@
I N DUSTRI E N S UTRE DN INGSINSTITUT Hr en fristiende vetenskaplig forskpingsinstitution gmndad 1939 Arbetsgivarefiiisningen och Sverigee Induetrifbrbunel
Svenska
Vfi' Att beilrivs forekning rdrande ekontimieka och sociala fiirhillanilen fdr clen inilueriella utvecklingen
av botydolse
Verksamlut Euvuililelen av arberet inom instihtet ignar it lfugsiktiga forskningauppgifter. Ma,n eiLtar herriil rill ott strdiun av de grondlBgganile g.m-anhangem inom niiringsUvet och siirskilt till att belysa de frigor som hiir samnan meil etmkEt rella och institutionella fdriinilringan feis&ningsresuftaton publiceras I institutete skriftserie. Viil eiilan om ilet Iingeiktiga forskningsarbotet utfiir inetitutet gm6rre utred. -i'gar rdrando epeeiella problem samt g€r vieg eervlco iit inilugtrifiiretag, org& nisationer, statliga myndigheter etc. Ilstitutet srnmansg[1161 viilaro blanrt anat mina{gsiffr'61 tiver industriprodu},tionen samt €n index iiver ileona.
Styrelse Bankilirekttir Marcus'Wallenb€rg, ordftirande Disponeil HAkan Abeniug Direktiir Axel Ensriim Direktiir Per Ele*herg
Direktiir Axel fveroth Direktiir Bertil Kugelberg Direktiir Sven Schwartz Doeent Jan'!7'allander 'V'ehtje TeI.r. dr Ernst
Personal Direktiir: Docent Jan'lV'allander Bitriidande forskningschef : Fil. Iic. Erik E66k Sakkunnig: Preceptor Ragnar Bentzel Sekreterare: Pol.mag. o. civ..ekon. Lars Nabseth (administration) Pol. mag. Gtiran Ahrsjti (publiceringsfrigor) FiI. kand. Giiran Albinsson Alctuarie: Fil. kand. Claes Lagerkvist K"mrer : Fnr Ruth'lV'iklund.Ellersrad 6urig ordinarie personal samt rned siirskilda utredningcff sysselsatta: Fru Kato von Arnold fil. kand. Per-Olof Boman professor Erik Dahm6n herr Georg Danielsson pol. mag. John Ekstrijm, D E S frtiken Ingrid, Forsberg fil. kand. Jan Gillberg docent Odil Gulbrandsen fil. lic. Bengt Hiighrnd fnr Britt Johansson eivilekonom Lars Lid6n
fil. kand. Bertil Nilsson fr"u \V'era l.[yr6n herr Bertil Olsson frl Karin Pahlberg direktiir Wilhelm Paues fru Kerstin Pettersson fil. dr Erik Ruist fil. Iic. Bengt G, Rundblad professor fngvar Svennilson frrr Ester Wennerholm 'W'esterberg fru Gunni
Verksamhetsfiret l95B
Fcirord
IT
Y 6ra exportindustriers svirigheter pi viirldsmarknaden pi eistone har Hn en ging visat, hur kiinslig den sveneka ekonomin [r fiir internationella etiiruingar och hur niidvlndig en ekonomiak politik [r, som giir virt nbringsliv rustat att motsti itfiiljanile pifreetningar. okad riirIighet fiir det ekonomiska livet mobiliserar motstindskraftea hos vira exportniiringar. under deirna omstzillning har man ocli.i frln arbetsmarknadsmyadigheternas sida i hiig grad inriktat gina anstrrngningar pt att underlItta arbetskraftens omflyttningar. Fiir att om miijligt fiira en effektiv omst[llningepolitik miste man ha en klar bild av de ftirhillanden, eom piverkar mrnniskor vid deras flyttning mellan olika arbeten. Nigon fqrcLning har pa detta fiilt bedrivitso men iinnu &tergtir mycket. rnsti. tutet har tagit till sin uppgift att granska dessa problem. under ftireglende tr har vi salunda i Norrkiiping cjort en omfattande undersiikning riirande flyttningarna fiir tre olika drsklasser ar' m[n. Intervjumaterialet ?ir under bearbetning oeh delar av resultaten ber?iknas bli framlagda under inneyarande 6r. Fiir att deu svenska ekonomin skall kunna sti v[l ruetad mot konjunkturella prflfrestningar rlcker det emellertiil givetvis inte med att vi skapar riirlighet pi arbetsmarknaden. Det giiller ockea att utvecklingsarbeter inom fiiretagen kan bedrivas si snabbt och framgingsrikto att dessa har miijlighet att anpaesa sig till och fiilja med i den ekonomiska utvecklingen och helst leda denna. Det iir dHrfiir naturligt, att institutet lignar en mycket stor del av sina resurser 6t studier av det ekonomieka framitekrid.andets natur- och drivkrafter. En viktig friga i detta sammanhang
?ir kapitalriirsiirjningen. De fiirsta resultaren frEn professor Dahmdns undereiikningar riirande indusrrins kapitaifiirsiirjning beriiknas bli sHnda till trycket under den n?irmaste tiden. Av stor betydelse fiir framit. ekridandet iir ocksi utformningen av fiiretagsbeshattningen. Denna frf,ga har institutet nu tagit upp pe sitt program och vi avser att under senare hiilften av 8r 1959 starta mer omfattande undersiikuingar p6 detta omride. rnsdtutete lingsiktiga arbete rtiraude den framtida marknadens ut. veekling har fortsatts. under hiisteu kunde vi publicera de slutgiltiga resultaten frin den stora undereiikning riirande biliemen, som vi arbetat med uuder etekillig tid. Eu studie av professor Svennilson riirande den europeiska marLnadens framtida etruktur [r vidare under avslutand.e. Stockholm den 19 januari 1959
/a
InnehAU
Utgivna publikationer Studier i bilisroens ekonomi I)en textila konsumtionen Sm&tryeksserien . Konsumtionen i Sverige 1931--{5 fndustriens Utredningsinstitut - mAls[ttning och verksamhet fnput---output oeh den strukturella interdependeneen . . Jordbruket under omvandling Oljan i svensk ekonomi Vir konsumtion, Sterblick och prognos
7 7 tl 1l ll ll lg lg 13 14
Forshningsprojekt under arbete . . Understikningen riirande liineiilcningars verkningar inom industrin Kapitalunilersiikningen Verkstadsindustrin . . Infiirande av skiftarbete inom verkstadsindustrin fnput-output und.ereiihning av verkstadsindustrin . . Verkstadsinduetrins struktur . Produktivitetsutredningen Arbetskraftens riirlighet . Den europeiska marknaden . Skogsbruketsvirkestransporter . . Den offentliga sektorns expansion Den privata konsumtionen TV-utvecklingâ‚Źn . Kommersiell televisionsverksamhet
16 16 19 20 ZO ZL 2l Zl Zl 24 ZA 26 26 27 2g
Liipande statistik Produktionsindex Verketadsstatistik Industriell mtnadestatisiik rn. m. .
28 ZB gz
Ovrigverksamhet . , Det ekonomiska llget Den gemensamma europeiska marknaden . Service, rapporter, yttranden etc.
Bs Bs g6
Bs
.
86
Diagram fiir bilar . l. >Overlevelsediagram> l0 2. Konsumtionsutgifter i Sverige 1952 efter hushdllstyper 12 3. Sektorer riskidliggiirantle 1950 och 1955 6rs gvenekaoljekonsumtion i mBmed avseenilepi fiirbrukarkategorier . f5 4. Eur en Iiineiikning sprider eina verkringar till arbetet p& olika aydslningar inom ett j[rn- och metalbnanufakturfiiretag l7 5. Rotv?irdesfiirdelningensbeetiimningsgr'.der och liiget av >nollgr6nsen> . . 25 6. Ifur rotviirdets geografiskafiirdel.i-g kan tiinkae lndra liige vid iiverging frin llottning till landtransport . . 25 7. Antal TV-radiotillstind per 1000 iuvinare i StocLholms-omridet. Observationerna avser per den 13 februari, 15 april reepektive 15 sppternher 1958 27 8. Produktioneindex fiir hela induetrin 1957-1958 29 9. Produktioneindex fiir hela induetrin 1935-1958 30 10. Produktionsvolymen i vissa branscher 1955-1958 31 ll. Orderstock i verletadsinduetrin augueti 1954-augusti 1958 32 12. Orderinging fr6n hemma. oeh exportmarknad i verkstadsindustrin ej(klueivevarven september1954-augusti 1958 33 13. Orderinging frin hemma- och exportmarknad i varvsind.ustrin septernlrer1954--augusti 1958 34
tJtgivna publikationer Stufier i bfismens ekonomi Under denna rubrik publicerades under htieten den avglutande redogiirelsen fiir inetitutete bilundersiikdng. Bokeus ftirfattare har varit docent Jan Wallander. Redogiireleen som omfattar dryg 360 eidor har rtint en myc. Let livlig uppmlrksamhet i pressen. Inte minst har man d?irvid tagit upp till behandling de synpunkter, eom i boken framfiirs p& eventuella skill. nader mellan biliigare och icke'bilEgare i friga om konsumtione. och deklarationsvanor. Av eentral betydelse fiir undersiikningen har ocke6 varit att utreda hur olika ometiindigheter av typen inkomst, yrke, ktin, civilstdud ete. p&verkar en persons benHgenhet att skaffa sig bil. I ett av bokens kapitel tas frtgan om kostnaderna fiir att hilla sig med Lil upp till ing&ende behandling. Den stora svirigheten visar sig h?irvid vara? att man saknar tillfiirlitliga uppgifter om en mycket betydande del. kostnado n6mligen v[rdeminskningahoetnaden. I)etta giir alla kalkyler riirande vad det >verkligen> kostar att ha bil osiikra. Det viear sig ocks6 att tlet spelar en avgiirande roll fiir eu biligares kostnader om han ktiper sin bil ny eller om han skaffar sig den som begagnad. I anslutning till vissa kalkyler giirs ett r?iknecxempel eom tyder pi att om en person kiiper en ny bil oeh behAller den i tre 6r e.flblir hans vhrdeminskningekostnad per fir 2,3 ginger si hiig som om han kiipt samma sorte bil som begagnad tre6ring. R2ikneexemplet har dtergivits i tabellen nedan.
Verd eminskningskostnad Genomsnittskostnad &r 1-3
Inkiipspris kr
9 000 ca 6 500 ), 5 000 ,o 4 000
llder
ny lir t, 4 ) t
.'
on
I:a 6ret kr
2 340 I 460 I 040 940
&ret kr
I 620 I 080 900 630
3:e &ret kr
I 080 900 630 630
I 680 1L47 857 733
Dct ii1 en vanlig fiirestiillning bland biliigare att der >ltinar sig> att byta bil efter tvi i rre Ar. SkHlet hiirtill anges vara att reparationskostnaderna dt biirjar stiga mycLet kraftigt. En person som gilde sin bil i'rnan dess skulle alltei slippa ifrtn dessa kostnader. Detta [r emellertid ert uppen.
bart felresonemang om m'n ser tiu genornssillsfallet. Det lir nImligen t.v-dligt att om det verhligen var s6, att det var dyrare att kilra en bil t. ex. under det fj?irde [n under det tredje 6ret, sa skulle det aldrig vara miij. Iigt att s?ilja en bil eom var fyra ir gammal. Alla mlinniskor misre ju s?iga sig att under sidana omst[ndigheter ekulle det liina sig b?ittre att kiipa en tre ir gammal bil oeh s6lja denna efter ett ir. Man skulle dd dele fi l6gre kostnader, dels fi de ftirdelar som sammanhdnger med att en tre 6r gammal bil har ett modernare utseende och iir mera driftsiiker. Man kan dlrftir vara iivertygad om att marknaden kommer att gtiilla in sig pA ett sialant siitto att priserna pt begagnade bilar av olika &lder ligger pi en s&dan niv& att det iir billigare att kiira en bil under dess fjiirde iin under dese tredje ir. Detta utesluter inte att reparations. och underhillekostna. derna kan vara hiigre u'der ilet fj?ircle iin under det tredje &ret, men denna Etegring kommer i gi fall att motv?igas av att kapitalkostnaderna ko"""er att vara i motsvarande m&n l[gre under det fj[rde iin under det tredje iret. Som framgir av det material iiver kogtnaderna fiir bilar av otka ililer gom undersiikningen presenterar, fiirh&ller det sig oclcsi pll detta sitt. Totalkostnaden ftir att h&lla sig med en bil av viss typ sjunker pttagligt med bilens tlder. S?irskilt kraftig iir denna eiinkning i biirjan av bilens livstid. Det [r viieentligt billigare att hilla sig med en bil under dess tredje och fjiirde 61 6n under dess fiirsta och andra. Det viear eig ocksi att de med ildern varierande driftekostuaderna fiir en bil stiger mycket starkt under dess filrsta, andra och tredje dr ftir atr dlrefter av allt att diima ha en tendene att plana ut. Detta torde bland annat sammanhiinga med att driftskostnaderna under bilens seaare levnads&r i hiig grad piverkae av med j?imna mellanrum iterkommande etoia kostnadeposter av typen ringbyte, byte av batteri, ljudd5mpare och dylikt" Deeea utgifter biirjar ju upptrlida fiirst eedan bilarna kiirts ett par tueen mil. Vad gom nu sagts inneb6r inte att det skulle vara ofiiinuftigt av bil6gare att byta sin bil innan den iir skrotmogen. Den som kiiper en ny bil iir intxeeeerad av en vara av den lcvalitet, som en ny bil representâ‚Źrar. Al.lteftereom han sedan anvfinder bilen, sjunker dees kvaliter och kom. mer att allt mer avligsna sig friu den kvalitetsklass, som han 6r intres. serad av. Det iir di fullt rationellt av honom att siilja bilen till en aruran person som iir intresserad av en ldgre kvalitetsklase in han ejiilv. Det [r detta som iir fiirklaringen till att man fiir bilar har anledning r'eikn" med att innehaveiiden skall vara j[mfiirelsevis kort. Untlersiikni'agen kommer ocllsfl fram till att i Sverige behiller i genomsnitt rlcn fiirete i""ohavaren sin bil i ungefEr 3rl fu. Det finns anledning tro att, bilen stannar kortare 8
tid i de fiiljande rigarnas hrinder. Av nedanstflende tabell framgir hur stor del av en viss bil&rsklass som befinner sig kvar i fiirsta Hgarens hand efter olika tidpunkter.
Bilirsklassens &lder i fir
0r0 0r5 115 2r5 3r5 4r5 5r5 6r5 7r5 805 9r5 1005 1lo5 L2rS
Kvar i fiirste dgarens hand procent
100,0 89,5 ?300 59,0 47,0 36,0 29,0 23,5 19,0 15oo 10,0 505 1'0 0
I Amerika torde morcvarande viirde i mitten pfl 1950-taler ha uppg&tt till cirka 3 6r. Det fiirefaller allts& inte finnas auledning tro att o'nr'dttningshastigheten p& den amerikanska marknaden iir vdsentligt snabbare 6n pi den svenska. Bilare livsliingd Zir ett annat omdiekuterat problem som tas upp till behandling i boken. Man kommer dlrvid till den slutsatsen, att bilar av den typ, som edlts i Sverige under efterkrigstideno kan ber[knas bli ekrotade efter i genomenitt 1l/z 3r. Detta utesluter givetvis inte att en hel del bilar blir skrotade vid mycket tidig ilder, medan andra kan finnas kvar i 20 er eller mera. Hur utvecklingea kan te sig fiir en irslclaes bilar av evensk typ framgir av diagram 1o som visar hur minga bilar gom finns kvar efter olika 6r av en Areklass pi I 000 st. Att bilar har sri ling livsliiugd giir att vi kan vHnta ogs att nyinkiipen precis eom n[r det g?iller nyinkiip av t. ex. verktygsmaskiner skall variera starkt med konjunkturerna. Orsaken till att det fiirhiller sig pi detta sltt kan klargiiras med ett enkelt exempel. Lit oss anta att bestindet Hr ett gott mitt p& konsumtioneng etorlek och att vi har ett best&nd pi 100000 vagnar. Under antagande_om JQ$r" iar;e dr behdver r--**'!rurl Iivsldned betvder det att vi vid ofiioi-l--'r "litar trir att ersatta skrotningen. Vira inkomgter stiger nu kiipa ft 000 med l0 procent och vfir inkometelagticitet med avseende pi bilkonsum'
Diagrum 1. >0aerleaelsediagram> fii, bilar Antol "iivertevcnde"
1000
800
600
400
200
18 7 0 A r s k l o s s ednlsd e r
tionen dr 3, varf6r vi vill iika vir konsumtiou med eirka 33 procent. Be. stindet m&ste allte& stiga till 133000. Fiir att et skall kunna ske miste nyinkiipen stiga frfin 10 000 till 43 000 eller med 330 procent. L&t oss sedan t[nka oss att inkomsterna iret diirpA fltergflr till sitt, ridi. gare lHge. Vi viil dA ha en konsumtion svarande mot 100 000 vagnar. Fiir att istadkomma detta rHcker det emellertid inte med att skera ned IlY' inkiipen. Om nyinktipen skHrs ned till noll kommer bestindet i alla fall att uppge tin ln 000 vagnar. Enda s[ttet att fe ner konsumtionen till iinskad nivi 6r att export era begagnade bilar till utlandet. I)et fenomen som beekrivits ovan brukar man kalla fiir accelerations. effekten Hittills har detta fenomen inte gjort sig s6 etarkt g[llande i Sverige. Vi har emellertid u"der l95B f&tt en fiirsmak av vad detta kan !-gneb'rira.Under det iret briits ju nEmligen den sedan flera 6r pigiende tikningen av ut=o^-r'-1i:r1,.:- nnh fiirbyttes i en nedg&ng. personbilsfiirslljningeno gom under 1957 uppgitt till tr* uuu ,os,-i,e iau rur ryl6 ber6knas uppg6 endast till 14? (X)0 vagnar. Det finns all anledning att fiire. I0
stllla sig att i framtiden billiirsiiljningen och dese variation frin ir till ir pl ett helt annat s[tt iin tidigare kommer att eti i centrum ftir den eko. nomieka politiken. Myndigheterna kommer att ha ett starkt konjunktur. politiskt intresse ay att i vissa l?igen stimulera fiirsiiljningen och i andra bromea upp den.
Den textila
konsumtionen
PA uppdrag av den e. k. Partsutredningen fiir textiliniluetrin har en utredning om textilkonsumtionen utfiirte inom institutet. De.lr innebEr en utvidgning och fiirdjupning av det kapitel om bekl[dnadskoneulotionen, sou ingick i institutets tidigare undeniikniug Den privata koneumtionen i Sverige t93f-{5. Utrsflningen publicerades i juni 1958 under titeln >Den textila konsumtionen) Bom en del i Partsutredningens skriftserie. Ilet tedde eig emellertid motiverat att [ven lita deneamma ingi i institutets serie. Som utredningsman har pol. mag. John Eketriim DHS fungerat. Utiiver en ingiende behandling av utvecklingen under den senaete 25rirsperioden - konfektior$varornan genombrott, introd.uktionen av nya fibrer, den iikade kiipkraftens inverkan uot differentiering och kvalitets. hiijning har en granskning utfiirts av skillnader i kl[dkonsumtionen nellan olika grupper av befollmingen. Diirvid har eivlil evenska som utIiindeka budgetundersiikningar anviints. I)en tee som utredningsmarrnen priivat pA materialet har varit: de ekillnader i konsumtionen av kliiiler som man finner vid jiimfiireleer mellan gr.uppâ‚Źr av olika slag (t. ex. 6lders-o yrkee- och eocialgrupper) kan fiirklaras av olikheter i inkomst mellan grupperna. Att exempelvis ensamstAende unga flickor kiiper kl[der fiir dubbelt si myeket eom miidrar i barnfamiljer fiirklarag av deras n'dra nog dubbelt ei hiiga disponibla inkometer. Som syns i diagrammet pA niieta on hiinsyn tae till inkometsida erhels en enhetlig konsumtionsnivio ekillnader. Endast pensionlrsgrupperaa awiker n&got.
Smitrycksserien fnetitutete smitrycksserieo i vilken framlIgge mindre utredningar, artiklar etc., har under 6ret utkommit med fem nummer. De tv& fiirsta numren i eerien, >Konswntionen i Saerige 1931-45> ay preceptor Ragnar - m&lsiitming och aerksannBentzel och >Ind,ustriens Utreilningsittstitut ll
Diagram 2. Konsttmtionsutgifter
i Suerige Lg52 efter hush&llstyper
K rono r Kliider fcir mcin
600 s00 400 300 200 100 0 De ensqmsl6ende ungq
P.n 1ya fomiljen
Bornfomilien
Tondrsfomitjen
Kliider
kvinnor
Det citdre poret
Dâ‚Ź â‚Źrsomstdende gomlo
K ronor
800 700 600 s00 400 300 200 100 0 De ensomsldende ungq
P.n .n)ro Bornfomitien fcmilien
Ton6rs- Def dldfomiljen re paret
De ensomst&. ende gomla
_____:::ili"1;::H:":ffi:iii:.:j:,j,,."", om cllo hushdllstyperno hide tiko slor inkomst.
72
het> av institutets chef, [r siirtryck av artiklar som tidigare publicerats i Skandinavigl(a f,nnk6ng kvartalsgkrift 1958. Det tredje emitrycket med titeln >Input - output och den sfiukturella interdcpendensen> av fil.Iic. Bengt tliiglund utgiir en preeentation av de tankeglngar som ligger till grund ftir den pdg&ende input<utput understikningen" Utgingepunkten fiir denna underaiikning iiq att en stor del av produk tionen inom miaga industrigrenar bestdr av varor som levereras till andra industrier, i vilkas produktion de anviinds gom inratser i fom av r&varor och halvfabrikat" Genom att de olika induetrigrenarna p& detta slitt samverkar gerrom att Ieverera till varandra uppst&r ett netv€rk av relationer dem emellan. Som f6ljil diirav ko"""er t. eK. en fiir?indring i pi nigon vara fdr kongumtion eller export att iternerka eftedrigan inte bara pi eftedr&gan ftir den induetri eom direkt levererar varan i fr&ga, utan Aven pi alla de industrier gom indirekt medverkar i produktionen av den. fnom input--output analyeen studeras denna ttrp av relationer och metoden ger miijlighet att uppekatta de indirehta sambanden mellan verksamheten inom olika iuduetrigrenar. A ena sidan kan den ge upplysning om vilka som i sista hand lir fiirbrukare av en induerie produkter och d?irigenom hur avsHttningen av den egna produkten iir beroende av efterfrigau pi andra produktero nilgot eom siirekilt biir intresEera iadustrier n6ra rdvaruetadiet i produktiousproceeEerl A andra eidan kan deu ge upplys"ing om vilka industrigrenars tjiineter som direkt eller indirekt tae i aneprik vid en vise produktiou, och d?inned hur den egrra produktionen Hr beroende av produktionefiirhdllandeno arbetskraltefiirhillanden och dylikt inom andra industrier. Som Arets fj?irile uummer av smitrycksserien publiceradee >lord,bruket wtd,er omaand,ling> ay docent Oild Gulbrandeen och fil. kand. (iiran Albingson. Smiekriften: sour delvis utgiir €n sayn"nanfattning av Gul. brands€ns under 1957 publicerade utredning Strukturomvandlingen i jordbruket, har utgivite i samarbete med LT:s fiirlag. Ilet femte smitrycket behandlar oljan i niiringstvet och publicerades under titeln >Olian i saensk ekonomi>. Skrifteno som fiirfattats av fil kand. Jan Gillberg och fil.Iic. Erik lliiiik, har utarbetats pi uppdrag av Sveneka Petroleurn Inetitutet {iir att anvZindas i dess upplyeningsverksamhet. I anslutning till skriften har en plansch samman.t[llte, Fom Petroleum Ingtitutet bland annat kommer att distribuera till skolor och andra undervisningeanstalter. Skriften best&r av en text- och en diagramdel. r den fiirstn:imnda l6mnas €n redogiirelse fiir Iandets oljeimport, produktion och konsumtion
l3
av petroleumprodulder samt produkternas distributiousvEgar. Den andra delen bestdr av 16 diagram i fiirg, vilka via anvisningar kan studeras i anelutning till texten och iskidliggiir oljans iikaile betyilelse i evensk ekonomi. Ehuru den evenska oljekonsumtionen iikat lraftigt under efterkrigstiden, har iikningen lrflngtifrin fiirdelat sig lika pa olika slag av fiir. brulcare. Diagrarn 3 viear hur olika fiirbrukarkategorier iikat respektive minskat sin andel av den totala konsumtionen under femarsperioden 1950-55. Dledan den evenska oljekonsumtionen l9s0 till hilften giillde industrins fiirbrukning, var detta 5 ilr eeuaro fallet eadast till 3? procent. statliga och kommunala inetitutioner iikade dEremot sin andel fr6n 4 till ll procent, vilket nr den mest framtriidande fiir6ndringen i strukturen av evenek oljekousumtion under loppet av femirsperioden 1950-55. Ett framtriidande drag iir ocksi, att hush&llen har kommit att ta en allt etiirre m?ingd petroleumprodukter i ansprEk. 1950 var hush6lleng andel mindre iin 15 procent, men 1955 etiirre lin 25 procent. Den andel av det svenska boetadgbeotAnde! som uppvnrms med olja, 1t"" liimligen under de seaaste Aren tillv?ixt mycket kraftigt. Iletta sammanhiinger med de iindrade priefiirhillandena pA brlneleomridet. Diirtill ko"""er att oljeeldningen ur bekvlmlighetesynpunkt erbjuder stora fiirdelar. En intressant fiiriindring br ockei den, som kan iakttas fiir landfartens del. Trots att antalet personbilar iikade mellan lren l95O och 1955 frin 252 500 till 636 500, har landfaten inte iikat utan tv[rt. om minekat sin andel av den totala koneumtionen och det si paas myeket som frln 22 till l7 procent. Fiirklaringen ?ir viisentligen den, att fiirbrrrkningen av eldningsoljor undergltt en vildeam iikning och att de.t'a iikaing inte rnotevaral av en lika stor stegring i konsnmtionen av motordrivrnedel.
Yir konsumtiono iterblick och prognos har institutet gjort eu Pi uppdrag av Induetriens Upplysningstjlnst utredningen Den privata koneumtionen av i Sverige sammanfattning 1931--65. Dervid har ocksl vissa problem som behandlats i diekussionen kring utredningen tagits upp. Skriften ingir i upplysningetj?inets ekrift. serie men ing&r iiven i institutets gkriftserie under titeln >Vir kongumtioq Aterblick och prognos>.
14
Diagram 3. Sektorer d,sltadliggiirande1950 och 1955 drs suensku oliekonsumtion i tn'e med aaseend,epd Iiirbrukarkategorier | 950 &rs oljefd'rbrukning Tofqll:4,5 mili. mr
Slot och kommun
Jordbruk och fiske Sjciforl
Hush6ll Londfort
| 955 6rs oliefiinbrukning Tofclt:9,7 mlff. mr
Stot och komrnun
Jordbru k och ftske Sj6'fcrt
Londforf Hushdl
r5
I L
Forskningsprojektunder arbete Undersiikningen riirande liineiikningars verkningar inom industrin Dennaundersiikning,som syftar till att studeravilka verkningar en ltine. iikniig fAr pi ett fiiretags l) val av produktionemeroder, 2) priss?ittning och B) produktionsgtorlek och produktioneinriktning, har under llret slutftirte. undersiil*ingen diekuterar inledniugsvis vilka verkningar en ltine. iikning biir f& fiir ett fiiretag enligt den g[llande teorin. De teoretiskt uppetlillda hypoteserna har d[refter priivats dele genom en penetrering av tidigare empiriska uudeniikningar pi omridet och dele och framfiir allt genom intensivstudier i 6 fiiretag. TiIl att biirja med har hiirvid studerate hur en liillsiilcnilg sprider sina verkniugar till arbetet pi olika avdelningar i fiiretageL Denna spridningeprocess inom exempelvie ett jiirn- och metallmanufakturfiiretag illugtreras i diagram 4. Som framgfir av pilarna p&verkar en liineiikuing fiirst arbetet i verkgtlderna och pi kalLylavdelningen. Fiirlindringar i produktionsmetoderrra kan eedan medfiira fiiriindringar i personalrekryteringen och i iikaile inveateringar. Om liineiikningen leder till ?indringar av kalkylerna kan detta leda till fiiriindringar i fiirsiiljningspolitiken i form av hiijda pr{ser, introduk. tion av nya modeller etc., vilket i sin tur medfiir iindrad efterfrigan pi fiiretagets produkter och hlrigenom, vilket anges av ile tillbakag&ende pilarna i diagrammet, iindrad. produktionestorlek och pioduktionsinriktni'rg i verkstiiderna. Fiiretagspolitiken som sAdan utformas naturligtvis i stort av fiiretagsledningen, men det [r iinili utredarens pe uppfattning ofika underavdelningar, att beteendet exempelvis kalkyleringsfiirfarandeto 6r av etor betydelse fiir de beslut som fattas inom fiiretaget. Speciellt inom etora fiiretag mlete de rapporter och dylikt eom ekickas till ftiretagsledningen bli av avgiirande betyilelse fiir de be. slut som fattas, eftersom ledningen sjllv knappast har nigra miijligheter att si att siiga intuitivt uppfatta alla de kostnadsfiir[ndringar och dylikt som [ger rum. En ltineiiknings verkningar blir h[rigenom sa"nolikt i hiig grad beroende av arbetets utformuing inom olika avdelningar. Studiet av verkningarna av liiueiikningarna under efterhrigsiren i de undersiikta fiiretagen ger vid handen att de realctioner sorn tyeks intrlda i ett fiiretag som ftiljd av en liineiihning syns vara betydligt mindre 16
Diagram 4. IIur en, Iiineiikning sprider sina aerhniltgar titl arbetet pit olika audehdngar inom, ett jiirn- och metallmanufakturfiiretttg
relogslednlngen
Ropporlertill i fedningen -/ ,/
A A Itl
A
t ! l
AvfolsreYldering <irnbruksovlolel
Kolkyfovdefn ing
ili
J Ropportertill \ledningen \
Utformninoe n o v f6relogspoiitiken
ilt F6rs<iljningsoch
Verkstciderno och srnedjon
Inkdpsovd e fn i n g e n
F6rsciljningsmorknoden
onomlov-
Personol-
delninoar
kryterln
Arbetsmork- Morknoden InkdpsKreditnsden for fosto morknoden morknoden kopitolf6r fdrbruksf6rem&l f6rem6l
omfattande ln'den g?illande teorin ger anleduing fiirmoda. Det fiire. faller sllunda eom om avtalsmrssiga liinestegringar av deu etorleks. ordning som giillt under efterkrigstideu endast i undantagefall gkulle 'nedftira nfigra omedelbara tendenser frin fiiretagens sida att eiika er. sltta arbetare med andra produktionsfaktorer, vilket man skulle viinta sig enligt teorin. Valet av produktionsmetoder Ir sa""olikt ofta en kontinuerligt fortgiende procedur, dlr en liinestegring kommer in i bil. den fiir den procees som etlr i tur att studerag medau kostnadgfdriind. ringarna fiir de andra processerna beaktas fiirst d& de tas upp till ba. handling. En viktig oreak till att fiiretagen ofta iute liigger ned alltfiir etora reslrreer p& att siika anpasea eig till stdana relativa prisfiirskjutningar mellan olika produktionefaktorer som en liinestegring utgiir torde vara den fortglende tekniska utvecklingen. Genom att denna gdr si snabbt
l7
fiir mlnga fiiretag torde det ofta vara liinsammare att sysseleltta fiiretagets atab av arbetestudieingenjiirer, planeringsfolk etc. med att beakta och siika tillvarata nyheterrra i den teknieka utyecklingen dn att eyseel. s'ritta dem med att siika aupasea fiiretagets produktioneteknik till de etiindiga relativa prisfiiriindringar som intriiffar. rnte heller pil priseidan tycks reakrionerna p& en avtalsm[esig ltineiikning av iute alltfiir stor omfartning bli eidana som man enligt teorirr ekulle viinta sig. Att mflnga fiiretag inte hiijer priserna pi eina produkter efter eu liis6iirrning sammanh?inger uppenbarligen ofta med den marknadesituation de befinner sig i. Fiiretag som'sEljer pi orportmarknadenra svg"'pelvis har ofta av konkurrensh?insyn inga miijligheter att hiija sina prieer. Det torde emellertid ocks& finnas minga andra ekiil varfiir fiiretagen inte vill hiija sina prisen Eu prisiindring lir exempelvis ofta fiirenad med betydande lcoetnader i form av utekickande av nya prislistor etc. Detta medfiir att man inte anser det miidan v[rt att fiireta priejusteringar efter endast mindre kostnadeetegringar, till vilka liinestegringar med ett par procent ofta kan 1liknsg fiir minga ftiretag. Ett annat akll till att man inte vill ?inilra priserna alltfiir ofta lir att der inte sillan iir kiinsligt gentemot kunderna att iindra priserna. Kuuderrra, framfiir allt om desEa iir detaljister, har vant eig vid ett vigst pris p,f, produkten i frdga och iir inte fiirtjusta i priaiindringar. .{tt man inte tycker om pries[ukningar sammanhinger uppenbarligen till betydande del med att man i si fall ofta 96r fiirlueter pi inneliggande lager. Vad eom hittille sagts innebiir naturligtvis inte att liineetegringar aldrig kommer att leda till relativt enabba prishiijningar frdn fdretageus sida. Betydande liinestegringar av tytr)en l95l och 1952 kommer metl slkerhet att f& pris&terverkningar pi m&nga hill. l,ven mindre liinestegringar torde att diima av utred.ingsmaterialet kunn4 f& prisiter. verkningar i vissa fall Det ftirefaller s&lunda som om fiiretagen ir relatiw kiinsliga fiir om en koetnadeetegring medftir att vinstmarginalen fiirsvinner eller blir negatin Man iir visserligen beredd att producera till priser lingt under sjilvkostnaden, men vid det tillfllle di marginalen fiirbyta fr&n att vara positiv till uegativ fiirefaller ofta en ompriivning av situationen 6ga rum. Den reaktion som intr6der kan di ta formen av exempelvis eu pr{sstegring? en iikad >bevakning> av produkten i friga ftir att elrka kostnaden eller en modelliindring. Fiir flertalet svenska industrifiiretag spelar r&vamkostnaderna en betydligt etiirre roll [n ltinekostnaderna. Det iir d[rfiir naturligt atr man rnot bakgrund av ovilligheten att ofta iindra priserna dll gtira sidana iindringar i samband med mera betydande prisfiir?indringar pi r8IB
varorna. sk?ilen h?irtill fiirstErks av det fiirhillandet, att rivarupris. fiiriindringar har internationell giltighet, medan ltinestegringar i allmiinhet endast har nationell giltighet. Eiirigenom fiirefaller det troligt att i branschero diir r&varukostnaderna spelar stor roll eller dlr prisfiir. iindringarna p& rflvarorrra bmkar vara mycket kraftigao kommer liine. stegringar att enabbare piverka prisslttningen ln i branschero d?ir r&. varorna spelar mindre roll kostnadsmresigt eett eller drr priefluktuationerna fiir deras del inte iir sd stora. ghsflningematerialet ger ocksi vid handen att iiven om en liinesteg. ring inte leder till prisetegringar p& ett fiiretags giillande modeller kan den iind& genom ein inverkan pi modellbpena indirekt leda till prisstegringetendenser. Materialet ger etlunda vies antydan om att liinestegringar kan medfiira att fiiretagen snabbare byter modeller. Man vill inte dndra priserna pi de gillande modellerra utan i stEllet elutar man att tillverka en del av de ganla modellerna och introducerar i stiillet n8gra nya modeller med biittre marginaler.
K apitalundersiikningen Arbetet med den av professor Erik Dahm6n ledda kapitalbildningeundersiikningen har fortsatt under iret. Det har under utredningsarbetets ging vieat sig l[mpligt att uppdela publiceringen arr under. siihningen pi tvi delar. Den andra delen skulle heryid omfatta en mer ingiende empirisk studie av industrins kapitalfiirstirjning och de d[rmed eammanhdngande kapitalmarknadsproblemen medan den fiirsta delen skulle innehilla viesa allmlnna synpunkter p& det eamhnilsâ&#x201A;Źkonomigka kapitalbildningsproblemet, som utredaren konemit fram till under eitt arbete. Den fiirsta delen iir i det niirmaste fiirdigetiilld och berliknae bli publicerad under den niir:naste tiden, medan den andra delen torde bli klar i manuekript fiiret eenare under 1959. r deu fiirsta delen aveer fiirfattaren att ge sin helhetesyn p6 ilet samhlllsekononoiska kapitalbildningsproblemet. Han tar dlirvid upp fr&gan om miijligheterna att Astadkoyn'na tillr?ickligt etora inveeteringar utan samtidig inflation eller fiir?indring av valutareserven. Inledniagsvie diskuterar han hur vi i Sverige under olika ekeden siikt liisa de problem som harvid uppkommer. Fiirfattaren gir ddrefter in p& det aktuella liiget och de speciella fiirhillanden, som lett till att det samhiillsekonomiska lcapital-
t9
bildningsproblemet under den senare tiden visat sig si svirliiet. Han diskuterar dervid miijligheterna att bedriva en framgingsrik finanspolitik under nuyarande institutionella fiirhflllanden och vicker frigan om hur arbetsmarknadensstarka organisationer kan tHnkas p&verlca liineutveck. Iingen och dHrmed kapitalbildningsproblemer.
Verkstadsindustrin pol6kningsverkeamheten
pi detta omrsde har under Eret bedrivits efter tre linjer. Deu tidigare startade input--output etudien fiir verkstads. industrin har fortgatt och arbetet fiirts s& I&ngt att analyeen av det etatietieka materialet kunnat pibtirjas. Vidare har en iiversikt av verketads. induetrins gtruktur igingsatts. rnetitutet har dessutom under iiret etuderat de koetnadsmlissiga koruekveneerna av ett mer allmiint infiiranil,e aa skittarbete inom aerlistadsindu,strin. undereiikningen, som avser in fiirande av tvsskift, har lagts upp som en caee-studie. Material till under. siikningen har erh&llits frAn 12 utvalda verkst[der. N[r man av ekonomiska skel iinskar infiira skiftarbete i industrin [r motivet h?irtill, att man brittre vill utnyttja rnaskiner och anllggningar se att existerande fasta kostnader kan spridas ut iiver ett sttirre antai produktenheter. Man giir dn en vinst om inte samtidigt cle rtirliga kostnadera.a tikar i motsvarande min. En fiiruts[ttning fdr resonemanget ii", att det avgiirande fiir kapital. fiiremilens fiirslitning iir hur ltng tid de anviindg och inte hur inteueivr de anviinds under de.''a tid. skulle niimligen en maskin, eom kiirs i tr'6skift, slitas ned dubbelt ei fort som en, som kiirs i enskift, blev tyd. ligen kapitalkostnaden per fabricerad enhet denearnma i bida fallen. Den centrala frigan ftir undersiikningen har dlrfiir varito om man har anledning r?ikna med att kapitalftiremil av olika typer huvudeakligeu er ubatta fiir s. k. tidsfiirslitning eller s. k. bruksfiirslitning. Det erh&llna :naterialet tyder pi att fabriksbyggnader och lokaler slits i stort sett oberoende av hur intensivt bruk man giir av dem. Betr6ffande maskiner och anl5gguingar tycks det ockei vara s&, att modernitetskravet iir det avgiirand.e, varfiir den rent fysiska fiirslitningen i samband med utnpt. jaudet kommer i andra hand. Ett infiirande av tvriskift i ver*stadsindustrin ekulle diirfiir av allt att diima medfiira pitagligt s?inkta kapitalkostnader per producerad enhet. Dessa kostnadsvinster motvngs emellertid av de iikade koetnader som
20
â&#x201A;Źamtidigt uppsrfir gerom ekifttill?igg iikade kassationer etc. Det fiire. faller ockei finnas anledning tro, att kostnadeiikningar upptrHder diirfiir att man har anledning rEkna med att produktionen per direkt arbetstimme minskar vid iiverging till ekiftarbete. Denna s:inkta produktionseffektivitet torde eammanhlnga med medicinska och sociala faktorer. Arbetet med att utf6ra en inputautput undersilkning an aerkstads. industrin har under &ret fortg{tt planenligt och huvudeakligen bestttt i en systematiak genomging och analye av tillgiingligt statistiskt material. I septemberhiills en sammankom"t pd Jernkoutoret, till vilken inbjudite representanter f6r verkstadeinduetrin. Diirvid informeradee om den p6gaendo undereiikningen varjEmte diekuterades nigra problem riirande komplettering av det tillgiingliga statistislka materialet. Ftir nirvarande eaL.as nlgon utftirligare beskrivning av den svenska terkstadsindustrins struktur, Det har d?irfiir synts nrotiverat att inetitutet i sa-bard med de olika epecialunderedkningarnaav verkstadsindustrin lven l&ter utfiira en mera generell iiverbliclc ay branschen. Skriften beriiknris hli publicerad uuder 1959.
Pro duktivitetsutre dningen arbetet med en handbok i produktivitetsmiitning har under iret fortekridit e& Iingt, att ett manuskript kan beriiknas vara helt firdigt under viren. 1959. Handboken kommer huvudsakligen att ange vilka metoder som kan till[mpas inom ett fiiretag, n[r det giiller att berlkna fiir6ndringen i arbetsitgdngen per producerad enhet. Deegutom diskuteras hur en ilylik serie kan sarnrnsnkstplas med tid.seer{er av andra 6tg6ngstal, exempelvis ftir rivaror. Miijligheterx att giira jiimfiirelser mellan flera fiiretag i samma bransch behandlas slutligen i ett kapitel, d?ir flera si. dana publicerade branschjlimftirelser refererag. Arbetet med handboken leds av fil. dr Brik Ruist.
Arbetskraftens riirlighet Den pig&ende intensiyunderstikningen om arbetskraftens riirlighet inom en lokal arbetsmarknad har fortskridit planenligt med genomfiirandet av f?iltarbetet. Detta har omfattat 919 intervjuer i Norrkiiping med miin i ildrarna 25r 35 och 45 6r. Det ideala hade naturligtvia varit att kunna
2L
intervjua ett urval av hela den vuxna befolkniugen, men fiir att med nigon grad av precision etudera riirligheten fiir bide miin och kvinnor i olika ildrar eamt i olika yrkesgrupper skulle det ha fordratg en under. giilming av mycket stort format. Urvalet mfiete diirfiir eklrag ned pi nigra punkter, och det liimpligaste anedgs diirvid yara att begr?inea undersiikningen enbart till m[n i de nysenlmnda Aldraraa. Diiremot 6r alla kategorier av yrkesverksamma med, alltei [ven egna fiiretagare. Av olika anledningar kunde inte alla de uttagpa miinnen interrjuas. Det elutliga reeultatet av fdltarbetet blev i etiillet fiiljande:
Fiidda
er
19r3 1923 1933
Uttagnal)
346 357 296
Gjorda intervjuer
Bortfallsprocent
DEirav bortf"Il p. g. a. att vederbiirande ej tillhiir populationeno procent
322 324 273
6rg 912 7r8
419 3r6 sr4
919
810
416
0wigt bortfall, procent
1) utgiir drygt hiilften av alla men i de berdrda ildrarna
Som framgir av tabelleu 6r det totala bortfallet 8 procent, varav drygt 3 procent faller pi att de uttagna ej blivit avfiirda ur de vid ur. valet anvEnda mantalsregistren trots att de flyttat bort frin Non'kiiping fiire urvalstillfiillet ilen li8 1958. Deeea miin har betraktats som ej tillhiirande den undersiikta populationen och inga anstrZiugningar har dlrfiir giorte att intervjua dem p& aunan ort. V?igran att lita eig intervjuas utgtir en mychet liten andel av bortfallet; rlknat pi hela den uttagna populationeu var det knappt I procent Eom fiill bort av denna anledning. Norrkiipings karaktIr av hamn stad bidrar ocke& till att hiija andelen uttagrra, som ej kunde kontaktas. En del av de uttagna var niimligen sjiimiin gom befann sig pi ltngresa hiieten 1958. Andra orsaker till att nigon intervju ej kunde genomfiiras var att vederbiirande vistades pi sjukhue eller ilylikt. Kiirnpunkten i intervjun utgjorde sj?ilva anstiillningshistorien, dvs. frAgor om de olika anetiillningar och arbeteuppgifter som den inter. vjuade haft sedan han kom ut pe arbetemarknaden. Fiir varje byte frigades vidare om detta berott pi driftsinekr6nkning eller dylikt eamt ,,
om den nla anstlllningen erhailits genom arbetgfiirmedlingen. speciellt detaljerade upplysningar inh?imtadeE om det genaste bytet av anetiillning t. ex varfiir man bytte anstHllning, hur man fick reda pi det nya arbetet samt yilka fiirmflner oeh anstIllningsvillkor i iiwigt man hade i bide den gamla och nya aust?illningen. I intervjun ingick iiven vigea frigor fiir att nfirmare beskriva den intervjuade och hane situation, exempelvis betr?iffande hans utbildning civiletindo barnantal m. m. Efter det att fiiltarbetet avslutats i mitten av oktober vidtog omedel. bart kodning och stansning av materialet. Som ett fiirsta resultat av bear. betningeu presenteras nedanetaende tabell iiver inkomstfiirlindringar vid senaste byte av anetEllning fiir de tre undersiikta ildersgrupperna. I tabellen skiljes pi dem som fitt hiigre, samma eller l?igre liin i deu nya anctlllningen.
Ldn i den nya ans*illningen Hiigre procent
i frirhfrIlande till den gamla
Samma procent
25-Eringar N-216
64
l4
35-dringar N:253
73
t2
L?igre procent
22
45-firingar N:202 Samtliga
N : antal intervjuade persouer
Av tabellen framgsro att en tredjeilel fitt eamma eller l[gre liin i den nya anstiillningen. Siirskilt iir det 4S-dringarna som giir en liten liinevinst pa eina byten. Procenttalen iir fiir iivrigt beriiknade p& enbart de individer som bytt mellan tv& anstlllningar, dvs. de intervjuobjekt iir ex&luderade eom aldrig bpt anstiirning eller som bytt exempelvis mellan att vara egra fiiretagare och anstiillda. Tabellen dr preliminrir och senare avgiiranden under ledningsarbetet kan eventuellt medfiira smlirre justeringar arr procenttalen. vid de fortsatta bearbetningarna kommer vidare ovanst&ende resultat att analyseras nlirmare, exempelvis med av. seende pa om bytena var frivilliga eller ofrivilliga eamt tidpunkten fiir byter
23
Den europeiska marknaden som en fiiljd av den i slutet av ir 195? publicerade, prelimin6ra under. sfllrningen riirande det europeiska integrationsetriivandet och de ver.kningar detta kan fi p& det evenska n?iringslivet, p&biirjades i juli 1958 ett mer intensifierat studium av den ekonomiska strukturen inom det blivande frihandelsomrtdet. Utredningens fiireta etapp har vid verksamhetsber[ttelsens utformande i huvudsak fullbordats. Denna etapp om. fattar befoltnings- och syseels[ttningsstrukturen under de kott"rande 20 rireno iikningghklen i produktion och levnadsgtandardsamt kapitalbildningsproblem. Avsikten har varit att med utgingspunkt fr&n de hitintille uppn6dda undersdkningsreeultatengenomfiira en nirmare aualys av olika varuomrtden fiir sig. Utredningen ledes av professor Ingvar Svennilson.
Skogsbrukets virkestransp orter Utredningeu om den framtida kostnadsutvecklingen fiir skogsbrukets virkeetraneporter har i det nlrmaste elutfiirts under &ret. Uppgiften har varit att till Iedning fiir ett av ekogsnlritrgens parter tilleatt organ, Skogsbrukets transportutredning, siika uppskatta liingamheten pi l?ingre olika sikt av transportaltematin Undersdkningen har deryiit koncen trerats till en jlmfiirelse mellan flottuing och biltraneport stson de viktigaste alternativen fiir transport av virket frln awerkningstrakt till induetri. Utredningen har bland annat siikt klarlligga koetnadseffekten av.en [ndring i traneportalternativens inbiirdee aw6gning och ornfattuing. En ?indrad traneportstruktur medfiir inte bara en variation i de direkta transportkostnadernq iindrade transportmetoder och transportavstind m. m. utan fir dessutom Aterverkningar pi rotvHrdena och diirmeil pi skogsHgarnas reahtion infiir olika projekt. Till fdljd av sarrbandet mellan det vid induetrin betalda virkesprieet, transportkostnaden och det kvarstiende rotvnrdet ftir virkeebest&nd av olika bel5genhet i fiirhillande till industrin, medftir n[mligen en iiverging till annan trans. portmetod en ?indrad rotv'drdeefiirdelning kring induetrin. Resonemanget illustrerag av diagram 5, som ger en fiirenlclail framstiillning ar rot.
24
Ro tu iir d esl iir d elnin gens b est ihnnhr gsgr un cler oeh liiget cra >nollgriinsen>
virkespris vid industri
I I I I I skogsrcinto> +;
I
l
lronsportkostnod
>rolkoslnod> kvqrst. rotvcirde ovsi&nd lcings lronsportled m e l l o n s l u L , b eo . i n d u s l r i
0 rnoltgrcinsir
Diagram 6. Hur rotaiirdets geograliska Iiirdelning kan, tiinkas iindra liige 0id fiaergd,ng frd,n llottning tiII landtransport
nnollgrcinsn vid nuvdronde flottnIngscfternoliv --\-\\-
L
--
,ty t
-l-
A EHI
,/ nyo unoflgrdnsen'r vid <ivergdngtill londlronsport
25
viirdeefiirdelningens bestlmningsgrunder och l[get av >nollgrdusen>, dve. de lSigen i vilka det erhillna rotvlrdet tenderar att underskrida >rotkostnaden>. Med rotkostuad menas kogtnaden fiir huggning, bark. ning och skogsvird. Hur rotvHrdets geografieka fiirdelning kring eu industri kan tlukas [ndra liige vid iiverging fr&n nuvarande flottning till Iandtraneport framgir av diagram 6. En eSdanfiiriindring av transportstrukturen sker givetvis parallellt med en utbyggnail av viign?itet.
Den offentliga
sektorns
expansion
Arbetet med denna utredning har hittille frii-.t omfattat en genomg&ng och granskning av de ekilda teorier och uppfattningar, eom framfiirts riirande de fiirskjutningar i arbetsfiirdelningen mellan olika niiringar jiimsiiles realinlcomsterna med att iikat i eamhiillet. som ekett och sker Resultatet av de.'a granskning har sedan tagits till utgingspunkt ftir fiirsiik att utarbeta metoder och problemstlllningaro efter vilka en statietiek redovisning och analye av den offentliga sektorne expansiou kau liiggas upp. Denna etapp av arbetet torde kunna avglutas si att insamIing och bearbetrring av etatistik och annat material kan pibiirjas i btirjan av 1959.
Den privata konsumtionen Fiir att diekutera hur uppfiiljningen av den under 1957 publicerade utredningen Den privata konsumtionen i Sverige 1931-65 ekall ske, har en slrskild pro$rosgrupp bildats. En del medlemmar i denna grupp tjlnstgiir ?iven eom koneulter i prognosfrigor Et olika ftiretag och organisationer inom ndringelivet. fnom livsmedelssektorn har ett par specialundereiikningar fiiretagitso d?iribland en om sockerkonsumtionens utveckling. Pris och inkomst har faktorer. Fiirstik med dervid anviints som kongumtionsbegtimmande har dhremot slaandra fiirklaringsgrunder till koneumtionsutvecklinger git mindre vil ut. Resultaten tyder pi en med inkomsten staperande kan emellertid, beroende sockerkonsumtion. Starkare prisfiirskjutningar en fiirhos sockerkongumtionen, framkalla pi en viss priskiinelighet ?iudriug i konsumtionsvolymen.
26
TV-utvecklingen Pi uppdrag av sverigee Radio och relestyrelsen pag,ir en kartlligg. ning av den evenska televisionens faktieka utveckling. Detta har i huvud. sak skett genom en omfattande bearbetning av fran Telestyrelsen under ir 1958 kvartalevis lii"'''ade uppgifter p& antalet postetationsvisiabeta. Iade TV-radiotillstind. P& grundval h6rav har kartor uppgjorts iiver Diagr&m, 7. Antal TV-rad,iotillst&nd per n00 inad,nare i Stocleholmsomrddet. Obseraationern& ailser per d,en 13 februari, 15 april espelttiae IS september IhSB nser TV-lice
o'lJ3::"'n'
-{
15 sept.
!l
-
!b-cr--I
15 opril
I t---tr
E--
13 febr.
10
0 +\.--j .
Scindgre
tL-j Mvcket goda
Godq
i F 2,5 mVlm
MottogningsMindre godo f6rh6liqnde
,r .r 4,2
mV/m
0,025 mV/m
TV-spridningen. Vidare har de olika poststationsourtdena delats upp pi kommuner, vilka i sin tur delats upp pi s. k. >fiiltstyrLeomriden>. Det har hiirigenom btvit miijligt att studera antalet TV.radiotillgtind i relation till invinarantalet inom eflviil olika kommuner som olika >flilt styrkeomriden>. Vidare har relationstalens fiir?indringar under loppet av 6r l95B kunnat studeras. Det har visat eigo att antalet liista liceneer per 1000 invinare sttr i ett t6mli gen re gebndssi gt f tirhillande till TV-konsumenternas mottagningsAven fiirhAllanden fiirhAllandeno vilka angee i uppm[tt >fiiltstyrku. som inkomstnivi, huehlllsstorlek etc. torde emellertid epela in. f fiagram 7 vieas, hur TV-beniigenheten i Stockholmsomridet varierat i fiirhtllande till uppmiitt f?iltstyrka. Relationgtalen >licenser per 1000 iuvinare> i omrfiden med hiig flltstyrka - dve. med goda mottagnings. fiirhAllanden - stAr i 611 1flrnligen konstant fiirhillande till relationssom observatalen fiir omriden med l6gre fiiltstyrka vid de tre tillfiillen, tionerna avser.
Kommersiell televisionsverksarnh et I eitt avslutningsskede befinner sig en undersiikning riirande den ekonomieka grundvalen fiir kommereiell televigionsverksamhet i Sverige. televisiongkommitt6 Undergiikuingen utfiirs p& uppdrag av Nlringslivets (NTYK). ifall Omkring 600 etiirre fiiretag har tillfr&gats, om de reklam. som rniijlighet gavs skulle anv?inda sig av TV-e?indningar medel och i si fall hur stort beloppo som de ungefiir skulle ansli till sidan reldam per 6r. I biirjan av 1959 berlknas bearbetningen av de inkomna svarâ&#x201A;Źn vara avslutad.
L,ipandestatistik P*.rlrrktionsindex De rninatliga Jrertikningar.'o "v fndustrifiirbundets procluktionsindex har liksom tidigare utfiirts inom instituteu. ,t*,qikter med detta index hr att mHta de kortsiktiga fiirHndringarna i industrins prtr*..ltionsvolym, mfi. nad fiir m&nad eller ir frin &r. Fiir mer l&ugsiktiga jEmfiireteer rq*qr I(ommerskollegii produktionsindexo vilken beriiknas irligen pi grund. val av den officiella industrietatistikens material. Industrifiirbundets produktionsindex anknyts i efterhand till de definitiva indextalen i den. 28
Diugrant, B. Produhtionsindex fii, hela indu,strin 1957-1958 I n d e x1: 9 3 5- 1 0 0
300
250
J eo .o . . . . . . . . . . . f , . . . .
..".i
200
100 er-1959 -r -'1957 o . . o . . 19 5 8 ( s c i s o n g r e n s o d )
123456789101112 M&ncd na serieo vilka emellertid publiceras med cirka tv6, irs efterslflpning. rndustrifiirbundets index fungerar alltsi som eu preliminlir saabbetatistik iiver produktionsutvecklingen i industrin. under eenare flr har eu revision av Kommerskollegii produktionsindex diskuterats och visga fiirberedelser gjorts. Den planerade lpwioiu'c' skulle bland annat innebHra ao franllyttning av bas&ret frfln l93S till nigot efterkrigsir. lt- sadan fiirskjutning syne vara mycket angeldgen, di do'r skulle innebHra en anpaesning till de strukturella fiiriindringar som skett inom industrin. I awaktan pi en omliiggniag av Komrners. Icollegii produktionsindex har institutete indexber?ikningar under 6ret iute undergatt ndgra sttirre fiirHndringar. Fiir textil. och siimuadsindustrin publiceras dock frin och med tgs8 prelimin[ra minadssiffror samtidigt som fiir iivriga branscher. Tidigare berdknades mflnadsproduk tionen med hjiilp av produktionsuppgifter frin ett urval av fiiretag.
29
Diagram 9. Produktionsinden fii, hela industrin 1935-1958 Arssiffror fiir hela industrin f935-1957 och kvartalssiffror (sHsongrensade) ftir hela industrin samt kapital. re$p. honsumtions. varuindustrin l n d e x 1: 9 3 5-
f955-1958
100
300 2-r o-
-r'
200
Itr
^\
sâ&#x201A;Ź
a'o
oo
f
3
-
t a
\., 100
0 19 3 5 3 7
39
41
43
- - - - - Kcpitolvoruindustrin
45 -
47
19
51
53
H e l o i n du s t r i n
55
5 7 1 9 5 5 19 5 5 1 9 5 7 19 5 8
o o o . or o o l { 9 ; ' ; s um t i o n s v c r u ! n d u s f r i n
Dessa kalkyler var emellertid tiimligen os[kra, varfiir n&gon publicering ej iigde rum ftirrin justering kunde giiras pi basis av Kommerskollegii kvartalsstatistik iiver produktionen i denna branech. Numera 6r minads. index fiir denna industrigrupp baierad pi statistik iiver antalet utfiirda arbetsfianp.ar inom olika delbranseher. Dessa sysselslttningsuppgifter insar.las av branschens organisaf,rouor .ch omfattar en betydande del av textil. och eiimnadeindustrin. Pi detta shtr L21 biittre prelirlinlira indextal kunnat erhillas. Liksom tidigare anpassas minadssufrorne fil] kvartaleuppgifterna frin Kommerskollegium Utvecklingen av produktionsiadex fiir hela induetrin minadsvis under de biila senaete iren framgir av diagram 8. I diagram 9 redovisas produktioneutvesLlingen inom hela industrin irsvis frin och med 1935 och kvartalsvis (siisongrensat) frtn och med 1955. Diagrammet kompletteras med. kvartalssiffror fr&u och med 1955 fiir de biila huvudgrupperna
30
Diagrant, 70. Produlttionsuolymen i aissa branscher 1g55-;gSB srisongrensade serier. Kvartalssiffror I n d e x1: 9 5 3- 1 0 0 Jcirnrnolmsgruvor
160
Jcirn-o. melolfverk
Trciinduslri
14 120 1 0 0 ,/
al
-/
^
a
v
-/
\
\
80
\-/
--
\-,
\l
0 Mossoindustrl
160
'G-
Poppersindustrl
L i v s m e d es fi n du s rf i
14A 120
/\
,/
\
100
/r-/
\rra
vV
\
80 \
i
-
n
\
Texlilind usfri
160
/a\
\
-.J
0 Konfeklionsinduslri
L d d e r -o , s k o i n d u s l r i
140 120 100
*80 1
\/
{
^r\.
\ \ --/
F
-\l
r y -
\g
l l
I
55
A
\
A
3-
\-r' \...t-
\
:ri: 56
57
58
31
Diagram lL
Orderstoclt i uerkstadsind,ustrin, augusti 1954-au.gusti
1958
I n d e xo: u 9 . 1 9 5 4 - - 1 0 0
- d G = n r Q
(f \
240
voiu'\
150 Me k. verkstcider -
100
-F
llD
n
cI-
a--
El. verkstcider
J c i r n -o . m e t o l l m o n u f o krt u
T66\O\ONf\@â&#x201A;Źo 466r')vl
./tt/)nn
3 o e;o?eiEve-6b- 9*6. t * kapitalvaruindustri och konsumtionsvaruindustri. Diagram 10 anger ut. vecklingen kvartalsvis i de olika delbranscherna (sdsongrensade serier;
1953: 100). Verkstadsstatistik orderliiget i verkstadsindustrin har i sedvanlig ordning uudersiikts vid utgringen av februari och augusti 1958. Statistiken omfattar orntrillg 450 fiiretag, vilka tillsammang representerar cirka 60 procent av verk stadeindustrins arbetstimmar enligt industristatistiken. Arbetet har bedrivits i samarbete med Sveriges Mekanfiirbund och sveriges Varveinduetrifiirening. Orderstatistiken har liksom tidigare ptrblicerats i tv:l broschyrer.
32
Diugram
12, Orderirtgdng itzdustrin
exltl.
|rd,n hemrnu- och, erportntarknad i aerksttrds. uaraen september Lgl4-.-laugusti lgSB
l nd e x : s e p t . -n o v . 1 g5 4 _ 10 0
150
Exportmorl<nod
,^\
100
t
aF
re_
H e mm o m o r k n o d
50
t rn
t
o C
I \r
lr)
;o(u v,
!/)tr)\O\ONN@@ Lnl/)rr1rr)rrtrnrr)r.rt
'ai'At'atac,l troEbEbtr) b
i
r/);\or
6ilro\or\
T
i
i !4tllN@-
I
f f)
i? tJ) ;
?
o a b a b *a? s. 1e/ , . tro,EgEfE.=
b v ,
Av diagram ll framgAr utvesklingsn av orderetockens sior.Iek, mltt i arbetstimDoar, under tiden augueti 1954-augusti 1958. I alla fyra branseherna viear kurvorna p6 en ejunkande orderstock sedan augusti r9s?. :iven orderingingen har visat en vikane{e tendene under de senast under. siikta perioderna. I diagram 12 redovisas ordering6ngen uppdelad p,fl hemma- och exportmarknad fiir verkstadgindustrin exkl. varven. Som syns har utveeklingen varit i etort sett lihartad fiir de blda marknaderna med en fallande tendens alltgedan september-november 1956. Motsvaraude uppdelning fiir de olika verketadsgrenarna visar doch inte samma enhetliga bildo iiven om orderingingen totalt 6ett succesgivt minskat i eamtliga branscher under denna period. f de mekaniska verkstHderna hHr:rtir nedg6ngen silunda till stiirsta delen fr&n hemmamarknadeno me-
33
Diagram 73. Orderingd,ng frd,n hernma- och exportmarknad i aarasindustrin septeTnber 1954-dugusti 1958
fndex:sept.1954-febr. 1955
t
t t t t
?50
t I t t t
,*
T , I I
tr \r It
I I
\'.'
\
, I At l ;
\\
tt \r
t/ i/
Hemtnomorknad
T"i\ \ I
\
Ir1 t/f
{
|J) rn
\\
\O |J)
d6d ..oi-ll
e6e tll \|. rn
. l n .
ahE
orFo vtc'u,
34
\O\N U)
tr-)
rn
rr1 rn
69@ lJ)
l'|
9t;+
d6 -o3 .q,
rll \o\oN
ll t\9
3Ee
t/) tf)
I t t t
rn
5FE E6E
o I
rn
ln
rn +-
.
o-o
Y,E
',) .1, l-
dan det i den elektrotekniska induetrin frlmst [r exportorderingingen har de in' som har minskat. I j[rn. och metallmanufakturbranschen n6got' sjunkit gingna orderna frin eiv?il hemma- som exportmarknail tidigare Fiir varvsindustrins del har, som synE av diagrarn 13, den gtora orderingingen frtn biile export: och hemmamarknad reducerats till en obetytllighet under september 1957-augusti 1958. Orderetockens jiimfiirelse mel' etorlek ligger ilock kvar pi en relativt hiig nivfl. Viil en de olika lan orderutvecklingen p6 hemma. respektive exportmarknad i till etiirsta order varvens att ihigo komma verketadebranecherna btir man av totala andel exportordernas delen hzirriir frin exportmarknaden procent ?5 och 50 ordering&ngen i denna branech har varierat mellan gtorlekeordningen fiir de tiwiga branscherna 6r av medrn l*pl"t"rri6l"n 20-30 procent. i verk' sve*iges Mekanfiirbunds m&nadsgtatistik 6ver sysselsiittningen institutet' iuom utarbetate ir tidigare stadeindustrin har i likhet med sysselsiittningen i hela siffrorna fiir hela 1958 viear pi en nedg&ng i 1957. Minekningen j?im{iirt med verkstadeindustrin med cirka 2 procent avser exportleveranser' har varit sttirst fiir den del av sysselsattningen, som
Industriell minadsetatistik m. m. Ind.ustriell m&nad,sstatistilc med uppgifter och diagram tiver industripro' och dulction, exportr import, byggnadsverksamhet m' m' har eammanstlllts utsente ou"j" llraoud. statigtikrapporter iiver utvecklingen inom viktigare branecher har [ven regelbundet publicerats i tidningen Arbetsgivaren.
Ovrig verksamhet Det
ekonomiska
liiget
Tre rapporter om den ekonomiska utvecklingen har liksom under tidi' behand' gu"" &" utarbetats inom institutet. D[rvid har konjunkturl[get Viisttysk' iats dels fiir utlandeto s'drskilt di Fiirenta Staterna, Englando har land och Frankrike, och dels fiir Sverige. Den svenska eituationen investeanalyserats fiir olika omriden eom produktiono syssels[ttninS Arbetsgivarefiirsvenska stir *iog.", utrikeshandel. som uppdragsgivare eoing"o och rapporternas Hndam&l [r att tj[na som informationematerial De utges under namnet Det ekonomiska liiget. i fiiretagsnii*od""o..
35
I ea-band med den fiireta och tredje rapporter har tv& slrskilda sak underlag sa'nmanstellts. Ilessa har gedan legat till grund fiir de bildband med tal, gom under namnet Ekonomigk virjournal och Ekonomiek Iftistjournal
visats vid fiiretagens
Den gemensamma
europeiska
nlmndsammantriiden.
marknaden
F<ir att fiilja och utreda frlgor i samband med den gemeneamma e'ropeiska mark.aden har direktiir wilhetn paues varit anstillil vid institutet. Han har bitriitt rnduetrifdrbundet och Arbetsgivarefiireningen med utredningar och kontakter samt deltagit i fiirhandlingar i .deesa frigor. Direktiir Paues har vidare genom fiiredrag o"h aJiklar eamt kontakter med visea braneeher hjiilpt till att informera o- ulysqklingen av frihandelefr8gorna.
Senrice, rapporter,
yttranden
etc.
rnedtutet har pi sedvanligt slitt bitr[tt enekilda fiiretag och organisationer inom uiiringslivet med mindre utredningar och diveree eervice. uppgifter. slrelcilda sanmangtlllningar av ekonomieka data m. m. har If,mnate till FN, OEEC m. fl. interaationella organieationer. under det grflngna 6ret har institutete medarbetare i syfte att sprida kunskap om institutâ&#x201A;Źts arbete hdllit ett eextiotal fiiredrag i skilda eammanhang. r allrnEnhet har desea fiiredrag haft direkt anknytning tiu inom institutet publicerade eller pigiende o66flningar, framfiir allt konsumtions- och bilutredningarna. Diirutiiver har institutets chef hal. Iit fiiredrag om >samh?illgekonomi och fiirsvarskostnader>, >vad [r ekonomiekt fram&tekridande> och >Fiiretagsnlrnnflgarbetet, dess inriktning oeh bakgrund>. nocent odd Gulbrandsen har talat om olika jordbruksekonomiska problem, fil lic. Erik Hiiiih om >Foudproblem yid ailrnfl1r pensionsfiire?ikring> och om >Ansveilroingen av den offentliga verksamheten> Eamt fil. kand. Giran Albineeon om >Irur man giir konsumtionEprognoseD. rnetitutete chef har ocks6 urder 6ret sisom ledamot i det g. k. utredningerfldet deltagit i nationalbudgetarbetet eamt som expert deltagit i den 1956 tillsatta kommitt6n vars syfte iir att verkstiilla utredning riirande den officiella gtatietikeng omfang utformning och grad av centralieering. vidare har docent odd Gulbrandeen varit sakkunnig i Jordbrnksdepartementet och fil lic. Erik Hii6k i l9s? 6re pensionskomnitt6.
36
Publihationer utgiana au Industriens Utredningsinstitut* studier i biligmens ehonomi. Jan'vallander (lgsg). 164 e. Den textila konsumtionen John Ekeriim (1959). 289 s. Deu privata koneumtionen i Sverige 1931-65. Ragnar Bent zel m.fl. 695?'). &lS s. Stnrkturomvandlingen i jordbnrker. Oilil Gulbrandgen (lgl7). zsz B. Sveriges industri och europamarknaden Ingvar Svenuileon och Ingvar Potziill (1957). Multilith. 7l s. Utgingen. Billgaren och bilen (1956). I12 B. Induetrien och fdrgubbningen (f955). l2B s. Kemiek industri. Alv Elshult och fngvar Svennilson under medverkan av flang Vagaer (1955). 215 s. Nationaligeringen i Englanil. EriL Edtik (1955). Multilith. 8S a Boetrilsefterfrrigan-med hiinayn till hushille-" inkomgter 6sh snmmsrsfl1rning. StigRyilorff (1955). Stencil 88 e. Utgingen Svensk telovieion. Eftorfrigan, tillverkning, inport. En prognos (1954). Stencil f35 8. Den fria vIrldens rivanrfiirsiirjning (f954). 215 s. Utgingen. TjHnstemfinnen och den industriella omvandlingen. Erik 866k, (1953). Il4 B. Svenskt distributionsvlgende. Roland Artle (1952). 238 s. Utgingen. BefollrningsutvecLling och arbetgkraftfiirsiirjning. Erik E66k (1952). 193 B. Svenskt transportvfieende. Carl Wilhelm Petri (1952r. 294 e. Utgingen. Inkomstfiirdelningen i Sverige. Ragnar Bentzel (1952), 227 B. Svensk industriell fiiretagaryerkeamheq, band I och 2. Erik, Dahm6n (1950). 428 + 295 B.
35;38:24250 6: 50 9: 50 7 zt4: lLzS: -
3 :8 :5: 50 14:14:14:l4z 2 8 :-
Smdtryck r956 l. 2. 3. 4.
Samhiillsplanering och industrilokalisering. JanWallander Lingtidsprogrammet och verkligheten. Jan'W'allander Skrothandelns atHllning och betydelse i samhlllsekonomien. Erik Hditk En arbetstidgfiirkortning - verkningar i olika induetrifiiretag. Lars Nabseth
1957 6. Om aggregation av procluktionsfunktioner. Ragnar Bentzel 7. Yerkstadsindustrins orderstatistik. Ragnar Bentzel 8. Efterfrigan pi televisionsapparateri Sverige - en reviderad prognos. Jan Wal. lander - Carl Gustaf Dahlerus t95B 9. Konsumtionen i Sverige 1931-1965. Ragnar Bentzel 'Wallander 10. fndustriens Utredningeinstitut - milsilttning oeh verksamhet. Jan ll. fnput.output och den strukturella interdependenserl Bengt Hiiglund 12. Jordbmket under omvandling. Oald Gulbrandsen - Gdran Albinsson 13. Oljan i svensk ekonomi. Jan Gillberg - Erik II66tr
. I .twf6tro?,Iilittg
hu drifiu
wm pdliurutftuc
1950 rll,ardmnds. EntvlbcAiligfitluhn
kancrhtlla
p&beg&'an