Entreprenörskapets ekonomi Programchefer: Magnus Henrekson och Lars Persson
Det går knappast att ge en rättvisande bild av ett i dag rikt lands moderna ekonomiska historia utan att komma in på de branscher och företag som spelat en central roll för landets utveckling. Bakom företagsnamnen finns alltid en grundare och starkt drivande kraft – en entreprenör. När USA gick förbi Storbritannien och blev teknologiskt ledande kring förra sekelskiftet skedde detta i hög grad genom avgörande insatser av entreprenörer som Dale Carnegie och Henry Ford, innovatörer som Thomas Edison och Alexander Graham Bell och kreativa finans kapitalister som J. P. Morgan. På motsvarande sätt förknippas den svenska industrialiseringen under slutet av 1800talet med specifika företag och entreprenörer som Lars Magnus Ericsson, Gustaf de Laval och Alfred Nobel. Bakom de nya företag som vuxit sig stora under efterkrigstiden finns också ofta en enskild person som bygger ett företag baserat på en vision och en stark affärsidé. Ingvar Kamprad, Erling Persson och Ruben Rausing är kanske de mest kända, men bakom de flesta av de företag som gjort entré på börslistorna sedan den djupa ekonomiska krisen i början av 1990-talet finns också en framgångsrik entreprenör. Trots detta faktum har entreprenörers roll för den ekonomiska tillväxten inte studerats i någon större utsträckning i den nationalekonomiska forskningen. Redan i slutet av 1960-talet lyftes denna brist i den traditionella analysen fram av William J. Baumol i det numera klassiska konstaterandet att ”the theoretical firm is entrepreneurless – the Prince of Denmark has been expunged from the discussion of Hamlet”. Sedan dess har den företagsekonomiskt inriktade entreprenörskapsforskningen formligen exploderat men inom nationalekonomin befinner sig denna forskning fortfarande i sin linda. Den företagsekonomiska forskningsansatsen ger värdefull information om framför allt sakförhållanden inom enskilda företag och branscher. Den har dock en svaghet i att den genom sin fokusering på studier av enskilda företag och avsaknad av prediktiv analys inte kan studera hur olika institutioner och regelverk i allmänhet påverkar en-
54
IFN Årsbok 2008