Miljöcertifieringar och Bedömningssystem
Mycket att vinna på ÅTERVINNING
HARMONISERING av gemensamma klimatberäkningskriterier
Breddad användning av BYGGVARUBEDÖMNINGEN
HÄLSOCERTIFIERINGSSYSTEMET WELL – analys av dess användning i befintlig kontorsbyggnad
NÄRINGSLIVSKLUSTRET
PAPER PROVINCE lanserar en digital kunskapsnod
STOCKHOLMS SMARTASTE BYGGNAD
RENOVERINGSDAGARNA
2023
– en fullträff
Du känner väl till att brandklass är en sak medan bruksklass en helt annan. Brandklassen är inte beroende av bruksklassen, men bruksklassen har en direkt koppling till brandklassens långtidsbeständighet även om antal år inte definieras.
Byggandet av bostäder i massivträ eller byggnader med träfasad växer stadigt och trenden är densamma över hela Europa. I takt med ökad användning av träpanel som fasadbeklädnad kommer frågor som monteringsförhållanden, brandklass och beständighet upp på bordet. Det senare, det vill säga beständighet, är en frågeställning som skapar stor förvirring då standarden är relativt ny i Europa även om begreppet varit känt i Storbritannien och USA i ett halvt sekel.
Beständighet har en direkt koppling till produktens brandklass sett till användningsområde, men tvärtom är prestandakravet för att uppnå en brandklass inte kopplad mot bruksklass. Det är alltså helt möjligt att uppnå en brandklass exempelvis fasadbeklädnad enligt SP-Fire 105 utan beständiga egenskaper.
Att upphandla brandimpregnerat trä är ett stort ansvar och det viktigt att inköpare har tillräcklig kunskap att bedöma om produktens brandskyddsmedel uppfyller lämplighetskravet att använda i exteriör miljö.
“Här ser vi en tydlig trend att upphandling oftast sker mot en specifik brandklass, inte kombinationen av brandklass och bruksklass, berättar Thomas Bengtsson, VD Woodsafe Timber Protection”
Typgodkännandebevis underlättar för inköpare. Det finns egentligen bara ett sätt som är tillräckligt enkelt att tillämpa i valet av brandimpregnerat trä och det är typgodkännandebevis! Detta dokument utfärdas av oberoende certifieringsorgan och är ett bevis att brandskyddsmedlet som träprodukten behandlats med uppfyller bruksklasstandarden EN16755 INT1, INT2 samt EXT. Typgodkänd fasadbeklädnad med SP-Fire 105 godkända egenskaper har alltid godkänd bruksklass.
Utöver godkända egenskaper intygar typgodkännandebeviset att produkten uppfyller kraven i 8 kap, 4§ 2 och 3PBL: ekonomisk rimlig livslängd 2:2, emissioner 6:21 enligt Boverkets BBR.
Låt oss förklara mer om bruksklassens betydelse. Brandimpregnering innebär att träprodukten tillhörs brandhämmande ämnen, i klartext kemikalier. Dessa ämnen har alla som syfte att förbättra träets reaktion mot brand oavsett användningsområde. Det som skiljer olika brandskyddsmedel från varandra är bland annat hygroskopiska egenskaper vilket innebär att vissa ämnen absorberar fukt från omgivningen som aktivt bidrar till att träpanelen bryts ned men också att brandskyddsmedlet löses upp och lakas ut från träpanelen.
En annan aspekt är ökad risk för mögelpåväxt om brandskyddsmedlet har egenskaper som ger näring till mögelpåväxt. I bruksklassen finns INT1 och INT2 som definierar om produkten uppfyller kraven för hygroskopiska egenskaper, men dessa är för interiör applikation, inte exteriör. Därför är det viktigt att känna till och förstå skillnaden mellan olika brandskyddsmedel för impregnering.
I denna debattartikel berättar vi för varför brandimpregnerat trä som inte uppfyller bruksklasskraven inte är ett grönt alternativ!
Viktigt att förstå skillnaden mellan olika system
Bara för att en produkt har godkända bruksklass egenskaper innebär inte att det är fritt att välja mellan om produkten skall vara omålad eller målad. Det handlar helt enkelt om en panel är godkänd målad, då skall den målas. Svårare än så är det inte.
Däremot om produkten har godkända egenskaper utan ytbehandling så kan den användas med infärgning eller täckande färg förutsatt att brandklassen uppfylls.
Bild 1 visar en brandimpregnerad träpanel med godkända bruksklass egenskaper för exteriör montering utan krav på täckande målning.
Bild 2 visar en brandimpregnerad träpanel utan godkända bruksklass egenskaper. Bilden visar tydliga spår där brandskyddsmedlet urlakats på grund av hygroskopiska egenskaper.
Bild 3 visar en brandimpregnerad träpanel utan godkända bruksklassegenskaper. Bilden visar tydliga spår av mögelpåväxt orsakat av konstant fuktupptagning.
Bild 4 visar en brandimpregnerad träpanel med godkända bruksklass egenskaper för exteriör miljö. Godkännandet gäller med krav på täckande målning.
Bild 5 visar en brandimpregnerad träpanel med godkända bruksklass egenskaper för exteriör miljö med krav på ytbehandling.
Bild 6 visar en brandimpregnerad träpanel utan godkända bruksklassegenskaper för exteriör miljö. Kombinationen av hygroskopiska egenskaper med konstant fukt i träpanelen så syns både urlakning som vita fält och träsvamp som gulaktig beläggning.
Ett växande problem är att allt fler inköpare stödjer sina beslut på dokument som inte är tredjepart utställda, det vill säga, utfärdande av ackrediterat institut samt att kunskapen om grundläggande skillnad mellan olika system och lämplighet för aktuell applikation saknas.
Vad lär vi oss av dessa exempel?
Även om bruksklasstandarden inte sätter fingret på brandskyddets livslängd så är vi helt övertygade över att det borde vara en självklarhet att kräva att produkten måste uppfylla bruksklass kraven enligt EN16755 EXT där egenskaperna skall vara
fastställda av tredjepart ackrediterat organ. Men tyvärr är så inte fallet, det används i allt större omfattning produkter som inte har godkända bruksklass egenskaper för applikationen och det måste branschen ta ansvar för att rätta till, säger Thomas Bengtsson, VD Woodsafe Timber Protection AB.
4 Innehåll
5 Ledare/Lågkonjunkturen stoppar inte hållbarhetsambitionerna
6 Nyheter
12 Ökad användbarhet med Prodikt – nu även loggbok och full livscykelanalys
14 Martin odlar ekologisk svamp till finkrogen i en ombyggd container
16 Wisdome Stockholm – ny mötesplats för innovation och kunskap
18 Spännande kontorsfastigheter i ny stadsdel
20 Golvarbete bortom slit-och-släng – Hållbar Teknik utmanar branschen
21 Koncentrat av experter under Renoveringsdagarna 2023
31 Invexa – miljömässigt hållbar renovering av kök
32 Hållbarhetskraven flödar – hur prioriterar du som fastighetsägare?
34 App från PreZero – inventeringshjälpmedel för en nationell återbruksmarknad
35 Mycket att vinna på återvinning
42 Succé för Click-in-fästen på exportmarknader
43 Ökad spårbarhet möjliggör en cirkulär träbyggnadsbransch
44 Träbyggnadsföretag siktar på norsk marknad
46 Hemsida sprider kunskap om hållbart byggande i trä
49 GC-vägar i trä sparar pengar och miljö
50 Sveriges Allmännytta i samtal med bostadsministern om byggande och bostadsmarknaden
52 Här är vinnarna av Allmännyttans bästa renovering 2023
54 Harmonisering av gemensamma klimatberäkningskriterier
55 Samhällets elektrifiering kräver alltmer av elkraftdistribution
56 K2A – klimatpositivt till 2027
60 Platzer är bevisligen ett mycket grönt företag
64 Byggconstruct utvecklar användningen av klimatkalkyl
66 Steni – fasadskivor med livslängd för återbruk
67 Breddad användning av Byggvarubedömningen
71
72 Sörred Logistikpark – en ny storsatsning
74 Strandnära exklusiva bostadsrätter i natursköna Lomma
76 252 nya hyresrätter i Eriksborg, Västerås
78 Höjer klimatstandarden efter varje projekt
80 Ny Logistikbyggnad för Sellpy
82 Panattoni bygger i Enköping
85 Akustik på topp i storsatsning på låg- och mellanstadieskola
86 Miljöcertifierad kontorsbyggnad snart färdigställd i Landskrona
87 Nytt radhusområde med miljöcertifiering Silver inflyttningsklart
88 Ny form av socialt hållbart hyreshus i Farsta Strand
89 Hemlig hyresgäst flyttar in i Pilängens industriområde
90 Naturorienterad förskola i Västerås öppnar inom kort
91 Från övergiven bensinmack till miljöcertifierad bostadsfastighet
92 Klimatsmart logistikcentrum växer fram i Linköping
93 Nybyggnad i Helsingborg bra läge för betongföretaget Doka
94 PostNord får ny logistikanläggning
95 BASTA – ännu mer lättarbetat med ny hemsida och nytt kriteriedokument
98 Hälsocertifieringssystemet WELL – analys av dess användning i befintlig kontorsbyggnad
UTGIVARE:
Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm
Besöksadress: Sveavägen 159
Växel: 08-501 08 71
ANSVARIG UTGIVARE/CHEFREDAKTÖR:
Jan Åström jan.astrom@storkom.se
REDAKTÖR:
Kjell-Arne Larsson
REDAKTION:
Gösta Löfström
ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se
MARKNAD: Noah Åström Marin noah@storkom.se
TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2023
DEN SVAGA KONJUNKTUR som nu råder i byggbranschen tycks inte påverka aktörernas hållbarhetsarbete. Forskarnas budskap om miljöproblem och klimatförändringar har nu på allvar nått även byggbranschen.
Dagens medvetenhet är delvis en följd av generationsväxling. De ”gamla uvarna” från i förrgår som inte insåg mänsklighetens digra utmaningar har lämnat arenan. Gårdagens ungdomar växte upp i en helt ny anda och en del av dem sitter idag i beslutande ställningar.
Företag med höga miljö- och klimatambitioner ser till att hållbarhetsarbetet förankras ända upp i högsta ledningen. Helst med en hållbarhetschef i koncernledningen och som återkommande rapporterar direkt till vd. I denna tidning beskriver vi hållbarhetsarbetet hos några fastighetsbolag.
att lågkonjunktionen inte orsakar att farten på hållbarhetsarbetet dras ner. Vi konstaterar att engagemanget finns kvar och till och med stärks. Och att företag som agerar långsiktigt inom ekonomins och ekologins område också kommer att bli de som klarar sig.
I lågkonjunktur passar många på att renovera i sitt fastighetsbestånd. Inte minst energirenoveringar är avgörande för att klara klimatmål och kommande EU-krav. Åtgärder i befintligt bestånd är betydligt viktigare än att uppföra nya energieffektiva ”flaggskepp”.
I detta nummer av Grönt Samhällsbyggande rapporterar vi bland annat från Renoveringsdagarna och berättar också om klimatvinsterna med återvinning.
Trycksak 3041 0417
OMSLAGSBILD: Wisdome Stockholm vid Tekniska museet. Bild: Elding Oscarson Arkitekter
FÖLJ OSS PÅ: www.grontsamhallsbyggande.se www.issuu.com
Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.
ISSN: 2004-3856
Med en ledning direkt involverad i hållbarhetsarbetet ökar också förutsättningarna att detta blir en del av affären – ju mer hållbart företaget blir desto större framgångar. Kanske är det denna insikt som gör
Återvinning och återbruk som också är avgörande för att klara byggbranschens utmaningar av idag.
God läsning!
Jan Åström, Kjell−Arne Larsson Grönt Samhällsbyggande
ENKÖPINGS NYA kommunhus kommer att byggas av Skanska AB. Det nya kommunhuset blir ett flexibelt kontorshus med höga hållbarhetskrav.
Byggnaden blir fyra våningar hög och får en bruttoyta på cirka 5 300 kvadratmeter. Kontorsbyggnaden blir arbetsplats för cirka 450 medarbetare. Med det nya kommunhuset får Enköpings kommun en modern och effektiv mötesplats för sina medarbetare och medborgare.
Kommunhuset ska möta högt ställda hållbarhetskrav och kommer att certifieras enligt BREEAM nivå Excellent.
Byggnaden kommer också att uppfylla energiklass A enligt Boverkets krav. Klimatpåverkan blir mycket låg bland annat genom att trä är primärt byggmaterial kompletterat med klimatförbättrad betong.
Utöver detta används innovativa och effektiva energilösningar.
Källa: Vacse
I APRIL LANSERADE Green Business Certification Inc. verktyget ARC Taxonomy Compliance Tool i Arc-plattformen i syfte att underlätta bedömningen av hur LEED-projekt linjerar med EU-taxonomin.
På USGBCs hemsida finns en kartläggning som redovisar hur en LEED-certifiering bidrar till många av de kriterier som har identifierats i EUs taxonomi, såsom energieffektivitet, vattenbesparing och livscykelbedömning. Det finns dock vissa områden där EUs taxonomi skapar nya prestandamått och dokumentationskrav, som till exempel dess kriterier “Do No Significant Harm” och “Minimum Safeguard”.
Det nya verktyget för EUs taxonomi kan användas som ett komplement till LEEDcertifieringen, då det underlättar dokumentation av specifika kriterier för nya byggnader, befintliga byggnader och renoveringar. Verktyget för självbedömning ger en överblick över hur väl projektet uppfyller miljömålen och kriterierna “Do No Significant Harm” och “Minimum Safeguard”.
Verktyget ger en kort sammanfattning på en sida, en detaljerad rapport och en fil som innehåller certifikatet, rapporten och användarens dokumentation.
Källa: SGBC
– Miljöcertifierar för framtiden med BREEAM In-Use
BREEAM IN-USE är den internationella certifieringen för befintliga byggnader, som även är anpassad för bostäder.
Ebabs energispecialist Lukas Lindstedt och affärsområdeschef och assessor Åsa Bergqvist berättar hur du lyckas med certifieringen.
Lukas Lindstedt: Vid certifiering av befintliga byggnader är dokumentation av underhåll och rutiner viktigt. Med en tydlig policy för såväl underhåll samt upphandling förbättras möjligheten att uppnå ett högre betyg. Fastställda energimål och uppföljning av byggnadens energiprestanda är av stor betydelse för att lyckas med certifieringen, och en förutsättning för en långsiktig och hållbar fastighetsförvaltning.
Åsa Bergqvist: Genom att certifiera sina befintliga byggnader blir drift och förvaltning av byggnaden tydligt dokumenterade och det blir enkelt att arbeta proaktivt. Mål inom hållbarhet blir mätbara och man erhåller en stärkt dialog med hyresgäster som också visar hur fastighetsägaren arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor i sin fastighet.
Källa: Ebab
LOGISTIKFASTIGHETSAKTÖREN Logicor har förvärvat 19000 kvadratmeter logistikmark i Rosersberg, Stockholm, i en off market-affär med Corem.
På marken finns potential att utveckla totalt 9 000 kvadratmeter logistikyta fördelat på två logistikanläggningar.
– Genom detta strategiska förvärv fortsätter vi bygga vår närvaro i regionen, där vi vet att tillgången på kvalitativ logistikyta är låg och där våra kunder vill vara, kommenterar Christoffer Walljaeger, kapitalförvaltningschef på Logicor Sverige.
Företaget siktar på att certifiera de kommande anläggningarna enligt BREEAM Excellent eller motsvarande med hjälp av solceller, LED-belysning och grönytor för att främja den biologiska mångfalden.
Källa: Dagens Logistik
TORBJÖRN NORDGREN, Filippa Persson och Anders Moberg är tre erfarna hållbarhetskonsulter och ledare som tillsammans startar Green Level AB för att i egen regi arbeta med hållbart byggande.
Hållbarhet är alltmer centralt i byggprojekt idag och frågeställningarna är både många och komplexa med fokus på materialval samt energi- och klimatpåverkan från byggsektorn, något som är högprioriterat både i certifieringssystemen och i EU:s taxonomiförordning. Fastighetsägare och entreprenörer behöver en trygg partner som hjälper till med att optimera och effektivisera processen för att uppnå höga mål och certifieringsnivåer.
Green Level arbetar med hållbarhetssamordning, undersökningar och certifieringar för både nya och befintliga fastigheter, som exempelvis BREEAM, Miljöbyggnad, WELL, NollCO2 och Svanen.
- Vi har förmånen att få arbeta med många framgångsrika fastighetsägare och entreprenörer med höga hållbarhetsmål, där vår uppgift
är att hjälpa till och stötta dem, en fastighet i taget, säger Torbjörn Nordgren. Vi på Green Level vill vara ett företag där långsiktiga samarbeten och affärsrelationer är i fokus.
Källa: mynewsdesk
MITT EMOT GRYNINGSPARKEN i södra Brunnshög i Lund uppför Peab Bostad brf Alba. Här bor man i nyproducerade och hållbara hem med parkläge i en ny och spännande stadsdel! Utemiljön blir verkligen något utöver det vanliga. En stor, skyddad och grönskande gård med plats för lek, odling och avkoppling. Högst upp i ena huset finns föreningens takterrass på hela 87 kvadratmeter.
Brf Alba certifieras enligt miljömärkningen Svanen, vilket garanterar att byggherrens arbete baseras på en grön filosofi med fokus på etik, kvalitet och långsiktighet. Tillträde är planerat till årsskiftet 2023/24.
ARCTIC CENTER OF ENERGY ska bli ett världsledande kompetenscenter som påskyndar elektrifieringen av samhället.
Bakom satsningen står Northvolt, Luleå tekniska universitet, Skellefteå Kraft, RISE och Skellefteå kommun. LINK Arkitektur har utsetts som arkitekt för den moderna och hållbara byggnaden där Arctic Center of Energy ska ha sin hemmahamn.
Skellefteå kommunfullmäktige har fattat ett investeringsbeslut för ett nytt kompetenscenter. Peab har anlitats som entreprenör och LINK Arkitektur som arkitekt för den första fasen, med ambition och avsikt att ta projektet hela vägen i mål. Arctic Center of Energy (ACE) blir en mötesplats för forskning, utbildning och labbmiljöer samt testbädd för framtidens lösningar inom elektrifiering. Det nya kompetenscentret ska ha sin hemmahamn vid älven och bli ett nytt landmärke i staden.
Hållbarhet står naturligtvis högt på agendan och byggnaden ska NollCO2-certifieras.
LINK Arkitektur har satt samman ett starkt team som kombinerar god lokalkännedom med expertis inom klimatsmart byggande, digital utveckling och arkitektonisk gestaltning. Nyligen lanserade de sin digitala hållbarhetskompass – ett dialogverktyg för att ringa in de åtgärder som ger störst effekt i relation till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Därtill är arkitektkontoret ledande inom digital utveckling och kan med integrerade verktyg höja nivåerna inom såväl hållbarhet som effektivitet och arkitektonisk kvalitet.
Den klimatsmarta förskolan Hoppet, NollCO2-certifierade Lidl-butiken i Visby och ZEB-laboratoriet i Trondheim är några av de spjutspetsprojekt som arkitektkontoret står bakom.
Källa: Lokalguiden
STUDIER VISAR ATT människor mår bättre om de vistas i dagsljus, oavsett om det är hemma eller på kontoret. Förutom att dagsljus ger god visuell miljö kan det användas för att minska en byggnads energianvändning.
Konsultföretaget Bengt Dahlgren kan säkerställa att dagsljuset i en byggnad uppfyller myndighetskrav enligt Boverket och Arbetsmiljöverket samt uppfyller dagsljuskrav enligt LEED, BREEAM och Miljöbyggnad. Men framför allt skapa ljusa miljöer där människor trivs och mår bra.
Källa: Bengt Dahlgren
COREM HAR tecknat hyreskontrakt med Patis Bakery avseende cirka 190 kvadratmeter i entréplanet av projektfastigheten 28 & 7 i New York. Hyresgästen, en bagerikedja, kommer att flytta in under det första kvartalet 2024 och hyrestiden är 15 år. 28 & 7, en modern kontorsbyggnad om totalt 12 våningar belägen i hörnet av 7th Avenue och 28th Street i Chelsea på Manhattan, är Corems näst största pågående projekt och utvecklas i samarbete med GDS Development Management (GDSNY).
Byggnaden är certifierad enligt LEED Gold.
GUSTAVSBERG LANSERAR nya resurseffektivare duschblandare. Cirka 20 procent av mässingsvikten är reducerad. Förpackningarna är mindre vilket ger 33 procent mer produkter per pall, detta ger bättre effektivitet i lager och minskar transporter.
Det här är stora förbättringar som ligger i linje med Gustavsbergs hållbarhetsarbete, men det som ger störst effekt är att förbättra produkternas effektivitet under användning.
Därför lanserar Gustavsberg bland annat en ny takdusch med blandare, RSK 8350162, där både taksilen och handduschen uppfyller energiklass A och EU-taxonomins krav på hållbara duschsystem för nybyggnation och renovering.
Handduschen har ett flöde på 6 l/min och taksilen endast 7 l/min vid 3 bar. I jämförelse med andra takduschset är vatten- och energibesparingarna stora.
Nyheten uppfyller kraven i Miljöbyggnad 4.0 Guld, Svanen Fastighet, LEED och BREEAM. Den når nivån accepteras av Byggvarubedömningen. Takduschen är tillverkad i Vårgårda.
Brf Kvibergs Säteri är ritat av Tengbom arkitekter och lägenheterna är utformade med öppen planlösning, naturliga ljusinsläpp och minst en balkong till varje lägenhet.
I KVIBERG I GÖTEBORG har Peab redan byggt över hundra bostäder och nu är man igång med byggnation av ytterligare 40 nya lägenheter i projektet Kvibergs Säteri.
– Vi kommer bygga husen med prefabricerade betongelement gjorda i så kal llad ECO-Prefab. ECO-Prefab framställs av betong där bindemedlet till stor del består av merit, en återvunnen restprodukt från ståltillverkning. Armeringen i ECO-Prefab görs av återvunnet stål och vid tillverkningen använder vi grön el. Dessutom tillverkas betong-
mycket mer än fastigheter
FRAMTIDEN TILL EXEMPEL. Går det att bygga om, utan att riva ut? Kan man maximera anpassning och minimera avfall? Är det möjligt att förvalta både fastigheter och framtiden? Och vad händer när man betraktar byggnader som något som fyller hyresgästernas behov samtidigt som de fungerar som material- och resursbanker?
Under de senaste åren har Humlegården omsatt cirkulära modeller i olika projekt samt utvecklat mätmetoder som visar effekten av det företaget gör. Och Humlegårdens slutsats är att den cirkulära ekvationen går ihop. Det går att minska sin resursanvändning och öka lönsamheten – samtidigt.
Källa: Humlegården
GBCI erbjuder verifieringstjänster som en tredje part för LEED-certifieringar runt om i världen samtidigt som de arbetar för att främja hållbara affärsmetoder, global konkurrenskraft och en bättre miljö och hälsa.
GBCI Europe grundades i München 2017. Genom utbildning, teknisk support och olika evenemang som uppmuntrar och uppmärksammar framgång är organisationen stöd för de som arbetar med LEED-certifieringar i Europa.
elementen på Peabs dotterbolag Byggelements fabrik i Ucklum. Allt för att få en så närproducerad och hållbar produktion som möjligt, säger Tomas Andersson, arbetschef på Peab.
Samtliga bostäder kommer att Svanenmärkas och utrustas med energieffektiva vitvaror och individuella elmätare för att aktivt kunna styra hemmets energiförbrukning.
Lägenheterna ska stå inflyttningsklara våren 2025.
Källa: Peab
HUSET SKA INTE bara bli en arbetsplats för kommunanställda. Invånare, föreningsliv och näringsliv bjuds med i planeringen så att stadshuset blir en mötesplats för fler än bara för de som arbetar i huset. Ett hus för alla med andra ord. En förstudie av Miljöbyggnad, Breeam, Leed och Well har gjorts för att utreda vilken/vilka certifieringar som är lämpliga för det nya stadshuset. Kommunstyrelsen har beslutat att det nya stadshuset ska certifieras med BREEAM nivå Excellent i kombination med WELL-certifiering med betyget guld.
Källa: Ängelholms kommun
NYA HÅSTENSSKOLAN i Varberg byggs av NCC tillsammans med Varbergs Fastighets AB.
Projektet omfattar en ny grundskola F-9 för 750 elever, en anpassad grundskola F-9 för 100 elever och en idrottsanläggning med tre hallar. NCC ska även anlägga markytor och utemiljö för skolverksamhet, riva den befintliga skolan, anlägga skyddsrum, samt utöka antalet parkeringsplatser. Projektet kommer att miljöcertifieras enligt Svanen för klimatsmarta byggnader. Anläggningen ska stå klart till hösten 2026.
Källa: NCC
FASTIGHETEN SKÖNDALSVILLAN vinner WasteBuild Zero Awards 2023 i kategorin Residential Building. WasteBuild Zero Awards belönar hållbara projekt som effektivt kan påvisa metoder och materialval för att sänka koldioxidutsläppen.
− Vi är stolta och glada över vinsten för Sköndalsvillan. Vi hoppas att den ska inspirera och visa vägen för framtida klimatneutrala omsorgsbyggnader. Vackert, funktionellt och ekonomiskt hållbart, i kombination med höga klimatambitioner, har varit våra ledord i projektet. På resan har vi lärt oss mycket som vi nu tar med oss in i andra projekt, säger Johan Ekström, projektchef på Hemsö.
Som beställare kan ni göra skillnad genom att använda byggmaterial som är miljöbedömda av Byggvarubedömningen.
Med bedömda produkter blir det möjligt att utvärdera och välja byggmaterial som är miljövänliga, hållbara och rätt för just ert projekt. På byggvarubedomningen.se får ni rätt verktyg för att möta era uppsatta miljömål. Tillsammans formar vi en hållbar och bättre byggbransch.
Sköndalsvillan kammade hem storpris.
Sköndalsvillan är Sveriges första äldreboende med NollCO2-certifiering, vilket innebär branschens tuffaste krav avseende klimatpåverkan. Utöver NollCO2-certifieringen är projektet även certifierat enligt Miljöbyggnad nivå Guld.
Exempel på klimatreduktion:
• Sköndalsvillan jämfört med genomsnittlig nybyggnation av äldreboende: 41%
• Klimatreducerad betong i stället för vanlig betong: 20%
• Trästomme i stället för betong: 60%
• Återbrukat tegel i stället för nytt: 90%
• Linoleum i stället för plastgolv: 93%
Källa: Hemsö
FABEGE OCH RANDSTAD har tecknat avtal om drygt 3 200 kvadratmeter i kontorsprojektet Kvarter 1, Ackordet 1, i Haga Norra. Avtalet är på sju år och inflyttning planeras till den 1 mars 2025. Fastigheten certifieras enligt BREEAM-SE nivå Excellent.
I Arenastadens nya stadskvarter Haga Norra skapar Fabege 70 000 kvadratmeter kommersiella lokaler och 1000 nya bostäder. Kvarter 1 omfattar 27 000 kvadratmeter och uthyrningsgraden i projektet uppgår till 41 procent i och med uthyrningen till rekryterings- och bemanningsföretaget Randstad.
– Vi ser mycket fram mot att välkomna Randstads medarbetare till Kvarter 1. Vi känner av ett stort intresse från marknaden och ser med spänning fram mot vår fortsatta utveckling i stadsdelen, kommenterar Karl Henrik Lenneryd, uthyrare projekt på Fabege.
Utvecklingen av Haga Norra påbörjades 2017. Bilia var första hyresgästen på plats med kontor och showroom. Under föregående år tecknades avtal med JM om 6 500 kvadratmeter och SATS om 1 350 kvadratmeter gym.
– Vi på Randstad ser fram emot att kunna erbjuda våra medarbetare en så attraktiv arbetsmiljö som Kvarter 1, och att välkomna våra kunder och kandidater i moderna, funktionella och tillgänglighetsanpassade lokaler som möter alla olika behov, säger Inge Dijkstra, vd för Randstad Sverige.
Solna Station ligger inom fyra minuters gångpromenad med tvärbana, pendeltåg och bussar, och under 2028 öppnar dessutom tunnelbanans nya gula linje i Arenastaden.
Källa: Cision, Fabege
I MÖLNDALS CENTRUM skapar NCC framtidens kontor enligt sitt nya koncept MåBraKontor, MIMO, mitt i Mölndal. Två byggnader på elva respektive arton våningar växer fram medan en befintlig byggnad renoveras från grunden.
När hela projektet står klart finns här 33 000 kvadratmeter yta med uthyrningsbara kontor, service, matställe samt en träningsanläggning.
Fastighetens kontorsdel byggs enligt BREEAM Excellent, medan handelsdelen certifieras enligt BREEAM Very Good, med krav på exempelvis energianvändning, inomhusklimat samt blyfria vattenledningar och armaturer, något som också innebär hälsofördelar för hyresgästen.
– NCC Building bygger redan i hög utsträckning enligt de här kraven, men BREEAM blir ju ännu ett tydligt kvitto, säger Elin Tjäder, projekteringsledare på NCC Building.
Certifieringen ställer också höga krav på rapportering och samarbete mellan samtliga projektörer och där har NCC stor hjälp av konsultföretaget Wikström när man nu går vidare i produktionssteget.
Hållbar utveckling inom bygg, fastigheter och stadsutveckling
• Projektledning och projektstöd
• Utbildningar
• Forskning och utveckling
• Verksamhetsutveckling
• Partnering och samverkan
• Nätverk
• Miljö- och hållbarhetscertifieringar
• Klimatdeklarationer
• Diplomerad fuktsakkunnig
Fastigheten som nu byggs är NCC:s första MåBra-hus och något av ett pilotprojekt för MåBra-konceptet. Bild: TMRWSE
www.sustainacon.se
Botanisera bland alla våra magasin. Håll koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.
https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs
Prodikt är både en databas och ett projektverktyg. Databasen innehåller miljödata och tekniska data för byggprodukter. Den som bygger använder Prodikt inför produktval och sedan under hela projektet. Nu går det även att få ut loggbok för det som byggs in i byggnaden. Dessutom är det möjligt att göra full byggnads-LCA.
AV KJELL-ARNE LARSSONDEN DIGITALA hållbarhetsplattformen Prodikt används med fördel under hela byggprojektet, från förstudier, under detaljprojektering och tills byggnaden står klar. Prodikt har allt för byggentreprenörerna, fastighetsutvecklarna och andra som behöver data om byggprodukter samt göra exempelvis klimatberäkningar.
Grunden för Prodikts funktion är att plattformen samlar in och bearbetar data från byggmaterialproducenter tillsammans med underliggande dokument såsom EPD:er (Environmental Product Declarations) och byggvarudeklarationer. Dessutom innehåller Prodikt generiska data för byggprodukter och material som ingår i byggprodukter. Data
presenteras på ett pedagogiskt och enkelt sätt. Detta kan jämföras med att exempelvis EPD:er är omfattande och svåra att ta till sig. Prodikt synliggör i stället det viktiga och presenterar de produktspecifika värdena.
Data visas i Prodikt för enskilda produkter, byggsystem eller hela projekt. Prodikt uppdateras återkommande med nya versioner
av EPD:er och andra produktuppgifter. Uppdatering sker också gentemot lagkrav, EU-taxonomin med mera. I Prodikt samlas uppgifterna på produktkort, som utgör ett av de viktigaste användargränssnitten, tillsammans med dynamiska tabeller där produkter kan jämföras.
Prodikt är främst inriktat på:
• Klimatavtryck
• Cirkularitet
• Materialens hälsopåverkan
Användaren av Prodikt som projektverktyg lägger in mängderna av de byggprodukter som används. Det går att importera data digitalt, från 3D-modeller och Excel-ark eller lägga in manuellt.
Prodikt summerar miljödata för varje produkt respektive för hela byggnaden. Om användaren ändrar produktval eller mängd uppdateras summorna omedelbart, så det går att direkt se konsekvensen av olika val.
Hållbarhet handlar om klimatavtryck (CO2e), cirkularitet (procent återvunnet material i produkt, möjlighet till återbruk, möjlighet till återvinning, om system för återvinning finns vid installation (spill) respektive vid rivning) och beträffande hälsodata bland annat emissioner.
– Prodikt har nu kompletterats med en loggboksfunktion, berättar Mattias Steinbichler, produktchef för Prodikt. Användaren får ett dynamiskt underlag som visar vilka byggprodukter och i vilka mängder som har byggts in i byggnaden. Den som arbetar med ett BIM-upplägg och 3D-modeller kan importera exempelvis A- och K-modellen och därmed få med även positionerna på byggprodukterna.
Om modell saknas kan positionsdata ändå läggas in i loggboken. Detta blir till stor nytta under förvaltningsskedet. Tänk också på att en 3D-modell (digital tvilling) bör förvaltas tillsammans med byggnaden.
Produktkorten i Prodikt har även data
– Prodikt har utvecklats till en fantastisk produktdatabas som möjliggör aktiva hållbara val. När vi nu kopplar på funktioner som loggbok och full byggnads-LCA blir hållbarhetsarbetet både enklare och effektivare, berättar Mattias Steinbichler, produktchef för Prodikt.
om cirkularitet, bland annat om andel återvunnet material. När Prodikt används som projektverktyg kommer programmet att summera cirkularitetsdata på produktnivå respektive för hela projektet. Detta tillgodoser krav enlig bland annat Miljöbyggnad 4.0 och EU-taxonomin.
Klimatdata i EPD:er har hög precision och avser byggmodulerna A1–A3. Med hjälp av exempelvis Prodikt och egna data går
det att lägga till specifik klimatpåverkan för projektet även i A4–A5. Prodikt kan därmed gå längre än vad EPD:er gör. Egna data som behövs då är exempelvis transportsträcka till byggplatsen och bränsleanvändning under transporten.
En klimatkalkyl för A1–A5 utgör en begränsad livscykel och kan ligga till grund för en klimatdeklaration. Med Prodikt får man ut en komplett klimatdeklaration.
– Vi har nu gått vidare och utvecklat Prodikt till att även fungera som ett fullständigt LCAverktyg som täcker in alla modulerna A till och med D, fortsätter Mattias Steinbichler.
Resultatet blir en byggnads-LCA som visar klimatpåverkan under hela livscykeln. Denna LCA är möjlig att utföra både för ny-, om- och tillbyggnader.
Livscykelanalysen baseras till stor del på EPD:er, produktspecifika data och generiska data, samt uppgifter om mängder. Eftersom även modulerna inom B, C och D tas med i beräkningen, behövs många projektspecifika uppgifter, exempelvis beträffande C3–C4, uppgifter om vilka material som återvinns och vilka som deponeras.
Än så länge efterfrågar branschen främst beräkningar av klimatbelastning/klimatnytta och detta står Prodikt till tjänst med. I framtiden blir det troligen efterfrågan på LCA för andra miljöpåverkanskategorier, vilket Prodikt redan är rustat för. Det kan komma att gälla försurning, övergödning, ozonnedbrytning och annan miljöpåverkan som omfattas i standarden EN 15978. Och beaktar vi en EPD kan den innehålla ett trettiotal miljödata för en enda produkt.
– I Prodikt synliggörs produktspecifika data rörande tekniska egenskaper, hälsa, cirkularitet och klimatpåverkan. Detta möjliggör att byggmaterialproducenters innovationer och investeringar i hållbarhet speglas i produktkorten och tillgängliggörs för deras kunder och intressenter. På så sätt möjliggörs hållbara aktiva val för byggbranschen samt att producenten får incitament att fortsätta investera i hållbarhet, menar Mattias Steinbichler.
Företaget Carbonzero som står bakom Prodikt ordnar regelbundet kurser för användare där man lär ut bland annat loggboksfunktionen och tillvägagångssättet för att ta fram en byggnads-LCA. Vissa kurser tar upp materialtillverkarnas möjligheter i Prodikt och hur Prodikt kan stödja cirkulärt byggande. Man ger även generella kurser i LCA och EPD. För den fastighetsutvecklare, byggare eller konsult som vill prova Prodikt är det gratis att skapa ett konto och på prov lägga upp ett projekt.
Martin Bensons svampodling är en blandning av högteknologi och naturfilosofi. Den specialutrustade kylcontainern i Frihamnen i Stockholm blir en del i ett cirkulärt system för jordförädling. På köpet får Martin svamp av högsta kvalitet som säljs till finkrogar med höga krav på bra råvaror.
AV KJELL-ARNE LARSSON
MARTIN BENSONS intresse för svampar väcktes för några år sedan då han provade att odla svamp hemma och började läsa på. Ju mer han läste desto mer fascinerad blev han över hur många användningsområden och odlingstekniker det fanns för svamp.
– Svamp kan odlas i alla klimat. Den används som mat och medicin men har även ett socialt värde och fungerar ekonomiskt. Jag gillar den kombinationen. Svamp kan användas för att hjälpa människor i utsatta områden. I Aleppo i Syrien användes svamp-
odling under kriget för att hjälpa människor att bli självförsörjande, berättar Martin.
Han har nu tagit sitt intresse för svampodling till nästa steg. Han har precis genomfört ett projekt med stöd av Vinnova som gick ut på att med svampodling producera lokala råvaror som bidrar till hållbar produktion och konsumtion. I projektet ingick även att svampodlingens restprodukt skulle bidra till jordförädling och biologisk mångfald.
Martin odlar sina svampar i en container i Frihamnen i Stockholm. Containertjänst
har modifierat och utrustat en före detta kylcontainer så att den motsvarar Martins krav för att kunna odla ekologisk gourmetsvamp.
– Svamparna inne i odlingskammaren behöver något substrat att växa på och som ger näring. Sedan är det fråga om att förse dem med syre, rätt fuktighet och temperatur. Containern är en före detta kylcontainer så den är tillräckligt väl isolerad för att hålla värmen, säger Martin Benson.
Inuti är containern kompletterad med panelväggar som skapar en förkammare.
Denna fungerar som sluss för att inte ovälkomna svampsporer ska ta sig in. I kammaren sätter Martin på sig skyddskläder innan han går in till odlingen.
El har dragits in för att försörja belysning, ventilation, värme och det egna system som ger rätt fuktighet för svamparna. I förkammaren finns klimatsystem och mätinstrument för att hålla koll på svamparnas miljö. Martin kommer att prova sig fram till det absolut bästa mikroklimatet.
Han tycker att en container är väldigt väl lämpad för svampodling. Det är ett avgränsat utrymme som är isolerat och den är lätt att flytta.
– Det är även en stor ekonomisk fördel. Att hyra en uppställningsplats för en container kostar bara en tiondel av en normal lokalhyra i Stockholm. Dessutom är en container enkel att flytta till en mer fördelaktig plats om behov uppstår, konstaterar Martin Benson.
Containertjänst specialanpassar containrar till många olika typer av verksamheter. Svampodlingen är bland de mest speciella och krävande tillämpningarna av företagets containrar.
– Den här containern är speciell då den på en och samma gång innehåller hightech, industri, innovation, framtid och cirkulär ekonomi. Den visar tydligt att containrar går att anpassa till många verksamheter. Vi följer med stort intresse hur det går med Martins svampodling, säger Michael Skärbo på Containertjänst.
En stor drivkraft för Martin är att vara med och skapa cirkulära system. Han gillar inte dagens linjära system där naturresurser omvandlas till en vara som sedan blir avfall.
– Både det politiska och ekonomiska systemet bygger på att vi ska öka vårt välstånd och vår konsumtion. Det leder ofelbart till att vi utarmar naturen. Därför måste vi skapa cirkulära system och då är svampodling väldigt bra.
Det cirkulära systemet Martin skapar i sin container börjar med det substrat som svamparna växer på. Det är en blandning av lövträspån och halm.
– Svampens uppgift i naturen är att bryta ner biomassa till näring. Substratet kommer från åkrar. När man sedan odlar svamp på det förädlas substratet till gödsel, som återförs till jorden och nytt substrat kan växa, som det kan odlas mer svamp på. Varje cykel är en jordförädlingsprocess. Samtidigt får du svamp som en biprodukt, förklarar Martin Benson.
Det är en biprodukt av högsta kvalitet. I containern odlas framför allt ostronskivling och igelkottaggsvamp, som båda är riktiga gourmetsvampar. Dessa ska säljas till de finaste restaurangerna i Stockholm.
Martin har precis börjat med produktionen i containern i Frihamnen. Men han har redan börjat leverera till en del restauranger.
– Det är jättekul att åka runt presentera svampen. Intresset är väldigt stort. Helst vill jag leverera till kockar och krogar som har ett genuint intresse av vad man kan göra med råvaran, snarare än att sälja så mycket som möjligt.
Vart Martins svampprojekt tar vägen återstår att se. Tanken är att utöka verksamheten tillsammans med andra med någon form av vinstdelningskoncept.
– Mitt mål är att hjälpa till att producera så mycket svamp och gödsel som möjligt till så många människor och jordar som möjligt avslutar Martin Benson.
Wisdome Stockholm, en ny tillbyggnad till Tekniska Museet, kommer att bli en mötesplats för avancerat kunskapsbyggande inom teknik och vetenskap. Med sex avancerade laserprojektorer i en dom kommer besökarna att få uppleva hittills okända världar.
AV C. BOLTER– INNE I DOMEN installerar vi spjutspetsteknik för visualisering. Sex laserprojektorer återger en omslutande 3D-bild i 8K-upplösning med tillräcklig datorkraft
för att kunna navigera runt i universum i realtid. Vi kommer att skapa hisnande upplevelser om vetenskap och förklara komplexa samband, berättar Astrid Stenberg, projekt-
ledare på Tekniska museet med bakgrund som arkitekt inom bland annat utställningsmiljöer.
Inom Wisdomeproject samverkar fem
ledande science center tillsammans med universitet och forskningsmiljöer kring bland annat visualiseringsteknik inom forskning genom vetenskapliga modeller som man kan ta del av.
– Det här är vetenskaplig kommunikation på högsta nivå, säger Anton Lilja, verksamhetsutvecklare på Visualiseringscenter C Drift.
Tillbyggnaden kan betraktas som ett experiment i vad man kan göra med trä – från minsta detalj till väggmaterial och konstruktion.
Den består av en dom som blir huvudarena för 3D-upplevelser. Domen och den omgivande ytan, där det bland annat ska finnas kaféverksamhet, kommer att täckas av ett tak utfört i en skalkonstruktion med spännvidden 26 x 48 meter. Takets form, bestämd av domen i ett respektfullt förhållande till omgivande byggnader och innergård, reducerar byggnadens volym vilket bland annat har en energibesparande inverkan.
– Vi tog några viktiga beslut kopplat till hållbarhet i ett tidigt skede och satte mål tillsammans med entreprenören. Under byggprocessen använde vi Evaluate för att analysera hållbarhetsrisker i hela värdekedjan. Det resulterade i en Code of Conduct
för hela Tekniska museet, berättar Astrid Stenberg vidare.
Takkonstruktionen består av tunna remsor av LVL som fogats samman till balkelement som i sin tur bildar ett rutnät i flera lager. Alla delar modellerades först upp i 3D och därefter skars bitarna ut – alla med olika mått och form. De sammanfogade balkelementen samverkar i en böjd form, vilket gör konstruktionen mycket stark.
Tre lager träspån från Finland ska bli takbeklädnad med takpapp och isolering som skyddar mot fukt och kyla. Invändigt kommer man att se takkonstruktionen och akustikskivor i filt tillverkade av återvunna PET-flaskor. Arkitekterna arbetade med sikte på hållbarhet över tid, kvalitet och idén om att byggnadens livslängd är längre än det program den är byggd för. Exempelvis är domen demonterbar och byggnaden kan konverteras till en stor hall.
– Det är ett utforskande projekt där vi lärt oss att hantera trä på ett nytt sätt, liksom tillverkning och installation av komponenter. Det är lösningar specifikt utformade för projektet rakt igenom, berättar Johan Oscarson, en av de ansvariga arkitekterna från Elding Oscarson Arkitekter.
Själva domen är uppbyggd av 277 utskurna trianglar av CLT. Projektionsytan består av en separat konstruktion som hänger fritt
från insidan av domens konstruktion. Det är en tiltad kupol för att uppnå optimal projektionsvinkel med bästa 3D-effekter. Det blir en verksamhet som kan samverka med museets övriga funktioner.
– Speciellt med Tekniska är att vi kan knyta ihop det hela med våra utställningar och därmed länka historia och framtid genom förklarande visualisering, berättar Astrid Stenberg.
Johan Oscarson tror att tillbyggnaden kommer att förbättra hela Tekniska museet genom att förstärka orienterbarheten, flöden och inte minst öppna upp museet mot dagsljus och utemiljö.
Byggherre: Tekniska museet
Generalentreprenör: Oljibe AB
Totalentreprenör trästomme: Blumer Lehmann, Schweiz
Arkitekt: Elding Oscarson
Konstruktör: DIFK
Konstruktör trästomme: Creation Holz (Hermann Blumer), SJB Kempter Fritze
Byggstart: 2021
Färdigt: 2023
Area: 1 325 kvm
En ny stadsdel växer fram vid hamninloppet kring Masthuggskajen i Göteborg. NCC har tillsammans med Göteborgs stad och sju andra byggherrar arbetat fram riktlinjer och visioner till grund för den omfattande detaljplanen. Den nya stadsdelen i kvalificering för Citylab certifiering ska ha 6000 arbetsplatser och 1300 bostäder. NCC bidrar med tre kontorsfastigheter – alla certifierade enligt BREEAM. Brick Studios och Våghuset togs i drift i december 2022 och Habitat 7 färdigställs under 2024
AV C. BOLTER
– UNIKT VAR ATT byggherrarna bjöds in att delta i utvecklingen av detaljplanen. Vi tog fram riktlinjer för området som vi sedan bröt ner i delmål för var och en, där alla parter fick egna handlingsplaner. Dessa utgör själva
grundplåten i certifieringen enligt Citylab, berättar Martin Sandberg, projektledare på NCC.
Gestaltningen har varit avgörande i utvecklingen av Brick Studios och Våghuset med en
arkitektur som knyter an till lokal miljö. Brick Studios tegelfasader har den karakteristiska gula färgen likt många industribyggnader i Göteborg, medan Våghuset, med böljande glasfasad speglar vattnets rörelser.
– Den arkitektoniska utformningen har vuxit fram i en gestaltningsprocess som vi engagerat oss mycket i. Vi reflekterade över vad för typ av fastigheter vi utvecklar och för vem.
White Arkitekter har varit en viktig samarbetspartner, inte minst i gestaltningen, där fastigheterna fått ett formspråk som knyter samman interiör och exteriör.
Brick Studios inredning präglas av industrikänsla med grå betongytor och storskalig plywood-panel, medan Våghuset har en exklusivare materialpalett med global och lokal anknytning.
Variation var ett viktigt önskemål från Göteborgs stad och arkitekterna fick mejsla fram olika arkitekturstilar för att bygga ett diversifierat kvarter med betoning på småskalighet.
Reaktionerna blev positiva, vilket visar den fysiska miljöns betydelse.
– Att ha fått arbeta med ett så komplext projekt av den här digniteten i centrala Göteborg har givit oss en fantastisk möjlighet att utveckla en tongivande arkitektur. Genom att planera olika aktiviteter i gatuplanen, har vi skapat incitament för en stad med väldigt lång livslängd, berättar Mattias Lind, ansvarig arkitekt.
Ett steg mot social hållbarhet var en diversifiering av aktiviteter i bottenplanen, helst öppna även på kvällstid. Kaféer, restauranger och gym bidrar idag till ett levande folkliv.
I samarbete med hyresgästen Mindpark, en coworking-aktör, har NCC avsatt en yta för att lokala verksamheter ska få chans till aktiviteter som knyter an till området och dess kultur.
– Vi ville skapa bra förutsättningar för ett fortsatt kulturliv som skapar en gemenskap med ett kulturarv från tidigare konstnärlig verksamhet i området, berättar Martin Sandberg.
Riktlinjer för energilösningar har löpt som en röd tråd genom projektet. NCC planerade dessa när projekteringen drog igång – något som påverkat utformningen av fönster och glaspartier en del.
Försedda med fjärrvärme ska fastigheterna enligt målsättningen inte överskrida 50 kilowattimmar per kvadratmeter och år, berättar Martin Sandberg.
– Planering av energilösningar bör ske vid projekteringen för att fastigheten ska optimeras rätt.
I ett hållbart miljötänkande, har NCC inrättat en takterrass där en stadsbonde odlar grödor mitt i staden. I övrigt består taken
av sedum för bättre hantering av dagvatten. Gröna mobilitetslösningar och en välplanerad utemiljö med cykelvägar och promenadstråk ska, i samverkan med lokaltrafik, bidra till en grön stadsdel, där ett par större parkområden kompenserar förtätningen av området som blivit större genom en ny halvö som anlagts i ett projekt med spännande framtidsutsikter.
Brick Studios och Våghuset, kontorsfastigheter Nybyggnation, Masthuggskajen, Göteborg
Byggherre: NCC Property Development AB
Totalentreprenör: NCC Sverige AB
Arkitekt: White Arkitekter
Byggstart:
Brick Studios: Start 2019-11-01, Fastigheten i drift 2022-12-01 med första hyresgästerna, sista inflytt under 2024
Våghuset: Start 2019-11-01. Fastigheten i drift 2022-08-12 med första hyresgästerna, sista inflytt under 2024
Uthyrningsbar yta Brick Studios: 15 700 kvm
Uthyrningsbar yta Våghuset: 12 700 kvm
Hållbar Teknik har ett erbjudande som gör golvjättarna svettiga – och det är precis så vd Andreas Bodén vill ha det.
– SYNEN PÅ GOLV behöver ändras radikalt om vi tillsammans ska nå Sveriges klimatmål ,och vi har en affärsmässig lösning. De andra kommer helt enkelt bli tvingade att följa med när renovering blir standard och nyläggning undantaget.
Varje år byts det 25 miljoner kvadratmeter golv i Sverige, vilket motsvarar ett koldioxidutsläpp på 250 miljoner kilo. Bygg- och anläggningssektorn står, enligt Boverket, för närmare 20 procent av Sveriges klimatpåverkan och Golvbranschen har i sin färdplan åtagit sig att minska klimatutsläppen rejält – 50 procent till 2023 jämfört med 2015. För många är det en svår, närmast omöjlig ekvation.
– Det kommer att krävas lösningar som utmanar det traditionella och genom att renovera med keramisk golvlack kan vi redan idag minska CO2-utsläppen med 90 procent jämfört med att lägga ett nytt golv, säger Andreas Bodén, vd på Hållbar Teknik.
Hållbar Teknik arbetar med en patenterad produkt, som företaget har ensamrätt på i Sverige. Det är ett högteknologiskt golvskydd som innehåller keramiska partiklar med mycket hög slitstyrka.
– Vi har sedan starten arbetat med ett nätverk av experter – de som uppfinner och utvecklar produkter för golvrenovering och förbättring av inomhusmiljöer. Den keramiska golvlacken kan användas för att renovera alla typer av ytor som trägolv, plastmattor och linoleumgolv, säger Andreas Bodén.
– Produkten förlänger livslängden på golv med minst 10 år, minskar klimatavtrycket, bidrar till ekonomisk besparing och gör innemiljön hälsosammare att vistas i. Det lät nästan för bra för att vara sant när vi först mötte den österrikiska producenten 2015, men nu har vi testat i praktiken tillsammans med kunder i hela Sverige och vi vet av egen erfarenhet att det stämmer.
Den stora besparingen, både ekonomiskt och klimatmässigt, ligger i att låta golvet ligga kvar. Att helt enkelt undvika arbetet att riva ut, forsla bort, återvinna, frakta fram nya material, lägga in dem och ta hand om installationsspill.
Men ytterligare vinster görs i förvaltningen. Ett golv renoverat med keramisk lack kräver varken polish, maskinpolering eller annan underhållsbehandling – det är således underhållsfritt. Fastighetsägaren sparar alltså in kostnad för underhåll, vilket är ungefär 75 kr/kvm per år enligt Golvbranschen. För en gymnastiksal på 200 kvadratmeter är det en kostnadsbesparing på 150 000 kronor på tio år, samtidigt som personal och skolbarn slipper kemikalier i sina lokaler.
– Nu sker en stor transformation till hållbarhetstänk i branschen. Om ett par år kommer nog renovering av golv att vara första alternativet som övervägs, säger Andreas Bodén. Vi lämnar alltid 10 års garanti på nötning, vilket ingen av dagens producenter av nya golv kan matcha, och vi är angelägna
att tillsammans med kund följa upp golven. Forcerade tester med slippapper har utförts på den keramiska lacken, för att återskapa effekten av långvarig nötning i labbmiljö, som ligger till grund för den generösa garantin för alla typer av lokaler där många människor rör sig.
– Vi arbetar nära kunderna och ger råd och information. Nu ser vi att förvaltarna allt mer skaffar sig långsiktigt perspektiv på fastigheterna, och upptäcker möjligheter att minska klimat- och miljöbelastningen samtidigt som driftnettot kan öka. Det är en välkommen förändring att idag så är det en majoritet av de vi träffar som tänker hållbart, avslutar Andreas Bodén.
Hållbar Teknik arbetar med egen specialistkompetens, med egna projektledare och egna tekniker med lång erfarenhet av att försegla golven med keramisk lack. Denna är bedömd i Byggvarubedömningen och SundaHus.
Hållbar Teknik har etableringar i Umeå, Stockholm, Göteborg och Borås, men utför arbeten i hela Sverige.
Renoveringsdagarna var mycket välkomna både bland allmännyttan och övriga. På bilden är det moderatorn Bengt Wånggren som ställer frågor till Hannes Morger, vd för Byggvarubedömningen.
Företaget Realstad som arrangerar utbildningar, kurser och konferenser agerade verkligen i takt med tiden när man genomförde Renoveringsdagarna. Vi står nu inför en renoveringsvåg, eftersom många fastigheter har eftersatt underhållsbehov och dessutom behöver energieffektiviseras, för att inte minst klara kommande EU-krav och bli del av EU:s ”Renoveringsvåg”. I den rådande lågkonjunkturen passar dessutom många fastighetsägare på att renovera och då till lägre kostnader än under högkonjunktur.
AV KJELL-ARNE LARSSON
FÖR DEN FÖRSTA presentationen svarade
Helena Bjarnegård som är riksarkitekt från Boverket och ordförande i Rådet för hållbara städer. Hon berättade om Boverkets uppdrag generellt och nämnde exempel på arbetsområden som klimatproblematik, boendesegregation, digital samhällsbyggnadsprocess, återbruk med mera. Helena Bjarnegård
placerade renovering i bredare perspektiv och hänvisade bland annat till miljömålen i Agenda 2030 där renovering bidrar till många av målen. Hon nämnde också bland annat EU-initiativet New European Bauhaus.
Ett av Boverkets uppdrag handlar om cirkulär ekonomi. Inom kort finns på Boverkets webbplats en omfattande vägledning. Mycket
matnyttigt för renovering, återvinning och återbruk.
Avslutningsvis bad Helena Bjarnegård oss att bland hållbarhetsaspekterna inte glömma det sociala och kulturella perspektivet när vi renoverar.
(Boverkets uppdrag heter "Arkitektur och gestaltad livsmiljö" samt "Cirkulär ekonomi
i byggsektorn". Inom kort kommer Boverket att publicera material på sin hemsida, bl.a. lärande exempel på renovering med hänsyn till ändamålsenlighet, estetik och hållbarhet.)
Byggvarubedömningen för återbrukade material och nya produkter
Miljöbedömningssystemet Byggvarubedömningen är utvecklat för att bedöma produkter utifrån kemiskt innehåll, påverkan under livscykeln och hållbara leveranskedjor/ social hållbarhet.
Systemet tillhandahåller en databas med information om fler än 300 000 artiklar.
– Det är alltid bättre och lättare att använda en bedömd produkt än att göra ett annat val, säger Hannes Morger, vd för Byggvarubedömningen.
Byggvarubedömningen har ett loggboksverktyg där användaren loggar vilka produkter, hur mycket samt var i fastigheten de har byggts in.
– Användaren startar upp en loggbok avsedd för sitt aktuella projekt. Även vid renoveringar är loggbok alltid en bra start, fortsätter Hannes Morger. Hur stöder vi då renoveringsprojekt och återbruk? Återbrukade produkter saknar ju oftast information om innehåll och är i ännu mindre omfattning bedömda.
Loggboken har numera en funktion för att kunna tagga återbrukade produkter, detta för att möjliggöra spårning och beräkna statistik. Liksom fallet är med Basta har Byggvarubedömningen ett samarbete med CCBuild, som kommer göra det möjligt att välja produkter direkt i CCBuild och importera till Loggboken.
– Allt för att underlätta. En faktor för att lyckas med den omställning som byggbranschen behöver göra är att hållbarhetsarbetet blir mer datadrivet och mindre PR-drivet, menar Hannes Morger.
EU driver också på, inte minst genom EU-taxonomin. Beträffande miljöbedömningssystemen i Sverige arbetar Byggvarubedömningen tillsammans med Basta och SundaHus för att ta fram en gemensam branschanpassning.
Byggvarubedömningen utvecklar också stöd för certifieringssystemen Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. För användaren av Byggvarubedömningen blir det lättare att se om de produktval som görs också når upp till nivåerna i respektive certifieringssystem.
Sandra Holmström som är hållbarhetsspecialist hos Fabege berättade om utvecklingen av Haga Norra i Solna, en stadsdels-
omvandling tillsammans med bland andra Zengun, där lokaler certifieras med BREEAM och bostäder med Svanen. En liten men mycket intressant del av Haga Norra är Hållbarhetshuset, i sin tur en del av Vinnovaprojektet ”Återhus – att bygga hus av hus” i vilket Hållbarhetshuset är det första skarpa projektet. Hållbarhetshuset fungerar som projektkontor under hela byggtiden.
Återbrukat material från gamla Biliaanläggningen har använts, inte minst HDF-er från bjälklagen. Särskild provrutin utvecklades för att kontrollera tryck- och draghållfasthet. Det är första huset i Sverige där HDF-er återanvänds.
Man återanvände även fasader (plåt och fönster, 90 %), dörrar (100 %), textilmattor (90 %), undertaksplattor (95 %), kylaggregat (100 %) med mera.
– Tanken är att Hållbarhetshuset ska kunna demonteras när projekttiden är över, säger Sandra Holmström.
Hon berättade vidare om Fabeges hållbarhetsarbete generellt och här kan nämnas att samtliga projekt – både nyproduktioner och ombyggnader – klimatberäknas. Allt som ska byggas om eller ska avvecklas återbruksinventeras. Företaget har startat Återbrukshubben – ett lager för byggprodukter som kan återbrukas – och ska också inrätta en återbrukspark,
där träd, markplattor med mera ska sparas i väntan på ny användning.
Hur värdera ESG?
Nickie Excellie som är hållbarhetschef hos Alecta Fastigheter talade kring ämnet ”Fastigheter och hållbara investeringar”, närmare bestämt hur ESG ska hanteras i fastighetstransaktionen. ESG står för Environment Social Governance, aspekter som bör finnas med och värderas, inte minst då bolag med hållbarhetsambitioner finns med i affären. Och detta gäller i hög grad Alecta som idag äger fastigheter för 54 miljarder kronor.
– Vi har kraftiga tillväxtmål framåt, där vi vill dubblera beståndet på fem till sju år, berättar Nickie Excellie. På vilket sätt vi växer blir alltså viktigt, och att vi får ihop verksamheten med den omställning som krävs.
Alecta Fastigheter kartlade ungefär 150 (!) hållbarhetsaspekter, vilket utmynnade i fokusering på sex hållbarhetsområden, som berör nio av områdena i Agenda 2030.
– Bland annat måste vi jobba resurseffektivt och nyttja lokaler bättre, ibland bygga om till annan användning. Resiliens är viktigt för att husen ska stå pall mot extremväder och värmeböljor. Biologisk mångfald är viktig för resiliens och för trivsel. Min käpphäst är också inkludering och trygghet. Allt detta och mycket till ska genomsyra bolaget.
Hur ska då fastigheter som byter ägare
bedömas gällande ESG? Hur ska parterna se hållbarhetsrisker och hållbarhetsmöjligheter?
– Idag är det inte tydligt hur värderare värderar hållbarhetsrisker. Hittills har det varit ganska lätt att få gröna lån. Min upplevelse är
att bankerna inte ställt tillräckligt höga krav. ESG i transaktionen är viktig för Alecta Fastigheter därför att:
• Företaget är en långsiktig och närvarande aktör som utvecklar platser långsiktigt
• Det är omställningen som gör skillnad på riktigt och som bör premieras, därför är resan ”från brunt till grönt” den rätta.
• Hållbarhetsstrategin ska styra allt – målet är att det inte ska vara en separat strategi
– Att inkludera ESG vid förvärv är således ett sätt för oss att identifiera risker och möjligheter.
Företaget har utvecklat ett eget ESGScorecard. Vid förvärv bör beträffande ”Environment” följande utredas:
• Energiprestanda
• Andel förnybar energi
• Beroende av fossil energi
• Klimatrisker och om dessa är utvärderade i teknisk Due Diligence
• Rapportering av CO2e
• Miljöcertifiering, typ och betyg
• Initiativ till biologisk mångfald
• Kollektivtrafik
Givetvis har företaget listat en mängd punkter även för ”Social"och ”Governance”. Inför förvärv finns många svårigheter med ESG. Affärsprocessen går ofta snabbt och det är svårt eller omöjligt att få fram önskade data. Dessutom förbereds affärer under sekretess vilket är extra utmanande.
Alecta avser att använda sitt Scorecard både vid förvärv och för att beskriva sina >>
fastigheter inför avyttring. Nu är läget det att köparna efterfrågar hållbara fastigheter, men samtidigt är det svårt att se hur mycket detta styr betalningsviljan. ESG måste onekligen mogna hos alla parter.
– Själva är vi långt ifrån framme, men vi har tuffa krav på oss själva och måste våga tänka nytt och samarbeta mer om vi ska nå våra mål 2030 och 2035. Alectas vision är att trygghet växer när den delas, avslutar Nickie Excellie.
”Klimatsmart upphandling för renovering och ombyggnation” var titeln på den presentation som gjordes av Åsa Thrysin, forskare och konsult på IVL. Inledningsvis fick vi se data på klimatpåverkan från byggoch fastighetssektorn i Sverige. Det stod klart att renovering/ombyggnad – jämfört med nyproduktion – är gynnsamt för att minska klimatavtrycket.
I det nyligen avslutade projektet ”Klimatkrav till rimlig kostnad ROT” har IVL tillsammans med Sveriges Allmännytta och Kommuninvest, låtit göra kompletta klimatberäkningar för åtta olika ROT-projekt. Nyckeltal i form av kg CO2e per kvadratmeter BTA visades för respektive projekt uppdelat på rivningsprocess, byggprocess, transport till byggplatsen och produktskede. Den sammanlagda klimatpåverkan från respektive projekt skiljde sig mycket. Ett gemensamt drag var att produktskedet utgjorde den ojämförligt största posten. Motsvarande nyckeltal redovisades även för de olika byggdelarna (stomme, fasad etc.) respektive de olika materialen (isolering, installationer etc.).
Hur ska då klimatkrav ställas i upphandling? De tre nämnda samarbetsparterna har tidigare publicerat ”Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt”. Denna gällde enbart för nyproduktion, men har nu utkommit i en version som även inkluderar renovering/ ombyggnation. Den stödjer beställare för att kunna välja, definiera och ställa klimatkrav. Vissa upphandlingstexter går att kopiera. Vägledningen innehåller också anvisningar för hur beställaren kan granska handlingarna för klimatberäkningar. Det är däremot inte en vägledning i att utföra klimatberäkningar.
Åsa Thrysin gav några övergripande råd för den som upphandlar:
• Realistiska klimatkrav. Exempelvis ställ inte högre krav än vad som gjorts i tidigare skeden.
• Tydliga beräkningsanvisningar.
• Inte exkluderande krav. Ställ funktionskrav och hänvisa inte ett särskilt klimatberäkningsverktyg.
• Uppföljning. Klimatberäkningen ska kunna upprepas när projektet är klart, för att verifiera vad byggproduktionen har levererat.
– Det blir en kärnfråga att ställa klimatkrav vid upphandling, menade Åsa Thrysin. (Den nya publikationen heter ”Vägledning. Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt. Version 2.1 B2386-2”)
För att klara olika klimatinitiativ och energiprestandakrav från EU måste renoveringstakten öka. Björn Berggren som är energiexpert på Sveriges Allmännytta berättade vad som driver den kommande renoveringsvågen och hur stor den kan behöva bli, men inledningsvis nämnde han några framgångar hos Allmännyttan, nämligen att medlemmar inom klimatinitiativet uppnått 97 procent fossilfrihet förra året och minskat energianvändningen (kWh/kvm Atemp) med 21 procent mellan 2007 och 2022.
EU driver på genom EPBD (Energy Performance of Building Directive) som antagligen innebär krav på nollutsläppsbyggnader vid nyproduktion, att alla dessa behöver optimeras med solenergi samt stödjer hållbar mobilitet. Samtidigt införs även energikrav på befintliga byggnader och harmonisering av EPC:er (Energy Performance Certificates - Energideklarationer). EED (Energy Efficiency Directive) kommer bland annat att kräva energiledningssystem för alla verksamheter som använder minst 85 TeraJoule per år.
– Jag uppfattar att vi i Sverige pratar alldeles för lite om allt detta, menade Björn Berggren. Om vi ska öka farten måste det investeras i renoveringar och kapital måste till.
Hela 90 procent av flerbostadshusen måste sannolikt energirenoveras. Detta utslaget på 25 år blir 3,5 procent per år.
– Det vill säga ungefär en dubblering av takten jämfört med idag. Vi är inte redo för detta från låt säga 2025, det finns varken utförare eller material. Framgångsfaktorerna är kompetens och material, dessutom finansiering. Någon form av politiska styrmedel måste till, och detta behöver vara på plats snart, ansåg Björn Berggren.
Under den rubriken talade Åsa Wahlström, som är adjungerad professor vid Lunds universitet och koordinator för samverkansarenan >>
Peter Bennich från Energimyndigheten berättade om bakgrunden till den aktuella utfasningen av lågenergilampor och lysrör.
– Vi kan konstatera att ett stort språng redan har skett under tio år genom att glödlamporna försvunnit. Det visar vad lagstiftning och innovation kan göra, sa Peter Bennich. Nu ska energiprestandan och hänsynen till miljön i övrigt förbättras ytterligare.
EED (1,5% och 1,9%)
Taxonomi renovering: 30%
Ekodesigndirektivet och RoHS (Restriction of Hazardeous Substances) reglerar marknaden för ljuskällor. Från i år ska följande fasas ut:
• Kompaktlysrör utan integrerade driftdon
• Cirkellysrör T4 och kvadratiska
• Lysrör T5
Många är de som trycker på för att bättra på energiprestanda i bostadsbeståndet. MEPS (Minimum Energy Performance Standards) innebär skärpningar av energiklassningen. EED (Energy Efficiency Directive) kommer bland annat att kräva energiledningssystem för alla verksamheter
minst 85 TeraJoule per år. Taxonomin trycker också på.
LÅGAN. Hon berörde mestadels det som EU gör för att öka takten i energieffektiviseringen.
EU:s Gröna giv består av flera delar, bland annat ”Fit for 55”, Renoveringsvågen och Taxonomin. Fit for 55 är ett delmål inom målet klimatneutralitet till 2050, delmålet innebär att nettoutsläppen av CO2e ska minska med minst 55 procent till 2030.
– Och EU-taxonomin är fantastiskt bra. Den har fått fart på medvetenheten i både byggoch finansbranschen, säger Åsa Wahlström.
MEPS (Minimum Energy Performance Standards) innebär skärpningar av energiklassningen av byggnader, exempelvis att byggnader med dagens klass F och G ska renoveras för att uppnå minst klass E. Kraven för respektive klass kan också komma att ändras.
Energiklassning ska baseras på uppmätt energiprestanda. Många flera mätare än idag behövs för uppföljning och som beräkningsunderlag. Det duger inte att använda enbart underlag för debiterad el och fjärrvärmefakturor.
Retroaktiva krav kan bli mer frekventa. Exempelvis har vi redan fått retroaktiva krav för fastighetsautomation och IMD.
EU:s ”Renoveringsvågen” har målet att 35 miljoner byggnader inom EU ska energieffektiviseras, vilket skapar 160 000 gröna jobb. Renoveringstakten bör öka från dagens 1 till 3 procent per år. För återhämtning efter Corona-pandemin finns 750 miljarder Euro (kopplat till Gröna given) där Sverige förhoppningsvis får en del.
– Mitt medskick idag är att om ni renoverar
nu, glöm inte att energieffektivisera. Om ni energieffektiviserar i efterhand kommer det att bli mycket dyrt, avslutar Åsa Wahlström.
Precis som inom andra teknikområden är det EU som ger ut bestämmelser för ljuskällor.
• Lysrör T8
• Halogenlampor: sockel G9, G4 och GY 6,35
Produkter som är i bruk får fortsätta användas och de som är i lager får säljas, men sedan blir det stopp.
Energimyndigheten informerar bland annat fastighetsägare om alternativen till det som fasas ut i form av ljuskällor, tändare och drivning. Observera att vid eventuell ombyggnad av armaturer måste elsäkerheten beaktas.
Bedömningen är att byte till LED halverar energianvändningen. Med kontrollsystem kan ytterligare 25 procent sparas. För Sveriges del innebär det besparing på cirka 2,5 TWh per år.
– Vid ombyggnad eller byte av armaturer bör ni överväga att installera ett kontrollsystem för att spara el och dessutom få behagligare >>
Vi hjälper gärna till nästa gång kvalitet och trygghet är viktigt!
T2 är ett BKR-auktoriserat företag som utför all typ av plattsättning, monterar natursten samt golvavjämning.
Kvalitet och trygghet är viktigt för oss och våra kunder, därför använder vi LIPs tätskiktssystem, flytspackel samt fäst- och fogmassor.
belysning. Anlita gärna en ljuskonsult som tar fram förslag, tidplan och kalkyl, rekommenderar Peter Bennich.
(Information om ljuskällor och bytet finns på hemsidor hos energimyndigheten, naturvårdsverket, elsäkerhetsverket och kemikalieinspektionen. Se även belysningsstandard enligt EN 12464-1.)
Behovet av klimatskalsrenovering är mycket omfattande. Ett stort problem är dock att många projekt inte blir så bra, det vill säga ökningen i energiprestandan blir sämre än önskat.
– Ofta blir utfallet mycket sämre än vad som har beräknats i förväg. Det är problem att få det som har efterfrågats och nå upp till uppdaterade energikrav, säger Thomas Sundén, vd för Sustainable Innovation.
Sustainable Innovation har därför tillsammans med Sveriges Allmännytta, BeBo, KTH och Energimyndigheten tagit fram ett nytt sätt att upphandla tilläggsisolering. Målet
Vidingehems projekt kv Äpplet och Päronet omfattar en djuprenovering där allt utom stommar och fasader åtgärdas. Energiprestanda förbättras avsevärt. Bild: Vidingehem
är kostnadseffektivisering och ökad säkerhet i leverans av energiprestanda.
Lösningen är en ny affärsmodell och mätmetod som lägger större ansvar på systemleverantör och fasadentreprenör.
För att utveckla metoden genomfördes ett pilotprojekt där tre entreprenadfirmor upphandlades genom ”konkurrenspräglad dialog”, ett förfarande som definieras i LOU.
Under pilotprojektet framkom behov att vidareutveckla flera delar till en ny affärsmodell. Man kom fram till ett antal nya krav vid upphandlingen:
• Krav på funktionen – energiprestanda efter utförd entreprenad
• Utökade varugarantier (10 år) avseende fönster och fasadsystem
• Prestationsbunden betalningsplan där 5 % innehålls tills funktionen har uppnåtts
• Uppdelad slutbesiktning, där första delen utgörs av det fysiska resultatet. Och andra delen verifierar funktionen.
• Besiktningsmannen avgör därefter om entreprenaden ska godkännas och entreprenad-
– Vid ombyggnad eller byte av armaturer bör ni överväga att installera ett kontrollsystem för att spara el och dessutom få behagligare belysning, tipsar Peter Bennich från Energimyndigheten. Bild: Niklas Dahlskog
summan ska utbetalas i sin helhet eller reduceras med hänsyn till måluppfyllelsen.
De beställare som måste följa LOU kan använda upphandlingsformen ”Konkurrenspräglad dialog”. Då kan önskad energiprestanda utredas tillsammans med utvalda entreprenörer.
Ett annat alternativ är att beställaren tillsammans med konsult utreder vad som kan vara lämplig energiprestanda. I båda fallen upprättas därefter ett förfrågningsunderlag för en ren totalentreprenad, där entreprenören ska redovisa vilket fasadsystem som kommer att användas.
– Verifiering av energiprestanda görs genom att byggnadens energisignatur beräknas före åtgärd och mäts upp efter åtgärd. Energimyndigheten har nu via BeBo skjutit till medel för att sprida och skala upp vår affärs- och upphandlingsmodell.
– Vi gör nu en upphandling som Energimyndigheten finansierar via BeBo där vi söker beställare som har fasadrenoveringsprojekt som de vill upphandla. I upphandlingen hjälper vi till med att forma upphandlingsunderlag för deltagande projekt, avslutar Thomas Sundén.
Presentationerna under renoveringsdagarna disponerades så att första dagen utgjordes av ”prat” och den andra av
”verkstad”. Under andra dagen fick vi således flera matnyttiga case till livs. Ett av dem var Vidingehems renovering av kv Äpplet och Päronet. Projektet pågår 2021–2025. (Vid årsskiftet 2022/23 slogs Vidingehem och Växjöbostäder samman till Vidingehem.)
Martin Skoglund, som är energiansvarig på Vidingehem, nämnde inledningsvis att
företagets energiarbete bland annat omfattar målen att vid nyproduktion ska energiprestanda understiga 70 procent av BBR-krav och vid renovering ska prestanda understiga BBR-krav för nyproduktion.
– Vi är dessutom anslutna till Allmännyttans klimatinitiativ och siktar på att energieffektivisera beståndet med 30 procent från >>
2007 till 2030, berättar Martin Skoglund. Projektet kv Äpplet och Päronet omfattar en djuprenovering där allt utom stommar och fasader åtgärdas.
Energimålet är 75 kWh/kvm och år i specifik energianvändning (BBR 24 och tidigare versioner).
– I förstudiefasen har vi ingått i LÅGANprojektet ”Energirenovering – ett nytt affärskoncept för mindre företag”. Sedan har samarbetet med nätverket ”Goda Hus” gett mycket för att hitta resurser och göra noggranna beräkningar.
Energistatusen före renoveringen visade användning av 127,8 kWh/kvm Atemp och år i fjärrvärme, samt 8,1 kWh/kvm Atemp och år i fastighetsel. Sammanlagt 135,9 kWh/kvm Atemp och år (BBR 24).
Energirenoveringen kan delas i ett baspaket och ett finjusteringspaket.
Baspaket:
• Fönsterbyte U-värde från 2,8 till 1,1
• Ventilation F till FTX. SFP-tal 1,8. Verkningsgrad 80 %
• Tilläggsisolering 400 mm lösull på vind
• Installation av effektiva blandare Beräkning visar att med baspaketet minskar siffran 135,9 till 77,1.
Finjusteringspaket:
1. FTX med förbättrat SFP-tal
2. Bättre fönster
3. Tilläggsisolering fönsterbröstning
4. Tilläggsisolering garage
En internränteberäkning visade att punkterna 1–3 var lönsamma, men inte punkt 4. Därför valdes 1–3 och energiprestanda minskade ytterligare, från 77,1 till 71,7 kWh/kvm Atemp och år.
Uppföljning har gjorts i första huset efter ett års drift. Energiprestandan minskade från 133 till 69 kWh/kvm Atemp och år. Energiklass flyttades upp från D till B. – Vi har bland annat också följt upp inomhustemperaturen genom att ha en givare per lägenhet. Värmefördelningen var välbalanserad och vi hoppas att den blir så i alla hus, berättade Martin Skogslund och avslutade med några sammanfattande punkter.
• Halvvägs i projektet syns goda resultat i utförande och energiprestanda
• Med stöd från LÅGAN-projektet och Totalmetodiken kunde åtgärdspaketet finjusteras och breddas, med god lönsamhet
• Halvering av specifik energianvändning verkar möjlig
• Ta vara på alla erfarenheter, bygg vidare på befintlig kunskap och dela det vi lär oss!
Anders Björling som är teknisk chef hos Castellum berättade hur teknik kan effektiviseras med digitalt stöd. Inledningsvis presenterade han en trappa med fyra steg som visade mognadsgrad inom digital fastighetsautomation:
Steg 0. Lokal styrning utan uppkoppling.
Steg 1. Uppkopplade fältenheter till en fjärrkontrollenhet.
Steg 2. dessutom Uppkopplade fjärrkontrollenheter till ett användargränssnitt. Möjlighet att styra enheter från användargränssnittet. BIM-data är underlag för skapandet av användargränssnittet.
Steg 3. samtliga punkter från steg 1 och 2, dessutom Avancerade funktioner i
användargränssnittet. Maskininlärning tillämpas och optimerar driften automatiskt. AI styr systemet och optimerar driften automatiskt.
– Trappan används för att förstå resan till ett fullt utvecklat digitalt stöd, förklarar Anders Björling. Vi strävar mot steg 3, det möjliggör koppling till molntjänster och avancerade tjänster.
– När vi beställer system för fastighetsautomation blir det ibland fel och vi tror att vi beställt steg 3, men får bara levererat steg 2 och detta genererar mycket extra arbete och frustration från alla håll.
Castellum har börjat tillämpa AI i fastighetsautomation. Utveckling görs i ett centralt AI-projekt, där funktioner testas, efter att all data för ett hus samlats till en plats. Detta görs i samverkan med olika AI-företag.
Anders Björling visade tre exempel på avancerat digitalt stöd. Kv Motorn i Norrköping genomgick en fullständig förnyelse av ventilation, värmesystem och all annan teknik.
– Till det nya styrsystemet kopplade vi på en liten algoritm som optimerar värmen i huset. Den funktionen gör mer och effektivare optimering än vad vi själva kan göra.
Hornsberg 10 i Stockholm hotades av rivning på grund av dåligt skick. Istället behölls stommen och genomfördes ett återbruksprojekt då byggdelar demonterades, renoverades och sattes tillbaka.
– Vi installerade många fler sensorsystem än normalt, kopplade till centralt övervaknings- och analyssystem. Med hjälp av AI avläses nu kurvor och trender och larmar vid förändringar. AI ser och analyserar trender mycket bättre än om det görs manuellt, exempelvis vid risk för vattenläcka.
För nybygget Korsningen i Örebro används modellfiler. Ny mjukvara har utvecklats för att samla in drift- och energidata. Modellen kopplas till realtidsdata från övervakningen och man har lagt till information från styrsekvenser och inställningsvärden.
– Vi har kalibrerat modellen och skapat en digital tvilling av den verkliga byggnadens klimatskal och energisystem. Detta har möjliggjort att vi kan bekräfta och verifiera projekterad och kalkylerad lösning med verkligheten. Alla avvikelser blir lättare att identifiera.
Hittills används AI endast i ett fåtal fall för att styra. AI och Maskininlärning ser trender, hittar avvikelser och ger underlag för larm. I en snar framtid kommer nog AI-assisterade funktioner så småningom också att styra mer. AI kan hjälpa till att öka energiprestanda och på sikt även spara kostnader vid ombyggnader och renoveringar samt öka takten av vår klimatomställning.
Med bänkskivor, stänkskydd och övrig köksinredning till stora delar baserade på återvunna och förnybara material får du ett kök som inte bara är hållbart ur miljösynpunkt utan också har lång livslängd. Om du väljer produkter från Invexa vill säga.
DESSUTOM MINSKAR byggtiden för renoveringsarbetet och kostnaderna blir lägre. Saken blir inte sämre av den snygga designen som ger köket ett helt nytt fräscht intryck och faktiskt en smak av exklusivitet. Allt detta är något som hyresrätten gör skäl för när det är dags att renovera.
Diskbänk med diskho demonteras och ersätts med ho från Siljan, som planlimmas med Invexas bänkskiva Greengridz, den enda skiva på marknaden som har vattenstopp längs kanten.
Skivan är tillverkad av hårt sammanpressad cellulosa, en grid av HDF och överdragen med 0,7 mm standardlaminat.
Bänkskivan är mycket lättare än konventionella skivor och helt vattenresistent, med andra ord en drömprodukt både för byggfirman och förvaltaren. Skivan finns med 74 olika dekorer, alla med samma pris.
Invexas bänkskiva är 100 procent återvinningsbar och godkänd av Svanen, godkänd i certifieringssystemet LEED och är FSC-certifierad.
– Med bänkskivan och vår köksinredning i övrigt får man upp standarden rejält i köket, med denna miljövänliga lösning. Den är väldigt beständig och har lång livslängd, berättar Henrik Ripa, ägare till Invexa.
Företaget kommer sedan att kunna erbjuda en ekologisk stenbänksskiva med 8 mm tjocklek, den reducerar stenanvändningen
med 80 procent. Stenbänksskivan lanseras som ett komplement till företagets ordinarie bänkskiva.
Som stänkskydd i köket monteras med fördel AluSplash som består av 2 gånger 0,5 mm aluminium runt en brandskyddande mineralkärna. AluSplash går att montera direkt på befintligt kakel, vilket minskar behoven av rivning och eventuell asbestsanering.
Invexa svarar för all köksinredning som behövs vid renoveringen, även armaturer, handtag och knoppar. Helt enligt företagets hållbarhetsprofil tillverkas även lådor och kökluckor av återvunnet material, 100 procent träspån. Detta gäller även stommarna. Precis som i kök som har mer påkostad inredning är luckor och lådor mjukstängande och lådorna har fullt utdrag.
– Vi fokuserar på miljömässig hållbarhet både genom produkter som baseras på återvinningsråvaror, ny teknik och att de också är återvinningsbara den dag byggnaden kommer att demonteras. Vi får samtidigt ner klimatavtrycket, bänkskivan Greengridz har 65 procent lägre koldioxidutsläpp än motsvarande produkter. Det är viktigt att tänka på detta även vid renoveringar, avslutar Henrik Ripa.
Greengridz laminat går utmärkt att använda även till stödsidor, väggpaneler, fönsterbrädor och andra inredningsdetaljer.
Invexas produkter fungerar förstås lika bra i nyproduktion som vid renovering.
“Vi kan ta fram alternativa scenarier och förslag när det gäller renoveringar och skapa synergier mellan olika hållbarhetsaspekter samt se till att även mjuka värden tas med i bedömningen.
Hur ska man som fastighetsägare prioritera mellan olika hållbarhetsaspekter? Eller bör alla aspekter beaktas? Gärna flertalet, men var ska hållbarhetsarbetet börja i så fall och hur navigera framåt?
Arkitekten kan hjälpa till i synnerhet under tidiga skeden av renoverings- och ombyggnadsprojekt.
AV KJELL-ARNE LARSSON
I TIDIG FAS kan arkitekten göra en scenarieanalys och presentera flera alternativa scenarier. Ska kontoret fortsatt vara kontor och vilka renoveringsalternativ finns. Eller ska kontoret konverteras för någon annan verksamhet? En renovering/ombyggnad bör inte handla enbart om att byggnaden ska klara dagens regelverk och standarder. Förenklat kan vi påstå att tidigare rev man ut allt, inför att kontoret skulle få ny hyresgäst, efter kanske bara tre år – högst tio. Nu är det hög tid att lämna detta synsätt.
– Idag måste vi spara in på både material och kostnader, säger Ivana Kildsgaard, hållbarhetschef hos Tengbom. Det är viktigt att se potentialen för återbruk, både för att spara material, få ett estetiskt resultat och göra den nya interiören trivsam.
Tänk långsiktigt och flexibelt. Kanske med siktet inställt på 30 år eller uppemot 100 år rentav. Bygg om för flexibilitet med planlösningar som går att ändra. Här kan arkitekten bidra inte minst med alternativa lösningar.
Hållbarhetsaspekter vid bland annat renoveringar och ombyggnader kan delas i tre områden:
• Fysiska. Energieffektivisering och minskad klimatpåverkan i övrigt. Återbruk. Flexibilitet. Fall inte för kortsiktiga trender.
• Hälsa och välmående. Beakta social värden och trivsel. Säkerställ bra innemiljö.
• Framtid. Bygg för långsiktig kvalitet och resiliens. Vilka nya hållbarhetsutmaningar kan komma? Ta höjd för framtida digitala tillämpningar. Skapa en digital tvilling för byggnaden, då får fastighetsägaren koll på vad och var som
olika byggmaterial/produkter byggts in i huset.
– Den digitala tvillingen ska förvaltas parallellt med byggnaden. Med bra rutiner för detta fungerar byggnaden sedan som en bank inför nästa renovering då delar kan återbrukas, avslutar Ivana Kildsgaard.
Sammanfattningsvis kan arkitekten stödja fastighetsägaren inför beslut om målet för renoveringen/ombyggnaden och hur hållbarhetsaspekterna bäst kan beaktas. Certifieringssystemen för byggnader är generellt sett bra på fysiska krav, men sämre på aspekter som är svåra eller omöjliga att mäta i siffror. Här kan arkitekten bidra med att kartlägga och se potentialen exempelvis i husets speciella värden i form av historisk förankring och egen identitet, för att bara nämna några mjuka aspekter.
När du väljer en entrématta från Kåbe-Mattan får du mycket på köpet – renare golv, minskade underhållskostnader och en mer trivsam miljö för dina besökare. Kåbe Originalmatta är dessutom 100 % återvinningsbar – vårt sätt att bidra till en mer hållbar värld. Upptäck våra entrémattor och tillbehör på kabe-mattan.se
Med appen GoZero inventerar du inventarier, produkter och material som du vill sälja externt eller återbruka internt inom ditt företag. Med hjälp av AI klassificeras och beskrivs sakerna som läggs i eget register hos företaget eller på en öppen rikstäckande digital marknadsplats.
FÖRETAGET PREZERO har bred och lång erfarenhet från avfallshantering och återvinning. Bland 32 000 kunder finns ett 40-tal kommuner. PreZero hämtar, transporterar, separerar och återvinner alla typer av avfall, från hushållsavfall till farligt avfall och olika spill från industriföretag. Varje minut hanteras 25 containrar. PreZero utför också miljötjänster av konsultkaraktär.
– Vi ger avfallet nytt liv genom att förädla det, genom materialåtervinning och om det inte är möjligt går avfallet till energiutvinning, berättar Mårten Widlund, vd för PreZero.
Hittills har företaget varit engagerat på alla steg i avfallstrappan – EU:s avfallshierarki – med undantag av återbruk. Men nu görs insatser även där genom lansering av appen GoZero.
– Det känns bra att vi nu också möter utmaningen om ökat återbruk i samhället, menar Mårten Widlund.
GoZero används av både säljare och köpare av det som återbrukas. Sakerna och materialen fotograferas och bilderna analyseras av AI. De läggs direkt in i ett register, med den
klassificering och beskrivning som AI hjälper till med. Så enkelt som möjligt för användaren, som dock har möjlighet att redigera beskrivningen.
– Återbruksartiklarna kan läggas ut internt inom det egna företaget. Avvecklade kontorsmöbler exempelvis kanske kan användas på en annan ort där företaget är etablerat. Om det inte finns avsättning internt, läggs artiklarna på GoZero market, den öppna marknadsplats som vi skapat, säger Andreas Kviby, vd, GoZero Sverige AB.
Säljaren sätter ett pris. Köparen kan antingen acceptera detta eller buda. Vid avslut visas även transportkostnaden. Det är gratis att lägga ut artiklar på marknadsplatsen, medan köparen betalar en förmedlingsavgift.
– Appen GoZero är unik i sin enkelhet, sina AI-funktioner och att marknadsplatsen täcker hela Sverige, till skillnad från andra lokala initiativ, fortsätter Andreas Kviby. Dessutom är den inte begränsad till en bransch utan omfattar alla branscher. Alla företag kan lägga ut artiklar för återbruk.
För att värna om sunda affärer kan enbart
företag – inte privatpersoner – vara aktiva på GoZero market.
– Det är lika enkelt att söka efter artiklar som att registrera dem. AI hjälper till att matcha utbud med efterfrågan, så att köpare och säljare hittar varandra snabbt. Därför elimineras behovet att mellanlagra det som finns på marknaden, tillägger Andreas Kviby.
PreZero varken lagrar eller transporterar något, utan begränsar sig till att stå till tjänst med appen och dess funktioner inklusive GoZero market, ett virtuellt lager.
Verksamheten hos PreZero drivs med visionen ZeroWaste, att allt avfall ska användas. I och med GoZero lyfter företaget fram återbruket.
ZeroWaste-tanken
återkommer även här; för de artiklar som inte finner någon köpare kan assistenten Mr Recycle gripa in och erbjuda materialåtervinning. www.prezero.se
Materialåtervinning av byggmaterial för användning i nya byggprodukter kan bidra ganska avsevärt till att minska klimatpåverkan, hur mycket beror på typ av material. Detta framgår av en utredning som IVL har gjort på uppdrag av branschorganisationen Återvinningsindustrierna.
AV KJELL-ARNE LARSSON
BETRÄFFANDE avfallsproblematik hänvisar både EU och svenska myndigheter till prioritetsordningen i Avfallstrappan. Bäst är att förebygga och minimera avfall, därnäst kommer återanvändning, återvinning och energiutvinning. Sist och därmed sämst är deponering. Återanvändning (återbruk) har äntligen gjort insteg i byggbranschen, inte minst tack vare initiativ som CCBuild, ett nätverk som drivs av ett dotterbolag till IVL.
Det återstår ändå mycket att göra bland annat för att få riktig fart på återbruksmarknaden.
För byggbranschen gäller detta i ännu större utsträckning inom materialåtervinning; alternativet när återbruk inte är möjligt.
– Mycket avfall, exempelvis från rivningar av byggnader, går idag till energiutvinning. Potentialen att spara resurser och minska klimatpåverkan tack vare återbruk och återvinning är mycket stor i byggbranschen, säger Ellen Einebrant, vd för Återvinningsindustrierna.
Denna branschorganisation har finansierat studien ”Klimatnyttan med
materialåtervinning av byggavfall” som har utförts av Jurate Miliute-Plepiene, Hanna Unsbo och Jan-Olov Sundqvist, alla tillhöriga IVL. För närvarande pågår en separat studie om återvinning av schaktmassor. Även denna studie är beställd av Återvinningsindustrierna och genomförs av IVL.
Den svenska byggsektorn ger årligen upphov till cirka 14 miljoner ton avfall. En stor andel av detta förbränns (energiutvinns) >>
medan en mindre andel deponeras. Svenska regelverk har som avsikt att driva på en bättre hantering.
Enligt 3 kap 10 § i Avfallsförordningen ska bygg- och rivningsavfall sorteras i minst sex fraktioner, därav en plastfraktion. De övriga fraktionerna ska vara trä, mineraler (betong, tegel, klinker, keramik och sten), metall, glas och gips.
Hela 29 procent av det brännbara avfall som samlas in från bygg- och rivningsverksamhet utgörs av plast. Det är viktigt att sortera ut plast och den bör helst delas upp i flera underfraktioner, som exempelvis krympplast, rör av HDPE och så vidare. Ju mer enhetliga och ju renare fraktionerna är desto lättare blir de att återvinna.
Målet med den nämnda studien ”Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall” var att ta fram nyckeltal för klimatpåverkan – utsläpp uttryckt som koldioxidekvivalenter CO2e – för sjutton fraktioner av byggavfall. Klimatpåverkan under processen för avfallshantering/materialåtervinning jämfördes med klimatpåverkan under processen för att tillverka samma material av jungfruliga råvaror. För några av fraktionerna undersöktes klimatpåverkan vid energiutvinning av materialen.
Data om klimatpåverkan hämtades från litteraturen, alternativt utfördes dedicerade beräkningar på klimatpåverkan med IVL:s digitala verktyg WAMPS.
Klimatnytta/klimatpåverkan vid avfallsbehandlingen beräknades som:
(CO2e avfallshantering/materialåtervinning) minus (CO2e ersatt produkt baserad på jungfruliga råvaror).
Det vill säga CO2e återvunnen produkt –CO2e jungfrulig produkt.
Ett minusresultat innebar därmed klimatnytta och ett plusresultat en klimatpåverkan.
Resultaten presenterades på tre sätt:
• TOTALT, ton CO2e/ton avfall (inklusive transport av avfallet, beräkning baserades på schablon för transportsträcka)
• UTAN AVFALLSTRANSPORT, ton CO2e/ ton avfall
• VÄRDEN PÅ UTSLÄPP UNDER TRANSPORT, gram CO2e per ton och per km under transport, för bil på 20–26 respektive 34–40 bruttotonnage
Värdena under andra och tredje punkten kan användas för att själv kalkylera klimatnytta/klimatpåverkan för egna case.
Rapporten har en mycket pedagogisk graf som visar TOTAL för respektive fraktion. Materialåtervinning av aluminium ger störst klimatnytta, -5.3 ton CO2e/ton avfall. Motsvarande värde för koppar är -2.8 och för stål -1.5.
Materialåtervinning av träavfall före-
Att återvinna mer byggavfall bidrar stort till resurseffektivitet samtidigt som klimatpåverkan minskar. Nu behöver marknaden fler aktörer som sätter fokus på återvunnet material.
/Ellen Einebrant, vd, Återvinningsindustrierna
– Men för aluminium och andra metaller fungerar det i praktiken att återvinna dem från rivningsavfall, påpekar Jurate Miliute-Plepiene. Och gips går att återvinna både från spill och från rivning om det sorteras och hanteras rätt. Men exempelvis för isoleringsmaterial accepterar befintliga anläggningar mestadels bara mycket rent material.
För att kvantifiera klimatnytta/klimatpåverkan rekommenderas att själv räkna ut denna genom att använda värdet UTAN AVFALLSTRANSPORT tillsammans egna uppgifter om den sträcka som materialet transporteras i ens eget case.
Studien har enbart tagit fram nyckeltal för klimatnytta/klimatpåverkan som snarare illustrerar storleksordningen än är resultat av en fullständig livscykelanalys. Tänk också på att materialåtervinning ofta ger andra fördelar, framförallt resursbesparing och minskad påverkan på luft och vatten.
Ett bra exempel är gipsåtervinning som inte innebär särskilt stor klimatnytta, men som med tanke på resursbesparing och miljöpåverkan är fördelaktig. Annars kan deponering av gips slösa med resurser och orsaka försurning.
kommer inte i Sverige och därför användes en teoretisk modell. Om trä återvanns till träskivor som fick ersätta spånskivor blev klimatnyttan -0.1, om den ersatte gipsskivor -0.07.
Återvinning av gipsskivor gav, i jämförelse med andra material, begränsad klimatnytta med -0.05. (En kompletterande beräkning visade dock att det är meningsfullt att transportera gips upp till 1 200 km. Vi detta avstånd släcker utsläppen från transporterna ut nyttan av återvinning. Motsvarande siffra för trä är 1300–2000 km.)
Energiutvinning av en blandad fraktion (papper, trä och plast) gav 0.7 ton CO2e/ton avfall i klimatbelastning, medan motsvarande siffra för blandad plast (PVC, PET m.fl.) var 2.3. (Samtliga beräkningar i rapporten baserades på mer eller mindre approximativa antaganden.)
Författarna till studien påpekar att resultaten inte ska användas för rivningsmaterial, utan främst för rena eller ganska rena fraktioner av spill.
– För att underlätta materialåtervinning måste källsorteringen vid byggplatser bli mycket bättre och gärna med uppdelning i fler än sex fraktioner, anser Ellen Einebrant. Kommuner och andra som upphandlar bör ställa krav på sortering, att det ska återvinnas och med vilken kvalitet. Helst bör beställaren också få ett kvitto på vad och hur mycket som sedan verkligen återvanns.
Kommuner och det offentliga i övrigt kan gärna visa vägen vid upphandlingar. Att exempelvis alltid gå på lägsta priset för en rivning är inte hållbart för miljön. Ställ miljökrav i förfrågningsunderlaget och beskriv hur anbuden kommer att utvärderas.
Upphandlingsmyndigheten ger råd och vägledning. Myndigheten har bland annat utformat upphandlingskriterier för cirkulär hantering av plast.
Samtidigt är det viktigt att marknaden växer, det vill säga att mer avfall går att återvinna och att byggprodukter baseras på återvunnet material. Många av Återvinningsindustriernas medlemsföretag är aktiva här. Flera är duktiga och kan göra insatser i samband med miljöinventeringar och återbruksinventeringar av byggnader som ska demonteras (rivas).
– Jag tror det är bra om både byggvaruhandeln och byggmaterialtillverkare engagerar sig som köpare och säljare av återvunnet material för att stärka återvinningsmarknaden,
samt genom business to business, menar Ellen Einebrant.
Att införa en kvotplikt för de som bygger kan bli ett incitament, det vill säga att vissa byggmaterial måste innehålla en viss andel återvunnet. Detta kan vara något för EU att driva.
– Byggbranschen ger upphov till mycket stora flöden med avfall. Möjligheterna är betydande för materialåtervinning av stor omfattning, avslutar Ellen Einebrant, vd för branschorganisationen Återvinningsindustrierna.
Återvinning – och för all del också återbruk av byggavfall och produkter – kan ge stor miljönytta. Bland de största hindren är brist på kunskap, medvetenhet och att fokus ofta ligger på kortsiktiga lösningar. Bra resultat kräver också att många parter agerar tillsammans. Till exempel är det viktigt att avfallet sorteras och demonteras rätt redan på byggarbetsplatsen för att erhålla hög och rätt renhet på materialet för kvalitet i vidareförädling. Det bör finnas materialåtervinnare eller Second Hand-aktörer som tar emot materialet och att skalan blir tillräckligt stor för ekonomisk bärighet samt att det finns efterfrågan på cirkulära produkter. Tur då att vi ser ett ökat intresse för att återvinna och återbruka, även i bygg- och fastighetssektorn.
– Byggbranschen nämner ofta tidsåtgång, kostnader och komplexa utmaningar. Men
– Vi kan visa att företagen tar stort ansvar för att optimera sina materialflöden och att det ger effekter, både i form av minskad klimatpåverkan, ekonomiska besparingar och ökad resurseffektivitet, säger Anders Wijkman, ordförande för Circular Sweden.
främst handlar det om att våga och vilja göra skillnad. Medvetenhet och kunskap bör höjas ännu mer, menar Jurate Miliute-Plepiene.
Kvaliteten på återvunna produkter är förstås också en viktig aspekt. Byggprodukter har hög livslängd och redan förbjudna och farliga ämnen får inte följa med det återvunna eller återanvända och byggas in i husen. Därför är kunskap om till exempel innehåll, korrekt sortering och demontering vid källan otroligt viktigt för ökad cirkulär hantering.
I Sverige har vi flera lyckade exempel på materialåtervinning, bland annat av metaller, gips, installationsspill från plastgolv och
isoleringsmaterial. Även för vissa plaster finns utvecklade återvinningssystem.
–Men det gäller att jobba på, finna fler möjligheter och få dem på plats, avslutar Jurate Miliute-Plepiene.
Även studie för schaktmassor
Hon och Jan-Olov Sundqvist har dessutom startat en studie om schaktmassor. Även denna finansieras av Återvinningsindustrierna. Studien blir i viss mån en parallell till ”Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall”. Klimatpåverkan i CO2e per ton avfall ska beräknas för olika hanteringsscenarios av massor. Förorenade massor tas inte med i bedömningen.
Studien är efterlängtad i bygg- och anläggningsbranschen och planeras bli klar under sommaren.
Ett av de mest matnyttiga kapitlen i ”Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall” handlar om hur återvinning av respektive återvinningsråvara går till, och där några av aktörerna sätts i sitt sammanhang. Inte minst här framgår att ju renare och ju bättre källsorterat avfallet är, desto lättare är det att återvinna.
Gipsskivor går att återvinna. Skivorna slipas, kartongskivorna avlägsnas och gipsen mals till pulver. Vanligtvis blandas detta
med jungfruligt gipspulver och nya skivor tillverkas. Det är viktigt att källsortera gipsskivor korrekt. Felsortering kan ha negativa konsekvenser för återvinning av andra avfall. Gipsavfall ska inte blandas med betongavfall. Gips ska heller aldrig slängas i den brännbara fraktionen, eftersom gipsen orsakar försurande utsläpp vid energiutvinning.
Stenull
Stenull som värme- och ljudisolering är tillverkad av vulkanisk sten. Spill av ull går att återvinna till lösull eller nya isoleringsskivor. För återvinningen krävs alltid rena och torra material. PAROC:s insamlingssystem heter Rewool och av spillet tillverkas nya skivor i företagets fabriker i Hällekis och Hässleholm. Ett annat tillvägagångssätt används av företaget Sprutab som samlar in spill och river detta till lösull.
Trä
I huvudsak uppstår två typer av träavfall: från byggnation och rivning (formvirke, tillfälliga konstruktioner, rivningsvirke) samt träförpackningar (mest lastpallar som inte ingår i retursystem). Impregnerat virke utgör farligt avfall och ska hanteras för sig.
I Sverige fanns inte (när rapporten skrevs) någon fullskalig återvinning av trä, utan merparten gick till energiutvinning. Återvinningsmöjligheter finns dock. Isoleringsmaterial som kutterspån och sågspån utgör råvara för att tillverka fiberskivor. Dessa kan bland annat ersätta isolering med glasull eller mineralull.
Konstruktionsskivor tillverkas, dels spånskivor av kutterspån och lim, dels OSB (Oriented Strand Board) av spill från sågverk
och snickerier. Spånskivor kan i vissa fall ersätta gipsskivor.
Stål
Både låglegerat stål (kolstål) och rostfritt bör samlas in. Absoluta merparten av stålskrotet smälts om till nytt stål av nästan alla de slag. Exempel är armeringsjärn och konstruktionsstål.
Primäraluminium är kostsamt att tillverka, med stor energiförbrukning och höga utsläpp av koldioxid. Avfall med aluminium bör alltid samlas in och källsorteras. I Sverige sker omsmältning hos Stena Aluminium i Älmhult.
Även här är energiförbrukningen hög vid produktion av jungfrulig koppar. Koppar bör alltid samlas in och skrotpriset kan vara högt. Kopparskrot kommer från kablar, rör och rördelar, mässing i dörrhandtag, karmar med mera. Metallen återvinns i smältverk. För att få ut mesta möjliga skrotvärde bör låglegerade stål, rostfritt, aluminium och koppar källsorteras och hållas isär. Företag som återvinner metaller kan annars separera dem med hjälp av magneter, virvelströmsseparatorer och vattenbäddar.
Plaster är utmanande som återvinningsråvara. Enligt avfallsförordningen måste en av sex obligatoriska fraktioner utgöras av plast. Denna bör med fördel i sin tur delas i flera typer. Av det brännbara avfallet från bygg- och rivningsplatser består hela 29 procent av plast, en andel som kan sänkas rejält
“Främst handlar det om att våga och vilja göra skillnad. Medvetenhet och kunskap bör höjas ännu mer.
/Jurate Miliute-Plepiene, forskare vid IVL
med bra källsortering. Plasterna kan då delas upp i framförallt:
• HDPE-rör
• PVC-rör och -profiler
• Blandad hårdplast
• LDPE Krymp- och sträckfilm, emballageplast
• EPS
• Plastgolv
Företag som återvinner plaster och tar emot blandade fraktioner kan sortera, dels för hand, dels genom sjunk- och flytmetoder, alternativt basera sorteringen på NIR-sensorer (nära infrarött ljus).
Nordiska Plaströrsgruppen har en frivillig insamling av plaströr från ny- och ombyggnationer. Van Werven återvinner hårdplasterna PP, HDPE, ABS, PS och PVC.
Mjukplast som LDPE återvinns genom sortering, malning, tvättning och regranulering. Granulatet används i nya produkter.
EPS – expanderad polystyren – som används i isolering och som förpackningsmaterial, går att återvinna, vilket har studerats i Vinnovaprojektet ”Sluta cirkeln för industriell plast”. Företaget BEWI driver initiativet Use-ReUse
för insamling och återvinning av EPS. Plasten mals och regranuleras. Materialet används till ny isolering och nya förpackningar. Alternativt tillverkas EPS-pärlor för lös isolering och EPS-betong.
Mjukplast: plastgolv
Av de golvmattor som installeras uppstår cirka 10 procent spill. Årligen blir det 1800–2 000 ton.
Det finns ett nationellt system för insamling och materialåtervinning av plastgolv –GBR Golvåtervinning. Golvtillverkare inom systemet återvinner installationsspill av egna produkter. Materialet sorteras manuellt och granuleras. Mixning sker med jungfruligt material. Efter laboratorieprov tillsätts råvara, färg och mjukgörare för att nå önskad kvalitet och färg i de återvunna produkterna.
Trots golvbranschens initiativ går cirka 4/5 av installationsspillet till spillo, så återvinningen kan bli betydligt mer omfattande än idag.
I kommunerna och hos flera företag sker insamling av glas. Swede Glass United och Glasbranschföreningen samlar in bil- och planglas. I återvinningen krossas glaset och siktas för att separera föroreningar som metaller och trä. Glaset används för att tillverka nytt glas eller glasull för isolering. Årligen deponeras upp emot 35 000 ton planglas i Sverige så återvinningen kan bli betydligt mer omfattande än idag.
Referens:
Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall. Rapport C 694. © IVL 2022.
IVL har bland annat tagit fram ”Byggåterbruksguiden – En vägledning för att underlätta återbruk av byggprodukter i bostäder”.
Den är finansierad av IVL och Avfall Sverige och författad av bland andra Jurate Miliute-Plepiene och Carina Loh Lindholm.
Guiden är riktad till privatpersoner och i viss mån mindre byggföretag och hantverkare, kategorier vars avfall lämnas hos kommunernas återvinningscentraler.
Guiden används främst för att få indikationer om riskerna för farliga ämnen i byggprodukter. Emojier i grönt, gult och rött visar vägen för användaren.
Ungefärligt tillverkningsår för det som är tänkt att återbrukas utgör ofta indikation på potentiella miljöoch hälsorisker.
Guiden omfattar ett 70-tal produkter som disponeras enligt husets olika delar. Man får tips på hur farliga material kan kännas igen och hur avfall ska sorteras.
Guiden omfattar 26 sidor. Det finns också en mer utförlig rapport på 86 sidor och som har litteraturreferenser.
Circular Sweden är ett nätverk som driver på utvecklingen mot en cirkulär ekonomi.
Återvinningsindustrierna är medlemmar tillsammans med en rad företag som har stora möjligheter att påverka materialflöden. Medlemmar som närmast verkar i bygg- och fastighetsbranschen är NCC, White Arkitekter, IKEA och Tarkett. Inom Circular Sweden samverkar företagen bland annat kring återvinning.
Ambitionerna är breda och nätverket bjuder in både näringsliv och politik för att diskutera hinder och möjligheter för ökad cirkularitet.
Målet är att Sverige 2030 utgör ett internationellt föredöme och att vi 2040 har ett samhälle utan stort behov av ändliga råvaror.
Nätverket driver teknikutveckling och politik inom fyra områden:
• Design för cirkulär ekonomi
• Hållbar konsumtion
• Ökad tillgång och användning av återvunnet material
• Cirkulära värdekedjor
– Det behövs ett samlat tryck från näringslivet, säger Anders Wijkman, nätverkets ordförande. Vi kan visa att företagen tar stort ansvar för att optimera sina materialflöden och att det ger effekter, både i form av minskad klimatpåverkan, ekonomiska besparingar och ökad resurseffektivitet.
Det är önskvärt att fler företag än de nämnda inom byggbranschen engagerar sig i den cirkulära omställningen. Företag som puschar utvecklingen har också bäst odds på de nya marknader som växer fram som en följd av cirkulära strategier.
Van Werven materialåtervinner rigida plaster från kommunala återvinningscentraler, bygg/ riv/anläggningssektorn samt från en mängd andra verksamheter. Vi producerar stora volymer av högkvalitativ återvunnen råvara som används av plastindustrin för att tillverka nya produkter.
Plastavfallet som samlats in av våra leverantörer och upparbetats av Van Werven till återvunnen råvara kommer under 2022 att generera en besparing på över 30.000 ton CO2 (i jämförelse med produktion av ny plastråvara alternativt att plasten enregiåtervinns). En stor eloge till alla våra fantastiska samarbetspartners; ni gör ett storartat arbete.
Tydlig information om produkter och deras egenskaper är något som måste flöda i framtidens cirkulära byggbransch. I projektet 4 steps to GTIN tar Svenskt
Trä steg för att bereda väg för ökad spårbarhet och därmed tar träbyggnadsbranschen ledartröjan i utvecklingen.
AV INNOVATIONSPROGRAMMET BIOINNOVATION
I ETT SAMVERKANSPROJEKT som drevs i samband med att Cederhusen uppfördes i Hagastaden utanför Stockholm konstaterades att det behövs en tydligare informationsöverföring mellan leverantörer, byggentreprenörer och byggherrar när det gäller specifika produkter och deras egenskaper.
Men informationen behöver inte bara tydliggöras i detta led utan också mellan byggherrar, arkitekter och konsulter, samt mellan entreprenörer och installatörer. Utan sådan information saknas möjligheter att skapa den kunskapsöverföring som behövs för att möjliggöra framtida spårbarhet i en cirkulär byggbransch. En av lösningarna för att råda bot på denna brist var att enas om ett gemensamt språk och en globalt unik identitet för byggprodukter. Detta är just vad GTIN (Global Trade Item Number) bidrar med och som byggbranschen har kommit överens om att använda för identifikation av produkter.
– GTIN är ett sätt att identifiera och koppla information till en produkt, till exempel i form av standardiserade egenskaps- och prestandabeskrivningar – allt från geometri till hållfasthet och klimatpåverkan, förklarar Bernt Olausson, Svenskt Trä, som är projektledare.
GTIN består av företagets prefix och löpnummer – vilket gör att det blir en världsunik identitet för produkten.
– När vi får till detaljerade egenskaps- och prestandabeskrivningar ger vi också arkitekter
och konstruktörer möjlighet att göra hållbara val. Såväl i design och inledande byggnation som senare i livscykeln när till exempel något ska repareras eller byggas om. Då vill man ju kunna säkerställa att man får likvärdiga eller bättre produkter. Samma sak gäller i slutet av en byggnads livstid då man vill klargöra vad som kan återbrukas eller återvinnas, förklarar Bernt Olausson.
Att intresset är stort vittnar projektets omfattning om. Över 20 aktörer har varit involverade i projektet. I januari 2023 publicerades projektets slutrapport.
Svenskt Trä tar nu fram en produktkatalog baserad på standardiserade datamallar för egenskaper och prestandavärden. Utifrån denna kan sågverksföretag ta fram och fastställa information om sina produkttyper och förse sina produkter med GTIN.
– Träbranschen i Sverige är tidig i arbetet
med datamallar och standardiserade egenskaper. Nu har också arbetet inletts med att anpassa vår produktkatalog, traprodukter.se, och vi kommer under 2023 att bygga ut produktkatalogen och dess informationsstrukturer med en flexibel datamallshantering, berättar Bernt Olausson.
– Ska morgondagens byggnader vara en del av lösningen och inte tvärtom kommer det vara avgörande att kunna hitta och dela information om en viss typ av produkt, jämföra den mot en annan och till slut redovisa vilken som valts och byggts in. Genom detta kommer vi kunna möta framtida krav på leveranser i ett mycket tidigare skede av ett projekt och således göra det enklare för våra kunder att använda förnybara biobaserade material som just trä, säger Johan Larsson, Gruppchef Verksamhetsutveckling på SCA Wood.
Företagen Inwoco och Wood Tube satsar på den norska marknaden och är två av fyra företag som just nu ingår i en riktad exportsatsning arrangerad av näringslivsklustret Paper Province.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
SATSNINGEN SYFTAR TILL att öppna den norska marknaden för företag från Mellansverige. Bland annat deltar företagen under World Conference on Timber Engineering (WCTE 2023), som genomförs i Oslo den 19–22 juni.
Programmet innehåller bland annat ett seminarium som arrangeras av Paper Province och norska systerorganisationen Norwegian Wood Cluster, andra informella mötesplatser i anslutning till konferensen och därtill separata affärsmöten.
De båda klustren har samarbetat i flera år och går nu in i ett nytt projekt, Circular Bioeconomy Arena, finansierat av EU-programmet Interreg Sverige-Norge.
– Paper Province är starka inom papper, massa och förpackningar och har de senaste
åren även byggt upp ett stort nätverk inom byggbranschen. Norwegian Wood Cluster har stor kompetens inom träbyggnation och tillsammans blir vi viktiga kopplingsboxar för våra företag, säger Elin Appel, projektledare på Paper Province.
– Vi ser en stor potential i Norge och senare även i övriga nordvästra Europa, säger Lars Atterfors, en av fem delägare i Inwoco AB. Efter att ha producerat allt manuellt har vi nu byggt ut vår första produktionslina och är redo för expansion.
Företaget, som finns i hyrda lokaler i Bengtsfors i Dalsland, tillverkar helt träbaserade färdiga väggblock som kan skräddarsys. De har tätskikt, luftspalt och utrymme för installationer klara från fabrik. All råvara är förnyelsebar och produkterna är förberedda för cirkulärt demontage och återbruk. Den patenterade konstruktionen av väggelement har låg energiklass och uppfyller redan nya väntade miljökrav.
Produkten bygger på förnyelsebara material och energieffektiv konstruktion och ska bland annat minska byggtiden genom en förenklad monteringsprocess. Blocken
passar för utfackningsväggar oavsett om byggnaderna har betong- eller trästomme. Huvudsegmentet är byggen för skola, vård och omsorg, men produkten lämpar sig också för bostadsbyggande.
– Vår produktionsmetod är mycket skalbar och passar också för stora projekt. Nu får vi fin draghjälp från Paper Province när det gäller nya kontakter i Norge, säger Lars Atterfors.
Företaget Wood Tube har nyligen byggt en fabrik i Säffle i Värmland och är efter ett bra mottagande på den svenska marknaden moget
för introduktion även i Norge för sin unika produkt, patenterade reglar för innerväggar tillverkade av återvunnet papper.
– Vår produkt togs fram av uppfinnarna Kurt Härdig och Patrik Kämpe med gedigen bakgrund i pappersindustrin, säger Tobias Söderbom Olsson, försäljningschef som varit motor i kommersialiseringen av produkten.
– Så vitt jag vet är vi ensamma i världen med denna produkt. Nu är vi redo för fullskalig produktion och leverans till större byggen och bygghandel. Vår produkt har låg vikt och hög styrka och sparar 92 procent CO2utsläpp jämfört med traditionella stålreglar. De tillverkas som fyrkantiga ihåliga tuber av återvunnet papper.
Den första större tillämpningen genomfördes med Vasakronan och Veidekke i en om- och tillbyggnad av kontor i Strömshuset i centrala Göteborg. Produkten är också bland annat aktuell i Linköping, där ED-Bygg uppför flerbostadshus åt fastighetsbolaget Stångåstaden.
– Vi ser fram emot att möta nya kontakter på den norska marknaden. Men redan nu har vi vårt första norska bygge på gång i renoveringen av ett kontorshus på Aker Brygge i Oslo, säger Tobias Söderbom Olsson.
Så vitt jag vet är vi ensamma i världen med denna produkt.
/Tobias Söderbom Olsson, försäljningschef
Näringslivsklustret Paper Province lanserar en digital kunskapsnod för att sprida information om trä som byggmaterial även i stora projekt och därmed främja industriell träbyggnation och en hållbar byggbransch.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
– VI VILL UTMANA byggbranschen att tänka nytt och skapa fler hållbara affärer samtidigt som vi kopplar ihop aktörer i värdekedjan så att vi blir ännu fler som jobbar
tillsammans, säger Elin Appel, projektledare vid Paper Province.
Hon leder det EU-finansierade projektet IndBygg (Industriellt träbyggande) och
den nya hemsidan har samma namn. Den ska fungera som en katalysator för de som är intresserade av modern träbyggnation. Fokus ligger på hög grad av prefabricering
och tillverkningsprocesser som gynnar kvalitet, logistik och arbetsmiljö.
Hemsidan förmedlar kunskap och samarbetsmöjligheter till liknande aktörer med syfte att skapa en omfattande kunskapsbank som sträcker sig bortom den egna organisationen.
Att bygga mer i trä och införa cirkulära affärsmodeller är nödvändigt för att Sverige ska nå klimatmålen, menar Paper Province. Byggbranschen börjar få upp ögonen för trä som en del av lösningen och allt fler skolor, idrottshallar och andra offentliga byggnader uppförs i trä. Hela 20 procent av nyproducerade flervåningshus utförs nu med trästomme och intresset sägs öka för varje år.
– Trä är ett förnybart byggmaterial som går att använda i stor skala och till långt mer än bara småhus, säger Elin Appel. Hemsidan ska fungera som en samlingspunkt för att hitta insikter om industriell träbyggnation.
Här kan offentliga aktörer, entreprenörer och andra intressenter ta del av kunskap, hitta kontaktvägar och få tips om evenemang. Den ska synliggöra träbyggandes roll i omställningen, visa lyckade exempel på träbyggnadsprojekt och inspirera till att våga välja trä.
IndBygg är ett flerårigt projekt som leds av Paper Province tillsammans med IUC Dalarna, Karlstads Universitet och Region Värmland, men många fler aktörer bidrar med kunskap, inte minst från näringslivet. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden men också av regioner, universitet, kommuner samt företagen ByggDialog och Stora Enso. Projektet riktar sig i första hand till företag och kommunala beställare. Genom projektet har Paper Province byggt upp ett stort nätverk inom byggbranschen och etablerat sig som en viktig nod.
Paper Province är ett näringslivskluster med fokus på skoglig bioekonomi. Det ägs och drivs av 130 medlemsföretag, allt från ”globala giganter” till lokala leverantörer, som representerar hela värdekedjan.
Klustret är baserat i Karlstad, men verkar över hela Sverige.
Klustret driver projekt inom innovation och utveckling, kompetensförsörjning, internationalisering och regional kraftsamling.
Att bygga gång- och cykelvägar i trä på plintar är kostnadseffektivt och miljövänligt. Startupen Modular Cycling vill bidra till en hållbar utveckling samt höjd säkerhet för oskyddade trafikanter. Innovationen ska testas i två kommuner inom ramen för ett forskningsprojekt.
– DET HANDLAR OM att våga tänka annorlunda, och hitta alternativa lösningar. Att bygga i trä istället för grus och asfalt sparar 70 procent CO2, säger Jean Huvelle, mannen bakom företaget ModC Networks AB. Vi använder oss av träets naturliga styrkor för att arbeta strukturellt istället för tyngdkraften som oftast håller asfalt på plats.
Prefabricerade cykelvägar i trä är framför allt tänkta för användning utanför stadskärnor som ett sätt att minska CO2-avtrycket och bidra till mindre intrång i naturen. De passar särskilt bra för GC-vägar genom känslig natur och för exempelvis strandpromenader.
Men även i stadsmiljöer kan träkonstruktioner minska urbana värmeeffekter och kostnaden för dagvattenhantering.
Jean Huvelle menar att det är så inarbetat att bygga med asfalt i Sverige att alternativ sällan beaktas. Det gäller att få in kreativa lösningar tidigt i projekten och hålla öppet för nya sätt att tänka. Upphandlingskrav och långa planeringstider kan bli hinder för innovation.
Idén, som inte bara avser gång- och cykeltrafik utan även potentiellt all trafik under 4,5 ton är föremål för ett treårigt forskningsprojekt med forskningsinstitutet RISE finansierat av InfraSweden och med kommunerna Orust och Uddevalla i Bohuslän som plats för testbäddar. Tester ska utföras nära Ellös och Ljungskile.
Forskningsprojektet fördjupar sig i krav, regelverk, konstruktionsvarianter och de praktiska testerna.
Jean Huvelle rekommenderar efter tester träslag som fur och gran som ger bra friktion och där det finns stor tillgång till såväl råvara som kunskap i Sverige. Som med alla träslag behöver man hålla rent från all påväxt. Storskalig industriell produktion ska sörja för att kvaliteten blir jämn och stabil till konkurrenskraftigt pris.
Man skapar friktion i både färdriktningen och tvärs vägbanan genom lämpliga behandlingar, beläggningar och monteringsmetoder.
– Viktigast är dock att från början ta fram en lämplig underhållsplan som säkerställer trafiksäkerhet, smidigt vägunderhåll och effektiv materialanvändning med rätt dimensionerade underhållsfordon. Dagens krav att projektera cykelvägar för 150 000 standardaxlar på 100 kN känns som att bygga trappor för elefanter. Inte ens tunga
lastcyklar överskrider normalt ett par kN i axellast.
– Metoden är en möjliggörare exempelvis vid branta slänter där det annars krävs uppfyllning, vid bergkanter där det annars skulle krävas sprängning och i kustnära miljöer, säger Jean Huvelle. Det är mycket kostnadseffektivt att bygga infrastruktur i trä istället för att schakta och lägga grus eller asfalt och det finns inga regelverk som hindrar.
– Genom att banan byggs på plintar behöver man inte ta bort skog eller känsliga rötter i terrängen i lika stor omfattning utan kan bevara jordens ekosystem och täta skogar. Man undviker också omflyttning av stora jordmassor och sänker konstruktionens vikt med cirka 90 procent, vilket medför energibesparingar. Därtill underlättar metoden när man vill skilja trafikslagen åt.
– Mycket talar för träcykelvägar. Det gäller dock att skapa samarbete och att arbeta uthålligt mot målet, säger Jean Huvelle.
I mitten av juni deltog Anders Nordstrand, vd för Sveriges Allmännytta, i rundabordssamtal med bostadsminister Andreas Carlson. Anders lyfte bland annat vikten av att allmännyttiga bostadsföretag undantas från LOU.
– UNDANTA ALLMÄNNYTTAN från lagen om offentlig upphandling då lagen snedvrider konkurrensen till nackdel för allmännyttan. Ändringen skulle innebära tio procent lägre bygg- och renoveringskostnader, sa Anders Nordstrand.
Rundabordssamtalet syftade till att identifiera utmaningar och lösningar rörande utvecklingen på bostadsmarknaden.
En rad organisationer och företag inom bostadssektorn medverkade, förutom Sveriges Allmännytta. Bakom inbjudan stod bostadsminister Andreas Carlson och statssekreterare Johan Davidson.
Bakgrunden till samtalet är den svaga utvecklingen på bostadsmarknaden som i kombination med höga produktions- och finansieringskostnader påverkat både planerade bostadsbyggen samt andra byggprojekt negativt, enligt Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Anders Nordstrand lyfte vikten av typgodkännanden och hur viktigt standardiserat byggande är för att kunna bygga prispressat och hållbart – långsiktigt.
– Att införa ett nationellt typgodkännande av tekniska egenskapskrav för standardiserade hus och byggsystem skulle underlätta industrialiserat byggande och snabba på
byggprocessen. Denna åtgärd skulle inte påverka statens budget.
Anders Nordstrand tog också upp frågan om att införa en låg moms på hyran och dess konsekvenser.
– Vi önskar också se en låg moms på bostadshyra. Efter en ändring av EU:s momsdirektiv kan nu varje medlemsstat bestämma om moms på bostadshyror. Det skulle sänka kostnaderna vid nyproduktion.
Slutligen tillade han att det behövs en partiövergripande överenskommelse som kan hålla under många år.
Vi på JSB sätter prestige i att bygga för fler. Därför utmanar vi branschen och ser byggnation av samhällsfastigheter och bostäder i ett större perspektiv.
Nu behöver vi bli fler.
Mattias Andersson, vd på Tidaholms Bostads AB, och fastighetschefen
Mikael Nyström tog emot priset för Allmännyttans bästa renovering 2023, för omvandlingen av Kungsbroskolan till bostäder. Bild: Sveriges Allmännytta
Nu har juryn utsett Allmännyttans bästa renovering 2023! Vinnare är omvandlingen av två rivningshotade skolhus med byggnadshistoriska värden till 26 hyreslägenheter mitt i Tidaholm. ”Att ta vara på ett kulturarv är också att vara allmännyttig och att ta samhällsansvar”, skriver juryn i sin motivering.
– VI ÄR VÄLDIGT stolta och glada, det är jättekul att lilla Tidaholm kan uppmärksammas så här, sa Mattias Andersson, vd på Tidaholms Bostads AB, när han på onsdagskvällen tog emot priset under Allmännyttans Fastighetsdagar i Jönköping.
– Det här är ett socialt projekt mer än något annat, som levererar ett mervärde till staden. I stället för en ödetomt är det nu en plats som folk gärna går förbi och tittar på.
Kungsbroskolan har varit skola för fyra generationer Tidaholmsbor, men har varit
stängd i flera år, och stått tom och öde.
– Jag gick själv sex år i den skolan. Att det nu åter är ett levande kvarter med bostäder är jätteroligt och har stor inverkan på staden, säger Mikael Nyström, fastighetschef på Tidaholms Bostads AB.
Åtta renoveringsprojekt nominerades till årets upplaga av tävlingen. En oberoende jury granskade och poängsatte de nominerade projekten utifrån elva kriterier om bland annat hållbarhet, ekonomi, stadsdelsutveckling, boendeinflytande och nytänkande.
Juryn valde ut fyra finalister: Kvarteret Sälghugget (Uddevallahem), Kustgatan (Familjebostäder i Göteborg), Kungsbroskolan (Tidaholms Bostads AB) och Möllebacken (Karlshamnsbostäder).
– Det var mycket jämnt mellan bidragen, juryn hade ett tufft uppdrag när vinnaren skulle utses, säger Martin Ingvarson, tävlingsgeneral och lokalexpert på Sveriges Allmännytta.
Till vinnare valdes slutligen Tidaholms Bostads AB:s omvandlingsprojekt.
– En mycket välförtjänt vinst! Det är ett unikt projekt, som samtidigt kan vara en föregångare för hur vi bättre återanvänder och utnyttjar befintliga byggnader. Det är väldigt roligt att ett sånt projekt uppmärksammas, säger han.
Juryns motivering:
”Att ta vara på ett kulturarv är också att vara allmännyttig och att ta samhällsansvar. I Tidaholm har man byggt om en centralt placerad, vacker men sliten gammal och Q-märkt skola till moderna, funktionella hyreslägenheter med unika planlösningar och mycket karaktär. En exceptionell varsamhet om detaljer, där till exempel träpaneler plockats ner, restaurerats och återanvänts. Även den gamla stentrappan där barns fötter trampat i generationer har renoverats med hög känslighet och lekfullhet. De nya inslagen är väl anpassade till den ursprungliga arkitekturen. Ett projekt i tiden med fokus på hållbarhet, återbruk och effektivt utnyttjande av våra befintliga byggnader.”
Anna Heide, affärsutvecklingschef på fastighetsbolaget
Trianon
Johanna Bocian Östberg, studiochef på Okidoki Arkitekter
Kristina Mjörnell, affärs- och innovationsområdeschef på forskningsinstitutet Rise
Pia Lundgren, projektområdeschef på SISAB
(Skolfastigheter i Stockholm)
Örjan Wikforss, arkitekt, professor och teknologie doktor
Elektroskandia hjälper dig som fastighetsägare med specialistkompetens inom E-mobility, Säkerhet och Belysning.
Våra tekniska säljare erbjuder dig att framtidssäkra din parkeringen och hjälper dig hela vägen fram till färdig och godkänd anläggning.
Vill du ha våra kataloger eller att vi kontaktar dig, skanna av vår QR-kod för mer information.
Ett SBUF-projekt går ut på att harmonisera klimatberäkningskriterier och ambitioner kring klimatprestanda. Bland annat jämförs olika klimatberäkningsmodeller och olika klimatlöften, både på internationell och nationell nivå. I Sverige finns en lång rad lokala och regionala klimatinitiativ, med mycket varierande ambitioner, olika arbetsformer och skilda sätt att beräkna klimatpåverkan.
PROJEKTANSVARIG FÖR det aktuella projektet är Treano Bygg i Malmö och med Andreas Holmgren som projektledare. Vem som leder projektet är långt ifrån en tillfällighet. Den beräkningsmetod och det arbetssätt som används inom LFM30 i Malmö är det mest ambitiösa och det som flertalet i branschen refererar till. LFM30:s metod för klimatbudget baseras på bland annat LCA-standarder, lagar, regelverk och EU-taxonomin. På många punkter går LFM30 längre än andra. I klimatberäkningen inkluderas hela livscykeln och byggnadsverkets alla delar. Målgränsvärden finns uppsatta och sätt att avbetala återstående CO2e-skuld med stränga regler för kompensation.
LFM30:s metod fungerar både på projektoch företagsnivå, både för byggnader och
för anläggning. Tabellen visar jämförelser mellan LFM30 och Boverkets krav, NollCO2, Miljöbyggnad 4.0 m.fl.
Det aktuella projektet kommer inte att leda fram till en De Facto-standard som kan användas i hela Sverige.
– Vi har förståelse för att utgångspunkterna varierar mellan de olika lokala och regionala klimatinitiativen, säger Andreas Holmgren. Dessa konkurrerar inte med varandra. Vi jobbar i samma riktning.
Projektet har däremot lett fram till en ny version av LFM30 som nu heter 1.7.
Projektet har gynnat en samsyn av terminologi och tolkningar inom klimatberäkningsområdet. Det är viktigt att arbetet för samsyn fortsätter.
Avgörande är sedan beräkningsmetoder
som fungerar i praktiken, klimatmål som är stränga men realistiska, att projekt och företag betalar av sin klimatskuld och att man på sikt kan bygga klimatneutralt.
– Om branschen inte själv klarar detta, tror jag att EU kommer att ta över styrningen, menar Andreas Holmgren.
Rapporten ”Harmonisering av gemensamma klimatberäkningskriterier” planeras för publicering i slutet av sommaren. Ett annat aktuellt SBUF-projekt är ”Klimatpositiva grannskap” med målet att utvidga LFM30:s metod till att gälla kvarter och stadsdelar. I metoden inkluderas aspekten att använda grönska som kolsänka.
Referens: LFM30:s Metod för klimatbudget. Översikt. Ver. 1.7
Vi lever i en tid av ökad elektrifiering och ökad digitalisering. Industrin behöver mer elkraft samtidigt som samhället i övrigt elektrifieras med laddinfrastruktur för elfordon, batterilager och förnybar el från sol och vind. Allt detta kräver säker överföring och pålitlig leverans av elkraft.
AV KJELL-ARNE LARSSON
DEN ELKRAFTTEKNISKA utrustningen blir allt mer integrerad och komplex. För att hindra driftavbrott bör den skyddas mot blixtnedslag och överspänningar. Euro Energy levererar den nödvändiga säkerhetsutrustningen samt en lång rad andra elektriska komponenter. Kunder är tillverkare av elkraftutrustning, entreprenörer och aktörer på energimarknaden.
– Vår verksamhet linjerar helt med den pågående elektrifieringen av samhället och vi har också ett uttalat hållbarhetsarbete, berättar Joakim Elm, vd för Euro Energy Components (EEC). Till våra kunder räknas de stora nätägarna och leverantörerna av el, men även flertalet kommuner samt andra stora användare av elkomponenter.
En viktig kundgrupp är skåpbyggare och ställverksbyggare, som bygger centraler, ställverk och fördelningsstationer. Det handlar om energiaktörernas region- och lokalnät, men även utrustning för större fastigheter och inne på industrin. Till kunderna räknas bland andra Centralteknik i Helsingborg, Holtab, KL Industri och EA Automation. Komponenter som levereras är bland annat kopplingsplintar, anslutningsklämmor, brytare, överspänningsskydd och andra komponenter för montage och distribution.
Överspänningsskydd används också för att skydda fastigheter och deras utrustning, tillsammans med åskskydd mot både direkta och indirekta följder av blixtnedslag. Solcellsanläggningar och utrustning för laddning av fordon kan också behöva separat
skydd, både mot åska och mot driftstörningar i elkraftsystem.
Euro Energi levererar även instrument, exempelvis för ström- och spänningsmätning samt PD-detektering.
Euro Energy tillhandahåller personlig säkerhetsutrustning för högspänningstekniker verksamma ute på fältet. Det handlar både om arbete utan spänning och arbete med spänning (AMS). Fördelen med AMS är att åtgärder kan genomföras utan avbrott i elkraftförsörjningen.
Vid AMS används särskilda säkerhetskläder, ljusbågskläder, isolerade skor, isolerade handskar och speciella mattor att stå på under arbetet. Giasco säkerhetsskor är en relativt ny produkt för arbeten med spänningar upp till 20 kV. Ett imfritt ljusbågsvisir är en annan efterlängtad produkt som EEC erbjuder.
Euro Energy erbjuder också verktyg för arbeten med spänning. Här finns tänger, mejslar, bågfilar, speglar och andra verktyg. För större arbeten krävs dessutom isolerade stänger som håller verktygen. Speciella plattformar kan användas för arbeten på kraftledningar upp till 800 kV, eller i ställverk för att nämna några exempel.
Euro Energi levererar även utrustning
för inspektion samt rengöring och städning av elkraftanläggningar. I många fall kan rengöringen utföras utan avbrott i elkraftförsörjningen.
Euro Energy ger även konsultation och tar fram konceptlösningar för sina kunder. Det handlar bland annat om koncept för Arbete med spänning och koncept för mätningar, där lösningar tagits fram för stora nätägare som Vattenfall och Jämtkraft.
– Våra lösningar gör att kunderna spar både tid och kostnader. När arbetet genomförs med spänning, behöver inte anläggningarna stängas av vilket annars drabbar elkunderna, förklarar Joakim Elm.
Euro Energi tillhandahåller bland annat även komponenter för automation, distributions- och montagematerial, brytare, isolatorer, kontaktorer samt last- och säkringsbrytare, överspänningsskydd och potentialutjämning, det vill säga komponenter till flertalet aktörer inom el, elsäkerhet och energi.
– Idag är behovet stort av ökad kapacitet i elnät som blir alltmer tekniskt avancerade. Vi möter upp detta med komponenter som har hög kvalitet, är vänliga mot miljön och i övrigt bidrar till ett hållbart samhälle, avslutar Joakim Elm.
K2A är inte redovisningsskyldig enligt EU-taxonomin, men väljer ändå att beräkna och redovisa nyckeltal, för att vara transparenta. Bedömningen är att följande andelar klarar taxonomins krav: beträffande omsättning 55 %, investeringar 28 % respektive fastighetskostnader 18 %. Bilden visar en planerad idrottshall i Slakthusområdet i Stockholm.
K2A är det hållbara gröna fastighetsbolaget som verkligen spänner bågen. Klimatmålet är det tuffaste i byggbranschen, att bli klimatpositiv redan 2027. Vägen dit går via energieffektivisering, resursbesparing och slutligen användning av äkta kolsänkor.
AV KJELL-ARNE LARSSON
K2A ÄR ETT relativt nytt fastighetsbolag som grundades 2013. Företaget beskriver sig som en modern parallell till gamla tiders byggmästare som byggde gediget, med hög kvalitet och för att stå pall länge. K2A bygger för att äga och förvalta långsiktigt. Nya hus baseras på svenskt trä, i en industriell process som sparar på resurser och bidrar till att minska klimatavtrycket.
Ett långsiktigt och strategiskt hållbarhetsarbete har gett och ger fortsatt resultat. Exempelvis kan nämnas att 55 procent av det förvaltade beståndet klarar EU-taxonomins krav. Där är K2A näst bäst i Sverige bland fastighetsbolag. Enligt S&P Shades of Green klassades 79 procent av företagets investeringar 2022 som gröna (58 procentenheter mörkgröna, det finns tre nyanser av grönt)
och 74 procent av hyresintäkterna som gröna. Detta ligger till grund för K2A:s ramverk för gröna aktier.
K2A deltog i utvecklingsarbetet av Shades of Greens metodik för grönklassning av ett bolags aktier och blev 2020 världens första företag att bli klassad enligt denna.
K2A arbetar strategiskt med hållbarhet både avseende ekologisk, ekonomisk och
social hållbarhet, men betecknande nog sägs i företagets senaste årsrapport ”Att ekologisk hållbarhet utgör grunden för övriga hållbarhetsdimensioner utgår från det faktum att om det inte finns en planet finns det ingen plats att bedriva ekonomiska eller sociala aktiviteter på”.
Företaget använder en rad ”verktyg” för att bli alltmer hållbart. Ett är miljöcertifiering. All nyproduktion certifieras med Svanen. Således sker tillverkningen av prefab i företagets egen fabrik med Svanenlicens, förutom att varje byggprojekt certifieras.
När K2A förvärvar projekt från andra företag, ska certifiering göras enligt Svanen eller Miljöbyggnad nivå Silver.
Alla nybyggnationer, utom de som för närvarande inte nått en slutpunkt i produktion/ certifieringsprocess, är certifierade.
Befintliga byggnader uppförda före 2015 samt byggnader som förvärvas och är minst tre år gamla certifieras med Miljöbyggnad iDrift. Vid ingången av 2023 var 66 procent certifierat – räknat på fastigheternas
värde – och beträffande de övriga pågick certifieringsarbete.
– Från början anlitade vi externa konsulter för allt certifieringsarbete, men vi har efterhand utbildat egen personal till bland annat Svanensamordnare och nu snart har vi också miljöbyggnadssamordnare för Miljöbyggnad iDrift. Vi tar också fram egna mallar för att underlätta arbetet, berättar Karina Antin, hållbarhetschef på K2A.
Svanen erbjuder ingen möjlighet att återcertifiera byggnaderna, men det är inget som K2A saknar. Vid renovering, om- och tillbyggnad ska val av byggprodukter med mera kontrolleras gentemot Svanen.
– I förvaltningen följer vi upp energianvändning och andra tekniska data, fortsätter Karina Antin. Fastigheterna har tempoch fuktgivare. Med smarta fastighetssystem kan driften följas och trimmas. Exempelvis energistatistik sammanställs varje månad.
Åtgärder och uppföljningar av hållbarhetsambitioner enligt Svanen och Miljöbyggnad iDrift, läggs i tillämpliga delar tillsammans
med andra åtgärder, in i fastigheternas underhållssystem. Allt detta sammantaget gör att företagets ambitioner är bredare än vad som omfattas av certifieringssystemen.
– Dessutom jobbar vi innovativt, både när det gäller tekniska lösningar och med andra hållbarhetsaspekter som till exempel biologisk mångfald.
Företagets fastighetsbestånd har en intressant åldersstruktur. Hela 88 procent av bostäderna är uppförda 2015 eller senare. Samtliga nyproduktioner, under senare år, har fått investeringsstöd. Det innebär att energiprestanda ligger på högst 56 procent av BBR-kraven. Företaget äger också samhällsfastigheter.
Under 2022 minskade energianvändningen med 6 procent. Fjärrvärmeanvändningen under Q1 innevarande år var 9,6 procent lägre än motsvarande kvartal förra året (alla siffor för jämförbart bestånd). >>
Energiintensiteten (fjärrvärme + fastighetsel) för studentbostäder minskade från 116 till 96, från 2022 till 2023 (samtliga siffror kWh/kvm Atemp). För hyresbostäder från 76 till 74, medan för samhällsfastigheter ökade energiintensiteten från 89 till 118. Det är de sistnämnda samt den relativt gamla andelen av bostadsfastigheterna som gör att totala energianvändningen är förhållandevis hög, med 99 kWh/kvm Atemp.
Företaget har genomfört och fortsätter med en rad olika åtgärder för att spara energi och samtidigt pressa ner klimatbelastningen:
• Koppla upp fastigheter till central smart styrning och driftoptimering, digitalisering
• Installera temp- och fuktgivare
• Tryckreglering av cirkulationspumpar
• Tillämpa styrning mot innetemperatur
• Adaptiv värmestyrning, givare känner av värmen i lägenheterna och värmetillförseln anpassas därefter
• Byte av ventilation
• Smart samverkan av fjärrvärme och värmepumpar, i fastigheter som har båda systemen
• Energirenoveringar
• Smart styrning av utomhusbelysning
Vad gäller nybyggnationer kommer företaget att jobba vidare med träbyggnad och prefab (volymelement) och vässa sin produktionsmetod ytterligare, vilket sparar resurser och koldioxidutsläpp.
Solcellsanläggningar producerar förnybar el och hjälper till att hålla nere energikostnader. Vid nybyggnationer installeras alltid solceller. Vid slutet av 2022 var den sammanlagda produktionen 570 MWh. Detta motsvarade 12 procent av fastighetselen.
Innevarande år förses fyra befintliga fastigheter med solceller, med total effekt på 381 kWp. Det innebär att vid årets slut är sammanlagt 1278 kWp installerat som ger årlig produktion på 1200 MWh. I flera fastigheter har batterilager installerats för att hjälpa till att jämna ut toppar i efterfrågan.
Företaget fortsätter att bygga ut solenergi. Detta har stor betydelse för att minska klimatbelastningen.
Att K2A bygger i trä samt gynnar återanvändning och återvinning bidrar också till klimatarbetet.
Under 2021 sattes målet upp att K2A ska vara klimatneutralt, rentav klimatpositivt, senast år 2027. Detta gäller bolagets hela värdekedja. Man måste förstås jobba på flera plan för att nå dit. I första hand att minska utsläppen, vilket görs inom de tre ”Scope” som definieras av Greenhouse Gas Protocol.
# Scope 1. Direkta utsläpp inne i verksamheten, t.ex. vid produktion i egna fabriker eller från den egna fordonsflottan.
# Scope 2. Indirekta utsläpp från inköpt el, ånga, värme och kyla, som sker hos producenten.
# Scope 3. De indirekta utsläppen, utöver inköpt energi, som sker utanför företagets gränser. Typexempel är utsläpp hos leverantörer av byggprodukter.
– Scope 3 står för den största andelen av utsläppen och är svårast att åtgärda. Här gäller det att vi och alla i branschen ställer krav på leverantörerna, och får igång en kedjereaktion. Om inte leverantörerna minskar sina utsläpp kommer inte fastighetsbranschen att köpa från dem.
Efter att alla tänkbara bruttoutsläpp har snärts åt, kommer det fortfarande att återstå en del växthusgasutsläpp. För att balansera dessa ner till noll (till och med under noll eftersom målet är att bli klimatpositiv) är företagets ambition att inte använda klimatkompensation, i stället äkta kolsänkor. Dessa kan utgöras av:
• Mera grönytor som binder kol och överhuvudtaget mer vegetation i anslutning till fastigheterna.
• Kolinlagring i biokol där kolet stannar lång tid.
• Åtgärder i skog och mark i samarbete med andra aktörer i värdekedjan
• Bio-Energy Carbon Capture and Storage –BECCS – biobränsleeldad energianläggning som fångar all koldioxid i rökgaserna och därmed skapar ”negativa utsläpp”.
K2A har kontakt med flera energiaktörer som planerar att bygga BECCS-anläggningar och med flera forskare. Samarbete sker med fjärrvärmebolagen. För teknikutveckling och sedan uppförande av fullskaliga anläggningar är det viktigt att alla involverade parter drar åt samma håll.
– Vi kommer troligen att använda en
– Nu undersöker vi olika möjligheter att använda en äkta kolsänka för att få ner vårt nettoutsläpp. Det kommer sannolikt krävas en kombination av åtgärder där vi samarbetar med flera aktörer, såsom fjärrvärmebolag, kommuner och andra branschaktörer, berättar Karina Antin, hållbarhetschef hos K2A. Bild: Mikael Lundblad
kombination av flera typer av kolsänkor. Nu kartlägger vi de möjligheter som finns, gör överslagsberäkningar och kommer att upprätta en färdplan för hur vi ska nå klimatmålet 2027, avslutar Karina Antin, hållbarhetschef hos K2A.
Utvecklingen inom ställningsbranschen går snabbt. Det kommer ständigt nya lösningar som gör montörernas arbete säkrare och mer effektivt. Hyrex har nu agerat piloter för en ny fallskyddsmetod.
Hyrex blev först i Sverige att testa ställningsleverantören Layhers nya modulära fallskyddssystem ”Layher AGS” på ett storskaligt projekt. Ställningen med den nya typen av fallskyddsräcken restes i området Kantorn i Uppsala
”Systemet monteras underifrån, vilket innebär att montören är fallskyddad hela tiden. Det innebär också att han eller hon kan arbeta utan sele och lina, som ändå inte förhindrar fall.”
Hyrex är ett seriöst ställningsföretag som aktivt söker efter den här typen av lösningar, samtidigt som vi jobbar oförtrutet med att attrahera kunder som vill ha säkra ställningar på sina arbetsplatser.
Välkommen att anlita oss!
Hyrex är marknadsledande i Stockholm och Uppsala gällande uthyrning och montering av ställningar, väderskydd, rullställningar och stängsel för byggindustri och infrastruktur. Med BKMA-certifikat och egen KMA-ingenjör, konstruktör samt säkerhetsinspektör garanteras maximal kompetens och högsta säkerhet för alla komplexa uppdrag som utförs dagligen.
Platzers verksamhet baseras på tretton långsiktiga åtaganden inom ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Illustrationsbild av företagets fastighet Aria, Lilla Bommen i Göteborg.
Platzer arbetar systematiskt och målmedvetet med byggnadscertifieringar samt med klimat- och miljömål. Företaget låter också bedöma verksamhetens nivå av hållbarhet med hjälp av S & P Shades of Green.
AV KJELL-ARNE LARSSON
I GÖTEBORG ÄR Platzer en av de större aktörerna inom kommersiella lokaler. Företaget äger 72 fastigheter med en uthyrningsbar area på 845 000 kvadratmeter.
Redan 2020 fick Cicero Shades of Green uppdrag från Platzer att göra en granskning av varje fastighets gröna värden. Granskningen omfattade energiprestanda, växthusgasutsläpp och ett tiotal andra miljöindikatorer.
Resultatet visade hur stor andel av beståndet som var grönt respektive inte grönt. Det gröna redovisades dessutom i tre olika nyanser. Platzer var företag nummer två i världen som bedömdes på detta sätt. Det första var K2A som även deltog i utvecklingen av systemet.
Den senaste granskningen som utfördes i juni 2022 visade att 91 procent av Platzers hyresintäkter, 89 procent av driftkostnaderna
och 97 procent av investeringarna var gröna. Företaget klarade med råge kraven för att få grönmärka sin aktie enligt Nasdaq Green Equity Designation. (Shades of Green tillhör numera S & P.)
Nästan allt certifierat
Platzer var ännu tidigare med att certifiera sina byggnader. År 2010 inleddes detta arbete
och då var GreenBuilding aktuellt. Sedan dess har flera mer omfattande certifieringssystem använts. Nyproduktioner certifieras med BREEAM Excellent, Miljöbyggnad Silver eller högre nivåer. Målet är att 100 procent av förvaltningsfastigheterna ska vara certifierade, under 2022 nåddes 92 procent. Certifieringen upprätthålls med BREEAM In-Use som används för omcertifiering. Nu övervägs om även Miljöbyggnad iDrift ska kunna användas för befintliga fastigheter.
För nyproduktionerna Gårda Vesta och Merkurhuset har certifieringarna kompletterats med WELL som är inriktat på hälsa och välbefinnande. På initiativ från en kund har Platzer certifierat en fastighet enligt Fitwell, som även det fokuserar på hälsa och välbefinnande. Företaget utvärderar nu de båda systemen.
Att certifiera med WELL innebär omfattande arbete med administration och att samla bevis. För certifieringsarbetet generellt anlitade Platzer i början mycket konsulthjälp, men har efterhand förkovrat sig allt mer och bland annat tagit fram checklistor.
– Våra tekniska förvaltare är numera i högsta grad delaktiga i att beställa certifieringarna och vi gör i tidigt skede Pre Assessment och väljer vilka miljöindikatorer och åtgärder vi ska inrikta oss på, berättar Pelle Arve,
områdeschef hos Platzer. Och vid ombyggnationer och renoveringar är det viktigt att kontrollera mot certifieringarna vad som får göras och inte.
Mellan 2012 och 2022 minskade utsläppsintensiteten (kg CO2e/kvm LOA) med 44 procent, och energiintensiteten (kWh/kvm
Atemp) med 31 procent. Ett av företagets mål att är till 2025 vara klimatneutralt (scope 1 och 2) i förvaltningen. Alltsedan 2011 har man mätt utsläppen i scope 1 och 2, och på frivillig grund valt att kompensera för dessa.
Under 2022 uppgick utsläppen från scope 1 och 2 till 570 ton CO2e. Fjärrvärme-leverantören >>
Elbilsladdning ska bara funka. Men det ska också se bra ut. Därför skräddarsyr vi varje parkering. Med stilrena Power Bar, Power Light eller ledande laddboxar och vår mäktiga laddtjänst. Resultatet är en parkering som du vill ha den, med laddstationer av högsta design och en laddtjänst utan minsta bekymmer.
kompenserade för 135 ton och Platzer för återstående 435 ton.
Senast år 2025 ska alltså utsläppen från scope 1 och 2 komma ner på noll, utan klimatkompensering.
– Utsläpp i vår förvaltning där vi har rådighet arbetar vi aktivt för att få bort. Utsläpp som är utanför vår rådighet, exempelvis från inköpt energi, kan vi behöva klimatkompensera. Men vi för en aktiv dialog med våra leverantörer hur utsläppen ska kunna minska, säger Pelle Arve.
Mellan 2021 och 2022 minskade energianvändningen i jämförbart bestånd med 6,7 procent. Ett mål är att varje år minska med minst 2 procent. Mellan 2021 och 2022 minskade CO2-utsläppen i scope 1 och 2 med 18 procent.
Beträffande scope 3 har kartläggning och mätning inletts i år och företaget arbetar för att sänka dessa utsläpp.
Ett av energi- och klimatmålen är att energiprestandan i förvaltningsfastigheterna ska vara lägre än 70 kWh/kvm Atemp senast år 2025. Idag är siffran 78,5 kWh/kvm Atemp.
– Det behövs en kombination av åtgärder för att förbättra energiprestandan. Både stora och små ingrepp. I samband med ombyggnationer kan det vara aktuellt att åtgärda belysning och fönster samt tilläggsisolera. Det handlar också om ny övervakning och styrning och att trimma styrningen av värme och ventilation. Troligen behöver vi installera fler mätare för att kunna trimma bättre.
Det kan dessutom krävas andra tekniska åtgärder för att minska effektuttagen, förbättra värmeåtervinning och öka andelen egenproducerad el i fastigheterna. För lägre klimatpåverkan har företaget också en återbruksstrategi och målet är en betydande grad av återbruk i samtliga projekt.
– Vi ser det också som en konkurrensfördel på marknaden att få ner energianvändningen och i övrigt ha bra nyckeltal att peka på. Energisnåla och klimatsmarta fastigheter och kontorslokaler efterfrågas allt mer, menar Pelle Arve.
Platzer köper in 100 procent ursprungsmärkt vindkraft och företaget har sju solcellsanläggningar på lika många fastigheter. Under 2022 var produktionen 428 MWh.
Under innevarande år är 16 nya anläggningar klara eller under byggnad för färdigställande i år. Det handlar om allt från små solcellsanläggningar till stora anläggningar på flera logistikfastigheter.
Det är viktigt för energimålen att få upp den egna produktionen rejält.
Enligt GreenHouse Gas Protocols Corporate Standard delas växthusgasutsläppen in i tre områden:
• Scope 1 omfattar de utsläpp som sker i den egna verksamheten (direkta) till exempel bränsleförbränning i fordon som organisationen äger eller kontrollerar. Även t.ex. oljepannor om
Taxonomin definierar vad som är miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet. För att en verksamhet ska anses hållbar behöver den väsentligt bidra till minst ett av taxonomins sex miljömål, men inte orsaka skada för de övriga målen.
De sex målen är:
• Bekämpning av klimatförändringarna
• Anpassning till klimatförändringarna
• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
• Omställning till en cirkulär ekonomi
verksamheten äger sådana.
• Scope 2 omfattar utsläpp (indirekta) från inköpt elektricitet, ånga, värme och kyla
• Scope 3 rör övriga indirekta utsläpp, från inköpta material, produktanvändning, avfallshantering, affärsresor etc. som organisationen inte äger eller kontrollerar
• Förebyggande och bekämpning av föroreningar
• Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Platzer omfattas ännu inte av taxonomins rapporteringskrav, men har ändå valt att redovisa enligt de första framtagna kraven, och på försök beräknat hur stor andel av bolagets verksamhet som omfattas av taxonomins krav. EU-taxonomin listar sju aktiviteter för fastighetsbranschen och av dessa har Platzer beaktat ”Förvärv och ägande av fastigheter” i sin beräkning.
Allt fler fastighetsutvecklare och byggentreprenörer engagerar sig i klimatarbetet. Lagkravet från 1 januari 2022 på klimatdeklaration driver på, men många företag spänner bågen högre och jobbar ambitiöst med klimatfrågan. Ett av dem är Byggconstruct. Här är man van att använda Bidcon för ekonomiska kalkyler och tar nu vara på möjligheten att med en klimatmodul göra även klimatkalkyler.
AV KJELL-ARNE LARSSON
BYGGCONSTRUCT HAR EN kalkyl- och inköpsavdelning som hanterar företagets projekt. Att göra klimatkalkyler följer delvis samma mönster som arbetet med ekonomiska kalkyler, varför det är naturligt att även klimataspekterna numera är en fråga för kalkyl- och inköpsavdelningen.
– Det är en stor omställning för oss, men vi är angelägna att arbeta med klimatfrågan och lära oss använda verktyg för klimatkalkyler, säger Stefan Andersson, vice vd och arbetschef Projektering/Kalkyl/Inköp.
Ett exempel är att företaget redan förra året testade programmet Bidcon kompletterat med en speciell klimatmodul. Byggconstruct
är sedan länge vana att använda Bidcon för ekonomiska kalkyler. Med klimatkalkylen på plats tillkommer en kolumn som visar CO2eutsläppet. Nu kan man i tidigt skede göra en grov klimatkalkyl, med möjlighet att sedan förfina den allteftersom byggprodukter och produktionsmetoder väljs och underlagsdata blir mer precisa. För närvarande är klimatkalkyl mest aktuellt vid val av stomlösningar.
Arbetssättet att använda Bidcon kompletterat med klimatmodul är användbart inte minst vid nyproduktion, då klimatkalkyl behövs framförallt för bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar.
– I tidigt skede går det att laborera med
avgörande val, såsom betongstomme jämfört med trästomme, och direkt se utfallet i kostnader och klimatpåverkan. Eller beakta andra delar av byggnaden, om ett alternativ medger relativt liten besparing i CO2, men till hög kostnad, är det bättre att satsa på något mer kostnadseffektivt. Parallellt kan vi även se hur ett visst val påverkar tidplanen. På så sätt kan byggnaden och produktionen av den optimeras på ett smidigt sätt, förklarar Stefan Andersson.
Byggconstruct arbetar rutinmässigt fullt ut med Bidcon för ekonomiska kalkyler. Beträffande klimatkalkyl med klimatmodulen används denna framförallt för grova
kalkyler i tidiga skeden. Men på sikt ser man möjligheter att göra alla klimatkalkyler
In House, även de definitiva som ska utgöra underlag vid certifieringar och för klimatdeklarationerna, ett arbete som nu läggs ut på konsulter.
Byggconstructs första projekt med bygglov beviljat efter 1 januari 2022 är Stadsskogens förskola i Uppsala. Byggnaden har därmed lagkrav på klimatdeklaration. Byggconstruct gör en grov klimatkalkyl i Bidcon och anlitar konsult för förfinade kalkyler i senare skeden. Här lämnar Byggconstruct underlag till konsulten. Idag skulle man definitivt kunna göra klimatkalkyl för stommen och på sikt allt kalkylarbete som underlag till klimatdeklaration. Lagkravet omfattar enbart modul A1–A5 i byggnadens livscykel. Skärpta krav kommer så småningom, men flera aktörer höjer redan nu sina ambitioner.
– Det blir mer av livscykelperspektiv på våra projekt. Många av våra beställare är långsiktiga byggherrar som ser både till livscykelkostnader och miljöpåverkan under byggnadens hela livslängd, säger Carl Jonsson, system-, IT- och kommunikationsansvarig hos Byggconstruct. Detta innebär i förlängningen att vi går mot ett cirkulärt tänkande.
– Vi är angelägna att arbeta med klimatfrågan och utvecklar därför användningen av klimatkalkyler, säger Stefan Andersson, vice vd och arbetschef Projektering/Kalkyl/Inköp vid Byggconstruct.
Bild: Mikael Wallerstedt
En aktiv del i detta är att Byggconstruct har startat en verksamhetsgren med återbruk av byggprodukter.
Företaget arbetar både med nyproduktion och renoveringar, ofta ROT-projekt där energieffektivisering ingår, och där beställare i allmänhet är bostadsföretag.
Ett aktuellt projekt är Mimers fastighet Bergatrollet i Västerås, där energianvändningen enligt beräkningar minskas med
70 procent. Kadesjös Ingenjörsbyrå utförde energiberäkningar för en rad alternativ:
• Tilläggsisolering vind, takbyte (10-11 % minskning av energibehovet)
• FTX (30 %)
• FTX-A (extra återvinningsbatteri 6–8 %)
• Spillvattenåtervinning från Ecoclime (25 %)
• Kylning av inkommande kallvatten, för att motverka Legionella (6 %)
Tilläggsisolering av fasad samt fönsterbyte skulle gett liten besparing och valdes bort. Husen värms med värmepump, där energikällorna kommer att vara tankarna till kallvattenkylaren och spillvattentankarna. Enligt beräkningarna minskar energibehovet från 129 till 39 kWh/kvm Atemp, med 70 procent, i praktiken uppskattningsvis med 60 procent, tack vare de fem åtgärderna.
– Utifrån erfarenheter av liknande projekt kan vi säga ungefär hur stor avvikelsen blir från energiberäkningens resultat, säger Stefan Andersson.
Klimatkalkyl för projektet Bergatrollet är inte aktuell, men kunde ha visst intresse, dels vad byggproduktionen under projektet och ny utrustning i anskaffningsfas ger för klimatavtryck, dels klimatavtrycket per år under driftfas, då jämfört med klimatavtrycket före energieffektivisering (båda normalårskorrigerade).
För att i ännu större utsträckning underlätta ett cirkulärt byggande med återbruk så lanseras stenkompositskivan Colour Reuse i 12 standardformat, 80 färger och med tre glanstal. Även företagets andra produkter Colour, Vision och Nature, som oftast formbeställs, går mycket bra att återbruka.
– DETTA VISADES inte minst då en 35 år gammal fasad av STENI Colour i Trondheim togs ner, varpå skivorna kördes till Oslo, kapades om och monterades upp igen på ett kontorshotell, berättar Göran Hagberg, STENIs regionchef för Stockholmsområdet.
Återbruk kräver att det återbrukade tål transporter, hantering och eventuell rekonditionering. Och det gör bevisligen skivorna från STENI.
– Den förväntade livslängden är mer än hundra år och vi lämnar 60 års funktionsgaranti, vilket är unikt i branschen, fortsätter Göran Hagberg.
Samtliga fasadplattor – även Colour, Vision och Nature – finns som BIM-objekt. Arkitekten eller den som i övrigt projekterar fasaden, kan antingen rita upp egna koncept eller utgå från STENIs mönstergenerator. Det är hur lätt som helst att hantera objekten i Revit eller motsvarande program. Välj färger och glanstal.
Allt som projekteras beställs med fördel som ett materialpaket MA, det vill säga materialadministration. Då packas skivorna efter format, våningsvis eller fasadvis. Vid tillverkning av fasadskivorna kapas och förborras de automatiskt.
– På detta sätt sparar alla både tid och kostnader, menar Göran Hagberg. Exempelvis levererade vi 3 000 kvadratmeter fasadskivor till Norrtälje brandstation. Det uppstod mindre än två procents spill, ett fantastiskt betyg för vårt upplägg.
– Materialbesparande projektering och tillverkning samt återbruk ligger verkligen i tiden, och vi ser mycket stort intresse från arkitekter och stora byggaktörer. I framtiden behöver vi nog, som ett tillägg till att beakta tid och kostnader, även se till resursförbrukning. Vid sidan om siffor på tid och kostnader, kanske vi också måste ha energiförbrukning, mängden CO2 och vattenförbrukning med i bedömningen. Detta i omtanke om mamma Jord, avslutar Göran Hagberg.
Fotnot* Skivor finns också i standardstorlekar för den som önskar kapa själv.
Fördelar STENI fasadskivor (stenkompositskivor)
60 års garanti, hög livslängd, minimalt underhåll, låg livscykelkostnad, miljömässigt hållbar, slagtålig, vattentät, enkel montering, frostbeständig, låg klimatpåverkan (redovisad i EPD:er). Godkända enligt bl.a. REACH, SundaHus och Svanen.
Byggbranschen får inte upprepa den typ av misstag som gjordes när olämpliga och rent av farliga material användes i byggnationer av olika slag. Vi tänker särskilt på asbest och PCB som har orsakat stora problem och är kostsamma att sanera. Att vid produktval använda ett bedömningssystem som Byggvarubedömningen förhindrar nya misstag.
AV KJELL-ARNE LARSSON
BYGGVARUBEDÖMNINGEN är främst inriktad på produkternas kemiska innehåll. Kemi är svårt och miljökemi ännu svårare, och här behöver byggbranschen onekligen hjälp.
Byggvarubedömningens organisation har en kriteriegrupp som tar fram de kriterier som ligger till grund för bedömningar av det kemiska innehållet i byggmaterial/produkter. Bedömningen har sin grund i EU-direktiv som REACH och CLP, samt svenska regelverk och Kemikalieinspektionens PRIO-verktyg för utfasning av farliga ämnen.
Det är tillverkarna/leverantörerna av produkter som ansöker om bedömning.
Hittills har Byggvarubedömningen bedömt mer än 300 000 artiklar som nu finns i databasen. Antalet användare av Byggvarubedömningen är över 27 000 och för närvarande ligger fler än 10 000 aktiva loggböcker i systemet.
– Användarna uppskattar enkelheten med ”trafikljus” som visar artiklarnas bedömning, berättar Hannes Morger, vd för Byggvarubedömningen.
Användaren går in databasen och kollar upp den produkt man funderar på att använda. Grönt betyder ”rekommenderas”, gult ”accepteras” och rött ”undviks”.
– Den som önskar detaljerad information tittar på produktkorten för respektive artikel. Där finns data som vi samlat från bland annat byggvarudeklarationer, EPD:er och andra miljövarudeklarationer. Vi vill betona att det alltid är bättre att välja en bedömd produkt än en icke bedömd produkt, även om bedömningen är "undviks". Då har man >>
information om innehållet vilket är viktigt inför framtiden.
De produkter användaren sedan väljer registreras i en projektspecifik Loggbok. Denna fungerar som projektverktyg och kan användas under allt från förstudier tills huset står klart. Då visar Loggboken alla produkter och material som har byggts in i huset. Loggboken fungerar också som stöd under förvaltningen av huset.
Framförallt under senare år har vi sett en fantastisk ökning av efterfrågan på våra tjänster.
/Hannes Morger, vd, Byggvarubedömningen Bild: Kjell-Arne Larsson
Användaren kommer inte manuellt att behöva kontrollera materialkraven i sitt certifieringssystem med vad som står på projektkorten i Byggvarubedömningen, detta kommer att göras automatiskt, så Byggvarubedömningen visar godkännande eller varning.
– Återbruk kan ge stora miljövinster, men saken är inte helt okomplicerad, eftersom man måste se upp med ämnesinnehållet så att inte oönskade ämnen följer med det som återbrukas, påpekar Hannes Morger.
grunden för bedömningen och resultatet av bedömningen.
Byggvarubedömningens system har också en pågående utveckling för bättre stöd vid användning av andra certifieringssystem som Miljöbyggnad, BREEAM och LEED.
Nu finns en efterlängtad funktion i Loggboksverktyget, nämligen att kunna ”tagga” återbrukade produkter. Loggboken visar vad som återbrukats, i vilka mängder och i vilka positioner, vilket kan bli viktigt under driftfasen. Det är möjligt att beräkna andelen återbrukat i byggnaden.
Sedan flera år har Byggvarubedömningen synkronisering med Svanen. Användaren väljer loggboksvarianten Byggvarubedömningen/Svanen och därmed behöver man inte jobba parallellt med två system. Svanenprodukter matchas kontinuerligt mot produktkorten i Byggvarubedömningen. Svanen visar ingen detaljinformation om produkterna, men det gör Byggvarubedömningen, nämligen produktens kemiska innehåll, >>
Byggvarubedömningen samarbetar nu också med CCBuild, landets främsta arena för återbruk. Här utvecklar man möjligheten att
välja produkter från CCBuilds marknadsplats och direkt få in dessa i Loggboken.
– Vi är öppna för samarbeten även med andra aktörer inom återbruk, säger Hannes Morger.
EU-taxonomin omfattar sex miljöområden, där särskilt ”Förebyggande och bekämpning av föroreningar” har bäring på miljöbedömning av byggmaterial/produkter. Hösten 2022 tog Byggvarubedömningen tillsammans med Basta och SundaHus initiativ till en branschanpassning av taxonomin för Sverige. Miljöbedömningssystemen kommer att ge stöd för taxonomin, det vill säga kunna klara taxonomins krav. Här är det viktigt med en gemensam tolkning och samsyn inom branschen och mycket jobb återstår för de svenska aktörerna.
För miljöbedömningssystemen är det önskvärt att taxonomins krav implementeras i systemets funktioner, så att användaren för varje produkt kan se om den uppfyller taxonomin eller inte.
Val av byggmaterial/produkter har avgörande betydelse för det färdiga byggets klimatavtryck. För beräkning av detta krävs klimatdata för respektive produkt och uppgifter om mängder. För den som använder Byggvarubedömningen finns nu en koppling till byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM.
Detta verktyg uppfyller lagkraven på klimatdeklaration, som än så länge är ganska blygsamma. Många byggherrar har en högre ambition och behöver därför mer avancerade kalkylverktyg, exempelvis från
Byggvarubedömningens loggboksfunktion har utvecklats och är mer användarvänlig med bättre sökfunktion och starkare stöd för den som också använder certifieringssystem som Miljöbyggnad, BREEAM och LEED.
företaget Plant. Byggvarubedömningen och Plant har ingått ett samarbete, där Byggvarubedömningens Loggboksverktyg och Plants verktyg ska integreras.
– Våra medlemsföretag och kunder efterfrågar att från en BIM-modell kunna skapa en loggbok och använda vårt Loggboksverktyg för att utöver miljöbedömningarna se vilket klimatavtryck produkterna ger, berättar Hannes Morger.
Genom ett API delas och förädlas information mellan Plants klimatberäkningsverktyg och Byggvarubedömningens Loggboks-verktyg. Integrationen förenklar och effektiviserar, tack vare minskad manuell hantering.
Samtidigt ökar precisionen på den slutliga klimatberäkningen. Planen är att ha detta på plats innan årets slut. Då kan användarna
göra produktval som även är klimatsmarta.
– Byggvarubedömningen har växt som organisation och är en viktig del i omställningen. Vi vill bidra långsiktigt och utveckla samarbete med andra parter i olika projekt, säger Hannes Morger.
Därför har Byggvarubedömningen inrättat en forsknings- och utvecklingsavdelning, för att bland annat leda arbete med kriterieutveckling för miljöbedömningar och delta i externa forsknings-, innovations- och utvecklingsprojekt.
– Byggvarubedömningen ska vara ett kunskapsnav i forskning och utveckling. Vi ser att efterfrågan på miljöbedömningar växer starkt och nu får vårt Bedömningsteam möjlighet att utveckla den verksamheten och kunderbjudandet gentemot materialleverantörerna, avslutar Hannes Morger.
ELKO är först i världen i sin bransch att använda återvunnen polyamid från kasserade fisknät. Förra året lanserades 18 produkter i ELKO:s Plusserie med vågsymbolen som bevis på företagets hållbara lösning.
I NORDEN ÄR ELKO marknadsledande när det gäller elinstallationsmaterial. Företaget ligger etta i Norge och tvåa i Sverige i sin bransch.
Katalogen omfattar allt från strömställare och uttag till styrsystem, dimmer och säkerhetssystem. ELKO erbjuder också antenner och kablar för data och telefon och mycket mer, det mesta som behövs i en fastighet.
Till de viktigaste produkterna hör strömställare, uttag och ramar. Här har företaget satsat på ett hållbart koncept baserat på återvunnen polyamid.
– Som marknadsledare tar vi naturligtvis ansvar och möter utmaningarna med klimat och miljö. Därför satsar vi på mer hållbara tillverkningsprocesser och har inlett vår hållbarhetsomställning, säger Peter Wotz, vd för ELKO Sverige.
Företaget letade efter koncept för att ersätta en del av den jungfruliga polyamiden i produkterna med återvunnen plast. Nu samarbetar ELKO med det globala vetenskapsbaserade företaget DSM som bland annat tillverkar plastgranulat baserat på fiskenät som samlas in längs Indiens kust. Havet och
kusterna renas, risken för att marina djur fastnar i spöknät minskar och industrin får återvinningsråvaror.
Först ut bland ELKO:s produkter som använder återvunnen havsplast är strömställare, uttag och ramar i Plus-serien.
Hittills handlar det om 18 produkter i svart. Hela 85 procent av de synliga delarna är av återvunnen plast (där 65 procent kommer från havsplast) och dessa delar har 82 procent lägre klimatpåverkan.
De 18 produkterna är märkta med en särskild symbol i form av vågor.
– Mottagandet av har varit oerhört positivt hos slutkunder, exempelvis de stora hotellkedjorna, berättar Peter Wotz. Vi har redan referenser som hotell Draken i Göteborg och flera andra stora hotell.
Hela Plus-serien är kostnadseffektiv och har en tidlös och prydlig design som verkligen gått hem även hos elinstallatörer och de grossister som är ELKO:s storkunder. Nu finns en del av seriens produkter även med Ocean Plastics symbol.
– Att välja produkter med vågsymbolen är att profilera sig som fastighetsägare och verksamhetsutövare och visa att man tänker hållbart, avslutar Peter Wotz.
*Fotnot: Samtliga produkter i ELKO:s sortiment har miljödatablad och är bedömda i Byggvarubedömningen och SundaHus. Produktfamiljerna har EPD:er.
strömställare,
Logistik och infrastruktur är för det moderna samhället som blodomlopp i organismer – de håller en marknad levande. Logistikmarknaden upplever en kraftig tillväxt i Göteborg med en av Skandinaviens största hamnar där 30 procent av Sveriges utrikeshandel passerar. På en sträcka som knyter ihop Göteborg, Köpenhamn och Oslo görs en större logistiksatsning strax utanför Göteborg. En strategiskt viktig plats på Hisingen som kommer att spela en viktig roll för en fortsatt tillväxt av området.
AV C.BOLTER
SÖRRED LOGISTIKPARK har utvecklats i samarbete mellan fastighetsbolagen Platzer och Bockasjö och det rör sig om fem logistikhallar varav tre har färdigställts.
När logistikparken är helt färdig beräknas en yta på 135 000 kvadratmeter för lager och logistik att vara byggd.
Hallarna som certifieras med BREEAM-SE Excellent är planerade för att kunna anpassas till hyresgästers behov och önskemål.
– Certifieringen ställer höga krav på såväl energiprestanda som material, berättar Daniel Parkhagen som är projektansvarig på Bockasjö.
Varje byggnad är unik och försedd med mätutrustning för avläsning av energikonsumtion, el, bergvärme/fjärrvärme, ventilation , med mera
Alla byggnader förses med solcellspaneler.
Två av de färdigställda hallarna försörjs i övrigt av fjärrvärme och den tredje är försedd med bergvärme.
Ambitionerna kring hållbarhet har varit höga och en extern konsultfirma, Bengt Dahlgren konsulter, har anlitats för att ombesörja att certifieringsprocessen löper på som planerat och att energi- och miljökrav uppfylls. Bockasjö följer rutinmässigt etablerade riktlinjer kring certifieringsprocessen och i början av varje projekt bestäms nivån för hållbarhetsmål och miljö, vilket påverkar nivån på miljöcertifiering. Internt har Bockasjö följt ett program som stöd för att utveckla en hållbar och trivsam arbetsplats med en väl fungerande organisation – A great place to work.
Byggstarten blev utdragen i tid eftersom det tog ungefär ett år att förbereda marken
för byggnation med sprängning av berggrund och nödvändig skogsavverkning.
Byggentreprenaden är strukturerad som delad totalentreprenad med en rad totalentreprenader som har olika ansvarsområden. Platzer träder in som långsiktig ägare och förvaltare.
Aktuella hyresgäster är Volvo Cars och lastvagnar, Schenker, SwedeMount/ Sportshopen.
Sörreds Logistikpark
Byggherre: Bockasjö AB/Platzer
Arkitekt: BSGR Projektutveckling AB
Hyresgäster: Schenker, Volvo Lastvagnar, Sportshopen/Swedmount, Volvo Cars
● Industritakskjutport med snabb öppning på upp till 1 m/s*
Grönare logistikbyggnader.
● CE- märkta brandskjutportar godkända enligt brandkraven EI230 och EI2120
Oavsett färg på fasaden.
Grönare logistikbyggnader.
Oavsett färg på fasaden.
Som byggentreprenör har vi ett ansvar. Och en fin möjlighet. Genom medvetna val av resurser, metoder och material kan vi tillsammans uppföra mer
● Trygg och säker lastning och lossning med lastbryggor och dockingshus
hållbara projekt; och bana väg för grönare logistikbyggnader.
Oavsett färg på fasaden.
Industritakskjutport med snabb öppning på
valet sedan 1935
till 1 m/s*
Som byggentreprenör har vi ett ansvar. Och en fin möjlighet. Genom medvetna val av resurser, metoder och material kan vi tillsammans uppföra mer hållbara projekt; och bana väg för grönare logistikbyggnader. Oavsett färg på fasaden.
olofssonbygg.se
Lägenheterna har genomgående hög standard och är stora till ytan.
Bilder: CA Fastigheter
Inte långt från Lommas långa sandstrand nära strandskogen med sina höga tallar som granne bygger CA Fastigheter 42 exklusiva bostadsrätter fördelade i tre huskroppar i första etappen. Totalt kommer här att byggas 70 lägenheter i fem huskroppar med 14 lägenheter i varje huskropp.
AV KIM HALL
I LOMMA ÄR DET miljön med närheten till havet och naturen som bidrar till den gröna stadsutvecklingen när CA Fastigheter bygger flerfamiljshus med Medelhavskänsla.
Kvirkelhusen är ett nytt hållbart projekt, vars namn kvirkel kommer av en geometrisk form som är en kombination av kvadrat och cirkel. Den sydländska byggtraditionen med parkering under huskroppen och ett trapphus med hiss i mitten av byggnaden, utmärker detta projekt. De fyra övre våningsplanen med två penthouse och stor takterrass överst, bärs upp av betongpelare. Under mark finns teknikutrymmen och förråden placerade.
– Vi bygger premiumbostadsrätter som är lite utöver det vanliga. Lomma är en attraktiv kommun i Skåne och när vi byggde flerfamiljshusen Strandlyckan 1, 2 och 3 för ett par år sedan märkte vi att det fanns ett intresse av exklusiva bostadsrätter, säger Mats Olsson, byggprojektchef på CA Fastigheter.
Lomma ligger inbäddad i en bukt med Malmö och Köpenhamn inom räckhåll. 1991 köpte CA Fastigheter mark i Lomma som de har förädlat efter hand.
Miljö och kvalitet är genomgående och man bygger enligt Miljöbyggnad Silver. Samtliga fem huskroppar får solpaneler på taket och fjärrvärme från Kraftringen, som man samarbetar med.
Konstruktionen består av platsgjuten betongstomme, fasaden är
putsad förutom trapphusdelen med hiss som får tegelfasad. Kulören är sandfärgad i olika nyanser för att smälta in i omgivningen.
– Just nu håller vi på med källarplan, som ligger under grundvattennivån och där vi pumpar ut vatten så att vi kan gjuta vattentätt. Vi bygger alla husen i etapp 1 samtidigt, säger Jacob Christensson, projekteringsledare och arbetschef på MVB Syd som innehar totalentreprenaden. Liljewall Arkitekter har ritat husen.
Standarden på lägenheterna är genomgående hög och balkongerna generöst tilltagna (35-45 kvadratmeter) och takterrasserna på 159-174 kvadratmeter med möjlighet till jacuzzi utvändigt.
Storleken på lägenheterna varierar från tvåor på 70 kvadratmeter, treor på 88 kvadratmeter och fyror på 114 kvadratmeter samt takvåningar på 105-108 kvadratmeter.
Nybyggnad flerbostadshus, Lomma
Tidplan: februari 2023–Q4 2024
Byggherre: CA Fastigheter AB
Totalentreprenör: MVB Syd AB
Arkitekt: Liljewall Arkitekter AB
Nära Lomma sandstrand och sandskogen ligger Kvirkelhusen. Totalt är det planerat för fem huskroppar med 14 exklusiva bostadsrättslägenheter i varje. I markplan finns öppenparkering och överst två penthouse med stor takterrass och plats för jacuzzi. Bild: CA Fastigheter
På MVB bygger vi nytt, bygger om och bygger till. Vi bygger högt och lågt. Vi bygger fyrkantigt och runt. Ibland även kvirkelformat. Som nu i Lomma där vi bygger Kvirkelhusen med material som är valda för lång hållbarhet och hög kvalitet. Läs mer om detta och våra andra projekt på mvbab.se.
mvbab.se
MVB är Sveriges största familjeägda bygg- och anläggningsföretag med lokal verksamhet från Skåne i söder till Västerbotten i norr. Vi bygger hållbara städer för framtida generationer. Älska staden!
Rikshem bygger ett nytt område med hyresrätter i Eriksborg, ett växande område fem kilometer nordväst om centrala Västerås. Eriksborg genomsyras av närhet till allt. Friluftsliv finns tätt inpå knutarna och kommersiell infrastruktur ligger nära till hands. Det är dessutom inte långt att ta sig till centrala Västerås.
AV C. BOLTER
252 LÄGENHETER fördelade på sex fastigheter har vuxit fram i kvarteret Vedbo. Det rör sig om en tidlös arkitektur i klassisk anda, men lägenheterna som varierar till ytan mellan ett och fyra rum har en modern utformning invändigt. Fyra våningar och ett femte våningsplan med vindslägenheter under sluttande tak erbjuder ett varierat boende.
Det är fastighetsutvecklare I am Home som utvecklat området och Rikshem äger och förvaltar fastigheten.
Vedbo som blev färdigt i mars 2023, har byggts enligt Miljöbyggnad Silver vilket inneburit höga miljömässiga krav på byggnation. Stort fokus har lagts på solskydd, energiprestanda, ljudnivåer och ventilation.
– Min roll är att samordna allt miljöarbete i certifieringsprocessen, och nu är samtliga hus preliminärt certifierade. Den stora utmaningen har berört dagsljusinsläpp eftersom det finns en hel del takfönster, berättar miljösamordnare Anna-Karin Nilsson, Semrén Månsson Arkitekter.
Fyra av fastigheterna har utfackningsväggar i trä, medan fasaderna i de andra fastigheterna är byggda av prefabricerade betongelement. Fasadbeklädnad består av puts eller skiffer. Till området har även 100 parkeringsplatser anlagts och som byggs upp med gräsarmering, en metod som skapar jämna, gröna ytor och underlättar dagvattenavrinning.
Byggnadernas placering gör att man kan röra sig fritt på gångstråk och stigar genom området. Varje hus har egna uteplatser för umgänge och lek för barnen. Den givna nämnaren är utsikten över ett större skogsparti i norrgående riktning som man kan se från många av lägenheterna men även från den gemensamma ytan på gårdarna
mellan husen. Lägenheterna får ett rikligt dagsljusinsläpp, speciellt de med hörnplacering och solljus från två riktningar.
I am Home har satsat mycket på att tillvarata platsens unika förutsättningar och möjligheter. Variationen på lägenheter med olika planlösningar har planerats utifrån ett brett målgruppsperspektiv.
Valet av geografiskt läge har varit baserat
på samma principer och närhet till barnomsorg, centrum, dagligvaruhandel och skola har varit avgörande. Det är faktorer som bidrar starkt till ett områdes utveckling. Naturen därtill är förstås ett stort plus.
– Närheten till allt har förstås en stor betydelse för hyresgästerna som ska bo i området, säger Daniel Morén, projektledare på Rikshem.
252 Hyresrätter byggs i Eriksborg, Västerås
Byggherre: Rikshem AB
Totalentreprenör: Consto AB
Arkitekt: KLARA Arkitekter AB
Byggstart: augusti 2021
Färdigt: juli 2023
Yta: Bruttoyta 14 000 kvm
För ByggVesta handlar Grönt Samhällsbyggande om att höja klimatstandarden för varje projekt.
Utöver att alla projekt certifieras enligt Miljöbyggnad Silver jobbar man med incitamentstyrning, som innebär att entreprenören har ekonomiska incitament att jaga koldioxidbesparingar.
Ett incitament är att totalentreprenören undersöker tillsammans med stomentreprenören hur mycket bättre klimatstandard ett hus kan uppnå.
AV KIM HALLPROJEKTET HESTUR omfattar 150 hyres- och 70 studentlägenheter, totalt 220 lägenheter i stadsdelen Kista Äng. Intill kommer projektet Valvik att uppföras, en blandning av 161 studentlägenheter och 91 hyresrätter samt lokaler.
– För att verifiera att vi är på rätt väg och bli ännu bättre till nästa projekt samarbetar vi med forskaren Ida Carlsson på Chalmers i Göteborg, i ett forskningsprogram kallad Mista Carbon Exit och som utvecklar ny kunskap och strategier för hur det svenska samhället och svenska företag ska kunna bli föregångare i att erbjuda produkter och tjänster med låga eller inga koldioxidutsläpp, berättar Alicia Åhlfeldt, hållbarhetsstrateg på ByggVesta.
Utöver att verifiera klimatpåverkan tittar de också på bästa tillgängliga teknik till rimlig kostnad; Vad hade man kunnat göra bättre i projektet och vad lär man sig för att bli ännu bättre i nästa projekt. Till det kopplar man på kostnadsaspekten; Har det kostat mer eller har man sparat pengar på projektet?
– Med AgriBetong, där en del av cementen är ersatt med bränt havreskal, halveras klimatpåverkan jämfört med traditionell betong. Vi utför också konstruktionsoptimering som innebär att alla delar av stommen får rätt dimension av rätt betongkvalité, förklarar Alicia Åhlfeldt.
Stomleverantören Strängbetong levererar sina gröna håldäck. Ihåligheten i håldäcken bidrar i sig själv till klimatförbättring på grund av lägre materialåtgång, samt att receptet innehåller masugnsslagg som bindemedel som till viss del ersätter cement.
– Man kan fundera över varför vi pratar så mycket om betong. Men betongen är den del som just nu har störst klimatpåverkan och där kan vi göra skillnad. Vi ser att betongen har mycket stor utvecklingspotential. Som beställare måste vi vara drivande part. Vi kan inte lita på att leverantören ska göra det på egen hand, vi måste samverka i flera led för att uppnå bästa resultat, säger Alicia Åhlfeldt.
Studentbostäderna utvecklas enligt ByggVestas koncept "Live To Grow", som innebär att ett antal studenter som bor i huset anställs av ByggVesta som områdesansvariga.
– Det är ett koncept där vi som byggherre lär oss hur vi kan bygga bostäder där studenter trivs. Vi bidrar på så sätt till ökad studiemotivation, bättre studieresultat och ökat välbefinnande hos studenterna, tillägger Alicia Åhlfeldt.
Nybyggnad flerfamiljshus Hestur, Kista Äng
Tidplan: mars 2022–januari 2024
Byggherre: ByggVesta AB
Totalentreprenör: AF Bygg Öst AB
Arkitekt: Kod Arkitekter AB
Strängbetong erbjuder gröna håldäck med 19% lägre koldioxidutsläpp jämfört med industristandard.
Vi har utvecklat ett recept där vi använder masugnsslagg som alternativt bindemedel. Resultatet blir ett grönt håldäck med samma kvaliteter och förmågor som vanliga håldäck men med ett betydligt lägre klimatavtryck.
Läs mer om Green Spine Line® – certifierade och hållbara prefabricerade produkter, lösningar och metoder på strangbetong.se
I Rosersbergs Logistikpark utanför Stockholm har Bockasjö tillsammans med fastighetsbolaget
Kilenkrysset utvecklat en lager- och logistikbyggnad på 20 400 kvadratmeter som ska bli nytt högkvarter för klädbolaget Sellpy.
AV C. BOLTER
ROSERSBERG KAN räknas som en del av Arlanda Airport City och läget är fördelaktigt med befintlig infrastruktur och närhet till flyg- och järnvägstrafik. Mixen av stadsdelar i transit och aktiv logistikverksamhet skapar en dynamisk miljö som fyller sitt syfte. Inflyttning sker i september i år.
E-handelssajten Sellpy som specialiserat sig på second hand kläder växer så det knakar.
Det H&M-ägda bolaget finns på 23 marknader i Europa med lager i Frihamnen, Rosersberg och Polen. Sellpy mer än fördubblade sin lagervolym för ett par år sedan när de signerade kontrakt med fastighetsförvaltaren Prologis om att hyra 10 000 kvadratmeter. Nu är det åter dags för en flytt till mer än dubbelt så stora lokaler – med ett kontrakt på tio år. Hallen kommer att certifieras enligt
BREEAM, vilket ställer krav på energiförbrukning, ventilation och inomhusmiljö samt den långsiktiga driften. Sellpy har själva varit delaktiga i utformningen av arbetsmiljö och hållbarhetsaspekter som ju är grundstommen i deras affärsmodell – återanvändning av kläder.
– Det var väldigt roligt att jobba med ett gäng som varit så delaktiga och engagerade
i hur byggnaden skulle utformas. Det har också varit intressant att uppleva hur ett företag faktiskt bryr sig om sina anställdas välmående genom att erbjuda en välplanerad arbetsmiljö med en generös matsal och loungedel samt ytor med plats för pingis och TV-spel, berättar Daniel Parkhagen, projektledare på Bockasjö.
I linje med ett enhetligt hållbarhetstänk förses Sellpys nya logistikbyggnad med solcellspanelerI övrigt håller fjärrvärme ett jämnt inomhusklimat.
Ambitionerna kring hållbarhet har varit höga och en extern kon sultfirma, Bengt Dahlgren konsulter, har anlitats för att ombesörja att certifieringsprocessen löper på som planerat och att energi- och miljökrav uppfylls. Bockasjö följer rutinmässigt etablerade riktlinjer kring certifieringsprocessen och i början av varje projekt bestäms nivån för hållbarhetsmål och miljö, vilket påverkar nivån på miljö certifiering. Internt har Bockasjö följt ett program som stöd för att utveckla en hållbar och trivsam arbetsplats med en väl fungerande organisation – A great place to work.
Det är en delad totalentreprenad uppdelade på tolv större totalentreprenader med ansvar för respektive områden.
Ny lagerbyggnad/logistiklokal, Rosersberg, Sigtuna
Byggherre: Bockasjö Capital AB, Kilenx 142 AB
Totalentreprenör: Delad Totalentreprenad
Byggstart: februari 2022
Färdigt: september 2023
Hyresgäst: Sellpy AB
Yta: Bruttoyta 20 400 kvm
Grönare logistikbyggnader. Oavsett färg på fasaden.
Luftbehandlingsinstallationerna görs av Bravida Värmland Vent.
Som byggentreprenör har vi ett ansvar. Och en fin möjlighet. Genom medvetna val av resurser, metoder och material kan vi tillsammans uppföra mer hållbara projekt; och bana väg för grönare logistikbyggnader.
Som byggentreprenör har vi ett ansvar. Och en fin möjlighet. Genom medvetna val av resurser, metoder och material kan vi tillsammans uppföra mer hållbara projekt; och bana väg för grönare logistikbyggnader. Oavsett färg på fasaden.
Oavsett färg på fasaden.
olofssonbygg.se
Logistikföretaget Panattoni bygger en anläggning i Sverige – en 68 000 kvadratmeter stor fastighet i anslutning till ett logistikcentrum strax utanför Enköping som har ett geografiskt bra läge med såväl Sverige som hela Norden som marknad.
AV C. BOLTER
PANATTONI ÄR FRÅN början ett amerikanskt företag men etablerade sig 2005 i Europa och har en given position inom sitt område. Att bygga på spekulation kan verka riskabelt, men faktum är att det råder brist på den här typen av ytor och efterfrågan är stor.
Efter snart två år på den svenska marknaden har totalt 223 000 kvadratmeter byggstartats och är under uppförande.
Det rör sig om sammanlagt sex logistikanläggningar och anläggningen i Enköping påbörjades först och färdigställs i höst.
– Vi skapar ett viktigt värde genom att möta behovet som finns och våra hallar utvecklas efter generisk princip för att kunna erbjuda både flexibilitet och tillgänglighet, berättar Fredrik Jagersjö Rosell som är chef för den svenska marknaden.
Flexibiliteten har varit en drivmotor i projektet med målsättningen att kunna erbjuda logistiska lösningar till en så bred kundgrupp som möjligt.
Flexibilitet är en drivmotor i projekten
med målsättningen att kunna erbjuda logistiska och hållbara lösningar till en så bred kundgrupp som möjligt. Anpassning efter hyresgästens behov och önskemål görs utifrån den generiska fastigheten. På så vis minskas behovet av framtida rivningar och ombyggnationer vilket också begränsar utsläpp.
Anläggningen som försetts med en stomme av grönt stål har ett förstärkt betonggolv som klarar stora laster. En fri takhöjd på tolv meter genererar lagringskapacitet motsvarande fyra våningar stapelbar yta.
Långsiktig förvaltning i hållbara och energieffektiva miljöer är en viktig del i Panattonis affärsplan. Deras nya logistikanläggning utanför Enköping kommer att certifieras med BREEAM-SE Excellent, vilket blivit standard. Certifieringsprocessen drivs i regel av en projektchef som med hjälp av externa konsulter ser till att säkerställa miljömålen. Panattoni integrerar därför en rad energisparande lösningar i sina byggnader, bland annat smarta driftssystem, gröna tak och solcellspaneler som förser byggnader och driftsystem med förnybar el.
Bolaget lägger stort fokus på hållbarhetsmål eftersom det är en viktig del av affärsplanen.
Solenergilösningar är en viktig del av den gröna omställningen. Takab installerar för framtiden och är en av de största leverantörerna på tak och sol i regionen.
Häng med på förnyelseresan: takab.se
Läs mer om vårt projekt i Varghälla industriområde
Det blir också alltmer avgörande för investerare att se huruvida företag levererar när det handlar om klimatmål.
Både miljömässig och social hållbarhet finns sålunda med på agendan och översätts bland annat i satsningar på grönytor kring anläggningar och anpassning till lokal bebyggelse. Det kan handla om att fasader som vetter mot bostadsområden kulöranpassas för att smälta in. Det finns också en vilja att ge tillbaka något till kommuner som välkomnar företaget.
– Det kan röra sig om rekreativa miljöer. Utöver det här projektet har vi anlagt en biodling för honungsproduktion, berättar Fredrik Jagersjö Rosell.
Ny logistikanläggning, Norra Varghällar, Enköping
Byggherre: Panattoni Sweden Development AB
Totalentreprenör: YLAB Larsson Bygg AB
Arkitekt: YLAB Larsson Bygg AB
Byggstart: oktober 2022
Färdigt: oktober 2023
Yta: 68 000 kvm
Entreprenad Live är regionala, kompletta mötesplatser med allt entreprenörerna behöver i sin vardag.
Välkommen till Göteborg Landvetter, 7-9 september.
Nytt mässområde 250 utställare
▼ Träffa över 250 utställare med massor av nyheter
▼ Se och prova maskiner, redskap och tillbehör
▼ Hör om det senaste på våra gratisseminarier
▼ Bli inspirerad, få tips och idéer och gör bra affärer
▼ Ha en trevlig och nyttig dag med kollegor och vänner
Närlundaskolan i Askersunds kommun är belägen i en kuperad skogsmiljö. Den andra byggfasen är nu i full gång med renovering och tillbyggnad för tolv klassrum som planeras stå färdiga i augusti.
BAKGRUNDEN TILL PROJEKTET var att Närlundaskolan med tiden växte ur sina lokaler och därmed inleddes en detaljplaneutredning som bland annat undersökte hur man skulle kunna utöka skolans resurser med så liten inverkan som möjligt på de natursköna omgivningarna.
Utredningen mynnade ut i två nya skolbyggnader (A och B) som färdigställdes hösten 2022 och en ny idrottshall (D) som blir färdig till årsskiftet 2023/2024.
I byggnad A finns en matsal på bottenvåningen samt administration på våning två, och byggnad B inhyser tolv klassrum för mellanstadieelever. Byggnaderna är miljöcertifierade enligt Miljöbyggnad Silver, vilket bland annat innebär att alla material är miljöklassade och att energiförbrukningen är låg.
Kommunen beslutade att Närlundaskolans befintliga lokaler skulle rivas förutom idrottshallen (C ) som renoverades under första byggfasen. Befintliga byggnaderna E och F kommer också att behållas och genomgår nu en grundlig renovering. Tillsammans med den aktuella tillbyggnaden (G) på 1800 kvadratmeter i två plan, ska de inhysa tolv nya klassrum för lågstadieelever, som blir färdiga till skolstarten i augusti.
Skolans nya byggnader har fått ett luftigt och intressant formspråk,
med fasader i modern tappning som klätts i en värmebehandlad furupanel. Generösa ljusinsläpp bidrar till en stilsäker arkitektur och en behaglig inomhusmiljö.
Lars Johansson, projektledare på Askersunds kommun, berättar att trivseln i de nya lokalerna varit bra från början och att den kuperade skogsmiljön är ett populärt inslag under rasterna.
– De resurser som behövs för rekreation och stimulans i en utemiljö fanns redan i det skogbevuxna landskapet. Vi har därför lagt fokus på att skapa en lugn och trivsam inomhusmiljö för att främja koncentration och lärande.
Skolan är NPF-anpassad, vilket innebär att lokalerna är optimerade för att tillgodose behov hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
– Vi har satsat mycket på kvalitetstekniska akustiklösningar för att skapa ljuddämpande rum och minimera störande ljud, berättar Lars Johansson vidare.
Det var viktigt att skapa en avskalad och tyst miljö med få distraherande inslag. Klassrummen är försedda med ett flertal förvaringsskåp för att enkelt kunna få undan saker.
Akustiska väggplattor sattes upp på motsatta sidan av klassrummen från lärarens plats och ljudabsorberande vinylgolv utan lim bidrar till en välfungerande akustik. Taken med 40 mm tjocka undertaksskivor är en starkt bidragande faktor till den goda akustiken.
– En effektiv och välfungerande akustik har varit avgörande för trivseln. Det har blivit lättare för eleverna att fokusera, vilket bidragit till lugn. Vi har utgått ifrån hur läraren arbetar och förvarar sina saker i klassrummen.
Ett annat viktigt inslag är utformningen av en gemensam yta i hus B, där eleverna kan umgås kring olika aktiviteter när vädret är dåligt.
Närlundaskolan
Byggherre: Askersunds kommun
Totalentreprenör: NCC Sverige AB
Arkitekt: PE Teknik & Arkitektur AB
Byggstart: januari 2021
Färdigställt: juni 2023
Yta: ca 4 000 kvm
I ett idealiskt läge för pendlare intill Landskrona tågstation har fastighetsbolaget Acrinova sedan ett par år utvecklat och byggt kontorsfastigheten Björnen 23 i samråd med kommunen. Upprinnelsen till projektet var att Folktandvården Syd letade efter nya lokaler, och så småningom körde projektet i gång. Det är en fastighet som certifierats enligt Miljöbyggnad Silver och lokalernas utformning har vuxit fram i nära dialog med hyresgästerna.
DEN NYA KONTORSBYGGNADEN, som inom kort står inflyttningsklar, kommer att få två hyresgäster med väldigt olika organisationer och behov – Folktandvården Skåne och SVEP, ett internationellt företag inom teknikbranschen. När projektet drog igång, kretsade funderingarna delvis kring om det faktiskt skulle vara ekonomiskt och miljömässigt mer hållbart att uppföra byggnaden i två våningar, vilket så skedde. De ekonomiska incitamenten infriades när SVEP dök upp som ytterligare en potentiell hyresgäst, men det visade sig att byggnaden inte var tillräckligt stor för att tillgodose SVEPs lokalbehov, vilket mynnade ut i en tillbyggnad på ungefär 350 kvadratmeter.
Tillbyggnaden, som med stora glaspartier och generösa ljusinsläpp blivit kronan på verket gestaltningsmässigt, kommer att utgöra entrédel för SVEPs nya huvudkontor. Resten av deras kontorsyta är planerad till våningsplan två, medan Folktandvården ska ha sina lokaler på gatuplanet.
– Det har varit en ära att få utforma och bygga SVEPs huvudkontor
och Folktandvården Skånes lokaler och vi har haft ett nära samarbete med båda parter för att skapa så bra miljöer som möjligt utifrån deras behov, berättar Ulf Vallén, vd på Acrinova.
Planeringen av de nya lokalerna innefattade en hel del reflektioner över hur en arbetsmiljö kan utformas för att skapa incitament för en social hållbarhet och trivsel. Den sociala delen var viktig i planeringsarbetet. Arkitekten Bengt Husritare var delaktig i planeringsarbetet och framtagning av belysning, material och kulör, men både Folktandvården Skåne och SVEP hade även sina egna konsulter som var delaktiga i projektet. Hyresgästerna gavs i stort sett fria händer att välja ytskikt och färgsättning inom ramarna för hållbarhet och miljö.
– Vi arbetade utifrån hyresgästernas agenda, samt våra egna miljödirektiv. Det finns alltid en utmaning i att utveckla kommersiella fastigheter eftersom man måste ta hänsyn till en rad kravställningar och önskemål, men samarbetet har gått bra.
Fastigheten Björnen 23 är självförsörjande genom bergvärme och solcellspaneler, vilket är en bra lösning för kontorsmiljöer. Acrinova grundades 2016 och var från början ett förvaltningsbolag, men byggde under tiden upp en fastighetsportfölj och är idag ett renodlat fastighetsbolag. Hållbarhet och långsiktigt ägande ligger som grund för Acrinovas affärsmodell och en regel, snarare än ett mål, är fossilfri energianvändning.
arkitekt@bengthusritare.se
Nedre gatan 134, 261 61 Landskrona
Björnen 23 kontorsfastighet, Landskrona
Byggherre: Acrinova
Entreprenör: Byggmästar’n i Skåne
Arkitekt: Bengt Husritare AB
Byggtid: 2021–2023
Hyresgäster: Folktandvården Skåne och SVEP
Yta: 2200 kvm
HSB Östergötland har levererat ett nytt bostadsområde med 42 bostäder i Bråstorp strax utanför Motala. Tolv radhuslängor med tre bostadsenheter och tre parhus har etappvis blivit inflyttningsklara under våren. Sista etappen är planerad till juni. Radhusen har blivit uppskattade boenden och byggts för fjärde gången.
AV C. BOLTER
BRÅSTORP SKA VÄXA, det har Motala kommun beslutat och ska satsa på bostäder och infrastruktur för att området ska bli attraktivare. Området ligger i nära anslutning till centrala Motala som är beläget vid Vättern. Pågående detaljplaner för norra Bråstorp ska ligga till grund för ytterligare bebyggelse, främst småhus, parhus och radhus.
Projektet Cyklisten drogs igång 2021 och inflyttningen har skett etappvis under våren med sista inflyttning i juni.
HSBs radhus kan på sätt och vis jämföras med en produkt – det är lite så projektchef Johan Styrenius beskriver den. Den har byggts för fjärde gången och löpande förädlats efter kundernas önskemål.
Styrenius jämför mycket riktigt byggnationen av radhusen med bilproduktion – för att påvisa skillnaden.
– Till skillnad från serietillverkning har HSB som princip att förbättra produkten för varje gång vi bygger den. Man kan säga att det sker med köparnas inrådan. De kan lämna synpunkter som blir en värdefull lärdom i en ständig förbättringsprocess – allt ska ju utvecklas och gå framåt.
Radhusen, försedda med trästomme och träpanel i fasaderna, förädlas inför varje gång de byggs och blir bättre och bättre. Det finns både ett starkt hållbarhetsperspektiv och ett cirkulärt tänkande i att återanvända och återinvestera i en befintlig produkt. Produkten
finns ju redan, och de resurser som använts för att utveckla den lever vidare i nya radhus som byggs och förbättras.
Förbättring och utveckling genomsyrar HSBs långa historia av innovationsanda. Vi kan blicka tillbaka på barnstugor, solcellsanläggningar, sopnedkast och HSB Living Lab för att nämna några exempel.
HSB består av 25 regionföreningar som täcker hela Sverige och i år fyller organisationen 100 år.
Hur ser HSBs gröna agenda ut?
Samtliga nybyggnationer som HSB levererar är certifierade enligt Miljöbyggnad Silver. Certifieringen sker under projekteringen som anpassas till bestämda indikatorer såsom energi, dagsljus och material. Efter två år mäts prestandan i byggnaden och hittills har HSB klarat alla uppföljningar.
Brf Cyklisten är ansluten till fjärrvärmenät, men solceller blir förmodligen en del av radhusets förbättringar i framtiden eftersom lagen om fördelning av el mellan huskroppar skrotades.
HSB beaktar även andra hållbarhetsaspekter.
– Vi tittar även på social hållbarhet. Exempelvis vill vi bygga för alla våra medlemmar och det ska finnas ytor för alla, såsom exempelvis lekplatser. Konstnärlig utsmyckning är en del av hållbarhetstänkandet - något som barn uppskattar.
Etik och moral ingår i HSBs hållbarhetstänkande, vilket bör genomsyra hela leverantörskedjan.
Entreprenörer måste skriva under en klausul om att de följer kollektivavtal och betalar skatt. Det handlar om respekt och fair trade-principer för svenska arbetsförhållanden, där HSB ligger i framkant.
Nybyggnation av 42 radhuslägenheter, Motala
Byggherre: HSB Östergötland
Entreprenör: Åhlin & Ekeroth Byggnads AB
Arkitekt: Bengt Husritare
Byggtidstart: september 2021
Färdigt: juni 2023
Hemlöshet förknippas oftast med vuxna personer som har missbruksproblem och sover på en parkbänk med allt de äger och har. Men dagens samhälle har förändrats och det blir allt vanligare med ”Pelle åtta år” som tillsammans med sin mamma besöker någon av Stockholms Stadsmissions öppna mötesplatser- och där det i kontakten visar sig att de har en otrygg bostadssituation. Detta fick Stockholm Stadsmission att tillsammans med byggentreprenören Wästbygg och arkitekterna på Kod Arkitekter att för drygt 1,5 år sedan starta ett projekt med socialt hållbara bostäder i stadsdelen Farsta Strand.
– VI ÄR INGET bostadsbolag men har jobbat med hemlöshet i många år och ser nu hur hemlösheten har ändrat ansikte. Patrik på parkbänken finns kvar men vi ser fler personer utan social problematik som saknar bostad. Trösklarna på bostadsmarknaden har blivit så höga att många hamnar utanför. Denna grupp bor trångt, betalar ockerhyror och hamnar ännu längre bort från bostadsmarknaden. Det skapar otrygghet för framför allt barnen, säger Pernilla Parding, områdeschef för Bostad Stockholm stadsmission.
Byggprojektet är en unik milstolpe på bostadsmarknaden och i Stockholms Stadsmissions historia. När Stockholms Stadsmission förvärvade en tomträtt i stadsdelen Farsta Strand var syftet att bygga 37 hyresrättslägenheter från ettor till fyra rum och
kök i ett sju våningar högt punkthus och fyra marklägenheter i två plan med uteplats.
– Vi vill ha en mix av hyresgäster som är delaktiga i sitt boende och får social kontakt med sina grannar. Därför undersöker vi nu formen kooperativ hyresförening. Formen har funnits i Sverige tidigare men är mer vanligt förekommande utomlands, säger Pernilla Parding.
Ett annat mål var att bygga kostnadseffektiva bostäder utan att tumma på produktkvaliteten. I februari 2023 sattes spaden i marken och i nuläget är grundplattan klar och prefabstomme med färdig ytterfasad monteras till punkthuset. Arbetet med att gjuta grundplattan till radhusen pågår och till skillnad från punkthuset så teglas fasaden på plats.
– I detta projekt finns det mycket som tilltalar oss som bolag. Bostäderna, som ska Svanenmärkas, byggs för ett bra ändamål. Det har tagit lite längre tid att få fram kostnadseffektiva lösningar som gör att ekonomin håller, men jag tycker vi har lyckats bra med det, säger Erik Lindholm, arbetschef på Wästbygg.
Nybyggnad bostäder i Farsta Strand, Stockholm
Tidplan: februari 2023–våren 2024
Byggherre: Stockholm stadsmission
Totalentreprenör: Wästbygg Entreprenad AB
Arkitekt: Kod Arkitekter AB
Kostnad: 73 Mkr
Från vår fabrik i Åtvidaberg har vi sedan 1970-talet försett Sverige med husstommar av högsta kvalitet. Vi levererar alltid färdiga konstruktioner direkt till byggplatsen.
atvidabergshus.se
Logistic Contractor har blivit kontrakterade att utveckla och bygga en logistikanläggning åt en i dagsläget hemlig hyresgäst. Nämnvärt rör det sig om en global aktör med ambitioner att slå rot i en av Hallsberg-Örebroregionens knutpunkter i ett till synes attraktivt logistikområde med ett antal stora hyresgäster som förlagt sina lager till området, bland annat Swedol. Det rör sig om en 9 000 kvadratmeter stor byggnad med ett hyreskontrakt som löper över 12 år.
AV C. BOLTER
ANLÄGGNINGEN SOM SKA certifieras enligt Miljöbyggnad Silver uppförs på ett strategiskt läge inne på Västra Pilängens industriområde i direkt anslutning till huvudleder. Området är beläget i Sveriges demografiska mittpunkt och kunde egentligen inte vara bättre. I korsningen mellan E18 och riksväg 50 har området vuxit sig relativt stort och placerat Örebro på kartan som en viktig logistikregion med ett växande antal företag som förlagt sina lagerverksamheter inne på området.
Certifieringsprocessen mot Miljöbyggnad Silver kommer att löpa på under minst ett par år eftersom miljökrav ska följas upp med mätningar efter ett par år för att utvärdera byggnadens klimatprestanda inom ett flertal indikatorer. Stort fokus läggs på inomhusmiljö såsom energiförbrukning, ljusinsläpp och ventilation.
Det är Tengbom arkitekter som i samråd med LC och hyresgäst har utvecklat utformningen av den nya byggnaden med silvergrå stålplåtsfasader av sandwichelement. Det är en robust arkitektur som fyller sitt syfte i en minimalistisk anda. Stora delar av gestaltningen har varit inriktad på minutiös ytplanering och tekniska speciallösningar.
Logistikanläggningen kommer att förses med ett automatiserat robotsystem för att erbjuda en effektiv lagerhantering som ska klara stora lagervolymer och uppfylla tekniska driftskrav. Inflyttning kommer att kunna påbörjas under andra hälften av juni månad 2023.
LC grundades 2004 och har sedan dess följt sin affärsidé: utveckling och byggnation av logistik- och industrifastigheter. Med några uppmärksammade projekt, har företaget blivit en uppstickare inom branschen och kända för att leverera kvalitet. De utvecklade och byggde Mathems nya logistikbyggnad i Farsta som blev nominerad till årets bygge inom kategorin industri- och logistikbyggnader. Andra tunga referenser är Northvolts batterifabrik i Skellefteå samt Nobias anläggning för kökstillverkning i Jönköping – båda projekten överskrider en yta på 100 000 kvadratmeter.
FAKTA
Ny logistikanläggning, Västra Pilängen
Byggherre: Logistic Contractor AB
Stomentreprenör: Tranås Byggsvets AB
Arkitekt: Tengbomgruppen AB
Byggstart: augusti 2015
Färdigt: 2023
Bruttoyta: 9 000 kvm
Skallbergets förskola blir ytterligare ett tillskott till Västerås konceptskolor. Placerad i en behaglig skogsmiljö kommer den miljöcertifierade förskolan att bli ett välkommet inslag.
KONCEPTET FÖR FÖRSKOLOR är framtaget tillsammans med NCC och bygger på en planlösning för fyra eller åtta avdelningar med eget tillagningskök. Tanken med konceptförskolor är att ha en effektivare byggprocess och att bygga flera förskolor med likadan huskropp och interiör, medan utemiljön och fasaden anpassas efter respektive område.
Detaljplan Björnen 5 som klubbades igenom 2019 tar fasta på naturen som en betydelsefull riktlinje, vilket påverkat gestaltningen. Det är en enplansbyggnad, fördelad på ungefär 950 kvadratmeter med fyra avdelningar.
Med högt i tak i speciellt gemensamma utrymmen, blir rummen ljusa och luftiga.
Träpanelen i fasader, har laserats med järnvitriol, vilket ger träet en gråaktig ton som gör att byggnaden smälter väl in i den skogbevuxna miljön.
Skallbergets förskola, med miljöklassade material och låg energiförbrukning, har certifierats enligt Miljöbyggnad Silver, och har byggts enligt vägledning för giftfri förskola som är en del av Västerås handlingsplan för kemikalier.
White arkitekter Västerås vann kommunens upphandling av förfrågningsunderlaget och Olov Gynt blev ansvarig arkitekt för detaljplanens underlag samt den arkitektoniska gestaltningen av förskolan.
Med utgångspunkt från konceptprogrammet samt egen inspiration
av naturen, tog han fram en arkitektonisk lösning som blivit uppskattad.
– Det var viktigt att skapa en miljö för barn på ett inspirerande och lekfullt sätt. Fönster i olika storlekar med fönsterramar i solgul kulör planerades utifrån barns höjdperspektiv i syfte att förstärka deras rumsupplevelser och dialog med interiörer såväl som exteriör. För interiören föreslog vi varierande färgnyanser i dova grundtoner som kombinerades med panel i klarlackerad björk. Varje avdelning i förskolan fick sin egen färgprofil.
Ett sedumtak med kraftigt överhäng planerade på “tvären” för att få det att se ut som att byggnaden växer upp ur marken. Det var en del av Olof Gynts tolkning av den unika skogsmiljön som han ville påverka så lite som möjligt.
Peter Karlsson på Nordiska Byggkoncept AB, som varit projektledare, berättar att utmaningarna främst rörde sig kring detaljlösningar och höga materialkrav.
– Det har varit spännande, men inneburit vissa utmaningar, bland annat tillverkningen av de kraftiga fönsterramarna som måste lösas på ett snyggt sätt.
Nordiska byggkoncept som vann kommunens upphandling av totalentreprenaden, anlitade en egen projektör, BA Byggkonsult, som tog fram samtliga bygghandlingar.
Sarah Jalal, projektledare på Västerås kommun berättar att samarbetet förflutit väl och att slutresultatet blivit bra eftersom prioritering lagts på rätt saker - kvalitet och miljö - vilket varit vägledande genom hela projektet.
– Den naturliga miljön med skogbevuxen mark blir till stora delar orörd och har kompletterats med sittbänkar av fallna träd. Det är en spännande miljö för barn.
Skallbergets Förskola, nybyggnation, fastighet Björnen 5, Västerås
Byggherre: Västerås Stad
Totalentreprenör: Nordiska Byggkoncept AB - Nordikon
Arkitekt: White Arkitekter Västerås
Byggstart: November 2021
Färdigställt: April 2023
Yta: ca 950 kvm
På en tomt där det tidigare stod en övergiven bensinmack i det lilla samhället Åstorp i Skåne, har Acrinova utvecklat den miljöcertifierade bostadsfastigheten Hästhoven med 54 hyreslägenheter, vilket helt förändrat stadsbilden. Det är ett behövligt tillskott i en kommun som sakta men säkert växer.
HYRESFASTIGHETEN AV prefabricerade betongelement är ritad av arkitekt Daniel Månsén som strävat efter generösa ljusinsläpp i en energisnål fastighet – något som inte alltid är enkelt. Lägenheterna i varierad storlek har öppna planlösningar som förbinder kök och vardagsrum, vilket främjar dagsljus och flexibelt boende.
Lägenheterna är försedda med torktumlare och tvättmaskin, vilket besparar spring i tvättstuga, som istället fått ge rum åt en social mötesplats på husets sista våning där man kan sitta utomhus under fina dagar. Tanken är att den gemensamma takterrassen ska kompensera för lägenheter utan balkong, men alla får naturligtvis nyttja den.
– Utsikten är fantastisk och fina dagar kan man se ända bort till Helsingborg. Hyresgästerna får själva förfoga över ytan och vi lägger oss inte i hur de använder den. Det är en takterrass där man kan träffas och umgås utomhus, berättar Stephanie Lilja, hållbarhetsoch marknadsansvarig på företaget.
I ett litet samhälle som Åstorp med några tusen invånare och gator präglade av småstadsliv, är den sociala aspekten speciellt viktig. Närhetsprincipen finns naturligt – var man än bor, är man nära det mesta. Det var en viktig faktor i planeringen av bostadsfastigheten, vilket bland annat reflekteras i den gemensamma ytan.
en minimering av fossila utsläpp, och försörjer därför merparten av sina fastigheter med solceller och bergvärme.
Solcellspaneler har placerats på fastigheten Hästhovens tak för att förse gemensamhetsutrymmen med el, såsom driften av hiss, åtta laddstationer för elbilar, belysning av trapphus och cykelrum, samt el för värmeväxlarens drift. Bergvärmen täcker resten av energiförsörjningen, vilket är en förhållandevis billig lösning. Endast mellan ett till tre procent av Acrinovas bestånd förses med lokal fjärrvärme, vilket är billigt, men det garanterar inte fossilfri el. El- och fjärrvärmeproduktionen står för cirka åtta procent av Sveriges totala utsläpp, vilket motsvarar 4 miljoner ton koldioxid.
– Vårt absoluta mål är noll utsläpp och den bästa lösningen vi kommit fram till är en kombination av bergvärme och solceller. Solcellspaneler kan inte försörja en hel fastighet men täcka drift av bergvärme och gemensamma utrymmen, berättar vd Ulf Wallén.
Acrinova har utvecklat ett starkt hållbarhetstänkande som genomsyrar affärsmodell och strategier. Det innebär att de måste ha full kontroll över hela leverantörskedjan.
Pågatågen förbinder Åstorp med Helsingborg och Landskrona, vilket fungerar bra för pendlare. Acrinova arbetar som regel mot FAKTA
Företaget har ett internt miljöprogram som baseras på Miljöcertifiering Silver som underlag för upphandling och projektering. De har också tagit fram en kravlista som entreprenörer måste följa, men det är fritt fram att välja produkter och material så länge de håller sig inom ramen för miljökraven.
Smarta fasadsystem för nyproduktion och renovering. Kreativa möjligheter för ytor: puts, innovativa färger, glas, tunt tegel. www.sto.se
Hästhoven, nybyggnation av 54 hyreslägenheter, Åstorps kommun
Byggherre: Acrinova
Entreprenör: Kamrata Bygg
Arkitekt: Daniel Månsén
Byggtidstart: 2020
Färdigt: 2023
Hyresgäst: 54 privatbostäder. Lägenheterna förmedlas av boplats Syd
Yta: BTA 5050 kvm, BOA 3822 kvm
I ett industriområde utanför centrala Linköping växer ett nytt logistikcentrum fram, Östra Malmskogen, som klassificeras enligt Miljöbyggnad Silver. Fastigheten består av två byggnader med en sammantagen yta på 4 500 kvadratmeter och fasader av sandwichelement i svartlackerad stålplåt.
AV C. BOLTERBYGGENTREPRENÖREN Wilzéns Bygg AB tar miljöarbete på allvar. Deras hållbarhetsagenda kan delas in i två delar: den första delen är organisatorisk och grundar sig på en ISO standard, BKMA; Byggföretagens kvalitet, miljö och arbetsmiljö som tagits fram av branschorganisationen Byggföretagen.
– Den ger oss en processkarta som vi använder för att hålla oss bemannade både strukturellt och kompetensmässigt. Vi kan med hjälp av den utveckla viktiga rutiner och arbetsprocesser för en sund arbetsmiljö, berättar Joakim Gründer.
Den andra delen grundar sig SGBC:s certifieringssystem Miljöbyggnad. Båda systemen är viktiga verktyg på flera plan, bland annat i framtagandet av bygghandlingar. Drift och förvaltning ingår också i Miljöbyggnad, vilket innebär att man tar fram hållbara rutiner för långsiktig optimering av en byggnads prestanda.
– Vi följer sedan upp vårt arbete med mätningar för att utvärdera huruvida vi levt upp till formella miljökrav, berättar Joakim Gründer.
Certifieringsprocessen styrs i regel av projektledare med ansvar för projekteringen. I det här fallet har Joakim Gründer skött den biten. I arbetet har även en miljösamordnare varit engagerad.
– Som KMA-samordnare har jag en central roll i företaget genom mitt ansvar över att miljösystem efterföljs. Jag har också en stödjande roll i miljöfrågor, berättar Herman Nilsson.
Materialfrågan är central i företagets miljöarbete. Wilzéns Bygg strävar efter att minimera klimatavtrycket från byggnadsgrunder och stomsystem från ett tidigt skede – redan vid klimatberäkningar.
Ett annat sätt att minska klimatavtrycket är att elektrifiera byggprocessen genom eldrivna fordon och maskiner, vilket blir både
billigare och miljövänligare. Miljövänligt material har förstås en självskriven roll.
– Vi använder hållbara material såsom grön betong i byggnadsgrunder trots att det inte räknas in i Miljöbyggnads bedömningssystem. I grön betong återanvänds flygaska – en slaggprodukt från förbränningsprocesser. Klimatavtrycket minskar då upp till 50 procent eftersom flygaskan, som ju är en befintlig produkt, byter ut cement och därmed minskar cementbrytning.
Östra Malmskogen som ska inhysa förvaring, kontor, verkstad och logistikverksamhet blir sålunda en arbetsplats. Sunda arbetsmiljöer ingår i Miljöbyggnads kravlista och Wilzéns Bygg har noggrant följt reglerna, bland annat genom en god akustik med låga decibelnivåer.
Dagsljusreglering är en annan viktig delkomponent där valet av fönster och glaspartier spelar en stor roll för ett behagligt inom husklimat.
Inom ramen för Miljöbyggnad ställs krav på att loggföra byggmaterial enligt Byggvarubedömningen eller likvärdigt för att säkerställa hållbarhets- och miljömål. Byggvarubedömningen är en rikstäckande organisation som samlar in information om byggprodukter på marknaden, vilka sedan bedöms av oberoende kemister och miljöexperter.
Fjärrvärme är huvudsaklig energikälla för de två byggnaderna, som kompletteras med solcellspaneler. Solelen kan fördelas mellan huskropparna. Ett från- och tilluftssystem används för nedkylning och ventilation.
Östra Malmskogen, Linköpings kommun
Byggstart: december 2022
Färdigt: juni 2024
Byggherre: Alta Fastigheter AB
Totalentreprenör: Wilzéns Bygg AB
Arkitekt: Backhans och Ed Arkitekter AB
En vattenfylld märgelgrav och markförstärkningar har varit en utmaning i byggprojektet för betongformföretaget Dokas nya lager- och kontorsanläggning i Väla norr om Helsingborg.
Bilder: Wihlborgs Fastigheter
Nära Väla Centrum i norra Helsingborg uppförs en verksamhetsbyggnad med lager och kontor åt världsledande betongformföretaget Doka.
– Den delen av Helsingborg är väldigt bra för deras logistik i södra Sverige, förklarar projektledare Joakim Hansson på byggherren Wihlborgs Fastigheter.
AV THOMAS ANDERSSON
VÄLA CENTRUM LIGGER i utkanten av Ödåkra ungefär åtta kilometer nordost om centrala Helsingborg.
Det är här – bakom Väla Centrum på en del av den 40 000 kvadratmeter stora fastigheten Snårskogen – som fastighetsbolaget Wihlborgs Fastigheter bygger nya lokaler åt kommande hyresgästen Doka. Detta med hjälp av byggaren och totalentreprenören Servicekuben Väst.
Det handlar om en blivande enplansbyggnad på cirka 13 000 kvadratmeter med en produktions- och lagerdel samt kontorslokaler.
Lagerdelen uppförs på betongplatta med borrplintar som markförstärkning. Ovanpå det betongsockel, plåtsandwichelement och solceller på taket.
– Kontorsdelen byggs med betongplatta, murad stomme och putsad fasad, tillägger Wihlborgs Fastigheters projektledare Joakim Hansson.
I slutet på januari 2023 pågick arbete med installationer och invändigt i kontorsdelen ett nästan färdigt ytskikt.
I lagerhallen var då stommen färdig på ett så gott som tätt hus. Där arbetet fortskred med pappläggning på taket och mark- och VA-arbeten inne i hallen. Bottenplattan var dock ännu inte gjuten.
– Den är inte bärande i den här konstruktionen. Bara borrplintar med förstärkning, som så att säga lever sitt eget liv inne i huset.
Har någon särskild utmaning präglat byggprojektet?
– Vi har haft en hel del frågor och utredningar om markförutsättningarna. Med en märgelgrav ungefär mitt på tomten. Det vill säga ett fyra meter djupt hål med bara vatten. Så vi har varit extremt noggranna med uppbyggnaden av marken.
Marken runt lager- och kontorsbyggnaden har exempelvis gjorts hårdare med förstärkt asfalt.
Nybyggnationen för den kommande hyresgästen Doka ockuperar bara en del av fastigheten Snårskogen. Därför kan fastighetsutvecklaren Wihlborgs Fastigheter erbjuda fler hyresgäster liknande verksamhetslokaler i ett för södra Sverige utmärkt logistiskt läge strax norr om Helsingborg.
– Vi har tre lotter till att bygga på.
FAKTA
Nybyggnad lager, kontor, Väla, Helsingborg
Byggherre: Wihlborgs Fastigheter
Totalentreprenör: Servicekuben AB
Arkitekt: Extend Arkitekter Helsingborg AB
Kostnad: 60 Mkr
Strax utanför Värnamo har Nivika Fastigheter AB utvecklat en ny logistikanläggning som blir PostNords nya knutpunkt i trakten. Det är den första kommersiella byggnaden som fastighetsbolaget utvecklat enligt Miljöbyggnad Silver.
AV REDAKTIONEN
DEN NYA FASTIGHETEN har en BYA på 1900 kvadratmeter och omfattar både produktions- och kontorsytor. Där finns bland annat en produktionsavdelning för sortering av brev och paket, en logistikavdelning, samt en kontorsdel för trafikplanerare.
Postutdelningen ska fortsättningsvis ombesörjas av PostNord med ungefär 60 brevbärare och chaufförer som kommer att utgå från den nya anläggningen.
Logistikanläggningen som försetts med bergvärme och solcellspaneler, har en energiförbrukning och miljöprestanda i linje med Miljöbyggnad Silver. Nivikas tekniska förvaltning arbetar ständigt med att energioptimera sina fastigheter med hjälp av olika system för bland annat solcellsproduktion, övervakning av ventilation samt värmesystem.
– Vi är uppkopplade mot alla nya fastigheter som vi äger och förvaltar och kan därför läsa av viktig data såsom energiförbrukning, inomhustemperatur och ventilation. Utifrån underlag i realtid kan vi enkelt göra energioptimerade åtgärder, berättar Emmie Nilsson.
Emmie Nilsson arbetar som projektledare på Nivika Fastigheter och har ansvarat för projektet tillsammans med totalentreprenören Finnvedens Bygg AB. Miljöstrategier har varit viktiga, där samarbeten varit centralt för att klara Miljöbyggnad Silvers miljökrav.
– Vi har haft ett bra samarbete för att bygga i linje med Miljöbyggnad Silver.
Fastigheten är uppförd enligt Miljöbyggnad Silver och kommer i ett första skede inte att certifieras. Det har dock varit ett viktigt mål att bygga enligt certifieringsverktygets miljökrav. Sedan 2020 bygger Nivika samtliga nyproducerade bostäder enligt den standarden.
PostNord, med lång erfarenhet av logistikbyggnader, har med tiden utvecklat ett tydligt rumsprogram som är utförligt specificerat i likhet med AMA.
Byggnaden består av en stålstomme med fasader i antracitgrå sandwichpaneler som har högt isolervärde och brandsäkerhet.
Anläggningens interiör är byggd enligt Nivika standard som baseras på långsiktig förvaltning såsom fönsterbänkar i sten och golv som är lagda med ekparkett. Det genererar en högre trivselfaktor och dessutom är det förstås högre livslängd på kvalitetsmaterial.
– Vi vill använda material med bra kvalitet och livslängd, berättar Emmie Nilsson vidare.
Samarbetet mellan PostNord och Nivika har förflutit väl.
– PostNord är en viktig hyresgäst för Nivika och med den nya logistikanläggningen stärks relationen där vi tillsammans tar fram en modern byggnad som möter framtidens krav på transporter, flexibilitet och effektivitet, berättar Niclas Bergman, vd på Nivika.
FAKTA
Ny logistikanläggning för PostNord, Värnamo
Byggstart: februari 2022
Färdigt: mars 2023
Byggherre: Nivika Fastigheter AB
Totalentreprenör: Finnvedens Bygg AB
Arkitekt: PostNord eget koncept
Nyligen har Basta lanserat sin hemsida med helt ny layout och ett omarbetat enhetligt kriteriedokument. Att söka information i Basta, göra produktval och lägga upp i projektets loggbok, är nu ännu enklare än tidigare. Nya Basta underlättar också för leverantörerna när de registrerar sina produkter i systemet.
VISIONEN HOS BASTA är att bygg- och anläggningsprodukter ska vara fria från farliga ämnen, vara baserade på förnybara resurser och vara cirkulära. Missionen för Basta är att stötta bygg- och anläggningsbranschens hållbarhetsarbete genom att definiera krav, sprida
kunskap samt tillgängliggöra information och verktyg som underlättar medvetna produktval.
– Vid omarbetningen av hemsidan och kriteriedokumentet har vi tagit avstamp i visionen och missionen. Allt för att tillgängliggöra >>
“Hemsidan och kriteriedokumentet är nu mycket pedagogiska och lättarbetade. De har helt ny design och vi har disponerat innehållet väldigt tydligt, samt lagt till flera smidiga funktioner.
/Pehr Hård, vd, BASTAonline
Bild: Christin Philipson
information och att denna ska vara lätt att hitta. Informationen är öppen och fri, via webbsidan och genom API, berättar Pehr Hård, vd för BASTAonline AB.
Det måste påpekas att den nya versionen inte innebär att några kriterier har tillkommit, tagits bort eller att kriterier har skärpts. Men allt har blivit tydligare, mer pedagogiskt och konsekvent, med överensstämmelse av hur informationen presenteras på artikelsidorna och hur kriteriedokumentet är uppställt. Kriteriebeskrivningarna var tidigare fördelade i flera dokument.
Basta kan sägas bestå av tre verktyg:
• Offentlig sökfunktion
• Loggbokstjänst
• Öppet API, för export och import av information, exempelvis artiklar
Nytt i Basta är Artikelsidor. Tidigare när man sökte och hittade en artikel öppnades en Pop Up-ruta. Nu har varje artikel sin egen
sida, med egen URL, som är lätt att referera och länka till. Sidan är också tillgänglig via QR-kod.
Artiklar hittas genom fritextsökning, artikelnummer eller GTIN. I förekommande fall RSK-nummer.
Artikelsidan visar betyg (BASTA, BETA etc.) och hur många av de 35 obligatoriska kriterierna som klaras, eventuellt vilka som inte klaras. Det senare underlättar för den som behöver göra avvikelsehantering i sitt byggprojekt, dvs. motivera val av produkt som inte klarar BASTA eller BETA.
Många användare nöjer sig kanske med att se på betyget, medan andra vill tränga djupare, vilket möjliggörs genom att Artikelsidan visar detaljerad information om kriterieuppfyllnaden, där de obligatoriska kriterierna alltid handlar om hälso- och miljöfarlighet.
Via Artikelsidan finns möjlighet att se eBVD:er och gå till underliggande dokument såsom EPD:er. Artikelsidan visar också de valfria kriterierna cirkularitet, förnybarhet,
miljöeffekter, emissioner och tester. Sidan visar också (i relevanta fall) kriterieuppfyllnadens relation till Trafikverkets krav samt certifieringssystemen Miljöbyggnad och BREEAM.
En helt ny funktion på webbplatsen är Företagssida. Det går att välja ett av de 490 företagen som för närvarande har artiklar i Basta, och se företagsinformation, företagets registrerade artiklar och artikelinformation. Vid visning av artiklar finns alla filtreringsmöjligheter.
En av styrkorna med Basta är att det går att skapa en loggbok för ditt projekt och efterhand lägga in produktvalen i denna. Även loggboken har redigerats om för att följa den nya strukturen på webbplatsen och i kriteriedokumentet. Från loggboken finns länkar till Artikelsidorna.
För att loggboken så småningom ska bli komplett (när ditt byggprojekt är klart) går
det att lägga in mängd av respektive produkt samt dess position i byggnaden. Positionen anges i en mappstruktur. Om du har en 3D-modell av byggnaden går det att exportera loggboken dit.
För klimatkalkyl tillhandahåller Basta en mall som möjliggör export till BM, som är byggsektorns miljöberäkningsverktyg.
Systemets API ger bland annat möjlighet för leverantörer att länka sina produktkataloger till Basta. Man kommer att bygga ut möjligheter att länka till Artikelsidorna, ge mer detaljerade data om kriterieuppfyllnad inom samtliga kriterieområden och ge upplysningar om kopplingar till byggnadscertifieringar.
Även tillämpningarna med API är öppna och kostnadsfria.
Det är leverantörerna av byggprodukterna som har ansvaret för att ta fram underlag för bedömningarna av sina artiklar. Leverantörerna måste givetvis uppfylla kompetenskrav. Basta gör revisioner av företagen där bland annat detta kontrolleras.
Basta baseras på krav enligt EU:s
förordningar CLP och REACH samt svenska Kemikalieinspektionens PRIO-verktyg. När skärpningar görs i hälso- och miljökraven, har företagen 6 månader på sig att uppdatera sina bedömningar och omregistrera berörda produkter.
Basta tillhandahåller mallar för registrering av produkter och även detta arbete underlättas med nya versionen av Basta. Det är enklare än tidigare att exempelvis exportera ett tusental artiklar in i Bastas system.
För taxonomin
Basta har tillsammans med Byggvarubedömningen och SundaHus tagit initiativ till en branschanpassning av taxonomin för Sverige. Hur detta ska hanteras i detalj är inte klart. Ännu har inte EU kommit med de tekniska granskningskriterierna för samtliga miljöområden. När de väl kommer blir det viktigt med en samsyn i byggbranschen.
– Många av våra kriterier som gäller hälso- och miljöfarlighet berörs i taxonomin. Tänkbart är att vi så småningom på Artikelsidorna lägger till en kolumn där relationen till EU-taxonomin redovisas på ungefär samma sätt som relationen till kraven i Miljöbyggnad respektive i BREEAM,
MILJÖCERTIFIERING AV byggnader har stor betydelse för att minska våra fastigheters påverkan på miljön. När systemen skapats har det gjorts med syftet att skapa och utveckla fastigheter som ska minska miljöpåverkan och vara klimatsmarta.
Miljöcertifieringssystemen bedömer till största del hur byggnaden presterar, och inte lika mycket välmående och hälsan för de som brukar den. International WELL Building Institute insåg att ett separat system som fokuserar på människan behövdes och skapade 2014 hälsocertifieringssystemet WELL Building Standard. WELL är ett certifieringssystem för byggnader med målet att sätta människan och miljön i fokus.
Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Sweco och syftet är att undersöka hur man kan gå till väga för att certifiera en befintlig byggnad med WELL, samt om och hur WELL skiljer sig mot de andra certifieringssystemen. Metoden i studien är
intervjuer med representanter från näringslivet och en direkt observation. En litteraturstudie har genomförts om WELL och andra system som används i Sverige. Med hjälp av detta har ett resultat tagits fram som kan hjälpa företag och fastighetsägare förstå vad WELL innebär och hur det kan användas på befintliga byggnader.
Av de totalt 11 indikatorer som finns i WELL, antas fem indikatorer vara enklare att uppnå och två vara svårare att uppnå. I de resterande fyra finns det både lätta och svåra indikatorer att ta poäng i. Slutsatsen av studien är att det viktigaste är att kontrollera byggnadens HVAC-prestanda, för att veta hur man ska gå till väga med de utmanande indikatorerna.
Tiden är den största skillnaden i förvaltningen mellan WELL och andra certifieringssystem, vilket beror på två faktorer; årliga
uppföljningar och bristande kunskap. Slutsatsen som kan dras är att det främst beror på WELL:s 24 obligatoriska krav, där ett flertal ska redovisas och rapporteras varje år. Studien visar även att en svensk version av WELL inte kommer att konstrueras inom den närmaste framtiden.
Referens:
Hälsocertifieringssystemet WELL. Examensarbete av Johan Hamberg och Emelie Isaksson. Uppsala universitet, Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik. 2022.
Johan Hamberg och Emelie Isaksson genomförde examensarbetet som sista moment i det treåriga Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Uppsala universitet. Handledare var Marcus Nystrand, vid den tiden hos Sweco. Johan Hamberg arbetar nu med projekt- och byggledning hos AFRY och Emelie Isaksson som VVS-konsult på Helenius Ingenjörsbyrå.
i befintlig kontorsbyggnad
AV JOHAN HAMBERG & EMELIE ISAKSSONExamensarbetarna Johan Hamberg och Emelie Isaksson har bland annat jämfört WELL med andra certifieringssystem.
Först kom elbilarna. Sedan kom ellastbilarna.
Nu kommer elflygplan, vätgasdrivna bussar, nätanslutna grävmaskiner och helt nya segelfartyg. Varje dag händer det nya saker.
eComExpo är den enda mässan för allt som har med fossilfria transporter att göra. Vare sig du kör, köper, säljer, beställer, utvecklar eller bara funderar.
Den 27–28 september är det dags. Stockholm, Scandinavian XPO.
Vi är en solenergikoncern med fokus på alla delar som en fastighet, byggnad eller ett markområde behöver för att möta den gröna omställningen.
Vi framtidssäkrar och transformerar Sveriges fastighetsbestånd med kunskap, ambitioner och stark tro på det vi gör. Det som driver oss är vår tids viktigaste fråga, att minska vårt klimatavtryck och öka andelen grön energi.
För att lyckas åstadkomma förändring har vi tjänster för att hjälpa markägare, villaägare, offentlig sektor, bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare att ta steget mot hållbara lösningar.
Vi integrerar solen i vardagen, följ med oss på resan.
www.soltechenergy.com
