IUI Verksamhetsåret 1966 by Elisabeth Precht

INDUSTRIENS U T R ED N I N G SI N S T I T U T STOCKHOLM

IN DUSTRIENS

UTREDNINGSINSTITUT

ffi

iir en fristiende vetenskaplig forskningsinstitution grundad ry3g av Svenska Arbetsgivaref6reningen och Sveriges Industrifdrbund.

Syftt Att bedriva forskning r6rande ekonomiska och sociala f6rhillanden av betydelse f6r den industriella uwecklingen.

Verhsamhet Huvuddelen av arbetet inorn institutet iignas it lflngsiktiga forskningsuppgifter. Man siktar hirvid till ett studiurn av de grundldggande sammanhangen inom niiringslivet och sZirskilt till att belysa de frigor som h6r samman rned strukturella och institutionella ttiriindringar. Forskningsresultaten publiceras i institutets skriftserier. Vid sidan om det lingsiktiga forskningsarbetet utfdr institutet smfirre utredningar r6rande speciella problem samt ger viss service &t industrifdre tag, organisationer, statliga rnyndigheter etc.

Styrelse Tekn. dr Marcus Wallenberg, ordftirande Direktdr Sven Dahlberg Direkt6r Ingrnar Eidem Direkt6r Curt-Steffan Giesecke Direkt6r Tryggve Holm DirektOr Nils Holmstrdm

Direktdr Christer H6glund Direktdr Axel Iveroth Ekon. dr Lars Nabseth Fil. dr Sven Schwartz Bruksdisponent Sverre Sohlman Direktdr Erland Waldenstrdm Herr Lars Wirstr6m

Personal(febr. 1967) Chef: Ekon. dr Lars Nabseth Sakkunnig: ProfessorRagnar Bentzel Sekreterare: Civ.ekon. Lars Wohlin Kamrer : Fru Ruth Wiklund-Ellerstad Oarig ordinari,e personal samt med srirskilda utredningar sysselsatta: fru Kate von Arnold pol. mag. Villy Bergstr6m ekon. stud. Lars Borgn?is ekon. lic. John Ekstrcim pol. mag. Gunnar Eliasson dipl, ekon. Gustav Endrddi fil. kand. G6ran Eriksson fru Marianne Frisell fr6ken Britt-Louise Grape laborator Odd Gulbrandsen fil. kand. Per Gullstr6m fiI. kand. Bernt Johansson fiI. lic. Lars Kril';z professor Assar Lindbeck fil. kand. Lars Lundberg

Adress: Industriens utredningsinstitut Artillerigatan 34, Stockholrn O Tel. o$lfu So zo

ing. Svante Lundberg pol. mag, Torsten L6fgren professor Leif Mut6n fru Aliie Nilson fru Wera Nyr6n fil. kand. Bertil Olsson civ.ekon. Bengt Ryddn fil. kand. Branko Salaj lic. oecon. John Sklr fil. kand. Ake Sundstr6m (tjenstledig) docent Gunnar T6rnqvist fru Gunni Westerberg fru Brita Wing fil. dr Yngve Aberg

Verksamhets&ret 1966

Fdrord.

Under tjolflret var institutets verksamhet i hdg grad inriktad pfl att slutfcira de underscikningar som hade direkt anknytning till lingtidsutredningen. Den studie med titeln rFramtidsperspektiv fcir svensk industri 1965-8or som publicerades under flret, var silunda en utvidgnirg och fcirdjupning av den analys rtirande industrins framtidsutsikter som ingick i lingtidsutredningen. Detta giillde ocksfl i friga om undersiikningarna av jiirn- och stilindustrin samt den petrokemiska industrin. I denna serie ingir ocksf,,en pflglende underscikning om skogsindustrins exPansionsmcijligheter. Under lret pflbcirjades vidare en utrednirg r(irande fusionerna i svensk industri. Denna verksamhet, som rcint allt stcirre uppmiirksamhet i den offentliga debatten, har under senare flr fhtt <ikad omfattning inom industrin och vi har diirfcir ansett det angeIiiget att nfirmare utreda detta problem. Inom institutet har vi sedan lflnge ansett det vara betydelsefullt arr kartl?igga och analysera industrins finansieringsfcirhflIlanden. [Jnder irer har sfllunda en studie riirande industrins finansiering under lren rgbb6z publicerats. Denna utgjorde i flera avseenden en uppfoljning av motsvarande underscikning av rgbo-talets frirsta hdlft. Under innevarande ir kommer en utredning om de finansiella forhflllandenas inverkan pfl fciretagens kortsiktiga investeringsbeteende att ge$ ut. Inom den forskningssektor som berrir den privata konsumtionsutvecklingen i virt land slutfcirdes under iret flera underscikninger, som beriiknas kunna publiceras under fcirsta halviret

1967.Detta giiller sfllunda for en studie rcirande televisionens introduktion i vflrt land, samt frir utredningar rcirande resekonsumtionen och den textila konsumtionen. Som framgflr av fcireliggande verksamhetsberiittelse bedriver vi inom

institutet forsknirg inom ett brett filt. Det iir vir forhoppning, att de resultat som framkommer skall vara till gagn blde frir statsmakternas samhiillsekonomiska overviiganden och for de enskilda fciretagensplanering. Stockholm i februari 1967

InneheU

UTGIVNA

PUPLIICATIONER

Framtidsperspektiv fcir svensk industri 1965-198o

Utvecklingstendenser fcir svensk stfllindustri

Petrokerniska utvecklingslinjer

Industrins finansiering lgbb-lg6s

Modell och observationer

r7 r7

Jordbrukspolitikens mf,.l och medel Godstransportutvecklingen i Storbritannien FORSKNINGSPROJEKT

ARBETE

tINDER

Resekonsumtionen TV-?igandets utveckling i Sverige rg56-rg6f

23 e6 zB

Bostii.der och boendefcirhillanden i Sverige rg4b-rg6o

Bostadsefterfrigans bestdmningsfaktorer

32 34 37 39 42 43 46

Bekliidn adskonsumtionen

Ekonomisk tillviixt i Sverige Skogsindustrins strukturproblem

och expansionsmcijligheter

Jordbruksndringens ekonomi Svensk dis tributionsutveckling Godstransporternas framtida utveckling Frf,,nvaron frfln arbetet Finansiella bestdmningsfaktorer till fciretagens kortsiktiga investeringsbeteende Foretagsbeskattningen Foretagssamg8.endeninom industrin Bostadsbyggandets prisurveckling 6vnre

47 5o 5r 5I

vERKSAMIIET

Det ekonomiska llget Industriell mflnadsstatistik Ovrigt *1 - 67+zgs

53 53 53 5

Dlagranr t. Priser pfl stlngstil iren tgbg,-t965

z. Antalet foretag i olika branscher och i hela undersdkningspopulationen

procentuellt

frirdelade efter sparandefinansie-

ringens storlek. rgb5-r96e som en lttairsperiod

g. Utvecklingen av arbetskraft och antal fciretag i jordbruket flren 1917-1965

4. Godstransportarbetets utveckling i Storbritannien transportmedel flren rgbs-1965

fcir olika

2r b. Personbilsbestflnd, nyregistreringar och skrotningar i Sverige rg4g-rg6b 24 6. Personbilstiithet och konsumtion per capita i olika l?inder flr 1968

29 7. Introduktionsfcirloppet fcir TV i olika siindaromrflden 8. Andelen trflngbodda hushill i hela landet rg4b och 196o med hiinsyn till hushflllens barnantal

g. Transportarbetet inom godssektorn tgbs-I964

lo. Genomsnittlig frinvarofrekvens bland industriarbetare under januari-maj

och september-december rg48=rg6b

I r. Investeringsplaner och utfall (exkl. underheil) for maskin- och byggnadsinvesteringar rgbo-1963. Hela industrin

Tabeller l. Industrins produktionsutveckling lgbo-rg7o

z. Genomsnittlig sparandefinansiering av investeringarna lgbbr 96a for 7bg industriforetag g. Utvecklingen av produktionen

r6 per sysselsatt inom olika n?i-

ringsgrenar 18?r-1965. Arlig procentuell cikning

36 4. Jordbrukarnas familjeinkomster i medeltal 196o-r g6+ 40 b. Prissilnkningars effekt p& den reala inkomstutvecklingen i olika jordbruksforetag

(efter avdrag av erslttning

till lejd arbets-

kraft). Ett rd.kneexempel (procentuell foriindring per flr)

Utgivna publikationer

FRAMTIDSPTNSPEITTIv

r6n

svENsK

INDIISTRI

1965-1980

Den undersdkning rdrande utvecklingstendenserna inom svensk industri, som institutet f,.togsig pt uppdrag av r gOSflrs lfingtidsutredning, har under lret

slutfcirts. Resultaten av underscikningen har publicerats i boken ,Framtidsperspehtia frir stensk industri 1965'198or, fcirfattad av institutets fcirre chef, professor Ragnar Bentzel, under medverkan av fil. kand. Jun Beckeman. Boken inleds med en presentation av bakgrundsmaterialet fcir bedrimningen av den framtida utvecklingen. Till

att bcirja med redogcirs sfllunda fcir resultaten av en enkiitunderscikning riktad till de srorre industrifciretagen betriiffande deras planer frarn t. o. m. rg?o. D?irefter fciljer en diskussion av de allmdnna fcirutsiittningarna fcir en framtida industriell

exPansion i virt

land. Bakgrundsmaterialet kompletteras

med en internationell jiirnfrirelse, som bl. a. innehiller

en redogorelse fcir nigra utliindska prognoser civer industrins utveckling. Diskussionen av den svenska industrins expansionsmcijligheter har

som utgflngspunkt det hiir nilmnda materialet. Niir det giiller utvecklingen fram t. o. m. ryIo har diskussionen knutits till frflgan vilka mdjIigheter fdretagen har att forverkliga de angivna planerna. Analysen av utvecklingen under rgTo-talet utgir

frfln frflgan om det iir troligt

att rg6otalets trender fortsdtter d.venunder det fciljande decenniet. Vid de resonemang som fors behandlas industrin dels som helhet, dels uppdelad i sina huvudbranscher. Varje avsnitt inleds med en kort redogorelse fcir den historiska bakgrunden. tftvecllingen frarn t. o. rn. t'9TO Kommer ftiretagen att fcirverkliga de planer frir ry1o som redovisats? Finns det fcirutsfrttningar att avsdtta den planerade produktionen och kommer man att kunna dra flt sig de erforderliga produktionsresurserna?

Fcir industrin som helhet innebiir planerna, att man under lgOotalets med ca 7 procent Per 1r, dvs. i ungefiir samma takt som under decenniets forsta hilft. En analys av

senare hiilft skall 6ka produktionen avsittningsm<ijligheterna

i Sverige och utomlands pekar emellertid pfl

att avsflttningen for industrins produkter knappast kommer att kunna oka med mer iin 6t lz, hrigst 6 procent per ir. Ett fdrverkligande, 4v produktionsplanerna fcirefaller sllunda foga sannolikt frln efterfrflgesidan sett. Resultatet blir ungefiir detsamma om man bedomer planerna frin utbudssidan, dvs. undersdker industrins miijligheter

att dra f,t sig tr-

betskraft och kapital i den utstrd,ckning som erfordras fdr den planerade produktionen. Situationen pe sflvll arbetsmarknaden som kapitalmarknaden talar for att den <ivre griinsen for den irliga

produktions-

okningen inte kommer att kunna ligga hogre ?in ca b n 6 Procent.

tltvecklingen

rrnd.er l9?O-talet

Fdr industrin som helhet kommer tillgingen

pfl arbetskraft, r?iknad i

antal arbetstimmar, med all sannolikhet att minska under tgTetalet. Det fcirefaller rimligt att anta att minskningen blir omkring b procent rtknat pfl hela tioirsperioden. Kan industrin i en sfldan situation oka produktionen med b I bt|, procent per flr, dvs. i den takt som berlknats fcir rg6o-talets senare hiilft? Svaret iir bl. a. beroende pl vilket antagande man g<ir om investeringsverksamhetens omfattning.

Konkurrâ&#x201A;Źr;

sen om samhillsekonomins totala investeringsutrymme kommer sannolikt

att bli hflrd dven under rg7o-talet och det ?ir inte troligt att in-

dustrins andel av detta utrymme kommer att iika sflrskilt mycket. Gjorda kalkyler pekar pt

att en dkning av industriinvesteringarna med i ge-

nomsnitt 5 i 6 procent per flr torde vara det mesta man kan rikna med. Under sfldana omstflndigheter och under rimliga antaganden om den fortsatta tekniska utvecklingen iir det inte troligt att produktionen kan stiga med mer dn ca b procent per fir. Avsiittningsutrymmet

fdr industri-

produkter har likaledes beriiknats v[xa med i genomsnitt 5 procent per flr. I

Tabell L lndustrins

produktionsutveckling

t95O-1970

futig procentuellrikning

r g5o-r 96o

Bransch

Gnrvindustri Jern- och metallverk (exkl. varv) Vertstadsindtrstri Varv Jord- och stenindustri Triiindrrstri Massa-, pappers- och wallboardindustri Pappersvaru- och grafuk industri

419 8rr 615 3r7 4rr rr5

r 965-r g7o Fdretagens IUI:s planer r 96o-1965 kalky I 7rr 9rB 8r6 4rG 8rg 615

5rB 219

512

och tobaksindustri) Textilindustri

216 Ir3

3'3

212

Konfektionsindustri

or7

6l 61

Livsmedelsindustri

712

(inkl. dryckesvaru-

Sko- och lnderindustri

orr

419 r13

Gummivaruindustri Kernisk indrrstri

5r8

812

5ro

8rr

4rG

Hela

industrin

62 77 12

Utredningen kommer allbe dn den slutsatsen, att svensk industri under de nirmaste rb flren knappast kan expandera lika snabbt som under r96o-talets forsta hilft. Detta giiller industrin som helhet betraktad. For de olika branscherna varierar naturligtvis framtidsperspektiven. I tabell I redovisas institutets kalkyl for produktionsutvecklingen rg6btgTo i de r4 huvudbranscher som industrin uppdelats i. Som jiimfcirelse redovisas ocksfl den historiska utvecklingen samt den produktionsdkning som skulle lgu rum, om foretagens planer forverkligades. De kalkyler som gjorts har nf,rmast haft karaktlren av maximialternativ. Underscikningen har till stor del varit inriktad pe de faktorer, som begriinsar expansionsrncijligheterna. Nflgon prognos i ordets egentIiga mening har inte utforts. Dlrtill

har m<ijligheterna att gora forut-

s[gelser om bl. a. den yttre ram, inorn vilken industrin arbetar, varit alltfcir sme. Till denna yttre ram hcir exempelvis den ekonomiska tiltvtxten inom ovriga delar av svenskt niiringsliv, den ekonomiska till-

vixten

i andra lflnder, den tekniska utvecklingen, den ekonomiska

politikens utformning virlden

i vflrt land, den handelspolitiska utvecklingen i

och kommande forlndringar

i vlrt

lands internationella kon-

kurrenskraft. Dessa forhflllanden diskuteras i boken, men osdkerheten i bedrimningarna blir med nridvflndighet betydande. FON SVENSK

UTVECKLINGSTENDENSER Stilindustrin fitt

STALINDUSTNI

ilr en av de branscher som under den senaste tiden har

kiinna pfl en allt hirdare

internationell

konkurrens, framfor allt

i form av en sjunkande prisnivfl, vilken allvarligt pflverkat lcinsamheten. Eftersom prisfallet intriiffat

under en god avsflttningskonjunktur, kan

det vara skiil att undersoka, om svlrigheterna konjunkturell

kan beriiknas vara av

art och alltsfl rivergiende, eller om de ilr av mer varaktig

karaktilr. Kommer med andra ord den svenska stilindustrin fortsfltta att utvecklas i samma snabba takt som hittills

att kunna under efter-

krigsperioden? Kommer den civer huvud taget att dverleva? For lflngtidsutredningen

var detta vlsentliga frf,.gor att fe besvarade. Stilin-

dustrin var d?irfor en av de branscher som blev foremf,.l fcir en speciell utrednirg

inom ramen for institutets allminna

engagemang i arbetet

med lflngtidsutredningen. >Utaecklingstendenser ftir suensk,stdlindustrirr, forfattad av professor Erik Ruist, publicerades i maj och innehflller en analys av stfllindustrins liige idag och dess framtidsutsikter. Av prognosen for den svenska stfllforbrukningen

framgflr,

att man under de nirmaste

rb flren mlste

rilkna med en lflngsammare okning in den som kunnat observeras hittills under efterkrigsperioden och som har uppgitt om flret. En orsak hiirtill

till drygt E procent dr att konkurrensen frin lflttmetaller och

plaster i framtiden kommer att gcira sig mera giillande iin hittills, â&#x201A;Źo annan och viktigare [r att hcigvirdiga stfll ersfltter lflg-vlrdiga, varigenom konstruktionerna kan goras smflckrare och stfllfltgflngen bli mind.re. I ton rflknat forutses stfllfcirbrukningen fram till

rgSo komma att oka

med drygt g procent per ir, i vlrde med knappt 4 procent per f,.r. I vilken mfln den svenska stllindustrins avs[ttnirg pn hemmamarknaden kommer att dka snabbare eller lingsammare ?in den totala fcirto

Diagrarn l. Priser pA stAngsdl

lgsg-lg65

Kr perton

-\ De wenskajlrnverkenr grundprls

:\ / \

61 De sveruka hemmamarknadspriserna h?ir avspeglade i det kontinentala

Kontinentaltexportprls (enl. Metal Bulletln)

{

utvecklar sig parallellt exporttrlriset.

med v?irldsmarknadspriserna,

brukningen beror pe dess konkurrenskraft. F. n. svarar importen fcir en tredjedel av fcirbrukningen och om $vensk stilindustri inte kan prisrniissigt konkurrera, kommer andelen att cika. En genomging av hur vflrldsmarknadspriserna

och diirmed

bestflms visar, att nflgra nimnvflrda

de $venska importpriserna

prisstegringar inte kan fcirvlntas

under de nf,rmaste 6.ren. Den nuvarande dverkapaciteten kommer troIigen att bestl fltskilligu flr [nnu. Viirldsmarknadspriset

kommer diirIt

for liksom nu att bestimmas av priset for de marginella kvantiteter som avsf,tts pi export av stora jiirnverk i Europa, vilka med alla medel frirsoker hrija sitt kapacitetsutnyttjande. Kostnadsj?imfcirelser visar att produktionskostnaderna i svenska verk knappast nr hogre in i utl[ndska av samma storlek, men att stordriftsfordelarna

inom stilbranschen ir

avsevflrda, varfcir mflnga av de storsta verken pn kontinenten Storbritannien Om diirtill

och i

torde ha en formflnligare kostnadsbild iin de svenska.

virldsmarknadspriserna sjunker ner till de rorliga kostna-

d,erna hos effektiva kontinentala verk, kan de svenska verken knappast fe alla sina kostnader tiickta trots befintligt tull- och fraktskydd. Stor risk fcireligger diirfcir att importandelen kommer att stiga. F6r fltminstone vissa typer av specialstfll flr situationen nigot ljusare iin fdr det enklare handelsstilet. Genom ett visst tekniskt fcirsprflng kan de svenska producenterna i mflnga fall erbjuda blttre

kvaliteter

in konkurrenterna. Genom specialisering pe vissa produkttyper kan de pe dessa omriden ocksi. ge god service it kunderna. For att bibehilla sitt forsprirg krflvs emellertid att stfllforetagen satsar pfl forsknitg och produktutveckling. Aven fcir handelsstfllsproducenterna torde en specialisering komma att bli nddvlndig.

Utredningen kommer till den slutsatsen, att om en

sfldan specialisering kommer till

stflnd och om inte den nuvarande

stflIkrisen i viirlden for med sig en okad grad av protektionism, bor svensk stitindustri iven i framtiden kunna uppvisa en sfldan lonsamhet, att den kan attrahera kapital och diirmed fortsiitta att expandera. Det dr emellertid orealistiskt att frarn till rgSo rflkna med en starkare produktionsdkning

?in b procent per f,.r.

PETROKEMISKA

UTVECKLINGSLINJER

Det viktigaste avsflttningsomridet for petrokemiska produkter [r tillverkningen av plaster, dflri inrflknat bl. a. syntetiskt gummi och syntetiska fibrer. Si sent som i b6rjan av rgOo-talet var Sverigespetrokemiska industri av ringa omfattning. Sedan 196g, de en sidan industri startades i stor skala i Stenungsund, har emellertid utvecklingen pfl detta t2

omrede gert mycket snabbt frarnit; bl. a, skall verksamheten i Stenung sund mingdubblas. I den flr rgbb av IUI

utgivna boken ,Kemisk industri,

ingick bl. a.

en analys av den petrokemiska industrin, men denna analys hcills pfl ett allrniint plan och gick inte ndrmare in pfl branschCns produkter. Fcir att ge <ikad kunskap pi detta omride har forre chefen fcir Kemikontoret, fil. dr Peter Fitger, skrivit den under f,.ret publicerade skriften >Petrokemisha utaechlingsli,nierr. Fdrfattaren belyser i sitt arbete viktigare drag i branschens utveckling, ger en civersikt <iver de olika Produktern?, deras framstiillning och anvindningsomriden samt skisserar det troliga framtidsperspektivet fcir virt INDI'STRINS

FINANSIERING

lands petrokemiska industri.

1955-T962

Problem med anknytning till fciretagens kapitalanskaffning har liinge varit foremil for forsknirg inom institutet. Bl. a. underscikte professor Erik DahmCn i slutet av rg5o-talet finansieringsftirhflllandena fcir drygt 4oo industriforetag under flren lgfo-lgbb. Det framgick dflrvid, att foretagen i stor utstrdckning hade sj[lvfinansierat sina investeringar under tg5o-talets fcirsta hiilft. De totala industriinvesteringarna stagnerade under flren 196z, 1963 och 1964. Till en del torde detta ha sammanhdngt med den forsflmritg av det genomsnittliga vinstliiget inom industrin, sorn intr?idde i bdrjan av rg6etalet. ATP-systemets inforande minskade ocksfl fciretagens mdiligheter att finansiera investeringar med avsilttningar till egna Pensionsfonder. Detta gav n?iring flt antagandena att industrins investeringsverksamheth[mmadespflgrundavfinansieringssvflrigheter bflde interna och externa. Mot denna bakgrund pflborjades fdr ett par &r sedan inom institutet en ny underscikning av ett urval industriforetags finansieringsforhflllanden. Resultatâ&#x201A;Źn publicerades under flret i boken ulndustrins finansiering tg55-62r,

forfattad av civilekonom

Bengt-Gdran Ltiwenthal. Av-

sikten med arbetet har varit bl. a. att soka klarliigga hur fciretagens sj?ilvfinansiering av investeringar i fast realkapital (varmed i undersokningen avses fastigheter, maskiner, inventarier m. m. *z - 6?+zgs

d[remot ej

Diagram

2. Antalet lationen atorlek,

ldretag i olika branscher och i hela undensiiLningspopuprocentuellt tiird,elade etter sparand.eflnansteringens 1955-1962 son en lttaArsperiod

Procent

60r

.'F zof oL

Malm., mehff. och verkstadrlndustrl

irM 1|d 60 r-

'F 20l-

oLo

Skogs"och trilndustrl

Graflsk Industrl och prppersf6rddllng

6or

i[J

Llvrmedels industrl

toF eof

ild

Textlh' lider. och gummlvrrulndurtrl

80r l.

4'F

20l-

dL- *

Kcmisk*eknlsk Induarl

Knfwerk

ililr

ffilllll

60 I

t0 l20 0

t s ffilllll

Brqk och 6,vrigkom. binend indu*,rl

Sparandefl nanslering:

llllf zc-tooproâ&#x201A;Źenc @ st-zs .l Nl 26- s0 D

tr 0-2s D

l[d lropulationen

Iager, aktier o. d:) har utvecklats under senare ir. Dessutom har studerats sambanden mellan e ena sidan fciretagens finansiering, och e, den andra ftiretagens branschtillhiirighet, expansionstakt och storlek. Underscikningen av$er tidsperioden rgbb-rg6z. Som kiillmaterial anviindes dels ftiretagens officiella flrsredovisningar, dels primiirrnaterialet till statistiska centralbyrlns s. k. vinststatistik. Frfln vinststatistiken erhdlts en urvalsram pt 1bg industrifdretag i aktiebolagsform. Av dessa 759 fdretag studerades ett slumpmflssigt urval pfl g rb fciretag. De uppgiftea som insamlades fcir de Blb fciretagen, riiknades direfter upp till underscikningspopulationens nivfl. Av undersdkningen

framgflr,

att fciretagens avsflttningar

pensionsstiftelser minskade kraftigt

till

egna

under r g5o-talets sista och r 96o-

talets fcirsta flr som en fdljd av ATP:s infcirande. Detta kom att spela en stor roll fcir industrins finansieringsfrirhillanden. Industrins avsittningar till egna pensions- och personalstiftelser lflg p[ sin hcigsta nivfl 1958 och utgjorde de rs procent av dess totala anskaffning av kapital. Under flren 196o, 196r och rg6e utgjorde dessa avsd,ttningar endast r procent av industrins kapitalanskaffning. I stiillet tiickte indusrrin under dessa flr en cikande del av sitt kapitalbehov med externa med,el, dvs. genom olika former av upplflnirg

samt nyemissioner av aktier. De

externa medlens andel av industrins totala anskaffning av kapital steg hfirigenom frfln 20 Procent flr rgbS titl g4 procent 196r. Vidare blev fdretagen tvungna att ta i ansprik en betydande del av sina likvida medel, dvs. kassa-,bank- och postgiromedel. Som ett mltt pfl industrins ftirs?imrade likviditet under rg6o-talets fcirsta flr kan anges att relationen rnellan fciretagens likvida medel och deras omsflttning sjcink frfln r g Procenr lgSg rill 7 procent rg6e. Ftir att undersoka om finansieringsfcirhtllandena varit annorlunda fcir vissa foretag in fcir andra delades fdretagen upp i storleksgrupper, exPansionsgrupper och branscher. En uppdelning pt storleksgrupper visar att mindre foretag varmed hiir avses fciretag med mindre fln soo sysselsatta - var mer beroende av externa medel iln strirre fciretag, dvs. sf,.danamed liigst soo sysselsatta.Trots detta var aktie- och obligationsemissioner betydligt vanligare i de stcirre f<iretagen in i de mindre.

sparandoflnansiering Tabell 2. Genomsnittlig ttir 759 industrilOretag

av investeringarna

Andel av investeringarna som kunnat finansierasmed eget sparande under perioden, procent

Bransch'

Malm-, meta[- och verkstadsindutri Jord- och stenihdustri Skogs- och triiindusri Grafrsk industri och pappersforiidling Livsmedelsindustri Textil-, liider- och gummivanrindustri Kemisk-teknisk industri Krafwerk Bruk och ovrig kombinerad industri

7r 68 6t 74 64 72 76 77

Samtliga branscher

Anm.:, Med sparande avses summan av redovisad vinst delning avskrivningar, avsiittningar till egna fonder, vesteringsfond

och halva ftiriindringen

Med investeringar

1955-1962

minus avsittning

till

ut'

halva avsiittningen

till

in'

i varulagerreserven.

avses bruttoinvesteringar

i fastigheter, maskiner och inventarier.

I foretag som expanderat snabbt okade bide sparande och externa medel hastigare d.n i foretag med li.ngsam exPansionstakt. De forra fdretagen var betydligt mer beroende av externa medel fln de senare. Detta fcirklaras delvis av att de snabbt expanderande foretagen forutom sin investeringsverksamhet i byggttader, maskiner fii,.m. ilven hade en avsevert mer omfattande uppbyggnad av sina omsflttningstillgingar, dvs. lager, likvida medel och finansiella tillgtngsr, iin de lingsamt expanderande fiiretagen. Som framgflr av tabell z skilde sig de olika branscherna inte si myc. ker frfln varandra betrf,ffande den genomsnittliga sjiilvfinansieringsgraden under perioden. Spridningen mellan foretagen inom respektive bransch var dlremot stor. Av diagram z kan bl. a. utliisas att en fjflrdedel av foretagen inom textil-, liider- och gummivaruindustrin

inte ens kunde

sjiilvfinansiera zb procent av sina investeringar, medan samtliga foretag inom exempelvis bruksindustrin uppnfldde denna sjfllvfinansieringsgrad. r6

-NIODELL OCII OBSTRVATIONER Institutets fortsatta stud,ier av den svenska input-output-modellen

ftir

rgbl har under flret publicerats under titeln ,Mod,ell och obseruat;i,oner. En stud,ie a,a empirisk anknytning duhtionsmodellr.

och aggregation ftir en li,niiir ProFdrfattaren, fil. dr Bengt Hiiglurd, framlade den

7 maj 1966 studien som en akademisk avhan{li+S vid Lunds universitet. Studien behandlar de aggregationsproblem som uppsdr de en given teoretisk produktionsmodell och innehiller

konfronteras med empiriska observationer

bl. a. ber?ikningar rcirande effekten av aggFegationer ut-

fcirda pfl den svenska input-output-modellen

1957. I sistnflmnda modell

lr det svenska niiringslivet uppdelat pn v7 producerande sektorer. For minga av de frigor

som modellen flr avsedd att besvara erfordras dock

ej en sfl detaljerad uppdelning. De mindre detaljerade modeller ?ir lflttare att hantera och billigare att utnyttja, har en komprimering av den ursprungliga modellen ansetts onskvflrd. En sfldan komprimering har utforts och de tvl mindre modeller som redovisas i und.erscikningen omfattar ffi respektive lg producerande sektorer.

JORDBRUKSPOLITIKENS

MAL

OCII MEDEL

I institutets underscikning om svenskt jordbruk politik

och svensk jordbruks-

har under flret publicerats en skrift benlmnd

"lordbruhspolitihens mdl och medelr. Skriften flr forfattad av laborator Odd Gul-

brandsen och professor Assar Lindbeck. Huvudsyftet med skriften har varit att analysera innebcirden av vissa ientrala mfll for jordbrukspolitiken mot bakgrunden

av de ekonorniska frirhitlandena

i jordbruket.

Eftersom jordbruket Ir en niring, som i betydande omfattning erhiller statligt st<id, ir den statliga jordbrukspolitiken

och utformningen

stodet av stort allm?int intresse. Vidare har avflyttningen

frfln jord-

bruket utgjort ett av de viktigaste arbetskraftstillskotten fcir andra ndringsgrenar. Enligt underscikningsresultaten ?ir jordbrukets produktivitet

endast

ungefflr hiilften si hitg som den inom andra nilringsgrenar. Om man rnlter prod.uktiviteten i viirldsmarknadspriser, blir den endast en fjiirde-

Diagrarrr 3. tltvecklingen 1965

av arbetskraft

och antal f6retag i jordbruket

1000-tsl 700 \ 600

s00

400

---

a\- ,-

300

\. a .

-t-.trrr?

, .Or

t.a.tr\r\

:;i \

---

r . O . .

..]:

\.\.\.

200

.1 o\.a1 r\

100

1937 -

40 -

Arsorbetqrei fordbruket F6retcgarei jordbruk med binciringcr

2ho :'''.''': i,ililH::::il::,"er

Ktillor: Uppgtfter )> )> l8

ang. A och D: Jordbruksekonomiska > B: Skattetaxeringarna, SOS.

meddelanden.

1937-

del av dvriga niiringars. Av jordbrukets

ca 4 miljarder stora bidrag utgcirs niimligen ungefiir hiilften av pris-

till bruttonationalprodukten

stcid via grinsskyddet (utciver det griinsskydd som i genomsnitt g?iller fcir tivriga niiringar). Dessutom utgflr omkring

goo miljoner

kronor i

subventioner till jordbruket via statsbudgeten. Pe grund av den i ekonomisk mening ltga produktiviteten

i jord-

bruket kan, s?irskilt pe Hng sikt, betydande samhiillsekonomiska vinster gciras genom att civerfcira produktionsfaktorer

frfln jordbruket till andra

nf,ringar. En sfldan <iverf<iring flr ocksfl, som framg&r av diagram !, pn gflng, s?irskilt vad giiller arbetskraften som for niirvarande rninskar rned ca go ooo fusarbetare per ir, vilket motsvarar 8 procent av den nuvarande arbetsinsatsen om ca sbo ooo irsarbetare. Denna kraftiga avglng av arbetskraft har emellertid icke varit tillriicklig for att mera pitagligt utjimna skillnaderna i produktivitet mellan jordbruk och andra n[ringar. Anledningen hiirtill anfcirs vara dels att produktionen iir sfl stor att man dnnu tar i ansprflk mark med ganska ltg avkastningsfcirmflga, dels att fdretagsstrukturen ?ir synnerligen ogynnsam i f<irhflllande rill den ekonomiskt optim ala. Medelarealen i jordbruket iir sfllunda endast ca 16 ha och notkreatursbesittningen i genomsnitt endast 7 kor, medan ett nlgorlunda

effektivt foretag behciver vara ungefflr tio ginger

si stort. En central uppgift

fdr jordbrukspolitiken

till en sfldan krympning duktiviteten

och omstrukturerirg

i denna niring

Om man vill uppriitthllla

flr sfllunda att medverka av jordbruket

att pro-

nd.rmar sig den inorn iivriga nd,ringar.

en viss beredsk"p fcir livsmedelsfcirscirjning

i hiindelse av en framtida avspilrrning kan emellertid kry*pningen jordbruket

icke bedrivas sl lflngt sorn skulle vara fallet vid en anpass-

ning till de rfldande v?irldsmarknadspriserna. I skriften gcirs en kalkyl <iver omfattningen vara tillrickligt

av det jordbruk

som, tillsarnmans med lager, skulle

for att sflkra livsmedelsfcirscirjningen i en sidan sirua-

tion. Enligt denna kalkyl skulle produktionsvolymen kunna krympas rned zb I go procent i f<irhillande till den nuvarande. Vid en nflgorlunda effektiv ftiretagsstruktur skulle den samhflllsekonomiska kostnaden fcir jordbruket

komma att uppge tiil ungefiir r miljard kronor per

flr. Detta kan j?imfriras med den samhiillsekonomiska kostnaden av att pi ling sikt bevara jordbruket i nuvarande storlek och struktur, vilken [r ca 4 miljarder kronor per ir. I skriften diskuteras olika medel, som liimpar sig fcir att $tyra det svenska jordbrukets utveckling i antydd riktning. Diirvid behandlas mesr utfcirligt, eftersom denna [r det i sirklass kraftful' laste jordbrukspolitiska medlet. Vidare diskuteras mcijliga kombinarioner av jordbrukspolitiska medel for att ni uppstflllda mf,.I. Den all-

prispolitiken

mflnna slutsatsen iir, att den mest effektiva medelskombinationen synes vara en viss realpriss?inkning pi jordbruksprodukter kombinerad med riirligherssrimulerande

fltgiirder, sf,som arbetsmarknads- och kreditpoli-

tiska insatser, samt, vad giiller den ?ildre jordbruksbefolkningen,

social'

politiska stddfltgflrder. GODSTRANSPORTTITVECITLINGEN

I STORBRITANNIEN

andra liinder har transportsystemet i Storbritannien under efterkrigstiden undergf,.tt en genomgripande omvandling. Frin tgbs till 1965 okade lastbilarnas transportarbete med rr8 Procent, meLiksom i minga

dan jlrnvflgarnas godstransporter minskade med g r procent. Lastbilen har under senare flr kommit art bli det viktigaste godstransportmedlet och svarar idag for 6 r procent av det totala inrikes godstransportarbetet. Jiirnv?igarnas andel uppgflr till ry procent och ovriga transPortmedels till rG procenr. Derta iir uppgifter hiimtade ur den under flret utgivna skriften,Godstransportutaecklingen i, Storbritannienr, forfattad av fil. lic. Lars Kritz. Arbetet ger en oversikt over utvecklingstendenserna under efterkrigstiden och de transportproblem man stflr infcir idag - problem som har mflnga gemensamma drag med dem i vflrt land. Relativt utforligt behandlas institutionella f<irhflllanden och aktuella utredningar, alltifrfln nationaliseringen av j?irnvflgarna och fjflrrtrafikflkerierna under senare hiilften av rg4o-talet fram titl lord Beechings aktuella rationaliseringsplaner fcir jzirnvflgarna. Vidare diskuteras framtidsutsikterna fcir lastbilsoch jiirnvflgsrransporterna med utgflngspunkt frfln de senast offenttig' gjorda prognoserna. 2()

Diagrarn

4. Godstrangportarbetots sportrnedel tg52-1965

utveckling

i Storbritannien

fiir olika tran-

Mi l j a rd er to n -mi l es

/ / / Lastbil

\. \

lr'

Jiirr (eg

--..--/ Ku

:sjofart{

pipelinesf kanaler

19s2

Kalla: Fcir iren

1952-62: Ministry of Transport, Statistical Paper No. 2: Suraeyof Road Goods Transport 1962, Final Results,Part /, H.M.S.O. 1964, Table V. For Aren 1963-65: British Railways Board, Annual Report and Accounts,1964, rg65,

Statistics 5-8. The National Plan, 1965, Table r2.r, Ministry sport Policlt, II.M.S.O. 1966, s. tg.

of Transport,

Tran-

British Railways har pt olika sett sokt viinda den nedfltgf,.endekurvan fcir godstransporterna och dflrigenom minska de kraftiga driftsunderskotten. En av de intressantaste nyheterna i d.et sammanhanget ir infcirandet av en speciell typ av containerteg, s. k. liner trains. De nya containertegen, som vd.ckt stor uppmerksamhet dven i andra lflnder, bestir av permanent hopkopplade tfigs?itt, som transporterar containers river forhflllandevis lflnga avstflnd i snabb och tidtabellsbunden trafik. Fcir dessa tflg inrittas *3 - 6742gs

sflrskilda terminaler, diir godsbehflllarna, som 2r

vanligen lastar so ton, omlastas till eller frfln lastbilar. Systemet bygger pfl tanken att kombinera jiirnviigs- och lastbilstrafik pfl sfldant sttt att bflda transportmedlens fordelar blst tas till

vara och sfl att snabba

"dcirr-till-ddrr-transportâ&#x201A;Źrr kan erbjudas. Niir systemet blir fullt utbyggt skall det bestf,,av ca bo terminaler och ca too linjer. Inom British Railways har man stora forvlntningar

pfl den framtida

containertegsffafiken. Enligt gjorda marknadsundersokningar skulle det nya transPortsystemet kunna dra till sig en betydande miingd av det gods som idag gflr med lastbil. Vidare skulle en stor del av det gods som nu gir i reguljiir jnrnviigstrafik kunna transporteras mer ekonomiskt med de nya containertf,gen. I den nya skriften frfln institutet ifrf,.gasfltts nflgot prosnosernas realism. Pe j?irnviigshen riknar niimligen

med att kunna konkurrera

man

framgf,.ngsrikt med lastbilarna

dven pi sfl relativt korta avstf,.nd som roo-2bo km, vilket forefaller vil optimistiskt. En annan viisentlig del av moderniseringsprogrammet for j?irnviigarna lr en kraftig minskning av antalet stationer och en nedskiirning av linjenltets omfattning. I de senaste prognoserna forutses en okning av j?irnvzigstransporterna komma till stflnd..Enligt en av National Institute of Economic and Social Research publicerad

prognos berdknas godstransportarbetet pfl

jlirnv?ig oka med 2,7 procent per flr frfln ry6ol6z till rgTb.Detta skulle innebflra en markant awikelse frfln trenden under de senaste tio i.ren, dfl jflrnvd-qarnas godstransporter minskade med 3 procent per 8.r. Fram till flr ryjb antas emellertid lastbilstransporterna oka dnnu snabbare etr jflrnvflgstransporterna. Detta skulle medfcira en fortsatt nedgflng fcir jiirnviigarnas andel av det totala godstransportarbetet.

Forskningsprojekt

under arbete

NESTKONSUI\'|[TIONEN Syftet med denna studie iir att analysera resekonsumtionens utveckling under flren rgbo-r964, att studera utfallet av institutets tidigare prognoser pfl detta omride

samt att gcira en prognos fcir konsumenternas

reseutgifter flr tg7b. Resekon$umtionen steg under perioden tgbo-t g6+ starkast av konsumtionens alla huvudgrupper och utgjorde tg64 ca 14 procent av den totala privata konsumtionen. av huvudgrupperna

Resegruppen rivertriiffas dlrmed

livsmedel och bostad. Totalt

varor och tjflnster som inglr

endast

steg priserna fcir de

i resegruppen under denna period med

5,8 Procent eller nflgot lflngsammare fln den allmiinna prisnivfln. Den mest pitaglig" tendensen i frlga om resekonsumtionen har varit privatbilisrnens expansion. Det totala transportarbetet i frlga om personer steg under perioden rgbo-r g6+ frln

r8 till 6z miljarder pâ&#x201A;Źrsonkilome-

ter. Denna cikning hiinfrirde sig praktiskt taget helt till anvdndningen . av egna fordon. Personbilsbestdndet i Sverige har stigit rnycket snabbt och bildtheten (antal personbilar per t ooo invflnare) steg frf,.n g6 ir

lgbo till

zgt flr

rg6b. Sedan ryb4 har bilbestflndets utveckling fciljt en i stort sett rilt Iinje med en flrlig cikning av bestindet med r ro-lgo tusen bilar och det totala personbilsbestindet uppgick vid lg6b flrs slut till ndra r,8 miljoner bilar. I diagram b visas personbilsbestflndets utveckling under perioden rg4g-rg6b. Bilbestflndets filderssammansflttnirg har under perioden markant fcirdndrats. Ar lgbo utgjordes tvfl tredjedelar av bestflndet av ro-iriga och ildre bilar, men sedan dess har bestflndet fciryngrats kraftigt och i mitten av rgGotalet var endast 7-g procent av bilarna iildre iin to flr. Bilbestlndets genomsnittliga fllderskvalitet har silunda stigit under perioden. Genomsnittligt

sett har bilarna ocksfl blivit

strirre genom att 23

Diagrarn

5. Porsonbilsbest&nd,

nyregistreringar

och

skrotningar

i Sverige

tg4g-1965 1000-tal bilar 2 000

1750 Nyregistreringar Skrotningar

1500

1250

1000

750

500

2s0

0 150

1949s0 51 52 53 54 5s 56 s7 Kalla: Centrala Bilregistret.

mellanvagnarna

bilar med tj?instevikt mellan I ooo och r soo kg

cikat sin andel av det totala bilbestflndet. Prognosen for bilbestflndets utveckling fram till ry7b bygger pi separata prognoser fcir bestflndet, nyinkcipen och skrotningarna. Eftersom likhetenbe sti.n d sfiir ?indri ng:nyi

nkdp-skro

tni ng alltid

g?illea kan fcir varje storhet en indirekt prognos erhflllas frfln prognosen 24

Diagram,

6. Personbils#ithet Logaritmisk

och konsumtion

per capita

i o1ika l6nd,er 196g

skala

Antal bilar per 1 000 invAnare 400r x

(f f

/7' //

(o* r usA 2 3 4 5 6 7 8 9

g.8 'n

100 90 80

Kanada Nya Zeeland Australien Sverige Frankrike Storbritannien Danmark Visttyskland

10 Schweiz 11 lsland 1 2 .B e l g i e n 13 N or ge 14 O s ter r i k c 15 l tal i en 16 H ol l and 17 Finland

1a 6

.77

, 600

800 1000

1s00

2000

_J,

i:i:::l:lsumtion 3o0o[ii-aorr.,.

Kallor: Statistisk irsbok fcir Sverige, Yearbook of National Accounts Statistics.

<iver de tvfl andra storheterna. Diirmed fdreligger en mcijlighet att kontrollera Prognosernas inbordes konsistens. Overensstlmmelsen mellan de direkta och indirekta prognoserna har visat sig vara mycket bra. Som fcirklarande variabler fcir bilkonsumtionen anvends framfor allt inkomstutvecklingen och den relativa prisutvecklingen pe bilar och biltjiinster. Belysande fcir sambandet mellan inkomst och bilinkop [r diagram O, som visar hur biltiitheten i olika linder cikar med stigande inkomstnivfl, rniitt sflsom total per capita-konsumtion. Efterfrflgeutvecklingen pe de kollektiua fcirdmedlens tjiinster priiglas av vissa f<irskjutningar i resornas sammansetmirg. I korthet kan dessa fcirskjutningar sflgas innebflra, att resor pe korta och medellflnga strflc25

kor har minskat, att lflngflrdsresor har okat i antal och att lokalresor i stort sett varit ofcirlindrade. Prognosen angflende utvecklingen av de kollektiva

transportmedlens

tjflnster bygger pfl hypotesen att efterfrflgan bestdms av inkomster och personbilstflthet. Efterfrflgan pfl kollektiva

resor kommer enligt prog-

nosen att stiga endast obetydligt. De viktigaste inslagen berlknas diirvid bli en fortsatt iikning av llnga resor. Inrikesflyget expanderar snabbast och kommer att i <ikad grad konkurrera med linga tigresor. Pe korta och medellflnga avstf,,nd kommer j?irnvflgsresorna att minska och dessa resor civertas av bussar. Fcir kollektiva resor i storstiderna forutses en mycket lflngsam okning. Charterflygets expansion har varit mycket stark. Denna utveckling antas sammanhiinga med cikade inkomster, lflngre semester och inte minst med att charterflyget kunnat hfllla lflgre priser iin linjeflyget. Flera tecken tyder dock pfl att prisskillnaden mellan linjeflyg och charterflyg i fortslttningen

kommer att minska.

Prognoser har ocksi utarbetats frir resekonsumtionens owiga, mindre omfattande, undergrupper. Bestflndet av motorcyhlar och mopeder har sjunkit

under hela rg6otalet

och nedgflnsn

vdntas forts?itta under

prognosperioden. I stiillet fcirutses cyhelktipen komma att oka, om 1n Iflngsamt. B EKLAOTVN,D SK O NSUMTI ONEN Inom institutet har prognoser fdr bekliidnadskonsumtionen senast publicerats i den flr r 96o utgivna skriften konsumtionsprogno$ fdr "IUI:s ir rg6b. En granskning och revidering.u De prognosf,.ret nu passerats har det funnits anlednitg att stiilla frflgan: har prognos och verklighet civerensstilmt? Det forsta svaret h?irpfl dr, att den bild av textilmarknadens allmf,nna utveckling som gavs redan ryb7 visat sig vara korrekt. Emot uppfattningen om stagnation f<ir textil, som hystes pfl en hel del heil, f,ven inom branschen, stiilldes prognosen expansion och omvandling: fltertagen kvantitativ

tillv?ixt frir ,fiirdigv?rorr,

differentiering och kvalita-

tiv omvandling inom varugruppen, okad vikt vid anvindningsegenskazG

Per, den ldtta konfektionens genombrott, de nya textilfibrernas fortsatta frarnmarsch, de gamla textilmaterialens motoffensiv. Kort uttryckt den okande levnadsstandarden skulle liimna utdelnirg ocksi pfl bekliidnadssektorn. Det finns i dug, dfl vi kan ntitta i facitr, icke mycket att tilliigga eller dra ifrfln hflrvidl"g. For textilindustrins framtidsplanering

fcir omstdllningen under lg5o-talets textilkris

torde prog. nosen ha varit av stort, sflvil psykologiskt som sakligt, vdrde. Vill man bedcirna utfallet av de siffermiissiga prognoserna iir svaret dock inte lika liitt och odiskutabelt. Forst rf,,der en hel del oklarher om everkligheten" - om vilka tillviixttal, som riitteligen bcir jdmfciras med prognosens. Fcir ett varuomride som det textila, med ytterligt stort antal varuslag vilka stiindigt dr foremil fcir fciriindring, dr varje jnmfcirelse <iver en lflngre tidsperiod problematisk. Det har ocksfl skett diverse rent tekniska omleggningar i statistikserierna sedan rgbb. Slutligen sriiller en fortgaende penningviirdefcirsimring

sina speciella krav pfl miit-

tekniken. Bortsett frfln dessakomplikationer dr det enkla svaret foljande: trikflsektorn okade visentligt mera och konfektionssektorn visentligt mind,re iin Prognosen angav; totalt sett skedde en viss overskattning av textilkonsumtionens volymtillvdxt. Dessa skillnader kan allmflnt sett ledas tillbaka rill tvfl fakrorer. For. det fcirsta synes prissidan ha spelat en stcirre roll iin vf,ntat. Detta torde ha varit den frflmsta grunden till att bâ&#x201A;Źktednadsvolymen okat minclre ln vd,ntat. Den andra huvudfaktorn dr, att vid prognostillfflllet icke forutsflgs och anteciperades verkan av den tekniska innovationsprocess som satte in pi trikiomrfldet under senare delen av rg5otalet och som dels gav denna varumarknad en of<irutsedd stark dynamik, dels substitutionsvflgen kom atr pflverka konfektionsgruppen. Pe ffe punkter har nu metodforbittring

skett. Fcir det forsta har en ordentlig revision av sjiilva grundmaterialet utforts. Prognoserna kan ju aldrig bli biittre f,n kunskapen om marknadsurvecklingen, dvs. mojligheterna att umfi,tau verkligheten. De tidsserier som ltg till grund for den forsta studien var e ena sidan efterhandskonstruktioner pn basis av befintlig ekonomisk statistik frfln rg?o- och rg3o-talen av tveksam 27

kvalitet. A andra sidan utgjordes de av serier fcir den fcirsta efterkrigrtiden, visserligen av biittre kvalitet, men pflverkade av diverse kvarblivande ransoneringseffekter, av importreglering,

ay Koreakrisen m. m. Fcir att fe ett bflttre underl"g ftir den i undersokningen planerade bedomningen av utvecklingen fram till ry75 behcivdes sfllunda kfillgranskning och oversyn av statistikserierna. Fcir det andra har de tidigare anvilnda prognosmodellerna frirbiitrats. V?igen dflrtill har gfltt over fcirdjupad analys och kartllggnirg av marknadsstrukturen. Vilka forklaringsfaktorer iir de vdsentliga? Vad lir effekten av en fcir?indrad befolkningsstruktur? Vilket inflytande har fciriindringar i varustrukturen? En tredje angreppspunkt, slutligen, har varit att skaffa fram mera underlag fcir bedomningen av de ukoefficienrer" inkomst- och priselasticiteter som mflste ingi i en prognosmodell. Detta har skett genom tidsserieanalys av efterkrigsmaterial, vilket nu kan erhlllas fcir tillrlckligt ling period. Ytterligare hflllpunkter ges av budgetstudier och av internationella jiimf<irelser. TV-AGANDETS

UTVECKLING

I SVERIGE

1956-1965

Under f,.ren lgbg-lg6e utarbetades inom institutet en serie oversikter dver TV-Iicensutvecklingen i landet. I dessarapporter, som utkom halvflrsvis eller kvartalsvis, var man framfor allt intresserad av det kortsiktiga hflndelseforloppe t. Vid utgflngen av rg6b fanns civer z miljoner TV-mo*agare i land,er, vilket innebar att inte mindre dn omkring 70 procent av landets hushell innehade TV. De fcirs?iljningen av nya TV-mottagare sed.anen tid tillbaka dessutom huvudsakligen avser s. k. ersdttningskop kan sjllva introduktionsstadiet i den svenska TV-utvecklingen nu sdgas ha passerats. Inom institutet utarbetas for niirvarande en sammanfattande dversikt over TV-utvecklingen i landet. LJtredningen syftar inte enbart till en deskriptiv redogorelse for utvecklingen utan avser iven att ndrmare analysera TV-egandets tillv?ixt och spridnirg. Fcirhoppningen iir diirvid att kunna lflmna ett bidrag till bl. a. forskningen om innovationsspridning. eB

Diagram, T. Introduktionstdrloppet

t6r TV i olika sendaromr&,den

Antal licenser per 1000 invlnare

250

7I ,J

/ I

/ ./

/ /,

I 2 3 4

Stock rolm Gotel ort Sund:rall Skelletel

Klr.rra

,W /

678 Antal lr efter det TV-sindare upprittats

Fcir ett studium av spridningsprocesser erbjuder underscikningar av TV-iigandets regionala utveckling

vissa fcirdelar. Fe nyheter torde i

vflrt land ha uppnfltt en si, allmfln spridnirg

pn si kort tid. Genom

televerkets kontinuerliga registrering av TV-licenserna finns vidare ett f<irhillandevis tillfcirlitligt

och liittbearbetat kiillmaterial.

Undersdkningen bestir av tvfl huvuddelar, en deskriptiv och en teoretisk. I fdrsta delen liiggs huvudvikten sionsigandets successivatillviixt

vid en beskrivning av televi-

och spridnirg.

Inledningsvis behandlas utvecklingen i landet som helhet och j?imfdrelser gcirs med utvecklingen i andra lf,nder. Pe det >nationella planâ&#x201A;Źtr styrs utvecklingen till stor del av televisionsnfltets successivautbyggnad. Det [r av intresse fcir det fortsatta arbetet att konstatera den genomgflende tendensen till hastigare tillviixt

i ett omride ju senare

introduktionen kommer, dvs. den tidpunkt dfl en TV-sindare uppriittas. Den Tv-ffithet

som det i exernpelvis Stockholmsomrldet

tog ca sju lr 29

att uPPne tog i Sundsvallsomrfldet ca fem och i Kirunaomrfrdet ca rre lr. Detta illustreras i diagram 7. Genom att studera en del av landet med likartade mottagningsforhflllanden har det varit mcijtigt att i detalj frilja tillvflxt- och spridningsfcirlopPet. Som undersdkningsomride

valdes Viistergcitland. Tfltorterna

visade sig diirvid spela en visentlig roll i spridningsfrirloppet. Pe ett mycket tidigt stadium i utvecklingen var Tv-tetheten, dvs. antalet mottagare per loo hushflll, inte storre i tfltorterna iln i minga andra delar av undersokningsomrf,,det. Diirefter okade emellertid TV-tfitheten genomgflende betydligt snabbare i tf,torterna fln i glesbygden. Pe kartor och profiler over TV-t?itheten framtriider td,tortsmdnstret tydligt. Till en borjan [r de relativa skillnaderna mellan TV-t?itheten i tf,torter av olika storlek och glesbygd betydande. Efterhand utj?imnas de relativa skillnaderna. Fullt tydliga skillnader kvarstflr dock under hela den undersokta perioden. Fdr att ytterligare ge exempel pfl regionala skillnader i Tv-tflthet kan nlmnas, att inom Stor-Stockholm uppvisar de yttre omrfldena en avsevd,rtstorre TV-tiithet

iin de inre.

Ett mindre landsbygdsomrflde i en annan det av landet, med tvfr mindre tiitorter, har ocksfl underscikts. Omrfldet omfattar tvi kommuner med ca z goo hushflll, av vilka drygt 65 procent hade TV viren rg6b. Killmaterialet till denna delundersoknirg har insamlats genom hushflllsintervjuer och det har diirigenom varit mrijligt atr i detalj fcilja spridningsforloppet. Denna mikroundersokning har lilmnat intressanta bidpg till kunskapen om sjiilva spridningsmekanismen. I den teoretiska delen av undersokningen analyseras nflgra av de faktorer som kan antas ha pf,.verkat TV-utvecklingen. Huvudintresset iignas flt frigor kring informationsspridnitg

i socialt och geografiskt avseend.e.

Inledningsvis presenteras resultat frin den omfattande litteraturen om innovationsspridning.

Vidare diskuteras nflgra teorier och modeller, vilka utvecklats inom olika grenar av konsumtions- och innovationsforskningen. Vissa hypoteser rorande spridningsfcirloppet kan testas med empiriskt material. Detta giiller exempelvis betydelsen av sfldana variabIer som inkomst, ilder, hushflllsstorlek och barnantal. 3o

BosTAogn svERrGE

ocg BoINogTOnrrAILANDEN 1945-1960

Med shtistiska centralbyrfln och bostadsstyrelsen som samordnande myndigheter pflgir inom olika institutioner i landet analyser av data frin tg6o flrs folk- och bostadsriikningar. Resultaten komrner att presenteras i en serie monografier, varav tvi nd.rmast analyserar bostadsrlkningen. Institutet har &tagit sig att svara fcir en av dessa. Undersdkningens syfte iir att fcir tidsperioden rg4b-rg6o studera dels bostadsbestlndets utveckling och sammansd,ttnirg, dels boendef<irhflllandena och de for?indringar som under perioden skett hflrvidl"g. Betrflffande bostadsbestlndet finns for siviil ry4b som 196o data om bl. a. husens fllder och dgare samt husens storlek vad avser antal liigenheter. Vidare finns uppgifter om l?igenheternas storlek och utrustningsstandard. Analysen av bostadsbestindets fcirii,ndringar under perioden kommer bl. a. att omfatta underscikningar av nybyggandets regionala fordelnitg

samt bortfallet i bostadsbestflndet. Dessa fcirhflllanden kom-

mer att jiimfciras med olika orters befolkningsutveckling. Speciell uppmiirksamhet kommer att iignas flt storstadsomrfldenas bostadsfcirhflllanden. Understikningen av boendefcirhillandena sker med utgflngspunkt frln allmlnna

teorier om bostadsefterfrf,.gan. f studien ges fcir iren ry4b och 196o en beskrivning av l?igenheternas f<irdelning pn olika befolknings-

kategorier med hdnsyn till civilstflDd, barnantal och inkomst. Vidare beskrivs bl. a. de etablerade bostadshushflllens utrymmes- ,'och utrustningsstandard. Ffyresregleringen och den dirmed sammanhiingande bostadsbristen pflverkar jiimfcirelserna mellan de bflda iren. Forscik har dock gjorts att ta hiinsyn till dessa faktorer. I studien diskuteras ocksi boendetiitheten och dess foriindringar. I diagram I ges data over trflngboddheten i Sverige rg45 och 196o fcir hushflll med olika antal barn under 16 irs fllder. Tringbodda har enligt gdngse definitioner

de hushf,ll ansetts vara, som uppvisat en boende-

t?ithet riverstigande tvf,. personer per rum, koket orflknat. Av diagram 8 framgfir, att trflngboddheten dr storre ju flera barn det finns i hushflllet

Diagram 8. Andelen trlngbodda hushAU i bela landet tges och f 960 rned, hinsyn till busbAilens barnantal Procent

4 So.fl. Antal barn under 16 irlhushill

samt att trflngboddhetâ&#x201A;Źn i betydande utstrdckning minskar mellan ry4b och 196o. Ar 1945 var $6 ooo hushfltl tringbodda. I g46000 av dessa hushflll fanns barn under 16 i.r. Ar 1960 hade antalet trflngbodda hushill minskat med 5l procent till zrbooo. Tringbodda hushflll med barn hade ocksi. minskat i antal till r8r ooo eller med 48 procent. Under perioden <ikade diiremot hela antalet hushflll med i det ntrmasre boo ooo. BOSTADSEFTERI.NACENS

BESTAInnTNGsFAKToREn,

Den ridande bostadsbristen och den civerhettning som tid efter annan uppstflr inom byggttadsindustrin gcir det angeleiger atr sfl lflngt som mcijligt scika utrcina hur efterfrigan 32

pn bostf,der sryrs av ekonomiska

och demografiska faktorer. Mot bakgrund htrav har underxikningen om bostadsefterfrflgans bestiimningsfaktorer kommit till st&nd. Studien utfcirs i samarbete med Ekonomiska Forskningsinsriruret (EFI) vid Handelshogskolan i Stockholm. Det primiira

syftet med undersdkningen iir att medelst regressions-

beriikningar pn tv[rsnittsdata visa hur hushillens bostadsefterfrflg" bestdms av hushfillsinkomsten, kvadratmeterhyran samt hushillsmedlemmarnas fllder, civilstind

och kcin. Avsikten dr att med ledning av be-

riikningarnas resultat scika besvara bI. a. fdljande frflgor: Hur kommer olika offentliga i,tg[rder via hyrorna och hushflllens inkomster att pflverka bostadsefterfrflgan? Hur kommer bostadsefterfrflgan att utveckla sig i framtiden? Hur ornfattande fir bostadsbristen och hur mycket mf;ste hyrorna hcijas for att skapa jiimvikt

pfl bostadsmarknaden? Hur lflng

tid erfordras fcir att man skall kunna byggu bort bostadsbristen under olika antaganden om realhyresutvecklingen och antalet fnrdigbyggda bostflder per flr? De data som ligger till grund fcir undersokningen iir intervjusvar frln ett stickprov pfl ca 4 5oo hushill i flerfamiljshus. Intervjuundersdkningen och bearbetningen av intervjusvaren har utfcirts av statistiska centralbyrln. F<ir regressionsber?ikningarnahar konstruerats en modell. Denna bestflr av olika regressionsekvationer, en fcir varje beroende variabel. De beroende variablerna ir tre olika komponenter fcir bostadsefterfrflgan, niimligen bostadsutrymrnet, bostadskvaliteten och bostadsutgiften. De oberoende (ftirklarande) variablerna i varje regressionsekvation [r de tidigare nflmnda ekonomiska och demografiska faktorenra, dvs. hushillsinkomsten, kvadratmeterhyran etc. Ett stort problem for undersokningen iir verkningarna av hyresregleringen. Genom denna kan n?imligen den onskade bostadskonsumtionen fcir vissa husheil awika kraftigt frfln den faktiska. I intervjuformuliiren har d[rfor

frflgor stillts till varje hushflll i syfte att utrona deras 6ns-

kade bostadsefterfrflgan. Problem har ocksf,.uppstf,.tt vid ber?ikningen av kvadratmeterhpans inverkan pfl bostadsefterfrflgan. Det iir hiir ncidv?indigt att urskilja de

variationer i kvadratmeterhyrorna som beror pe hyressplittringen frin dem som beror pfl kvalitetsskillnader mellan bostflderna. (Vid kvalitetsbedomningarna tas hir hdnsyn till Ingenheternas utrustning, lflge, miljd o.d.) Genom att indela l?igenheterna i olika kvalitetsklasser och utfrira regressionsberflkningar separat fdr varje kvalitetsklass avses att fe en uppfattning

om hur bostadsefterfrigan pflverkas av variationer i kva-

dratmeterhyran vid given kvalitet. Ett annat problem

iir berlkningen

av hur bostadsefterfrigan

per

capita pflverka$ av ovan nf,mnda ekonomiska och demografiska faktorer. Med hjelp av regressionsberiikningar pfl variabler som genomsnittligt giiller varje hushill

har det dock varit miijligt

att grovt uppsk atta per

capita-efterfrigan pi bostilder.

EKONOI\IIISK

TILLVAXT

I SVERTGE

Institutets underscikning rcirande den ekonomiska tillviixten i vflrt land ingflr sflsom en del i ett internationellt

forskningsprojekt, som omfattar

likartade studier i USA, Storbritannien, Viisttyskland, Frankrike, Italien och Japan. Detta projekt, som huvudsakligen finansieras av Ford Foundation via Social Research Council i USA, syftar ytterst till en je*forande analys av den lingsiktiga ekonomiska utvecklingen i de nlmnda liinderna. Sflrskild vikt lflggs diirvid pi frigan vilka de tillviixtskapande drivkrafterna varit och hur dessa varierat frfln tid till annan. tlnders6kningarnas tidsperspektiv ir lflngt och man gflr i vissa fall tillbaka flnda till mitten av rSoo-talet. Det huvudsakliga intresset knyts dock till tiden efter forsta vdrldskriget. Hur snabbt ekonomin i ett land expanderar kan i frirsta hand sflgas bero pfl omfattningen av de i produktionen insatta produktionsfaktorerna samt pfl dessa faktorers produktivitet.

Faktorinsatsernas fcirlnd-

ringar dr i sin tur beroende av dels hur utbudet av arbetskraft och kapital forlndras, dels hur efterfrdgan pfl varor och tj?inster foriindras. Man kan d?irfor sflga, att den ekonomiska tillv?ixten prim?irt bestflms av tre forhflllanden; utbudet av produktionsfaktorer, dessasproduktivitet samt efterfrflgan pf,. varor och tjiinster. Denna tredelnirg 31

av orsaks-

faktorerna bakom tillviixtprocessen har valts slsom allmiin utgAngrspunkt f6r institutets understikning. I enlighet dlirmed kommer den analytiska delen av undersiikningen att koncentreras till problem rii rande onaksfaktorerna bakom fdriindringar i utbudet av arbetskraft och kapital (sparande),i produktivitetsftirhillandena samt i efterfrlgefiirhlllandena. 'om Vad arbetskraftsutbudet betriffar blir det i fdnta hand frlga en undersiikning av de demografiska faktorernas betydelse f6r utvecklingen och diirjnmte fdrsdk till orsaksanalysav de intrlffade fdrlindringarna i yrkesintensiteten inom olika befolkningsgrupper. Behandlingen av sparandet inriktas pi en kalkyl 6ver hur det totala sparandet piverkats av inkomstomfdrdelningar mellan olika typer av ekonoiniska subjekt och pl en analys av orsakernatill f<iriindringar i sparbenigenheten hos dessa. I den del av undersiikningen som avser efterfrlgeutvecklingen koncentreranproblematiken kring den ekonomiska politikens och utrikeshandelns efterfrigestimulerande effekter. Betrlffande den ekonomiska politiken ?ir det dnrvid framf6r allt budgetutfallet, den offentliga sektorns expansion samt kreditpolitiken som kommer i centrum fiir analysen. F6r utrikeshandelns del blir det fiiriindringarna i betalningpbaIansen och dessaseffekter pl den totala efterfrlgan i landet som kom. mer i fdrgrunden. En strategisk faktor i sammanhangeter givetvis utvecklingen av virt lands intemationella konkurrenskraft. Den del av undersiikningen som avser produktivitetsutvecklingen baseraspl data 6ver produktion, sysselslttningoch befolkningsutveckling frin mitten av r8oetalet fram till vira dagar. Dnrvid har utveckIingen av produktionen per capita och produktiviteten inom olika niiringsgrenar beriiknats. Nflgra resultat redovisasi tabell 3. Som framglr av tabell 3 har produktions6kningen per capita tilltagit fram till rg4o och diirefter varit of6riindrad. Av tabellen framglr vidare att en viss diimpning av produktivitetsiikningen inom de olika niiringv grenarna intriiffat under mellankrig;slren.Siirskilt pitaglig var avmattningen inom jordbruket, men i gengild har inom denna sekror en kraftig uppging agt rum under efterkrigstiden. Uppglngen har dock

Tabell 3. Utvecklingen ay produktionen por sysselsatt inom olika nflringggrenar 187l-1965. ArHg procertuell Okniag

Jordbruk Ar

r 87r-l8go lBgr-1915 r92r-rg4o I 946- r 965

trl. f'.

Industri Byggnadsoch verkhantverk samhet

Samfardsel

Handel

Offentliga tj?inster

Produktion per capita

or5

or7

rrl

l16

lt2

2t3

rt4

Ir9

2r7

rc7

2t9

419

4r7

312 312

Qt2

r16

;

oro

3r3

2r9

trB

o'4

inte kommit

till stflnd jiimsides med nflgon stcirre dkning i produktionen utan i samband med en avseverd minskning av sysselsilttningen.

Aven inom industrin har produktiviteten

stigit betydligt under efrerkrigsflren. Hiir observerar man dock kanske i fcirsta hand den stora okningen i tillvflxtt"tten und.er decennierna ftire forsta vlrldskriget. Under hela den tidsperiod som studerats har produktionen per sysselsatt varit liigre inom jordbruket iin inom industrin och ovriga niiringsgrenar. Arbetskraftens produktivitet har inom jordbruket legat mellan en tredjedel och h?ilften av motsvarande produktivitet

inom industrin.

Som fdljd hirav har vissa produktivitetsvinster uppsdtt f<ir niringslivet totalt i samband med att arbetskraft civerflyttats frfln jordbruket

rill

civriga nilringsgrenar. De senaste roo f,.rens snabba produktivitetscikningar

inom niirings-

livet iir friimst ett resultat av att kapitalstocken per sysselsattvuxit och att produktionstekniken forb?ittrats. En viktig frflga iir de hur mycket av Produktivitetscikningen som flr tillskrivas tillviixten i kapitalstocken och hur mycket som iir att hflnfrira till den tekniska utvecklingen. Frir att kunna ge svar pe denna frflga mflste man kflnna till hur realkapitalstocken utvecklats. Dessutom mflste man ha kflnnedom om formen hos produktionsfunktionen samt ftirskjutningen 6ver tiden av denna funktion. I Sverige fcireligger inga statistiska uppgifter om kapitalstocken inom de olika nflringsgrenarna. F<ir industrins del kan man dock genom uppgifterna om antalet installerade hflstkrafter fe en antydan om kapital36

stockens utveckling under mellan- och efterkrigsperioderna. Fcir denna niiringsgren har man dessutom uppgrfter om kapitaltillgflngarnas brandfcirsiikringsvd,rden, vilka uppgifter dock begriinsar sig rill enbart efrerkrigstiden. Dessa data om kapitalstockens utveckling flr emellertid ej liimpliga att anviinda vid beriikningar av produktionsfunktioner.

Till

grund for

dylika beriikningar skall niimligen inte det existerande utan det i verkligheten utnyttjade

kapitalet ligga. Problemet har i undersokningen

Icists pn s& s?itt att kapitalinkomsten, deflaterad till konstant prisnivfl, anvf,nts som mltt

pt kapitalinsatsen i st?illet for kapitalstocken. Med

begr?insning enbart till tionsfunktioner

mellan- och efterkrigsperioderna

hiirigenorn kunnat

beriiknas bide

har produk-

fcir industrin

som

helhet och fcir olika industribranscher. Beriikningarna gf,r ej liingre tillbaka i tiden och striicker sig ej utciver industrin pn grund av bristen pfl tillfdrlitliga uppgifter om kapitalinkomsten. Vid beriikningarna visade det sig bl. a. att teknikfaktorn

hade en

vdsentligt mindre betydelse fcir produktionsutvecklingen under mellankrigsperioden iin vad fallet varit under efterkrigsflren. IJnder de tvi perioderna svarade sflledes denna faktor inom industrin som helhet for omkring go respektive bo procent av den flrliga produktionscikningen.

SKOGSINDUSTRINS STRUKTIIRPROBLEI\II EXPANSTONSM 6 JLI GIIETER Efterfrlgan

OCII

pfl svenska skogsprodukter kan ses som en efterfrf;.gan pfl

skogsrflvara, arbetskraft och kapital.

Exportutvecklingen

beror i hrig

grad pe hur virkesutbudet, lonenivfln samt skogsindustrins kapitaltillgflng utvecklas i relation till motsvarande storheter i konkurrentliinderna. Det dr dessa faktorer som iir bestiimmande frir hur v?il skogsindustrin pfl lflng sikt skall kunna h:ivda sig i den internationella konkurrensen. I stfillet fcir att gdra en jlmfcirande studie av den sannolika framtida kostnadsutvecklingen i konkurrenilenderna modell utgl ifrin

kan man i en fcirenklad

att prisnivfln pfl skogsprodukter ?ir given av vflrlds-

marknaden - detta synes vara en rimlig approximering vid ett lingsiktigt betraktelsesiitt- octr analyserautbudet av skogpindustriellapro. dukter vid olika hypotetiska priser pi desa. Den viktigaste bestiimning;sfaktorn f6r skogsindustrins llngsiktiga pro duktionsutveckling iir priset pi rundvirke. Vid studier av skogsindustrins expansionsm6jligheter ir det diirf6r viisentligt am ra reda pa vilka faktorer som iir bestiimmande f6r utbudet av rundvirke vid fabriksport eller vid exporthamn. Fiir att besvara dessafrlgor kan man arbeta med olika modeller, i vilka man s6ker visa hur prisbildningen pi rundvirke fungerar. En av de hypoteser som anviinds [r att rotpriserna ger uttryck f<ir skillnaden i kostnader mellan an utnytrja l?ittillgiinglig och svlrtillgiinglig skog. Den press uppit pi vedpriserna som blir ftiljden av en 6kad virkesefterfrlgan mlste tillta traftigt, niir efterfr&gan nlr upp till den ,awerkningsbara' kvantiteten vid ett uthilligt skogsbruk. Enligt den senasreriksskogptaxeringenuppgick den genomsnittliga fuliga skogptillviixten till 78 miljoner skogskubikmererunder perioden rg5g-r96e. Den genomsnittliga totala awerkningen under denna period uppgrck till ca 6o procent av iterviixten f6r siviil barr- som liivtriid. Under r96o-talethar awerkningarna stigit snabbt och uppgick vid mitten av rgootalet till ca 8o procent av ltervflxten. prognosernafiir rgrTo tyder pi att man di skulle ligga strax under Ltervixten. Aven om inre S.terviixttalethar nigon strikt 6vre griins kan de anfrirda procenttalen iindi tas som etr mitt pl utnyttjandegraden. Enligr ovanniimnda hypotes skulle siledes pressen uppit pi virkespriserna bli kraftigare under senaredelen av rgdotalet ?in tidigare. En jiimfdrelse med Finland visar, att det beriiknade rornetroverdet pi sulfitved relativt sert stigit viisentligt snabbare diir iin i sverige. som framglr av nedanstlende tabll har i Finland den totala awerkningen stigit till 6ver roo procenr av den ,awerkningsbara' kvantiteten. Statistiken lider visserligenav vissabristâ&#x201A;Źr, men tendenseniir klar och strider slledes inte mot den uppst?illda hypotesen. Den stora skillnaden i liindernas utveckling sedan rg5o sammanh?ingerbl. a. med att skogsbrukskostnaderna utveckrarsorika. En del av skillnaden kan sessom en effekt av den utbudstrdghet som uppstitt i 38

Fiiriindringen i reala rotnettoviirdet fiir sulfitaed i Finland och Saerige (Priserna deflaterade med partiprisindex

i resp. land.) Index

Finland

r 963 59 r17

1955 ro2 roo

r95o too roo

Sverige

r95O - IOO

Total aauerkning i, procent aa drlig ,auuerhningsbar, kaantitet Sverige

77 9+

7r 84

Finland

IOI

Finland, nfir avverkningarna gltt mot den grlns som s?itts av vad som iir tillttet

inom ramen fcir pi sikt bestlende skogsbruk. I ett sidant liige

sklrps konkurrensen om virket. Sj?ilva konkurrenssituationen

har siiker-

ligen ocksfl haft betydelse. En analys av konkurrensen pfl den svenska virkesmarknaden ingflr d?irfdr i studien.

i'ORDBRUKSNARINGTNS Institutets brukspolitik

EKONOMI

underscikning angf,.ende svenskt jordbruk

och svensk jord-

har, som tidigare anfcirts, under flret resulterat i en skrift

om ,Jordbrukspolitikens

mll och medel'. Arbetet har i <ivrigt inriktats

pe att fiirdigst?illa en mera utforlig

redovisning av de teoretiska och

empiriska analyserna i underscikningen. Analyserna avser fyra centrala frigor pi jordbruksomrfldet,

niimligen jordbrukets effektivitet och kon-

kurrenstrirmflga, jordbrukets inkomster och lcinsamhet, jordbrukets samhiillsekonomiska kostnader samt jordbrukets priser och produktion. En viktig punkt vid beddmningen av jordbrukets konkurrensformflga [r prisbildningen

pfl viirldsmarknaden och dess roll fdr styrningen av

den internationella

jordbruksproduktionens

fdrdelning

och storlek.

Denna punkt flgnas diirfdr relativt stor uppmiirksamhet i analysen. Studierna visar att huvudexportcirerna i stort sett anpassar den inhemska prisbildningen efter v?irldsmarknadspriserna, vilket innebflr att producentpriserna i dessa llnders jordbruk

i allmdnhet endast flr hiilften sfl

hciga som de svenska jordbrukspriserna. Det ?lr friimst de vflsteuropeiska liinderna sorn har vf,sentligt hogre priser ?in vad som svarar mot vfirlds-

lfabell

4. Jord.brrrkarnas

lanilieinkomster

Areal i ha

Familjeinkomst

5-r o

13 424 1 86 2 6 at Bog 25 483

I O-2O

2o-3o 30-50

kronor)

Kapitalvinst

2 o32 2 r73 4 4or 5618

i med,eltal

1960;1964

Summa

15456 20 7gg e 6e r o 3r ror

KaIIa: Beriikningarna iir pi baserade Rdkcrckapsresultat fritn soenska lantbruk (Kungl. Lantbruksstyrelsens meddelanden sei. B). Familjeinkomsten avser total inkomst av arbete och kapital vid norurala avskrivningar fiir jordbrukare i s<idra och mellersta Sveriges sliittbygder. Kapitalvinsten avser irlig <ikning i den reala nettoform<igenheten, sparandet av ldpande inkomst oriiknat.

marknadspriserna. De svenska producentpriserna ansluter sig ntrmast till de vdsteuropeiska prisfcirhflllandena och hor inom denna liindergrupp till dem som har de hcigsta prissrciden. Jordbruket

utnyttjar

i h<igre grad iin flertalet dvriga nflringsgrenar

Produktionsfaktorer, som endast i en begriinsad, utstrlckning liter sig reProduceras. Detta giiller framfor allt produktionsfaktorn mark. Dflrfcir upptriider i jordbruket ett kapitaliseringsfenomen, som ffrr betyd.ande konsekvenser fcir dess lcinsamhet och inkomstbildnirg. Eftersom jordbruket i huvudsak bestflr av familjeforetag, dflr brukaren svarar fcir huvuddelen av sflv?il arbetsinsats som kapitalinsats, uppkommer ocksi problem med fcirdelning av vinsterna mellan kapitat och arbete. Dessa fcirhflllanden leder liitt till feltolkningar av jordbrukets lonsamhet, varfcir dessa problem dgnas siirskild rppmdrksamhet i analysen. Vilken betydelse kapitalvinsterna har i jordbruket illustreras av ber?ikningar itergivna i tabell 4 rcirande familjeinkomsternas storlek i medeltal 196o-1964 i jordbruket. Det framgflr av denna tabell a6 de flrliga kapitalvinsterna i det typiska familjejordbruket uppgflr rill ro e zo procent av den totala familjeinkomsten. Bland civriga analyser mfl nilmnas kalkyler av overflyttningsvinster, kostnader fcir det nuvarande jordbruksstcidet, kostnader fcir en framtida Iivsmedelsberedskap och utformningen av ett prissystem, som iir oprimalt med h?insyn till uppst[llda jordbrukspolitiska mil. Sambandet 4a

Tabell E. prissenkningarg efrekt pi den reala inkomstutvecklingen i olitra jordbrutrst6retag (efter avdrag av ersittning till tejd arbetskralt), Ett rd,rtneExempel (procentuell ldriindriag per Ar) Brukarfamiljens inkomst per timme vid priss?inkningper lr om Akerareal ha

Nettoarbets'. produktivitet@

or5 o/o

Ito 7o

rr! o/o

- or2

2-5 5- ro ro- 20

r13

or6

3ro 218

or6

20- 30 30- 50

312 3r9

216 2to I'5 2to

ot4

50-roo iiver roo

5r6

412

214

at4

7ro

7r7

5'3

2tS

6rg

5r7

4'r

2t4

lrI

or5 - rro - rr8 - rt4

l16

oro

Genomsnitt vid , antagen strukturomvandling " Fiiriidlingsviirde

per arbetsinsats, efter avdrag fdr avskrivningar

Kiilla och beriikningsrnetoder: av jordbrukares deklarationer bygder.

Fdruts?ittningar:

perioden

rgb4-64 fdr

av maskiner.

Data frln statistiska centralbyrins urvalsundersdkning avseende omredet sddra och mellersta Sveriges sHtt-

samma

utveckling

produktionsvolym,

inom

varje

storleksgrupp

arbetskraftsf6rbrukning,

som under

faktorersettning

i priser samt fiir priser fcir inkiipta fdrnddenheter och kapitalvaror (realprissiinkning med o,bYo per flt). Insatsen av upplflnat kapital har antagits oka lika mycket per minskad arbetsinsats som under den glngna tiolrsperioden. Strukturomkonstanta

vandlingen

(uppflyttningen i storleksklasser) har antagits fortgi i samma takt som under senaste femirsperiod. Antagen realldnedkning fdr lantarbetare g procent, antagen realrinta pA skulder 5 procent.

mellan pris och produktion mets med hjelp av utbudselasticiteter,vilka beriknas sflvll pfl tidsserie-som pe tversnittsmaterial.En utforlig studie har gjorts av sambanden mellan prisnivln lcinsamheten frir olika stora jordbruk

for jordbruksprodukter

och

under vissa antaganden betr?if-

fande den fortsatta produktivitets- och kostnadsutvecklingen i jordbruket, Ett sidant riikneexempel anges i tabell 5. Enligt dessa beriikningar dr det frarnfor allt de stcirre jordbruksforetagen $om pe grund 'av sin snabbare produktivitetsokning

kan uppne 6kade inkomster d,ven vid

en realprissfinkning p& jordbruksprodukter.

SVENSK

DISTRIBUTIONSUTVECKLING

Vilka mcijligheter har ett detaljhandelsfriretag att pf kort sikt anpassa sig till fciriindringar i priserna pfl arbetskraft och kapital? Antag, att vi har ett detaljhandelsfciretag, vars produktion

bestflms enbart av tvi faktorer, nf,mligen insatsen av arbete och kapital. Empiriskt har man

hflr visat att arbetsfaktorn utgcir 6o-7o procent av kostnaderna i mlnga detaljhandelsenheter. Vid etableringen valde detaljhandelsforetager en viss sammansd,ttnirg av arbete och kapital. Denna sammansittnirg bestflmdes i sin tur av den valda driftsforrnen och sortimenrspolitiken. Antag nu att lcinerna hrijs. En dylik prishojning pn faktorn arbete skulle, om substitutionsmcijligheter fcirelig, Ieda till att friretaget minskade sin efterfrflgan pfl arbetskraft och sannolikt tikade sin efterfrlgan plt kapital, som inre stigit i pris. I verkligheten ilr dock substitutionsmrijligheterna begr?insade.Utbudet av lokaler fcir ett detaljhandelsfriretag med given lokalisering flr exempelvis som regel helt oelastiskt pfl kort sikt. Fciretagetsmrijligheter till minskad efterfrlgan

pfl arbetskraft dr beroende bl. a. av fdretagets

storlek och pn utbudet av arbetskraft. Det ir troligen realistiskt att an ta att detaljhandelsforetaget i huvudsak endast har substitutionsmdjligheter vid nyetablering. Uppsrflr prisf,ndringar pn produktionsfaktorerna efter etableringen kan foretaget inte anpassa faktorefterfrlgan

pi grund av ovanniimnda sk[I.

Det ir av intresse att studera vilka mcijligheter man inom distributionen har att kompensera sig fdr kostnadsstegringar, frilmst de loneokningar. Prishtijningar pfl de varor foretagen sflljer iir naturligtvis err alternativ. En annan mtijlighet flr att overvdga om den nuvarande arbetskraften kan bytas ut mot billigare arbetskraft, exempelvis med l?igre utbildning eller yngre personer. En tredje mdjlighet ligger i sorrimenrssammansittningen. Man kan byta ut vissa, sflrskilt arbetskraftskr?ivande varor mot andra, som ger stcirre bidrag per arbetstimme. En tjiirde mdjIighet dr att fdretaget ocksfl fcirsciker<ika detaljhandelsmarginalen genom att fcirmi leverantcirerna att slnka sina priser. En femte mrijlighet iir att vissa delar av handelns funktioner flyttas <iver till konsumenterna 42

och/eller

till

leverantdrerna och varuproducenterna. Detta kan ske

exempelvis genom omliiggningar av driftsfonnerna. Den civerging frin manuell

betjiinitg

till

olika former av sjiilvbetjiining

som priiglade

friimst lgbo-talets utveckling iir ett exempel. Under efterkrigstiden har alla dessa mdjligheter och flera dlrtill

nn-

vflnts och i olika hitg grad satt sin priigel pl detaljhandelns utveckling. Faktorprisutvecklingen

avspeglas till en viss grad i kostnadsutvecklingen

inom detaljhandeln. Silunda steg lonekostnaderna lrligen med Z,g procent rnellan rgbo och 1963, medan kapitalkostnadernas okning var betydligt mindre. Relativt sett var kapitalet 'billig&râ&#x201A;Źr Detta iir naturligtvis

196g iin rg5o.

en bidragande orsak till detaljhandelns utnytr-

jande av stordriftsfrirdelat

sfldana dessa kommer till synes for konsu-

menten bl. a. i form av stcire varuexponering ?in tidigare. Det som sagts ovan anger nlgra av de problem, som tas upp i den inom institutet pigflende distributionsutredningen. Bland andra frlgor kan nirnnas en underscikning av produktions- och produktivitetsutvecklingen inom handeln. Fcir lren rgSo-lg6g visar prelimin?ira siffror fcir butikshandeln en flrlig cikning i fririidlingsvflrdet med t,3 procent i fasta priser mot z-g procent per flr for textil- och livsmedelsindustrierna.

GODSTRANSPORTEIrNAS

FRAMTIDA

IITVECKLING

I de flesta liinder har godstransportutvecklingen

under efterkrigstiden

karakteriserats av en kraftig frammarsch fdr landsvflgstransporterna och en - fltmin$tone relativ - tillbakagflng f6r jiirnvdgstransporterna. Detta allrniinna utvecklingsmrinster har f,.ven glllt

for Sverige. Ar lgfo sva-

rade lastbilarna fcir en tjiirdedel och jiirnv?igen fcir tre tjnrdedelar av det totala landtransportarbetet. Ar 1964 beriiknas fcirdelningen ha varit 4g-b7. Mellan de angivna flren okade landtransportarbetet totalt med ca roo procent. I diagrarr g, d?ir iven godstransporter med fartyg tagits rned, ges en bild av transportarbetets utveckling under perioden lgbs1964. Det ir en m?ingd olika faktorer, som betingat utvecklingen mot att allt mer gods transporteras med lastbil. Fdr det fcirsta har produktions-

inorn godssektorn 1952-1964

Diagrarn 9. Transportarbetet Miljar der tonkrn

/ ,/

\ -/

Jirnv[g

./ Laitbilar

-/ ./ Fartyg

56 58 19s2 54 60 62 64 Kalla: S. Godlund,Trafikutvecklingoch trafikinvesteringar, SOU 1966:69,s, rOZ, utvecklingen i allmilnhet gett nflgot snabbare inorn traditionellt

>last-

bilskrflvandeD niringsgrenar [n inom ujflrnv?igsutnyttjande>. Som exempel kan nflmnas byggnadsverksamhet och skogsindustri. Frir det andra framfor allt pn korta transportavstflnd - varit har prisutvecklingen nflgot gynnsammare fcir lastbilstransport in fdr jflrnvdgstransport, vilket medfort en viss overflyttning

av gods till lastbil. Detta har bl. a. be-

tingats av den tekniska utvecklingen av lastbilarna, som inneburit stcirre och mer ekonomiska fordonsenheter. Fcir det tredje tycks det vara si, att transportkonsumenterna stiillt allt hcigre krav pfl snabbhet, regularitet och service och i det avseendet har lastbilstransporterna visat sig konkurrenskraftiga. Vad kan man vinta av den framtida utvecklingen? Kommer lastbilstransporternas expansion att fortgfl i samma snabba takt som tidigare och kommer jfirnv?igstransporterna att stagnera? Vad forst giiller det totala godstransportarbetet har detta under det senaste decenniet <ikat nflgot snabbare zin bruttonationalprodukten 44

(BNP). Enligt lflngtidsut-

redningen kan man viinta att BNP under det ntrmaste decenniet kommer att oka n&got lflngsarnmare dn tidigare. Det totala godstransportarbetet skulle dfl komma att vd,xa i liigre takt i framtiden iin hittills, om tidigare samband fortsdtter att gilIa. Konkurrensen pe ffansportmarknaden omliiggningen pn ffansportpolitikens riksdagen nya riktlinjer

kan vilntas oka som fciljd av

omrf,.de. I slutet av 1963 antog

fcir den statliga transportpolitiken. Syftet angavs

vara att skapa ett mer konkurrensbefriimjande

system iin tidigare. Detta

skall ske huvudsakligen pfl tvf,, vilgar, dels genom en mindre restriktiv tillstflndsgivnitg

for flkarbilar, dels genom en cikad kommersiell frihet

fcir SJ., Reformerna, som via internationella

jiimfcirelser ter sig lflngt-

gfrende, genomfcirs i tvi etapper med brirjan den I juli 1964 och enligt planerna blir bl. a. all behovsprovning i frflga om godstransporter med bil slopad fr. o. m. l juli 1968. Liberaliseringsprograrnmet kommer sannolikt att ff,.effekter inte blott pfl konkurrensen lastbil-j?irnvig utan flven pfl konkurrensforhflllandena inom

lastbilstrafiken.

Akeriniiringen

bransch; 68 procent av alla foretag ir

en utpriiglad

smflfciretags-

s. k. enbilsf,.kerier (."

r r ooo).

En samverkan sker visserligen genom ca 4oo lastbilscentraler, men mdjligheterna till rationell stordrift har inte helt tillvaratagits, offi man bortser frin frirhillandena

inom tjflrrtrafiken. Det frirefaller troligt att

den nya transportpolitiken

fflr till fdljd en kraftig strukturrationalise-

ring av flkeribranschen, dflr bristen pfl eget kapital [r stor och rfintabiliteten lig. En strukturrationaliserirg

torde ocksfl vara en av fiirut-

s?ittningarna for en fortsatt stark expansion av lastbilstransporterna. I institutets utrednirg

om godstransporternas framtida

kommer den s. k. yrkesmissiga fjiirrtrafiken forligt behandlas. Dessa transporter sker pf,. avstf,.nd irver loo km

utveckling

med lastbil att relativt ut-

som enligt g?ingse definitioner

har under senare flr okat mycket kraf-

tigt, frf,,n 0,6 miljarder tonkm flr rgbb till 2,o ir

1965. Sistniimnda flr

svarade de for ca 35 procent av det transportarbete som f,.kerierna totalt utforde. fnom utredningens ram ptgflr for nilrvarande unders<ikning?r, som syftar till

att nfirmare analysera den hittiltsvarande utvecklingen av

tjiirrtransPorterna.

Avsikten iir vidare att beskriva transporternas geo-

grafiska fcirdelning, bl. a. i form av s. k. trafikflcideskartor. Utredningen syftar ocksl till att diskutera forutsittningarna for en fortsatt expansion av godstrafiken och i det sammanhanget synes konkurrensfcirhillandena Iastbil-jiirnviig

TRANVARON

fordra en ndrmare analys.

TRAN

ARBTTET

Under lg6b publicerade institutet en stencilerad rapport 6ver rjflnstemfins frflnvaro frin arbetet. Rapporten baserade sig pfl en av institutet foretagen insamling av data rdrande b 47b slumpmiissigt utvalda tjiinstemfln frfln 14 yrkesgrupper i SAF's tjfinstemannaregister. Undersdkningens huvudsyfte var att belysa eventuella skillnader mellan mflns och kvinnors frlnvaro

frin

arbetet. Data om de utvalda individerna

insamlades fcir perioden september-oktober 196g. Jiimsides med en fortsatt analys av institutet$ eger enkiitmaterial har undersokningens ram vidgats till att ocksfl omfatta tidigare existerande material civer frf,.nvaro. Frfln den s. k. sysselsiittningsstatistiken, som insamlas av statistiska centralbyrfln, har data hflmtats bl. a. om arbetares bortovaro frfln arbetet. Detta material ger en mojlighet att studera frflnvarons variationer under en liingre tidsperiod. Av diagram ro framgflr att frflnvaron bland samtliga industriarbetare i det nflrmaste fcirdubblats under efterkrigstiden. De frflnvarandes andel av arbetarstyrkan har enligt detta material okat frin

i genomsnitt

drygt fem Procent tg48 till knappt tio procent lg6b. Huvudparten av denna okning har skett under de senaste tio iren. Den f<irliingning av semestern $amt den troligen okade semesterspridning som iigt rum under perioden skulle helt naturligt medfrira en stigande frflnvarofrekvens om samtliga irets mflnader ingick i underscikningen. Fcir att i gtirligaste mfln undvika effekten av dessafaktorer har diirfcir mflnaderna juni, juli och augusti uteslutits vid ber[kningen av frinvaron. Den under efterkrigstiden starkt okade frinvaron innebflr ett allvarIigt problem for fciretagen, som diirigenom fflr stora merkostnader pfl grund av bl' a. organisatoriska svflrigheter. Stegringen av frflnvaron har 46

Diagrarn 10. GenomsnittUg trAnvarolrekvons bland ind.ustriarbetare j anuari-nraf och september-december 1948-1965

under

Procent

$$ Anm.:

6tl

I uppgifterna

varoanledningar: tiltfellig

./ --/

ledighet

inriiknas enligt den till fciretagen utsiinda blanketten fciljande frinsjukdom, olycksfall, rnoderskapsledighet, militiirtjiinstgorhg, semester, (permission) samt lrAnvaro utan forfall. Uppgifterna avser en dag i

varje minad.

d?irfor analyserats fcir att fe reda pfl om den kan fdrklaras av strukturella fciriindringar bland arbetare och/eller foretag. Diirvid har behandlats bl. a. fciriindringar i arbetstagarnas fordelnitg mellan olika industribranscher, mellan olika storleksgrupper av fciretag och mellan olika flldersklasser. Det forefaller av analysen som om endast en ringa del av frinvarocikningen under efterkrigstiden har sin orsak i dylika strukturforiindringar. Enligt kalkylerna kan exempelvis inte mer iin ca g,b procent av den totala frflnvarookningen sammanstttnirg

fcirklaras av en forlindrad filders-

inom arbetarkflren och ca z procent av att en rikande

andel av arbetarna sysselsittesinom storre fciretagsenheter.Nyssniimnda faktorer forklarar silunda endast en ringa del av den observerade uppgflngen i frflnvaroll.

FINANSIELLA ToNUTAGENS

BESTANNNTTNGSFAKTOREN TILL INVESTERINGSBETEENDE KORTSIKTIGA

Denna undersokning syftar till att oka kunskapen om de faktorer som bestflmmer industriforetagens kortsiktiga revideringar av sina investe-

ringsplaner. Tonvikten har lagts pfl studier av de finansiella faktorerna$ betydelse hiirvidl"g.

Det slutgiltiga milet

dtima vissa av penningpolitikens

iir att empiriskt kunna be.

effekter pn indusrriinvesteringarna

under perioden lgbo-tg6g. Den storsta uppmiirksamheten har d,gnats den externa finansieringen och den ekonomiska politik organiserade kreditmarknaden

som via den

riktats mot industrifciretagen. Friretagens

sedan tgSo-talets btirjan reglerade tillging pn Hngfristiga krediter mot obligationer och ftirlagsbevis (emissionskontrollen) har varit av speciellt intresse. Det statistiska materialet bygger pf,' uppgifter frln flera k?illor. Uppgifter om foretagens internfinansiering har erhillits frfln sraristiska centralbyrflns s. k. vinststatistik. Data over foretagen$ finansiella tillgingar och skulder (kassa,givna handelskrediter, handelsskulder m.m.) har hfimtats bI. a. frf;n tvi tidigare IUl-studier

samt den av konjunkturinstitutet ir lgbS pibcirjade och av statistiska centralbyrfln rivertagna

statistiken over foretagens finansiella tillgflngar och skulder. Den 16pande kreditmarknadsstatistiken har slutligen bidragit med uppgifter over industribranschernas utnyttjande av olika institut pe den organiserade kreditmarknaden. Detta senare material har ej tidigare funnits sammanstiillt i nu tillgiingligt skick. En modell over fciretagens finansiella beteende har konstruerats och testats mot materialet. Diirigenom har bl. a. uppnfltts en viss statistisk belysnitg av den s. k. gre kreditmarknaden

av inbordes kreditgivning

mellan fciretagen. Det statistiska material som ligger till grund for beddmningarna i fcireliggande arbete utgcirs av de uppgifter river fciretagens investeringsplaner och av de verkstiillda investeringaros, som under en lflng fdljd av flr insamlats i vflrt land, fcirst av kommerskollegium diirefter av statistiska centralbyrin. Dessa uppgifter redovisas i diagram rl. Det finns all anlednirg vflnta, att skillnaderna mellan planer och utfall i stor utstrdckning skall f,.terspegla effekterna av kortsiktiga konjunkturella faktorer och insatta ekonomisk-politiska fitgiirder. Overgf,.ngen frin dverskattningar till underskattningar i planerna pfl byggnadssidan hr rgb8 torde sfllunda till stor del vara ett resultat av den avsevflrda lflttnad i 48

Diagram

ll.

fnvesteringsplaner och utfall (exkl. underhe[) f6r maskittbyggnadsinvesteringar 1950-1963. Hela industrin

och

Mkr, lopandepriser

.3000

/ Jf -l

/, tt

/,i

Planerade maskininvesteringar

Faktiska investeringar i byggnader och anliggni ngar Planerade investerintar i byggnader och anliggni ngar

/t /. ,I

Faktiska maskininvesteringar

t-.. t

0 1950

byggnadsregleringen, som tr?idde i kraft detta flr. Sedan lgbS har byggplanerna stiindigt inneburit

underskattningar, vilket fdr dvrigt under

hela observationsperioden ocksf,.karakteriserat maskinsidan. Vidare har iven kunnat observeras en tendens hos de olika industribranscherna att upprevidera sina investeringsplaner de flr de beretts tillfiille

att lflna

lflngfristigt pi obligationsmarknaden. I enlighet med studiens upplliggnirg

har en omfattande genomging

av den tilliimpade litteraturen inom investeringsforskningen gjorts. De ekonometriska modeller som anvlnts bygger i huvudsak pn resultaten frfln dessa frflmst amerikanska - forebilder. En mfllsiittning i denna unders<iknirg iir att dess resultat skall kunna bilda underlug f6r fortsatta studier pi omridet. Tvfl problem Ir av speciellt intresse; dels ett studium av de lingsiktiga tillviixtincitamenten

investerings- och

inom industrin, dels utvecklandet av en metod fcir

sfrvll ling- som kortsiktiga prognoser civer industriinvesteringarna. Planeringen av denna fortsatta studie har pflbiirjats.

r ONETAGSBESKATTNIN Institutets utrednitg

GEN

om tciretagsbeskattningen berdr en frflga, som pfl

senare ir v?ickt lagstiftarnas sflrskilda intresse i fltskilliga lf,nder, ndmligen frlgan om beskattningen av aktiebolagens vinster hos bolagen och deras aktieflgare. Just nu flr ett stiillningstagande i dessa frigor aktuellt pn andra heil i Norden: bflde i Norge och Finland har betydelsefulla betflnkanden avgivits respektive forslag aviserats, som kan innebdra, att frlgan

skatteharrnonisering inom Norden viil inte fcirts framf,.t men ttminstone fltt

nya fcirutsilttningar. Inom Nordiska Rfldet har man brirjat konfe-

rera om ett visst samarbete pfl skattelagstiftningsomri,det. Det lir angelflget att ett sidant samarbete nu kommer till stind, itminstone vad angir fciretagsbeskattningen, innan de nordiska l?inderna pn nym hunnit helt lisa fast sig i ofiirenliga system. En samordning i bolagsskattehiinseende kan inte undgfl att ocksi innefatta en fornyad granskning av aktievinstbeskattningen. Det sammanhang, som man friimst har anlednirg utglngspunkter

IUl-utredningen

att beakta frfln de

har, iir sambandet mellan kapitalan-

skaffningskostnader och aktievinstbeskattnirg.

Om niimligen aktiepla-

cerarnas fcirriintningsansprlk i betydande grad knyts till utsikterna arr fltnjuta vflrdestegring pfl aktierna, iir det av intresse atr notera, i vilka former sidan vfirdestegring tas till beskattning. Den tekniska konstruktionen av den aktievinstskatt som infordes under 1966 iir dock sfldan, att det flr svflrt att gcira klart fcir sig de verkningar, som den nya skatten kommer att fe. De problem som zir forbundna med kalkyler avseende en aktievinstskatt kommer att berciras i utredningen, i vilken d.vengenomf<irs fltskilliga andra kalkylresonemang. Dessa behandlar bl. a. frlgor

avseende

sambandet mellan beskattning och utdelningspolitik, eftersom antaganden om utdelningspolitiken iir behcivliga for att bedcima sambandet mellan skattefcirhflllandena och kostnaderna fcir eget kapital. Innebcirden av en differentiering av bolagsskatten belyses ocksfl med urgingspunkt frfln hur en sidan piverkar viirdet av den skatrekredit, som kan erhlllas genom snabba avskrivningar, gynnsamma viirderingsregler etc. 5o

FoRETAGSSAMGAENDEN

INOM

INDUSTRIN

Fusioner och andra forrner av samglende mellan fciretag har under de senaste iren forekommit i betydligt storre utstrf,ckning iin tidigare urder efterkrigstiden. Denna tendens har gjort sig giillande inte endast i Sverige utan ocksl i ett stort antal andra industriliinder. toPPar i fusionsutvecklingen

har tidigare kunnar

Liknande

iakttas dels kring

sekelskiftet, dels i slutet av rgso-talet. Den ekonomiska forskningen i Sverige har, i motsats till bl. a. de anglosaxiska liinderDa, visat ringa intresse fcir den speciella form av fciretags- och branschutveckling som fdretagsfusionerna utgcir. Visserligen finns en del litteratur

och fakta om strukturfciriindringar

<iver hu-

vud taget, men nflgot f<irsok att vetenskapligt besvara frlgan om vilka krafter, som drivit fram den snabba okningen av fciretagsfusionerna, har inte gjorts. Finns det nflgot samband mellan konjunkturutvecklingen

och fdre-

tagsfusionerna?Vilken betydelse har f<irhflllandena pe kapitalmarknaden fcir fusionsutvecklingen? Vad betyder tillkomsten av stcirre marknader fcir fdretagens benlgenhet att gfl samman? Varf<ir sker det betydligt fler sammanslagningar i vissa industrigrenar

[n i andra? Varfcir har in-

dustriforetagen i d"g storre bendgenhet fln tidigare att vilja

fdretags-

kopet eller fusionen framfcir andra medel att expandera och oka konkurrenskraften? Det iir nlgra av de frflgor som skall belysas i en under flret ptbcirjad studie tiver fciretagsfusionerna inom svensk industri

under efterkrigs-

tiden. Bland annat kommer insamlat material rcirande fusionsutveckIingen under perioden lgbS-r966 att kompletteras med motsvarande material fcir flren ry4j-rgb7.

BOSTADSBYGGANDETS

PRISUTVECKLING

Pris- och kostnadsutvecklingen inom bostadsbyggandet dr, siirskilt pfl ling sikt, av viisentlig betydelse for fcir?indringar av hyresnivf,,n. I Sverige, liksom i flera andra lZinder, har man hittills varit hfi.nvisad till att miita prisutvecklingen

pn bostii.der genom en uppfoljning

av priserna

pe vissa av de produktionsfaktorer, som itgflr vid bostfldernas tillverkning. Dflrvid tas bristfiillig h?insyn till produktiviteten forlndringar

av produkten

negligeras ofta. Institutets

och kvalitativa underscikning

syftar till att komplettera existerande byggradskostnadsindex med uppgifter om utvecklingen av priset pfl den fiirdiga produkten, dfl forsok gjorts att ta hiinsyn till kvalitets- och produktivitetsforindringar.

Upp-

giften kompliceras av den starka heterogeniteten i friga om bostiidernas utformning och av svirigheterna att under den ridande hyreskontrollen vlrdera standardforilndringar. Undersokningen avser huvudsakligen tiden lgbS-rg6g och omfattar ca tvi tredjedelar av bostadsproduktionen. Resultaten visar bl. a. att byggrradspriset for statsbelflnade flerfamiljshus und.er perioden rgbg19,63 stigit med 40 procent r?iknat per l:igenhet. Den genomsnittliga Iiigenhetsstorleken har emellertid samtidigt okat, varfdr byggttadsprisernas okning rfiknat per kvadratmeter >hyresyta> uppgflr till ry procent. Vill man omrlkna uhyresytan> till en uekvivalent> yta, diir uhyresytan> standardiserats med hlnsyn dels till att den tillkomna liigenhetsytan marginellt sett dr billigare, dels till den fordyritg forbiittringar

som foranletts av

i utrustning, milj<i, bilplatsutrymmen etc., blir resultatet

en prisokning for tiden 19Sg-1963 med ca rg procent. Som jfimforelse kan nlmnas, att bostadsstyrelsens byggnadskostnadsindex fcir samma period visar en nilstan dubbelt si stor okning eller gb procent. For att erhfllla underlug fcir beriikningar

av miljriforiindringarnas

betydelse for priset pe bostiider har under iret genomforts flera kompletterande undersokningar. Dessa visar bl. a., att antalet garage- och parkeringsplatser per r oo liigenheter for hela landet under perioden rgbg-lg6g stigit frin ca rp till ca 8o. Samtidigt har iordningstfllld tomtmark i anslutning till bostflderna okat endast obetydligt (8 procent), varfor parkeringsplatsernas okning medfort en minskning av de s. k. grona ytorna.

Ovrig verksamhet

DET EKoNoMISKA

r.Aegr

Pe uppdrag av Svenska Arbetsgivareforeningen har liksom tidigare flr tre rapporter utarbetats r6rande den aktuella konjunkturutvecklingen. Dessa har publicerats under titeln

,Det eh,onomiska ltigeb och har

anvf,nts som informationsmaterial inom fciretagsnlmnderna. I varje rapport har den svenska ekonomin analyserats mot bakgrund av en redogcirelse for konjunkturlliget

i utlandet och de i forsta hand

i Fcirenta staterna, Storbritannien, Viisttyskland och Frankrike. Utvecklingen i Sverige har behandlats utforligt i frflga om industriprodukrion, sysselsf,ttning,investeringar, utrikeshandel och ekonomisk politik.

INDUSTRIELL

MANADSSTATISTIK

Institutet har under f,.ret upphcirt med sammanstillningen av diagrambladet ulndustriell mflnadsstatistikr. Flertalet av de statistiska data river industriproduktion,

utrikeshandel m. m. som redovisats pfl diagrambla-

det kan i fortsittningen

erhflllas ur statistiska centralbyrflns publikationsserier (bl. a. Allmiin mflnadsstatistik och Statistiska meddelanden).

I tidningen Arbetsgivaren har publicerats statistikrapporter och kortfattade civersikter over uffecklingen inom viktigare industribranscher. En avveckling av denna verksamhet planeras, de basmaterialet dll raPporterna nu uteslutande sammanstiills inom statistiska centralbyrfln.

Ovnrer Ekon. dr Lars Nabseth tilltriidde den r juli 1966 tjiinsten som chef fcir institutet. Hans fciretrildare, professor Ragnar Bentzel, tilluiidde ntmnda datum professuren i nationalekonomi vid Uppsala Universitet. Som ny sekreterare efter fil. Iic. Lars Kritz intrildde vid flrsskiftet 1966l0Z civilekonom Lars Wohlin.

Flera av institutets medarbetare har under flret publicerat artiklar i tidskrifter

och tidningar

samt medverkat som foredragshflllare vid

konferenser och kurser. Framtr?idandena har i de flesta fall haft anknytning till inom institutet plglende utredningar. Ekon. dr Lars Nabseth har under lret medverkat som expert i 1964 flrs transportforskningsutredning.

Han har ocksf,, varit ledamot av ut-

redningsrfidet. Fil. lic. Lars Kritz har som expert bitriitt den trafikpolitiska delegationen samt ingfltt i redaktionsridet

fcir boken ,sveriges

Industriu, som [r under utarbetande inom Industrifiirbundet.

Fil. dr

Yngve Aberg har medverkat som expert i 196g lrs arbetstidskommittd och pol. mag. Gunnar Eliasson har varit sekreterare i den statliga utredningen om llngtidsfinansiella

perspektiv.

Institutet har under flret varit representerat i tvfl arbetsgrupper inom statistiska centralbyrfln, varav den ena fcirberett hushflllsbudgetundersokningen ry67 och den andra sysslat med inrikeshandelsstatistiken.

Utgianapublikationer* Utredningar Industrins finansiering ry55-62. B.-G. L6wenthal (1966). r73 s. 30: -. Framtidsperspektiv fiir svensk industri 1965-198o. R. Bentzel och J. Beckeman (1966). r84 s. 20' -. f6r svensk stilindustri. E. Ruist (1966). r+2 s. 30: -. Modell och observationer. B. H6glund (1966). zz+ s. 35: -. L6neandelen och den ekonomiska utvecklingen. K. G. Jungenfelt (r 966). 278 s.35: -, Lokaliseringsforiindringar inom svensk industri 6ren ry52-6o. G. T6rnqvist (rg6+). 1 6 3 s . 2 $ 3- .

Uwecklingstendenser

Reklamens ekonomiska roll. 276 s. 35: -.

G. Albinsson,

S. Tengelin

och K.-8.

Arbetskraftens.rcirlighet. B. G. Rundblad Gg6+). z69 s. 35: -. The Production System of the Swedish Economy. An Input-Output lund och L. Werin (rg6g). zzg s, 2Sz-. Lastbilstransporter i Sverige r95o-6r. L, Kritz (rg6g). 2zo s. 30: -. Den offentliga sektorns expansion. E. Hddk (tg6z). S7z s. 45: -. Svensk populiirpress r93r-6r. G. Albinsson (196z). r97 s. z1i -.

W?irneryd (rg6+).

Study. B. Fliig-

Framtidsperspektiv f6r svensk industri. J. Wallander (196z). 186 s. 15: -. Ldne6kningars verkningar. L. Nabseth (1961). g4+ s. 35: -. Industrif6retagets produktionseffektivitet. E. Ruist (196o). lo8 s. zo: -.

Smdtryck rg66 Godstransportutvecklingen i Storbritannien. L. Kritz. 64 r. ro: -. Petrokemiska utvecklingslinjer. P. Fitger. 45 s. $3 -. Jordbrukspolitikens mil och medel. O. Gulbrandsen och A. Lindbeck. r 14 s. $; -, Den privata konsumtionen rySv7o. G. Albinsson och G. Endr6di. 47 s. rzi -.

38. 97. 96. 35. r965

och svensk varvsindustri

1964-8o. G. Norstrdm.

94.

V?irldens handelstonnagebehov r 5 2 S . 1 5 :- .

33,

An ernpirical study of labour reallocation gains in Sweden between r95o and 196o. G, R. Osterberg. 34 s. .5:-.

* En fullstdndig fiirtechning han erhdllas pd begtiran.