I N DUSTRIE NS UTRE D NINGSINSTITUT
lir en fristiende vetenskaplig forskningsinstitution grundacl lggg av Sveneka Arbetsgivarefiireningen och Sverigee Industriftirbund. Att bedriva forskning riirande ekonomiska och sociala ftirhillanden av betydelse ftir den indugtriella utveeklingen. Wrksamhet Euvudilelen av arbetet inom institutet Hgnas it lingsiktiga forakningeuppgifter. Ma,r siktar herrid tiu ett studium av ile grundliigganile gan-anhangen inom nnringalivet och eiirekilt tiU att belysa de frigor son hiir satnmrn med etmk11r. rella och institutionella fiiriinilringar. Forskningeresultaten publiieras i ingtitutete skriftserie Yiil sidan om det lingsiktiga fsrsLningsarbetet utfiir ingtitutot smiirre utred. ningar riirande speciella problem samt ger visg eervice it induetrit6retag, orga. nisationer, statliga myndigheter etc. Institutet sammanet$ller vidare bland annat minadssiffror iiver industriproduktionen samt en index 6ver denna.
Styrelse 'Wallenbergo Tekn. dr Marcus ordfiirande Direktiir Axel Enstriim Direktiir Per Ifemberg Direkttir Axel lveroth
Direktiir Bertil Kugelberg Bruksdisponent Bror Lagercrar/tz Fil. dr Sven Schwartz Docent Jan 'l[allander Tekn. dr Ernet Wehtje
Personal Chef: Docent Jan Wallander Bitriidande forskningschef: Fil.lic. Erik H66rc Sakkunnig: Professor Ragnar Bentzel Sekreterare: Pol.mag. Giiran Ahrsjb Fil.kand. Giiran Albinsson Aktuarie: Fil.kand. Claee. Lagerkvist Kamrer: Fru Rurh \ffiklund.Ellerstad Ourig ordinarie personal sarnt metl siirskilda utred,ningar sysselsatta: fru Kate von Arnold fru Britt Johansson fil.kand. Per-olov Boman fru Marina Lidberg frt Lisbeth Brandeskog civilekonorn Lars Lid6n fru Birgit Carlevid doeenr Leif Mut6n professor Erik Dahm6n pol.mag. o. ciy.-ekon. Lars Nabseth herr Georg Danielsson fru wera Nyr6n pol.mag. John Ekstriim, DHS herr Bertil olseon civ.ing. Bertil Eneroth, DIrS fil.dr Erik Ruist friiken Ingrid Forsberg fil.lic. Bengt G. Rundblad fil.kand. Jan Gillberg professor fngvar Svennilson 'wennerholm docent odat Gulbrandsen fru Eater fil.Iic. Bengt Irtiglund fru Gunni westerberg
1959 Verksamhetsflret
Frirord
rur har under senare ir strEvat efter att llta &reredogiirelseu i ntgon mtn fi karaktiiren av en uppsatssamling. f anelutning till redogiireleerna fiir laget betrliffande de olika utredningarna har eelunda visea reeultat preeenterats fr6n utredningearbetet. Med hiineyn till att inetitutet under er t9s9 uppnrdde en ilder av 20 6r har vi i dr l6tit rcflevigningen av v8r verksamhet fi en nigot annan karak tiir iin tidigare. r en giireldld jubileumsekrift, >rndustriproblem 1960>, har sdlunda ett antal av inetitutetg medarbetare lImnat redogiireleer fiir reeultat och problem i anslutning till forekningearbetet. Den hiirmed prâ‚Źsenterade lrsredogiirelseu har med hiineyn till detta pi en hel del punkter gjorts mer kortfattad iin tidigare. Viesa preliminlira resultat frfrn v6rt arbete presâ‚Źnteras emellertid iiven denna g&ng i redogiirelsen. Detta glller bland annat undersiilcningen riirande verketadeindustrine kapitalstru.ktur, det fortltipande prognosarbetet riirande TV:g utveckling oeh understikningen riirande metoder fiir produktivitetsmatningar inom induetrin. Stockholm den 22 januari 1960
/a
InnehAil
tltgiwra
sid. 7
publikationer Kapitalbildningeproblemet. Skiftarbeteiverletadsindustrin. . Perspektiv p& V[eteuropas utveckling Anvlndning av befolkningsregietret Skogsbrukets tranoportproblem . Kommereiell telenieioneverl$amhet
z g lgSS-25
l0 12 12 ta
Forskningsprojekt u"der arbete Dea industriella utvecklingen Yerketadeinduetrils kapitalstruktur Statietiek beekrirmiug av verketadeinduetrin . . Input output-undereiikningen fiir verketadsinduetrin Ftiretagebeskattningens utformning Den offentliga eektorne expaneion . . Norrlandeproblemet Produktiviteten inom induetrin .
14
.
Den framtida marknaden Oversiktligastudieravkonsumtionsutvecklingen. . . . . Detaljetudier av konsumtionsutvecklingen: TV-utvecklingen Arb etemarlcn ad sp roble m Arbetekrafteneriirlighet . . . . . . . . . . . . , Befolkningsprognoger...........r,. [Jndersiilf ingen riirande liineiilcningars verkningar inom industrin . . . . . . . o . . . . . . o . . . . Statistiska och ekonomiska iivereikter eamt iiwig verksarnhet Produktionsindex. . . . . . . . . . . . . Verkstadsgtatigtik. . . . . . . . . . . . . fndustriell minadsstatietik rn. m. Det ekonomielca lHget Frflgan om s. k. funktionsrabatter i n o m h a n d e l n . . 0wig verksamhet a a a a a a a a a a
. .
. .
14 17 17 lg lg 19 19
2T 2l
25 25 25
o 28 . 3t
33 33 . . , 33 34
Diagram rilknat per produkten. I. I]tvecklingen hos olika koetnadsslag . . . . . . . . . . . . 10 het-vidiivergingtilltviekift. 2. >Overlevelsediagram>fiirverkstadsmaskiner o . o . . . . . t6 . . . ' ' ' r 'i ' 22 3. PrognoserftirTY:sutvecklingiSverig". q, TY-licensutvecklingen i Stockholm, Giiteborg och i!{almii eamt i . o . i o . . . . ' e t ' ' 24 ettantallandskourmuner. inom olika regioner, fiirdelad 1960-1975 5. BefolkningsutveckJingen pflildrar.
I
o
.
.
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
t
r . . . ' ' 6.ProduktionsindexfiirhelaindustrinlgsS-f959. . . . ' ' ' T.ProduktionsindexfiirhelaindustrintgSS-1959. . . o ' ' B.Produktionsvolymenivissabranscher1956-1959. g. Orderstock i verkstadsindustrin augusti 1955-augusti 1959 r i . 10. Orderinging frin hemm&. och exportnrarknad i verkstadsinduetrin | . . r i . . . exkl.valrenseptemberlg55-augusti1959r
26 2B 29 30 3l 32
Utgivna publikationer Kapitalbildningsproblemet Som en fristiende del till den piglende undersiikningen om induetrins kapitaUiireii"joiog publiceradee under viren ekriften >Kapitalbil'dnings' probl,emet - n&gra samhiillsekonomisko synpunkter>. I denna har utredaren profesaor Erik Dahm6n lagt fram den helhetssyn, Bom han under arbe' teta glug kommit fram till om det eamh[lleekonomieka kapitalbildningsproblemet i stort och deeeberoende av den ekonomigka och politieka etruk' turen i v6rt samhdlle. Ean har di sett frAgan om kapitalbildningen som problemet att kunna tstadkomma en si etor inveeteringsverksamheto som fiir iir iinskv[rd fr&n framstegssynpunkt, utalr att utsetta penniugvlrdet p&freetningar. 1;[sdningsvie pipekar fiirfattaren, att det "'der den hektieka induetriali' seringeperioclen fiire det fiireta v?irldskriget n[stan aldrig talades om inflation. Efter det andra vlrldskriget har diremot investeringarna till v?isentlig del blivit genomfiirda till priset av en penningv[rdefiirs?imring. I]et hr under denna emellertid tydligt, att den starka konsumtionsvaruefterfr&gan i den me' tid ekapaile ett eamhllleekonomiskt kapitalbildningsproblem rum fiir fi penningv[rde bibehillet att med det omtijligt oiog"o, att var fiir den fiirutgiittning de inveeteringar, som otvivelaktigt var en avgiirande stigande levnadsstandarden. Under vissa perioder var det framfiir allt frf,ga om er anmlirkningsvlrd, konjunkturell minekning av den personliga epar' eom nnrmast Hg bakom att allmlnhetene kongumtionsvaruefter. "iljuq frigan dreve i htijden" I andra fall var det frlmst en kraftig stegring ar" penninginkomsterna, som var den omedelbara fiirklaringen. En nedpressning av investeringarna skulle otvivelaktigt ha minskat pi' frestaingarna pi penningvHrdet. Men i etiillet blev betydande inveeteringaro som tedde eig lockande inom bide export- och hemmamarknadeindustrin Iiksom iuom andra delar av n?iringslivet, genomfiirda tack vare pi olika vligar 6etadkomna finansieringsmiijligheter. Konsumtioneiikningen d[remot NHr ett f abrikebygge sAlunda hindrades genom penningv[rdefiirslmringen. inskr?inkt av briet p& det e?illau 6n berdknat blev dyrare sig bli vieade kredit fiir att kunna fiirverkliga kredit, medan t. ex. Iiintagarna sdllan fick sina planero n?ir deras inkomster till fiiljd av allmlnna prisstegringar inte rHckte till fiir den tilltiinkta konsumtionen. n
a
I ekriften analyseras diirefter det aktuella lSiget och de speciella ftirhil. landen, som medfiirt att det sa-hiillgekonomieka kapitalbildninpproble. met visat eig si svirliist. Fiirfattaren hlvdar att detta till etor del eamman. hHnger med fiirEndringar i institutionella fiirhillanden. Tidigare yar pro. duktions- och digtributionsproeesserna helt avgiirande fiir inkometbildningeu, men efter hand har andra krafter uppkommit eflv?il inom som utom marknadsmeka'"ismen vilka presEat upp liiner oeh priaer. Deaeutom har sparviljan biirjat p&verkae av en rad fiir efterkrigstiden i stort s6tt nya faktorer. Den starka expaneionen av de offentliga utgifterna, grundande eig pi politiska beslut i riksdag och kommunala organo utgiir ett exempel pfr en inkomstbildning, som icke iir ett resultat av en marknadsmekaniem. Starka intressegrupper inom olika omrlden av sa'nh[Ilelivet har ocksi kommit att spela etor roll fiir de nya inslageu i penninginkometbildningeno atv?il politiekt gom ekonomiskt. Utom degsa omstiindigheter har arbetsgivarpartens fiir?indrade inet[llning varit en avgiirande orsak till att kraven pt hiijda penningliiner i stor utstr?ickning kunnat genomdrivas. Fiirfattaren fiirklarar detta med att man inom etora delar av hemmamarknadebranscherna biirjat riikna med att allrniinna hiijringar inte enbart innebiir eu koet: av pen.ingliinerna nadsiikning utan ocke& skapar visea fiiruts[ttningar fiir en prishiijning utan att avslttningen fiir den ekull behiiver minskae. I den fiir konkurrens frtn utlandet utsatta he"'-amarknadeind.ustrin och i exportindustrin har man vieserligen varit tvungen att ta hiineyn till konkurrenekrafteno men h[r har man kiint till de i flertalet liinder likartade konj-nlc61p6rspek tiven. Vidare har devalverinpmiijligheten mer eller mindre medvetet tagite med i beriikaingen. Om vi vill fiireiika ltiea det framtida hapitalbild',ingeproblemet SterstAr det endast tvi alternativ, anser fiirfattaren. Antingen miete en ganeka lingtgiende omliiggning av liinepolitikeno skattepolitiken etc. ske och de under efterkrigetiden allt atiirre ambitionerna. av nyes antydd art hos politiska inetanser minska. Eller ocksi miete man ingripa mycket mera direkt och reglerande i n?irinplivet och marknadehuehillaingen. Ytterligare resultat frin den ptg8ende undereiikningen om industrins kapitalfiireiirjning redovisas i uppsatsen >fndustrins finansiering under l950.taleu i institutets jubileumsekrilt Industriproblem 1960. HEr bolyees finansieringsftirhtllandenq s[rskilt d& graden av ejiilvfinansiering, under f95O_55 i ett urval av induetrifiiretag. Vidare har i uppeatsen uppr[ttats en kapital'narknadgbalans fiir Aren l95GJ7 i syfte att stiilla in industri. finansieringen i ett etiirre sammanhang.
B
Skiftarbete i verkstadsindustrin Uader titeln >Slci/rarbete i aerkstadsind,ustrin - en und,ersiikning aa de ekanomiska tiirutsiittningarno> framlades i juni resultatet av den understikuing, eom institutet utfiirt pi uppdrag av Sverigee Verketaalefdrening riirande de ekonomiska konsekveruerna av att i etiirre omfattning infiira tviekiftarbete inom branechen. Skriften har v?ickt etort intres$ och av upplagan itereter endaet â‚Źtt mycket begr{nsat antal exemplar. Ftirfattare har varit civilekonom Lara Lid6n och docent Jan Wallander. Undereiikningen, som basâ‚Źras p& caeaetudier blancl 12 verkstiider, viear per producerad enhet ekulle bli i att de totala tillverkningskoetnaderna genomeaitt 6 procent l?igre vid 6vergdng frln enskift till wiekift. Om man dvs. tillverkningekostnadena i stlllet utgir frin fiiriiillingskoetnaderna, minus koetnaderna ftir material, blir besparingen hela 14 procent. f fiireta hand ekulle 1firnligen ekiftarbete medfiira hiigst petagliga besparingar n6r dve. kapitalriinta, Iokaldet g?iller koetnaderna fiir kapitalutrustningen, etc. Deeeao fiire. hyra, avskrivningar pt maskiner, underhlllekoetrader trldesvis fasta koetnader, eprids se att sega genom ekiftg&ngen ut iiver ett stiine antal producerade enheter. Riitt betydando kostnadsbesparingar ekulle vidare uppkomr"a vad giiller tjiinstemanna. och fiirmanel6nerna. Fiiretagen aneer nemligen att denna del av personalen inte behiiver tika fullt i takt med proiluktionen. fbgea kostnadgminekniugar motv[gs emellertid till en del av de iikade kostnader eom uppetir gqnom det avtalgenliga ekifttill?igget, iikade kaseationer och dylikt. Av allt att diima uppkommer iiven koetnaflgdlmingar minskar vid iivergAng till Ekiftarbete. Diagram I diirfiir att produktiviteten pl n?ista eida viear ndrmare utvecklingen hos olika koetnadselag vid iiver. ging till tviekift. En annan betydelsefull faktor iir leveranetiderna. Av tvrfl verlurtiider med och lika etor produktion kaa deno eom organieerar beetiillningstilh-erkning driften pi tvl ekifto i princip erbjuda kunderna dubbelt e& enabb leverang som den andra. Det betyilelsefulla med en mer allmiin iivergiug tiil skift. arbete ligger emellertid inte enbart i att det sLulle medliira koetnadebesparingar. Skiftarbetet kan 6ven bli ett siitt att Iiiea verketadginduetrine finansieringeproblem. Den tekniska utvecklingen kr?iver etarkt iikade forsk ningeinsatser och etora maekininvesteringar. Till detta behiivg kapital eom mlete betala sig pi kort tid d& det teknigka framfrtskridandet enabbt giir den nya tekniken gammal. Skiftarbete gkulle hiir mtijliggiira fiir fiiretagen
att i iikail utetrHckningLunna fiilja med och Ieda den teknieks och ekonomiska utvecklingen. Diagram L, Utaecklingen hos olika, kostnadsslag- riiknat per prodakt. enhet - oid iiaergdng till todskitt, Kostnaden aiil enslcift - 100, 110
105
100
kosln. f<ir crbelore (10a) ,, ,, kossationer(103) ,, ,, moteriol (99) rep. o. underhdll (99)
totol lilfvbrkntngskostnod (94)
kostn. for tjiinstemiin (83) ( i nk l .'pens i oner etc )
forlogsrcinto(71)
kopitolriinlo och ovskrivningcr (60) lokolhyre (58)
Perspektiv pi Ylisteuropas utveckling 1955- 75 Under denna titel publieerades i juli resultaten av den undereiikring, som professor fngvar Svennilson utftirt under medverkan av fil. kand. Per.OIov Boman i eyfte att ge en allmiin iivereikt av utvecklingstendenserna i Viisteuropa. Skriften har riint en mycket livlig uppmbrksarnhet och upplagan 5r eilunda praktiskt taget slute&Id. Som utgingepuukt har i undersiikningen varje lands totala produktion
t0
delate upp pA tre olika sektorer, nnmfigen pE jordbruks., induetri- och serviceniiringar. u*tvecklingen inom varje sektor har sedan i sin tur antagits ske euligt tre alternativ, vawid ahernativ I p& produktionesidan innebiir en nedre gr?ine i iikningetakten medan alternativ rlr omfattar den enab. baete utvecklingen. Veeteuropag totala produktion ber4L'ae, se tabell l, komma att iika mellan 1955 och 1975 med minst 50 procent oeh i gyrusammaste fall med n6nnare 85 procent. Den snabbare frametegstakten har antagite delvie h6ra grirnnlu med en allt etdrre avtappning i eysselsiittningen inom jorilbruket. Den frigjorda arbetekraften gir i huvudeak till eeryiceniiringarna, vare produktion fiir hela Viieteuropa iikar i nrflgot euabbare takt iin industri. produktionen. Sexstatsgruppens l?inder, kommer emellertid att f& en stiirre produktionsiikniag inom industrin En inom eerviceomridet. lJaflelsiilmingen har Iagts upp p& sldant eltt att den ekall kunna anviindae som en utglngspunkt {iir mer detaljerade etudier pS olika omr&den. Siviil det statigtieha materialet eom de gjorda antagandena har dlirftir pre. senterats slo att omgrupperingar av data och nya kombinationer av utveck lingsalternativ kan giiras utan atiirre evfuigheter.
Tabell 7. Bruttonationalprodukt (BNP) i Europa 1957
totalt och per capita
Index: 1955 : 100 BNP
BNP per eapita
Alternativ:
Alternativ:
NI ,De 15" drirav: ,De 6r, ( ,,De 6r, exkl.
fta. lien )
,Ovriga 7r, , d?irav: Storbritannien. IrIand DaNoSve Osterrike-Schweiz
r49
t66
183
137 r53
t69
tsl
168 186
139 r54
U0
( l s l ) ( 1 6 7 )( r s 6 ) 146 t62 t79 t4t 157 l5B t76 154 170
r73 195 t89
(r3e) Gs4) (r7r) , t4l 155 172 136 142 150
152 158 t66
t67 l?5 tB4
,'De 15": hela OEEC'omridet utom Island: oeh Turkiet t'P" 6>': Frankrike, Vfisttyslcland; Italienr. Belgien, Luxemburg, Eollaqd o0v:iga 7r,i England, Irlando Danmarko Norg;, SverigeoSch*:eiz, 6srer. rike.'
ll
Anvfindning av befolkningsregistret Med deu iikade uppmiirksamhet, som institutet under senare ir liguat 6t arbetekraftens riirlighet och dfirmed eammanhdngandeproblem, har det varit naturligt att gtira en inventering av pi omrAdet tillgiingligt material. I gamband d[rmed har en undersiikning gjorts betrlffande anviindbar. heten ay det s. k befolkningeregiotret pi Statietiska Centralbyriln, vilket omfattar alla dem som iir fiidda den lS:e i mdnaden. Resultatet ay den provbearbetning av e1 minfl16 del av registret eom dlrvid gjordes pub[ceradegsom en artikel i Statietiek Tidskrift, men utgavs nven eom en gkrift >Anuiindning ao befolhningsregistret 16r undersiikning aa arbetskraltens rfirlighet - s11v1strqflstudi.e>. Fiir undereiilrningsnsgenomfiirandehar fil. kand. Jau Gillberg och fil. Iic. Bengt G. Rundblad evarat.
Skogsbrukets transportproblem Institutots undergiikning av virkestransporternae ekonomiska fiirhillanden, som utf6rts pl uppdrag av Skopbruketâ&#x201A;Ź transportutredning, har under firet avslutats. Utredningsman har varit fil. kand. Bertil Nileson och resultatet har redovisats i en gtencil i tvi delar under titeln >Sltogsbruke* tran^Jportproblern>. I fiirsta deleno eom iir av principiell naturo behandlas metoder och fiir. utsiittningar fiir en bediimning av tranrportaltemativen inom en idal ur hela skogsniiringens synpunkt. Undersiikningen har koncentrerats till eu jlmfiirelse mellan flottning och biltransport och siiker klarlIgga vilka koetnader eom diirvid biir belaeta reepektive transportalternativ. Som underlag fiir en framtidebediirnnilg av koetnaderelationen mellan tranghar utredningen siikt fastetiilla vilka faktorer - utiiver portalternativen allm[nna pris- och liinefiirEindringar - som kan p&verka kogtnadenivAr fiir de jiimfiirda transportmâ&#x201A;Źtoderna. Utredningen visar, att slrskilt flottningene koetnadsnivi 5r beroende av fillflmpade taxeprinciper samt av de av flottningslagen betingade miijlig. heterna fiir ekogsn?iringens parter att fatta gemâ&#x201A;Źnsamma beelut om iind. ringar i flottningens awlgning. Deesa beslutsmiijligheter kan viintae fii ceutral betydelee fiir utveckliugen av flottningens konkurrengfiirmiga gentemot biltransporterna. Utredningen vigar emellertid hur miijligheterna fiir parterna att fatta beslut om kogtnadssiinkande Endringar av transportema kau bli beroende av liisningen av viesa fiirdelningeproblem inom skogrs-
t2
neriugâ&#x201A;Źn. st kan t. ex. en omliigguing av transporterna medfiira ea Indring av nuvaraude transportkostnadsrelationer i olika liigen av idalen och en motevarande omfiirdelning av akogens ftirmiigenhetgvlirde. Av betydelse fiir det gemensa'nma transportvalet [r oclei miijligheterna.till en upp. giirelse mellan skogrniiringens parter och elkraftprodueenterna angdende vattenkraftens anviindning. r undersiikningens andra del redovisae en detaljerad prognoemodell. Denna 6r aveedd att tillHmpas vid en jiimftiranele framtidsbeJii-ring av koetnaderna fiir nigra utvalda traneportled.
Kommersiell televisionsverksamhet Intervjuundersiikningen betrliffande intreeset bland fiiretagen fiir att an. viinda TV'e6ndningar rom reklammedeln som institutet utfiirt p.i uppdrag av Niiringslivete televieionekommitt6 (NTYK), slutftirdee i biirjan ay iret och publicerades i etencilform under titeln >Den ekonomiska, grundaalen tdr kommersiell teleuision i saerige>. rnsamlingen och bearbetningen av materialet har handhafts av fil kaud. Jan Gillberg syftet med undereiikningsn var'inte att giira en gallupundereiikning om den kommereiella televieionen^s popularitet hoe fiiretagarna utan att fiirsiika bediima de ekonomieka ftirutsiittningana fiir ett eventuellt ig&ng. siittande av ko"'"'ergiell televisionsverksamhet i Sverige. Reeultatet blev att de i enklten ingiende fiiretageu - omkring 600 etiilre fiiretag - utra. lade intreese fiir att disponera cirka 84 miljouer kronor fiir kommereiell televieionsverkeamhet under >premiiirrfrreD. Bortees fr6n programfram. atiillningskoetnadema innebiir detta, att omkring 23 miljoner kronor pg ei gltt skulle kunna st[llae till den avenska televiaioneverkeamhetens fiir. fogande. storleksordningen av detta tillskott gee vid en j?imfiirelee med lieeneinkomgterna, vilka under budgetfuet r9s9-r960 berHknas kornma att uppgl till55 miljoner kronor.
t3
Forskningsprojektunder arbete Den industriella utvecklingen Verkstadsindustrins kapitalstruktur Som ett led i de undersiikningar, som institutet utfiirt riirande den sveneka till en verketadeinduetrin, har i lr iiven igrflngsatts materialinsamlingen Koncentration har utredning rtirande verlctadeinduetring kapitalstruktur. hervid ekett till maekinkapitalet. baserar sig ju i mycket stor utEtriick Ett fiiretags produktionsmiijligheter ning pi den kapitalutrustning som det har. Om man etriivar efter att iika produktiviteten inom ett fiiretag eller inom en vieg induetrigreu lr en v5sentlig eak att fiirsiika piverka utrustningens struktur. Det g?iller att ee till att gamla och ineffektiva maakiner blir ereatta med nya och tekniekt ilderestruk-tur utgtir diirfiir mer avancerade. Kunskap om maskinkapitilets en naturlig grundval nEr det gdller att diskutera de praktieka miijligheter som kan fiireligga fiir iikuingar av produktion och produktivitet fiir[ndras ulrder en vies tideperiod beror fiir Eur kapitalutruetniugeu man kiiper eller.sjdlv bygger nya utetr6cliling det fiirsta pi i vilken maekiner, fiir det andra pl hur mycket mau renoverar eller bygger om gamla maskiner, fiir det tredje p& hur snabbt "ran skrotar ellgr e6ljer gamla maskiner. I den altn?inna disLuseionen har man i hiig grad kon' centrerat intreeset kring frigan omo n'dr och hur fiiretagen ekaffar eig nya maekiner. Detta Er ocks& naturligt om man nalkas problerlet med utg&ugs' punkt frin hur inveeteringarna piverkar och piverkag av. variationer i konjunkturl?iget. fi.r man emellertid intresserad gv den lingsiktiga utvecklingen [r der tydligt att det [r minst lika intreesant att fiirsiika ft en. bild av hur fiiretagen renovâ&#x201A;Źrar etc. rqspektive utrangerar de maskinern de redan har. Det iir i ftireta hand dessa tvii senare ftireteelser. eom vi i denna undergiikning har tagit upp till n6rmare granskning. ftir n[rvarande Att insamla ett material gom kan vieao hur fiirhillandena ter sig pi detta omride ?ir mycket besviirligt b6de d?irfiir att det kriive ett stort antal uppgifter och dlirftir att man i mlnga fiiretag inte har en ei detaljerad registrering eom i detta sa-r.anhang vore iinskv?ird. De fak tiska uppgifter Eom kan erh&llae frAn fiiretagens registrering biir ockeA kompletteras med intervjuer med de personer, som fattar beelut om reParationero utrangeringar etc. 14
Vi besliit d?irfiir att giira undersiikningen i form av en s. k. caeegtudie. Fiir detta [ndam&l viinde vi ogs till 15 verketadsftiretag som repnesenterade olika viktiga typer med h6nsyn tiII storlek och tillverkningens art. Under iret har material insamlats frdn huvuddelen av de utvalda verlctadsfiire. tagen och vidare har intervjuer genomfiirts med olika befattningshavare vid en stor del av deesa fiiretag. Det insamlade materialet tyder pi att fiirhillandena pi detta omr&de ter eig annorlunda lin vad man i allm?inhet torde fiireetiilla eig. I tabell2 vieas hur etor del av maskinerna som var iiver l0 reepektive 20 er i mitten av 3r 1959 i eammanlagt 13 sveneka verketadefiiretag. Som jiimfiirelse meddelae motsvarande uppgifter Hven fiir rflr 1954. Som syns ir ungef?ir hiilften av maskinparken tiver l0 rflr gammal och knappt 20 procent [r mer [n 20 rir gamla. Variationerna mellan maskiner ay eliks etorlek iir relatiw obetydliga. Andelen maskiner iiver l0 Er var nigot liigre fu 1954, men ekillnaden iir liten.
Tabell 2. Procentuella andelen maskiner iiaer I0 dr i nd,gra saenskauerkstadsfi;retagd,ren 1959 och 1954 Ar 1959 Fdretag
Procentueila andelen maskiner iiver 10 ir i olika klasser efter nyvHrde i kronor
0-10 000 10-50 000 50000- | Samtliga A Bsl D*l E8l F G E I r4l K
t M'l N
Medeltal
53,8 Slrz
57,1 60,0
1,t
55r0 63,0 52,9 30,0
55,2 53,6 44rs 52,6
40,0 56,3 49rs 52,9
29,4 52,0 51,6 59,6
53,8 62,0
29,,4 55,8
25,0 73,0
58,8
s2$
35,0
47rG 5303 75,0 48,0 62,5 54,0 Sl,7
53,9
50,3
50ol
53,5
Procentuella andelen rooskiner tiver
20 ir 30,0 7r3
i,q
4912
53,9
|
Ar lglq Proeentuella andelen rna. skiner iiver 10 ir 51,4
s62 38,2 25,0 31,3 56rS
26,3 I8,4 24,0 l0,g 15,4 lT rg l0o3 17,4
46rI 51,4 43,5 52,8 68,9 51,7 45,8
17,5
47,6
* I ofullstilndiga uppgifter
t5
De svenska siffrorna ir ur internatiouell synpuukt inte pi nigot slitt a'r"iirkningeviirda. Mau finner e&Iunda t. ex. tal av samma storlelaordning i Fiirenta staterna, diir andelen maskiner iiver l0 dr lgs8 var sB procent inom verkstadeindustrin. Det iir samtidigt tydligt att hur stor del av maskinparken som iir iiver en vise alder i hiig grad eammarhdnger med historiska fiirh&llanden. Har den induetrigreu det griller expanderat myc. ket kraftigt, blir andelen iiver l0 6r helt naturligt 169 medan en senare stagnation i induetrins utveckling kan leda till en kraftig >fiirgubbning> av maskinparken. vill man fl en fiireetiillnisg om, hur l?inge olika industrigrenar auvlinder sina maekiner, ur&ste man konstruera ett mitt av annat slag. vad man d& behtiver iir nagonting som svarar mot en >iiyerleveleetabelb inom befolkuingsstatistikeno en tabell som alltell visar i vilken takt maekinernr utran geras. Eftereom vi i virt material har uppgifter om hur minga maskiner av olilca dlder som f4nns ar ]954 i de undersiikta fiiretagen och vidare vet hur minga av desea maskiner som iinnu fa','s kvar 61 1959 kan vi kon-
Diagram 2, >>oaerl'euelsediagram>> fiir aerkstadsmaskiner Antol "tiverl e vonde"
1000
0;
16
20
25 30 35 Moskinernos dlder
struera en sedan >iiverlevelsetabelb, som alltsi ger en bild av konee. kvenserna av fiiretagens utrangeringspolitik under elutet av S0.talet. Vi har konetruerat en s&dan tabell pA basis av uppgifter frin 9 av de undersiikta fiiretagen. Resultatet framgflr av diagram 2. Detta visar hur minga maskiner, som finne kvar i fiiretagen efter olika 6r av en irsklaee pi I 000 et. Som framg6r av diagrammet &teratir h?ilften av maekinerna efter drygt 25 fir. Det betyder alltsl att de underedkta ftiretagen bedriver en sfidan utrangeriugspolitiko att maeLinernaE gerornanittliga livellngd i fiiretagâ&#x201A;Źt blir drygt 25 e\ Det fiireligger emellertid betydande variationer mellan de olilra fiiretagen Ytterligheterna representâ&#x201A;Źras av ett fiiretago eom har en medianilder som inte gflr upp till mer iin 18 &r medan ett annat har en &ldero som g&r upp till hela 35 &r. De resultat eom vi kommer till viear sig stimma mycket vil med reeultat som man kommit till vid en liknande undereiikning i Englanil. I den forteatta bearbetningen av detta material finns det bland an.at anled"ing att komma in p& frigan om medianildern ?ir elilra fiil maghiner av olika storlek, hur den piverkas av den grado i vilkeu maskinerna utnyttjaa. Skrotas de snabbare om de drive i tviskift t. ex.? Delar av den ovan beskriyna underedkningen ingir samtidigt som ett led i en internationell undersiikning i EPA:s regi.
Statistisk beskrivning av verkstadsindustrin Pi grundval av tillg2ingligt material aveer inetitutet att sammanstella en i huvudsak etatietiek beskrivning av verkstadsinduetrins etruktur. Det har rrflrnligen visat sig vara ett stort behov av en alhnZin iivereikt av denna be. tydande industrigren. Arbete med materialineamling har pigitt under tret. Speciellt besv?irligt har det visat sig vara, att ernl iiverensetiimmelse mellan industri. och handelestatietiken Verkstadginduetrins varueortiment [r ju utomordentligt omfattande och heterogeat.
fnput-output-understikningen fiir verkstadsindustrin Den p&g&ende input-output-unilersiikningen fiir verletadeinduetrin har liksom tifigare varit intimt eammankopplad med en liknande undereiilining
T7
fiir hela niiringelivet. Sedan en geuornging av tillgiingtrigt statistiekt material visat att vissa kompletterande uppgifter var niidviindigq utedndes under fiina h?ilften av 1959 frageformullir till ett urral av fiiretag. Ile flesta etiirre och minga mindre ftiretag har d?irvid bitlragit med vErdefulla upplyeningat Deeea bearbetas fiir niirvarande och stiills gamman med aruxat tillgengn$ material Under biirjan av 1960 berlknas denna fas av undeniilrningen vara praktiskt taget a\rslutad och under 6ret kommer liven en preliminiir input.output tabell att fiireligga. I institutets jubileumsskrift Industriproblem 1960 framliigge i uppsatsen >Input-output-undersiikning fiir verkstadsindustrin) ndgra prelirninira siffror, eom kan tjiina eom exempel pt underetilrningstls karaktiir och typen av de problem som behandlas.
Fiiretagsbeskattningens utformning Frlgor om fiiretagebeekattningene innebiird fiir fiiretagene organisation och finaneiering blir allt betydeleefullareo ju stiirre skatteuttag eom giirs frAn niiringslivet. fnom iaetitutet studeras fiir nlrvarande med docent Leif Mut6n som utredningEman de teoretigka fr$gorna kring framfiir allt bolagsbeskattningen och meningen iir, att framdeles fulUiilja detta arbete genom f?iltundereiikningar. Ansikten iir hiirvid att kartliigga nigra av de problem, speciellt i friga om finansieringen, som fiiretagebeekattningen stiller n?iringslivet infiir. Det g6ller sedan att edLa gidana praktiakt tiink bara liisuingar av dessa, gom i rimlig mfln tar hiinsyn till ile ibland mot stridiga krav man kan stllla pi beskattningen. Dessa tar sikte btde pi riittviea och konsekvens och pi n?iringspolitiska iinekemil om fiirb?ittrad produktivitet och internationell konkurrenskraft. En redogiirelee fiir anvIndningen av termen fiiretagsbeskattning eamt frigan om vem som betalar aktiebolagsekatten och hur dubbelbeekatt. ningen av aktiebolagens vinster skulle kunna avekaffas llimnae i uppaatsen >Fiiretagsbeskattningsproblem> i inetitutets jubileumsekrift Industriproblem 1960.
Den offentliga sektorns expansion I undereiikningen om den offentliga Eektorns expansion ilr avsiktâ&#x201A;Źn att siika belysa den expansion av den offentliga verksamheten, som skett under
t8
mellan oeh eftetkrigsperioden, samt att nrrmare kartliigga pi vilka omriden denna utbyggnad varit slirskilt framtr[dande. Det iir galunda srateng och hommunernas utgifbr f6r kongumtion, transfereringar samt investe. ringar aam"'anhlngande med offentliga konsumtionslndamil gomstuderas. Arbetet hittills har friimet varit inriktat pi att eammarutlilla och syete. matieâ&#x201A;Źra det eifferuaterial som kan hiimtas frin budgetredovisningarna, kommunernas finaneer etc. Deuna etapp lir nu i det niirmaete avelutad s& att analysen av materialet kan pibiirjas under viren 1960. under arbetetE ging har det eynts behtivligt, att i nagot fall iiven e6ka {iirlSinga perspektivet bakit. Dena har friimst g?illt i fr6ga om eocialpolitiker. I institutets jubileumsekrift rnduetriproblem 1960belyseei uppeateen >Yrlfiirdsstat eller v?iletandsstat) nlgra av de problem, som diirvid tagits upp.
Norrlandsproblemet Under 1940-talet gjordes inom inetitutet en rad uuedningar betrdffande fr&gor riirande det norrl[nilska n[ringelivel Tillsammans kom deesautredningar att utgiira en omfaftusde inventering av di aktuella norrlandsfrigor. Den utveckling; som eedan doss iigt rum i Norrlando har i vHeentliga avseendenko"""it att fiirludra i-nebiirden av det s.k. >norrlandepmblemeU. Detta har skett utan att det norrliindeka ndringrlivets strukturproblem och diirmed sammaohiingandeeyseeleiittni',gefrtgorkan ansesha blivit liista, nigot som den forteatta och tidvie livliga diekuseionen i dessa frigor visar. Institutet har nu iterupptaget etudiet av problem eammanhengaudemed det norrliindska niiringslivets uweckling och allmlnna fiirutriittningan I fiirst hand kommer det diirvid bli frigan om ett etudium ay [sfslloiugg. frigan, av frigor riirande induetrine lokalisering Eamt av tendensema i f6retagsbildningen. fftlerlningen aveeekunna komma att tj6na eom underlag ftir en debatt i nigra av de centrala norrlandefrigor, som eynte vera sirekilt,centrala.
Produktiviteten inom industrin Verksamheten pii detta omride kan under iret siigas ha bedrivite efter tv& lrnjer. Arbetet med en handbok i produktivitetsmltning fiir fiiretaget har
l9
srilunda fortsatt och fiirte s& Iingto att den kan publiceras under veren 1960. Vitlare har produktions. och produktivitetsutvecklingen inom indu. strin, totalt och branschvis, studerats fiir efterkrigstiden. Avsikten med handboken - som kommer att publiceras nnder titeln >>Industrifbreta,gets produktionseffektiaitet, n&,gra miitmetoiler> - 6r att ge anvisning pi ett antal metoder som kan anviindas av ett industrifiiretag fiir att miita eller dtminstone bediima ulysslliagsn av ein produktions. effelctivitet. Innan man ger sig till att lcongtruera ett mitt miete man emellertid vara pi det klara med vad man egentligen vill m?ita. Tyviirr iir nog den saken inte alldeles ejiilvklar pi det h'dr omridet. Effektivitet [r ett diffuet begrepp och var och en kan efter tycke och smak liigga sin eom mening i ordet. Det ?ir emellertid lirnligl att se ett effektiritetemitt ett mett pfl hur vil en mils?ittning ?ir uppfylld. Om silunda ett fiiretage m&l iir hiigsta miijliga vinst, m&ste en vinetberekning ingi i effektivitetsbediimningen. I det hlr fiireliggande arbetet har valts en milsdttning som endast avser fiiretagets producerande avdelningar. Anleilningen hiirtill iir att m&ls?ittningen fiir dessa avdelningar torde vara ungefiir densamma i flertalet fiir dem tychs fiiretag samt att intreeset att beriikna ett effektivitetsmdtt vafa stort. Mils[ttningen fiir ett induetrifiiretags producerande avdelningar torde kunna uttryckas sE: Det g[ller fiir dem att producera av ftiretagsledningen eller fiirshljningsavdelningen bestiimda kvantiteter av olika varor med given kvalitet till llgsta miijliga totalkostnad. Ett mitt pi hur viil detta mil 6r uppfyllt kan s?igasvara ett mitt pi hur rationell fiiretagets proiluktion Er ellero om man s& vill, pi fiiretagets produktionseffektivitet. Framstiillningen i handboken [gnas &t att belysa nir och hur ett e$dant rn&tt kan berlknas. Det visar sig att ilet l[mpligen baserar sig pi Atgfurgen per producerad enhet av olika produktionsfaktorer. Diirviil diekuteras iven d.e sv&righeter som miiter vid miitningen av olika itgtngstal och hur tle kan iivervinnas. Sammanfattningen av flera itgingstal till ett effektivitetsmett behandlas dlrefter, varefter boken avslutas med nigra synpunkter pi jlmfiireleer mellan fiiretag i samma bransch. Fiirfattare till handboken iir fil. dr Erik Ruist. I undersiikningen om prod,uktions- och produktiaitetsutaecklingen inom ind.ustrin, totalt och branschvis, har fiirutom det vanligast anv?inda mittet pi produktivitet - produktion per arbetarti'n'ne - lven ]rehandlats produktionene utveckling i relation till utvecklingen av antalet tjlnstemdn, den totala arbetsvolymen och kapitalinsatsen. Bn redogiirelse fiir den hittills genomfiirda analysen lHmnas i uppsatsen >Produktions- och produk2A
tiviteteutveckling inom industrin striproblem 1960.
under efterkrigetiden>
i skriften Indu-
Den framtida rnarknaden Oversiktligastudier av konsumtionsutvecklingen Den dr 1957 publicerade utredniugen om den privata koneumtionen utmynnade i ett fiirsiik att prognosticera koneumtionestrukturen lr 1965. Det Iigger emellertiil i eakens natur att en l&ngsiktig prognoE m&ste hillas aktuell genom eucceeeiva ompriivningar och det iir diirfiir inetituteta avsikto att fortliipande arbeta vidare med olika undereiikningar om den framtida konsumtionen. gick i tryck fiirelig statigtiska uppgifter N?ir kongumtioneutredningeu fram tiII och med 1955. Det har nu framkommit etatistik fiir &ren 1956, 1957 och 1958. Pfl grundval av dessa nya eiffror har det tett sig rimligt att etudera i vad min konsumtioneprognoEerna ser ut att >peka riitu. I den min pitagliga felbediimningar gjorts har de ureprungliga progaoserna reviderats. i konsumtionsutredningen att alltfiir Det framhtills stora fiirhoppningar inte fick knytae till exaktheten i de numeriekt preciserade fram. tidsbediimningarna. Men det betonadee oclci att numeriekt preciserade prognoser - trots ogiikerhetsmarginalerna - ger mer information och iir av stdrre intressâ&#x201A;Ź 6n t. ex en enkel utâ&#x201A;Źaga om en fiiriindriugsriktning. Granskningen av prognoserna har inte fiiraulett n&gon iindrad attityd d?irvidlag. Den under iret fullbordade genomgringen av prognoEen iiver konsumtionsetrukturen tr 1965 publiceradee i januari 1960 under titeln >IUf:s konsumtionsprognos f 6r d,r 1965- en granskning och reaid,ering>.
Detaljstudier av konsumtionsutvecklingen : TV-utvecklingen har I anelutning till de iiversiktliga etudierna av koneumtiongutvecklingen under firet detaljstudier utftirts av konsumtionen pi n8gra omrrflden. Enligt eu iiverenskommelse med Sverigee Radio skall ingtitutet silunda bedriva liipande analys av utvecklingen p& televisionens omride och mot
2T
bakgrund av en sidan analys stika bediima utvecklingen under niirmast fiireliggande framtid. Meningen Er att redoviening av detta arbetegresultat tills vidare skall eke i form av tvi g&nger om Aret avgivna rapporter. Den fiirsta rapporten i denna serie fdrdigstilldes sommaren 1959 och en ny rapport [r att vinta i biirjan av detta Ar. TV:g utveckling i Sverigehar fiir tiwigt ekett med ov?intatstor suabbhet och eom syns ar' diagram 3 har den vida iivertriiffat uppgjorda prognoeer. Sjilvfallet 6r det alltid sv&rt att fiiruts?iga hur en ny produkt kommer att bli mottagen pi en marknad. Niir det har giillt att fiirsiika ftirutbeet?imma TY:s innoduktionefiirlopp i Sverigehar detta dessutomvarit fiirenat med
Diagram 3. Prognoser Iii, TY:s utrsecklht,gi Saerige TV-licenser 1000-tol
,/
1000
Telestyrelsen 1958
/
I
Fokfiskulveckling
I
,
I
Riksforbund1958
,
/
s 1ilA 1956
22
/tut 1957
.tt'
/ /
tut 1954 1954drs TV.utredninq r ("7-6rsplonen")
rgsi irt Tv-utredning
.o.." 1954drs TV-utredning ..'("14-drsplcnen")
7 dr eficr S (S =TV:r stort)
den komplikation, son det inneburit att planerna fiir utbyggnaden av TVnHtet gAng efter annan reviderats. Iletta i ko",hination med att utl&indska erfareaheter iute vigat eig till?impligao di det giillt att beetiimma TV.utveck. lingen inom vrflrt eget laud, fir anseeeilsom den huvudeakliga fiirklaringen till den diliga iiverensat[mmeleeu mellan prognos och den faktieka utvecklingen Med hjiilp av ett inom institutet uppriittat TV.liceneregieter 6r det uu miijligt att fiir var och eu av laudets olika kommuner fiilja TV-utvecklilgen dltsedan biirjan av 1958. En sAdan syetematisering av data rtirande clen i olika delar av landet faktiekt intr6ffade Iiceneutvecklingen iir [gnad att tjlna sorn ett gott etiid vid bediimauden beuiiffande den framtida licensutvecklingen. Detta kan bL a. eke genom att med utgdngepunkt frin etudier av liceneutvecklingen i de tidigaet tillkomna e?irdaromrfldena siika beriikna licensutvecLlingen i sidana delar av v&rt land, eom fiiret pl eenare tid blivit infiirlivade i >TV-Sverige>. Niir det emellertid g?iller att fiir landet som helhet giita eu proguoe fiir iir detta fiirenat med, en betydande sv,flrighet eam' TV.licensutvecklingen ma-hiingande med att vi endaet med ganska stor osiikerhet kan uttala oss ligger och hur ndrmandet till denua niv& eker. om var mittnadsniviu i Stockholn, som fick Diagram 4 riskidliggiir TY:e introduktionsfiirlopp TV f956 samt Giiteborg och Malmii med TV-start 1958.I diagrammet har vidare medtagita nigra kommuner i landets iildgta TV.omrtde - Stock' holmsomridet - med exceptionellt hiigt resp. l6gt antal TV'licenser per 100 huehill. Fiirekometen av viesa nivabildningar fbrklaras av sisongvaria' tioner. Bortses frdn deesa framstir det som hiigst pifallandeo att utveck' lingen fiiljt ett myckqt j?imnt fiirlopp. Det iir vidare tydligl att man inte kan epira nigon tendens till utplaning eammanhlingande med att nigon elage m?ittnade' av utyecklingekurvorna niv& skulle vara i det n[rmaete uppn&ild. Den utveckling, som diap""'ast &terspeglaro ger allts& inte nigon ledningo niir det gfiller att siika bestiimma en nivi fiir >TV-miittuad> och lnnu mindrq hur n[rmaudet till en eidan nivi kan beriiknae ko'rrr"a att gke i Sverige med h6nsyu till ile fiirhillandeu, eom i det eammanhanget kan antas spela in.
23
Diagram 4, TV.licensutuechlingen
i Stockholm, Giiteborg oclt, Malmii samt i ett antal landskorntnuner
TV-licenser per 100 h u s h 6l f
Jrirfcillo
Donderyd Gustovsberg
Molmo Slockholm Goteborg
1:okv 1958
24
4:e kv 1959
Arbetsmarknadsproblem Arb etskraftens riirlighet undersiilmingen om arbetskraftens riirlighet har under iret heh priiglate av bearbetning och aualys av det under hiieten l95B i Norrkiiping insam. Iade intervjumaterialet. Speciell uppmdrksamhet har dervid Hgnatsriirligheteneutveckling i tiden samt de faktorer som kan antas piverka en individs bpe av anstlllning, s?irskilt dt ltinens roll. Fiir nigra av reeuhaten frin den hittillg genomfiirda analyeenredogiirs i uppeatsen >Arbetekraftena riirlighet> i inetitutets jubileumsskrift rndu. striproblem 1960. Befolkningsprognoser P& eiirskilt uppdrag har under iret utfiirts urr olrle1siililing av befolkningeno frantida regionala fiirdelning. Proglosen har gom bae6r 1950, eom Hr det senasteEr fiir vilket en detaljerad regional fiirdelning ftir olika kiin och ildrar iir kludo och aveervart femte 4r fram till l9?5. Vad region. indelningen betr[ffar omfattar den 23 storregionerovardera av ungeflir ett liing etorlek. Dessa5r eedanuppdelade pn 101 regioner och viesaav dessa i gin tur i underregiollsl. gsfelkningen i varje region har fiirdelate pri centralor! p,i iivriga tiitorter med mer [n 500 inviiuare aamt p& glesbygd, medan '.derregionerna har delatsupp pi tltbygd och glesbygil. I diagram 5 p& niista sida ges en bild av hur Ssfellilingsutveekliugen enligt undensiil.ningen kommer att geetalta eig mellan 1960 och 1925. En utfiirligare redogiirelse fiir undereiikningens uppl?iggning och fiir resulra. ten liimnar utredaren docent Odd Gulbrandeen i uppeateen>Regionala [sfellcningsprognos,er etudie av befollrningens ftirdelning l9?5> i ingtitutets jubileumsekrift Industriproblem 1960. Understililingen
rtirande liineiikningars verkningar inom industrin
Under Aret har det preliminEra manuekriptet iiver undersiikningensresul. tat diekuterate iuom olika fackkretgar. Dessutom har tilla$e ett evsnitt riirande prisrtirligheten inom olika industribranscher under efterkrigs. tiden. Stiirre delen av de resultat som erhillits i undereiikningen bygger pi intensivstudier eom utfiirts inom 6 industrifiiretag râ&#x201A;Źpresenterande olika 25
Diagram 5. Belolkningsutaecklingen r96a-TS inom olika regioner, fiirdelad pd,d,Idrar Ovrigo cenlroforler
Riksorter (Stockhotm, Gciteborg, Molm6)
65
1000-tol
Ttitbygd - orler 6ver500invdnore
26
70
Gfesbygd
induetribranscher. Undersiikningen kan hiirigenom p& minga punkter endast ge eu provkarta pii de olilra typer av reaktioner eom kan v[ntae intriida i ett fiiretag som fiiljd av en liineetegring men iate ange den kvan. titativa betydelseu av de olilra typerna av reaktioner. I det awnitt som under &ret bifogats undersiikningen har emellertid en etiirre utredning av prisriirligheten inom etora delar av induetrin utfiirts och detta material kan hiirigenom iiven i nigon m$n belyaa den kvantitativa effekteu av olika typer av reaktioner. Denna utredning grundar sig pt ett studium av de individuella priseerier fiir olika iudustriprodukter eom ing8r i Kommerekollegii minatligen publicerade partiprieindex. Materialet i frtga viear att prisriirligheten ftirefaller att vara mycket olika inom elcilda induetribranecher. Inom viesa branecher tycke e6lunda prieerna i geuomsnitt ?indrag ett par gtager om &ret p& flertalet produkter medan i andra branecher &ter har antalet prisiindringar under hela efterkrigetiden endast uppg&tt till en eller ett par fiir mringa produkter. D& intensivetudierna fria de 6 fiiretagen tycle visa att fiiretagen om de fiirlndrar priserna ?iven fiirsiiker ta hlnsyn till ile liineiikningaro produktivitetsftirbeftringar etc. gom skett eedan den eista prisfiirindringen, ekulle den omndmnda ekillnaden i prisbeteende mellan olilra branscher kunna Ieila till den elutsatsen, att det fdrefaller troligt att en allm6n liinestegring snabbare p&verkar prisbililningen i de branecher ddr prisriirligheten iir relativt stor :in i de branscher dhr en betydande prisoriirlighet syns fiireligga. Av de prelimin[ra reeultaten att diima fiirefaller det oc]Gi eom om en betydande m?ingd svenska fiiretag Hr mera beredda att iindra prieerna pi exportmarknaderna ?in pi hemmamarknaden. Mau ftirefaller [ven att vara mera benHgen att fiireta stora procentuella prisjusteringar pi exporten ?in pi hettrmamarknaden. Det virkar Even som om prieema pi stiirre kapitalvaror av t)ryeu fartfgr iin priserna pi turbiner, etiirre maeldner och dylikt 6r mera liittriirliga flertalet konsumtionsvaror och pi smi standardbetonade kapitalvaror. Detta sammanh[nger sannolikt med att det i det senare fallet ofta iir fr6ga om eerietillverkade produkter medan det i det fiirra iir friga om indivi. duella produkter dIr utformningen varierar frtn faII till fall. Som stu. fierna av de 6 ftiretageu har visat syne fiiretagen ofta vilja fiireta priejueteringar I eamband med modellbpen. Fiir de eerietillverkade produkterna kommer di prisjueterirgarna att eke i ea"'band med modell[ndringar, vilket av kostnadehiineyn inte kan ske alltfiir ofta. Fiir de stiirre kapitalvarorna 6ter kan det dHremot s?igasvara frAga om en i viss min ny modell fiir varje ny enhet som tillverkae. Undersiikningen beriiknas bli publicerad under 1960.
27
Statistiskaoch ekonomiskaciversiktersamt rivrig serviceverksamhet Produktionsindex $6riiknilgasaa av fndustrifiirbundets produktioneindex har likeom tialigare utfiirts inom inetitutet. Detta index aveer att meta de kortsiktiga fiirEndringarna i induetriue produktionsvolymo minad fiir mdnad eller flr frin ln Fiir mer l&ngeiktiga jiimfiirelger svarar Kommerskollegii produktions. index, vilLet beriiknas pi grundval av industristatietikens material. Indu. strifiirbundetg index anltnyts i efterhand till de definitiva indextaleu i de..a eerie, vilka publiceras med drygt lr/2 tre eftersllpning. rndustrifiir. bundetg index fungerar alltet som en prelimin?ir enabbetatistik iiver produktioneutvecklingen i induetrin.
Diagram 6. Produktionsindex I n d e x :1 9 3 5 : l @
2B
|ii, hela ind,ustrin 195F1959
Diogram 7, Produktionsindex f iir helo ind,ustrinlgSS-IgS9 Arseiffror fiir hela industrin 1935-1959 och kvartalseiffror (sleongkorrigerade) fiir hela industrin samt kapital. resp, koneumtionsvaruinduetrin l95G-1959. fnden1935'= 100 300 ,--_a\
--./ 200
--22
-/
^'-./-
v
t
,
t\--Jt
\/
.rA-
/ 100
1935 37 39 41 4t 45 47 49 51 53 5s ----- KoPifolvoruinduslrin HeloIndustrln
s7 59 1956 1957 1958 1959 ....'.....!KonsumfionsvarulndUslrin
Den under eenarâ&#x201A;Ź &r planerade revideringen av Kommerskollegii iudex har nu kommit in i ett nytt skeda Detta har bland anuat samband med att en ay varunom6nklalql frin och msd 1959 tillernpas i induetrietatietiken, vilket [ven medfiir anvlndning av nya blankettyper. Med tanke pi det ee"narbete, eom kom"er att iiga rum fiir att samordna beriikningsmetoderna fiir de tv& indexseriernao har under Aret inga fiirZindringar vidtagite i metoderna fiir Induetrifiirbundete index. Utvecklingen av produktionsindex fiir hela industrin m&nadgvie under de bflda eenaste iren framg6r av diagram 6. Man ftr dlir en klar bild av den uppAtgiende tendens som prlglade induetrin rnder Eenare h5lften av f959. I diagrarn 7 redovieas produktionsutvecklingen inom hela industrin irsvie frdn och med 1935 och kvartalevie (e[songkorrigerat) fr&n och med 1956. Diagrammet kompletteras med kvartaleeiffror fr8n och med 1956 f6r de bida huvudgruppema kapital och koneumtiongvaruinduetri. Diagram 8 anger utvecklilg611 kvartaleyis i de olika delbranscherrra (siieong. korrigerade serier, 1953 - 100).
Diagram B. Produlttionsaolymen i aissabranscher 1956-1959 : 100 Index: 1953 Jdrnmolmsgruvor
Jcirn-o. mefollverk
. Mossoindusl"r:i
ri Poppersindusf
Trriindusfri
160 140 120 100 g0
164
Livsmedelsindustri
140 120 100 80
Texlilinduslri
Konfektionsindustri
160
Ldder- o. skoinduslri
140 120 100 80
1?56
30
57
58
59
1956
57
Diagram 9. Orderstock i aerhstadsind,ustrin augusti I9\S-augasti
1959
fn d e x: oug. 1954= 100
/
,/'
/ ./'
/
./ verkstdder Mek. verKsroqer MeK.
- - â&#x201A;Ź - a - - - - - \ r * - - - -
,'
A- -
El. ver kstddef.,.^- \
Jitrn- och metollmonufoklur
t\t\@ arr
;e + ; 6s
tn
rrl
o\ rtf
o\ s1
.,b+
g-o
Verkstadsstatistik har i vanlig ordniug undersiikts vid ut' Orilerliiget i verkstadsindustrin gingeu av feb'ruari oeh augueti 1959. Statietikeu omfattar tiver 4O0 fiiretagi representerar drygt 60 procent av verkstadginduettins som tillsamrians Arbetet har bedrivite i eamarbete arbetstimmar enligt induetrietatistiken. order' varvsindustrifiirening. sveriges och meil svei{ges Mekanfiirbund broschyrer. statistiken har likgom tidigare publiceiats i tvi Diagram 9 vigar utvecklingen av orderetockens storlek, mfltt i arbete' 1959. Fiir varvens del har cirder' timmar, irnder tiden augusti l9S$-bugusti stocken fortgatt att rninska: medan man fiir de tre iivriga branscherna'kan konstatera att den tidigare neditriktade tertdeneen nu brutits och att de inneliggande bestlillningarna 6ter biirjat iika. Det fiirb[ttrade liiget fiir verkstadeindustrin framgir oclcg& av diagtam I0 eom anger utvecklingen av orderingingen frln hemma- och exportmarknad fiir verketadeindustrin exkl. varven. Speciellt orderingingeu fr6n exportmarknadeno som svarar fiir mellan 25 och 30 procent av eamtliga inkomna order, har ju iikat
3l
Diagram
70. Orderingd,ng Ird,n hentma- och exportmarlmad i uerkstads. industrin, exkl. na.rt)enseptember 1955-a,ugusti 1959 Index: sept.- nov. 1954- 100
Exporlmorknod 4:
-?_
\
_ttott?J ^--__
r_
R 3 t'at'6.i-'q E F I I I n
I 2 | H
h F | h
h E i h
fr F I B
as E3 lT sd
?f*fr.3j!'r--
fr E T B
F
E
F
E
F
E5
E.
E
kraftigt under de eenaet underedkta perioderna, men Eveu vad betriiffar hemmamarknaden iir situationen ljueare. studerar man de olika delbran echerna var fiir eig iterfinner man samma tendeneer till stegrad orderiu. ging bide frln hemma- och exportmarknad, faet i varierande omfattning. I varrsindustrin har diircmot orderiugingen fortfarande varit relativt liten j?imfiirt med den hiiga nivi eom uppniddee fiir ett par Ar aedan sverigee Mekanfiirbunds mlnadestatistik iiver syssehtitmingen i verL. gtadeindustrin har i likhet med tidigare ir utarbetats inom inetitutoL Siffrorna fiir hela 1959 vigar pE en iikning i syeeelslttniugen fiir branscheu totalt med I proceut jemfiirt med 1958.Uppgangen hiinfiir aig nIetan holt till senare hiilften av iret och har liksom vad giillde orderingingen varit stdrat fdr den del som aveâ&#x201A;Źrexportleveraneer.
32
Induetriell
mflnadsstatistik
m. m.
Industriell mdnadsstatisrilc med uppgifter och diagram iiver industriproduktion, export, i-po"E byggnadeverksamhetm. m. har sammanetiiUtsoch uteiiute varje minail. Statistikrapporter iiver utvecklingen inom viktigare branscher har iven regelbundet publicerate i 6flningen Arbetsgivaren.
Det ekonomiska lEiget Overaikter om den ekonomieka utvecklingen och konjunkturlEget har lihsom tidigare utarbetatg tre giager under 6ret. Diirvid har konjunLturutveeklingen analyserats dels fiir utlandet, di framfiir allt Fiirenta Stateraa, Englaud, Viisttyekland och Frankrike, och dels fiir Sveriga Vad betr?iffar Sverige har utvecklingen behandlats utfiirlig i friga om produktioneno eyseeleEttningen, investeringarna, utrikeehandeln eamt den ekonomieka politiken Integrationsstriivandena har lven kommentorate. Overeikterrrao eom utarbetas pl uppdrag av Sveneka Arbetegivarefiireningen, har till iindamll att tj[na som fudormationematerial vid fiiretapnfimndemae Ean'nantriiden och publiceras uuder namnet rDet ekonomieka l6getl. I sflmband med den fiirgta och tredje iivereikten har tvl siirskilda sak underlag utarbetats. I)essa har sedan legat till grund fiir de bildband med tal, som under namnet Ekonomisk VArjournal och Bkonomiek Eiietjoumal utgps av Svenska Arbetsgivarefiireningen fiir viening vid fiiretagens nEnnfl. eammartr6den. konjunkturerna och det ekonomieka Rapporter om de internationella l6get i Sverige har lven regelbundet publicerate i tidningen Arbetsgivareu.
FrAgan om s. k. funktionsrabatter
inom handeln
Pfl uppilrag av Sverigee Iniluetriftirbunil har institutet eedan vlren 1959 bedrivit en undereiiktdng av fabrikantledete syn pe >prie och prestationl inom handeln. Ett 40.tal intcrvjuer har dervid fiiretagits med olika koneu. mentvarufabrikanter, fr?imst i syfte att utriina deseaosyn pA de funktioner, eom Atâ&#x201A;ŹrfiirE[ljare av skiftande 6ldllning och karaktiir fullgiir. Speciell uppmiirkeamhet har iiguats frigan om de nya affiirstnrer:ra inom detaljhandelsleilet - hemkiipefiiretag och samkiipefiireningar.
33
Trote att de nya distributiousformernao vilka eaknar fiir allm?inheten iippen butik i traditionell mening, endaet svarar fiir en obetydlig del av marknaden inom. reopektive varuomriden, har de gett upphov till betydande oro inom den regulj?ira handeln. Derae arbetesltt har utsatts fiir stark kritik, en kritik eom i stort sett kan s?igasinnebira, att den konkurreua Eom de nya distributionsformema etablerar inte ekulle eke pi lika villkor. Man fiirmenar ridare, att hemkiipr samkiip ete. inte fullgiir sam"na funktioner som den traditionella handelno varfiir det borde ligga i fabrikanternae intreeee att inte leverera varor till de nya afflretyperna; i varje fall inte till eedvanliga villkor. I de diskuesioner eom fiirts [r det framfiir allt tre fuuktioner, vilka an. setts framheiva ekilhraden mellau reguljiir handel och de nya afflirstyperna, n6mligen manuell service, varuexponering och eortimentete bredd och djup. Man menar diirvid frin kiipmannahill att de nya aff[rstyperna endaet kan existera genom att >Eka snAlskjuts> pE den regulj6ra handelns funktioner, och att de d6rfiir inte har ntgot eamh6lleekonomiekt berSittigande. Fiir att iterst6lla konkunens p& lika villkor har nan fiirt fram tanken att fabrikanterna borde differentiera de utgiende rabatterna efter funktion. Institutets undersiilcning har till syfte att kartl?igga de olikheter i preetationsh:ingeendeo vilka anfiirte'eom motiv fiir funktionerabatter, eamt disku. tera miijlighetema att utforma fabrikantledets fiirsiiljnings- och rabatt. politik ei att konkurrens pi lika villkor uppriitth&lls. Normgivadde f6r institutete arbete iir diiryid principen om pris efter prestation. tr)enna,kan h6r s?igas innebEra en priss?ittning frin leverantiirernis eida .eom [r ei utfor:nad, att den ger varje kund ett i miijligaste m&n kostnadetroget pris,
O.."ig verksaYnhet Institutet har liksom tidigare bitr6tt enekilda fiiretag och organisationer inom nnringslivet med undersiikningar och olika eerviceuppgifter. Nigra medlemmar i den inom institutet bililade konsumtionsgtuppen har deeeutoti eisom konsultuppdrag utfiirt specialstudier p& konsumtioneomrtdet. Denna verksamhet kommer i en fastare organisatorisk form att vidareut. vecklae j?imsides med det mer alhniinnd arbetet pi konsumtionsomr6det. S[rekilda rapporter av ekonomiska data m. m. har vidare ldmnats titl FN, OEEC m. fI. internationella organisationer. Under Aret har o"116 1erniesyttrande iiver 1956 dre Statistikkommitt6s bet?inkande avgette likeom ytt-
34
randen betr?iffande olika statistieka omriden, bland annat 1960 6rs folkoch bostadsr?ikning. fnetitutets medarbetare har under det gingna verksamhetsiret hillit ett etort antal fiiredrag och medverkat vid olika konferenser. I allmdnhet har fiiredragen haft direkt anknytning till de publicerade eller plgiende ut. redningarna. Blaad de frflgor som d[rvid behandlats kan nlmnas >Svenek prognosforskdogr, >EL.onomieka tillvlxtproblem>, >Skatter och eamhHlle. ekonomi>o >BostadeLoneumtionen>o >Synpunkter pi branschrationalisering> och >Konsumtionsteori och varudeklaration>. Fiir att diskutera formerna ftir det fortsatta samarbetet mellan de utredningsorgan, eom ir knutna till n?iringslivets olika organieationer i de nordiska l6ndernao an. ordnades vidare i juli en 2-dagars konferene i Saltejiibaden. Inetitutete chef har under 6ret varit ledamot i UtredningerAdet och i den av Statens nlmnd fiir byggnadsforskning tilleatta Plangruppen samt varit expert i 1959 6rs ltngtidsutredning. Vidare har institutets chef under hiisten uppriitth&llit en tjHnst som t. f. professor i nationalekonomi vid Stockholms Hiigskola. FiI. kand. Giiran Albineson har eamtidigt innehaft en tjiinst som asgietent i samma 6mne.
35
Publiltationer utgiana at) Industriens [Jtredningsinstitut* fnduetriproblem 1960 ( 1960). 186e. 1 5 :'Wallander Studier i biliemene ekonomi. Jan (l9SS). J64 s. tu: Den textila konsumtionen. John Ekstriim (lgss) . zf;g B. DenprivatakonemtioneniSverigelgsl-65.RagnarBentzeln.II.(195?).4?5s.3g:Strnlturomvanillingen i jorilbruket. Oilil Gilbranrlgen (195?). 282 e. 24: 50 Sveriges industri och europamarknaden. rngvar svennilson och rugvar petziill (1957). Multilith. ?l e. Utgingen. 6: 50 Biliigaren och bilen (1956). 112s. 9: 50 fndusmien och fiirgubbningen (1955). 128g. 7:Kemisk industri. Alv Elehult och fngvar Svennilson under medverkan av lfans \Fagner (f955). 215s. 1 4 :Nationaliseringen i England. Erik Hddk (l9SS). Multilith. BBs. 4zBostadsefterfrigan - med hHnsyn till hushillens inkomster och sammans6ttning. Stig Rydorff (f955). Stencil. Bgs. Utgingen. 5:Svensk televieion. Efterfrigano tillverkningn import, En prognos (1954). Stencil. 135g. 3: Den fria vdrltlens rivaruliirsiirjnine (1954). 215 s. Utgringen. g: TjHnstemfinnen ocb ilen industriella omvanillingen. Erik Eiiiik (1953). il4e. 5:50 Svenekt dietributioneviieenale.Rolanil Artle (1952). 238 s. Utgiingen. 14: Befolkningsutveckling och arbetskraftfiireiirjning. Erik E6tik (f9S2). l9J s. 14: Svenekt traneportviisenile. CarI \Filhelm Petri (1952). 294s. Utgringen" 14: Inkomedlirdelningen i Sverige. Ragnar Benrzel (1952).227 e. 14: Svenek industriell fiiretagarverksamher, band I och 2. Erik Dahm6n (I9S0). 42S t 295 g. 28: -
Smdtryck 1960 18. IUI:g koneumtionsprognos fiir ir 1965.En granskningoch revidering.G6ran Al. binsaon'RagnarBentzelnGeorg Danielssonn John Eketrtim och Odd Gulbrandeen
r959 l?. Perspektiv pi Yieteuropas utveckling f955-75. fngvar Svennilson 16. Skiftarbete i verkstadsinduetrin En undersiikning riirande de ekonomieka fiirut sdttningarna. Lars Liil6n - Jan \ffallander 15. Kapitalbildningeproblemet. Nigra sa-hillsekonomiska eyapunkter. Erik Dahm6n 14. Anviindning av befolkningsregistret fiir undersiikning av arbetekraftens r6rlighet - en metodstudie. Jan Gillberg - Bengt G. Runilblad 1958 13. 12. ll. 10. 9. '*
Oljan i svenak ekonomi. Jan Gillberg - Erik II66k Jorilbruket under omvandling. Odil Gulbranileen - Giiran Albinsson Input output och den strukturella interdependensen. Bengt Eiiglund Industriens Utredningeinstitut-milslittning oeh verkea-het. Jan Vallander Konsumtionen i Sverige 193f-1965. Ragnar Bentzel
Ithnnafirtuknirryhu*riftermmpvblietalfdreTgS?uelflnno*t.Enfulhfiadflgfitllacttn,hanohllluplbcg&:at