjuv och vaneförbrytare, säger Magnus Öhman.

Text och Foto: Joakim Snickars

BOKTIPS

OM VÅLNADER, HÄXOR OCH JUNGFRUDANSER av Riina Peltonen Det finns många märkliga platser i Österbotten. Platser som kan kännas magiska och platser som till och med är skrämmande – och det är inte på grund av ett brant stup eller mörk granskog, utan på grund av sin historia. Riina Peltonen har i år kommit ut med boken ”Noitia, kalloja, vedenhenkiä” (Häxor, skallar och vattenvarelser), där hon berättar om tio olika platser i Österbotten med speciell historia. Peltonen börjar med Mariakyrkan i Gamla Vasa, som har en historia ända tillbaka till 1200-talet och sträcker sig fram till Vasa brand i mitten av 1800-talet. Kyrkoruinerna omtalas också i betydligt nyare sammanhang: på 1960-talet hittade tre pojkar en underjordisk gång en höstkväll. Det blev för mörkt att undersöka den närmare, och när de ett par dagar senare kom tillbaka, utrustade med ficklampor, var öppningen igenmurad av någon som inte ville att de skulle söka vidare. När kyrkoruinerna restaureras för tillfället kanske vi får höra mera om vad som finns under marken. Betydligt mörkare historia har avrättningsplatsen intill vägen mellan Lillkyro och Vörå liksom Kuivilanvuori i Storkyro och Högholmen i Höstves, som har pekats ut som tillhåll för djävulen. På Värnebacken i Höstves avrättades 1658 två kvinnor, som hade anklagats

för häxeri, den ena av dem nämnde dessutom att hon hade sett en kvinna från Singsby, en annan från Smedsby och en tredje från Sundom på långfredagen på Kuivilanvuori.

Vita frun på Tottesunds herrgård, som liksom flera platser i Maxmo skärgård har förankrats i myternas värld i samband med brudföljen som har råkat ut för olyckor.

Det finns mycket intressant historia i boken, ända från häxprocesser i Österbotten till jungfrudanser och labyrinter i grekisk mytologi. Mest är det ändå lokala platser och händelser som presenteras, det kan vara offerstenar från förkristen tid, eller det kan vara hänvisningar till ryssarnas härjningar under Stora ofreden och till olika gömställen, som har använts under våra andra krig.

Riina Peltonens bok med rolig och spännande information är skriven på finska, men är mycket läsvärd för den som behärskar språket. Den får mig att tycka att vi på ByaNytts och KustNytts område säkert också skulle kunna hitta många intressanta platser. En del finns kanske bevarat i skriftlig form, annat i muntlig och skulle kunna samlas i en liten, behändig bok.

Boken ger tydliga anvisningar om hur man hittar till de omtalade platserna, likaså nämns andra besöksvärda ställen i närheten. I samband med berättelsen om Brudhällorna mellan Vörå och Kimo nämns

Vi tackar Yvonne Hoffman för boktipset!

BYA

WWW.LOKALNYTT.FI

Vill ni gratulera?

prenumerera köpa lösnummer göra adressändring tipsa oss gratulera nära och kära boka annonser

Gratulera med en födelsedagshälsning i ByaNytt! Bland de gratulerade som skickar in sin adress till oss på ByaNytt lottar vi ut en överraskning. Mejla material + adress till jennifer@kustmedia.fi

Gilla oss också på

21.10

10. Vinterliv

25.11

GISSA

SAKEN

Här ser du tre detaljbilder tagna på nära håll. Vad är det du ser på bilderna? Skicka in dina bästa gissningar, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Nina Forsman i Jungsund som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen. Rätta svaren i B721 var 1. Glödlampa 2. Pensel 3. Bollvisp.

VÄLKOMMEN att skicka in bidrag till Läsarnas sida!

UTGIVNINGSDATUM BYANYTT 2021 9. Vörå

E-postadressen är: lasarbidrag@byanytt.fi

1 RECEPTRUTA

BROCCOLIGRATÄNG Jag hade: Broccoli, ost, ägg, grädde och liknande, peppar, flingsalt. En smörklick. Och så här gjorde jag: • smorde en ugnsform med smör. • skar snabbt broccoli i bitar och placerade ut i formen. • rev ost och strödde ut ovanpå broccoli. • vispade lätt ägg, lite grädde, creme fraiche och peppar som jag hällde över broccoli och ost. • flingsalt på, gräddade i ugn, på typ 200 grader eller drygt, en stund tills gratängen fick fin färg. • pyntade med citronmeliss och avnjöt med tomater. Gott! Tidsåtgång: • en liten stund och minimalt med disk. Och ännu: • mängder enligt vad man har och hur stor formen är. • jag hade cheddarost. Andra ostar, med smak, fungerar förstås lika bra. En tidigare gång hade jag goudaost.

• broccolin var från Karperö och tomater från egen planta. • vad gäller äggstanningen fungerar det man har, utöver ägg: mjölk, grädde, gräddfil, creme fraiche, smältost, kokosmjölk… • jag kryddade med svartpeppar. Jag = Lisbeth Bäck

Prenumerera och vinn! Betala din prenumeration under tiden 1.1- 30.11 2021 och du kan vinna en säng till värde av högst 500 €. Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

• på

hemsidan www.lokalnytt.fi • via e-post: prenumeration@byanytt.fi • per telefon 06 3441814 Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 57 € Inom Europa: 62 € Utanför EU: 64 €

BYA

Lokaltidning i Korsholm

Skicka in kupongen senast 8 september till ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller mejla tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

1. __________________________________ KÖP EN PRENUMERATION

OCH DELTA I UTLOTTNINGEN AV EN:

PRENUMERERA:

SÄNG

2. __________________________________ 3. __________________________________ Namn:_________________________________ Adress:________________________________ Telefon:________________________________ E-mejl:_________________________________

BYA

Terrängcyklisterna i Gunnars gäng Fr.v. Göran Sten, Johan Sten, Gunnar Ahlskog, Maj-Helen Nyback, Dan-Erik Rönn, Nina Sten, Lena Sten, Lotten Nord, Tommy Petell, Diana Sund och Marit Holmlund-Sund.

De cyklar sig friska Det som började som ett sätt att lindra ledsmärtor för Gunnar Ahlskog, smittade av sig och blev ett gemensamt intresse för ett gäng Björköbor i olika åldrar. Varje vecka samlas de nu för att köra mountainbike i skogsterräng.

UNNAR AHLSKOG ÄR glad över att han för elva år sedan fick för sig att börja cykla, trots alla sina ledsmärtor. Det visade sig nämligen att cyklingen skulle komma att bli räddningen för upprätthållandet av hans rörlighet och kondition. – När jag upptäckte den smärtstillande effekten var det svårt att sluta, säger Gunnar och berättar att det funnits tillfällen då ”kroppen sagt nej, men knoppen ja”. – Efter att jag bytt kläder, plockat fram cykeln och klickat fast skorna i pedalerna så kommer första känslan av välbefinnande, och föresatsen att göra en ”kort runda” ersätts lätt med en tvåtimmarstur. Ofta tar det inte mer än fem minuter förrän han känner hur smärtan i lederna lindras, och flera andra i Gunnars cykelgäng intygar att endorfinerna kickar igång efter en stund. Marit HolmlundSund var en av de första att haka på Gunnars cykelturer, och hon blev genast fast. – Det var en häftig känsla att märka att ”man kan ju cykla varsomhelst!”. Cyklisterna väljer själva sin nivå och fart, genom att de samlas i början av cykelturen och pausar på utvalda hållpunkter, men i övrigt

håller var och en sin egen takt. Cyklar gör de på en mixad terräng av gamla traktorspår, stigar och skogsbilvägar. Hur ofta kör ni omkull då? Jo, det händer, skrattar cyklisterna, men några större skador har de inte dragit på sig. Hjälmen är en självklarhet, och även skyddsglasögon och handskar rekommenderas för kvistar och annat som sticker fram längs kanterna. Cyklarna kräver justeringar ibland, men Gunnar och en annan av cyklisterna, Tommy Petell, är duktiga på den tekniska biten. – Hade det inte varit för Gunnars och Tommys hjälp med cyklarna hade jag nog inte orkat hålla på i längden, berättar Johan Sten.

Prova på först Vilken typ av cykel man som nybörjare bör välja beror förstås på hur avancerad man vill vara, men Gunnar tycker att man inte ska förhasta sig och köpa en supercykel i tron på att ”det här blir min grej”. – Försök att först hitta någon att låna en terrängcykel av innan du skaffar en egen. Blir du efter det lite biten kan du börja med att köpa en enklare modell. Helst inte den allra billigaste, men från 700 € kan du hitta en så kallad instegsmodell. En begagnad kan ge möj-

ligheten att köpa en cykel som är mera än instegsmodell för samma peng. Att lyckas med storleksval och individuella inställningar är viktigt, och det finns skäl att rådgöra med någon som har grundkunskaper i ärendet. Flera av cyklisterna har lånat cykel av Gunnar till en början, och uppenbarligen har de blivit ”bitna”, eftersom elva mountainbikes står uppradade i kvällssolen den här septembermåndagen. Några saknas ur skaran, och ibland är de ännu fler om någon har en nyfiken gäst med sig. – Första gången jag testade var det kanske 40 procent nöje och 60 procent ren skräck, berättar Maj-Helen Nyback, som är nyast i gänget av terrängcyklister. Hon blev dock inte avskräckt från att fortsätta, och märkte att nöjesbiten snabbt växte sig större än rädslan. Särskilt mäktigt blev mötet under cykeltur nummer två, då hon efter att ha stannat för en sten upptäckte att en älg stod och betraktade henne på nära håll. – Det är roligt att kunna vara med fast jag är ny och jobbar upp teknik och fart. Det är en sann glädje att få cykla i skogen. Skogsupplevelserna är förstås en stor del av tjusningen i sporten, liksom utmaningen och den fysiska vinningen. – Det här är den första motionsformen som jag har trivts med så mycket att jag velat fortsätta. Sedan jag började cykla aktivt har jag gått ner 14 kilo, berättar Tommy. Utöver de två kvällar i veckan som cyklisterna samlas finns det de som cyklar så gott som varje dag. Gruppens äldsta, men definitivt inte minst aktiva, medlem-

Gunnar Ahlskog är glad över att han hittade en så givande smärtlindring för sin ledvärk.

FAKTA • Mountainbike, MBT, är det engelska ordet för terrängcykel. • Cykeln har sitt ursprung på USA:s västkust och började användas på 1970-talet. • Det finns många grundtyper av mountainbikes beroende på användningsområde, exempelvis cross-country-, freeride- och downhillcyklar, som bland annat skiljer sig från varandra genom fjädringen. • Olika bredd på däcken figurerar, och de bredaste däcken ger cyklarna namnet ”fatbikes”. Dessa är perfekt lämpade för mjuka och känsliga underlag. • Ramen på en MBT är gjord av aluminium eller kolfiber, och antalet växlar är ofta 1x12, men de kan också vara fler.

mar Helena och Göran Sten börjar morgnarna med en 22 kilometer lång rutt längs skogsbilvägarna. – Det är ju ganska skonsamt för kroppen, speciellt knäna, att cykla, säger Göran. Väderleken är inte avgörande för skogscyklandet, vilket gör att ”råskväder” sällan ställer in aktiviteten. – Man har ingen motvind inne i skogen, så vädret spelar inte så stor roll. Möjligen kan det vara lite halt om det regnar, men vi har sällan haft en regnig dag, berättar Marit. Inte ens på vintern behöver man parkera cykeln i garaget om man inte vill. Den hugade cyklar med

sin fatbike på snö i skoterspåren, men på blankis är det dubbdäck som gäller. Tillräckligt med utmaningar verkar det alltså finnas inom denna sport, oavsett om man är den som söker kickar i svår terräng, eller i lugn och ro vill spana efter älgar och samtidigt få sig en pratstund. – Det är roligt att träffas och få skratta, säger Nina Sten och påminner om den sociala biten, som av givna skäl har varit särskilt viktig för deltagarna under det senaste året. Text och foto: Pia Backman-Nord