IUI Verksamhetsåret 1965 by Elisabeth Precht

INDUSTRIENS

UTREDNINGSINSTITUT

ffi

iir en fristiende vetenskaplig forskningsinstitution grundad 1939 av Svenska Arbetsgivarefdreningen och sveriges Industrifd,rbund.

Syfte Att bedriva forskning rdrande ehonorniskaoch sociala f6rh&llanden av betydelse frir den industriella utvecklingen.

Verksamhet Huvuddelen

av arbetet inom institutet 6gnas it lingsiktiga forskningsuppgifrer. siktar hirvid till ett shrdium av de gmndliiggande samrnanhangen inom niiringslivet och sirskilt till att belysa de frigor som h6r samman med strukturella och instirutionella fdrlndringar. Forskningsresultaten publiceras i institutets skriftserier. Man

Vid sidan om det lingsiktiga forskningsarbetet utfcir institgtet smiirre utredrdrande speciella problern sarnt ger viss service it industrifdre tag, organisationer, statliga rnyndigheter etc. ningar

Styrelse Tekn. dr Marcus Wallenberg, ordf6,rande Professor Ragnar Bentzel Direkt6r Sven Dahlberg Bruksdisponent Wilhelm Ekman Direkt6r Axel Enstrcim Direktrir Curt-Steffan Giesecke

Direktirr Sven Hammarskiiild Direkt6r Nils Holmstr6m Direkt6r Axel Iveroth Direktdr Bertil Kugelberg Fil. dr Sven Schwartz Bruksdisponent Sverre Sohlman Direkt6r Erland Waldenstr6m

Persanal(f,ebr.1966) Chef : Professor Ragnar Bentzel

Sekreterare: Fil. lic. Lars Kritz Kamrer: Fru Ruth Wiklund-Ellerstad 6*iS

ordinarie peronal samt med sdrskilda utredningar sysselsatta: professor Leif Mut6n fru Alice Nilson fru Wera Nyr6n fil. kand, Bertil Olsson fil. dr Erik Ruist fiI. kand. Branko Salaj pol, mag. Per Silenstam lic. oecon.John SkAr fil. kand. Ake Sundstr6m (tjiinstledie) docent Gunnar T6rnqvist fru Ester Wennerholrn fru Gunni Westerberg fru Brita Wing civ.ekon. Lars Wohlin fil. dr Yngve Aberg

fil. lic, G6ran Albinsson fru Kate von Arnold fil. kand. Jan Beckeman pol. mag, Villy Bergstrdm ekon. lic, John Ekstr6,m pol. mag. Gunnar Eliasson dipt. ekon. Gustav Endr6di fr6ken Britt-Louise Grape laborator Odd Gulbrandsen fiI. kand. Per GullstrSm univ.lektor Bengt Hdglund fil. kand. Bernt Johansson fil. lic. Karl G. Jungenfelt professor Assar Lindbeck ass. Lars Lundberg civ.ekon. Bengt-G6ran Ldwenthal

Adress: Industriens Utredningsinstitut Artillerigatan 34, Stockholrn O. Tel. o8169So zo

Verksarnhets&,ret 1965

Fdrord.

Genom en rad g'ynnsarlma omstflndigheter har virt land. under mlnga lr undgltt att stflllas infcir allvarligare valutaproblem. Fjolirets srora underskott i betalningsbalansen ger os$ emellertid en plminnelse om att vi inte kan fcirlita oss pi att framtiden blir lika problemfri. Ncidvflndigheten av att anPassa ansprlk internationell

konkurrenskraft

efter re$urser och faran av att forlora framstlr fcir nirvarande tydligare dn pt

liinge. Siirskilt oroande ir att fcirra irets omsvdngning i urrikeshand.eln kan vara en fciljd av strukturella f<iriindringar, vars verkningar kommer att gora sig gillande under flera flr framflt. Kommer en fcirbiittring av bytesbalansen inte till stlnd innevarande f,.r kan virt land, liksom tidigare Storbritannien, Frankrike och Italien, tvingas rill en hirdhiinr stabiliseringspolitik

med allvarlig* konsekvenser for niiringslivet. Der iir diirfcir angeliiget att svensk industri grir sitt ynersra for an cika sin internationella konkurrenskraft. For att nf,. diirhin mflste f<iretagen bli kostnadsmedvetna och ofcirtrutet scika efter nya mdjligheter till rarionaliseringar. Det flr ocksfl nodviindigt att intensifiera forsknings- och utvecklingsarbetet fcir att stflndigt kunna erbjuda kunderna nya produkter och fcirbflttrade produktvarianter. Tekniska nyheter och h.ig kvalitet har traditionellt utgjort grunden fcir svensk industris internationella anseende och pfl den gnrnden miste vi byggo dven i framtiden. Institutet har under f,.ret dgnat en stor del av sina resurser lt arbetet inom lflngtidsutredningens ram. De avsnitt i utredningens huvudbet?inkande, som behandlar industrins utveckling och den privata konsumtionens fcirindringar, dr baserade pt institutets undersrikningar. En utfcirlig rapport rcirande utvecklingstendenserna inom industrin kommer under vflren att utges frfln institutet. I samband med arbetet filr lingtidsutredningen har ocksl rner inglende analyser gjorts fdr tre branscher, nfimligen st&lindustrin, skogsindustrin och varvsindustrin.

Den sistntmnda branschstudien har under flret publicerats som en skrift med titeln dustri

rVlrldens

handelstonnagebehov och svensk varvsin-

r964-8on. De andra tvf,. specialunderscikningarna beriknas ut-

komma under vf,,ren 1966. Tvi

av institutets medarbetare kommer under viren

att framlflgga

I den ena av dessa vid ekonomisk 'tillviixt. I

sina utfcirda studier sflsom doktorsavhandlingar. behandlas inkomstfrirdelningens

utveckling

den andra diskuteras problem sammanhiingande med aggregation av inpu t-ou tput-modeller. Som framgflr av fcireliggande verksamhetsberiittelse bedrivs inom instirutet ett omfattandq och mflngsidigt forskningsarbete inom det ekonomiska omri.det. Denna verksamhet Ir icke ett sjiilviindamfll. Vi har den fcirhoppningen att forskningsresultaten direkt eller indirekt skall bidraga till losandet av de samhiitlsekonomiska problemen och vara titl gagn for svenskt niringsliv. Stockholm i februari 1966.

fnnehaU

I.'TGIVNA

PI]BLIKATIONER

Vdrldens handelstonnagebehov och svensk varvsindustri 1964-8o 7 An empirical study of labour reallocation gains in Sweclen betwgen rg5o and 196o . . . . . . . ., . . . . . . g Sjukfrflnvaron bland tj[nstemd.n. . . . . . . . . . . ,ll Denprivatakonsumtionentgbo-Zo. .

. . . . . . L o n e a n d e l e n o c h d e n e k o n o m i s k a u t v e c k l i n g e .n . . . . .

F.ORSKNTNGSPROJEKT

UNDER

Svgnsk industri 1966-8o o o ,

.t4 ,16

ARBETE ,

o .

. 19

Allmiin del: Enk?itundgrsokningen.............. Utvgcklingen under rgTo-talet

r9 .

. gr

Stfllindustrin.r..............

Skogsindustrin.o....or.......... Konsumtionsprognoser.

24 .

. 27

Resgkonsurntiongn...o..........

Bgkliidnadskonsumtionen..............

Input-output-analys.......!....o.... Industrinsfinansieringsforhflllanden.

3r .

Jordbrukspolitikensmfllochmedel . . Bostadsbyggandetskostnadsutveckling .

. 32 o . 34

Bostiiderochboendeforhi.llandenisverige1945-6o.

. 39

o .

. 43 . 45

Forgtagsbeskattningen.............o.. TV-utvgcklingeniSverige.

oll

4t .

Svenskdistributionsutvgckling.

. . . . . . . . . . . Finansiella bestflmningsfaktorer for de privata investeringarna . EkonomisktillvfixtiSverige. . . . o . . . . . . . .

. 47 . 48

Godstransporternasframtidautvecklingo

. 51

*1 - 664240

o .

Orrnrci vERKSAanEET Industrigllmflnadsstatistik

o .

.bz

Dgtgkonomiskalflgetr .

.bz

OWigt .

., .

,52

DiagraE, r. Tonnage sjcisatt i Sverige rg5o44 och enligt olika alternativ tg64-8o

I 2. All frf,nvaro och sjukfrf,nvaro i procent av fcirviintad arbetstid rg g. Den privata

konsumtionens utveckling

tjiinster tg5o-Zo

fcir skilda varor och .

. lb

4. Arbetsinkomstens andel av f6rfldlingsvflrdet inom tre produktionssektorerunderperioden r875-rg45. . o , . . . , . l8 b. Konsumenternas utgifter fiir resor med kollektiva fflrdmedel f,.ren lgbb-64 . . . . . . . . . . . . . . . . . .gg 6. fnvesteringar, nettookning av ornslttningstillgflngar

och av ex-

terna medel lren r955-6e i 7Sg storre industriforetag . . . . gg 7. Trendutveckling fcir investering"r, nettorikning av omslittningstillgflngar och av externa medel fl.ren rg55-6e i 759 st6rre industrifciretag,....o.......,....g4 S.Hushillskvoterflrenry41och196o. .

.,....40

Tabellen l. Overflyttningsvinstgns storlgk

. ll

z. IUI:s enkiit rcirande industrins planer 1963-7o .

. zo

g. Antal tflgresor fordelade pi avstlnd iren rg4g, 196o och 1964 . s8 4. Industrins lrliga produktionsokning flren rgs z-gg och ry4749 ochdessberoendeavolikafaktorer. . . . . . . . . obo

Utglna

VANT.DENS

publikationer

EAIYDELSTONNAGEBEEOV VARVSINDUSTNI',964-80

OCH SVENSK

Viirldsproduktionen

av handelsfartyg har under efterkrigstiden okar i snabb takt' Den uppgick frr rg48 till 2,3 miljoner bruttoregisrerron (BRT)

och nldde flr ry64 upp till ra,4 miljoner BRT. Svensk Vnrvshar trots hlrd internationell konkurrens under hela efterkrigstiden svarat fcir g e too/o av vilrldsproduktionen av fartyg. industri

Kommer viirldens varvsindustri i framtiden att expandera i samma takt som tidigare? Finns det forutsittningar fcir de svenska varven att lven under rg]o-talet hfllla sin andel av viirldsproduktionen? Detta ilr frlgor som behandlas i det under flret publicerade arbeter ,Viirldens handelstonnagebehoa och wensh varasindustri tg64-8ou, fcirfattat av ekon. lic. Gciran Norstrdm. Underscikningen dr upplagd pt f<iljande sfltt. Med ledning av kiinda utvecklingstendenser och tidigare gjorda prognoser uppskattas forst r g8o irs tonnagebehov for den sjoburna handeln. Berdkningarna gcirs separat for de viktigaste varuslagen i internationell handel, sisom petroleum, kol, malm, spannmfll, gcidselmedel och trflvaror. Dessa berflkningar Iiiggs sedan till grund fcir en kalkyl av den fartygsproduktion som behcivs fram till rgSo fcir att ersd.tta flIdre tonnage och mcijliggcira den behovliga tonnageokningen. Mot denna bakgrund diskuteras sedan det framtida utrymrnet for en produktionscikning vid de svenskavarven. Oljan spelar en stor roll i den internationella handeln och iir mycket tonnagekriivande. For detta varuslag iir undersokningens berdkningar <iver den framtida utvecklingen i korthet foljande. Viirldsproduktionen av olja, som 1964 uppgick titl r,4 miljarder ton, beriknas oka rill B,Z miljarder ton rg8o. Hiirav vdntas r,4 miljarder ton gfl i oceanbuien handel, vartill kommer mindre kvantiteter i kortdistansfart. Det erforderliga tanktonnaget, som 1964 var bo miljoner BRT, har fcir r98o

beriknats till

gz miljoner

ton. Det totala nybyggnadsbehovet under

perioden 19164-8okan uppskattas till 84 miljoner ton, varav gg miljoner ftir att ersf,tta avgflng genom skrotnirg och fcirlisningar. Det lrliga nybyggnadsbehovet skulle under perioden cika frin knappt 7 miljoner b miljoner ton.

omkring tt lz titl ton. Den verkliga produktionen uppgick ry64 till ,

Den totala fartygsproduktionen i viirlden skulle enligt utredningen 6ka frin omkring ro miljoner BRT 1964 till omkring 15 miljoner rg8o. Sammanlagt skulle 1964-8o produceras so6 miljoner ton, rnedan under samma tid gb miljoner

ton skulle skrotas eller fcirlisa. Vdrldshandels-

flottan berziknas vid periodens slut uppge dll

knappt s6o miljoner

BRT, en cikning i jemfcirelse med 1964 med nlra 70% eller drygr 3o/o per f,,r. Den svenska fartygsproduktionen

okade frfln rg48 till

1964 med i

genomsnitt drygt 7 % per flr och uppgick sistn?imnda flr till I miljon BRT. En fortsatt cikning i denna takt skulle innebiira en produktion flr r98o av g miljoner BRT

(re diagram r). Detta skulle i sin tur be-

tyda en okning av Sveriges andel i v?irldsproduktionen frln

knappt

to till ca zo%. Att vflrt land skulle kunna cika marknadsandelen sfl mycket forefaller enligt utredningen knappast sannolikt. Om Sveriges andel av v?irldsproduktionen forblir

ofor[ndrad,

skulle

produktionen flr r98o komma att uppge till ca r,4 miljoner BRT. Detra motsvarar en flrlig tillviixt ph z,ro/o. Norge och Sverige intar en dominerande stiillning som kopare av svenskbyggda fartyg och tar normalt

ca 8o% av de svenska varven$

produktion. Om man som ett ffedje rlkneexempel antar att de svenska varven behflller sina marknadsandelar i Sverige och Norge och att den totala efterfrigan

pe tonnage i dessa liinder utvecklas som tidigare,

skulle den totala produktionen

vid svenska varv flr rgSo cika till

r,6

miljoner BRT. Den flrliga okningen enligt detta alternativ blir Bo/o, och den svenska andelen av vflrldsproduktionen skulle dflrvid hr rg8o vara ca t t o/o,dvs. nflgon procentenhet stcirre f,n ht 1964. De olika skeppsbyggarliindernas relativa betydelse har underkastats stora och snabba fciriindringar under efterkrigstiden. Sfl har exempelvis 8

Diagram

To''nag;e ,.964-g0

sjtisatt

i Sverige

1950-&

och entigt

olika

alteraativ

Miljoner BRT

,:*: 1 0,9 0,8 0,7 0,6

-./

./>

0,5 0,4

-/- vll

ilb ll a

t -

0,3 1950

Logaritnzisk skala KiiIIa (195o-64): Lloyd's Register of Shipping. f. Sjcisatt tonnage 195o-64. II a. Sjtisatt tonnage 1964-8o beriiknat som ggbo/o av nybyggnadsbehovet i virlden vid jiimn tillviixt av viirldshandelsflottan med 6,54 miljoner BRT per tr. II b. Sjtisatt tonnage 1964-8o beriiknat som g$bo/o av nybyggnadsbehovet i vflrlden vid jiimn procentuell rikning av vdrldshandelsflottan. Uf. Sj<isatt tonnage vid jiimn procentuell

iikning

till

r,6 miljoner

BRT.

Storbritanniens andel av fartygsproduktionen minskat frfln U% flr tg48 till roo/o flr 1964.Viisttysklands produktion, som helt lflg nere efter kriget, steg snabbt till t8o/o flr rgb4. Diirefter har den successivtminskat i betydelse och var 1964 nere i g%. Japans frammarsch till ledande skeppsbyggarnation dr vdlkflnd. Ar tg64 svarade Japan for 4ro/o av vdrldens sjrisatta tonnage mot endast $% flr lgbb.

AN EMPIRICAL STI'DY IN S\nIEDEN BETVyEEN

OF LABOI'R RTALLOCATION T95O AND 1960

GAINS

Under arbetet med den inom institutet pflgiende undersrikningen om jordbrukspolitikens

mal och medel (re s. g4) visade det sig cinskvirt

att nirmare studera betydelsen och omfattningen av s. k. overflyttnings-

vinster, dvs. det tillskott hiirrdr frin

omflyttning

till

bruttonationalproduktens

av arbemkraft frin

tivitet till sfldana med hcigre produktivitet.

cikning, som

sektorer med Hg produkEn speciell srudie pfl derta

omride utfcirdes fcir institutets riikning av pol. mag. Gunnar R. Osterberg. En sammanfattnitg av resultaten har under iret publicerats som en uPPsats i The Swedish Journal of Economics. Uppsatsen, som har titeln >An empirical study of labour reall,ocation gains in Sweden bettueen r95o and r96ot, har ocksfl utgivits i institutets smfltryckserie (rt B3). Huvudsyftet med denna studie har varit att fcin<ika fe ett kvantitativt mitt pn befdelsen av den omflyttning av arbetskraft som skett mellan olika sektorer av det svenskaniiringslivet under perioden 195o-6o. Frflgestflllningen ilr ett tillviixtproblem och resultatet av omflyttrningen Presenteras diirfcir i termen av bruttonationalproduktens fciriinctring. Undersokningen har scikt ge svar pe bl. a. fciljande frflgor: Hur sror skulle bruttonationalprodukten varit 196o om vi dfl hafr samma frirdelning av arbetskraften mellan olika sektorer som rg5o? Hur Iiigre skulle tillvlxttakten strukturell

omflyttning

Med utgingspunkt

mycket

hos bruttonationalprod.ukten varit utan en

av arbetskraften? frfln antalet fcirv?irvsarbetande rgbo och 196o

inom olika sektorer har berflkningar utforts, som visar dels hur mflnga som lgbo skulle ha varit sysselsattainom varje sektor, oill vi de haft samma strukturella fcirdelning som 196o, dels hur mflnga som 196o hade varit verksamma inom resp. sektorer om lgbo flrs struktur fortfarande giillt. Det berflknade antalet yrkesverksamma har sektorsvis multiplicerats med den genomsnittliga produktiviteten i de olika sektorerna. Dlrmed erhfllls exempelvis den produktion som med lgbo irs sysselsiittningsstruktur skulle framkommit

196o. Skillnaden mellan

den verkliga produktionen och den pn detta sfltt framriiknade hyporetiska produktionen flr <iverflyttningsvinsten. Divideras denna med den faktiska produktionscikningen

fflr man ett relativmflrr

pe dverflytt-

ningens storlek. En sammanfattnirg av underscikningens resultat ges i tabell r. Det

Ta"boU f. Overfifitningeviagtâ&#x201A;Źas

storleE

Bernkningarna utFrda med niiringrlivet uppdclat pt fdljande fem sektorer: jordbruh och frske,skogsbruk,industri, byggnads. och anl2iggningsverksamhet, serviceniiringar 196oln produktiviteter och rg5o irs struktur

r95o [n produktiviteter och 196o lrs struktur

t96o ln prurcr

rg5o in priser

tg5o irs Pnser

196oin priser

procent

Overflyttningsvirnt som procent av hela dkningen i BNP mellan rg5o och tg6o

rQt9

r o16

Overflyttningsvinst som procent av hela produktivitetsiikningen m,ellan r95o och rgfu

r4r5

r rr8

9,3

tor9

torT

t2ri

me dliiggas att den helt dominerande delen av de framriiknade civerflyttningsvinsterna hlrror

frin

omflyttningen mellan jordbruk och (iv-

riga nlringar.

Sd'UKFRANVARON

BLAND

T''ANSTEMAN

Pfl fcirslag av den s. k. likakinekommittCn, sammansatt av representanter fcir Svenska Arbetsgivareforeningen, Svenska Industritjiinstemannafcirbundet och Sveriges Arbetsledareforbund, pflb<irjades ir 1963 inom in$titutet en undersokning av tjflnstemdns frflnvaro frfln arbetet. [Jndersokningen ilr d.nnu icke helt slutfrird. I-Inder iret har emellertid vissa huvudresultat publicerats i en arbetsrapport med titeln ,Siukfrd,nuaron bland titinstemiin, (stencil frfln IUI). Rapporten har ftirfattats av fil. kand. Bertil Olsson. I utredningsarbetet har ocksfl fil. kand. Jur Beckeman medverkat. Llnderscikningens huvudsyfte har varit att belysa eventuella skillnader mellan rndns och kvinnors frlnvaro

frfln arbetet. Undersrikningen har

baserats pfl uppgifter om b 47b slurnpm?issigt utvalda tjiinstemiin frfln r4 yrkesgrupper i SAF's tjiinsternannaregister. Antalet kvinnliga tjinstelt

mf,n var z 4jz och antalet manliga g oog. Data om de utvalda indiviclerna insamlades fcir perioden september-oktober t 96g. Manliga och kvinnliga

tjiinstemln

har olika fordelning pn bl. a.

yrke, ilder och civilstind. Underscikningen inriktades diirfor pn sfldana yrkesgrupper som innehcill tillrfickligt

mflnga individer av bflda konen

for att en meningsfull jflmforelse skulle vara mojlig. Detta medforde bl. a. att hciga befattningar och tekniska yrken ej blev representerade i undersokningâ&#x201A;ŹD, de endast ett ffltal kvinnor iterfinns i dessagrupper. l)en under flret publicerade arbetsrapporten innehiller

tvl huvud-

avsnitt. I det forsta redovisas den totala sjukfrflnvarotiden i relation till ktin, ilder, yrkesgrupp, lon och civilstfind. Redovisningen omfattar frven vissa kombinationer av dessavariabler. I det andra huvudavsnittet belyses sjukfrflnvarons struktur, dvs. antalet frflnvarotillfiillen

och frin-

varotidens ldngd. Aven hiir sitts sjukfrf,.nvaron i relation till kcin, ilder, yrkesgrupp och civilstind. Resultaten av undersokningen visar att den totala frflnvarotiden (sjukfrflnvaro plus <ivrig frinvaro) min

var i det nf,rmaste densamma fcir

som for kvinnor. Sjukfrinvarotiden

var ddremot genomsnittligt

sett betydligt mindre fcir m?innen iin for kvinnorna. Av den frirviintade arbetstiden (ordinarie arbetstid minus semester) utgjorde siledes kvinnornas sjukfrf,.nvaro g,z o/o, medan mtnnens uppgick till 3,go/o. Att sjukfrflnvaron upptar en pitagligt mindre andel av den totala frinvaron for mf;nnens del dn fcir kvinnornas torde vara en effekt av mili t ?irtj iinstgori ngen. Skillnaden mellan konen fcireligger ocksi betrdffande antalet sjukfrflnvarotilffellen

och genomsnittlig frflnvarotid

nomsnittliga antalet frflnvarotillfiillen

per tillfllle.

Det ge-

dr hdgre ftjr kvinnorna iin for

mf,nnen, liksom den andel av det totala antalet individer, som nflgon gflng under den studerade perioden varit sjukfrflnvarande. Diiremot ir frflnvarotidens lflngd i genomsnitt kortare for kvinnorna fln fcir milnnen. Korttidsfrflnvarons

dominans hos kvinnorna

flterspeglas ocksfl i

karenstidens relativa betydelse; med kortare frflnvarotid per tillfelle blir fcir kvinnorna karenstidens andel av den totala sjukfrflnvarotiden stcirre dn for mdnnen. r2

Diagram

2, All fr&avaro

och sjtrkfrAnrTaro

i procent

arbetstid

av tiirrrintad.

Procent

Min: sjukfrlnvaro all frlnvaro Kvinnor : sjukfrirnvaro all frlnvaro

o l I

a a

0- 20

Som framgir

40 4s Atder

av diagram z synes ett visst samband, fcireligga mellan

sjukfrflnvaro och &lder. En viss cikning av frinvaron med stigande ilder kan sflledes iakttas, framfor allt for mflnnen. Materialet anger ocksi ett klart samband mellan ilder och annan frinvaro. Annan frinvaro iir sflledesmycket ringa i ildrarna civer 40 hr, medan den i liigre flldrar iir mycket stor. Fiir mln

i so-irse.ldern ir det frimst

miliHrtjeinsten

som spelar in. De skillnader i sjukfrinvaro mellan mfln och kvinnor, som genomsnittssiffrorna for hela rnaterialet visar, flterfinns flven ndr materialet uppdelas i flldersgrupper. I alla ildengrupper

utom tvi har

siledes kvinnorna en hogre sjukfrf,.nvaro iin rndnnen. Sjukfrflnvarons omfattning - totalt eller i relation till arbetstiden *2 - 684240

iir naturligtvis inte oberoende av den fri.nvaro, som har andra skiil tn sjukdom. Ju storre annan frflnvaro dt, desto mindre [r den del av den fcirv?intade arbetsdden, frin vilken man kan vara sjukfrinvarande. Vid hog annan frinvaro

kan man alltsfl vf,nta sig en ltg sjukfrflnvaro. Ett

sidant samband kan ocksi, spflras i diagram z. Siirskilt synes den stora omfattningen av annan frinvaro

bland min

i &ldersgrupperna rg-lz4

ir och zj-go ir ha pflverkat talen fcir sjukfrflnvaron. Diremot

torde

minskningen av annan frflnvaro efter 3o-flrsildern inte ha haft nflgon ndmnvird betydelse tor stegringen av sjukfrf,.nvaron i samma ildrar. Variationerna i annan frf,.nvaro ror sig hiir endast om nigon procentenhet. For kvinnornas del frireligger en klar tendens till med flldern minskande antal frinvarotillfilllen

och okande genomsnittlig frflnvarotid.

En motsvarande tendens finns iven for mflnnen, men den dt fcir dem svag och osdker. En dylik samvariation mellan fr&nvaro och fllder torde liksom nflr det i det fciregflende gillde

den totala sjukfrflnvarotiden

till en del sammanhiinga med en viss olikhet i fordelningen pt yrkesgrupper i olika ildrar.

Antalet frf,.nvarotillfiillen minskar inte endast

diirfor att man blir dldre, utan dven dflrfcir att man med stigande fllder uppnflr mer avancerade och ansvarsfyllda befattningar. Det foreligger flven en temligen klar tendens

speciellt fcir kvinnor-

nas del

till en med stigande fllder minskad andel karenstid av sjuk-

frinvaron.

Det var ju ocksi for de kvinnligu tjiinsteminnen som ten-

denserna till med ildern llgre antal sjuktillfiillen frinvarotillfiille over gb ir

och <ikande tid per

var klarast. Det f,r dock inte forrfln i ildersklasserna

som tendensen till liigre andel karenstid framtrflder helt

klart. Fcir mdnnens vidkommande [r sambandet ej sfl deciderat. For deras del sjunker andelen' karenstid till z4-zb-irsildern,

under bo% redan fr. o. m. medan motsvarande grlns for kvinnornas del ligger

vid gb-36 hr.

DEN PRIVATA

KO$IStIMTIONEN

I95O-7O

Pe uppdrag av 1965 flrs lflngtidsutredning har institutet utarbetat en prognos fcir den privata konsumtionen lr t4

rg?o. Arbetet f?irdigstiilldes

IDiagram 3, Den privata konsusr,tionens utveclrling f6r skilda varor och ti6nster l95O-7O Halvlogaritmisk skala

Kronor per capita

3 000 ,-2o

ss3S

\r.-

\,-

-ivsmedel

2 000 1 500

1 000

-tl-'

Jl4

-:i::

700

/ / / I

Bekliidr rd

500

/'-

300

Rekreat o n

c':'/'i;

;t3'

O v l rga varor o . tiiin steJ/,

-/'

../3'

JT /

400

/ /r

R " t )r2-

H u s h l l l s u ru stning

-/'

4*uru,d o. hygi

tIl

200

19s0 Anm.:

1955 Fdr

1960

1965

197019s0

tg64-7o motsvarar det liigre altemativet med zr,6% och det hiigre alternativet

konsumtionen

1955 en iikning

1960

1965

av hela den Pdvata

en dkning med r5,rl(.

under lret och har publicerats dels i lingtidsutredningens betdnkande (SOU 1966:r), dels i institutets smitryckserie (nr 35). IUl-skriften har titeln >Den prhnta konsurntionenrgjo-7o, och har fiirfattats av fil. lic. Giiran Albinsson och dipl. ekon. Gustav EndrCdi. Utdver vad som inglr i lingtidsutredningens betiinkande innehiller den en omfattande tabellbilaga, som utg6r en fortsittning pt institutets tidigare publicerade konsumtionsstatistik. Den iildre statistiken har emellertid pt mlnga punkter reviderats och utvidgats. r5

1970

Prognosen - som ?ir byggd pi vissa grundforutsiittningar befolknings-, pris- och inkomstutvecklingen

betrlffande

avser volymfrir?indring

och utgiftsandel for konsumtionens huvudgrupper.

Diagram E visar dels utvecklingen flren 195o-64 av konsumtionen per capita i fasta priser fcir huvudgrupperna, utfcirt i halvlogaritmisk

dels prognoser for

skala, vilket

rg7o. Diagrammet flr

har den fiirdelen att tillv?ixt-

takten direkt kan avlisas i kurvornas lutning. Tvfl prognosalternativ har utarbetats, grundade pe en irlig cikning av totalkonsumtionen per capita med s,b resp. Bo/o.Den totala privata konsumtionen, som f,,r 1964 uppgick till bg,g miljarder kronor, skulle enligt dessa prognosalternativ flr r97o bli 64,9 resp. 66,6 miljarder kronor. Enligt prognosen finns det tvfl huvudgrupper,

ndmligen livsmedel

och civriga varor och tjflnster, som har lflngsammare volymutveckling iin totalkonsumtionen, medan dvriga huvudgrupper har snabbare tillvilxt. Det huvudintryck, som diagram g gâ&#x201A;Źr, iir en pflfallande stabilitet i utvecklingen. Resor har hittills

under efterkrigstiden varit den mest expansiva

huvudgruppen och kommer att vara si flven fram till dock frflga om en avsevlrt minskad tillviixttakt.

rg7o. Det eir

Som en fdljd av friimst

bilismens genombrott 6kade konsumtionsvolymen fcir hela resegruppen under perioden 195o-64 med i genomsnitt 6,8% per flr. Fcir prognosperioden ry64-7o ir motsvarande procenttal b, r enligt det llgre alternativet och 6,2 enligt det hcigre.

T.OUNANDELEN OCII DIN TKONoMISKA UTvEcKLINGEN Institutets und,erscikning rcirande inkomstfcirdelningens utveckling har under flret slutfcirts. Forfattaren, fil. lic. Karl G. Jungenfelt, framlade den rp mars 1966 undersokningen som akademisk avhandling vid Stockholms universitet. Avhandlingens titel iir

"Liineandelen och den ekonomisha utaecklingen. En empirish-teoretish studier. Avsikten med underscikningen iir att beskriva och analysera utveck-

lingen av nationalinkomstens fcirdelning mellan e ena sidan ersf,ttnirg till produktionsfaktorn

arbetskraft (lciner, pâ&#x201A;Źrisioner och andra formi-

ner) samt i andra sidan ersiittnitg till produktionsfaktorn kapital (norr6

rnal forrflntning och foretagsvinst). Genom en omfattande bearbetning av otrika statistiska killmaterial

har det varit mrijligt att ber?ikna 16-

nernas andel av nationalinkomsten fcir varje ir fr. o. m. r87o t. o. rx,. rgbo. Undersokningen ticker pi detta sfltt den dominerande delen av utvecklingsfrirloppet frln en jordbruksdominerad ekonomi till vflra dagars hcigt industrialiserade samhiille. Den statistiska best?imningen av den utbetalda lonesummans storlek har byggts upp frfln ber?ikningar ftir enskilda produktionssektorer och materialet ger dlirfrir en beskrivning, inte bara av utvecklingen inom hela det samlade niiringslivet, utan d.ven inorn jordbruks-, industri-, transport- och tjflnstesektorerna var fcir sig. Undersokningens empiriska analys har koncentrerats till

den eko-

nomiska utvecklingens inverkan pfl inkomstfordelningen. For den kortsiktiga analysen iir det naturligt nog konjunkturproblemen

som domi-

nerar, medan den lflngsiktiga analysen behandlar problem inom den s. k. tillvixtteorins

domlner.

hur realkapitalbildning, fiiriindringar

Det iir alltsl

hlr

frflga om att studera

sysselsettningstillvdxt, teknisk utveckling och

i produktionsstrukturen

piverkar

inkomstfordelningen.

Den angivna problemstillningen betyder att institutionella fciriindringar av betydelse for inkomstfdrdelningen - t. ex. framvdxten av arbetsmarknadens organisationer - inte tas upp till behandling. Fcirutom nu nflmnda partier innehflller underscikningen en rent teoretisk diskussion av inkomstfordelningens besttmningsgrunder. Till den overvdgande delen utgor denna grundvalen fcir den empiriska analysen. Pe en punkt presenteras emellertid teoretisk analys som iir helt fristiende frin

den empiriska studien. Den problemsdllning

behandlas avser att belysa frigan verkas av tillviixttakten

huruvida

som d?irvid

inkomstfordelningen

pfl-

i samhiillsekonomin.

Diagram 4 utvisar de lingsiktiga fciriindringarna i arbetsinkomsternas andel av fririidlingsvirdet. I arbetsinkomster inkluderas fcirutom samtliga l<iner iven ert uppskaffat virde fcir de sjiilvstlndiga foretagarnas egen arbetsinsats. Sett <iver hela perioden iir utvecklingen inom de tre viktigaste projordbruk, industri och transport G pttagligt di-

duktionssektorerna

andel av fdrddlingsvirdet Diagram 4. Arbetsinkomstens tionssektorer uad.er perioden 1875-1945 Medeltal fdr tioflrsperioder

inom tre produ&-

Procent

Jordbruk

- - t - - - a 1

'-Industri

---

-- r-

:':.).:.=

:.*t* '

Transport

OL 1875

vergerande. Industrin

1900

1925

1945

uppvisar siledes en fallande andel fcir arbets-

inkomsterna, medan transportsektorn i st[llet har en stigande arbetsandel. Jordbruket intar en mellanst?illning med en tilmligen ofor[ndrad inkomstfordelning. I analysen uppfattas dessa trender som bestdmda dels av en starkt <ikad kapitalanvlndning

per sysselsattarbetare, dels av att produktions-

tekniken foriinclrats under den ekonomiska tillviixten. En nlrmare analys av kapitalbildningens verkningar visar att denna i sig sj?ilv tenderat att hcija arbetsinkomsternas andel av nationalinkomsten. Detta giiller genomgflende fcir de tre studerade sektorerna och ett utvecklingsfcirlopp utan teknisk utveckling skulle d?irfcir medfcira inkomstomfcirdelningar till arbetskraftens formfln. Emellertid har dessa tendenser delvis mycket starkt rnotverkats av den tekniska utvecklingen. Den besparirg av produktionsfaktorn

ar-

betskraft, som fdljt av den tekniska utvecklingen i industrin, ir si pass pfltaglig att den inte endast eliminerar verkningarna av kapitalbildningen utan iven ger arbetsandelen en starkt fallande tendens. Inom jordbruket

dr likaledes den tekniska utvecklingen arbetsbesparande,

dock inte i samma utstrflckning som inom industrin. De produktionstekniska forandringatna inom transportsektorn synes nflrmast vara neutrala i detta avseende, dvs. besparingen av arbetskraft och kapital har varit av ungeflr samma relativa omfattning. r8

Forskningsprojekt

SVENSK

INDIISTRI

und.er arbete

1966-80

presenterade i januari 1966 sin huvudraP' port usvenskekonomi r966-r g7o. Med utblick mot rg8o" (SOU r966: r). rg6b irs ltngtidsutredning

Institutet dr ett av de mlnga statliga och privata utredningsorg?o, som deltagit i arbetet med lflngtidsutredningen. Vfrr medverkan har friimst g?illt att kartleigga och analysera utvecklingstendenserna inom svensk industri. Den redogorelse for den framtida industriella

utvecklingen

som ltmnas i uredningens huvudbetiinkande [r baserad pfl institutets undersokningar. Det arbete sorn institutet utfdrt

publiceras i form av en huvud-

rapport och tre specialundersokningar. HuvudrapPorten

omfattar en

redogorelse fcir resultaten av den enkiitunderscikning, som institutet gjort rcirande foretagens planer fram till

rg7o. Till

redogcirelsen fcjr

dessa resultat har knutits en diskussion om friretagens mcijligheter att forverkliga de redovisade planerna. Derjdrnte omfattar huvudrapPor. ten en diskussion av den sannolika industriutvecklingen, branschvis under tg7o-talet. De tre specialrapporterna innehiller

totalt och

mer ingiende analyser av ut-

vecklingstendenserna inom varvsindustrin, stelindustrin samt skogsindustrin. Studien rcirande varvsindustrin publicerades redan under 1965 (re s. 7). De tvfl andra specialundersokningarna samt huvudraPPorten kommer att utges under vflren 1966.

Alllmiin

del

En Itti tun d erscikn in gen I enkiltundersokningen tillfrflgades hcisten 1964 ett urval om ca r 8oo foretag. Som urvalsram anvindes statistiska centralbyrins fciretagsre' gister. Frigorna gflllde foretagens planer fram till och med ry|o be-

Tabell 2. rtrr:s edrat riirande industrins

planer tg6g-?0

Arlig cikning ry6g-7o i gt" Bransch

Produktion 6

Syssels?ittning

9 7

4 2

3 3 3

7 6 2

Export 6 B

r20

9 500

r20

23 ooo

to I5

97 r03

e8 ooo r7 5oo r2 0()() 5 2oo -r5oo

-T

l2r

ro8 ro6

r27

7 o

Siffrorna

-I

5 5 3 9

-I

7 6

I -3

5 3 2

Okning av antalet anstiillda r963-7o

Bnrttoinvestering r 966/7o (Index: t964/65: roo)

7 IO

93 a

9o 9o 75 t::

500

5 300 8oo -2+oo 6 7oo 3 ooo 200 5 Boo 8oo 5 roo 6 ooo

ro6

r25 O(xt

baseras ej pi enkd,tsvar utan har uppskattats inom IUI.

triffande produktion, arbetskraft, investeringar, export m. m, De f<iretag som besvarat enkiiten svarar tillsammans fcir ca 6oo/o av samtliga anstillda och for omkring , It av industrins totala fciriidlingsviirde. De svarande >stcirre> foretagen (huvudsakligen fciretag med fler fln lbo anstelld") representerar ca 8go/o av den totala sysselsittningen inom nnotsvarande storleksgrupper. Resultaten av enkiten visar att industrin som helhet planerar att iika sin produktion med drygt 6oolofrln 1963 till tg7o, vilket innebf,r drygt T oioi genomsnitt per lr (se tabell s). Som jimforelse kan nflmnas att den flrliga produktionsokningen under den senaste femirsperioden 20

hade just denna storlek. Under hela tgbo-talet diiremot 6kade industrins produktion med endast ca 3t f z"/o per flr. Under flren 1964-65 berlknas industriproduktionen

ha okat med

$ammanlagt t6o/o. Detta innebir att produktionsokningen under 196otalets andra hiilft behciver bli ca I "/o per ir for att den fclr ry7o planerade produktionsnivin skall uppnfls. Fcir sysselsflttningen ger industrins sammanrtknade planer en dkning pfl totalt rgo/o, dvs. z% per flr. Riknat

i f,.rsarbetareblir detta

en okning rned rzbooo personer fram till

rg7o, Investeringsplanerna

visar sig vara mycket moderata. Medelnivin

1966-7o fcir bruttoinveste-

ringarna har angivits bti endast 6o/o hirgre 6n nivin

1964-65. Denna

siffra torde dock innebiira en visentlig underskattning av den kornmande utvecklingen. LJtfallet av foregiende lflngtidsutredning jiimf<ird med de aktuella planer tyder pfl detta. Sivitt man i dug kan se underskattades i r 96o lrs enkiit investeringarna med ca zoo/o. Det siffermaterial som kommit frarn i institutets enkit

avsett

att uttrycka de planer och bedomningar, som hiisten tg64 var aktuella inom foretagen. Det ml betonas att sammanstillningen av sfldana plan' siffror inte utgcir en prognos. Att utifrfln planmaterialet gcira en Prog' nos innebir bl. a. att nlrmare undersoka forutsiittningarna for feiretagen att kunna fcirverkliga sina planer. Man kan friga sig hur planerna passar in i den allmflnna samhiillsekonorniska utvecklingen under 1960talets senare hiilft, sflrskilt huruvida industrin kan tilnkas dra till sig sfl rnycket arbetskraft och kapital som fordras for att forverkliga Planerna. Man kan ocksfl friga sig om industrin har utsikter att finna avsiittning fcir den okande produktionen. Det kan vidare diskuteras om foretagens finansiella situation tillflter en expansion i den takt $om planerna anger. Diskussionen orn foretagens m<ijligheter att fcirverkIiga sina planer utmynnar i den slutsatsen att detta sannolikt icke kommer att bti mojligt. U taechlingen under t97o-talet Den utveckling, som de olika industribranscherna visat i virt land un'andra der efterkrigstiden,'har stora likheter rned den som iigt rurn i *3 - 664240

liinder. Internationella jiimfcirelser ger vid handen am den branschvisa produktionsutvecklingen f6ljer ett ganska ensartat monster i industrilinderna. De snabbast expanderande branscherna ir nflstan genomgflende den kemiska industrin, metallindustrin samt verkstadsindustrin (exkl. varven). Aven PapPers- och massaindustrin samt jord- och stenindustrin uppvisar som regel jemf<irelsevis hâ&#x201A;Ź expansionstakt. Inom rjvriga branscher diiremot gir produktionstillvixten vanligen relativt lflngsamt. Denna likhet i strukturutveckling industrilf,nderna emellan sammanhflnger givetvis med att forbrukningen av de olika branschernas produkter utvecklas likartat i alla ldnder; vid ekonomisk tillvflxt och rekniskt framfltskridande stiger fcirbrukningen av kemikalier och verkstadsprodukter snabbt, medan dlremot fcirbrukningen av livsmedel, textilier, kl2ider och skor vixer relativt lflngsamt. Forekomsten av internationell handel gcir visserligen att forzindringarna i fcirbrukningssrruktur och produktionsstruktur ingalunda behciver bli och heller inte blir identiska. De skillnader dtremellan som export och imporr ger upphov till iir dock ganska begrdnsade, ntr det gii.ller branscher pfl den aggregationsnivfl, som hiir redovisas.Ju liingre branschuppdelningen drivs desto strjrre blir dock skillnaclen mellan fcirbrukningsstruktur och produktionsstruktur. De vi har anlednitg tro, att det allmzinna utvecklingsmcinsreri forbrukningsstrukturen, som hittills framtrf,tt i industrildnderna, kommer att gcra sig giillande dven i framtiden, har vi ocksi anlednirg tro att produktionsstrukturens utvecklingsrnonster kommer att bli i stort sett detsamma som hittills. Det innebflr att vi fcir r g7o-talet kan vd.nta oss att det blir den kemiska industrin och verkstadsindustrin med ett frflgetecken fcir van'sindustrin som kommer att expandera snabbast och att livsmedelsindustrin, textil-, konfektions- och liderindusrierna kommer att tillvixa lingsammast. Tillviixttakten inom civriga branscher skulle de komma att ligga nflgonstans mellan dessa ytterligherer. En utveckling i enlighet med nu ndmnda mcinster skulle i stort sett innebdra en fortsdttning pfl tidigare trender. Derta betyder dock inte att vi fcir alla branscher kan tinka oss samma utvecklingstakt under C)

rg7o-talet som under innevarande decennium. Fcir vissa branscher kan vi tydligt skcinja kommande fciriindringar i trenden. Det giiller gruvorna, jiirnverken samt skogsindustrin. Fcir dessa tre branscher mflste rnan sannolikt riikna med betydligt lflngsammare tillvdxttakt rg7o-talet iin under rg6o-talet.

under

StAlindustrin Den svenska stfllindustrins utvecklingsmcijligheter under den nd,rmaste femtonflrsperioden samrnanhdnger mycket starkt med hur de institutionella fcirhflIlandena pfl vlrldsmarknaden fciriindras. Det nuvarande systemet innebf,r att de tullskyddade hemmamarknaderna i producentliinderna i viss mfln avsklrmas frin den av iiverskottskapacitet och tryckta priser karakteriserade vflrldsmarknaden. Detta medfcir att konkurrensen sflvil i Sverige som pi export flr mycket hflrd. Mot denna bakgrund kan man riikna med en fortsatt produktionsokning i svensk stilindustri endast om de svenska jiirnverken lyckas hilla det tekniska forspring man i dag tycks ha och om man genom specialisering och produktutveckling kan erbjuda produkter av annan typ fln den som passar fcir de stora massProducerande verken. Om Sverige pfl etl eller annat sdtt skulle inlemmas i den marknadsordning som rflder inom Kol- och stilunionen, skulle de i och for sig goda konkurrensfcirutsittningarna fcir stfllindustrin i Sverige kunna gcira sig giillande pi etr annat sdtt. Detta ir i mycket korta drag slutsatserna i institutets studie av framtidsperspektiven fcir svensk stilindustri. Studien inleds med en prognos av den svenska stilfcirbrukningen. Pe grund av konkurrens frfln plast och aluminium, men framfcir allt pi grund av <ivergflngentill allt ldrtare konstruktioner, beriknas <ikningstaken i stfllf<irbrukningen minska frin 5 t I ,% per f,.r under den senastefemtonirsperioden till mellan g och 4o/o per flr fram till r 98o. En kostnadsjiimforelse mellan svensk och kontinental/brittisk

stil-

industri ger vid handen att den svenska just nu har vissa fcirdelar pi r5.varu- och energisidan. Dflremot kan de svenska verken inte utnyttja de stordriftsfcirdelar som ger de stora verken i Europa, med en produk23

tion pfl 2-4 miljoner ton, liigre arbets- och kapitalkostnader. Det frire. faller troligt att dessa skillnader kommer atr bestfl under riverskfldlig tid eller i varje fall inte flndras till svensk favcir. Under i civrigt lika fcirhillanden skulle det skydd, som utgcirs av transportkostnad,erna och den lflga svenska tullen, vara tillriickligt frir att g<ira svensk stfltindusrri konkurrenskraftig

pfl sin hemmamarknad,. Om priserna pfl vflrldsmark-

naden genom ett starkt utbudsffyck pressas ned mot de rorliga kostnaderna vid de stora verken p& kontinenten, blir konkurrenssituationen svlrbemflstrad ocksfl i Sverige. Exportmarknaderna

fcir svenskt stil utgcirs i huvudsak dels av de stora producendenderna, som kompletterar sin egen tillverkning med import av specialprodukter, dels av grannlflnderna, som dven tar stora kvantiteter ordinflrt

stfll. Av specialprodukterna har vissa en mycket snabbt vd,xande fcirbrukning, sflsom t. ex. rostfritt stel, medan utvecklingen fcir andra produkter iir mera blygsam. Aven pfl exPortmarknaderna kan man nu rdkna med ett kiirvare klimat for de produkter som vuxit sig sfl stora att de bcirjat bli av intresse fcir inhemska producenter i koparlflnclerna. Med en okad specialisetitg

torde dock den svenska stilexporten

kunna hiivda sig vdl

iven i framtiden, men det dr troligt att iikningstakten kommer art sjunka. Med hiinsyn till de niimnda tendenserna mot en svagare marknadsutvecklitg och en skiirpt konkurrens bedcims det orealistiskt att riikna med en starkare <ikningstakt fcir stilindustrins

produktion fln bo/o per 1r, men eikningsmcijligheterna iir som redan nlmnrs beroende av den handelspolitiska utvecklingen.

Skogsind.ustrin Hur snabbt kommer skogsindustrin att expandera i framtid,en? Kommer den att pt llng sikt kunna uppr?itthfllla samma hciga cikningsrakt fcir produktionen som under den senaste tioflrsperioden? Vad iir det for faktorer, som iir avgcirande fcir expansionsmcijligheterna? Atr diskutera dessa och diirmed $arnmanhiingande frflgor flr syftem&let med institutets underscikning rcirande skogsindustrin. 24

Underscikningen avser primiirt perioden r 965-8o. Vid analysen delas emellertid denna period upp i tvl delar, dels rg6otalets senare hiilft, dels rgTo-talet. For den fcirra av dessaperioder bygger analysen till stor del pn de resultat, som frarnkomrnit vid institutet$ enkiit rcirand,e fcire. tagens planer. Bedcimningen av utvecklingen under rgTo-talet bygger pe analyser av Sveriges skogstillgingar samt vflra komparativa frirdelar inom skogsindustriema. I utredningen redovisas inledningsvis de senaste femton lrens utveckling inom skogsindustrin. Ddrefter redogors fcir de resultat, som framkommit

i IUI:s enkf,t, och diskuteras fciretagens mrijligheter att realisera de redovisade produktionsplanerna. Fcir att f.L hflllpunkter for den diskussionen upprdttas en virkesbalans och fcirscirjningsbalanser fcir trtvaror, rnassa och papper. Vidare gors kalkyler over vad ett fon verkligande av exPortplanerna skulle innebira

fcir de svenska pro-

dukternas marknadsandelar i Vflsteuropa. Begriinsningen av den inhemska rflvarutillgingen gor atr skogsindustrins expansionsmtijligheter blir starkt avhingiga av hur lflngt fcirddlingen drivs inom industrin. Hur stor del av den totala virkesfltgflngen, som kornmer att gfl till slgverken och hur stor del som kommer att gi till massafabrikerna, dr dfirfcir en central friga i sammanhanget liksom ocksfl hur stor del av massan, som kommer att fciriidlas till papper. Genom att de virden, som tillfcirs virket i de olika fcirfldlingsprocesserna i stort sett dr kiinda, kan beriikningar goras av produktionsvolymens beroende av for?idlingsgraden vid given virkesfltgflng. Der iir ocksfl m<ijligt att berdkna f<ir?idlingsgradensinverkan pfl behovet av arbetskraft och kapital. Inom ramen for ett par alternativa uppskattningar av den maximala skogsavverkningen flr r98o gors nflgra kalkyler av nu ndmnt slag <iver ftiriidlingsgradens inverkan pe produktionsvolym och behov av produktionsfaktorer. Skogsindustriernas framtida

expansionsmojligheter iir givetvis

zy-

hiingiga av utvecklingen av deras internationella konkurrenskraft. Denna i sin tur beror pfl hur virkes-, Ione- och kapitalkostnaderna utvecklas i vflrt land i j?irnf<irelsemed andra linder. Vid en bedomning d?irav kan man utgi ifrin att, itminstone i vflrt land, lcine- och kapitalkost25

naderna huvudsakligen best?ims av fcirhillandena av nlringslivet.

inom ovriga delar

Virkeskostnaderna, df,remot, miste anses bli bestimda

huvudsakligen av utvecklingen inom skogsindustrin. Virkeskostnaderna kommer diirfcir pfl ling sikt att i viss mfln fungera som en buffert, som tar stcitarna vid en ofcirminlig

utveckling av ovriga kostnadsposter.

Pe ling sikt kan de vintas tendera mot den nivfl, som vid g?illande priser pfl trd,varor, massa och papper, nfltt och jiimnt ger fcirriintning it industrins investeringar. Virkesprisernas buffertfunktion

gor att skogsindusuierna kan tdnkas

expandera, oavsett prisutvecklingen pfl deras produkter, si linge de ytterligare kvantiteter som fltgflr har ett positivt rotvd,rde. Skogsindustrins expansionsmcijligheter kan dflrfcir sigas vara beroende av den irligen avverkningsbara kvantiteten inom det skogsbestflndsom kommer att ha ett positivt rotvd,rde vid de framtida priserna pn trivaror, massa och papper. Hur det skogsbestind, som innehflller ett positivt rotvf,rde, fcirfrndras vid fciriindringar i virkespriserna vid fabriksporten ?ir diirfor, jfimte prisutvecklingen pfl industriprodukterna,

av avgcirande betydelse

i sammanhanget. Ju mer ifrflgavarande kvantiteter fciriindras vid for?indringar i produktpriserna, desto stcirre blir expansionsmcijligheterna i framtiden vid stigande produktpriser, men desto mindre blir expansionsmcijligheterna vid sjunkande produktpriser. Tekniskt sett finns betydande m6jligheter att genom intensifierad skogsvflrd cika tillviixten av skog. I vilken mfln dessa mrijligheter kommer att utnyttjas beror bl. a. pfl den ekonomiska avkastning, som de skogsvflrdande itgarderna ger. Hur stort virkesutbud, som pi ling sikt framkommer, beror dlrfor

i dubbelt mitto

pfl virkesprisernas utveck-

ling: ju hogre virkespris desto storre omrflde med positivt rotvirde och desto storre blir ocksi skogsvirdsinsatserna och diirmed fltervixten. Effekten av virkesprisernas utveckling kan modifieras av den skogspolitik som staten bedriver, exempelvis subventioner av skogsodlingsitgd,rder, bestlmmelser angiende tidpunkt fcir avverkning, reglering av flgarstruktur nl. m. Det som nu sagts giiller pfl ling sikt. Pe kortare sikt torde virkesprisernas buffertfunktion g6

vara ganska begr:insad. Vid kortsiktiga fluktua-

tioner i priserna pe industrins produkter torde det i fcirsta hand vara industrikapitalets forriintning

sorn varierar. En av anledningarna diir-

till dr att virkesefterfrflgan pfl kort sikt inte varierar inom siirskilt vida grf,nser, eftersom virkesefterfrigan

dr best?imd av den forefintliga

in'

dustrikapaciteten. Vid sjunkande produktpriser kan denna trogrorlighet hos virkespriserna verka starkt h?immande pn industrins produk' tion och dess expansionsmcijligheter. Omvflnt g?iller att trcigrcirlighet i virkespriserna vid stigande produktpriser tenderar att leda till inopti malt utnyttjande av skogen och till underoptimala skogsvflrdsinsatser.

KONSIIryITI ONSPRO GN O SER Studier av den privata konsumtionens utveckling har sedan ling

tid

tillbaka varit ett av huvudomrfldena fcir institutets forskningsverksarnhet. Ar ryb7 publicerades det omfattande arbetet ,Den privata konsumtionen i Sverige lggr-65u. Tre lr senare utkom skriften "IUI:s konsumtionsprognos fcir ir r g6b. En granskning och revidering. u I det ab bete som pigitt

de senaste iren har prognosperioden utstrdckts till

tg1o. Som framgf,.r av redogcirelsenpi s. 14 har nyligen en skrift pubticerats med titeln uDen privata konsurntionen rgbo-7o>. Det dr institutets avsikt att dven i fortsittningen bedriva forsknitg rcirande den privata konsurntionens hittillsvarande och framtida utveck' ling. I nu pflgiende arbeten har prognosperioden fcirllingts fram till ht rg1b.Resultaten kommer att publiceras successivtmed separata skriftbr f<ir var och en av de olika huvudgrupperna i den privata konsumtionen. Fclr ndrvarande flr arbetet koncentrerat tilt resekonsumtionen och beklidnadskonsumtionen. For dessa tvfl grupper lf,mnas i det fitljande en kort redogcirelse. Resekonsurntionen Resekonsumtionen har utvecklats mycket snabbt i Sverige. Det totala bflde egna och kollektiva transPortmedel personrransportarbetet har medriknade 47,g miljarder per flr.

<ikat frin

r8,? miljarder personkilometer ir

l95o till

1964. Detta motsvarar en genomsnittlig okning av 7o/,

gt"l -l

Tabell 3. Antal t&gresor t6rdelade pi avsâ&#x201A;Źnd lren 1949, 1960 och |,$64 rg4g

50- 99 r oo-r99 2oo-399

ro5B47 ro33r 5 733 3 325

4oo-699 7o,o-

2 350 63o

Totdt

r 964

64 46o 6 656 3 729 2 723 2 274

z8+

rz8 zr.6

80 626

Index rg6+ ( rg+g: loo)

Tusental resor

Km avstind

r- +9

196o

54 453 6 43o g 68g 2 903 2 555 882 70 9r2

5I '5 6erz 64,9 8 7' 3 r o8r7 I4oro 55'3

Persontransportarbetet har under hela denna period i starkt stigande grad utforts med egna fordon. Okningen av transportarbetet faller nd.stan helt pn personbilarna, sorn under periodens fcirsta hnHt delade denna cikning med motorcyklar

och mopeder, men sedan ensnmma

stfltt for denna utveckling. Persontransporter utforda med egna fordon har okat frin 5,9 miljarder personkilometer flr rgbo till 36,2 miljarder ir 1964. De har dilrmed okat sin andel av det totala persontransportarbetet frin gz till 77 %. Som f6ljd av denna utveckling har transporterna med kollektiva fiirdmedel ffltt fciriindrad struktur. Utvecklingen av tigresorna framgflr av tabell g. Mellan rg4g och 1964 minskade antalet resor kraftigt pn korta avstf;.nd. Nedgingen blev successivt svagare med lf,ngre reseavstind och pn lfrnga strlckor

over 4oo km

har antalet tflgresor

t. o. m. stigit. Under bilismens framryckningstid har resor med kollektiva transportmedel drabbats hirdast nir

det glller vissa korta resor och mellan-

distansresor. Lflngdistansresor med tflg och flyg och vissa lokala resor har dock kunnat hflvda sig biist i konkurrensen med egna bilar. Denna utveckling var i stora drag fcirutsedd ndr institutets forsta konsumtionsprognos utarbetades ir tgb7. Prognosen var byggd pf,,hypotesen att efterfrflgan pfl de kollektiva fiirdmedlens tjiinster bestiims fcirutom av inkomster ziven av biltatheten. Angflende bilffitheten

som

forklaringsfaktor har det ansetts naturligt att en person som flgde bil r8

Diagrane 5. I(onsumenternas 1955-64 r gbb lrs priser

utgilter

ttir resor ned kollektiva

flrdrnedel

{,ren

Miljonerkronor 1 500

X -

0 1955

x x:

Modetlvirden Faktisk utveckling

1960

1964

skulle ha l?igre utgifter fcir kollektiva resor f;n orn vederbcirande inte hade bil. Prognosmodellens fcirmiga att ufcirklar?e verkligheten framgflr av diagram b. Diagrammet visar att civerenssttmmelsen mellan modell och verklighet ir god. Den st<irsta avvikelse som forekommer

tg64

7,b%. Modellviirdena ligger dock fdr varje &r over de faktiska och awikelserna har haft en svag tendens att rika. Modellen ter sig tillfredsstlllande betriiffande fcir?indringarnas riktning.

Modellvf,rdena vi-

sar de faktiska fciriindringarnas riktning riltt. Diagrammet ger stod fcir den hypotes som tidigare prognoser varit byggda pfl, och det fcirefaller sflledesrimligt att byggu nya prognoser pfl denna modell. B ekliirl " adskon srrra,tion en Beklfldnadskonsumtionen i vflrt land har i stort sett utvecklats i takt med den totala privata konsumtionens utveckling. Situationen har varit

likartad i ovriga visteuropeiska liinder. Sambandet mellan inkomstutveckling och beklndnadsefterfrflgan [r pflfallande lika i dessa lf,nder. USA diiremot visar en nflgot annorlunda utveckling. Beklndnadskonsumtionen har dflr cikat betydligt lingsammare in den totala privata konsumtionen. Den l[gre okningstakten i USA kan till viss del bero pfl skillnacler i realprisutveckling. Realpriset har sllunda i USA sedan ryb4 sjunkit med ca Bo/o men i Sverige med ca rgo,/o.Med en realprisutveckling motsvarande den svenska skulle bekliidnadsvolymen i USA under f,.ren 19g4-62 ha cikat med upplt

rgo/o i stdllet fcir med rao/o. Skillnaden i

okningstakt mellan USA och Sverige skulle dflrmed till stor del ha reducerats. Trots

detta har uppenbarligen bekliidnadsefterfrigans in-

komstelasticitet i USA under den studerade perioden varit l2igre dn i Viisteuropa. E,n orsak till

olikheten i inkomstkenslighet dr den absoluta skill-

naden i bekliidnadsstandard liinderna emellan. Per capitakonsumtionen av textilier uppgir i USA till 16 n ry kg, vilket ir go ir 4oo/ohogre dn Sveriges rs kg per invtnare. Det iir i forsta hand pe den lilttare damkonfektionens omride, som Sverige ligger lflngt efter USA, lflt vara att klimat- och kvalitetsskillnader kan fcirklara en del. Fcir damstrumpor, skor och herrytterkliider

skulle vi emellertid ha uppnfltt ameri-

kansk konsumtionsstandard. En jemfcirelse mellan utgiftsbeloppen ir invinare

196o visar att utgiften per

fcir kl?ider och skor var g4 resp. zgo/o hogre i USA iln i

Sverige. Detta stlmrner v[l med den tidigare nflmnda skillnaden i textilfiberfcirbrukning

per invinare.

Utgiftsandelen for kliider och skor dr i USA 8,7o/otnot ro,4o/oi vflrt land. Dessa procenttal dr dock inte helt jiimfcirbara, pe grund av att den privata konsumtionssektorn i USA innefattar vissa utgifter, som i vflrt land iir offentlig konsumtion. Frf,.n prognossynpunkt dr det av storsta vikt att veta om den inkomstelasticitet som hittills ritt

i vflrt land kommer att besti under

prognosperioden eller om den kommer att minska som IJSA:s exempel antyder. Om den liigre inkomstelasticiteten i USA sammanh:inger rned 3o

landets hdgre bekliidnadsstandard, har vi fcir virt land.s vidkommande anlednitg att tro pfl en svagt sjunkande inkomstelasticitet i framtiden. Eftersom svensk bekliidnadskonsumtion i dug ligger lflngr under den amerikanska nivfln torde ernellertid forflndringen i elasticiteren ske mycket lflngsamt.

INPUT-OT,JTPUT-ANALYS Den av institutet och Stockholms universitet flr 1964 utgivna boken "The Production System of the Swedish Economy. An Input-Output Studyu forfattad av B. Htiglund och L. Werin innehf;.ller en beskrivning och diskussion av en produktionsmodell fcir det svenska niringslivet. I samband med arbetet hiirpi pibcirjades kompletterande studier av denna produktionsmodell, vilka nu slutfcirts. De omfattar frlmst problem som uppstir de en given teoretisk produktionsmodell konfronteras med empiriska observationer. I den nu aktuella studien visas pn ett detaljerar strt hur den metod, som anvd.ndesi den s. k. input-output-studien, automatiskt leder till ett aggregationsproblem, vari inglr aggregation over varor, anliiggningar och produktionsprocesser. Detta problem sammanhdnger med att varor llggs sarnman till varugrupper och att varje varugrupp antas bli producerad i en oforiindrad produktionsprocess. Den frflga som de instdller sig dr under vilka fcirutslttningar en sidan aggregarion kan genomfciras utan att den medfcir fel i f<irhillande till den givna teoretiska modellen. De sfldana fcirutsilttningar ej uppfylls i prakriken, iir det av vikt att fcirscika fh en uppfattning om storleksordningen av d,e fel sorn uppster. Bflda dessa frflgor behandlas i studien. Den senare studeras genom jiimfcirelse rnellan tre olika modeller, som skiljer sig flt endasr betriiffande graden av aggregation. Berikningar

av produktion

och itgflng

av olika varor gcirs fcir alternativa viirden pe slutlig efterfrigan

och

diirvid studeras de avvikelser som de olika modellerna ger. Vidare grirs en jirnfcirelse rnellan hflr erhillna tal fcir awikelse mellan modellerna och motsvarande tal, som erh8.llits vid en prcivning av en input-output-

modell for USA gentemot verkligheten. Det visar sig d?irvid att de fel som uppstitt genom agsegationen av den svenska input-output-modellen Ir av betydande storleksordning i jemf<irelse med de fel som konstaterades da USA-modeIIen prcivades gentemot observationer. Dflrav kan den slutsatsen dras att aggregationsproblemet i allmlnhet

spelar en

viisentlig roll fcir anvtndbarheten av en input-output-modell.

INDIISTRINS

FTNANSIERTNGSTOIIIIALLANDEN

I linje med institutets tidigare forskningsarbete betrfiffande industrins finansieringsfcirhflllanden pigir

fcir nflrvarande en underscikning av hur

dessa utvecklats under perioden 1955-6r. Undersokningen baseras pe ett slumpm?issigt urval om drygt goo storre industrifciretag. Uppgifter har hiimtats dels frin

fciretagens officiella flrsredovisninger, dels frin

primzirmaterialet tilt den s. k. vinststatistiken, som insamlas av statistiska centralbyrin. Fcir att klarliigga om nflgra vdsentliga olikheter i finansieringsfcirhflllandena fcirelegat mellan olika kategorier av fciretag har dessa fcirdelats pfl branscher, storleksgrupper och expansionsgruppâ&#x201A;Źr. Vissa delresultat frfln underscikningen har under flret publicerats i en artikel med titeln oNf,.gra j[*-

och stilforetags finansieringsfrirhil-

landen under senare flro $ernkontorets Annaler lg6b: 6), forfattad av civilekonom B.-G. Lciwenthal. De kapitalbehov, som ett fciretags investeringsverksamhet ger upphov till, overstiger i allmiinhet investeringarna i byggrader, maskiner, inventarier m. m. Vid en fortgflende investeringsverksamhet f<iljer vanligen flven <ikade kapitalbehov i form av stcirre kassa, storre kreditgivning, okad lagerhillning

etc. Vad som hiir med ett gemensamt namn

kallas omsdttningstillgflngar tenderar dfirfcir att vixa, de foretaget genom att investera uteikar sin verksamhet. Ett intressant problem i detta sammanhang iir hur foretagen fordelar sina kapitalresurser mellan investeringar och <ikningar av omsdttningstillgflngarna. De flesta fdretag kan fcirmodas arbeta med begrfinsad kapitaltillgflng 32

oâ&#x201A;Źh tvingas d?irfcir sannolikt att prioritera investering-

Diagrara

6. fnvesteringarn nettoOl"ning av omslttningstiltgtngar terna medel lren 1955-62 i 7Sg stiirre industrifiiretag

och ?,v â&#x201A;Źr-

Milioner kronor

2 500

2 000

1 500 Investeringar

t 000

500

19s5 56

arna framfcir en okning av ornsettningstillgflngarna. Uppbyggnaden av de senare fflr diirftir formodligen karaktflren av en restpost. Eftersom ett ftiretag i allrnflnhet torde ha begriinsade mcijligheter atr pe kort tid i ndmnviird utstrickning cika sitt sparande, blir mcijligheterna att oka omsiittningstillgtngarna

i h.tg grad beroende av foreragets mdjligheter att erhfllla externa medel (nettoupplflning samr nyemission av aktier). tlnder perioder med knapp kredittillgflng fcirefaller der troligt, att relationen mellan omsflttningstillglngarnas rikning och investering. arna minskar, medan foretaget vid en liittnad pe kredit- och kapitalmarknaden flter stiker fcirbflttra relationen. Det fcireligger diirfcir skiil att anta, att ett f<iretags fciriindringar av omsflttningstillgingarna starkt pflverkas av f<iriindringarna i dess externa medel. Denna hypotes, som sflledes innebflr, att omsd,ttningstillgflngar och externa medel forflndras tiimligen parallellt, har testats med empiriskt material. Underscikningen visar, att uppbyggnaden av omsdttningsrillg&ngarna dels har fluktuerat betydligt mer iin investeringarna, dels har utveckIats nistan helt i takt med nettodkningen av de externa medlen (se diagram 6). En avsaktning har med viss eftersliipning iigt rum huvu&

Diagrarrr

7' Trendutveckling tilfgAngar ocb dustrif6retag

Logaritmisk

f6r investeringiD, rnedel av externa

nettoiirrning Aren 1955-62

av otnsittningsi 769 st6rre ia-

skala Miljonerkronor 3 000 2 500 In

2 000

,-a"-

lN t-

I 500

kning 8v onlingstillgingar

/t-

,-tt ,-a"/

I 000

okning av rna medel

// -r,2

1955

sakligen under flr med stramt kreditliige medan cikningen tilltagit under ir med littare kreditsituation. Detta st<ider hypotesen, att foretagens uppbyggnad av omsettningstillgingarna

pe grund av prioriteringen av

investeringarna blir starkt beroende av tillgingen pfl externa medel och diirfor fluktuerar

betydligt mer iin investeringarna. Om trenden for

de olika variablerna berflknas finner man e andra sidan, att bide investeringar, netto<ikning av omsdttningstillgingar och nettodkning av externa medel haft sfl gott som samma utveckling (re diagram 7).

JORDBRUKSPOLITIKENS

MAL

OCEI MEDEL

Som utgf,.ngspunkt for den inom institutet pflglende undersokningen rcirande jordbrukspolitikens mel och medel diskuteras mfllsiittningen betriiffande fdljande fcirhillanden: r. Den inhemska produktionsvolymen (oberedskapsmflleto). z. Jordbruksbefolkningens levnadsstandard (rdet inkomstpolitiska me-

let,1. g. En effektiv anvdndning av tillgiingliga

resurser inom sflv?il jord-

bruket som samhflllsekonomin som helhet (ueffektivitetsmileto). 34

NIed en kortfattad historisk <iversikt av jordbrukspolitikens framvflxt och en diskussion av problemet mil-medel

inom jordbrukspolitiken

som bakgrund kommer utredningen att i s?irskilda kapitel behandla frirsorjnings- och beredskapsproblemen, inkomst och levnadsstandard i jordbruket, de samhiills- och foretagsekonomiska effektivitetsproblemen samt prispolitiken och dess uppbyggnad. Syftet med urredningen flr atr genom en diskussion av de jordbruksekonomiska fdrhflllandena ge err sakunderlag for den aktuella debatten och att peka pi de medel, som stflr till forfogande for att ni uppstfrllda mf,.I. En central friga iir varfcir foretags$trukturen inom jordbruket inte anpassar sig till de potentiella stordriftsfcirdelar sorn uppenbarligen finns. Vilka faktorer har verkac bromsande pi strukturomvandlingen? Fcirst och friimst foreligger betydande institutionella svirigherer fcir strukturomvandlingâ&#x201A;Źr, bland annat diirigenom att en storlekscikning fcir enskilda foretag dr beroende av marktillskott frfln den i andra jordbruk. I detta avseende skiljer sig problematiken i jordbruket frfln andra sektorer av ndringslivet. Pe andra omriden dr storleksutviclgning fcir enskilda fciretag i allmiinhet rn<ijlig utan det tving till fysisk sammanllggning av produktionsfaktorer

frfln olika enherer, som foreligger vicl arealutvidgnitg i jordbruket. Se t. ex. kan ett varuhus startas utan att fciretagaren behover samla ihop golvytor frfln nf,rbelligna smflbutiker. Svirigheterna vid fysisk sammanliiggnirg i jordbruket accentueras av att det ofta inte rdcker med att l2igga samman ett par enheter. Fcir att med utgflngspunkt frf,n nuvarande enheter bilda optimalt anpassade foretag krivs att ett stort antal, kanske ett tiotal enheter, lnggs s?.rr. mall.

Den mark sorn i praktiken har fristiillts har dessutom inre sflllan legat i skogs- och mellanbygder. Den har dlrfcir ofta varit, foga ?.rrvfrndbar ftir struktunationalisering, beroende antingen pi svag kvalitet eller pfl att angrdnsande enheter med forutsiittningar

fcir arealutvidg-

ning saknats.Utbudet av denna mark har sfllunda inte kunnat utnyttjas for arealutvidgnirg vid kvanrarande brukningsenheter. Ytterligare skiil till den llngsamma omvandlingen av foretagsstrukturen i jordbruket ligger i bristande kinnedom om stordriftsfordelar

och i otillrncklig foretagarskicklighet bland yrkesutcivarna fcir att kunna utnyttja dem. Bristerna hnrvidl"g sammanhinger med att forskning och informationsverksamhet inom svenskt jordbruk varit starkt fixerad till de storleksgrupper som jordbrukspolitiken bas- och normjordbruken.

sffillt i fcirgrunden, niimligen

Anda till pn sista tiden har existensen av

stordriftsfcirdelar t. o. m. starkt betvivlats frin jordbrukarhill. Eftersom optimala enheter kr[ver

en betydande kapitalinsats kom-

mer finansieringssvirigheter i minga fall att verka himmande pf;, strukturomvandlingen. Detta sammanh?inger i viss min med att familjefciretag ir den praktiskt taget allenaridande foretagsformen i jordbruket till skillnad frln

i mflnga andra niringar

med stora kapitalbehov. Fi-

nansieringssvirigheterna i jordbruket begr?insasemellertid av det srora antalet fcirmcigenhetsfigare,ofta med betydande fcirmcigenhet, som finns inom nflringen. Ytterligare en viktig foretagsstrukturen ir jordbruket.

forklaring

Denna trdgrdrlighet

och yrkesutbildningen logiska bindnitg

till

den lflngsamma iindringen av

bristande rorlighet hos produktionsfaktorerna

sammanhiinger rued flldersstrukturen

bland jordbrukarna,

rned individernas psyko-

till jordbruket, med bostadsbristen i tiltorterna etc.

Vidare har utan tvivel den forda jordbrukspolitiken

frirdrci'jt struk-

turomvandlingen. Detta giiller sflviil fcirvflrvslagstiftning och statlig tationaliseringsverksamhet som prispolitik.

Den statliga rationaliserings-

verksamheten har, i samspel med forv?irvslagstiftningen, under stdrre delen av efterkrigstiden varit inriktad pfl att tillskapa foretag av lo-so hektars storlek. Man har iinda fram till senare ir via fcirviirvskontrollen begrf,nsat tillkomsten med riktlinjerna till

av stcirre enheter, helt i overensstdmmelse

for politiken. Ocksfl de arealutvidgningar som ksmrnit

stflnd genom lantbruksnlmndernas

blygsamma. Detta giller arealutvidgnitg

medverkan har varit mycket

iven under r96o-talet, trots att reglerna for

liberaliserades vid rg5o-ta,lets slut. Se har exempelvis

medelarealen pe de brukningsenheter som strukturrationaliserats under medverkan av lantbruksndmnderna inte <ikat med mer ?in 3 t 4 hektar under rg5o-talet och med b e 6 hektar under fcirsta delen av 196otalet. Fcir jordbruket som helhet har medelarealen under efterkrigsg6

tiden endast <ikat frfln rz till effektivt sltt utnyttja

rO hektar. Fcir att pn ett nigorlunda kiind teknik fordras i dag ofta en areal om

roo till soo hektar. Prispolitiken begrinsar strukturomvandlingen genom att grira det mera attraktivt att stanna kvar i nflringen. Inkomststandarden har ndmligen f<ir stora grupper av jordbrukare heilits pi en nigorlunda jimfcirIig nivfl med inkomsterna i andra niiringar. Dessutom skapade milsd,ttningen i ry47 irs politik, och de strdvanden till inkomstlikstdllighet som kom till uttryck i senare prisuppgcirelser, fcirv?intningar hos jorclbrukarna orn att bas- och normjordbruket

skulle ge tillfredsstf,llande Iclnsamhet' Att nedliiggningen likviil under senare flr accelererat s4r1manhflnger troligen bI. a. med att det kommit att stfl alltmera klart fcir jordbrukarna att inkomstrnf,.let, sldant det formulerats i jordbrulcspolitiken, ej nfltts. Eftersom inkomstmilet g?illt arbetsinkomsten skulle politiken, om den lyckats, ha gett jordbrukarna en betydligt hrigre levnadsstandard f,n industriarbe tarna, pfl grund av jordbrukarnas kapitalinkornster och kapitalvinster. Med andra ord, om jordbrukspolitikens inkomstmil verkligen skulle ha uppnitts, si att den s. k. inkomstklyftan fyllts igen, torde nedliiggningen ha gfltt dnnu lflngsammare.

BOSTADSBYGGANDITS

KOSTNADSUTVECKLING

Byggtadskostnadernas utveckling har under senare tid varit en av de frfigor, som den bostadspolitiska debatten kretsat kring. Tiltfdrlitligheten i de officiella indexserier, som finns fcir byggradskosrnadernas utveckling, har ibland ifrflgasatts. Kritik har riktats mor slviil beriikningsunderlager som beriikningssiitter. Under efterkrigstiden har standarden betriiffande urnrstning, utrymme och miljci successivtforbiittrats i nyproduktionen av bostflder. Ett avsnitt i den inom institutet pigfrende utredningen om bostadsbyggandets kostnadsutveckling behandlar vilken kostnadshojande effekt dessa fcirhflllanden haft. I det foljande redovisas nflgra resultat som hittills framkommit i utredningen. I statsbel&nade flerfamiljshus steg byggradskostnaderna under pe-

rioden lgb3-63 med 4o"/o riknat per ligenhet. De den genomsnittliga liigenhetsstorleken okade under perioden, blir okningen i byggradskostnaderna liigre om man rdknar per ms uhyresytau. Riknat pfl detta sdtt steg byggttadskostnaderna med zgo/o under den angivna perioden. Fcirindringar har emellertid skett inte blott i utrymmesstandarden utan dven i liigenheternas och husens utrustning, miljo, bilplatsutrymmen etc. Reducerar man effekten iven av sfldana foriindringar, kan kostnaderna for en l:igenhet med o rgb3 flrs standard' fram till 1963 berilknas ha cikat med tgo/o. Berikningarna

av utrustnings- och miljriforlndringarnas

kostnadsutvecklingen har skett utifrin

effekter pn

vissa antaganden om standard-

forzindringarnas storlek och allmilnna forekomst. Byggnadsteknisk expertis har dnrvid varit inkopplad i arbetet. Standardfciriindringarna har fordelats pn tre huvudgrupper, nzimligen foriindringar som giillt lfigenheten, huset i civrigt samt miljcin. Resultaten av berfikningarna visar att forbittringarna utrustningen frin

i lflgenhets.

lgbS till

196g motsvarar 4o/o av den totala lflgenhetskostnaden hr l gb3. Den storsta delposten iir h?irvid forbilttrad kciksutrustning. F<ir huset i ovrigt (hissar, trappor m.m.) uppglr standardfcirbittringarna under den studerade perioden till z o/o av totalkostnaden rgb3. Fcir miljcifcirindringarna betriiffande iordningstellandet

slutligen, vartill

hor cikade krav

av bilplatser, lekplatser och grcinomrfl-

motsvarande procenttal ca 3 t I ,, sflledes en nilstan lika stor okning som fcir l?igenhetsutrustningen. den, ir

Bostadsstyrelsensbyggnadskostnadsindex visar uncler perioden lgb3-63 en <ikning pn g6%. Lcineposten i detta index innehflller endast de avtalsmiissiga lcinerna. Om indextalet korrigeras med hiinsyn till den faktiska loneutvecklingen blir okningen i st?illet b8%, siledes ert viisentligt hogre tal dn den ovan angivna kostnadsokningen per m2 ,hyresytau. Skillnaden sammanhdnger med att bostadsstyrelsensindex forutsdtter ofciriindrad produktionsteknik,

medan hir

anfcirda tal ?v-

speglar infcirandet av nya produktionsmetoder och material, cikad produktivitet m. m.

BoSTAogn ocn BoENourOnrrAaLANDEN I SVERIGE

1945-60

Med statistiska centralbyrin myndigheter pigir frin

och bostadsstyrelsen soln samordnande

inom olika institutioner i landet analyser av data

196o flrs folk- och bostadsrflkningar. Resultaten kommer att pre-

senteras i en serie monografier, varav wfl nirmast analyserar bostadsrikningen. Institutet har itagit sig att svara fcir en av dessa. Underscikningens syfte dr att studera dels bostadsbestflndets utveckling och sammansd.ttnirg, dels hushflllens fordelnirg olika slag, dvs. boendeforhillander&,

pe liigenheter av

och de forindringar

som skett

hiirvidlug under perioden 1945-6o. Vad giller bostadsbestflndetfinns data om bl. a. husens ilder, iigare och antal l[genheter i huset samt uppgifter om l?igenheternasstorlek och utrustningsstandard. Analysen av bostadsbestindets fcirdndringar kommer bl. a. att innefatta underscikningar av nybyggandets regionala fcirdelning. Av intresse dr t. ex. att se hur stort nybyggandet varit i olika delar av landet mot bakgrunden av folkmflngdsutvecklingen och det befintliga bostadsbestindets skick. Analysen av boendeforhflllandena kommer att ske med utgflngspunkt frin sidana faktorer som hushillens inkomster, migrationen olika orter emellan, forekomsten av bostadsbrist m. m. Tyviirr

saknas statistiskt

rnaterial som belyser boendekostnaderna. En analys av hur hyrorna pf,.verkar hushillens val av bostiider kan siledes inte foretas. En speciell aspekt av boendefcirhflllandena kan belysas genom ett studium av hushillskvoterna fcir olika grupper och vid olika tidpunkter. Med hushf,.llskvoten menas den procentuella andelen bostadsfcirestfi.ndare i en viss befolkningskategori. I diagram I visas hushfl,llskvoterna for olika ildrar och civilstind iren ry45 och 196o. Gifta sammanboende makar ingflr dock inte i diagrammet. Av denna kategori har i genomsnitt g8-gg % egen bostad och skillnaderna mellan olika flldrar och mellan de studerade f,.ren dr obetydliga. Ogifta och fcirut gifta, dvs. flnkor, iinklingar och frflnskilda, visar dilremot stora variationer i hushillskvoterna. Ett gemensamt drag fcir samtliga redovisade grupper dr den starka korrelationen mellan personernas ilder och hushillskvoternas hdjd.

Diagram

8. HushaUskvoter

lren 1945 och f960

Procent

100 Ogifto

a-t

20 Atder Procent

r00 Fiirut gifto

...' . ....- Kyinnor:1945

1960

30 Atder

Jiimfiirt med rg4b har ogifta i ildrarna under 40 ir genomgflende hogre hushflllskvoter r 96o. Denna fririindring ir mest pehglig fcir kvinnorna. I hogre flldersklasser har utvecklingen inneburit en siinkning av hushillskvoterna

fcir siviil kvinnor som mdn. Vidare gfiller att. yngre

ogifta kvinnor flr 196o uppvisar hcigre kvoter dn yngre ogifta min rnâ&#x201A;Źrflder fiir flldrarna over 45 flr. Bakom de presenterade riksmedeltalen dciljs stora regionala skillna-

dan det omvinda forhillandet

der i hushillskvoterna. Fcir ogifta miin iiver 4b er var 196o i tiitorter med minst s ooo invflnare hushflllskvoterna mycket hogre fln i glesbygden. 40

Aven 1945var kvoterna h6gre i kommuner av titortskarakter ftir denna grupp. Glesbygdskommunernauppvisade dn betydligt h6gre kvoter jiimfdrt med iivriga kommuner ftir lldrarna tiver 55 lr, en skillnad som i det nirrnasre fdrsvunnit 196o.F6r de ogifta kvinnorna var skillnaden mellan tetorts- och glesbygdsomrlden 196o [nnu stdrre iin fiir miinnen. Nir det giiller de f6rut gifta har f<ir kvinnornas del hushlllskvorema sjunkit i ildrarna go-5g lr, medan en kraftig hdjning skett i den hdgsta ildersklassen. Fdr m?innen iir fdriindringsm6nstrer i storr dersamma, men nedglngetr i kvoterna giiller samtliga ildenklasser under 65-irsflldern.

FORETA,GSBTSKATTNINGEN Institutets utredning om fdretagsbeskattningenbertir en friga, som pi senare ir viickt lagstiftarnas siirskilda inrresse i erckilliga liinder, niimligen frigan om beskatrningenav aktiebolagensvinster hos bolagen och deras aktieiigare. Mest sensationell har retbutvecklingen varit i storbritannien. Fram till april 1965har bolagsskattesysremer diir varit byggt pn den principen - slvitt avser den proportionella 'income taxl - att ett bolags inkomstskatt betraktats som ert slagskiillskatt, erlagd av bolaget frir aktieiigarnas riikning. som utdelningsinkomst f6r aktieiigarna har man behandlat inte bara nettoutdelningen utan ocksi den diirpi bel<ipande, av aktiebolaget erlagda skanen. Frln aktieiigarnasurr?iknadeskatt har sedan vid debiteringen dragits motsvarandeskattebelopp efter samma princip som vid t. ex. kiillskatt pi liin. Har den slutliga skatten und.erstigit den ber?iknadebolapskatten, har iiven restirution kunnat iiga rum. Endast i avseendepi den )profits tax', som bolagen diirutdver betalat pi sina vinster, har det varit frlga om en skatt pl bolagsvinsten som sfldan,utan karaktiir av fdrskott pi aktieiigarnasskatt. systemet har nu lagts om radikalt. r fortsiittningen fir storbritannien en bolagsskattefter i srort sett samma principer som sverige. Aktiebolagen flr som huvudregel skatta f6r sin vinsr som f6rut, men efter 4r

en skattesatsnflgot lflgre d,n summan av uincome tax> och uprofits tax>. Aktieiigarna flr

e andra sidan skatta for hela den mottagna utdel-

ningen utan hflnsyn till att motsvarande vinstbelopp redan en ging beskattats hos bolaget. Miirkligt

flr det onekligâ&#x201A;Źn, att denna engelska reform fciretagits sam-

tidigt som man i Frankrike lagt om sitt system pn sidant sitt, att det i hog grad liknar

det tidigare engelska. Nigon

skattehartnonisering

over kanalen ilr det tydligen inte frflgan orn. Inte heller inom EEC har harmoniseringen nitt liimpa den princip

lflngt. I Frankrike har man inte velat till-

fcir differentierad

bolagsbeskattnitg till

den ut-

delade vinstens fcirmin, som sedan ett tiotal flr g?illt i Tyskland, och som foreslagits norrngivande inom EEC av den s. k. ,Neumark-kommissionen>. Sedan ocksfl det liinge omdiskuterade holl?indska regeringsfcirslaget till

en sidan differentierad bolagsskatt tagits tillbaka, och

Belgien bestimt sig for en bolagsskattereform i riktning mot det nya franska systemet, kan man knappast sdga, att harmoniseringstanken gjort nigra framsteg, d.ven om de officiella uttalandena syftar till ett annat intryck. Enbart den omstflndigheten, att de utdelade bolagsvinsternas beskattning lindras, dr knappast tillricklig

for att betrakta de

franska och belgiska reformerna som en harmonisering. Den inom institutet pflgflende undersokningen avser frflrnst att analysera verkningarna av en differentierad bolagsskatt bl. a. pfl bolagens kapitalanskaffningskostnader. I detta sammanhang beaktas ocksfl de problem, som en omllggning

av skatten medfcir vid bedomningen av

olika beskattningsfltglrders effekt pfl foretagens planering, t. ex. frflgan om hur olika avskrivningsregler kan tdnkas pflverka fciretagens investeringsaktivitet. Intressanta aspekter pfl dessa problem ger den diskussion, som forts i Storbritannien betrfiffande sambandet mellan bolagsskattens hcijd och effektiviteten hos 'incentive>-regler av typen forcerad avskrivning eller investeringsavdrag. En l?igre bolagsskatt har ansetts fcirsvagaeffekten av sfldana regler i fcirhtllande

tilt ldget, nd.r bolagsskatten nominellt

hog. Detta ii.r i och fcir sig ett argument, som kan anforas inte bara nIr den hciga bolagsskatten helt eller delvis krediteras aktieligarna, utan 42

dven diir den efter tysk modell fcirbinds rned en liigre skatt pn utdelad vinst. Mot argumentet har frin regeringssidan i Storbritannien anmiirkts' att i varje fall de brittiska bolagen inte visat sig siirskilt pf,.verkbara i detta hflnseende, varfor inte mycket vore att fcirlora med en ld.gre, enhetlig bolagsskattesats.Diiremot kund.e man vinna den fcird.elen, att sjiilvfinansieringen med beskattade vinstmedel underlittades. Samtidigt som man gfltt in for att underl?itta sjnlvfinansieringen har man likviil sett ett problem i det verkliga eller pflstfldda missbruket hos fflmansbolag som inte delar ut en rimlig del av sin vinst. Fcir deras del har man genom en s?irskild straffbeskattnirg scikt framrvinga en skiilig utdelnitg. Sjelvfinansieringen har alltsi inte stimulerats rill vilker pris som helst- Inte heller har man velat gn sfl l&ngt i syfte att srimulera sjiilvfinansieringen , att de nincentive>-regler, som overtagits frin det gamla systemet, blivit helt meningslosa. Detta skulle t. ex. ha blivit fallet, om man tagit bort skatten pn den icke utdelade vinsten. Det dt naturligtvis av storsta intresse fcir den svenska diskussionen om bolagsskattens utformning, hur vf,.ra grannldnder fririindrar sina skattesystem. De aktuella reformer, som hiir nf,mnts, stiirker tyviirr intrycket av att lagstiftarna hittills fitt dtlig hjelp av finansverenskapen i frflgan om vilka l<isningar av problemet om bolagsskamensuppliiggning, sorn bilst tillgodoser de krav man frfln allminna synpunkter kan stiilla pfl bolagsskattesystemet.Det fcirefaller ndmligen inte som om det enbart eller ens i huvudsak skulle vara skiljaktigheter i de ekonomiska m&len, sorn kommit staterna att viilja sl olikartade skattepolitiska medel. Ovissheten om den verkliga inneborden av triiffade fltgilrder flr fortfarande rnycket stor.

TV-I'TVECKLINGEN

I SVERTGE

Under 6.ren rg5g-6e utarbetades inom institutet en serie oversikter <iver TVJicensutvecklingen i landet. Dessa rapporter, som utkom halvf,.rsvis eller kvartalsvis, koncentrerades pe det kortsiktiga hlndelseforloppet fcir sflviil faktisk sorn prognosticerad, urveckling. Vid utgingen av rg6b fanns over z miljoner TV-mottagare i lander,

vilket innebar att inte mindre in ca 7o"/o av landets hushill innehade TV, De fcirsiiljningen av nya TV-mottagare sedan en tid tillbaka dessutom huvudsakligen avser s. k. ers?ittningskop kan sjfllva introduktionsstadiet i den svenska TV-utvecklingen nu s?igasha passerat. Institutet har ansett det tiimpligt att nu utarbeta en sammanfattande oversikt over TV-utvecklingen i landet. Denna utrednitg, som pflb<irjats under iret, syftar inte enbart till en deskriptiv redogdrelse fdr utvecklingen utan avser flven att nirmare analysera TV-iigandets tillvlixt och spridnirg.

Fcirhopprringen [r diirvid att kunna liimna ett bidrag till

bl. a. forskningen om innovationsspridning. Forsknitg av detta slag flr av stort intresse inte minst fcir institutets arbete med prognoser for den privata konsumtionen av olika varugrupper. Fcir ett studium av innovationsprocessen erbjuder valet av TV-ngnodets spridnirg vissa fordelar. Fe nyheter torde i vflrt land ha uppnltt en sfl allmiin spridnirg pfl sfl kort tid. Genom televerkets kontinuerliga registrering av TV-licenserna finns vidare ett frirhillandevis

tillf<irlit-

ligt och l[ttbearbetat kiillmaterial. Undersokningen bestir av tvl huvuddelar, en deskriptiv och en teoretisk. I fcirsta delen liiggs huvudvikten vid en beskrivning av televisions?igandetssuccessivatillvdxt och spridnitg. Inledningsvis behandlas utvecklingen i landet som helhet och jemfcirelser gcirs med utvecklingen i andra liinder. Pe det >nationella planet> styrs utvecklingen till stor del av televisionsniitets successivautbyggnad. Det ir av intresse fcir det fortsatta arbetet att konstatera den genomgiende tendensen till hastigare tillviixt i ett omride ju senare introduktionen kommer, dvs. den tidpunkt de en TV-siindare uppriittas. Den TV-tethet som det i exempelvis Stockholrnsomrfldet tog nilrmare sex flr att uppnfl, tog i ornskoldsviksomridet knappt tvi flr och i Gellivare- eller Haparandaomridet ca ett ir. Genom att studera en del av landet med likartade mottagningsforhillanden

har det varit mdjligt

att i detalj folja tillvflxt- och sprid-

ningsforloppet. Som underscikningsomrflde valdes Viistergcitland. T[torterna visade sig diirvid spela en viisentlig roll i spridningsfcirloppet. Pe ett mycket tidigt stadium i utvecklingen var TV-tatheten, dvs. an-

talet mottagare per roo hushill, inte stcirre i dtorterna iin i minga andra delar av unders6kningsomridet. Direfter iikade emellertid rvtdtheten genomgiende betydligt snabbarei tiitorterna iin i glesbygden. Pi kartor och profiler iiver TV+itheten framtriider tiitortsmdnstret tydligt. Till en bdrjan iir de relativa skillnaderna mellan TV-tiirheten i tetorter av olika storlek och glesbygdbetydande.Efterhand utj?imnas de relativa skillnaderna. Fullt tydliga skillnader kvarstlr dock under hela den undersdkta perioden. Ett mindre landsbygdsomride i en annan del av landet, med tvi mindre trtorter, har ocksi undersdkts.omrrdet omfattar tvfl.kommuner med ca e 3oo hushill, av vilka drygt 6g% hade TV viren 1965. Krillmaterialet till denna delundersdkning har insamlats genom hushillsintervjuer och det har dlirigenom varir miijligt att i detalj f6lja sprid. ningsfdrloppet. Denna mikroundersdkning har lfimnat intressanta bidrag till kunskapen om sjiilva spridningsmekanismen. r den teoretiska delen av underxikningen analyserasnigra av de faktorer som kan antas ha plverkat TV-utvecklingen. Huvudintresset dgnasflt frigor kring informationsspridning i socialt och geografisktavseende.rnledningsvis presenterasresultat frin den omfattande litteraturen om innovationsspridning. vidare diskuteras nfigra teorier och modeller, vilka utvecklats inom olika grenar av konsumtions och innovationsforskningen.vissa hyporeserr6rande spridningsfdrloppet kan testas med empiriskt material. Detta giiller exempelvis betydelsen av sidana variabler som inkomst, ilder, hushillsstorlek och hushlllssammansiittning.

SVENSK DISTRIBI'TTONSUTVECKLING Under efterkrigstiden har distributionen genomgitt en stark omvandling, karakteriseradav nya institutioner inom varuhandeln och av fiirlindringar i teknik och fdrdelning av arbetsuppgifterna.Den unders<ik ning av distributionens utveckling i Sverige,som pigir inom institutet, sriker beskriva och nllrmare analyseradessafdriindringar sedan rg5o. utredningen knyter diirvid an rill en tidigare inom institutet utfcird 45

studie, nlmligen

den lgbs publicerade boken 'Svenskt distributions-

vf,senden,fcirfattad av Roland Artle. Distributionen nlring.

begrinsas institutionellt

De omfattande fciriindringar

girna

till varuhandeln som

som har iigt rurn i arbetsfcirdel-

ningen mellan tillverkare, varuhandel och konsumenter medftir att i en underscikning av distributionens omvandling htnsyn mflste tas till den funktionella

aspekten. I undersokningen flr

d?irfdr analysen av

fciriindringarna i arbetsfcirdelningen inom det svenska distributionssy$temet en central plats. Fciriindringarna inom varuhandeln har varit betydelsefulla och omfattande. De anpassningsproblem som uppstfltt pn grund av stigande efterfrflgan och stigande produktivitet i tillverkningsledet har varit svira att losa fcir minga foretag inom varuhandeln. Anpassningen kan inte i sin helhet tas upp i denna utredning, eftersom bristen pfl kellrnaterial dr synnerligen stor. I undersokningen ingflr som en viktig del en analys av anPassningen till kostnadsokningar. Inom varuhandeln f,r arbetskraften den viktigaste produktionsfaktorn och den svarar vanligen frir 6v7o% av detalj' handelns kostnader (exkl. r'arukcipen). Detaljhandeln [r diirftir mycket kiinslig for for?indringar i lonerna. Pe kort sikt iir mcijligheterna till substitution med andra faktorer inte stora. Om alla foretag inom handeln vore homogena i alla avseenden, skulle den naturliga anPassningen till en lcineokning vara en enhetlig hdjning av konsumentpri' serna. Existerande olikheter i kostnadsstruktur motverkar emellertid etr sidant enhetligt monster. Fciretag som han stordriftsfcirdelar blir benigna att hcija priserna mindre fln vad, som svarar mot kostnadscik' ningarna for att diirigenom uppni storre volym. Det zir troligt att lonehojningarnas effekt pe sffukturomvandlingen inom handeln har blivit storre under senare ir, eftersom stordriftsfordelarna successivt okat. Varuhandelns produktivitetsutveckling bestilms inte endast av an' passningen till interna kostnadsforiindringar utan ocksfl i hcrg grad av sfldana faktorer som befolkningsutvecklingen, urbaniseringsgraden, koP' kraftsfor?indringar, konsumenternas inkopsvanor m. m. Foriindringar i dessa faktorer pflverkar naturligtvis distributionssystemets utfotmning. 46

Den cikade ktipkraften skapar mrijligheter fiir utnyttjande av stordrifrsfrjrdelar.

okad

urbanisering

fir

samma effekt. Produktivitetsutveck-

lingen inom varuhandeln som helhet liter sig emellertid inte sfl lfltt belysas, eftersom tillgiinglig

statistik inte insamlats speciellt for detta

iindamll.

FINAI\TSIELLA BESTAryTDrINGSFAKTORER PRTVATA IIIVTSTTRINGARNA

TOR

Avsikten med denna underscikning flr att studera hur industrifciretagens investeringsbeteende pflverkats av den finansiella miljcin och for?indringarna i denna. Underscikningens huvudsyfte dr att studera i vilken utstrf,ckning skillnaden mellan rapporterade investeringsplaner och faktiska investeringar kan forklaras av lf,.nemcijligheterna pi kreditmarknaden och hur rnycket som kan tflnkas bero av andra faktorer. Av speciellt intresse [r att studera i vilken utstrlickning en sklrpnirg penningpolitiken

kunnat neutraliseras via omliiggningar av finansie-

ringsfonnerna, exempelvis i riktning Frflgan flr hiirvid

mot cikad nyemission av aktier.

i vilken utstrflckning dylika fltglrder

inverkat pn

foretagens m<ijligheter och vilja att realisera rapporterade investeringsplaner. Som ett kornplement till

detta analytiskt inriktade

studium

kornmer industrisektorns finansiella utveckling att belysas mot bakgrunden av en redogrirelse frir konjunkturfcirloppet

och den under

underscikningsperioden frirda ekonomiska politiken.

En civersikt civer metoder och resultat frfln det omfattande empiriska arbete - dfl frnmst i USA

som bedrivits inom dmnesomridet under de senaste frren

ingflr dven i underscikningens syfte. Slutligen kommer ocksi en samrnrnstdllning och provnitg

att gciras av tidigare gjorda frirscik i vflrt land

att uppskatta konjunkturpolitikens

effekter.

Det statistiska underlaget har hiimtats frin

flera olika he[.

tagens rapporterade investeringsplaner och motsvarande utfall,

Fciresom

under en lflng fdljd av flr insamlats av kommerskollegium och, frin flr rg6e, av statistiska centralbyrfln, kommer att utnyttjas. Vidare anvdnds en omfattande samrnanstiillnirg av finansiell statistik civer industrisek-

civer foretagens sparandeutveckling er-

torn, varvid branschrppgifter

hfllls frf,.n statistiska centralbyrins s. k. vinststatistik. Frf;,n den organiserade kreditmarknadsstatistiken har sammanstflllts data civer foretagens externa finansiering via bl. a. obligationsmarknaden, aktiemarknaden och affeirsbankerna. Genom en kombinerad tppr?ikning och kedjning av urvalsdata frin

en tidigare och en nu parallellt pigflende IUl-under-

sdkning (r. s. gz) med statistiska centralbyr&ns nyligen pibdrjade statistikinsamling

civer fciretagens finansiella tillgflngar och skulder kan

dessutom ett visst

ehuru nigot osikert

grepp erhlllas d.ven over

branschgruppernas likviditetsutveckling och inbcirdes kreditgivning. Det ?ir hiirvid sirskilt angeliiget att kunna empiriskt belysa den ogre marknad'

av inbiirdes krediter mellan fciretagen utanfor kreditinstitutens

ram, som tycks frirekomma under perioder med en starkt itstramad organiserad kreditmarknad. Som underscikningsperiod har valts f,ren r 95o-63. Investeringsrnaterialet finns for denna period tidsfordelat bide pfl byggnads- och maskininvesteringar, vilka kommer att studeras separat. Detta iir angelflget eftersom dessa tvfl slag av investeringar pflverkas i olika hâ&#x201A;Ź

grad av

for?indringar i de finansiella faktorerna.

EKONOilTISK

TILLVAXT

I SVERIGE

Undersokningen rcirande ekonomisk tillviixt strirre internationellt

ingir

som en del i ett

forskningsprojekt. Utom frfln Sverige deltar fors-

kare frfln USA, Storbritannien, Frankrike, Tysklard, Italien och Japan och projektet syftar ytterst till en jiimfcirande studie av den ekonomiska utvecklingen i dessa liinder. Sverige kom med i projektet i bcirjan av 1965, drygt ett ir senare dn de <ivriga linderna. De olika studierna finansieras huvudsakligen av Ford Foundation via Social Science Research Council, USA. Den svenska undersokningen kommer i huvudsak att omfatta den ekonomiska utvecklingen sedan flr tgso. Att studien inte behandlar utvecklingen under tidigare ir ansetts vara tillrlckligt 48

beror pfl att tillgiinglig

statistik inte

tillfcirlitlig for den avsedda analysen.

Avsikten dr att dela upp underscikningen i tvfl delar, en deskriptiv och en analytisk del. Den deskriptiva delen ko,mmer att innehfllla en tiimligen ingi,ende redogorelse for den ekonomiska utvecklingen. Denna illustreras diirvid med data fcir utvecklingen av traditionella ekonomiska storheter som produktion,

sysselsittning, investeringar, export, import

etc. Aven utvecklingen av institutionella

och politiska f<irhflllanden

kommer att behandlas, dock endast i den rnfln de varit av vikt fcir clen ekonomiska utvecklingen. I den analytiska delen av underscikningen skall tillvZixtprocessen fcirsoka forklaras. Intresset riktas i ftirsta hand mot produktionens utveckling, varvid skillnaderna i <ikningstakt under olika perioder uppmd.rksammas.Som fcirklarande faktorer betraktas sidana variabler som den ekonomiska politikâ&#x201A;Źr,

exportefterfrf,.gan, konsumtions- och investe-

ringsbendgenheterna och befolkningstillvflxten. Ett problem iir att definiera och kvantifiera dessavariabler sl att de liimpar sig fcir empirisk analys. Ett annat svflrlcist problem iir att sambandet mellan de niimnda variablerna och tillviixtprocessen ?ir omsesidigt. Se t. ex. fciriindras den ekonorniska politiken eller konsumtionsben?igenheten vid fciriindringar i inkomsten. Analysen av produktionsutvecklingen kommer att goras stegvis. Fcirst fcirklaras fciriindringar produktionsfaktorerna

i produktionen och direfter

utifrin

givna fciriindringar

fcirklaras fcir[ndringarna

tionsfaktorerrla. Det forsta steget innebflr bl. a. berikningar

i produkav olika

produktionsfunktioner. Hittills har arbetet inom institutet i huvudsak inriktats pfl denna punkt. Fcir industrins del har siledes produktionsfunktioner

beriknats fcir perioderna rgs z-gg och rgt47-63. Beriiknirg-

arna g?iller sivll

industrin

i dess helhet sorn de olika industribran-

scherna. Utgingspunkten duktionsfunktion i funktionen ingir

for dessa beriikningar utgors av en aggregerad proav s. k. Cobb-Douglas typ. Som forklarande variabler kapitalstocken och sysselsdttningen.Vidare har till

funktionen fogats en trendfaktor, som inrymmer effekten av alla andra produktionspiverkande

faktorer in arbetskraft och kapital.

Svflrigheten vid dylika beriikningar dr att erhilla

ett mfltt pe ut-

Ta.beU 4. Iadustrirs lrliga produktioasii&niag degg beroende av olika lalrtorer

Area 1922-39 ocb 194?-fr1 ocb

ArUg produktionsrikning i % diirav hiinftirlig till Period

r 922-39 r9+749

Totalt

cikad arbetsinsats

rikad kapitaliruats

trendfaktorn

5r4

l18

2rQ

rr5

or5

r14

2to

Ftiriindring av antalet arbetsstillen o7o Per ir

3'3

- rt7

vecklingen av kapitalstocken. Se dr fallet inte minst av den anledningen att det i produktionsfunktionen

inte iir friga

om det existe-

rande utan om det utnyttjade kapitalet. Problemet har emellertid losts pfl det settet att inkomsten av kapital, deflaterad till konstant prisnivfl, har anven$ som mett pe kapitalinsatsen i stiillet fcir kapitalstocken. Resultatet av berfikningarna avseendeindustrin i desshelhet lterges i tabell 4. Man ser der att produktionscikningen var stcirre under mellankrigsperioden fln under perioden efter andra virldskriget. Enligt tabellen fi,r denna skillnad mellan perioderna i fcirsta hand tillskrivas arbetsinsatsenmen i viss min ocksfl kapitalinsatsen. Dziremot har trendfaktorn betytt mera fcir produktionsutvecklingen under efterkrigstiden frn under mellankrigsiren.

Under de tvfl perioderna svarade denna

faktor fcir ung. 50 resp. goo/o av den irliga produktionsokningen. Beriikningarna har vidare givit vid handen att produktionen

var

mera klnslig fdr fciriindringar i faktorinsatserna under efterkrigstiden fln under mellankrigsflren. Detta kan tolkas sfl att produktionsskalan pflverkat avkastningen olika under de tvfl perioderna. Stordriftens frirdelar har kommit till uttryck starkare efter andra viirldskriget dn under rgso- och rg3o-talen. Ett visst bel?iggfor detta fflr man om man ser pfl utvecklingen av antalet arbetsst?illen. Enligt tabell 4 har detta antal minskat efter andra viirldskriget, medan tendensen var den motsatta under mellankrigstiden.

GODSTRAI\ISPONTEIiNAS Institutet

HRAIVITIDA

UTVECKLING

har under fuens lopp vid flera tillflllen

iignat uansport-

sektorn viss uppmf,rksamhet. Tyngdpunkten

har dflrvid legat pf pâ&#x201A;Źrsonbilismens exPansion och framtida utveckling. Godstransporterna har errellertid iiven blivit foremll fcir studium, senasr i den f,r 196g utgivna boken rlastbilstransporter i Svetigr 195o-6rr, fcirfatrad av fil. lic. Lars Kritz. I en inom institutet helt nyligen pfib'<irjad utrednirg

kommer gods-

transPorternas utveckling flnyo att behandlas. Utredningen blir klart prognosinriktad

och syftar frflmst till en beddmning av lastbilstrans-

porternas framtida utveckling. Arbetet utfcirs delvis pi uppdrag av den statliga viigplaneutredningen, vilken tillsaftes flr 1964. Under

efterkrigstiden

har

lastbilstransporterna utvecklats rnycket

snabbt, Det dr utredningens uppgift att s<ika klarliigga vilka fcirursimningar som finns for en fortsatt expansion. Det vore d[rvid cinskvflrt att kunna analysera fcirhtllandena f<ir olika huvudgrupper av varuslag och trafiksl"g. Bristen pfl statistiskt material begrflnsar ernellertid mdjligheterna till

en analys efter dessa linjer.

Genom speciell material-

insamlitg torde det dock vara mcijligt att nd.rmare behandla transportutvecklingen inom vissa viktigare sektorer sflsom transporterna av petroIeumvaror och skogsprodukter. Vidare flr det utredningens avsikt att nd,rmare studera utvecklingen av den s. k. fjiirrtrafiken. av transporter synes konkurrensfiirhillandet

Fcir detta slag

lastbil-jiirnv?ig fordra en

ndrmare analys. I anslutning h?irtill finns det ocksi. anlednirg att soka bedcima vilka effekter pfl litet lflngre sikt som det successivagenomfrirandet av den nya trafikpolitiken

kan fe.

Ovrig verksamhet

INDIISTRIELL Industriell produktion,

mANADSSTATISTIK

minadsstatistik med uppgifter och diagram civer industriutrikeshandel m. m. ha1 sammanstiillts och utsflnts varje

mflnad. Statistikrapporter med kortfattade oversikter <iver utvecklingen inom viktigare branscher har publicerats i tidningen Arbetsgivaren.

DET EKONOMISKA

LAGET

Pfl uppdrag av Svenska Arbetsgivarefcireningen har liksom tidigare flr tre rapporter utarbetats rcirande den aktuella konjunkturutvecklingen. Dessa har publicerats under titeln >Det ehonomiska liiget" och har ?nvilnts som informationsmaterial

inom foretagsnd.mnderna.

I varje rapport har den svenska ekonomin analyserats mot bakgrund av en redogcirelse fcir konjunkturlflget

i utlandet och de i fcirsta hand

i Fcirenta staterna, Storbritannien, Vd,sttyskland och Frankrike. Utveck. lingen i Sverige har behandlats utfcirligt i frflga om industriproduktion, sysselsettning, investeringar, utrikeshandel och ekonomisk politik. I samband med utarbetandet av den forsta och tredje iiversikten har siirskilda sakunderlag fnrdigstdllts, avsedda att ligga till grund fcir de bildband med tal, som under namnet uEkonomisk virjournal'

resp.

uEkonomisk hostjournal,' utges av Svenska Arbetsgivareforeningen fcir visning vid fciretagsnimndernas sammantrdden.

6vnrer Flera av institutets medarbetare har i mf,.nga sammanhang medverkat som foredragshillare, exempelvis vid kurser och konferenser. I allm[nhet har dessa frarntrddanden, liksom utarbetandet av tidskriftsartiklaL haft anknytning till publicerade eller pflgiende utredningar inom in52

stitutet. De flesta foredragen har berrirt nigot av foljande d,mnesomriden: konsumtionsprognoser, industrins framtida utveckling, arbetsmark' nadsfrlgot, foretagsbeskattning samt bostadspolitik. Institutet har under flret varit representerat i tvfl arbetsgrupper inom statistiska centralbyrfln, varav den ena forberett hushflllsbudgetunderscikningen lgOZ och den andra sysslat med inrikeshandelsstatistiken. Institutets chef, professor Bentzel, har under iret varit ledamot av utredningsrfldet och farniljeberedningen. I{an har vidare deltagit som sakkunnig for iiversyn av den samhii,llsvetenskapliga utbildningen.

Fil.

lic. Karl G. Jungenfelt har under flret varit expert inom den skogspolitiska kommittCn, fil. lic. Lars Kritz har som expert bitr?itt den trafikpolitiska delegationen och fil. dr Ynrye Aberg har som expert deltagit i rgOB f,,rs arbetstidsutredning. Professor Bentzel utnf,mndes under flret till professor i nationalekodenna tjiinst den I juli

nomi vid Uppsala Universitet. Han tilltriider 1966. Till

chef fcir institutet frfln niimnda datum har styrelsen utsett

ekon. dr Lars Nabseth.

Skrifter utgiona an lndustims (Jtredningsirxtitut* Ldneandelen och den ekonomiskautvecklingen. K. G. Jungenfelt (1g66) 278s. 35: Lokaliseringsfdriindringar inom svensk industri iren 195z-6o. G. Tdrnqvist (rg6+). 163 s. 2$gReklamens ekonomiska roll. G. Albinsson, S. Tengelin och K.-E. W?irneryd (rg6+). 276s. 3 5 :Arbetskraftensrcirlighet. B. G. Rundblad (tg6+). z69 s. JJ. The Production System of the Swedish Economy. An Input-Output Study. B. Hdglund och L. Werin (1g63).z?g s, 2 J :Lastbilstransporteri Sverige 1950-6r, L. Kritz (rg6g). zzo s. 30:Den offentliga sektorns expansion E. H66k (rg6z). S7z s. 45i Svenskpopuliirpress193r-6r. G. Albinsson (r96e). r97 s, 252Framtidsperspektiv f6r svenskindustri. f. Wallander (196z). 186 s. Lftgingen. r 5 :L6nedkningarsverkningar. L. Nabseth (196r). 344 s. J). Svenskverkstadsindustri.G. Albinsson (196r). eo5 s. Utglngen. 25i Industrifdretagetsproduktionseffektivitet.E. Ruist (196o). ro8 s. z oi Smdtrychssgrien r 966 35. Den privata konsumtionen rgso-?o. G. Albinsson och G. Endrddi. +7 s.

rzr-

r 965 34. Viirldens handelstonnagebehovoch svensk varvsindustri 1964-8o. G. Norstr6m. r5z s. rS: 93. An empirical study of labour reallocation gains in Sweden between r95o and tg6o. G. R. Osterberg. 34 s. 5 :| 9 64 32. Inkomstfdrdelningen under efterkrigstiden, En studie av l6neandelensutveckling. L, Frid6n. 53 s. 3r. N&gra konsumtionsteoretiska grunddrag samt Prognosrnetoderoch statistiskt material. - Utdrag ur rDen privata konsumtioneni Sverige r93l-65r (rgS?).86 s. 3O. The locational decision from the point of view of the individual company. A. Danielsson.4r s. 29. Raw materials in international trade. K. G. Jungenfelt. 25 s.

6: -

5: 50 +i+t-

r963 28,

Ofientliga utgifter r913-S8. En sammanfattning expansionD (r 96z). So s,

av tDen offentliga sektorns 5: -

t 96z 27,

Bostadsbristen. En studie av prisbildningen zel, A. Lindbeck och I. Stihl. ro9 s.

26.

Sveriges handelspolitiska renstam Linder.

alternativ:

pl bostadsmarknaden. R. Bent-

8:-

Den ekonomiskainneb6rden. S. Bu-

z+ s.

42-

zS, Verkstadsindustrins maskinkapital. En studie av dess sanrmans?ittningoch av rnaskinersli{drande och d6drr.J. Wallander, r ro s. rz?So * Hdr har upptagits de senaste drens bublihationer. En fullstdndig fdrtechning han erhdllas pd begtiran.