Miljöcertifieringar och Bedömningssystem
EU-TAXONOMIN
OCH CERTIFIERINGAR motverkar ”grönmålning”
NY VERSION AV SVANEN – kraven skärps i linje med omvärldens strängare syn på miljö och hälsa
KVARTERET
POOLEN
– bastant fastighet med skön kroppsform
Vattenfalls tidigare vd GÅR I SPETSEN FÖR SOLENERGI
ZEPPELIN BYGGER HUVUDKONTOR i Airport City Göteborg
– CERTIFIERAS MED BÅDE LEED OCH WELL
Du känner väl till att brandklass är en sak medan bruksklass en helt annan. Brandklassen är inte beroende av bruksklassen, men bruksklassen har en direkt koppling till brandklassens långtidsbeständighet även om antal år inte definieras.
Byggandet av bostäder i massivträ eller byggnader med träfasad växer stadigt och trenden är densamma över hela Europa. I takt med ökad användning av träpanel som fasadbeklädnad kommer frågor som monteringsförhållanden, brandklass och beständighet upp på bordet. Det senare, det vill säga beständighet, är en frågeställning som skapar stor förvirring då standarden är relativt ny i Europa även om begreppet varit känt i Storbritannien och USA i ett halvt sekel.
Beständighet har en direkt koppling till produktens brandklass sett till användningsområde, men tvärtom är prestandakravet för att uppnå en brandklass inte kopplad mot bruksklass. Det är alltså helt möjligt att uppnå en brandklass exempelvis fasadbeklädnad enligt SP-Fire 105 utan beständiga egenskaper.
Att upphandla brandimpregnerat trä är ett stort ansvar och det viktigt att inköpare har tillräcklig kunskap att bedöma om produktens brandskyddsmedel uppfyller lämplighetskravet att använda i exteriör miljö.
“Här ser vi en tydlig trend att upphandling oftast sker mot en specifik brandklass, inte kombinationen av brandklass och bruksklass, berättar Thomas Bengtsson, VD Woodsafe Timber Protection”
Typgodkännandebevis underlättar för inköpare. Det finns egentligen bara ett sätt som är tillräckligt enkelt att tillämpa i valet av brandimpregnerat trä och det är typgodkännandebevis! Detta dokument utfärdas av oberoende certifieringsorgan och är ett bevis att brandskyddsmedlet som träprodukten behandlats med uppfyller bruksklasstandarden EN16755 INT1, INT2 samt EXT. Typgodkänd fasadbeklädnad med SP-Fire 105 godkända egenskaper har alltid godkänd bruksklass.
Utöver godkända egenskaper intygar typgodkännandebeviset att produkten uppfyller kraven i 8 kap, 4§ 2 och 3PBL: ekonomisk rimlig livslängd 2:2, emissioner 6:21 enligt Boverkets BBR.
Låt oss förklara mer om bruksklassens betydelse. Brandimpregnering innebär att träprodukten tillhörs brandhämmande ämnen, i klartext kemikalier. Dessa ämnen har alla som syfte att förbättra träets reaktion mot brand oavsett användningsområde. Det som skiljer olika brandskyddsmedel från varandra är bland annat hygroskopiska egenskaper vilket innebär att vissa ämnen absorberar fukt från omgivningen som aktivt bidrar till att träpanelen bryts ned men också att brandskyddsmedlet löses upp och lakas ut från träpanelen.
En annan aspekt är ökad risk för mögelpåväxt om brandskyddsmedlet har egenskaper som ger näring till mögelpåväxt. I bruksklassen finns INT1 och INT2 som definierar om produkten uppfyller kraven för hygroskopiska egenskaper, men dessa är för interiör applikation, inte exteriör. Därför är det viktigt att känna till och förstå skillnaden mellan olika brandskyddsmedel för impregnering.
I denna debattartikel berättar vi för varför brandimpregnerat trä som inte uppfyller bruksklasskraven inte är ett grönt alternativ!
Viktigt att förstå skillnaden mellan olika system
Bara för att en produkt har godkända bruksklass egenskaper innebär inte att det är fritt att välja mellan om produkten skall vara omålad eller målad. Det handlar helt enkelt om en panel är godkänd målad, då skall den målas. Svårare än så är det inte.
Däremot om produkten har godkända egenskaper utan ytbehandling så kan den användas med infärgning eller täckande färg förutsatt att brandklassen uppfylls.
Bild 1 visar en brandimpregnerad träpanel med godkända bruksklass egenskaper för exteriör montering utan krav på täckande målning.
Bild 2 visar en brandimpregnerad träpanel utan godkända bruksklass egenskaper. Bilden visar tydliga spår där brandskyddsmedlet urlakats på grund av hygroskopiska egenskaper.
Bild 3 visar en brandimpregnerad träpanel utan godkända bruksklassegenskaper. Bilden visar tydliga spår av mögelpåväxt orsakat av konstant fuktupptagning.
Bild 4 visar en brandimpregnerad träpanel med godkända bruksklass egenskaper för exteriör miljö. Godkännandet gäller med krav på täckande målning.
Bild 5 visar en brandimpregnerad träpanel med godkända bruksklass egenskaper för exteriör miljö med krav på ytbehandling.
Bild 6 visar en brandimpregnerad träpanel utan godkända bruksklassegenskaper för exteriör miljö. Kombinationen av hygroskopiska egenskaper med konstant fukt i träpanelen så syns både urlakning som vita fält och träsvamp som gulaktig beläggning.
Ett växande problem är att allt fler inköpare stödjer sina beslut på dokument som inte är tredjepart utställda, det vill säga, utfärdande av ackrediterat institut samt att kunskapen om grundläggande skillnad mellan olika system och lämplighet för aktuell applikation saknas.
Vad lär vi oss av dessa exempel?
Även om bruksklasstandarden inte sätter fingret på brandskyddets livslängd så är vi helt övertygade över att det borde vara en självklarhet att kräva att produkten måste uppfylla bruksklass kraven enligt EN16755 EXT där egenskaperna skall vara
fastställda av tredjepart ackrediterat organ. Men tyvärr är så inte fallet, det används i allt större omfattning produkter som inte har godkända bruksklass egenskaper för applikationen och det måste branschen ta ansvar för att rätta till, säger Thomas Bengtsson, VD Woodsafe Timber Protection AB.
4 Innehåll
5 Ledare / Stoppa Grönmålning!
6 Nyheter
13 Containrar får förlängt liv – by för konst, kultur och småföretag
17 Personsäkerhet och säkerhet för fastigheternas utrustning allt viktigare
18 ”Forskaren” certifieras med både LEED och WELL
22 Innovationstäta Rosendal växer så det knakar
24 Logistikanläggning blir Plusenergihus – producerar mer energi än det förbrukar
26 EU-Taxanomin och certifieringar motverkar ”grönmålning”
30 STENI – fasadskivor med livslängd för återbruk
31 Ny version av Svanen – kraven skärps i linje med omvärldens strängare syn på miljö och hälsa
34 SGBC lanserar BREEAM-SE V6.0 – fokus på EU-taxonomikrav och minskad klimatpåverkan
36 Ryds Glas vill bygga framtidens gröna glasmästeri
37 Helt ny version av Miljöbyggnad
38 Grönområden allt viktigare för att bekämpa klimatförändringarna
40 1 000 nya bostäder i samspel med naturen i Bunkeflostrand
41 Uttjänta tak återvinns till nytt tätskikt
42 Bra klimatval redan i kostnadskalkylen
43 Svårt med klimatdeklarationen? – råd, hjälp och digitala verktyg finns
47 Hållbarhetstänk präglar Riksbyggen på Masthuggskajen
50 Svensk Solenergi storsatsar 2023 för att främja den svenska solenergibranschen
51 KP ENERGY möjliggör hållbar tillväxt inom förnybara energilösningar
54 Trefalt mer solenergi på fyra år
55 Ny utgåva av Sveriges mest sålda solbok
56 Stort fokus på solenergi i Eksta Bostads vårdbygge
58 Vattenfalls tidigare vd går i spetsen för solenergi
60 Tysslingebolagen växer inom byggavfallsåterbruk
61 Centrum för cirkulärt byggande CCBUILD – stöder återbruk i både liten och stor skala
64 De cirkulära lösningarna ökar i Göteborgs fastighetsvärld
65 Fyra nya guider för återbruk / CCBUILD – dotterbolag till IVL
66 Sankt Kors i Linköping bygger sitt första hus i trä
68 Integrerad energilösning från Energy Machines – nyckeln till enastående energiprestanda
69 Integrerad geoenergilösning för Domstolsverket i Jönköping
72 Domstolsverket Linköping – energi sparas med behovsstyrd ventilation
74 Grön, kostnadseffektiv och framtidssäkrad avfallshantering från Envac
75 Druvefors utvecklas – miljöcertifierade bostäder och lokaler
77 Brandstation i Midsommarkransen förvandlad till skola
78 Hemsö spänner bågen högre för energiprestanda och mot legionella
79 Dahl Bålsta – ytterligare logistikanläggning i Bålsta
80 Kontorshus i Örebro tidigt att bli NollCO2-certifierat
82 Stuveriet erhåller högsta nivån i global hållbarhetscertifiering
83 Solna Stad löste sitt badhusbehov elegant
84 Kvarteret Poolen – bastant fastighet med skön kroppsform
86 Studentbostäder i Karlstad med höga krav på miljön
88 Nya Kvibergshuset – funkis i ny grön tappning
90 OBOS Nya Hem – premiärprojekt i Sollentuna
92 Triple Zero – skarpast möjliga CO2-mål
95 HSB Brf Kalk – suveränt läge vid gamla kalkbrottet i Limhamn
96 Nya Tingvallaskolan – allt från förskola till nionde klass
98 Electrolux använder tre certifieringssystem – Greenhouse Sthlm
100 Zeppelin bygger huvudkontor i Airport City Göteborg
102 Castellums kontorshus tar synlig plats i Nyhamnen
105 Campus USÖ i Örebro byggs ut för läkarlinjen
108 Axfood och Dagab – gigantisk logistikanläggning i Bålsta
110 Aros Bostadsutveckling använder Svanen för certifiering i Fabriksparken
112 Fullbyggt kluster i Arlandastad
114 Kontorsbyggnad med starkt industriellt uttryck
116 Kontorshus med stort intryck men litet avtryck
117 Från Gäddan till Makrillen – Citadellsgymnasiet i Malmö får ny skolbyggnad
119 Skånsk Fönstermiljö – komplett leverantör av solskydd
120 Nytt LSS-boende i Karlstad med miljö- och säkerhetskrav
122 Scandicgroup – den självklara partnern
123 BREEAM-certifierat studentboende på Hisingen
124 Sveafastigheter – full koll på klimatpåverkan från Näckrosen
126 Gottorp i Malmö – hållbarhetsprogram certifierat med Citylab
128 Mörrums nya skola med plåt, trä och nydanande arkitektur
130 Castellum-projekt med mycket långt drivet återbruk
UTGIVARE:
Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm
Besöksadress: Sveavägen 159
Växel: 08-501 08 71
ANSVARIG UTGIVARE/CHEFREDAKTÖR: Jan Åström jan.astrom@storkom.se
REDAKTÖR: Kjell-Arne Larsson
REDAKTION: Gösta Löfström
ART DIRECTOR:
Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se
MARKNAD: Noah Åström Marin noah@storkom.se
TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2023
NORDIC CONSUMER Sustainability Index 2022 visade att endast 22 procent av de tillfrågade litade på marknadsföring som använder argument som ”miljövänlig”, ”hållbar” eller ”klimatneutral”.
Och ännu färre – 18 procent – litade på att företagens egna märkningar utgör bra val för miljön.
Skepsisen är befogad. På marknaden vimlar det av produkter som är ”miljömärkta” på olika sätt och försetts med ”gröna epitet”.
Den aktuella undersökningen gällde vanliga konsumenter, men likartade mönster återfinns nog inom bygg- och fastighetsbranschen.
I detta nummer av Grönt Samhällsbyggande tar vi bland annat upp SGBC:s syn på grönmålning (Greenwashing) och hur det kan motverkas.
Byggvarubedömningen och SundaHus drar sitt strå till stacken.
EU:s taxonomi ska hjälpa investerare att satsa på företag och projekt som är hållbara. Tekniska granskningskriterier kommer att användas för att utvärdera vad som är hållbart och inte. I och med detta kommer grönmålande företag och grönmålade projekt att väljas bort.
Förutom taxonomin har EU flera regelverk på gång för att stävja grönmålning, framförallt ett förbud mot märkning som inte grundas på tredjepartscertifiering eller är utfärdad av myndigheter.
Trycksak 3041 0417
OMSLAGSBILD: Forskaren - Stockholms nya Life Science center. Bild: Vectura & 3XN
FÖLJ OSS PÅ: www.grontsamhallsbyggande.se www.issuu.com
Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.
ISSN: 2004-3856
Att använda ett system med tredjepartscertifiering är ett bra alternativ för bygg, anläggning och fastighetsförvaltning.
Den aktuella undersökningen visade att 61 procent litar på produkter med oberoende tredjepartscertifieringar. Även Svanen, Basta,
Även om tumskruvarna nu dras åt gäller det att även fortsättningsvis vara observant inför uttryck som ”grön”, ”ekologisk”, ”biologisk” med flera attribut som försöker få tjänster, produkter och byggnationer att framstå som miljövänliga utan att leva upp till det. Så fortsätt stoppa grönmålning!
God läsning!
Grönt Samhällsbyggande
Jan
ELITFÖNSTER PRESENTERAR tillsammans med sitt servicekoncept ”Elitfönster På Plats” möjligheten att göra ett fönsterbyte där hela fönster återvinns och glaset görs till nytt fönsterglas. Det är första gången som konsumenten erbjuds att återvinna kompletta fönster.
Elitfönster På Plats är ett servicekoncept från Elitfönster, som erbjuder en helhetslösning för fönsterbyten. Tack vare konceptet är möjligheten att återvinna de gamla fönstren nästintill optimala. När kundens nya fönster monteras samlas de gamla in
och återvinns av Ragn-Sells. Därefter blir de till nya fönsterrutor. Även övrigt material i fönstren återvinns, till exempel listverk, plåt och trä. Under innevarande år lanseras erbjudandet om cirkulära fönsterbyten till alla Elitfönster På Plats kunder.
Företagets vd Jonas Hernborg ser detta som en viktig del i Elitfönsters satsning på energieffektivisering:
– Jag ser mycket positivt på den cirkulära utvecklingen där vi med våra redan energisnåla produkter kan bidra ytterligare till ökad energieffektivisering.
FASTIGHETSUTVECKLINGSPROJEKTET Hangar 5 i Brommastaden har miljöcertifierats enligt BREEAM, vilket innebär att fastigheten lever upp till höga krav på bland annat energiprestanda, god ventilation och minskad resursanvändning.
Kontors- och hotelldelen uppnår högsta nivå Outstanding, och handelsdelen i fastigheten uppnår Excellent.
Byggnaden har erhållit certifieringen bland annat genom ett aktivt klimatanpassningsarbete. Exempelvis uppsamling och rening av dagvatten, vilket minskar risken för översvämningar och säkerställer att endast rent vatten släpps ut i naturen, samt tillskapande av grönytor som ger förbättrad biodiversitet samtidigt som det bidrar till trivsel och välmående.
MITT I HJÄRTAT av Stadsdel Norr bygger NP3 effektiva, hållbara och moderna kontorslokaler. Heat Restauranger och Jämtkraft är de första hyresgästerna på området. Det finns stor möjlighet för hyresgästerna att vara med och påverka både planlösning och materialval.
– I Hus C har ni möjlighet till fantastisk utsikt över området och med franska balkonger vid lunchytan finner ni känslan av både ute och inne, säger Tove Wahlén, affärsansvarig på NP3.
Byggnaderna ska certifieras enligt LEED. Man har även ett krav som säger att man ska ligga på 25 procent under vad Boverkets krav är på energi.
Tillträde är beräknat till början av 2024.
om BREEAM-certifierad fastighet
FABEGE HAR TECKNAT tre hyresavtal omfattande 3 761 kvadratmeter i fastigheten Sliparen 2 i Solna Business Park.
HSB hyr 2 601 kvadratmeter kontorsyta, Coor hyr 947 kvadratmeter konferensyta och Nordrest hyr 213 kvadratmeter caféyta.
Samtliga avtal löper på 5 år och har beräknat tillträde under tredje kvartalet 2023.
Solna Business Park är en plats för näringsliv och starka varumärken. Arkitekturen har bibehållen industrikaraktär och stadsutvecklingen sker primärt genom förädling av befintligt bestånd.
Sliparen 2 är miljöcertifierad enligt BREEAM In-Use på nivå Excellent.
Elitfönster första fönstertillverkaren att erbjudaElitfönster erbjuder cirkulära fönsterbyten till alla ”Elitfönster På Plats” kunder. Bild: Elitfönster Sliparen 2 utvecklas under konceptnamnet Scenen och kommer att bli en samlingsplats som främjar möten och upplevelser genom ett noga utvalt serviceerbjudande. I Sverige är det endast nio nybyggnationer som har uppnått nivå Outstanding i BREEAM. Bild: Anders Bobert
Södra ska bidra till att utveckla hållbara logistiklösningar och smarta transportflöden.
I ETT SNABBT växande Skellefteå ska området Hammarängen Skellefteå Södra bidra till att utveckla hållbara logistiklösningar och smarta transportflöden.
Här skapas förutsättningar för en helt ny logistikhubb, med både branschledande hållbarhetsarbete och optimal geografisk placering precis intill E4:an. Projektet certifieras med BREEAM Infrastructure.
– BREEAM-certifieringen är bra eftersom den bland annat ställer krav på oss att utreda och dokumentera ännu bättre. Vi tjänar mycket på att ta den loopen inför beslut, eftersom man då kommer på nya saker som man kanske inte har tänkt på tidigare. Dessutom underlättar det vår strukturerade
hållbarhetsstyrning och gör att vi kan nå våra mål, säger Martin Lundholm, projektingenjör och hållbarhetssamordnare på Skanska.
Målsättningen är att Hammarängen Skellefteå Södra ska vara en hållbar logistikhubb även under drift. Martin Lundholm berättar:
– Det är bra att logistikhubben byggs hållbart, men det ska inte sluta där. Förhoppningen är att det kan skapas en community bland företagen. Det kan exempelvis handla om alltifrån samarbeten kring gräsklippning, avfallsåtervinning och snöskottning, till gemensamma bilpooler och vaktmästare. Den ambitionen har vi velat skapa förutsättningar för.
certifierar Munin NXT i Uppsala
BONNIER FASTIGHETER fortsätter utvecklingen av kvarteret Munin och välkomnar ytterligare hyresgäster i den nya kontorsbyggnaden Munin NXT. Byggkoncernen Serneke flyttade in här i mars 2023.
Med hållbarhet i fokus har Bonnier Fastigheter skapat 3 600 kvadratmeter kontor i Munin NXT. Byggnaden utvecklas energieffektivt med material som minskar direkta och indirekta miljöavtryck. Byggnaden certifieras enligt BREEAM nivå Excellent. Det befintliga Muninhuset har fått ett lyft med gemensamma inbjudande miljöer och mötesplatser både inomhus och utomhus.
För Serneke Uppsala innebär flytten en
på ett av Malmös största solcellstak
FASTIGHETSBOLAGET MILEWAY och energiföretaget Luma Energy bygger nu en av Malmös största solcellsanläggningar på tak.
Anläggningen får 3 586 kvadratmeter solceller på totalt 598 kW. Arbetet ska vara klart i slutet av februari 2023.
I samband med installationen får byggnaden också en BREEAM-certifiering och man ser över energibesparande åtgärder i fastigheten.
har avtal med Platzer och Bockasjö om logistikanläggning
nystart med nya moderna lokaler anpassade efter verksamhetens behov.
Som hyresgäst hos Bonnier Fastigheter har Serneke tillgång till omfattande service via Bonnier Fastigheter Business Center som tillhandahåller bemannad reception, gemensamma konferens- och mötesrum, samt Drop In-kontor i både Uppsala och centrala Stockholm.
HYRESAVTALET LÖPER över 10 år med grön bilaga. Byggnaden kommer att ha miljöcertifikat enligt BREEAM-SE Excellent och solcellsanläggning på 500 kW.
Inflyttning beräknas ske nu under våren. Sörred Logistikpark har ett attraktivt läge på Hisingen i Göteborg, bara minuter från Göteborgs hamn, fordonsindustrierna och de stora motorlederna.
Den energieffektiva byggnaden är på totalt 43 000 kvadratmeter, där Schenker Logistics etablerar sig på 30 000 kvadratmeter.
KRAVEN FÖR fastigheter är högt ställda men för interiören finns knappt några krav alls. Det råder en brist på tillgång till relevant information för att kontrollera en miljöpåverkan från inredningsprojekt.
Med Hållbar interiörs digitala verktyg kommer användaren att få miljöfakta kopplat till en inredning och därmed lättare kunna avgöra vilka beslut som är hållbara och inte.
Det digitala verktyget Hint guidar användaren genom en process där hållbarheten i en lokal tydliggörs steg för steg. Redan nu erbjuds alla att testa hur det kan komma att fungera. Med enkla fakta och snabba klick får du en första hållbarhetsprogos för just din lokal.
För dig som står inför en lokalförändring eller kanske funderar på att certifiera en redan befintlig lokal är det viktigt att göra miljömedvetna val tidig i processen. Det är då du kan påverka resultat i rätt riktning mest!
Källa: Indicum inredningsarkitekter
SWEDEN GREEN Building Council erbjuder marknadens största kursutbud inom miljöcertifiering.
De flesta av SGBC:s utbildningar går att skräddarsy efter behov och intresset för dessa företagsanpassade utbildningar ökar.
Vad innebär en företagsanpassad utbildning hos SGBC?
När SGBC skapar en företagsanpassad utbildning skräddarsys de ordinarie, öppna utbildningar som du hittar på SGBC:s hemsida, efter en särskild verksamhets behov. Kurserna går att genomföra antingen digitalt eller på plats. Om ett företag önskar att utbildningen ska genomföras på plats kommer en av SGBC:s kursledare dit och håller utbildningen i deras lokaler. De som väljer en företagsanpassad utbildning vill ofta att utbildningen genomförs på plats. På SGBC:s öppna utbildningar däremot brukar det vara stor efterfrågan på digital utbildning.
Vilka är fördelarna med företagsanpassade utbildningar?
Antingen har man väldigt många på företaget som man vill utbilda och då är det ekonomisk fördelaktigt att boka en företagsutbildning jämfört med att boka styckvis då SGBC utgår från fasta priser – inte att förglömma att SGBC:s medlemmar har 20 procent på alla utbildningar. Men sedan kan det vara så att man har en nischad bransch och vill ge sina medarbetare möjligheten att ställa frågor som är väldigt specifika för deras utmaningar. Det kan vara svårt vid ett öppet tillfälle, om kursen har 20 deltagare från 20 olika industrier, att hinna prata i detalj kring just det företagets frågor och utmaningar.
Vad beror det ökade intresset för företagsanpassade utbildningar på?
Framför allt att företag ser fördelar med att inte utbilda bara medarbetare inom vissa yrkeskategorier på företaget, utan i stället
utbilda alla i kedjan – det vinner man mycket på. Det är lättare att hitta små, men många förbättringar som bidrar till en mycket bättre certifiering genom att låta flera medarbetare på företaget bredda sin kompetens.
Ge några exempel på vilka företagsanpassade utbildningar SGBC erbjuder?
Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift är två av de absolut vanligaste företagsanpassade utbildningarna. SGBC ser ett ökat intresse för det relativt nya systemet Miljöbyggnad iDrift för att börja certifiera i det befintliga beståndet. Sedan har man Citylab som handlar om hållbar stadsutveckling. Där arbetar hela kommuner med certifieringen och därför är det viktigt att många har kompetens i vad den innebär. Dessutom har SGBC ett flertal duktiga och kompetenta kursledare som kan ordna mer allmänna utbildningar inom hållbar samhällsbyggnad, såsom dagsljus, livscykelanalyser och återbruk.
I STADSDELEN Gårda i Göteborg står landmärket Gårda Vesta. Den roströda kontorsbyggnaden tar med sin rusticerade stålfasad och sina stora glaspartier fasta på områdets industrihistoria och tegelhus, medan insidan rymmer framtidens arbetsplats, som sätter användarnas välmående i första rummet.
Byggnaden är certifierad för det hållbara arbetslivet. Utöver miljöcertifieringen BREEAM i nivån Excellent, certifieras Gårda Vesta med WELL. Därmed uppfylls kriterierna för en hälsosam arbetsplats vad gäller bland annat luftkvalitet, rörelse, material, gemenskap och sinne.
Ett medel för att möta kraven är genom anläggningen av terrassen mellan de två tornen, åtta våningar upp. Denna grönskande oas fungerar dels som en social yta för människor att mötas på, dels som en arbetsplats under bar himmel.
Med 25 respektive 14 våningar skapas mycket rum på höjden. För att ta vara på väggytornas potential i trapphuset valde White att pryda dem med stora målningar, som en enorm konstutställning. Konstverken syftar också till att locka till fysisk rörelseglädje i trapphuset.
Byggnaden uppmuntrar också till hållbarhet och rörelse genom att, utöver de 48 laddningsförsedda bilparkeringsplatserna, erbjuda ett garage med 200 parkeringsplatser för cyklar.
Skapa en hälsosam ljudmiljö med effektiva akustiklösningar för vägg och tak.
•Låg klimatpåverkan
•Produktspecifika EPD:er
•Hög andel återvunnet material
•Återbrukbara lösningar
•Heltäckande service för materialåtervinning
•Bevisad klimatbesparing med certifikat vid
återvinning med SoundCircularity
506 projekt som var certifierade eller omcertifierade med LEED. Källa: SGBC
SKANSKA FOKUSERAR på hållbara affärer inom projektutveckling, materialtillverkning och byggverksamhet.
Skanska var tidigt ute i arbetet med miljöcertifieringar och har drivit på utvecklingen av dessa i Sverige. Företaget tillhörde grundarna av Sweden Green Building Council som är Sveriges största och ledande hållbarhetsorganisation inom samhällsbyggnad.
SGBC startades 2009 för att driva på arbetet för ett hållbart samhällsbyggande och ansvarar idag för de mest betydande certifieringarna i Sverige. Skanska har bidragit med kompetens i utvecklingen av de olika certifieringssystemen.
På Skanska finns närmare 20 utbildade specialister med lång erfarenhet och hög kompetens inom certifieringssystem; specialister som stöttar och genomför certifieringar på uppdrag av kunderna.
Skanska har utbildade medarbetare inom Citylab, LEED, BREEAM, BREEAM Infrastructure, Miljöbyggnad, Svanen, Well och NollCO2.
ONE CLICK LCA tillhör världens ledande programvaror för livscykelanalys som hjälper användaren att beräkna och minska miljöpåverkan från sina byggprojekt och produkter på ett enkelt och automatiserat sätt.
Programvaran kombinerar intuitiva funktioner med världens största LCA-databas för konstruktion, för snabba och effektiva automatiserade livscykelanalyser.
One Click LCA-plattformen används i över 140 länder och den hjälper tillverkare, konsulter, designers, entreprenörer och investerare att minska koldioxidutsläppen i hela byggkedjan. Programvaran kan användas för byggnader, infrastruktur, renoveringar, byggprodukter och material.
One Click LCA innehåller en uppdaterad och kvalitetssäkrad databas med 130 000+ datasets, varav 2500+ är unik och proprietär data. Databasen innehåller även alla EPDprogram i världen.
SVERIGE HAR TREDJE största antalet LEEDcertifieringar totalt i Europa enligt statistik från GBCI Europe. Totalt sett har 2022 varit ett bra år för certifieringssystemet LEED som ökat antalet certifieringar i Europa enligt Green Business Certification Incs (GBCI) sammanställning LEED Country and City Milestones 2022.
Ett av de länder som sett en ökning är Sverige, som nu står för tredje största antalet certifieringar totalt.
Dessutom ligger tre av fem europeiska storstäder som uppnått den så kallade 50:e milstolpen i LEED i Sverige — vilket innebär att 50 certifieringar har utförts, även känt som “LEED Milestones”. Städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala uppnådde milstolpar under första halvåret 2022. Hittills har 116 projekt certifierats eller omcertifierats (recertifications) i Sverige under
2022. Landets totala antal LEED-certifieringar och omcertifieringar är nu 506, vilket är det tredje högsta antalet i Europa efter Spanien och Tyskland.
– Inom certifieringssystemet LEED står omcertifieringar visserligen för en stor del av det totala antalet utfärdade certifieringar, men trots detta pekar siffrorna på en positiv utveckling i Sverige, säger Sangita Das, certifieringsspecialist och ansvarig LEED och WELL hos SGBC.
Sverige har nu mer än 350 individuella projekt som certifierats i LEED i någon form. Det är mycket grönt byggande för en relativt liten befolkning på cirka 10 miljoner. Vad som också sticker ut är att majoriteten av de projekt i Sverige som certifierar i LEED ofta når de högsta nivåerna av certifiering — platina och guld.
från ICA Fastigheter för 500 miljoner kronor
CATENA HAR TECKNAT avtal med ICA Fastigheter om att förvärva två fastigheter i Arendal (Göteborg) respektive Upplands-Bro (Stockholm) via en bolagsaffär till ett underliggande fastighetsvärde om 500 miljoner kronor före avdrag för latent skatt.
Båda fastigheterna ligger i nära anslutning till viktiga logistikpunkter och har ICA Fastigheter som hyresgäst. Förvärvet genomförs som en sale and lease back-transaktion där ICA i samband med försäljningen tecknar ett 7-årigt hyresavtal med Catena.
Köpeskillingen för aktierna uppgår till 176 miljoner kronor.
Genom förvärvet utökar Catena portföljen med två moderna kyl- och- fryslager på bästa logistiska läge och befäster relationen med ICA som hyresgäst.
Fastigheten Arendal 13:3 är belägen i ett citynära läge i Arendal med nära anslutning till motorvägarna E6 och E20 samt Göteborgs hamn.
Fastigheten som byggdes 2020 omfattar en kyl- och frysbyggnad och är certifierad enligt BREEAM Outstanding.
Den blev det första lagret för e-handelsdistribution att uppnå den nivån och vann även priset ”BREEAM Building of the Year 2022”.
FASTIGHETSÄGAREN Diös har erhållit bygglov för kvarteret Vale i centrala Umeå. Här blir det fyra miljöcertifierade byggnader med plats för kontor, service och bostäder.
Byggnationen inleds i januari och det är Selbergs Entreprenad som ska bygga.
– Med ett bygglov som vunnit laga kraft och signat entreprenadavtal är vi mer än redo att ta nästa steg i utvecklingen av kvarteret Vale. Selbergs Entreprenad är en stark lokal aktör som liksom vi brinner för att utveckla Umeå på ett långsiktigt hållbart sätt. Fler moderna kontor, flexibla lokaler för urban service och välplanerade bostäder är förutsättningar för att staden ska kunna växa, vilket vi tillgodoser genom utvecklingen av
kvarteret Vale. Härnäst ser vi fram mot att öppna upp intresseanmälan för våra Svanenmärkta bostadsrätter, säger Göran Fonzén, affärschef, Diös Umeå.
– Kvarteret Vale är ett spännande projekt som vi är glada och stolta över att vara en del av. Vi har en god relation med Diös och våra gemensamma erfarenheter från tidigare projekt bäddar för en framgångsrik genomförandefas och ett strålande slutresultat, säger Ulrik Wållberg, vd, Selbergs Entreprenad.
Diös har tecknat ett grönt hyresavtal med Försäkringskassan avseende 3300 kvadratmeter kontorsyta i kvarteret. Kvarteret i sin helhet beräknas stå färdigt under 2026.
TAB:S STÖRSTA projekt någonsin är ett stort byggprojekt som omfattar två byggnader på sammanlagt 185 000 kvadratmeter. Projektet, som ligger i Landskrona, ska certifieras enligt
BREEAM med målet Excellent och har en tidsram på 22 månader. Projektet startade i augusti 2022 och ska vara slutfört till maj 2024. Beställare är DSV Logistic.
I VÄSTRA HAMNEN i Malmö finns Riksbyggens brf Stjärnfyren. Huset är hållbarhetscertifierat enligt BREEAM. I detta system bedöms bland annat energianvändning, inomhusklimat, avfallshantering, val av byggnadsmaterial samt hur byggnaden ligger i förhållande till allmänna kommunikationer. Föreningen har även:
• Solceller på taket för 10 % av energiåtgången
• Bil- och cykelpool
• Cykelverkstad i källaren
• Fågelholkar
• Innergård med odlingsmöjligheter och pergola
• Lokal dagvattenfördröjning
BRE – BUILDING Research Establishment i Storbritannien – har släppt en guide till hur certifieringssystemet BREEAM fungerar i jämförelse med EU-taxonomin. Guiden kallas "EU Taxonomy Guide". I denna finns en introduktion till taxonomin samt en kartläggning av hur systemet förhåller sig till EU-ramverket som trädde i kraft i januari 2022.
Guiden innehåller en mappning av hur systemen BREEAM International NC (v6), BREEAM In use (v6) och BREEAM International RFO (2015) linjerar med taxonomin.
Kartläggningen fokuserar på kapitel 7 “Bygg- och fastighetsverksamhet” och de tre ekonomiska aktiviteterna: uppförande av nya byggnader, renovering av befintliga byggnader samt förvärv och ägande av byggnader.
BREEAM:s kartläggning ska ge en större förståelse för var i systemet det finns potential för framtida anpassning till taxonomin.
Källa: SGBC
I ETT EXAMENSARBETE vid Mittuniversitetet – Institutionen för ekoteknik- och hållbart byggande – skriver Karl Reinklou att det blir alltmer populärt med miljöcertifieringar på byggprojekt.
Tre av de mest populära systemen i Sverige är Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED. Dessa tre miljöcertifieringssystem bedömer projekten på olika sätt, där Miljöbyggnad anses vara det enklaste av dem.
Syftet med denna rapport är att undersöka hur Miljöbyggnad står sig mot de två andra systemen sett till vilka indikatorer som bedöms, hur viktigt beställarna anser att det är med miljöcertifieringar idag samt hur de ställer sig till de olika vägar som finns för att nå en betygsnivå.
Detta har jämförts genom en litteraturstudie av dessa tre miljöcertifieringssystems manualer samt intervjuer med personer som jobbar med projekt som arbetar efter miljöcertifieringar. Resultatet av litteraturstudierna och intervjuerna har sedan sammanställts i berättande form samt i tabeller.
Av resultatet framgår att miljöcertifieringar idag anses som mycket viktiga för både beställare, entreprenörer och hyresgäster. Vilken certifiering som används behöver inte vara lika viktigt, men kan styras av både ekonomi och internationell status. Då olika projekt har olika förutsättningar bedöms det även som
är certifierad för NollCO2
VILLAZERO BLEV SGBC:s första pilotprojekt i den nya satsningen att certifiera småhus med NollCO2.
Villazero har också certifierats enligt Svanen. Byggnadens livscykels klimatpåverkan har redovisats och balanserats med klimatåtgärder till netto noll klimatpåverkan.
I beräkningarna och praktiken behöver
Villazero uppnå 30 procent mindre CO2utsläpp än ett vanligt hus och huset ska betala tillbaka sin klimatskuld på 50 år.
– Det här projektet har inneburit en unik möjlighet för alla engagerade att lära sig mer om hur man ska bygga för att sänka koldioxidavtrycket, men den stora vinsten för miljön gör vi när vi kan skala upp allt. Som gammal
PCI HAR TAGIT fram en broschyr med fokus på miljö där du snabbt och enkelt kan hitta de produkter som möter miljökraven i ditt projekt.
positivt att de olika betygsnivåerna inom miljöcertifieringssystemen går att uppnå på olika sätt.
Examensarbete 2022 av Karl Reinklou vid Mittuniversitetet.
I Sverige har vi flera system för att miljöbedöma produkter, som Basta, BVB, SundaHus och Svanen. PCI jobbar aktivt för att se till att företagets produkter finns bedömda i de olika systemen. För att kunden så lätt som möjligt ska hitta rätt produkt har nu PCI en broschyr, i vilken man snabbt och enkelt kan hitta det som möter miljökraven i varje specifikt projekt.
i Hammarby Sjöstad
Villazero är ett samverkansprojekt mellan Fiskarhedenvillan, Mondo Arkitekter och Structor Byggteknik. Projektet kommer att följas av akademien, i och med allt från mätning av fysikaliska parametrar i husgrunden till attitydundersökningar.
orienterare skulle jag kunna göra liknelsen att vi ritade kartan medan vi sprang. Men nu är jobbet gjort och det är dags att börja fundera på hur vi tar det vidare, fortsätter Helena Tallberg, projektledare hos byggherren Fiskarhedenvillan.
ARCONA HAR fått i uppdrag av Fabege att utföra en om- och påbyggnad av fastigheten kv Påsen 1 i Hammarby Sjöstad i Stockholm. Projektet inleddes i januari och planeras bli färdigställt i december 2024.
Kv Påsen 1 är en kontorsbyggnad som ursprungligen var en påsfabrik från 1955 belägen i ett område som växte fram under 1930-, 40- och 50-talen.
Syftet med ombyggnaden är att uppgradera fastigheten till moderna kontorslokaler för att möta önskemål och krav från morgondagens arbetsplatser. När projektet är färdigställt ska byggnaden certifieras enligt BREEAM Bespoke nivå Excellent.
Företaget Blivande står bakom Frihamnstorgets containerby i Frihamnen. Platsen ingår i ett ekosystem av resurser och relationer där samverkande personer, företag och föreningar nyttjar och bidrar till platsen. Det sätt containrar används på visar verkligen deras hållbarhet, höga livslängd och flexibilitet.
VERKSAMHETEN PÅ Frihamnstorget startade 2019 då Blivande flyttat in i en av hamnens byggnader, och bjöds in av Stockholms Hamnar för att bidra med uppslag inför hamnens 100-årsjubileum.
– Ett uttalat problem från hamnens sida var bristen på en central samlingsplats för alla tusentals tilltänkta besökare. Med vår erfarenhet av större festivalarrangemang erbjöd vi oss därför att bygga en väldigt kostnadseffektiv eventplats med containrar, berättar Hampus Lindblad, en av grundarna till Blivande.
Utöver Frihamnstorget använder Blivande även ungefär tusen kvadratmeter inomhuslokaler. Här huserar frilansare, konstnärer, arrangörer, hantverkare, småföretagare och föreningsliv i en slags kreativ symbios. Bland annat erbjuds platser för coworking, kollektivverkstäder, studios och eventytor.
Frihamnstorgets ursprungliga 500 kvadratmeter har under åren växt, och begagnade containrar köps regelbundet in från bland annat Containertjänst. Det är 20- och 40-fots containrar, i huvudsak high cubes. Nu står där ett trettiotal containrar som används för kontor, verkstäder, butiker, ateljéer m.m.
Containrarna isoleras efter behov och förses med dörrar och fönster eller byggs om på andra sätt. Oftast är det medlemmar i byn som bygger om containrarna, ibland med hjälp från Containertjänst.
– Vi driver även ett Vinnova-projekt som delvis finansierar arbetstimmar för modifiering av containrar, som ett led i att bland annat tillgängliggöra självägda ateljéer för konstnärer och andra generellt sett ekonomiskt resurssvaga kreatörer. Målet är att skapa en miljö på Frihamnstorget som är så dynamisk och inspirerande att den gör att platsen och den kommande detaljplanen samverkar med varandra.
Ett av företagen här är KI Metal Solutions som driver metallverkstad i ett antal containrar i kluster på två våningar. Duon bakom restaurangen Secret Experience återfinns i sina tre enheter med tillhörande terrass. Containrar används också för kafé, galleri, musikstudios, svampodling och växthus. Det finns också scen och publikyta för musik och teater.
– En stor fördel med att arbeta med containers är att det ofta, men inte alltid, är ett billigt och flexibelt alternativt i och med den roll de spelar i världsekonomins logistik. Det modulära formatet möjliggör iterativa designprocesser där olika saker kan prövas och växa fram successivt snarare än att kräva en slutgiltig plan från start. Containers hållfasthet och stapelbarhet innebär något av ett LEGO för placemakers och kulturskapare, där det går fort och lätt att röra sig från tanke till handling. Och det finns mycket inspiration att hämta från andra projekt i världen.
Frihamnstorget är intressant exempel på innovativ användning
av containers. Konceptet är något att begrunda för stadsplanerare och arkitekter. Delar av Frihamnen utgörs av markytor svåra att stoppa in i något bestämt fack och där buller försvårar vanlig stadsbyggnation. Platsexperiment som en containerby kan tillåtas.
Blivande visar här hur en temporär plats kan förvaltas. På väg från något till något annat.
– Vid projektets slut hoppas vi att Frihamnstorget har utvecklats till ett område helt unikt för Sverige. På en plats som varken är helt offentlig eller helt privat samverkar kulturevenemang, hantverkare, konstnärer, civilsamhälle och entreprenörer i ett kreativt ekosystem. Blivande och Frihamnstorget blir en inkubator för nya sätt att leva och verka tillsammans i staden, avslutar Hampus Lindblad.
Containertjänst ser med tillfredställelse hur deras produkter får förlängt liv och uppvisar både hög hållbarhet och stor flexibilitet. Hållbara produkter är också hållbara för miljön.
– Att våra gamla containrar kan få ett förlängt liv uppvisar både cirkularitet och stor flexibilitet är roligt. Cirkulära produkter minskar miljöpåverkan men ger även nya affärsmöjligheter, säger Michael Skärbo på Containertjänst.
EN AVHANDLING vid tekniska universitetet i Wien hade som mål att granska de nuvarande LCA-metoderna som hör till KlimaAKTiv, ÖGNB, ÖGNI, BREEAM, LEED och DGNB byggcertifieringssystem genom att gå igenom deras respektive manualer. Avhandlingen beräknar också LCA-prestanda för ett bostadshus genom en LCA-fallstudie baserad på villkoren i manualerna relaterade till de certifieringssystem som behandlas i avhandlingen.
Det är tydligt att bedömningsmetoderna varierar avsevärt mellan de olika certifieringssystemen och att det finns ett varierat urval av LCA-metoder i certifieringssystemen, vilket kan fungera som bas för vidare forskning i Österrike och resten av världen.
När det gäller materialdatabaser ansluter
vissa internationella LCA till lokala databaser, till exempel när det gäller den kommersiellt tillgängliga One Click LCA och IBO.
De österrikiska LCA-verktygen stöder även detta gränssnitt till byggmaterialdatabaser som eco2soft och IBO.
Innan man påbörjar bedömningen när man använder de flesta LCA-verktygen är det viktigt att förbereda energicertifikatresultaten för den aktuella byggnaden med byggnadsfysikprogramvara. Detta ökar tiden och ansträngningen som krävs för att genomföra byggnadens livscykelbedömning på ett korrekt sätt, särskilt med hänsyn till energikriterier.
De österrikiska byggnadscertifieringssystemen måste harmonisera kriterierna för LCA för att underlätta förståelsen och
tillämpningen i verkliga scenarier. Större ansträngningar måste göras för att skapa ytterligare guider för användning av byggnadens LCA.
Inom det internationella området för bedömningsmanualer bör mer fokus läggas på att förbättra certifieringen för att stödja fler renoveringsprojekt i alla typer av byggnader och därför kommer LCA-metoden att vara en integrerad del av dessa manualer.
För att nå ett bredare spektrum av användare, särskilt inom forskningsområdet, skulle det vara till stor fördel om fler gratis LCA-verktyg – som kan kopplas till lokala materialdatabaser – stöds och erbjuds.
Avhandling 2022 av Amenah Al-Noori vid Technischen Universität Wien.
I n s t a l l a t i o n e r g e r e n f a s t i s o l e r i n g s m a t t a h e l t
u t a n s k a r v a r . E n d a s t e n p r o d u k t b e h ö v e r l a g e r h å l l a s f ö r a l l i s o l e r i n g o c h i n g e t s p i l l v i d
i n s t a l l a t i o n e n .
T a k o n t a k t f ö r a t t f å e n d e m o n s t r a t i o n !
ALLA BYGGPROJEKT har olika förutsättningar och Hyllie Terrass är ett gott exempel på hur man uppfyllt höga hållbarhetsambitioner trots byggnadens geometriska komplexitet och till synes traditionella material.
Skanskas Hyllie Terrass med byggstart 2020 var ett av de första pilotprojekten för det nystartade certifieringssystemet NollCO2, som utvecklades av SGBC.
I projektet arbetar man redan med både LEED och WELL, och man jobbar nu även mot en NollCO2-certifiering.
Skanska var tidiga på klimatbollen med högt uppsatta mål och arbete med klimatkalkyler. I tidigare projekt har Skanska utfört klimatberäkningar i sent skede vid byggkalkyl. Inför Hyllie Terrass letade de efter ett tydligt ramverk för trovärdiga klimatkalkyler samtidigt som NollCO2 sökte pilotprojekt.
Till en början tyckte projektgruppen att det kändes obekant med ett nytt certifieringssystem och ett nytt sätt att tänka. De började därför arbeta systematiskt med att lista
de tjugo värsta posterna avseende klimatpåverkan. Därefter letade de successivt efter material och leverantörer för att kunna pressa ner klimatavtrycket i varje post.
Med hjälp av klimatförbättrad betong har man reducerat klimatavtrycket med omkring 40 procent enligt nuvarande beräkningar. Det fanns i början en viss osäkerhet kring att bygga med klimatförbättrad betong, mest för att det inte hade gjorts i någon större utsträckning tidigare. Men det behövdes för att få ner klimatavtrycket och klara certifieringen. Idag är klimatförbättrad betong snarare en regel än ett undantag.
– Ofta har vi först fått nej från leverantörer som inte kunnat leva upp till våra krav. Vi har i flera fall tvingats byta leverantörer sent i projektet då bättre produkter dykt upp hos en annan leverantör med lägre klimatpåverkan, vilket inte alltid varit så populärt, berättar Pär Helm, projektchef, Skanska Sverige.
Gällande energisystemet har man valt en innovativ lösning. Skanska och E.ON har
ingått ett avtal där E.ON ska äga och drifta byggnadens undercentral, inklusive solceller med tillhörande batteri. Byggnaden tillhör E.ON:s SmartGrid med ett övergripande styrsystem för Hyllieområdet som bland annat kan styras för att reducera effekttoppar.
FAKTA
Vad är Noll CO2?
Att NollCO2-certifiera en byggnad kräver att hela byggnadens livscykels klimatpåverkan redovisas och balanseras med klimatåtgärder till nettonoll påverkan. Livscykeln innefattar tillverkning och transport av byggdelar, byggprocesser, användande och sluthantering av byggnaden.
När det gäller elektrisk utrustning blir våra fastigheter mer och mer komplicerade. Likström från solceller på taket ska omvandlas till växelström som matar laddstolpar för mobilitet, som ska balanseras mot annan elförbrukning. För att hindra driftavbrott och skador är det viktigt att fastigheten med sin elektriska utrustning skyddas.
AV KJELL-ARNE LARSSON
VERKSAMHETEN HOS Euro Energy linjerar mycket väl med den pågående elektrifieringen av samhället och företaget har också ett uttalat hållbarhetsarbete. Euro Energy levererar elektriska komponenter till tillverkare av innovativa och hållbara produkter för energimarknaden.
Euro Energy tillhandahåller bland annat åskskydd och överspänningsskydd, dessa skyddar både mot direkta och indirekta följder av blixtnedslag, och detta säkerställer fastighetens komplexa elektriska system.
– Fastigheternas elsystem blir allt mer omfattande med solcellspaneler, växelriktare, laddstationer och mycket annat, säger Joakim Elm, vd för Euro Energy Components (EEC). För att förebygga skador i fastigheternas utrustning såsom till exempel i laddstolpar eller bilar som står på laddning, ska elsystem skyddas redan i ställverk och centraler.
Solcells- och fordonsladdningsutrustning kan också behöva separat skydd, både för blixtnedslag och mot driftstörningar i elsystemet.
Ett specialområde för Euro Energy är personlig säkerhetsutrustning för arbete med spänning (AMS).
– Vi har tagit fram ett sortiment med anpassade kläder, isolerade skor, isolerade handskar och speciella mattor att stå på under arbetet. Giasco säkerhetsskor är en ny produkt för arbeten med spänningar upp till 20 kV och Knipex verktyg för upp till 1 000 V. Det finns tänger, mejslar, bågfilar, speglar och andra verktyg av märket Knipex, medan tillverkaren DEHN svarar för ett nytt imfritt ljusbågsvisir, berättar Joakim Elm.
Euro Energy levererar även skyddsutrustning för större arbeten. Då krävs dessutom isolerade stänger som håller verktygen. Speciella arbetsplattformar kan behövas för arbeten på kraftledningar upp till 800 kV, eller i ställverk för att nämna några exempel.
– Vi är mycket lyhörda för kundernas behov och har genomfört flera utvecklingsprojekt för att ta fram konceptlösningar, som i många fall blivit mer eller mindre standarderbjudanden, fortsätter Joakim Elm. Det har bland annat handlat om personlig säkerhetsutrustning för arbete med spänning.
Detta medger att våra kunder spar såväl tid som kostnader, och eftersom arbetet sker med spänning, behöver inte anläggningarna stängas av, vilket annars drabbar elkunderna.
Till Euro Energys uppdragsgivare och kunder räknas stora energiaktörer som exempelvis E.ON, Vattenfall och One Nordic. Euro Energy arbetar också som konsult för att lösa specifika problem.
Förutom de produktkategorier som har nämnts marknadsför Euro Energy även mätinstrument, komponenter för automation, distributions- och montagematerial, brytare, isolatorer, kontaktorer samt last- och säkringsbrytare, från ett 20-tal leverantörer.
Hela produktsortimentet presenteras i företagets monter på mässan ELFACK 9–12 maj i Göteborg.
Med närhet till Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset, uppförs ”Forskaren”.
Stadsdelen Hagastaden är redan en smältdegel för forskare verksamma inom medicin och hälsa. I och med ”Forskaren” tillförs ett center för Life Science.
AV KJELL-ARNE LARSSON
DEN RUNDA byggnaden som expanderar uppåt ska rymma 24 500 kvadratmeter flexibla kontorslokaler, laboratorier och gemensamma ytor. Arbetsytor kommer att hyras ut till aktörer inom Life Science.
Den första hyresgästen blir Elekta som flyttar huvudkontoret hit.
Bottenplanet blir öppet och offentligt, och
här ska Tekniska museet inreda en filial, där allmänheten ska kunna ta del av vad som händer i forskningsvärlden.
Planen är att certifiera byggnaden enligt LEED för högsta nivån Platinum och dessutom
”Forskaren” är placerad i en smältdegel av Life Science nära Karolinska institutet. Bild: Siarhei Thorcertifiera med WELL nivå Gold. Som grund för miljökraven tillämpas inte enbart de två certifieringssystemen. Stockholm Stads krav tillgodoses också, liksom byggherren Vecturas egna målsättningar. Inte minst väljs material som ger lägre utsläpp av CO2e i värdekedjan.
– Vectura vill vara ledande när det handlar om minskad klimatpåverkan och ökad cirkularitet, säger företagets projektledare Sherko Eliassi. Vi valde LEED för dess höga krav på styrning av hållbarhetsarbetet. Systemet täcker en lång rad miljöindikatorer, är internationellt och har hög trovärdighet.
Certifieringsarbetet inleddes mycket tidigt i projektet, innan programhandlingen låg klar.
Maria Nordberg från Polygon Sverige AB anlitas som LEED AP (Accredited Professional) och
WELL AP. Hon finns med under hela projektet.
För dokumentation och samling av bevis för certifieringarna görs samordningsvinster mellan LEED och WELL. Man drar nytta av den Cross Walk som finns, det vill säga en färdig rutin för samordningen. Alla produkter och material registreras i Byggvarubedömningen. Den är en viktig datakälla, liksom naturligtvis den 3D-modell som används i projektet.
Vectura valde certifieringssystemet LEED bland annat också mot bakgrund av:
• Kvalitetsstyrning av byggnaders utformning, prestanda och förvaltning
• Stödjer grön finansiering
• Transparent 3:e partssystem ger trovärdighet
• Förenklar kommunikationen av vad hållbarhet kan vara i och med märket/lika krav överallt/paketlösning i stället för att kommunicera dussintals olika krav
– Godkänd LEED-certifiering innebär inte bara en plakett utan ett långsiktigt hållbart certifieringssystem, säger Sherko Eliassi. Vi vill bli ledande inom klimat och cirkularitet och för att nå den visionen behöver vi använda objektiva och transparenta verktyg som 3:e partscertifieringar är. Beträffande ”Forskaren” siktar vi på Platinum.
Den andra certifieringen – WELL – är inriktad på hälsa, välbefinnande och mjuka värden. Detta inkluderar både krav på den fysiska miljön och på förebyggande insatser och behandlingar som främjar välmående.
– WELL kan ses som ett syskon till LEED då det finns många förankringar och samordningskrav dem emellan, fortsätter Sherko Eliassi. För oss är WELL ett viktigt komplement i det övergripande hållbarhetsarbetet och fokusområdet ”Innovation för människor” där just hälsa och välbefinnande står i fokus.
För ”Forskaren” används LEED Core & Shell (CS). Denna variant är liksom New
Construction (NC) avsedd för kommersiella byggnader. I byggnader där större delen ska användas av hyresgäster och där dessa styr projekteringen efter eget koncept – som självklart ska uppnå Vecturas standard och kravställning enligt certifieringen på system och byggnad – är CS det bästa valet. Hyresgästerna får guidelines om vad de måste tänka på vid projektering och förvaltning, vilket ger ett valbart poäng i LEED. Några exempel på vad dessa guidelines innehåller är fastighetsenergi respektive information om livsmedel som tillhandahålls i lokalerna.
”Forskaren” försörjs med fjärrvärme och fjärrkyla. På taket monteras solcellspaneler som beräknas producera nästan 100 MWh/ år, vilket motsvarar 2,6 procent i besparad årlig energikostnad.
Uppvärmning sker genom ridåvärmare, luftvärmare, takvärmare, markvärme och golvvärme.
Allt kommer att förses med energieffektiva funktioner. Tre huvudsakliga AC-system ska betjäna byggnaden. Tilluft förs via aktiva VAV tilluftsbafflar med inbyggda ställdon för kyla och luft, närvarogivare, temperaturgivare och flödesmätning. Ventilationssystemet får funktion för nattkyla med kall uteluft och nattdrift med aktiv kylförsörjning. >>
Hissarna blir regenerativa och armaturerna snålspolande. Värmepumpar används för återvinning av värme. El från solcellerna används för fastighets-el.
För projektet gäller BBR 28 och där är kravet på primärenergi 90,5 kWh/kvm och år (Atemp). Enligt beräkning blir energianvändningen 64,5 (15 procent säkerhetsmarginal). Det innebär i så fall 29 procent under BBR.
Förutom med energin arbetar Vectura med ytterligare åtgärder för att sänka klimatavtrycket.
– En del i LEED är att minska klimatavtrycket med 10 procent jämfört med en ’normal’ byggnads baseline. Detta uppnås i ”Forskaren”, berättar Sherko Eliassi. Exempel på åtgärder och vilken minskning de medger (kg CO2e/kvm BTA):
• Optimering av betongstomme (6)
• Fönster och dörrpartier av återvunnen aluminium (16)
• Konstruktionsstål med återvunnet stål (30)
• Contiga prefab med hög andel slagg (13)
• Anläggningscement Bio i grundläggning (19) Krav ställs på val av blandare till WC och kontorspentry men även i restaurangen. I duscharna i omklädningsrummen kommer ny teknik att användas i form av Orbital Shower som återanvänder vatten (Orbital Systems). Under planteringarna på taket läggs ”Grodan” för att samla upp regnvatten. (Grodan PP = skivor av stenull.)
Utformningen av yttertaket i övrigt och gröna inslag i ”Forskaren” är intressanta. Det övergripande designkonceptet är att skapa en byggnad som är öppen, inbjudande och enkel att navigera i. Ljus, taktila material som trä, sten betong och glas används både ute och inne.
– Begreppet biofilia bygger på idén att människor har en affinitet till naturen, berättar Sherko Eliassi. Exponering inför bilder av naturen kan hjälpa till att påskynda läkning och återhämtning, öka positiva känslor och minska negativa. En biofiliplan
finns för projektet som beskriver hur det införlivar naturen genom miljöelement, belysning och rumslayout.
De gröna ytorna på taket och kring byggnaden utformas för att öka den biologiska mångfalden, med inhemska växter som klarar sig utan permanent bevattning.
För att minska energibehovet och även byggnadens klimatavtryck har även solceller planerats in på de ytor som inte kan nås och beträdas. Gröna inslag inne i byggnaden är ytterligare en del i arbetet enligt den biofila planen.
Slutligen kan nämnas att byggnaden är konstruerad för att kunna demonteras och delarna återbrukas. Ett exempel på detta är att moduler används, vilka fasaderna består av. ”Forskaren” bidrar därmed även till begreppet Cirkularitet.
Zengun är totalentreprenör för bygget. Företaget utför ofta uppdrag i samverkan med beställaren, så även för uppförandet av ”Forskaren”. Denna samverkan samt
Contiga AB en stombyggare med egen tillverkning av stål- och betongelement i mellansverige.
www.contiga.se
– Just nu är vi i slutfasen av den första LEED-granskningen av bygghandlingarna där det ser ut som vi kan säkra 67 poäng av de totalt 80 som krävs för Platinum-betyget, berättar Vecturas projektledare Sherko Eliassi. Prövningen för WELL-certifieringen görs efter att byggnaden är klar, men även där ligger vi i linje med uppställda mål.
omständigheten att Zengun kom in tidigt i projektet (systemhandlingsskede) skapade goda förutsättningar att få in och följa upp inte minst kraven som LEED- och WELLcertifieringen ställer. Zenguns hållbarhetschef Caroline Hill och hållbarhetsansvarige David
Hållbara Fasadlösningar
Sedan 1993
Staticus projekterar, tillverkar och monterar fasader. Vi letar alltid efter lösningar som bidrar till teknisk utveckling och ger allt bättre produkter. Framgångsrik design, säkerhet och kvalitet är nyckelord i Staticus verksamhet.
Sundberg är företagets miljösamordnare i projektet. De hjälpte till med att bland annat tolka kraven och se till att konsulterna fick med dessa i projekteringen.
– Vi har sedan återkommande kontakt med både ekonomi och byggproduktion. Bland annat ser vi till att underentreprenörerna får rätt kravspecar för att alla miljökrav ska klaras, berättar David Sundberg. Vi följer upp val av produkter och val av lösningar.
Miljösamordnarna följer upp och kontrollerar kraven. Ett typexempel är krav på högsta vattenflöde i kranar, där en användare inte får spräcka totala vattenbudgeten. Kompromisser måste ibland ingås. För byggprodukter kontrolleras bland annat WELLoch LEED-krav på emissioner av flyktiga organiska föreningar, att data finns och att de klarar LEED-krav. Produkterna måste också klara Byggvarubedömningen.
– När en produkt som inte klarar Byggvarubedömningen ändå måste väljas, görs en avvikelsehantering, något som vi ägnar ganska mycket tid åt. Men notera att en hel del miljökrav är skall-krav som det inte går att göra avkall på, fortsätter David Sundberg.
Det är sedan byggets produktionsledning som har ansvar för att det som byggs görs precis som det har projekterats.
Övergripande miljösamordnare för hela projektet är Maria Nordberg från Polygon. Hon fungerar även som WELL AP och LEED AP.
Tidigt i projektet var tanken att certifiera med LEED New Construction, men i det läget fanns inga hyresgäster, vilket gjorde det omöjligt att ha rådighet över hyresgästanpassning av lokalerna. Därför används i stället LEED Core & Shell. För att säkra upp hållbarhetsarbetet långsiktigt även för hyresgästerna kommer dessa att få guidelines, som kan användas i verksamheten, vid lokalanpassning och ombyggnader. Tanken är att hyresgästerna samtidigt ska ges möjlighet att certifiera sina lokaler, med hjälp av bland annat dessa guidelines.
Forskaren, nybyggnad av kontor, labb m.m., Stockholm
Byggtid: 2021–2024
Byggherre: Vectura Fastigheter AB
Totalentreprenör: Zengun AB
Arkitekt: 3XN A/S
Fasadentreprenör: Staticus
Rosendal några kilometer söder om Uppsalas stadskärna utvecklas till en tät och levande stadsdel full av innovationer. Framtidens boende finns alltså här, på en plats som tidigare utgjordes av militärt övningsområde och en golfbana.
AV KJELL-ARNE LARSSON
FÖRUTOM BOSTÄDER byggs kommersiella lokaler, träningshall, förskola, vårdcentral och torg. Samtidigt är det ett lummigt område, omgivet av värdefull natur. Att kommunikationerna sedan är goda in till Uppsala city och Resecentrum gör inte läget sämre.
Idag bor drygt 3 000 personer i Rosendal. Planen är att stadsdelen ska vara färdigbyggd 2028.
Bostäderna byggs med varierande storlekar och upplåtelseformer. En av många aktörer är Åke Sundvall Byggnads AB som tillsammans med Heba Fastighets AB nu
färdigställer Verket, ett projekt med fyra hus. Huset Einar har bostadsrätter, medan Gro, Tillie och Telkes har hyresrätter. Totalt är det 159 lägenheter, på 30–83 kvadratmeter, med 1–4 rum och kök. Husen är upp till nio våningar höga.
Gro har fått sitt namn efter Norges tidigare stadsminister Gro Harlem Brundtland, som myntade begreppet hållbar utveckling.
–Det ska vara enkelt att leva hållbart här. Området erbjuder möjligheter till egen
odling och vi har byggt för att underlätta ett hållbart leverne. Det gäller alla fyra husen, säger Ulrika Lindencrona, projektchef hos Åke Sundvall Projekt AB.
Huset Einar har fått sitt namn av konstnären Einar Schelén, som skapade med återbruk lång innan ordet kom till. Han gick sin egen väg, tänjde gränser och kunde göra konst av det mesta.
I Einar finns kvarterets gemensamma lokal. Den ska locka till samvaro, men också gynna kreativa och innovativa aktiviteter, exempelvis knutna till återbruk.
Tillie är uppkallat efter den svenskamerikanska cyklisten Tillie Andersson. Huset befäster cykelns viktiga roll. Här går det att parkera sin cykel i ett cykelhus för 200 cyklar. Dessutom finns 75 platser utomhus.
–Det ska gå snabbt och enkelt att förvara och nå sin cykel. Vi gynnar cykling i hela området, fortsätter Ulrika Lindencrona.
Telkes bostadshus är döpt efter Mária Telkes, en pionjär i utvecklingen av solcellsteknologin. Hon lyckades tillämpa solenergi bland annat för att skapa solcellsdrivna hus.
Alla fyra hus i Verket är försedda med solcellsanläggningar. Den bedömda årsproduktionen är cirka 20 MWh.Hela projektet certifieras med Svanen. Certifieringsarbetet initierades när projektet startade.
– Svanen är ett bra sätt att jobba med miljökrav. Det är ett verktyg som ger en bra struktur och möjlighet att följa upp arbetet under hela projektet, menar Ulrika Lindencrona.
Byggentreprenör för Verket i Rosendal har varit Bygg Partner i Dalarna AB. Stomkonstruktionen för husen baserades på halvsandwich och massiva bjälklagsplattor – RD-plattor. En stor utmaning med produktionen var den stora spackelmängden och torktiderna som följde av detta.
– Svanenarbetet har skett löpande från projektering och genom hela projektet, berättar Markus Spångberg, projektchef hos Bygg Partner i Dalarna AB. Svanen har ställt oss inför nya utmaningar där vi har varit
tvungna att titta efter nya alternativ och vägar för att nå slutmålet.
Diplomerad Svanen/miljösamordnare har varit Raksystems, men i huvudsak har Ragnar Gille – platschef på Byggpartner –hållit i taktpinnen i dessa frågor.
Verket, nybyggnad, bostäder, Uppsala
Byggtid: maj 2021–mars 2023
Byggherre: Åke Sundvall Byggnads AB, Heba
Fastighets AB
Byggentreprenör: Bygg Partner i Dalarna AB
Arkitekt: Kod Arkitekter AB
Botanisera bland alla våra magasin. Håll koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.
MAGENTA
Kostnad: ca 280 Mkr magentaakustik.se
https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs
I Östra Hamnen i Malmö växer en ny logistikanläggning upp i fastigheten Tistlarna 9. Bakom projektet står Castellum som inledde bygget på spekulation, men redan fått en hyresgäst som tar nästan hela lokalarean i anspråk.
AV KJELL-ARNE LARSSON
CASTELLUM HAR omfattande erfarenhet av att uppföra logistikanläggningar och vet vad hyresgästerna brukar ha för önskemål och vilka krav som de kan ställa. Den aktuella anläggningen blir en stor hallbyggnad indelad i tre skepp och med en rejäl entresolvåning. Den senare kommer att användas för kontor,
omklädning och som plocklager. De tre skeppen ska i huvudsak rymma höglager. Byggherren har redan fått tag på en hyresgäst och de anpassningar i planlösningen som behövdes var mycket begränsade.
–Vi har bra erfarenhet av vad som krävs för en logistikanläggning och vågar därför
inleda projekten på spekulation, säger Johan Sjögren, projektchef hos Castellum, region Syd. Uppdelningen i tre skepp gjordes bland annat för att begränsa arean på sprinklerytorna. Anläggningen blir sprinklad och exteriört kommer man att lägga märke till sprinklertanken.
Castellum certifierar alla nyproduktioner och för logistikanläggningar är kravet att klara minst Miljöbyggnad nivå Silver. Företaget har en del interna resurser utbildade i Miljöbyggnad, men för det aktuella projektet anlitades konsultföretaget Bengt Dahlgren som miljöbyggnadssamordnare i inledande skeden. Under byggproduktionen uppdrar RO-Gruppen åt AFRY att sköta certifieringsarbetet.
–Som brukligt när vi bygger för logistik utnyttjar vi taket för placering av solceller. Tak erbjuder ju utmärkta möjligheter för elproduktion. I detta fall installeras 900 kW solceller. De kommer att
producera ungefär dubbelt så mycket el som behövs för fastighetsel och verksamhetsel, berättar Johan Sjögren.
Detta innebär i slutänden att den nya logistikanläggningen faktiskt kommer att bli ett plusenergihus.
Totalentreprenör för projektet är RO-Gruppen Koncept AB. Företaget har tidigare byggt för Castellum och har för närvarande ytterligare projekt under produktion åt denna beställare.
Konstruktionen av Tistlarna 9 utgörs av platta på mark med en konventionell stålstomme som överbyggnad. Fasaderna kommer att klädas med sandwichelement. Taket blir till en tredjedel täckt med Sedum-vegetation och resten ger plats för solcellsanläggningen.
–En utmaning med projektet är att marken är förorenad, men detta orsakar inga problem för miljön så länge massorna ligger kvar. För oss gäller det därför att schakta så lite som möjligt. Bygget är helt pålat, och schakt för installationer och fundament är så begränsade som möjligt, berättar Simon Gabrielsson, entreprenadchef hos RO-Gruppen.
De massor som ändå måste tas upp kontrolleras noga genom kemiska analyser med mera samt hanteras noggrant.
En annan utmaning med projektet var att göra kalkyl och lämna anbud.
–Upphandlingen genomfördes före sommaren 2022, med flera parallella kriser i omvärlden och svårigheter både med leveranser och enorma prissvängningar, fortsätter Simon Gabrielsson. Vi hade tät och bra dialog med Castellum som var helt införstådda med situationen. Slutligen lämnade vi ett anbud med 48 timmars giltighetstid och Castellum accepterade detta.
Även så till vida utgör Tistlarna 9 därmed en intressant entreprenad. Byggnaden i sig kanske inte är så märkvärdig, men industri- och logistikbyggnader med hall-layout är något som entreprenören behärskar väl sedan tidigare och att döma av arkitektens visionsbilder kommer den nya hallbyggnaden i Östra Hamnen att hävda sig även estetiskt i det relativt centrala läget i Malmö.
Tistlarna 9, logistik- och lageranläggning, Malmö
Tidplan: augusti 2022–oktober 2023
Byggherre: Castellum/Fastighets AB Briggen i Öresund
Totalentreprenör: RO-Gruppen Koncept AB
Arkitekter: Pantektor AB, Sonark Arkitektkontor AB
Kostnad: ca 240 Mkr
Vi har konstruerat, tillverkat och monterat stålbyggnader sedan 1953.
Greenwashing – eller på svenska grönmålning – innebär att varor och tjänster ges sken av att vara hållbara utan att leva upp till detta. Certifieringssystem, miljöbedömningssystem och EU:s taxonomi har alla som ett sina syften att motverka grönmålning.
AV KJELL-ARNE LARSSON
GRÖNMÅLNING MED användande av positivt klingande ord som ”grön”, ”miljövänlig”, ”naturlig”, ”eko”, ”organisk” och ”biologisk” är något vi blivit utsatta för alltsedan miljömässig hållbarhet kom på tal.
–Det är lurigt både för konsumenter och
andra att tolka den mängd av uttryck som vill framhäva produkters fördelar för miljö och hälsa, säger Carolina Larsson, chef för Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift hos SGBC. Är det fråga om grönmålning eller är produkten hållbar på riktigt?
Det finns förstås fler sätt att vilseleda konsumenter förutom att använda käcka ord och uttryck. Att manipulera med siffor eller presentera dem grafiskt på ett sätt som gör att de framstår som bättre än de är. Eller att dölja siffror, dokument och fakta.
Avsikten med EU:s taxonomi är att styra finanser till investeringar som är hållbara ur både ekonomisk, miljömässig och social synpunkt. För att investerarna ska kunna bedöma olika bolag, krävs att dessa öppet redovisar hållbarhetsdata och dessutom på sätt som gör dem jämförbara. Enligt EU:s regelverk måste företagen i slutänden visa hur stor andel av verksamheten som är hållbar och hur stor andel som inte är det.
EU publicerar flera regelverk för att få detta på plats. Sustainable Finance Disclosure Regulation – EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar – beskriver standard för hållbarhetsredovisningar. Sedan är det taxonomin som bland annat definierar vilka miljöområden som ska redovisas:
• Begränsning av klimatförändringar
• Anpassning till klimatförändringar
• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
• Omställning till cirkulär ekonomi
• Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar
• Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
EU publicerar anvisningar för hur bedömningar och beräkningar ska utföras, för att
En av flera ambitioner med taxonomin är att stävja just grönmålning. Det går inte att framställa sig som hållbar om man inte kan redovisa detta enligt kriterierna.
/Carolina Larsson, chef, Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift hos SGBC
Bild: Olof Holdar
komma fram till vad som är hållbart och inte. Anvisningarna heter Tekniska granskningskriterier. För de två första miljöområdena finns kriterier som gäller från 1 januari 2022. För de fyra övriga områdena var planen att
kriterier skulle publiceras som gäller från 1 januari innevarande år, men ärendet ligger tyvärr kvar hos EU-kommissionen.
Varje stat i EU måste se till att det finns myndighetsfunktioner som övervakar företagens hållbarhetsredovisningar.
–En av flera ambitioner med taxonomin är att stävja just grönmålning, säger Carolina Larsson. Det går inte att framställa sig som hållbar om man inte kan redovisa detta enligt kriterierna.
–Taxonomin får stor betydelse för bedömning av bygg- och fastighetsbolag och av byggprojekt, om de kan få grön finansiering eller inte, fortsätter Carolina Larsson. På så vis drivs hållbarhetsarbetet på.
Kommunerna kommer att påverkas av taxonomin i sitt planarbete. De kan behöva se över detaljplaner, inte minst mot bakgrund av att taxonomin definierar husbyggande på jordbruksmark med högt jordbruksvärde som icke hållbart. En rad myndigheter påverkas också, inte minst Boverket där uppdateringen av BBR ska linjera med taxonomin.
Med denna implementerad i ekonomi och byråkrati kommer investerare att välja >>
bort företag som sysslar med grönmålning och givetvis även företag som inte direkt tillämpar grönmålning, men har en alltför stor andel icke hållbar verksamhet. Hittills har vi berört den gröna taxonomin. Planer finns på en brun taxonomi för verksamhet som inte alls är hållbar och där kan företag förstås hamna i ännu sämre dager.
–Om vi ser vidare framåt kommer de tekniska granskningskriterierna för den gröna taxonomin att utgöra levande dokument som utvecklas och uppdateras, allt eftersom hållbarhetstänket utvecklas och skiftar fokus. Vad som är bra för hållbarheten och vad som tvärtemot är kontraproduktivt kommer förstås att omvärderas, säger Carolina Larsson.
SGBC anpassar sina certifieringssystem Miljöbyggnad, Miljöbyggnad iDrift, NollCO2 och Citylab, för att de ska linjera med taxonomin. Detta är tydligt inte minst i den nya versionen av Miljöbyggnad, som släpptes i höstas, och som också blev mer fokuserad på viktiga hållbarhetsområden jämfört med tidigare version. Även BREEAM-SE, som är en svenskanpassad version av det internationella systemet BREEAM, har nyligen uppdaterats bland annat för att inkludera taxonomikrav.
Kraven för att klara Miljöbyggnad iDrift har skärpts med åren. En viktig poäng i sammanhanget är att potentialen för att spara energi och minska klimatbelastning – och samtidigt bättra på andra miljöparametrar – är mycket större i befintlig bebyggelse.
Sett på lite längre sikt kommer certifieringssystemen och taxonomin att utvecklas och skärpas parallellt. Därvid bidrar de allt mer till att såväl hela företag som fastigheter blir allt mer hållbara och med minskande risk för grönmålning. Notera att certifiering är frivillig och går att välja bort, medan taxonomin är tvingande.
Våra system för material, nämligen Basta, Byggvarubedömningen, SundaHus och Svanen, drar också sitt strå till stacken. Att få deklaration på materialinnehåll (kemi) är viktigt ur hälsosynpunkt, och i linje med detta viktigt även för det femte miljömålet i taxonomin, nämligen Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar.
–Miljöbedömningssystemen har förstås ett stort värde för att ha koll på produkter och deras innehåll, och kan delvis vara ett sätt att komma åt grönmålning, anser Carolina Larsson.
Företag som grönmålar har givetvis
avsikten att sälja och fortsätta sälja, trots hållbarhetsmässigt tveksamma produkter och tjänster. Grönmålning kan dock fungera som en bumerang, nämligen om någon organisation ser till att de blir uthängda som grönmålare. Exempelvis av föreningen Jordens Vänner som varje år utser årets greenwashing-företag.
–Jag tycker det är bra med allt som leder till att frågor och problem kommer upp på bordet. Det leder till att eliminera fel och att vi förbättrar. Öppenhet är alltid välkommen och vi behöver lyfta frågor om bland annat grönmålning, avslutar Carolina Larsson, chef för Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift hos SGBC.
EU:s nya krav på hållbarhet och samtidig transparent redovisning av denna kommer förhoppningsvis successivt att mota bort grönmålare från den ekonomiska arenan och samtidigt pusha finansiärer och företag till allt mer verkningsfullt hållbarhetsarbete.
EU:s taxonomi – jämförbara hållbarhetsredovisningar och höga krav på vad som får beskrivas som hållbart
Taxonomiförordningen, som antogs i juni 2020, är en ramreglering för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som får betecknas som hållbara.
EU:s taxonomi tar fasta på unionens Green Deal, FN:s Agenda 2030 och Parisavtalet. Vad gäller bygg- och fastighetssektorn baseras taxonomin bland annat på Level(s). Det är ett ramverk från EU – en standardiserad metod för att mäta byggnaders hållbarhet. Level(s) har stort fokus på cirkulär ekonomi och livscykelanalyser av byggnader.
Om vi begränsar perspektivet till klimatet så är den europeiska klimatlagen, med det bindande målet om minskning av växthusgasutsläppen med minst 55 procent till 2030 (1990 som basår), ett viktigt verktyg i EU:s arbete.
Målet är sedan att Europa till 2050 ska bli den första klimatneutrala kontinenten.
Taxonomiförordningen är ett första steg i arbetet för att kunna bedöma hållbarhetskriterier i hållbarhetsredovisningar på ett enhetligt sätt. För att förtjäna etiketten ”miljömässigt hållbar” ska företagets verksamhet ”bidra väsentligt” till ett eller flera av sex definierade miljömål. Sedan får verksamheten inte orsaka ”betydande skada” för något av de övriga målen.
Vad som konkret avses med ”bidra väsentligt” och ”betydande skada” beskrivs i så kallade tekniska granskningskriterier.
För att få kallas hållbar ska verksamheten bidra till ett eller flera av följande mål:
• Begränsning av klimatförändringar
• Anpassning till klimatförändringar
• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
• Omställning till cirkulär ekonomi
• Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar
• Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Granskningskriterier för de två första målen publicerades i EU:s delegerade förordning (EU) 2021/2139. För närvarande väntar vi på EU-kommissionens beslut angående de
fyra övriga målen. Kriterier för dessa skulle ha varit på plats för att kunna gälla från 1 januari innevarande år, men är försenade.
Fyra villkor måste uppfyllas för att en verksamhet ska anses miljömässigt hållbar:
• Verksamheten ska bidra väsentligt till ett eller flera av de nämnda miljömålen
• Verksamheten ska inte orsaka betydande skada för något av miljömålen
• Verksamheten ska utföras i överensstämmelse med de minimiskyddsåtgärder som fastställs i artikel 18 i taxonomiförordningen och är kopplade till mänskliga
rättigheter och arbetsrätt
• Verksamheten ska överensstämma med de tekniska granskningskriterier som fastställs av kommissionen i delegerade akter till förordningen
För exempelvis målet ”Begränsning av klimatförändringar” ska verksamheten ”bidra väsentligt till att stabilisera koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar farlig antropogen inverkan på klimatsystemet”. Förordningen medger ett antal alternativ, och till de som kan vara mest relevanta i bygg- och fastighetssektorn hör:
• Generera, överföra, lagra, distribuera eller använda förnybar energi
• Öka energieffektiviteten
• Byta till användning av förnybara material från hållbara källor
De företag och verksamheter som taxonomin gäller för, måste i sina hållbarhetsrapporter redovisa hur stor del av verksamheten som är miljömässigt hållbar. Detta måste göras på ett enhetligt sätt, för att både finansiärer och köpare av produkter/tjänster inför beslut ska kunna göra jämförelser.
I april 2021 antog EU-kommissionen ett ambitiöst och omfattande åtgärdspaket som ska öka investeringarna i hållbara verksamheter runtom i EU. Åtgärderna gör det möjligt för investerare att rikta in sina investeringar mot mer hållbar teknik och hållbara företag. Åtgärdspaketet ger EU en ledande roll på global nivå som standardsättare när det gäller hållbar finansiering.
Åtgärdspaketet omfattade följande:
• En delegerad rättsakt om EU:s klimattaxonomi som främjar hållbara investeringar genom att göra det tydligare vilka ekonomiska verksamheter som bidrar mest till EU:s miljömål.
• Ett förslag till ett direktiv om företagens hållbarhetsredovisning. Förslaget ska förbättra flödet av hållbarhetsinformation inom företagsvärlden. Genom att göra företagens hållbarhetsredovisningar mer enhetliga ger det finansiella företag, investerare och allmänheten tillgång till hållbarhetsinformation som är jämförbar och tillförlitlig.
• Sex delegerade rättsakter om förvaltningsuppdrag, investerings- och försäkringsrådgivning som ska få finansiella företag – till exempel rådgivare, kapitalförvaltare och försäkringsbolag – att inkludera hållbarhetshänsyn i sina rutiner och i sin investeringsrådgivning till kunder.
Den europeiska gröna given är EU:s tillväxtstrategi och har som mål att göra Europa klimatneutralt fram till 2050 samt skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och biologiska mångfald.
För att kunna delta i denna satsning behöver företagen ett heltäckande regelverk på hållbarhetsområdet så att de kan ändra sina affärsmodeller i denna riktning. För att få till stånd en grön omställning inom finanssektorn och förhindra grönmålning ska alla delar av åtgärdspaketet göra hållbarhetsinformation mer tillförlitlig och jämförbar. Paketet sätter den europeiska finanssektorn i centrum för en hållbar och inkluderande ekonomisk återhämtning efter covid-19-pandemin och för en hållbar ekonomisk utveckling i Europa på längre sikt.
För att i ännu större utsträckning underlätta ett cirkulärt byggande med återbruk så lanseras stenkompositskivan Colour Reuse i 12 standardformat, 80 färger och med tre glanstal. Även företagets andra produkter Colour, Vision och Nature, som oftast formbeställs, går mycket bra att återbruka.
– DETTA VISADES inte minst då en 35 år gammal fasad av STENI Colour i Trondheim togs ner, varpå skivorna kördes till Oslo, kapades om och monterades upp igen på ett kontorshotell, berättar Göran Hagberg, STENIs regionchef för Stockholmsområdet.
Återbruk kräver att det återbrukade tål transporter, hantering och eventuell rekonditionering. Och det gör bevisligen skivorna från STENI.
– Den förväntade livslängden är mer än hundra år och vi lämnar 60 års funktionsgaranti, vilket är unikt i branschen, fortsätter Göran Hagberg.
Samtliga fasadplattor – även Colour, Vision och Nature – finns som BIM-objekt. Arkitekten eller den som i övrigt projekterar fasaden, kan antingen rita upp egna koncept eller utgå från STENIs mönstergenerator. Det är hur lätt som helst att hantera objekten i Revit eller motsvarande program. Välj färger och glanstal.
Allt som projekteras beställs med fördel som ett materialpaket MA, det vill säga materialadministration. Då packas skivorna efter format, våningsvis eller fasadvis. Vid tillverkning av fasadskivorna kapas och förborras de automatiskt.
– På detta sätt sparar alla både tid och kostnader, menar Göran Hagberg. Exempelvis levererade vi 3 000 kvadratmeter fasadskivor till Norrtälje brandstation. Det uppstod mindre än två procents spill, ett fantastiskt betyg för vårt upplägg.
– Materialbesparande projektering och tillverkning samt återbruk ligger verkligen i tiden, och vi ser mycket stort intresse från arkitekter och stora byggaktörer. I framtiden behöver vi nog, som ett tillägg till att beakta tid och kostnader, även se till resursförbrukning. Vid sidan om siffor på tid och kostnader, kanske vi också måste ha energiförbrukning, mängden CO2 och vattenförbrukning med i bedömningen. Detta i omtanke om mamma Jord, avslutar Göran Hagberg.
Fotnot* Skivor finns också i standardstorlekar för den som önskar kapa själv.
FAKTA
Fördelar STENI fasadskivor (stenkompositskivor)
60 års garanti, hög livslängd, minimalt underhåll, låg livscykelkostnad, miljömässigt hållbar, slagtålig, vattentät, enkel montering, frostbeständig, låg klimatpåverkan (redovisad i EPD:er). Godkända enligt bl.a. REACH, SundaHus och Svanen.
Kamomillen i Åhus var LindholmsGruppens första bostadsprojekt med miljömärkningen Svanen. Bild: Eksjöhus
strängare syn på miljö och hälsa
Den 15 maj lanseras en ny manual (kriteriedokument) för Svanen, nämligen generation 4. Klimatkraven blir hårdare. Svanen kommer att linjera med EU-taxonomin. Inriktningen på cirkularitet blir mer uttalad. Skrivningar tillkommer vad gäller biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
SVANEN ÄR EN välkänd miljömärkning på konsumentprodukter. Sedan många år kan Svanen användas även för att miljömärka byggprodukter och byggnader. Det är möjligt att Svanenmärka småhus, flerbostadshus, förskolor och skolor. I och med nya kriteriedokumentet går det att Svanenmärka även kontorshus.
Svanenmärkning av byggvaror, byggmaterial och kemiska byggprodukter inriktas främst på kemiskt innehåll, hälsa och yttre miljö. En lång rad produkter har redan Svanenmärkning och är färdiga att använda i byggprojekt som ska Svanenmärkas.
Byggprodukter som inte är Svanenmärkta, hanteras i tidigt skede i respektive projekt.
Man skickar in de dokument Svanen kräver och de granskas sedan av Svanens personal centralt och blir godkända eller icke godkända.
Svanenmärkningen inriktas på att hushålla med resurser och energi, att produkter och byggnader är skonsamma mot yttre miljön, >>
samtidigt som miljön inne i byggnaderna befrämjar hälsa och välmående för dem som vistas där. Under senare år har tack och lov intresset från byggherrar och entreprenörer att bygga rätt ökat markant. Alla vill dra sitt strå till stacken för bättre hållbarhet, minska yttre miljöpåverkan och säkra upp innemiljön för de som arbetar och bor i byggnaderna. När målet är hållbarhet är miljöcertifieringssystem som Svanen ett bra stöd.
Förutom att Svanen används för att miljömärka byggnader, kan leverantörer i byggbranschen Svanenmärka sina byggprodukter. Det gör det enklare att bygga Svanenmärkta hus för då är byggprodukten redan granskad och godkänd och husbyggaren slipper dokumentera detta.
När det byggs fler hus, efterfrågas fler byggprodukter vilket i sin tur påverkar underleverantörer. Flera led måste miljöanpassa sin produktion, en påverkan som man brukar kalla för Svaneneffekten.
– På så sätt är Svanen unikt som certifieringssystem, säger Stefan Björling, affärsområdeschef för hus och renoveringar på Svanens svenska kontor och dessutom koordinator för Norden.
Svanen används i hela Norden. För närvarande i Sverige är 389 bostadsrättsbyggnader Svanenmärkta, medan 804 är pågående. Motsvarande siffror för hyresrättsbyggnader är 238 respektive 220. Bland småhus är redan 2127 Svanenmärkta.
– Vi ser sedan flera år en accelererande utveckling av intresset att Svanenmärka byggnader och det verkar inte avstanna trots dämpad konjunktur, höjda räntor eller byggkostnader. Hållbart byggande är
fortfarande en konkurrensfördel, fortsätter Stefan Björling. De senaste tre åren har antalet byggbolag som bygger enligt Svanen mångdubblats och idag bygger mer än hundra byggbolag enligt våra kriterier.
Kemiskt innehåll
Svanenmärkning lägger stor vikt vid byggmaterialens kemiska innehåll, sammansättning och risken för emissioner. Syftet är att bidra till en mer cirkulär ekonomi genom att inte bygga in skadliga eller olämpliga ämnen. Människor ska må bra och trivas i byggnaden, samtidigt som Svanen värnar om den yttre miljön.
Svanen följer givetvis kemikaliekrav enligt REACH, men även den svenska SINlistan och flera andra rekommendationer. Svanens organisation – Miljömärkning Sverige – har många skickliga medarbetare och stora resurser när det handlar om kemi och hälso- och miljörisker.
I nästa generation av kriteriedokumentet skärps kraven på kemikalier och kemiskt innehåll ytterligare jämfört med tidigare. Hela byggbranschen stramar åt och här hjälper Svanen till.
För de byggnader som kandiderar för att få märkning tillämpas ett livscykelperspektiv, det vill säga det omfattar många aspekter och baseras till stor del på livscykelanalyser. Svanen ställer krav som handlar om bland annat energianvändning, höga krav på hållbarhet (till exempel certifierat trä), hänsyn till yttre miljö och kvalitetssäkrad byggprocess.
Beträffande klimatbelastning har kraven
“Vi ser en mycket stor ökning av intresset för Svanen, inte minst nu när vi lanserar en ny generation av kriterier. Det är inte längre enbart produktleverantörer, byggherrar och entreprenörer som hör av sig, utan snart sagt alla typer av aktörer i branschen.
/Stefan Björling, affärsområdeschef för hus och renoveringar på Svanens svenska kontor och koordinator för Norden
Bild: Anette Jansson-Bougt
skärpts och vidgats. Om exempelvis alternativ betong används som ger mindre klimatavtryck, premieras detta genom ytterligare poäng. Klimatkraven beaktar också aspekter som byggnadens flexibilitet och demonterbarhet, vilket håller nere resursförbrukningen den dag det är dags för hyresgästanpassning eller ombyggnad.
Ett Svanenmärkt hus ger goda möjligheter till återanvändning och återvinning. Kraven inom detta område breddas betydligt i kriterie-
dokument generation 4. Detta gäller också biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Ett byggprojekt måste klara kraven enligt kriteriedokumentet, vilket fungerar som manual. I den nya versionen måste projektet klara 42 obligatoriska krav och dessutom samla poäng inom 23 poängkrav. För att bli godkänt måste byggprojektet få ihop ett visst antal poäng. Slutbetyget är antingen godkänt eller icke-godkänt.
Huvudmannen som ansöker om Svanenmärkning kan vara en byggherre, ett byggföretag, en fastighetsägare eller hustillverkare (inklusive modulhus). Denna huvudman kallas licensinnehavare.
Denne måste se till att ett antal roller besätts i byggprojektet för att klara insatserna fram till färdig licens. Rekommendationen är att använda sig av en Diplomerad Svanensamordnare, som är utbildad av Svanens organisation. Denna står alltid till licensinnehavarens tjänst med en personlig rådgivare som finns med under hela processen.
– Glädjande nog vill alla byggare göra rätt, men de behöver hjälp under byggprojektets gång, fortsätter Stefan Björling. På vårt kontor finns ”Husteamet” som handlägger inskickad dokumentation och stöttar projekten.
Huvudmannen för byggprojektet – licensinnehavaren – måste i tidigt skede ta hänsyn till och planera för obligatoriska krav och poängkrav, speciellt rutiner för information och utbildning samt för inköp av material. Projektets personlige rådgivare gör en eller flera kontrollbesök på bygget för att se att allt är som det ska.
Tiden från ansökan om licens till färdig licens beror givetvis på det specifika projektet, men ett riktmärke är mellan 6 månader och två år. Den som blir godkänd kan sedan i sin marknadsföring gå ut med att byggnaden är Svanenmärkt. Miljömärkningsprocessen har dessutom genererat en loggbok som kan användas under drift och förvaltning av byggnaden.
Svanen har inget krav på återcertifiering av byggnaden, därför att Svanens krav enbart gäller nyproduktion. Varje Svanenmärkt byggnad har kontrollerats på plats och är i grunden mycket bra.
Svanenmärkta hus efterfrågas av byggherrar, entreprenörer och konsumenter, och med deras motivation och drivkraft i grunden är antagandet att de också kommer att förvalta byggnaden på ett hållbart sätt.
Det nya kriteriedokumentet har godkänts av Nordiska miljömärkningsnämnden. Det dröjer dock till 15 maj innan den nya portalen, som ska underlätta arbetet och möjliggöra en helt digital arbetsgång, kommer att öppnas. Då ska allt vara på plats. För dem som önskar certifiera ett kontorshus – vilket alltså är en ny möjlighet – går det redan nu att göra ansökan. När det gäller generation 4 för småhus, flerbostadshus, skolor och förskolor, får man vänta till 15 maj. Svanens svenska kontor kommer att arrangera seminarier och kurser, både som introduktion och fördjupning.
Med nya generation 4 följer också nya kurser för Diplomerade Svanensamordnare, både för nya samordnare och personer som varit diplomerade för generation 3.
– Jag kan lugna licensinnehavare som använder generation 3 eftersom vi har formulerat övergångsbestämmelser som gör det smidigt för alla parter, avslutar Stefan Björling.
För dessa bestämmelser och uppdaterad info: www.svanen.se/hus/
• låg energianvändning
• hälsosam innemiljö
• stränga kemikaliekrav
• hårda krav på hållbarhet, certifierat trä
• goda möjligheter för återanvändning och återvinning
• hänsyn till yttre miljö
• kvalitetssäkrad byggprocess
Det är bra att känna till att Svanen har ett särskilt kriteriedokument för att kunna Svanenmärka byggnader som renoveras.
Tack vare den märkningen garanteras att byggnaden har:
• låg energianvändning efter renoveringen
• god innemiljö och låga emissioner av farliga kemikalier
• inventerats innan renoveringen och att hälso- och miljöfarliga ämnen och farligt avfall har omhändertagits korrekt
Och att:
• byggprodukter, material och kemiska produkter uppfyller höga miljö- och hälsokrav
• renoveringen har främjat återbruk av byggprodukter och material
De byggnadstyper som kan vara aktuella att Svanenmärka vid renoveringar är småhus, flerbostadshus, byggnader för skola och förskola samt kontorsbyggnader.
Sveriges ledande organisation för hållbart samhällsbyggande, Sweden Green Building Council (SGBC) har lanserat BREEAM-SE v6.0 New Construction, en ny generation av det internationella certifieringssystemet BREEAM, anpassat efter svenska krav och förhållanden.
MÅLSÄTTNINGEN MED att uppdatera
BREEAM-SE var att leverera en manual som är ännu mer tydlig, robust och aktuell för certifiering av byggnader i Sverige.
Syftet har framför allt varit att ytterligare förbättra och anpassa manualens kriterier till att linjera med EU-taxonomin, att förbättra kraven på minskad klimatpåverkan samt ytterligare anpassa ett antal frågor till svensk praxis.
– BREEAM-SE v6.0 är efterlängtad. Många av de aktörer som certifierar enligt BREEAM ser fram emot de förbättrade kraven och linjeringen med EU-taxonomin. Det känns positivt att BREEAM kan fortsätta att vara ett bra verktyg för hållbarhets-
rapportering och grön finansiering. Den skillnad som jag hoppas ska ge störst hållbarhetsnytta, är att kriterierna för minskad klimatpåverkan blir konkretare och tuffare, säger Sabina Jonestrand, chef BREEAM, SGBC.
Samhällsbyggnadsbranschen utvecklas i rask takt, med skärpta miljökrav och nya möjligheter att bidra till klimatomställningen. SGBC uppdaterar certifieringssystemen i takt med omvärlden som ett led i att framtidssäkra den bebyggda miljön och säkerställa att en certifierad byggnad lever upp till de krav som ställs på hållbara byggnader.
– Klimatomställningen är vår tids största fråga och hållbarhetsarbetet måste
accelerera oavsett det osäkra ekonomiska läget. Fastighetsbranschen står för en betydande del av Sveriges negativa klimatutsläpp i Sverige och har därmed ett viktigt ansvar. Våra certifieringssystem är viktiga verktyg för byggaktörerna då man genom opartiska granskningar visar att man faktiskt uppfyller våra gemensamma miljökrav, säger Lotta Werner Flyborg, vd SGBC.
BREEAM-SE bygger på det internationella systemet BREEAM, utvecklat av brittiska Building Research Establishments (BRE). Den nya versionen heter v6.0 för att linjera med BREs nya benämning BREEAM International NC 6.0.
Har du koll på radonhalten på arbetsplatsen?
Våra experter hjälper dig mäta radon på arbetsplatser
Långtidsmätning ( 2 månader- 1 år)
Uppföljande mätning (från 7 dagar)
Markradon (5-7 dagar)
Ackrediterade analyser, ISO 17025 & 11665-4
Europas snabbaste svartsider, från 48 h
Fri tillgång till vår egen radonapp
Skräddarsydda radonutbildningar och webbinarier
Eurofins Radon Testing Sweden AB
010-490 84 80
info.radon.se@etn.eurofins.com www.radon.eurofins.se
Har du arbetsmiljöfrågor inom bygg och fastighet?
Vi erbjuder expertis inom arbetsmiljömätningar
Arbetsmiljömätningar av damm
Riskbedömning av kemiska riskkällor
Utbildningar inom kemiska hälsorisker
Komplett kemikalieregister - Sparar
administration och tid
Vi hjälper stora som små verksamheter att leva upp till gällande arbertsmiljölagstiftning utifrån sina förutsättningar och behov - för ett väl fungerande arbetsmiljöarbete!
Eurofins Pegasuslab AB - Arbetshygien
0150-142 30
info@svenskarbetshygien.se
http://www.svenskarbetshygien.se/
När Sveriges största glasmästeri växer ur sina lokaler i Malmö, Helsingborg, Göteborg och Jönköping väljer bolaget att bygga nytt. Kravet är mark på minst 5000 kvadratmeter med rätt logistiskt läge. Nu efterlyser man markägare som vill bygga en miljöklassad fastighet anpassad för Ryds Glas verksamhet.
RYDS GLAS FINNS på cirka 60 olika orter runt om i Sverige. På fem av orterna går hyresavtalen ut inom kort, samtidigt har man börjat växa ur lokalerna som inte är anpassade för företagets verksamhet. Därför har Ryds Glas, tillsammans med Arkitektlaget, analyserat flöden och processer i glasmästeriet och arbetat fram den optimala lokalen för ett glasmästeri – och självklart siktar man på en Miljöklass A byggnad.
– Vi har sett över våra flöden, från glasleverans till att glasmästaren åker ut till kund. Tillsammans med Arkitektlaget har vi skissat fram ett förslag på en byggnad som tillgodoser våra behov som modernt glasmästeri. Nu letar vi intensivt efter tomter och någon som vill vara med och bygga framtidens gröna glasmästeri tillsammans med oss, säger Daniel Rexlind, inköpschef och fastighetsansvarig på Ryds Glas.
Så vad krävs för att kunna bygga framtidens gröna glasmästeri? Ryds Glas letar efter tomter på logistiskt strategiska områden runt Fosie i Malmö, i närheten av Berga i Helsingborg, i Västra Frölunda i Göteborg och i Jönköping. Tomten bör vara på cirka 5 000 kvadratmeter. Fastigheten som ska byggas, eller om det redan finnas en befintlig fastighet, ska vara på 1 500 kvadratmeter och ska byggas eller anpassas så att man kan uppfylla kriterierna för Miljöbyggnad.
En miljöcertifierad byggnad innebär att miljöarbetet och byggnadens miljöprestanda granskas av en tredje part. Man mäter bland
annat energiåtgången och tittar på byggnadens energianvändning. El och värme ska komma från miljösäkra alternativ. Man ser också över och mäter flera saker inne i byggnaden som luftkvaliteten, mängden ljus och radon.
– Hållbarhet ska genomsyra allt vi gör på Ryds Glas. De insatser vi gör ska alltid bidra till en bättre och grönare värld. Oavsett om det gäller våra tjänster, våra produkter eller våra servicebilar så har vi ett ansvar att alltid välja det grönaste alternativet. Därför är det en självklarhet att vi har miljön i åtanke när vi bygger nytt. Vi strävar med andra ord efter att framtidens glasmästeri inte bara ska vara modernt utan även grönt, avslutar Daniel.
FAKTA
VAR MED OCH BYGG
FRAMTIDENS GLASMÄSTERI
Sitter du på en tomt, eller har en befintlig fastighet som skulle passa utifrån Ryds Glas krav och behov, på någon av de orter där de ska skapa framtidens glasmästeri och vill vara en del av detta spännande projekt, kontakta Daniel Rexlind, inköpschef och fastighetsansvarig.
I slutet av förra året lanserade SGBC versionen Miljöbyggnad 4.0 som ersätter tidigare version 3.2. Förnyelsen har gjorts mot bakgrund av att hållbarhetsarbetet i samhället har utvecklats. Nya versionen hanterar exempelvis klimatrisker. Dessutom beaktas numera bland annat cirkularitet.
AV KJELL-ARNE LARSSON
kopplar mot Sveriges Miljömål och FN:s globala hållbarhetsmål. Nya versionen ska också linjera med EU:s taxonomi. Att använda certifieringssystemet Miljöbyggnad bidrar till uppfyllelse av Sveriges och FN:s mål samt taxonomin för gröna finanser. Bland övriga syften med Miljöbyggnad märks att driva på utvecklingen för hållbarhet.
Miljöbyggnad 4.0 har precis som föregångaren 15 indikatorer (miljöpåverkansområden) men några har utgått och ersatts med nya.
Indikator 4 Andel förnybar energi, indikator 6 Radon, indikator 7 Ventilation, indikator 11 Dagsljus och indikator 12 Legionella har utgått. Notera att för Radon ställer energideklarationen krav på att detta ska mätas och värdet ska understiga 200 Bq/kbm. För Ventilation räcker numera godkänd OVK, för dagsljus gäller BBR-krav och beaktande av Legionella ingår i branschstandarden Säker
Vatten som Miljöbyggnad har krav på.
Nya indikatorer är Klimatrisker, Ekosystemtjänster, Flexibilitet och demonterbarhet, Cirkulära materialflöden och
Avfallshantering. Vi noterar här ett axplock av de nya kraven. För betygsnivå Silver ska bland annat en klimatrisk- och sårbarhetsanalys göras. Ekosystemtjänster innebär att numera även utomhusmiljön ska tas med i certifieringen, bronsnivå kräver bland annat en platsspecifik beskrivning och för Silver ska grönytefaktor beaktas.
Flexibilitet och demonterbarhet påverkas inte minst genom projekteringen av byggkonstruktionen, och man ska identifiera åtgärder som underlättar Cirkulära materialflöden. För Avfallshanteringen ska avfallstrappan tillämpas, med deponi som lägsta prioritet. För Silver får högst 10 procent av byggavfallet gå till deponi.
Nytt för indikator 1 Värmeeffektbehov är att lufttäthetsprovning krävs. Anvisningarna för indikator 5 Fukt är lättare att förstå och tillämpa. För den som vill klara nivå Guld krävs att indikator 9 Utfasning av kemikalier följer EU-taxonomin.
Notera att alla 15 indikatorer är obligatoriska även för att få Brons. Sedan tillkommer valfria kontrollpunkter enligt EU:s taxonomi.
Nya version 4.0 har gått att tillämpa från december 2022. Gamla version 3.2 får användas under en övergångsperiod fram till årsskiftet 2023/24. I och med uppgraderingen finns ingen manual för ombyggnationer, men 3.2 är tillåten att använda för detta till årsskiftet 2023/24. Ett alternativ är att använda Miljöbyggnad iDrift (byggnaden ska vara minst 3 år gammal) eller nya manualen 4.0 i certifieringsprocessen med hjälp av förhandsbesked.
Nya Miljöbyggnad lanserades på ett seminarium i SGBC:s regi, med cirka 400 deltagare. Det avslutades med frågestund, där de intressantaste frågorna som brukligt var de som inte fick något svar. Har det identifierats någon auktoritet som ska avgöra om den sökande når taxonomikraven? Någon myndighet eller de som gör revisioner på finansinstitut? För närvarande är detta oklart. Det framkom önskemål om en nivå Platina, för de byggherrar som har möjlighet att satsa så mycket att de ligger i forskningens frontlinje. Möjligen en betygsnivå SGBC kan inrätta så småningom.
I framtiden förväntas urbana grönområden spela en allt viktigare roll när det gäller att förhindra översvämningar, sänka temperaturer och öka den biologiska mångfalden. Det nya fokuset på hållbarhet ställer nya krav på grönyteproffsen, som behöver lära sig nya färdigheter och använda andra typer av verktyg. I rapporten om framtida trender Re:thinking urban green spaces – from Nice to Necessary har Husqvarna intervjuat experter, professionella yrkesutövare inom grönområden och vanliga medborgare på sex europeiska marknader för att ta reda på vilken roll urbana grönområden kommer att spela i framtiden och hur det kommer att påverka yrket och den tekniska verktygsutvecklingen.
DEN EUROPEISKA RAPPORTEN från Husqvarna, som inkluderar Sverige, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Belgien och Nederländerna, beskriver den förväntade utvecklingen av grönområden under de kommande åren. Det nya hållbarhetsfokuset innebär bland annat att tillverkare av elverktyg utomhus behöver snabba på sin resa mot alternativa kraftkällor. 44 procent av grönyteproffsen förväntar sig att bensindrivna produkter är förbjudna år 2027.
– Urbaniseringen pågår och grönområdenas roll i städerna har utvecklats. På Husqvarna är vi fast beslutna att förnya oss mot ett oberoende av fossila bränslen. Inom en inte alltför avlägsen framtid förväntar vi oss att vår huvudsakliga verksamhet består av elektriska verktyg och autonoma lösningar, säger Yvette Henshall-Bell, President Global Professional Business Unit på Husqvarna.
På frågan om framtiden tror 66 procent, av de som arbetar professionellt med grönytor, att fler träd i stadsområden blir en av de viktigaste förändringarna som påverkar branschen under de kommande tio åren. Även om det är ett långsiktigt engagemang kommer plantering av nya träd att vara nödvändig för framtida städer, främst för att kyla ner staden
och stödja ett allt frodigare ekosystem.
Träd behöver inte bara planteras utan också skötas om, eftersom gamla träd är mycket mer värdefulla än yngre träd både för att bekämpa klimatförändringar och för att främja biologisk mångfald. Detta kräver att proffs på grönytor lär sig mer om trädvård och hur de kan skapa bästa möjliga förutsättningar för den biologiska mångfalden att blomstra i ett urbant grönområde. 60 procent av yrkesutövarna ser ett betydligt större fokus på biologisk mångfald inom en snar framtid.
Personalbrist är en stor utmaning som branschen står inför i dag, och nämns av 37 procent av grönyteproffsen som ett kritiskt hinder för att utveckla urbana grönområden i sin stad. Detta driver behovet av robotgräsklippare och andra autonoma lösningar för att ta hand om de monotona uppgifterna, vilket frigör tid för de som arbetar professionellt med grönytor att fokusera på mer komplexa uppgifter.
– Eftersom så många grönyteproffs har svårt att hitta kvalificerad personal är det uppenbart att en kompletterande autonom arbetsstyrka är avgörande för framtiden. Autonoma lösningar hjälper också till att möta ytterligare två viktiga utmaningar för
framtiden – behovet av att minska CO2-utsläpp och buller. Detta kommer att vara positivt för grönyteproffsen som nu kan fokusera på uppgifter av större värde och utveckla nya färdigheter, samt ha en trevligare arbetsmiljö, säger Yvette Henshall-Bell.
39 procent av de som arbetar professionellt med grönområden säger att konkurrens från fastigheter och andra kommersiella intressen är ett stort hinder för hållbar grön utveckling. Nästan lika många ser också bristande politiskt intresse som en barriär.
Inom fem år förväntar sig dock 38 procent av experter och yrkesutövare att det kommer att finnas strikt laglig rätt för alla medborgare att få tillgång till grönområden i sin omgivning, vilket sannolikt kommer att stimulera stadsplaneringen att på nya sätt införliva mindre pusselbitar av grönt i stadsmiljön.
I framtiden förväntar sig 49 procent av proffsen på grönytor att ”parklets” (mikroparker) blir vanligare och 41 procent tror på gröna tak. Framtidens många nya grönområden kan dock bli mer tidskrävande att sköta på grund av transporter. Autonoma lösningar kan återigen ge svaret, eftersom gräsklippning och bevattning kan vara relativt självförsörjande med rätt system på plats.
I nordöstra delen av Bunkeflostrand planeras för ett nytt område med ungefär 1 000 bostäder, framför allt i flerbostadshus, men även småhus. Detaljplanen bygger på ett samspel mellan bebyggelse och natur. Stadsbyggnadsnämnden har nu godkänt detaljplanen.
OMRÅDET LIGGER PÅ ömse sidor om Skånegårdsvägen i nordöstra Bunkeflostrand. Detaljplanen möjliggör ungefär 1 000 bostäder, varav cirka 100 småhus, plus en förskola för 120 barn och ett mobilitetshus. Den innehåller dessutom en förlängning av grönstråket och naturmark.
Norr om Skånegårdsvägen blir det en blandning av flerbostadshus och stadsradhus. Söder om Skånegårdsvägen öppnar sig bebyggelsen och övergår från flerbostadshus till rad-, par- och kedjehus.
Detaljplanen är ett resultat av ett parallellt uppdrag, det vill säga en arkitekttävling. Stor vikt las på medborgardialog med ett flertal möten och workshops. Idén för området bygger på ett samspel mellan bebyggelse och natur. Genom flera varierade park- och gaturum värnas den biologiska mångfalden på platsen. Detaljplanen möjliggör många mötesplatser och varierade rörelsemönster i området. På så sätt erbjuds Bunkeflostrand en ny sorts bymiljö med publika platser och gröna rum.
Norr om Skånegårdsvägen planeras ett mobilitetshus, med ett tak som kan användas för grönska och lokal produktion av förnybar energi.
Områdets parker ska gynna biologisk mångfald genom att skapa och förstärka den natur som finns i området. Biotoperna ska förvaltas med anpassad skötsel och förstärkas med växter som gynnar den lokala biologiska mångfalden.
Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan.
Den naturinventering som gjorts av Ekologigruppen pekar ut skogsområdet i norr, dagvattendammen, samt diket i söder som miljöer som bör sparas, och det säkerställer detaljplanen.
– Den här detaljplanen öppnar för många nya bostäder, mycket grönska och även närhet till andra naturområden. I planen har det tagits hänsyn för att göra minimalt avtryck på viktiga naturvärden, samtidigt som den innebär att staden kan fortsätta att möjliggöra
för fler bostäder vilket är viktigt för den sociala hållbarheten. Området innehåller blandad bebyggelse och det kommer att leda till ett mer balanserat utbud av bostäder i den här delen av Malmö, säger Stefana Hoti (MP), ordförande i stadsbyggnadsnämnden.
– Malmö växer med både grönska och bostäder i olika former. Vi bygger den hela staden där människor från livets alla skeden och bakgrunder möts och får plats. Detta exemplifieras med beslutet om Bunkeflostrand idag där det ingår bland annat småhus, flerbostadshus, mobilitetshus, skolor och grönytor, säger Arwin Sohrabi (S), vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden.
– Utvecklingen av Bunkeflostrand som ligger framför oss säkrar ett välkommet tillskott av nya bostäder, verksamheter och mötesplatser i området. Centralt i detaljplanen är att skapa en socialt och fysiskt inkluderande miljö som är trygg och tillgänglig för både boende och besökare, säger Lars Hellström (L), ledamot i stadsbyggnadsnämnden.
Tätskiktet Derbigum NT blev valet när Bendt Bil i Halmstad byggde Sveriges modernaste bilåtervinning. Ett projekt där hållbarhet är den röda tråden i projektet. Exempelvis återvinns regnvatten från taket som används för att tvätta de återvunna bildelarna.
Derbigum har specialiserat sig på att utveckla tätskikt av hög kvalitet för låglutande tak. Tack vare en unik och patenterad återvinningsprocess har företaget tagit fram produkten Derbigum NT.
NU BLIR ÄVEN tätskikt för låglutande tak cirkulära. Derbigum NT är ett tätskikt för låglutande tak och som består av minst 25 procent återvunnet material i form av uttjänta tak, installations- och produktionsspill. Tätskiktet håller hög kvalitet, har en lång livslängd på minst 40 år och är 100 procent återvinningsbart i slutet av sin livscykel.
Tätskiktstillverkaren Derbigum har utvecklat sin unika och patenterade återvinningsprocess sedan början av 90-talet. Hittills har satsningen inneburit en besparing på hela 30 000 ton bitumen. Detta i sin tur innebär att utsläpp av 15 000 ton koldioxid har kunnat undvikas och att 42 miljoner liter olja har sparats.
Det nya tätskiktet är resultatet av Derbigums satsning på att kombinera sitt kunnande och expertis inom återvinning med erfarenhet av att producera högkvalitativa tätskikt. En av nyckelfaktorerna till Derbigum NT:s hållbarhet är dess dubbelförstärkta
stomme som garanterar multidimensionell stabilitet och optimal motståndskraft mot angrepp och slitage efter underhållsarbete som ett tätskikt utsätts för.
Den dubbla armeringen består av återvunnen glasfiber och polyesterfilt tillverkad av återvunna PET-flaskor, tillsammans med ett bituminöst bindemedel som innehåller DERBITUMEN – namnet på företagets återvunna bitumen.
Derbigum NT är även ekodesignat för lång hållbarhet, vilket innebär att det inte bara är hållbart i sig självt, utan också i sin livscykel. När tätskiktet når slutet av sin livscykel, är det till 100 procent återvinningsbart.
Företaget är stolt över att ha utvecklat en så innovativ och hållbar produkt, och fick nyligen ett kvitto på att hårt arbete lönar sig, då i form av en Cradle to Cradle-bronsutmärkelse för Derbigum NT.
Utmärkelsen är globalt det mest kända certifikatet för cirkulära produkter.
Cradle to Cradle bedömer materialens och produkternas säkerhet, cirkularitet och ansvarstagande i fem kategorier av hållbarhet.
– Derbigum NT innebär ett stort steg framåt i vår ambition att erbjuda marknadens mest högkvalitativa och hållbara lösningar för låglutande tak. Genom att välja Derbigum NT kan arkitekter, konstruktörer och fastighetsägare bidra till ett mer hållbart byggande, säger Erik Bengtsson, Derbigums försäljningschef för Sverige.
Idag är det är viktigt att kunna göra smarta val när man räknar på ett projekt, både vad gäller kostnader och klimatpåverkan. Ett företag som har lång erfarenhet av både kostnadskalkyler och klimattänkande är Elecosoft, som redan 2016 presenterade en lösning som underlättar klimatberäkningar för byggföretag.
EN KLIMATMODUL TILL kalkylprogramvaran Bidcon är lösningen som redan då skapades utifrån visionen att underlätta smarta klimatval redan i kostnadskalkylen.
– Kalkylatorer gör dagligen materialval samtidigt som de hanterar mängder och beräknar kostnader och spelar på så sätt en viktig roll i att minska klimatpåverkan redan i ett tidigt skede av projektet. Just därför kändes det viktigt för oss att ge dem förutsättningarna att ta välgrundade beslut. Om man smidigt kan se och jämföra klimatpåverkan och kostnader med varandra så är det enklare att göra val som gynnar både miljön och sitt anbud, säger Therese Malm som är produktledare på Elecosoft.
Med Bidcon Klimatmodul kopplas värden för klimatpåverkan automatiskt till kostnadskalkylen. Användare får därigenom klimatberäkningen ”på köpet” som ett mervärde till den vanliga kalkylen. Olika byggdelars klimatpåverkan visas sida vid sida med dess kostnad vilket innebär att det är enkelt att göra alternativa beräkningar, jämföra kostnader, klimatpåverkansvärden och andra faktorer för att se vilken kalkyl som är mest fördelaktig.
Det innebär att klimatmodulen gör det enklare för beslutsfattare att göra hållbara och långsiktigt bra miljöval redan i kalkylstadiet.
Klimatmodulen har generiska data för klimatpåverkan hämtade från Boverkets klimatdatabas.
Har man EPD:er (Environmental Product Declaration – miljöfakta enligt internationell standard) för valda produkter kan den klimatdatan användas istället för den generiska. Klimatkalkylen täcker byggskeden A1-5 och alla byggmaterial som ingår i kalkylen.
– Allteftersom fler tillverkare tar fram
EPD:er för sina produkter kommer kalkylen att i större utsträckning basera sig på EPD:er och mindre på generiska data. I och med det ökar även träffsäkerheten på klimatberäkningarna. Med Bidcon kan man helt enkelt trimma sina beräkningar till att bli ännu mer rättvisande, både vad gäller kostnad och klimatavtryck, förklarar Therese Malm.
När kalkylen är färdig kan man lämna den vidare till företagets hållbarhetsansvarige som kan jobba vidare med underlaget, eller så kan man i slutskedet av projektet välja en särskild slutrapport i Bidcon som är avsedd för inrapportering av klimatdeklaration till Boverket.
Förutom dagens lagkrav så har även beställarledet allt oftare uttalade policys kring klimatberäkningar. Det gör att företag som i
ett tidigt skede kan presentera klimatberäkningar vinner fördelar vid upphandlingar.
Bidcon Klimatmodul är skapad i samarbete med Tyréns, en stark och välrenommerad aktör inom samhällsbyggande och LCA-beräkningar.
– Framtidens samhälle kommer att kräva hållbara lösningar, och byggsektorn har en viktig roll att spela i detta. Genom samarbete mellan företag som Elecosoft och Tyréns –och med verktyg som Bidcons klimatmodul – ökar möjligheten för byggföretag att ta ansvar för sin klimatpåverkan och bidra till framtidens hållbara byggande, säger Anna Pantze, miljöspecialist på Tyrens.
Mer information om Bidcons klimatmodul hittar du på: www.elecosoft.se
De olika aktörerna i byggsektorn har kommit olika långt i sitt klimatarbete. Några gör klimatkalkyler sedan flera år, medan andra inte riktigt kommit igång. Att upprätta en klimatdeklaration för en ny byggnad är numera ett krav. Och frågan är, går det att klara jobbet själv eller måste en konsult anlitas?
AV KJELL-ARNE LARSSON
FÖR BYGG- OCH fastighetsbranschen var det lagen om klimatdeklaration som definitivt satte ljuset på klimatfrågan. Utan en registrerad klimatdeklaration hos Boverket ger inte kommunen slutbesked för byggnaden. I dag är det ingen som kommer undan vår tids ödesfråga. För att upprätta en klimatdeklaration krävs att en klimatkalkyl görs. En klimatdeklaration enligt reglerna är en avgränsad del av en livscykelanalys – LCA. Vad är då en livscykelanalys? Grundläggande kunskap och bra vägledning i LCA ges av Boverket. Sök på ”Vägledning om LCA för byggnader” samt
”Miljödata och LCA-verktyg” och du får en elementär genomgång.
Därefter går det att förkovra sig om klimatkalkyl och klimatdeklaration. Sök på ”När ska klimatdeklarationen upprättas och registreras”. Boverket har också lagt upp ”Klimatdeklaration – en digital handbok från Boverket”. Handboken är pedagogisk och har ett enkelt språk.
Boverket har också sammanställt en webbbaserad utbildning som är öppet tillgänglig.
– Vi har fått bra feed-back på både handboken och utbildningen, att det är tydligt och
tillräckligt, säger Kristina Einarsson, projektledare, expert miljö och klimat på Boverket.
Boverket genomför också direktsända webbinarier som sedan ligger kvar på webben så länge de är aktuella.
Upphandlingsmyndigheten har en ”räknesnurra” (Uppskatta klimatpåverkan vid krav i bygg- och anläggningsupphandling) där det går att se klimatpåverkan av olika materialval. Enkel och begränsad, men pedagogisk för att få en uppfattning om konsekvenserna av olika val, såsom typer av betong, eller trä som alternativ till betong. >>
Upphandlingsmyndigheten ger också råd om vad man ska tänka på när klimattjänster handlas upp.
Allt detta sammantaget ger en bra introduktion till livscykelanalyser och klimatkalkyler.
Byggherren har ansvar för att klimatdeklaration upprättas och registreras hos Boverket. I praktiken blir det oftast byggentreprenören (och dennes konsult) som gör det konkreta arbetet. Byggentreprenören har ju den nödvändiga insikten i val av produktionsmetoder och byggprodukter/material.
”Klimatdeklaration – en digital handbok från Boverket” beskriver processen för klimatdeklaration steg för steg och vilka uppgifter som måste registreras hos Boverket.
– Notera att byggherren har skyldighet att spara alla underlag till klimatdeklarationen i fem år efter inlämningsdatum, poängterar Kristina Einarsson.
För den byggherre eller byggentreprenör som har egna ingenjörsresurser med relevant kompetens är det möjligt att själv göra klimatkalkyler. Ett alternativ är då att använda ett beräkningsverktyg, till exempel Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM 1.0 som är utvecklat av och tillhandahålls av IVL. BM baseras på livscykelanalys enligt standarderna EN 15804 och EN 15978. Med BM är det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatberäkning för en byggnad. Man kan räkna fram hur stor klimatpåverkan olika byggnader har och hur utsläppen kan minskas genom att ändra val av byggprodukter och genom att ändra produktionsmetoder. BM klarar de krav som en klimatdeklaration ställer och dessutom bland annat kraven i certifieringssystemet Miljöbyggnad. BM finns i fyra versioner,
allt från den kostnadsfria BM Free till en avancerad fleranvändarlicens.
IVL arrangerar kurser och workshops i klimatberäkning.
Verktyget BM 1.0 innehåller generiska (generella) värden för klimatpåverkan av respektive produkttyp, för alla vanligt förekommande produkttyper som finns på den svenska marknaden. BM inkluderar Boverkets klimatdatabas. De generiska värdena är konservativt satta, 25 procent högre än medelvärdet för marknadens produkter inom respektive produkttyp. Ett typiskt scenario i ett byggprojekt är att de generiska värdena
används i tidigt skede och att de sedan ersätts av värden från EPD:er, allteftersom specifika val av leverantörer och produkter görs. Därmed blir klimatkalkylen en mer korrekt klimatdeklaration av den färdiga byggnaden. (EPD = Environmental Product Declaration, en standardiserad miljövarudeklaration.)
Idag finns en lång rad kommersiellt tillgängliga program som går att använda för klimatkalkyler, och där kan vi nämna One Click LCA, openLCA, GaBi, SimaPro och Anavitor. Dessa begränsas inte enbart till klimatpåverkan, utan går också att använda för andra miljöpåverkanskategorier.
Data om mängder som ska matas in i beräkningen kan hämtas från Excel-ark, eller program som Bidcon och Bluebeam Revu, alternativt skrivas in för hand. Programmet Bidcon som hanterar ekonomiska kalkyler har nyligen utökats för att också klara en klimatkalkyl. I programmet/databasen Prodikt, som hanterar produktval (och deras miljöpåverkan inom flera påverkansområden) finns också möjlighet att göra klimatkalkyler.
Många byggherrar/byggentreprenörer hamnar i ett läge då en konsult måste anlitas. Alla Sveriges stora rikstäckande teknikkonsulter har experter på LCA och klimatkalkyler. Det förekommer också en rad nischade konsulter som bland annat utför klimatkalkyler. Vi kan nämna Raksystems, Plant, Gidås, Greendesk, ClimatePartner, Ethos och Bjerking. IVL utför uppdrag inom klimatkalkyl och LCA.
– Det kan vara till hjälp att gå med i ett lokalt eller regionalt klimatinitiativ, tipsar Kristina Einarsson.
LFM30 – Lokal färdplan för en klimatneutral
bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030
– är det mest kända initiativet – som också har utvecklat en egen metod för klimatberäkning. I övrigt i landet drivs bland annat följande initiativ:
• Klimatarena Stockholm
• Hållbart Stockholm 2030
• Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande
• Uppsala klimatprotokoll
• Klimat 2030 Västra Götaland
• Östergötland Bygger Klimatneutralt
• Östergötland energi- och klimatstrategiskt arbete
• Klimatkommunerna
• Byggdialog Dalarna, Klimatklubben
• Fastighetsnätverket Örebro
På nationell nivå är Sveriges Allmännytta och Byggföretagen aktiva i klimatfrågor.
I Sverige sker bedömningar av miljöpåverkan från olika branscher och omfattande statistik samlas in. Boverket publicerar årligen nya data; ”Miljöindikatorer – aktuell status” som redovisar miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen.
Där visas inte enbart påverkan genom utsläpp av växthusgaser, utan även kväveoxider, partiklar, energianvändning, hälsofarliga kemiska produkter (exklusive cement),
miljöfarliga kemiska produkter och avfall.
För att visa klimatpåverkan historiskt har Boverket statistik från 1993 och framåt: ”Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn”.
Att göra en klimatkalkyl och därefter registrera denna hos Boverket, innebär att man följer lagen om klimatdeklaration. Varje seriös aktör bör dock inte stanna vid detta och enbart göra en klimatkalkyl som ett separat moment i byggprojektprocessens sena skede. Klimatkalkyl kan och bör användas i tidiga skeden för att göra störst nytta. Sedan även vid upphandlingen för att hitta den >>
entreprenör kan presentera den lösning som ger lägst klimatpåverkan. Eventuellt har du nytta av en klimatkalkyl redan i förstudier. Klimatkalkyl kan sedan användas i flera faser under projektet, vid val av byggprodukter och produktionssätt, för att gradvis slipa produktionen och efter hand reducera klimatavtrycket allt mer. Betrakta därmed verktyget för klimatkalkyl som ett i högsta grad levande verktyg!
Kraven om klimatdeklaration för byggnader finns i följande regler:
• lag om klimatdeklaration för byggnader
SFS 2021:787
• ändring i 10 kap. 34 § i PBL 2010:900
• förordning om klimatdeklaration av byggnader SFS 2021:789
• Boverkets föreskrifter BFS 2021:7 om klimatdeklaration för byggnader
Rapporter och guider:
¶ Anvisningar för beräkning och redovisning av klimatavtryck. Specialfastigheter.
¶ Klimatberäkning av byggprojekt med mål att nå klimatneutralitet. SBUF och IVL.
¶ Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt. IVL, Sveriges Allmännytta, Kommuninvest.
¶ Metod för LFM30:s klimatbudget. LFM30.
¶ Minska klimatpåverkan i byggprojekt. SBUF och IVL.
¶ Vägen framåt. Handlingsplan för hur arkitekter kan bidra i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhällsbyggande. Sveriges Arkitekter.
miljöberäkningsverktyg BM 1.0
Verktyget innehåller en färdig databas med generiska klimatdata för de byggresurser som används på den svenska marknaden och inkluderar bland annat Boverkets klimatdatabas. En mängdberäkning läses in digitalt till BM från kostnadskalkylmjukvaror (alternativt läggs in manuellt). BM beräknar sedan klimatpåverkan från materialproduktion, transporter och byggproduktion för de material som ingår i byggnaden. Generiska klimatdata kan sedan ersättas av specifika data från Environmental Product Declarations. Andra faser i en byggnads livscykel kan också beräknas för byggprojektet, men görs då utanför BM.
Källa: IVL
Den europeiska standarden för livscykelanalyser EN 15978 täcker in följande miljöpåverkansområden:
• klimatpåverkan av växthusgaser
• försurning
• övergödning
• utarmning av icke-fossila resurser
• utarmning av fossila resurser
• ozonnedbrytning
• marknära ozon
Klimatkalkyl som verktyg under hela byggprocessen Förutsättningarna att minska en byggnads klimatpåverkan finns främst under planering och projektering, när olika utformningar, lösningar och metoder övervägs.
Att arbeta med klimatberäkningar och förbereda arbetet med klimatdeklarationen i ett tidigt skede, det vill säga göra en klimatkalkyl, gör det också lättare att senare få fram de uppgifter som behövs, men tänk på att det även görs överväganden och val under själva uppförandet som påverkar byggnadens klimatpåverkan.
Kravet på klimatdeklaration för byggnader är nytt från 1 januari 2022 och ett av syftena med lagen är att öka kunskapen om klimatpåverkan från byggnader som uppförs. Arbetet med klimatdeklarationer och med att minska klimatpåverkan är därför en lärprocess. Många aktörer som gör klimatberäkningar använder lärdomar från tidigare projekt för att minska klimatpåverkan i nästa byggprojekt. Här kan bland annat arkitekten, konstruktören eller miljökonsulten stötta byggherren och föreslå klimatbesparande åtgärder och tidiga överväganden när det gäller placering, utbredning och utformning av byggprojektet.
Klimatbesparande vägval kan göras och komma till nytta och förbättras under projekteringen genom dels ett strukturerat arbete med klimatdata i ett tidigt skede, dels den tidiga klimatberäkningen. Därmed underlättas även en löpande uppföljning av byggnadens klimatpåverkan.
Källa: Boverket
Nuvarande och kommande krav i lagen om klimatdeklaration
Från 1 jan 2022 är det lagkrav på klimatdeklaration. Detta gäller byggnader där bygglov har sökts från detta datum. (Vissa byggnadstyper är dock undantagna från kravet.)
Reglerna om klimatdeklaration var ett första steg för att reglera klimatpåverkan vid byggande, och reglerna innehåller inga gränsvärden, det vill säga värden som inte får överskridas. Med dessa regler skapades dock förutsättningar för att på sikt kunna ställa minimikrav på byggnaders klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.
Enligt nu gällande regler omfattar klimatdeklarationen byggskedet, vilken delas in i modulerna A1 – A5 i byggnadens livscykel, det vill säga utvinning av råvara, transport till tillverkning, tillverkning, transport till bygge samt bygg- och installationsprocesser. Byggdelar som innefattas är bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar.
Lagen stipulerar alltså inga gränsvärden, men det finns ett förslag från Boverket att införa sådana, samt inkludera i princip alla byggdelar och byggnadens hela livscykel, det vill säga även användningsskedet och slutskedet.
Boverkets förslag var att införa skärpningen 2027, men för närvarande utreds en tidigareläggning. Boverket fick nämligen i mars 2022 i uppdrag av regeringen att lämna förslag på hur införandet av gränsvärden skulle kunna göras tidigare och hur tillämpningen av klimatdeklarationer kan utvidgas.
Boverket ska bland annat:
• utreda och föreslå hur gränsvärden för nya byggnaders klimatpåverkan skulle kunna införas tidigare än 2027
• utreda och föreslå hur kraven på klimatdeklaration kan införas vid om- och tillbyggnad
• utreda förutsättningarna för att utvidga klimatdeklarationen till att även omfatta markarbeten vid ny- eller tillbyggnad
Boverket ska senast 15 maj i år lämna redovisning till Regeringskansliet. Därefter är det upp till regeringen att fatta beslut.
Första spadtagen för Brf Sydney togs av fr v Peter Nordman, Coop Väst, Johanna Frelin, vd Riksbyggen, Johannes Hulter, kommunalråd Göteborg, Lena Andersson, vd Älvstranden Utveckling och Tobias Ekstedt, distriktschef Skanska. Bild: Gösta Löfström
Riksbyggens första kvarter med 127 bostadsrätter på Masthuggskajen i Göteborg ska bli en del av en hållbar stadsdel. Första spadtaget är genomfört. I slutet av 2025 ska bygget vara klart och 2030 hela stadsdelen, som certifieras enligt Citylab för hållbar stadsutveckling.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
RIKSBYGGEN PLANERAR nya bostadsrättsföreningar omfattande sammanlagt 500 lägenheter i den nya stadsdelen Masthuggskajen, som är en del av Vision Älvstaden. De första föreningarna byggs längs Första Långgatan och två planeras på och vid den nya halvö som ska byggas ut i Göta älv.
Första spadtaget för Brf Sydney med 127 lägenheter togs i januari i anslutning till ett seminarium om hållbar stadsbyggnad. Evenemanget genomfördes tillsammans med Coop Väst, som ska etablera en flaggskeppsbutik i fastigheten, också den med starkt hållbarhetsfokus.
Det nya kvarteret byggs i klimatförbättrad betong och förses med sedumväxter och solceller på taken. Cykelgarage i källaren syftar till att underlätta ett hållbart liv mitt i staden. Kollektiv spårvagnstrafik finns redan precis intill.
Området runt Långgatorna, Järntorget
och Linnéstaden beskrivs som kulturellt och trivsamt och bygget av nya Masthuggskajen som ett sätt att utvidga detta område fram mot älven. Första Långgatan ska bli en vacker boulevard av kontinentalt snitt och nuvarande Masthamnsgatan, mitt i den nya stadsdelen, redan kallad Nya Långgatan, förvandlas från en traditionell bilgata till ett vänligt, grönt promenadstråk.
Brf Sydney (uppkallad efter en annan hamnstad) beskrivs som ett kvarter med en skön blandning av klassisk och modern
arkitektur med fyra byggnader i varierande höjd runt föreningens grönskande upphöjda och avskilda innergård.
Lägenheterna kommer att variera i storlek från 30 till 125 kvadratmeter, allt från mindre till större lägenheter med generösa terrasser. Det blir bland annat ett tiotal takvåningar i olika storlekar och utföranden, bland annat en penthousevåning på 145 kvadratmeter med egen 50 kvadratmeter stor terrass och två balkonger. Den lägenheten disponerar ett helt våningsplan utan grannar vägg i vägg.
Tretton av de mindre lägenheterna ska erbjudas unga vuxna med hyrköp enligt
Riksbyggens eget koncept, alltså med möjlighet att inom en fyraårsperiod köpa bostaden.
Lägenheterna kommer att visa variation när det gäller planlösningar och inredningsalternativ. Alla får modern köksutrustning, helkaklade badrum med tvättmaskin och torktumlare samt egen uteplats, balkong eller terrass. Stora fönster ska ge bra ljusinsläpp och sovrummen beskrivs som generösa. Allt materialval beskrivs som högkvalitativt.
– Det blir en levande stadsdel för olika målgrupper som ungdomar, barnfamiljer och medelålders, säger Mikael Ahlén, marknadsområdeschef i Riksbyggen Göteborg.
Kanozi Arkitekter har gestaltat det nya kvarteret och Skanska har anlitats som entreprenör för projektet.
Riksbyggens vd Johanna Frelin berättade i samband med första spadtaget att det var i Göteborg som Riksbyggen uppförde sitt allra första hus på 1940-talet och att en stor del av företagets bestånd idag finns i hamnstaden.
– Här har vi några av våra mest innovativa projekt och nu ska vi bygga ett kvarter där vi kan erbjuda allt man behöver, inklusive goda grannar, sa Johanna Frelin och berömde Göteborg för gott samverkansklimat mellan näringsliv, staden och akademin.
– Det är sådant som skapar innovation.
Coop Västs butik om 1 800 kvadratmeter byggs i gatuplan och köps ut i en tredimensionell fastighetsbildning under Brf Sydneys innergård. Den ska ha stark hållbarhetsprofil, vilket bland annat manifesteras med kyl- och frysanläggningar som drivs energieffektivt med förnybar el. En ambition är att åstadkomma högre kvalitet på varor och att medverka till mindre matsvinn. Butikens leveranser ska så långt det är möjligt ske med elbilar. Det blir ett stort inslag av lokala leverantörer.
– Redan idag har vi 300 lokala leverantörer med sammanlagt 4 000 olika artiklar, säger Peter Nordman, försäljnings- och driftschef för Coop Väst, som ser fram emot att skapa Göteborgs mest hållbara butik innehållande bland annat transparent saluhall och bageri. Han hoppas på liv och rörelse både innanför och utanför butiken. Och allt bara en dryg kilometer från Göteborgs berömda fiskauktion.
Masthuggskajen är en del av Vision Älvstaden och ett av de stora stadsutvecklingsprojekten i Göteborg just nu och det samlar en lång rad byggherrar. Stadsdelen omfattar ett område utefter Göta Älv och Stena Lines nuvarande Danmarksterminal, men innanför trafikleden E45/Andréegatan. Området sträcker sig från Stigbergsliden i väster till trakten av
Järntorget i öster. I den östra delen av området svänger stadsdelen ut över Götatunneln till kajkanten och ut på en blivande konstgjord halvö i älven där Rosenlundskanalen, en del av Vallgraven, mynnar ut.
Den centralt belägna stadsdelen ska rymma långt fler än 1 000 bostäder, arbetsplatser, parker, förskolor och hotell. Utöver den konstgjorda halvön talas om ett nytt levande hamnstråk, som underlättas av planerna på flyttning av färjeterminalen till ytterhamnarna. Först ut i den nya stadsdelen är bland annat Nordic Choice Hotel, Balders Hotel Draken, NCCs kontorshus och det så kallade Våghuset.
Arbetet med Riksbyggens första projekt i stadsdelen sker, precis som för övriga Masthuggskajen, inom ramen för Sweden Green Building Councils koncept Citylab.
Just Masthuggskajen blev 2018 det första svenska stadsutvecklingsprojektet att hållbarhetscertifieras för planeringsskedet enligt Citylab.
– Vi ser Citylab bland annat som ett processledningsverktyg där man jobbar med tematiska områden som är viktiga för stadsutveckling, stadsstruktur, hållbar mobilitet, energifrågor, skolmiljöer. Det är viktigt att göra annorlunda för att förverkliga den hållbara
staden, säger Erica Svantesson, vd i Friends of Gothenburg Innovation, som under lång tid varit delaktig i utvecklingen av stadsdelen.
– Hållbarhet har varit stort för oss i 25 års tid, säger Lena Andersson, vd för helägda kommunala Älvstranden Utveckling AB.
Och hon konstaterar att det inte finns
några byggherrar som inte vill bidra till den hållbara staden, även om det förstås skiljer i förmåga.
– Men redan nu ligger vi klart under normalområdet i Sverige när det gäller klimatavtryck och det tack vare byggherrar som både vill, kan och har uthållighet.
Svensk Solenergi storsatsar 2023 på opinionsbildning för att främja den svenska solenergibranschen. Ett steg i den riktningen är att rekrytera Madeleine van der Veer som hållbarhets- och näringspolitisk expert. Madeleine kommer senast från WWF där hon har varit samhällspolitiskt ansvarig. Hon har tidigare arbetat som pressekreterare och politiskt sakkunnig på Regeringskansliet.
– DE KOMMANDE ÅREN kommer solenergin spela en avgörande roll för att säkerställa att vi får en säker, snabb och tillräcklig elproduktion för klimatomställningen. Jag ser verkligen fram emot att få jobba för att den potential som solenergin kan bidra med verkligen realiseras, säger Madeleine van der Veer.
En av Svensk Solenergis viktigaste frågor nu är att få till ett nationellt mål för mer solkraft. Önskemålet är att politiken hörsammar det branschen säger att de kan leverera, det vill säga minst 30 TWh till 2030, från dagens 2 TWh. Svenska företag behöver snabbt en ökad trygghet och tillgång till ren och billig energi,
för att klara klimatomställningen och för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Branschen behöver öka trycket på regeringen när solenergin har stor potential som riskerar att slarvas bort.
– Jag är glad och stolt över att Madeleine vill bli en del av Svensk Solenergi. Hon har lång erfarenhet och gedigen kompetens inom klimat- och miljöfrågor och är väl insatt I dagens komplexa politiska landskap. Vi kommer nu kavla upp ärmarna, vässa vårt påverkansarbete och ta ännu större plats i debatten för en grön energiomställning, säger Anna Werner, vd på Svensk Solenergi.
Var fjärde villa som utrustas med solceller får sina komponenter från KP Energy, en av Sveriges ledande distributörer inom solenergi, laddinfrastruktur och energilagring. Utöver kvalitativa produkter fokuserar företaget allt mer även på tjänster som smarta verktyg för design, offert, installation och projektledning samt hjälp med finansieringslösningar.
KP ENERGY, som tidigare hette Kraftpojkarna, är helägt av energibolaget OK-Q8 och erbjuder nyckelfärdiga system, produkter och tjänster inom cleantech. Företaget förser hundratals återförsäljare och installationsbolag i Norden med kompletta solenergisystem till villor och större fastigheter.
– Alla energislag behövs i den stora energiomställningen, säger Filip Wiqvist, vd på KP Energy. Vårt uppdrag är att hjälpa energibranschen att accelerera omställningen till ett smartare och mer hållbart energisamhälle genom att leverera avancerade produkter och tjänster på ett enkelt och hållbart sätt.
Det sker dels genom att förse branschen med bra komponenter, till exempel solceller, batterier och lastbalanserare, men också i ökande utsträckning genom att tillhandahålla utbildning och tjänster, smarta affärsverktyg som underlättar design, offertförfarande, installation och projektledning.
– Vi ska vara en möjliggörare för våra kunder att växa hållbart och lönsamt från en stark plattform för tillväxt. Det gör vi genom att vara en partner som röjer hinder
och erbjuder rätt affärsverktyg. Ett led i detta är att KP Energys erbjudande kommande år utvecklas från sol till värdeskapande tjänstefierad clean tech.
I ökande grad efterfrågar marknaden också hjälp med finansieringslösningar, vilket KP Energy arbetar på att erbjuda i samarbete med banker och kreditbolag.
– För tre år sedan valde människor solcellslösningar för att de ville göra det. Nu gör man det för att man behöver det. Det är det stora värdet av solcellslösningar när det gäller att minska sina elräkningar som skapar den ökande efterfrågan.
– Det ena energislaget utesluter inte det andra, alla behövs, men väldigt mycket talar för solcellslösningar på villor och större fastigheter. I en lågkonjunktur är det mycket god återbetalning på sådana investeringar. Det här är en marknad som hela tiden ökar, säger Filip Wiqvist.
KP Energy ställer höga krav på leverantörer och deras produkter och gör leverantörsbesök i hela världen, där produktionsanläggningar och utvecklingsavdelningar synas. Företaget
genomför också prov och verifieringar av alla produkter i sortimentet.
KP Energy med huvudkontor i Västerås och kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingfors har 100 anställda och omsätter en miljard kronor. Företaget är certifierat enligt ISO 9001 och 14001 samt medlem i organisationen Svensk Solenergi. www.kpenergy.se
Arbetet med förnybara energikällor fortsätter hos Stockholmshem. Under 2022 togs fem nya solcellsanläggningar i bruk. I år startar första etappen av bolagets största anläggning som kommer att byggas på 28 hustak i Bagarmossen.
UNDER FÖRRA ÅRET togs fem nya anläggningar i bruk på Södermalm, i Rinkeby, Hammarby Sjöstad och Västertorp. Bland andra bolagets hittills största i kvarteret Linjalen på Södermalm. Under 2023 planeras för ytterligare solceller i Solberga och i Bagarmossen startar den första etappen av en stor utbyggnad där 28 hustak så småningom ska få solceller.
– I höst kan vi äntligen börja bygga vår största solcellsanläggning. Vi börjar med en testanläggning på ett av taken, och räknar med att hela arbetet tar cirka fyra år, säger Gabriella Castegren.
Andersson & Hultmark AB
Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark är verksamma sedan 1982. Vi är ett fristående teknikkonsultföretag inom områdena VVS, Energi, Miljö, Styr och Övervakning, Sprinkler samt Kontroll och Besiktning.
Målet är att 10 procent av Stockholmshems elförbrukning ska komma från solel år 2040. I dagsläget ligger det på 2,5 procent. – Som en av Sveriges största fastighetsägare behöver vi säkerställa omställningen till lokalt producerad, grön el. Sedan 2019 har vi ökat produktionen av solenergi mer än trefalt och vi fortsätter i hög takt, säger Gabriella Castegren, tf energichef på Stockholmshem.
Elen som produceras försörjer i första hand fastigheternas tvättstugor, hissar, ventilation och belysning.
Stockholmshem och solenergi
• Stockholmshems långsiktiga mål för solceller följer stadens miljöprogram; 5 550 kWp (kilowatt peak) installerad effekt år 2040, vilket motsvarar 10 procent av elförsörjningen.
• Sedan 2019 har Stockholmshem ökat sin egenproducerade solenergi från 390 MWh/år till 1298 MWh/år.
• Produktionen kan användas lokalt i fastigheterna eller levereras ut på elnätet
• Störst av alla anläggningar just nu är kvarteret Linjalen på
Södermalm med 1 600 kvadratmeter solceller på totalt 324 kWp
• Näst störst är Stockholmshems plusenergihus i Norra
Djurgårdsstaden (146 kWp) med 730 kvm solceller på tak och fasader
Solenergi – praktiska tillämpningar i bebyggelse är den i särklass mest sålda solboken i Sverige och finns nu reviderad i en sjätte utgåva. Boken fokuserar på solel och solvärme, och med det senaste inom teknik, systemdesign, energilager och ekonomiska förutsättningar ger den unika utgåvan en insiktsfull förståelse för allt som rör den växande marknaden för solenergi.
SOLENERGI KOMMER att spela en avgörande roll i den globala omställningen till hållbar energiförsörjning.
I boken Solenergi – praktiska tillämpningar i bebyggelse ges en omfattande helhetsbild av de många möjligheterna kopplade till energikällan. Med hjälp av nyckeltal och praktiska exempel får läsaren en inblick i alltifrån praktisk tillämpning och installation till lönsamhetsberäkning och handfasta råd inför upphandling.
Den nya utgåvan innehåller ett helt aktualiserat och breddat kapitel om solel med avsnitt om solpaneler, växelriktare,
batterilager och framför allt underlag för upphandlingar, där praktisk vägledning ges, både för enskilda villaägare, bostadsrättsföreningar, lantbruk och för näringsverksamheter. Dessutom inkluderas konkreta tips för investeringar i solparker.
– Förnyelsebar energi är framtiden och därför är vi mycket stolta över att presentera den sjätte utgåvan av Solenergi – praktiska tillämpningar i bebyggelse. Svensk Byggtjänsts vision är ett hållbart samhällsbyggande idag och för kommande generationer och denna publikation är ett steg i den riktningen, säger Johanna Kullman, förlagschef på Svensk Byggtjänst.
Utgåvan avhandlar även grundprinciperna kring solinstrålning, dimensionering, metoder för lönsamhetsberäkning och ger en omfattande beskrivning av användningsområden för solvärme, verkningsgrader och olika typer av solfångare samt dess tekniska uppbyggnad. Läsaren får även detaljerad information om solkretsens olika komponenter och kombinationsmöjligheter.
– Jag hoppas att den här boken kommer att bidra till en djupare förståelse av detta viktiga energislag, både i teori och praktik. Med den senaste kunskapen ges läsarna verktygen som behövs för att ta tillvara på solens kraft på ett effektivt och smart sätt, berättar Lars Andrén, författaren till boken.
Solenergi – praktiska tillämpningar i bebyggelse vänder sig till aktörer inom bygg-, el- och VVS-branscherna. Boken lämpar sig också för utbildning i ämnet och används redan på flera håll som studielitteratur. Dessutom fungerar den som en värdefull guide för investeringar i solenergi.
Lars Andrén har arbetat med solenergi i över 30 år och var ordförande i branschorganisationen Svenska solenergiföreningen mellan åren 1995 till 2015.
Med unika kunskaper om, och lång erfarenhet av, solenergi och uppvärmningssystem är Lars Andrén en av de främsta experterna på området.
Han har skrivit flera böcker i ämnet och är en landets mest anlitade föredragshållare inom ämnesområdet.
Han har även en rad återkommande utbildningar med arrangörer som Ny Teknik Education, EMTF (Energi- och Miljötekniska Föreningen) och LRF (Lantbrukarnas Riksförbund).
Eksta Bostad AB i Kungsbacka satsar mycket på miljöklokt boende. Senast i raden av FEBY-certifierade byggen är ett vård- och omsorgsboende i stadsdelen Björkris. Centralt är att man byggt ett passivhus och installerat hybridsolfångare som kombinerat ger både el och värme.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
AMBITIONEN MED Ekstas miljökloka byggnader är att ligga i framkant av utvecklingen med särskilt fokus på solenergi, biobränsle och passivhusteknik.
– Det här vård- och omsorgsboendet i Björkris är ett passivhus med stor satsning
på låg energianvändning. Till stor del bygger det hela på solenergi, som vi länge använt oss av, säger Mats Niklasson, chef för fastighetsutveckling och byggnation vid kommunägda Eksta Bostad AB.
Det ovanliga med den nya byggnaden
är att man använt sig av solhybridpaneler på taken, som både har solceller för elproduktion och solfångare för varmvatten i en och samma panel. Men kompletterat med vanliga solceller. För Eksta är detta dock ingen nyhet.
Solkraftsystemet är traditionellt, men har utökats med bland annat batterilagring. Solvärmesystemet stöttar tappvatten och värmebehov.
Projektet är certifierat enligt FEBY Guld (Forum för Energieffektivt Byggande). Den högsta nivån fokuserar bland annat på solvärme, välisolerade tak, små köldbryggor, avskärmning av sommarsol och insläpp av vintersol. Därtill handlar det om energieffektiva fönster, tillvaratagen spillvärme, värmeväxling i ventilation, minimala värmesystem samt god isolering i väggar och grund.
– Vi har byggt enligt FEBY Guld några gånger och vi satsar alltid på den högsta nivån, säger Mats Niklasson.
– Ytterligare en testverksamhet vi bedriver kring energi handlar om värmeåtervinning från storkökets fettavskiljare till förvärmning av vårt varmvatten och därtill testar vi förvärmning av uteluften, den friskluft som tas in i huset, genom stöttning med geovärme från borrhål.
Eksta Bostad driver utvecklingsarbete på främst två fronter. Utöver energieffektivt byggande handlar det också om utveckling av partneringsamverkan i byggprocessen, den här gången med byggföretaget Brixly.
Det nya vård- och omsorgsboendet i Björkris i Hedeområdet strax norr om centrala Kungsbacka har två våningar och omfattar 120 bostäder i ett komplex som omsluter fyra innergårdar. Den totala byggnadsytan är 11 000 kvadratmeter.
Byggnaden är uppförd på en bottenplatta uppburen av kohesionspålar i den leriga marken. Byggnaden har stålstomme, HDF-bjälklag och utfackningsväggar.
Eksta Bostad AB äger och förvaltar cirka 3 000 hyresrätter samt äldreboenden, förskolor och skolor plus ett mindre antal kommersiella lokaler i anslutning till bostadsområdena.
Företagets signum är miljöklokt boende, där man sedan lång tid storsatsat på sol.
Nybyggnad av vård- och omsorgsboende i Kungsbacka
Byggherre: Eksta Bostads AB
Totalentreprenör: Brixly AB
Arkitekt: Markgren Arkitektur AB
Byggtid: december 2020–december 2022
Kostnad: 270 Mkr
”Vi hjälper våra kunder att sänka sin energianvändning med hjälp av effektiva system och flexibla lösningar. Vår erfarenhet är att helhetslösningar inte behöver vara komplicerade eller kostsamma.”
www.crf.se
Andersson & Hultmark AB
Solenergin lämpar sig särskilt väl för småskaliga lösningar. Det anser Lars G Josefsson som startade företaget Watts 2 You, som nu satsar stort på modulära lösningar för elförsörjning av bland annat arbetsbodar.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
– SOLENERGI ÄR DET energislag som växer snabbast i världen just nu, säger Lars G Josefsson, tidigare vd för Vattenfall under tio år och nu engagerad i sitt eget utvecklingsbolag.
Konceptet bygger på en produkt som integrerar solpaneler, batteri, strömomvandlare
och elektronik i en enhet, där en smart algoritm sköter samspelet mellan egen produktion av solenergi och nätenergi med lagring av energi och konsumtion allt efter tillgång och efterfrågan.
Tanken är att man ska kunna producera
sin egen solel dagtid för att sedan ta ut den när den behövs som bäst, exempelvis nattetid.
Lars G Josefsson stod för idén till konceptet, grundade företaget Watts 2 You år 2018 och stod för startfinansieringen. Han är majoritets-
ägare och verkar från sin position som bolagets styrelseordförande.
Bland de tillämpningar som hittills genomförts märks ett samarbete med SBB, Samhällsbyggnadsbolaget, och installationen av konceptet på hyreshus i Spånga i västra Stockholm. Installationen ger SBB möjligheten att kontrollera och styra elförsörjningen i sina fastigheter och jämna ut obalanser i energiförsörjningen med hjälp av batterilagringen. Man producerar och lagrar energi när den är som billigast och förbrukar den när behovet är som störst. Det hela är ägnat att skapa stor kundnytta och att hjälpa bolaget att bli klimatpositivt till år 2030.
Ett småskaligt projekt med innovationen från Watts 2 You har också genomförts i sommarstugeområden i Falkenberg, där Lars G Josefsson för övrigt själv är sommarboende.
Båda dessa applikationer har varit lyckosamma, men det han tror allra mest på just nu är att förse arbetsbodar med lösningen från Watts 2 You.
– Arbetsbodar ser i princip likadana ut över allt och jag tror att vårt modultänk därför passar särskilt bra där. Det gör det lätt att skala upp verksamheten. Vi levererar färdiga moduler som enkelt går att lyfta och montera på byggbodens tak och kopplas in på befintligt nät. Överskott av producerad energi kan säljas tillbaka ut på nätet. Modulerna kan lyftas på plats med en vanlig lyftkran. Och det går att flytta dem mellan olika byggarbetsplatser.
Så sent som i vår lanserades tillsammans med Ikano Bostad en lösning med stapelbara solcellsmoduler som optimerats för just byggbodar. Det var moduler med elva paneler vardera med kapacitet att producera cirka 4 000 kWh el per år.
Att kunna flytta och återanvända solceller på byggarbetsplatser beskrevs som något unikt och långsiktigt.
– Självfallet kan konceptet användas som alternativ till dieselgeneratorer också för andra typer av bodar, tillfälliga modulbyggnader för kontor, förskolor och katastrofboenden, säger Lars G Josefsson.
Watts 2 You ser möjligheten att med den här metoden göra även byggetableringsprocessen grönare och mer energieffektiv.
Den industriella lösningen beskrivs som både enkel att transportera, driftsätta och förvara. En modul väger omkring 700 kilo och lyfts på plats med hjälp av kran, som i många fall redan finns på byggarbetsplatsen.
I början av året installerades tre enheter på Ikano Bostads byggbodar i Elinedal i Malmö. Tillsammans har de en kapacitet att producera 12 000 kWh per år.
– Vi befinner oss i ett tidigt skede, vi har levererat en hel del och vi har pågående aktiva kunddiskussioner. Än så länge är vi i princip ett tiomiljonersföretag, men jag ser en stark tillväxt och mot det här årets slut bör vi ha kunnat fördubbla den siffran.
Den svenska marknaden och närliggande länder, framför allt Norge och Tyskland, ligger närmast till hands, men företaget tror på en världsmarknad. Särskilt i länder närmare ekvatorn där solen är en pålitligare energikälla än på våra breddgrader.
– Marknaden för solenergi är förstås mycket konkurrens-
“Arbetsbodar ser i princip likadana ut över allt och jag tror att vårt modultänk därför passar särskilt bra där. Det gör det lätt att skala upp verksamheten. Vi levererar färdiga moduler som enkelt går att lyfta och montera på byggbodens tak och kopplas in på befintligt nät.
/Lars G Josefssons, Watts 2 You
utsatt. Det är en ”installationsmarknad”. Den befinner sig i sin barndom och konkurrensen handlar mycket om kostnaderna för installationer. Då är det intressant med nischade applikationer där det finns särskilda krav, till exempel på byggmarknaden.
Lars G Josefsson är född och uppvuxen i Ulricehamn. Han är civilingenjör i teknisk fysik från Chalmers i Göteborg och disputerad. Han har genom åren haft olika chefsposter inom Ericsson och har varit vd för Celsius AB. Och han är kanske mest känd från sin tid som vd för Vattenfall under perioden 2000 till 2010. Han har både varit kritiserad för Vattenfalls engagemang i tysk kolkraft, som dock kombinerades med ambitioner att utveckla teknik för avskiljning och lagring av koldioxid, och han har varit anlitad som klimatrådgivare åt Tysklands dåvarande förbundskansler Angela Merkel. Efter att han lämnade Vattenfall har han haft en rad styrelseuppdrag och så har han alltså utvecklat och konkretiserat sina tankar om utnyttjandet av solenergi.
Lars G Josefsson vill inte sätta det ena energislaget framför det andra och han vill inte betygsätta den svenska energipolitiken, men anser att den fortfarande är ”sökande och litet yrvaken”.
– Jag har hela tiden varit engagerad i energi- och klimatfrågor och jag är besjälad av viljan att hjälpa till, att på något sätt bidra, säger han.
Tysslingebolagen utökas med ett rivningsbolag, Tysslinge Riv och Återbruk AB. Sammantaget består gruppen nu av tre återvinningsbolag, tre åkerier och ett rivningsbolag, alla med nationell ambition men med huvudfokus på Mälardalen.
– VI SKAPAR EN unik helhet i branschen för rivning, transport och återvinning, men också återbruk, säger Carl Larsson, projektledare i det nya rivningsbolaget.
– Återbruk står högst upp i avfallshierarkin och är ett sätt att skapa längre livslängd för material och produkter och därigenom förebygga avfall. Återbruk är framtiden och det är roligt. Vi hittar ny avsättning för gammalt material och nya vägar för återbruk. Det sker i allt större omfattning och gäller bland annat stålbalkar. Vi medverkar också i en förstudie för återbruk av konstruktionsträ.
Tysslinge Riv och Återbruk med huvudkontor på Tysslinge gård i Södertälje är ett rivningsföretag med stort fokus på återvinning och återbruk och arbetar med rivning, sanering, håltagning och demontering. Både tjänstemän och yrkesarbetare har lång erfarenhet
i branschen och den egna maskinparken klarar allt från friggebodar till flervåningshus och större industribyggnader. Det finns grävmaskiner i storlekar mellan 5 och 75 ton i den egna maskinparken.
Tysslingebolagen river och transporterar containers med bygg- och rivningsavfall, betong, schaktmassor och byggsäckar över hela Mälardalen, främst till de egna avfallsanläggningarna. Därtill utförs krantransporter, maskinflyttningar, materialköp med mera. Företagskunder erbjuds också att själva transportera sitt avfall till anläggningarna. Även privatkunder kan få hjälp med containertransporter av avfall.
Årligen genereras nio miljoner ton ickefarligt avfall från sektorn för byggnation och rivning, vilket motsvarar cirka en tredjedel av allt liknande avfall som uppstår i Sverige.
Företagsgruppen Tysslingebolagen med nära 150 anställda utgörs av de tre återvinningsbolagen Tysslinge Återvinning Södertälje AB, Tysslinge Återvinning Jordbro AB och Tysslinge Återvinning Strängnäs AB med egna återvinningsanläggningar och därtill det nystartade bolaget Tysslinge Riv och Återbruk AB. I gruppen ingår också åkerierna Tysslinge Åkeri AB, Telge Entreprenad och Gräv AB samt BobCon AB.
För att kunna realisera den cirkulära ekonomin blir det avgörande att öka produkters livslängd, tillverka dem på ett sätt som gör dem reparerbara och öka hantverkskunnandet vad gäller demontering, reparation och rekonditionering. Återbruk är helt nödvändigt för att minska resursförbrukning och klara en rad miljömål, inte minst i bygg- och fastighetssektorn.
AV KJELL-ARNE LARSSON
STATISTIK VISAR att om vi tittar på samhällssektorerna tillsammans så cirkuleras endast 3,4 procent av Sveriges resursanvändning.
Mängden bygg- och rivningsavfall är enorm, med 14,5 miljoner ton årligen. Endast 296 000 ton av detta (ca 2 %) material återvinns. Återbruk vid nybyggnationer är nästan obefintligt idag. Men stora saker är på gång!
–Det är deppiga siffror. Men stöd, hjälp och support finns att få för de i byggbranschen
som jobbar med återbruk eller har ambition att återbruka, säger Carina Loh Lindholm, som är anställd på IVL och är koordinator och ledare för CCBuild, en samverkansarena för återbruk.
En studie pekar på att byggsektorns potential för återbruk av byggprodukter som idag avfallshanteras är ungefär 900 000 ton per år, vilket skulle göra att utsläpp av 1,8 miljoner ton CO2e undviks.
Notera att före 1 augusti 2020 var det lag på att miljöinventera rivningsmaterial, då enbart med hänsyn till farligt avfall i byggnaden. Efter detta datum gäller dessutom krav på materialinventering, som ska kartlägga vilket material som kan:
• återanvändas
• återvinnas eller
• behandlas som farligt avfall
Dessutom måste det redovisas hur materialet
ska tas omhand för återanvändning och återvinning. Eftersom det står i lagen är detta inget som går att välja bort.
CCBuild är en samverkansarena med nätverk, arbetsgrupper, erfarenhetsutbyte och kunskapsbyggande. I nätverket ingår mer än hundra organisationer och företag, exempelvis kommuner, fastighetsbolag, leverantörer och specialister som Dala Återbygg Depå och ateljé Lyktan.
– Det är viktigt att få med alla roller, oavsett var man befinner i sig i flödet av produkter, material och återbruk, fortsätter Carina Loh Lindholm.
En betydelsefull resurs hos CCBuild är de digitala tjänsterna. Här kommer inte minst återbruksinventeringen in. CCBuild har tagit fram en inventeringsapp som underlättar inventeringen, och sedan att det som går att återbruka kan läggas in i CCBuilds Produktbank. Det är också möjligt att mata in via Excel-ark till Produktbanken eller via webb-gränssnitt. Användaren väljer om de återbrukbara artiklarna ska exponeras på CCBuilds öppna marknadsplats, enbart för den egna organisationen eller enbart för det specifika projektet.
Användaren följer upp genom att i CCBuilds Produktbank markera om artikeln är såld, använd eller gått till avfallshantering.
– Det sistnämnda vill vi undvika. Dessutom, önskar vi att ingen användare raderar sina data i banken, då försvinner de som underlag för statistik.
“Stöd, hjälp och support finns att få för alla som jobbar med återbruk eller har ambition att återbruka.
/Carina Loh Lindholm, koordinator och ledare för CCBuild
CCBuild presenterar en värdeanalys på allt som hittills lagts in i CCBuilds Produktbank (utan att raderas).
För närvarande visar denna att cirka 500 000 produktenheter inventerats till produktbanken, med produktmängder i storleksordningen 70 000 ton, ekonomiska värden runt 316 miljoner kronor och som ger lägre klimatavtryck motsvarande 14 000 ton CO2e. Som användare av produktbanken går det att få motsvarande värdeanalys för sin organisation eller sitt projekt.
– Värdeanalysen kan användas som beslutsunderlag inför projekt. Dessutom för att följa upp utfallet av ett återbruksprojekt. Värdeanalysen är ett mycket uppskattat verktyg, säger Carina Loh Lindholm.
IVL ger ut bland annat ”Återbruksguiden” med bäring på bostäder. Guiden har fokus på farliga ämnen i återbrukbara byggvaror. För
12 olika produktgrupper beskrivs eventuellt innehåll av farliga ämnen. Med symboler markeras ”Inga problem att återanvända”, ”Utvärdering behövs, kan innehålla farliga ämnen” respektive ”Ska inte återanvändas”. Hantering av respektive produktgrupp förklaras pedagogiskt och enkelt.
Flera andra aktörer har gett ut guider, exempelvis ”Återbruksguiden för installationer”
från Bengt Dahlgren, ”Öppna din dörr” från Kaminsky Arkitektur och ”Återbruksguide för kontor” från White.
CCBuild har samarbete med Basta. Det är enkelt att välja varor från CCBuilds marknadsplats och lägga in dem i Bastas loggbok. Aktörer som är anslutna till CCBuild kan även nå sina interna marknadsplatser.
För den som behöver anlita en återbruksinventerare eller annan specialist går det att använda ”Tjänster och produkter” på CCBuilds webbsida, där bland annat konsulter erbjuder sina insatser.
Varje aktör bland små och medelstora företag kan också få coachning i sitt återbruksarbete och delta i arbetsgrupper med entreprenörer. IVL har rollen som expert vilken stöder RISE i ”Omställningslyftet”; ett projekt som finansieras av EU:s regionala utvecklingsfond och Tillväxtverket.
Ett av flera områden där det erbjuds stöd
är ”Coachning och arbetsgrupper för cirkulärt byggande”. Det går att anmäla sig på Omställningslyftets hemsida.
CCBuild är väl framme i utvecklingen av återbruk och många aktörer och aktörsgrupper är på gång. Allmänt så ökar kunskaperna, men är fortfarande låga:
• Fortfarande lärofas
• Stor efterfrågan på utbildningar och events
• Kunskapsstöd och referensobjekt finns
Det är en stor outnyttjad potential i återbruk så var med och:
• Efterfråga återbruk, cirkulära material och
resurssnåla arbetssätt
• Bidra till ökat utbud av både cirkulära tjänster och varor
• Dela erfarenheter
– Marknaden för återbrukade artiklar och material växer stadigt men långsamt. Så snart ni inventerat en byggnad, lägg ut artiklarna i CCBuilds Produktbank, uppmanar Carina Loh Lindholm.
För den aktör som inte kan återanvända materialet själv ska det helst läggas ut öppet för andra aktörer, som kan se möjlighet att återbruka just detta och därefter planera för varsam demontering, transport, rekonditionering med mera.
Ett handslag mellan nästan 40 fastighetsägare bidrar till att återbruk och andra cirkulära lösningar
ökar markant vid både ny- och ombyggnation i Göteborg. Staden och fastighetsbranschen har tagit ett nytt grepp för att höja tempot i omställningen till fossilfrihet.
GÖTEBORGS STAD har målet att minska koldioxidutsläppen från bygg- och anläggningsprojekt i stadens regi med 90 procent till 2030.
Därför har staden och närmare 40 offentliga och privata fastighetsägare tecknat en avsiktsförklaring om cirkulärt byggande.
Initiativet kallas ”Handslaget” och bygger på ”Avsiktsförklaring cirkulärt byggande Göteborg”. Det ska mynna ut i lärande och konkreta åtgärder.
Siktet är inställt på att etablera en väl utvecklad återbruksmarknad till 2025, med
fler mellanlager för återbruksmaterial, nya aktörer och långt fler produkter och tjänster för cirkulär byggnation än vad som finns i dag.
En del i arbetet är att samverka med Centrum för Cirkulärt Byggande (CCBuild) och ta vara på erfarenheterna från projektet Återbruk Väst.
– Detta initiativ är ett stort steg mot att vi ska få till en storskalig återbruksmarknad i Göteborgsregionen. Fastighetsägarna är en nyckelaktör för att öka utbudet och efterfrågan på både återbrukade och cirkulära
byggmaterial, säger Johanna Andersson, IVL Svenska Miljöinstitutet.
En särskild utbildning har tagits fram, riktad till fastighetsägare.
Den arrangeras av branschorganisationen Fastighetsägarnas lokalavdelning i Göteborg och hålls av IVL Svenska Miljöinstitutet som arbetar med cirkularitet i bygg- och fastighetsbranschen.
Handslaget/Avsiktsförklaringen är en del av Göteborgsplattformen för klimatneutralt byggande. Initiativet har återbrukade tegelstenar som symbol.
Kaminsky Arkitektur bidrar med ”Öppna din dörr” som är en praktisk projekteringsguide för återbruk av dörrar och glaspartier. Den kompletteras av en handlingsplan och ett dokument för egenkontroll vad gäller cirkulär projektering.
DÖRRAR OCH glaspartier är ganska lågt hängande frukter vad gäller återbruk eftersom de är hyfsat standardiserade. Guiden tar upp hur man återbrukar dem och beskriver processen i sju steg.
Bengt Dahlgren har tagit fram ”Återbruksguiden för installationer". Den är en introduktion till hur man kan gå till väga för att återbruka installationer, hur man kan bedöma klimatnytta och hantera sekundära effekter.
Guiden innehåller bland annat en topplista över installationsprodukter och produktblad med tips för återbruk för respektive produkt eller produktgrupp.
White har tagit fram ”Återbruksguide för kontor”.
Kontor präglas av en slit- och släng-kultur genom flyttar, omorganisationer, ägarbyten och nya arbetssätt. Därför får de inte samma långsiktiga omtanke som exempelvis våra hem.
Hur kan man utgå från befintliga värden, material och strukturer när man utvecklar framtidens kontor?
Guiden betonar hur ett stabilt återbruk står på tre ben: hållbarhet, kulturhistoria och ekonomi.
Ettelva Arkitekter bidrar med idéskriften ”Återbruk som stadskvalitet – idéer för ökat
återbruksfokus i planeringens olika skeden”.
Syftet med guiden är att stärka fokus på omdaning och återbruk vid stadsutveckling, bland annat bidra till att sådana tankar väcks tidigare än i dagens återbruksprocess.
Alla guiderna finns att ladda ner från CCBuild. White
Centrum för cirkulärt byggande blir nytt dotterbolag till IVL Svenska Miljöinstitutet, samverkansarenan som startade 2015 som ett projekt inom Vinnovas program Utmaningsdriven Innovation.
– VI ÄR GLADA att ännu ett av våra utvecklingsprojekt är redo att tas vidare i bolagsform. Våra dotterbolag är en del av ambitionen att gå från vetenskap till verklighet, säger IVL:s vd Marie Fossum Stannegård.
CCBuilds främsta uppgift är att stötta bygg- och fastighetsbranschens omställning till mer cirkulärt byggande.
I verksamheten ryms nätverksforum,
kunskapsstöd och digitala tjänster som gör det enkelt att inventera och skapa överblick över vilka byggvaror, möbler och andra produkter som finns tillgängliga för återbruk.
– Det har varit en fantastisk resa att tillsammans med parter och kollegor utveckla CCBuilds verksamhet. Vi har längs vägen sett en stor cirkulär förflyttning i branschen,
men mycket arbete återstår innan marknaden för cirkulära produkter och tjänster är fullt utvecklad och cirkulära arbetssätt är brett implementerade, säger Carina Loh Lindholm, som arbetat som koordinator för CCBuild sedan starten 2015.
Bland deltagarna i CCBuild finns arkitekter, byggföretag, fastighetsägare, materialleverantörer och offentliga aktörer.
Fastighetsbolaget Sankt Kors har uppfört sin första byggnad i trä. Magasinet är ett kontors- och butikshus i stadsdelen Ebbepark och certifieras enligt Miljöbyggnad Silver.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
– DET ÄR VÅRT första byggprojekt i trä och det har blivit mycket lyckat. Både bygget i sig och den arbetsmiljö som byggarna haft. Projektet ingår i vad vi kallar Testbädd Ebbepark och kommer att följas upp noggrant för framtiden. Vi har fått blodad tand, säger Daniel Jonsson, fastighetschef på Sankt Kors.
Stadsdelen Ebbepark, ett tidigare
industriområde centralt i Linköping mellan universitetet och city, har skapats i samverkan av de tre kommunala fastighetsbolagen Sankt Kors, Lejonfastigheter och Stångåstaden. Området ska påvisa att tillväxt och utveckling faktiskt kan ske på miljömässiga grunder. Det handlar om hållbarhet och innovation. Ebbepark beskrivs som en ”modig, omtänksam
och smart del av staden”. Dynamik ska skapas av mötet mellan många olika sorters aktörer och verksamheter.
Stadsdelen är indelad i fyra kvarter kallade Verkstan, Dynamiken, Lugnet och Labbet. Magasinet ligger i kvarteret Dynamiken. I Ebbepark planeras det för att bygga 750 lägenheter och 70 000 kvadratmeter företagslokaler.
Den nu aktuella byggnaden är i fem våningar om vardera 400 kvadratmeter. Källarvåningen, inkluderande ett skyddsrum, teknik rum och låst cykelgarage är byggd i betong liksom första bjälklaget. Men därifrån och uppåt är det genomgående trä; i stomme, bjälklag och till och med i hiss-schakt. Pelare och balkar och diagonala snedsträvor för att stabilisera konstruktionen är också i trä. Liksom prefabricerade utfackningsväggar och delvis bärande innerväggar.
– Mycket av träet är också synligt från insidan, det blir som en del av inredningen, säger Daniel Jonsson.
Magasinet har en tydlig och visuell hållbarhetsprofil och erbjuder lokaler för små och medelstora företag som värdesätter att vara en del i ett hållbart sammanhang. Mot gatan i bottenplan är det stora glaspartier.
– Det har förstås varit en utmaning att för första gången bygga i trä i en sådan här typ av hus, inte bara för oss utan också för pro jektörer och byggare, men vi har varit noga med att ta råd och göra bra metodval. Totalentreprenören Åhlin & Ekeroth har dock varit med förr. Bland annat hade vi tidigt hjälp av sakkunniga i fuktfrågor, vilket gjorde att vi inte behövde använda väderskydd under stomresningen. Det viktiga är att man inte bygger in fukt.
Daniel Jonsson nämner miljöfördelar som att stommen i trä sparar 79 procent CO2 jämfört med traditionell betongstomme.
Byggnaden certifieras enligt Miljöbyggnad Silver men ska också uppfylla de specifika krav som det lokala hållbarhetsprogrammet föreskriver för hela området. En tanke är att Magasinet ska stå som kunskapsbank för fortsatt byggande i trä i kommunen.
Bygget har i princip följt både tidplan och budget. Slutbesiktning skedde i november och i början av januari i år flyttade första hyresgästen in.
Linköping har tre kommunala bolag för fastigheter; ett för bostäder, ett för skolor och kulturfastigheter och så Sankt Kors Fastighets AB för kommersiella lokaler. Uppdraget är att främja utveckling och tillväxt genom att erbjuda kreativa kontor och lokaler.
Nybyggnation av kontor och butik i Linköping
Byggherre: Sankt Kors Fastighets AB
Totalentreprenör: Åhlin & Ekeroth Byggnads AB
Arkitekt: ÅWL Arkitekter AB
Byggtid: november 2020–oktober 2022
Kostnad: 80 Mkr
Roxtorpsgatan 24 / 013-37 54 90
www.optimera.se
Maskinuthyrning med förnybara
Maskinuthyrning med förnybara
bbränslen ränslen
Gottorpsgatan 8
Integrerade energilösningar från Energy Machines revolutionerar hur byggnader nyttjar och använder energi. Detta är nyckeln till suverän energiprestanda vid högt ställda mål.
ENERGY MACHINES helhetskoncept, med egenutvecklad mjukvara, hårdvara och tjänster, gör företaget till en verklig one-stop-shopleverantör inom fastighetsenergi. Med beprövad teknik som kylvärmepumpsbaserade energisystem integrerade med geotermisk energilagring och ett flexibelt styrkoncept, förvandlas byggnader till "energimaskiner" som kan generera, lagra och återanvända sin egen energi. Resultatet blir en betydande minskning av energianvändning, driftskostnader och koldioxidavtryck.
Fastighetsägaren kan inte minst uppfylla miljöcertifieringssystemens högsta nivåer inom energi. Det öppnar upp för grön finansiering samtidigt som driftnetto och värde på fastigheten höjs.
– Fastighetsägarens väg till framgång ligger i att tidigt identifiera rätt energilösning och utforma energisystemet som en helhet. Vårt koncept för Integrerat energisystem bygger på att minimera, integrera, flytta och lagra energi, säger Martin Stålnacke, energiingenjör hos Energy Machines.
Genom att minimera energianvändningen kan kostnadseffektiva energisystem
utformas baserade på förnybara energikällor som geoenergi. Nästa steg blir att integrera energikällorna i fastigheten. Exempelvis där kyla produceras; varför blåsa ut spillvärmen som bildas när det samtidigt finns ett värmebehov? Nyttja den i stället.
– Tänk konceptet ”Integrera energikällor”, det vill säga återvinn värme och återvinn kyla, fortsätter Martin Stålnacke.
Energy Machines engagerades för leverans av geoenergianläggningen vid Jönköpings tingsrätt 2012. Även grannfastigheten integrerades till energisystemet och på så vis ökade flexibilitet och lönsamhet. Sedan blev företaget anlitat av Castellum för energiutredning av hela kvarteret Götaland, där Domstolsverkets nya byggnad färdigställs. För geoenergianläggningen till denna har Energy Machines varit delaktiga i design, projekterat energicentral och levererat sitt kylvärmepumpsystem och styrplattform. Företaget har en lång rad fastigheter på sin meritlista.
En utmaning i branschen är alla överlämningar som uppstår mellan företag och mellan personer där värdefull information
och kunskap går förlorad under projektets gång. Energy Machines deltar därför i hela värdekedjan från förprojektering tills energisystemen är i drift med fortsatt optimering.
– Vi utvecklar både nya och befintliga fastigheter till ”energimaskiner”, säger Martin Stålnacke. Där fastighetsenergin och driftkostnaden minskar med så mycket som 80 procent, och växthusgasutsläppen kan sänkas i motsvarande grad. I kombination med solceller och vindkraft blir systemen självgenererande på lokal förnybar energi stora delar av året, avslutar Martin Stålnacke.
Genom att förvandla varje byggnad till en högpresterande energimaskin kan vi uppnå en framtid där byggnader bidrar till att påskynda världens övergång till hållbar energi.
www.energymachines.com
Göta hovrätt och Kammarrätten i Jönköping kommer att flytta in i en byggnad som certifieras med Miljöbyggnad. Till den höga miljöprofilen hör också solcellsanläggning på taket och smart integrerat geoenergisystem med en akvifer.
AV KJELL-ARNE LARSSON
BYGGHERRE ÄR Castellum, ett företag känt för sitt ambitiösa hållbarhetsarbete. Företaget har ett internt krav att alla nyproducerade kontorsbyggnader ska certifieras med Miljöbyggnad nivå Guld. Solceller installeras med fördel för att producera fastighets-el. Beträffande befintliga byggnader finns ett program – 100 på sol – med målet att närmare 100 solcellsanläggningar ska byggas på företagets fastigheter fram till 2025.
Bygget för Domstolsverket i Jönköping innebär att Göta hovrätt och Kammarrätten i Jönköping kan samlas i en gemensam
byggnad. Kammarrätten finns sedan 1993 i ett hus vid Slottsgatan. Göta hovrätt har sin verksamhet i flera byggnader i anslutning till Hovrättsparken. Huset vid Hovrättstorget är landets äldsta domstolsbyggnad och uppfördes år 1650. De nuvarande lokalerna uppfyller inte dagens krav på förhandlingssalar och säkerhet.
Den nya domstolsbyggnaden uppförs vid Munksjön i centrala Jönköping. Huset har cirka 10 000 kvadratmeter BTA, det ska rymma tio förhandlingssalar där några blir säkerhetssalar. Ungefär 180 arbetsplatser kommer att
inrättas i huset. I källaren blir det teknikrum, garage och häktesplatser. Förhandlingssalar inreds på plan 2–3. Salarna får mycket bättre säkerhet än de befintliga och entrén förses med röntgenbaserad säkerhetskontroll. Plan 4-7 ska utgöras av kontor.
Tillgänglighetsanpassningen blir mycket bättre än tidigare och naturligtvis blir arbetsmiljön i kontorsytorna bästa möjliga, inte minst tack vare miljöcertifieringen som bland annat beaktar termisk komfort, dagsljus, ljud och ventilation.
Miljöbyggnadssamordnare i projektet är >>
Joakim Ström på Wikström AB. Företaget har ett antal medarbetare utbildade av SGBC till Miljöbyggnadssamordnare. Wikström anlitades av Castellum tidigt i projektet – inför förfrågningsunderlaget – och därefter av byggentreprenören Serneke under byggproduktion och uppföljning. Wikström kommer att stödja projektet till och med verifiering för Miljöbyggnad. Byggnaden är preliminärcertifierad med nivå Guld. Projektering och kalkyler hittills pekar på att byggnaden kommer att klara nivå Guld vid verifiering.
Miljöbyggnad beaktar bland annat energianvändning och värmeeffektbehov.
“Energihushållning
–Energihushållning är en viktig aspekt, även ekonomiskt. En byggnad med lägre energianvändning har också lägre kostnader och driftnettot ökar, påpekar Christian Nilsson, projektchef hos Castellum.
Energisystemet för domstolsbyggnaden blir integrerat och kommer bland annat att tillämpa en akviferlösning. I marken löper Visingsöformationen med sandsten. Den är tillräckligt porös för att lagra vatten. En geoenergilösning har installerats med fyra stora brunnar, två kalla och två varma. Sommartid pumpas vatten upp från de kalla för att producera kyla (frikyla) till ventilationen, därefter ner till de varma. Vintertid pumpas relativt varmt vatten upp för att bidra till husets uppvärmning. Detta säsongslager – denna akviferlösning – bedöms minska energianvändningen med 15–20 procent.
–Vi integrerar också lösningen med en annan byggnad som vi äger i närheten, där länsstyrelsen håller till, berättar Christian Nilsson. En kulvert har byggts dit. Det blir möjligt att överföra såväl värme som kyla till den andra byggnaden.
Castellum har tidigare erfarenhet av akviferlösning, nämligen för Jönköpings tingsrätt, en byggnad och akvifer som stod klar 2012.
På taket till nya domstolsbyggnaden kommer en solcellsanläggning att monteras, med effekten 83 kWp. Den ska bidra till fastighets-elen. Periodvis kommer överskott att uppstå, som då säljs till nätet.
Interiören i nya domstolsbyggnaden karaktäriseras bland annat av nordiska material som trä (ek och ask) och sten. Två ljusgårdar gör att alla utrymmen på kontorsvåningarna nås av dagsljus, i många fall från flera håll. Kontorsvåningarna (plan 4–7) är indragna i förhållande till bottenvåningarna. Därmed skapas terrasser som i sin tur öppnar upp för mötesplatser med utsikt över Munksjön och kajpromenaden.
Fasaderna kläds med keramik som hänger i ett bärverk av stål. –Arkitekterna på Fojab har jobbat mycket med gestaltningen. Den präglas av pondus och värdighet, fortsätter Christian Nilsson. Dessutom av respekt, hovrätten hamnar även fysiskt över tingsrätten i närheten.
Arkitekten använder uttrycket ”respekt och värdighet balanseras med ödmjukhet och öppenhet”. Placeringen på Slottskajen gör att domstolsbyggnaden samtidigt ger ett ganska pampigt intryck.
Domstolsverkets hyreskontrakt löper på 15 år. Till saken hör att Castellum avyttrar fastigheten. Köpeskillingen är enligt företaget 510 miljoner kronor och köpare är Vacse som därmed utökar sitt fastighetsbestånd på orten.
Domstolsverket, nybyggnad, rättssalar, kontor med mera, Jönköping
Byggtid: december 2020–våren 2023
Byggherre: Castellum AB
Byggentreprenör: Serneke Sverige AB
Arkitekt: FOJAB Arkitekter AB
Miljökonsult: WSP Sverige AB
Miljöbyggnadssamordnare: Wikström AB
Projektör Energi: Energy Machines AB
Ventilation/Inneklimat: Lindinvent AB
Kostnad: ca 323 Mkr
är en viktig aspekt, även ekonomiskt. En byggnad med lägre energianvändning har också lägre kostnader och driftnettot ökar.
/Christian Nilsson, projektchef, Castellum
Lindinvents givare detekterar sitt respektive syfte och tillgodoser kraven på produktivt inomhusklimat och låg energianvändning. Givarna för tryck och flöde är självkalibrerande och koldioxidgivarna använder sig av bakgrundskalibrering så att de inte driver över tid. Våra regulatorer för rumsklimatstyrning har alla anslutning för närvarogivare. Vi har tagit fram några nya givare avsedda för montage i de aktiva tilluftsdonen i INSQAIR®-serien för att kunna WELL-certifiera din fastighet.
Kontakta oss idag så berättar vi mer! info@lindinvent.se
Leverantör av ventilationsdon och kringutrustning är Lindinvent. Företaget erbjuder behovsstyrd ventilation för fastigheter. Lösningarna bidrar till att förbättra energiprestanda.
Samtidigt skapas ett behagligt inneklimat, som är betydelsefullt för en attraktiv arbetsplats.
AV KJELL-ARNE LARSSONUTMANINGEN ÄR ATT behovsanpassa luftmängderna. Personer, datorer, belysning och solinstrålning står för uppvärmningen. Sedan nyttjas undertempererad tilluft som blåses in via tilluftsdon för att säkerställa att rätt rumstemperatur upprätthålls. Andra utmaningar är att klara tryckskillnader i ventilationssystemet.
Lindinvent levererar även kommunikations- och styrsystem till sina ventilationslösningar. Allt kan övervakas och styras via webbgränssnittet i LINDINSPECT®.
Företaget har tio pågående eller avslutade leveranser till byggnader inom rättsväsendet. Projektet för Domstolsverket i Jönköping inleddes med att Lindinvent fick en ram-
handling från konsult som efterfrågade ISQ ventilationsdon. Detta är aktiva don med inbyggda givare för temperatur, tryck, flöde samt koldioxid som tillval. Donen som är programmerbara kan sägas ha inbyggd intelligens.
För projektet i Jönköping tog Lindinvent fram förslag på antal don, antal givare och
Lindinvent har tio pågående eller avslutade leveranser till byggnader inom rättsväsendet. Projektet för Domstolsverket i Jönköping inleddes med att Lindinvent fick en ramhandling från konsult som efterfrågade ISQ ventilationsdon.
placering som sedan låg till grund för projekteringen som utfördes av konsult.
– För salarna på plan 2 och 3 föreslog vi dock ISQ-M, som är mekaniska, reaktiva tilluftsdon och regleras med spjällstyrning. Sex sådana styrs som en grupp. Detta minskar kabeldragning, elektronik och programmering. Vårt förslag innebar därför kostnadsbesparingar, berättar Patrik Persson, gruppchef säljavdelningen på Lindinvent. Det sitter olika typer av regulatorer på respektive spjällreglering beroende på funktion som sköter reglering av rumsklimat, flöde eller tryck.
Företaget har levererat 283 stycken ISQ, 63 stycken ISQ-M, 146 stycken spjäll och 364 stycken ventilställdon. Företaget har bistått el-konsult med att lämna underlag för placering av givare med mera för kanalisation.
Lindinvent har projekterat och levererat ritningar för kommunikationsbus i anslutning till ventilationen. Kabel för spänningsmatning och kommunikation har dragits i slinga mellan produkterna. På slingan har det anslutits 230/24 VAC-transformatorer vid var 10–12:e nod.
– Detta är normalt sett väldigt mycket färre transformatorer än vad andra fabrikat kräver, vilket sparar pengar för kraftmatningen, säger Per Johansson, projektledare hos Lindinvent. Med transformatorer med säkring på sekundärsidan säkerställs att
inte en hel slinga slås ut om det blir ett elfel, utan endast ett segment om 10–12 noder. En låg komplexitet på installationen underlättar ändringar efter lång tid.
Kommunikationen mellan donen och spjällregleringarna sker med Canbus-kommunikation och från Lindinvents server upp mot fastighetens styr och övervakning med Modbus TCP-kommunikation.
Lindinvent svarade även för överordnad styr till ventilationen, och levererade server med de egenutvecklade programvarorna LINDINTELL och LINDINSPECT®.
Lindinvents system lägger ut signaler som fastighetens styr- och övervakningssystem/ aggregat läser för att tryckoptimera systemet i syfte att behovsanpassa tryckbörvärdet på aggregatet efter behovet i fastigheten. Övrigt som skickas från/läses av styr- och övervakningssystemet:
• Nattkyla. Fastigheten kan kylas med nattkyla inför en varm sommardag.
• Brand. Stänger brandspjäll. Slår av all ventilation.
• Övertid. Via närvarogivarna i Lindinventsystemet kan övertid aktiveras där behov i fastigheten finns.
Lindinvent-systemet styr även ställdon på radiatorer i sekvens, man undviker då att kyla och värma lokaler samtidigt och värmer bara där det behövs.
Ventilationen kan följas via webbgränssnittet i LINDINSPECT®
– LINDINSPECT® är ett intuitivt och kraftfullt verktyg för att enkelt och lättillgängligt kunna övervaka, optimera och följa upp inneklimatet, berättar Patrik Persson.
Inledningsvis för projektet i Jönköping hade Lindinvent möten med ventilationsentreprenören Assemblin Ventilation. Tillsammans hittade de kostnadseffektiva åtgärder såsom ISQ-M i stället för ISQ i salarna samt minskat antal don i vissa utrymmen där det förelåg ett för högt luftflöde och det fanns risk för att man inte skulle klara dragkriterierna.
– Tack vare att vi var med tidigt så var omfattningen och systemlösningen satt i tidigt skede. Det förekom väldigt få ändringar som påverkade oss under projekt- och byggtiden. Vi har haft ett bra samarbete med Assemblin Ventilation, avslutar Per Johansson.
– När vi först fick uppdraget reagerade vi på dramatiskt höga luftflöden. I och med vår lösning kunde vi få ner flödena och därmed göra besparingar, avslutar Patrik Persson.
Undersökningar visar att kontorslokaler i allmänhet har en nyttjandegrad på i medeltal cirka 35 procent och att max nyttjande ligger på 60 procent. Genom att anpassa ventilationen till närvaron sparas både energi och kostnader. Lindinvents teknologi representerar därför ett grönt energibesparande tänk.
Envac är med och utvecklar framtidens hållbara städer. Med innovativa lösningar för återvinning bidrar Envac till smartare städer – i Stockholm, Paris, Dubai, London, Singapore, New York, Madrid, Seoul och många fler.
ENVACS SOPSUGSSYSTEM tar väldigt lite av stadsdelens markyta i anspråk. Det är lätt att hitta utrymme för nedkasten. Avfall och återvinningsmaterial som lämnas i nedkasten transporteras underjordiskt i ett slutet system. Man slipper bullrande och illaluktande sopbilar inne i stadsdelen.
Sedan den första installationen i Sverige för mer än 60 år sedan har Envac gjort segertåg över världen och svarat för fler än tusen anläggningar, i Europa, Mellanöstern, Asien, Australien, Nord- och Sydamerika.
Nedkasten placeras inomhus eller utomhus. Oftast utomhus i form av en station. Att lämna avfall och återvinningsmaterial i ett nedkast är hygieniskt och säkert.
Användarvänligheten linjerar perfekt med hållbarhet. Det är lätt att göra rätt. Envacs system är en viktig del i transformationen till hållbara framtidssäkra städer.
I ett stationärt system sugs påsarna till en terminal, där det står containrar för respektive avfallstyp. Containrarna hämtas sedan med bil. Terminalen placeras utanför eller i utkanten av stadsdelen. Avståndet mellan station och terminal kan vara upp till 2 kilometer. Antalet avfallstyper är två eller flera, valfritt antal. I ett mobilt system installeras en dockningspunkt istället för en terminal. De olika avfallstyperna (alltid två) hämtas med bil som suger in avfallet i bilens container. Även dockningsstationen försöker man placera strategiskt i stadsdelen.
– Upplägget gör att trafik med sopbilar
inne i stadsdelen minimeras. Transporter och energianvändning minskar kraftigt. Bullret minskar, liksom lukten. Luften blir ju mycket bättre, säger Daniel Dimitriev, projektledare hos Envac Scandinavia.
För både chaufförer av sopbilar och fastighetsskötare blir arbetsmiljön bättre. Den underjordiska avfallshanteringen bidrar till rena och hållbara städer. Detta bemöter utmaningen bra då städerna förväntas växa med uppåt 40 procent de närmaste 25 åren.
–Med vår lösning som har inkaststationer blir det mer markyta över för byggnation, lekplatser och grönytor, med mera. Stadsdelens kvaliteter höjs även i övrigt, betonar Susanne Klintred, säljare på Envac Scandinavia.
Många fastighetsaktörer väljer Envac. En installation under 2010-talet i Hammarby Sjöstad är välkänd. En nyare referens är Barkarbystaden, också i Stockholm.
Nyligen togs en mobil anläggning i drift i området Blomsterängen med bostäder och förskola i Borås. Här har dockningsstationen placerats intill områdets parkeringshus.
Envac erbjuder olika alternativ till hur
nedkastet öppnas. En möjlighet är RFID-tagg, ett annat beröringsfritt alternativ är att hålla upp handflatan. AI och Big Data används vid datainsamling och vid automation för framtidens datadrivna avfallshantering.
– Våra system kan förses med intelligens som mäter avfallsvolymer, sammanställer statistik och optimerar hämtningsfrekvens med mera. Envac är ett innovativt företag som ständigt utvecklar tekniken, avslutar Daniel Dimitriev.
Till innovationerna hör appen ReFlow, utvecklad för användarna. Appen gör det möjligt att följa sin egen återvinningsgrad och se hur mycket avfall hushållet producerar. Den har även ett informerande syfte och upplyser om vilka inkast som är i drift och var man kan lämna respektive avfallstyp. Appen ger tips.
Suveränt för engagemanget!
Den centrumnära stadsdelen Druvefors i Borås utvecklas av flera fastighetsaktörer. Här erbjuds bostäder för både studenter och andra, särskilt de som önskar närhet till högskolan och till service. I och med befintliga industribyggnader blir stadsdelen en härlig blandning av gammalt och nytt.
AV KJELL-ARNE LARSSON
ÅR 2020 TOGS det första spadtaget för området Blomsterängen, som Serneke bygger och Fastighets AB Balder nu förvaltar.
Området har 318 lägenheter, därav 114 för studenter. Det är 1–3 rum och kök på 21–77 kvadratmeter. Höghuset består av 17 bostadsvåningar samt lokaler på markplan. Sexvåningshuset har lägenheter på våning 3–6 och lokaler på de två nedre planen. Åttavåningshuset erbjuder lokaler till förskolan Björnflokan på plan 1–2 och studentlägenheter i resten av våningarna.
Nästan alla lägenheter i Blomsterängen har balkong eller uteplats. Förutom bostadshusen har en garagebyggnad med cirka 200 platser uppförts.
–Vi och andra aktörer utvecklar Druvefors som nu är ett väldigt attraktivt och populärt område, där vi har hyrt ut absoluta merparten av lägenheterna, berättar Triumf Bala, affärsområdeschef hos Balder.
–En av lokalerna hyr vi ut till restaurangen Benne Pastabar, och har diskussioner med potentiella hyresgäster till de övriga. Vi ser ett stort intresse för att etablera sig i området och det finns fortfarande möjlighet att anmäla intresse, fortsätter Triumf Bala.
Till områdets kvaliteter och till miljön bidrar den stora innegården som erbjuder ytor för både förskolebarnen och de
boende. Det blir en både grön och livfull gård.
Balders projekt certifieras för Miljöbyggnad nivå Silver.
–Internt har vi kravet Miljöbyggnad Silver, eller motsvarande kravnivå, berättar Tara Nouri, projektledare hos Balder.
För indikatorn energianvändning har för projektet Blomsterängen ribban lagts högre. Uppvärmningen sker med hjälp av luftvärmepumpar, och där fjärrvärme används för spetslast. På taken till de tre bostadshusen finns solcellsanläggning på 245 kWp, som har levererats av Borås Elektrokyl-Energiteknik.
–Blomsterängen kommer att ge energiprestanda som ligger på 56 procent av BBR-kraven för bostäder och lokaler, fortsätter Tara Nouri. Därmed klarar vi Miljöbyggnad Guld för indikatorn energianvändning. Enligt energideklarationen har fastigheten energiklass B. När det gäller klimatavtrycket har byggnationen använt prefab baserad på klimatförbättrad betong. Serneke har också jobbat med att få ner klimatavtrycket under byggproduktionen, bland annat med lågenergibodar och långt utvecklad avfallshantering.
– Och vi jobbar för att underlätta avfallshanteringen för våra hyresgäster. Sopsugssystem har installerats för matavfall och restavfall. Vi ordnar också med en komplett och lättillgänglig återvinningscentral i området, berättar Triumf Bala.
För att gynna miljömässiga transporter per cykel blir det ett stort antal cykelställ och förbättrad infrastruktur för cykling. Närheten
Stadsdelen Hägersten har länge haft behov av en ny grundskola. Ett alternativ var att bebygga tomten i korsningen Tellusborgsvägen-Bäckvägen, där den gamla brandstationen låg. Efter lång planering kunde skolbygget starta hösten 2019.
AV KJELL-ARNE LARSSON
BRANDSTATIONEN LADES ner för mer än tio år sedan. Anläggningen har sedan för viss verksamhet använts av brandkåren och även för andra aktiviteter. Byggprojektet inleddes med att riva två hus bakom själva stationen. Detta hus med sina utryckningsportar har bevarats. Själva dörrarna ersattes med nya i liknande stil som de gamla. Samtliga installationer i huset byttes, liksom undertak, yttertak i skiffer och fönster. Ytskikten förnyades. Betongskador lagades genom pågjutning, vilket fungerade bra och blev snyggt.
– Det var verkligen värt att bevara stationsbyggnaden, säger Gustav Anderson, projektansvarig hos Skolfastigheter i Stockholm AB – SISAB. Tack vare detta har platsen fortfarande anor till tidigare verksamhet och del av sin identitet bevarad.
Inne i huset har exempelvis brandstången ner till markplanet sparats. Men stången är av säkerhetsskäl inte möjlig att använda av eleverna på skolan. Vagnhallen har gjorts om till matsal. Våningarna ovanför inrymmer nu bland annat klassrum för förskoleklasserna.
Inne på tomten, bakom stationsbyggnaden, reser sig nu en ny skolbyggnad i en enda huskropp, nästan formad som en kub. Bottenvåningen och planet en trappa upp har via en förbindelsebyggnad kommunikationsstråk till stationsbyggnaden.
I bottenvåningen finns tillagningskök. All mat lagas från grunden för de runt tusentalet elever som skolan är dimensionerad för. På detta plan finns också kontorsutrymmen för administrativ personal. Ovanför finns klassrum för låg-, mellan- och högstadiet. På näst översta våningen ligger bland annat laboratoriesalar för kemi och fysik, en typ av lokaler som är mer installationstäta. På översta planet håller kreativa ämnen till, såsom slöjd och musik. Ett ”ljudgolv” hindrar buller att sprida sig nedåt i byggnaden.
Det kan bli aktuellt att hyra ut lokaler på det översta planet eller idrottssalen i källaren till externa användare. Ett sätt att öka nyttjandegraden av byggnaden, vilket rimmar med dagens trender för delningsekonomi.
– När det gäller miljöarbete under projektering och byggproduktion använder vi på SISAB Byggvarubedömningen som miljöbedömningssystem, berättar Gustav Anderson. Det gäller både ombyggnad och nybyggnad. Som stöd i arbetet har vi bland annat miljöspecialister på vår teknikavdelning. De hjälper till med samordning kring BVB och exempelvis vid avvikelsehantering då projektet tvingas välja produkter som inte är godkända i BVB.
SISAB har stor nytta av BVB, bland annat i och med den loggbok över material som skapas,
ett dokument som bevaras, inte minst inför framtida ombyggnationer och anpassningar.
Beträffande miljöaspekter i ett bredare perspektiv har projektet använt certifieringssystemet Miljöbyggnad för nybyggnaden. Man har fokuserat på respektive indikator med sikte på nivå Silver. Däremot har SISAB valt bort att genomföra slutlig och formell certifiering. Arbetet med Miljöbyggnad kommer inte att följas upp i sin helhet. Däremot – som en naturlig del förvaltningen – följs viktiga indikationer, däribland energianvändning.
I samband med projektet har korsningen Tellusborgsvägen-Bäckvägen förskjutits åt söder, för att ge mer plats åt gångtrafikanter och cyklar framför skolan och en säkrare trafikmiljö. Stockholm Stad har samtidigt rustat upp den intilliggande Enbackens park. Så idag framträder brandstationens huvudfasad i helt ny dager.
Midsommarkransens grundskola F–9, ny- och ombyggnad, Hägersten, Stockholm
Byggtid: november 2019–november 2022
Byggherre: SISAB
Byggentreprenör: In3prenör AB
Arkitekt: Tengbom Arkitekter AB
BKR-auktoriserat företag som utför all typ av plattsättning, monterar natursten samt golvavjämning. Kvalitet och trygghet är viktigt för oss och våra kunder, därför använder vi LIPs tätskiktssystem, flytspackel samt fäst- och fogmassor. Just nu bygger vi storkök, duschutrymmen, toaletter och lägger golv i grundskolan “Brandstegen” i Midsommarkransen.
T2 är
ettVi hjälper gärna till nästa gång kvalitet och trygghet är viktigt!
I Täby kyrkby har Hemsö färdigställt Johannas Trädgård äldreboende. På fastigheten finns sedan tidigare ett hem för vård i livets slutskede. Det aktuella projektet utgör en förtätning som gör att fastigheten nyttjas bättre.
AV KJELL-ARNE LARSSON
HEMSÖ ÄR ETT företag som bygger och förvaltar för både offentliga och privata hyresgäster. Det aktuella bygget av vård- och omsorgsboendet görs för Täby kommun som hyr byggnaden på långt kontrakt.
Bakgrunden till projektet var kommunens ökade behov av vård- och omsorgsboende. Befolkningen som är 80+ ökar markant i kommunen.
– Vi såg möjlighet att utveckla denna fastighet där vi redan ägde en byggnad, och erbjöd kommunen att inrätta ett äldreboende. Ett bra sätt att nyttiggöra tomten i stället för att bygga på ny mark, säger Robert Astrologo, projektchef hos Hemsö.
Nya äldreboendet Johannas Trädgård (Bylegård) omfattar 86 bostäder på de tre våningarna över mark. Det är totalt nio avdelningar för demensvård, alternativt somatisk vård. I suterrängvåningen finns personalutrymmen och logistik. Huset är utformat som en stjärna med tre flyglar som har ett gemensamt trapphus i mitten.
Hemsö har ett internt krav att certifiera alla nybyggnationer med minst Miljöbyggnad nivå Silver. Beträffande indikatorerna legionella och energianvändning spänner företaget bågen högre och ska alltid klara nivå Guld.
Johannas Trädgård värms med bergvärme. För bra energiprestanda valdes väl isolerade ytterväggar och fönster, värmeåtervinning i ventilationen och solceller på taket.
–Den preliminära certifieringen är klar och pekar på att vi kommer att klara våra ambitioner för Miljöbyggnad vid den kommande verifieringen, som vi brukar göra två år efter att fastigheterna tagits i drift, fortsätter Robert Astrologo.
De indikatorer som var mest utmanande att klara var Termiskt klimat sommar och Dagsljus.
Miljösamordnare var Anna Sundbaum, som vid tiden för projektet arbetade på företagets hållbarhetsavdelning. Som Diplomerad miljöbyggnadssamordnare anlitades Johnny Nybacka från Newsec. För byggmaterial
och produkter användes SundaHus som miljöbedömningssystem.
–Vi introducerade miljöarbetet tidigt i projektet. Exempelvis under byggmöten stämde vi av val av material och SundaHus kom att påverka vilka val vi gjorde, vilket också är en avsikt med systemet, säger Robert Astrologo.
Han betonar att Hemsö är en långsiktig förvaltare av fastigheter och därför lägger stor ansträngning på att byggnationerna ska nå höga prestanda och lång hållbarhet.
FAKTA
Johannas Trädgård (Bylegård), nybyggnad, vård- och omsorgsboende, Täby
Byggtid: mars 2021–oktober 2022
Byggherre: Hemsö Fastighets AB
Byggentreprenör: MVB Öst AB
Arkitekter: A-sidan Arkitektkontor AB, JH Arkitektkontor AB
Kostnad: ca 140 Mkr
Håbo kommun lade stor vikt på just logistiken när planerna för Bålsta logistikpark arbetades fram. Med ett läge fem mil väster om Stockholm och ett invånarantal på 3,5 miljoner inom en timmes resa, är platsen perfekt för lager och distribution.
AV KJELL-ARNE LARSSON
BÅLSTA HAR REDAN en hög koncentration av logistikanläggningar. Från Bålsta logistikpark är det endast tre minuters färd till E18 som går mellan Stockholm och Oslo. Och det finns elektrifierat järnvägsspår in på området.
NREP som förvaltar fastigheter för ungefär 125 miljarder kronor har i Bålsta logistikpark, genom sitt affärsområde Logicenters uppfört en mycket stor anläggning för Dagab. Det var en konstruktions- och produktionsmässig utmaning att få upp den 30 meter höga anläggningen med en bruttoarea på cirka 120000 kvadratmeter. NREP utvecklade sin produktionsteknik för att klara det gigantiska bygget.
Nu driver Logicenters två ytterligare projekt, dels Triple Zero och dels en anläggning för VVS-grossisten Dahl. Den senare ska stå klar nu i sommar och omfattar en bruttoarea på cirka 72 000 kvadratmeter. En väl tilltagen lokalarea, men så är det Dahls centrallager som ska in här. Det blir ett toppmodernt helautomatiskt lager, med bland annat en höglagerdel. Takhöjderna inne i anläggningen blir 11,7 respektive 30 meter.
Alla Logicenters nybyggnader certifieras med BREEAM för
betygsnivå Very Good. Befintliga fastigheter som förvärvas certifieras med BREEAM In-Use.
För Dahl Bålsta används BREEAM-SE 2017 New Construction, och här läggs ribban högre, nämligen nivå Excellent.
–Den Pre Assessment som har gjorts visar att vi kommer att klara den betygsnivån, berättar Emma Szecsödy, projektutvecklare och vad gäller det aktuella bygget biträdande projektledare. Våra nybyggen har stora likheter och därför har vi en ganska väl etablerad ’standardprodukt’ och ett standard score card för poängräkning i BREEAM.
Företaget har en ’baslinje’ med byggprodukter och lösningar som har bra LCA-värden och låg miljöpåverkan.
–Inte minst för Dahl Bålsta har BREEAM använts aktivt under projekteringen och därmed varit till hjälp vid förfinade val av byggmaterial och produkter, fortsätter Emma Szecsödy.
Som miljöbedömningssystem används Byggvarubedömningen. Det som är utmanande i projektet är att få in dokumentation från alla entreprenörer under byggets gång, data som behövs både för Byggvarubedömningen och för BREEAM, exempelvis bränsleåtgång för att beräkna energiförbrukning under produktionsskedet.
–Det gäller även en hel del andra data som behövs för livscykelanalyser. Logistikanläggningen kommer att värmas med fjärrvärme.
–Högst sannolikt kommer vi att montera solceller, så många det finns plats för på taket. BREEAM ger innovationspoäng både för användning av fjärrvärme och solceller, avslutar Emma Szecsödy. Som miljösamordnare, BREEAM assessor och BREEAM AP anlitas personal från Projektengagemang.
Dahl Bålsta, nybyggnad, logistikanläggning, Bålsta
Byggtid: augusti 2021–juni 2023
Byggherre: NREP Logicenters
Byggentreprenörer: Kanonaden Entreprenad AB, Nordec Oy med flera
Arkitekt: NREP
Arkitektbyrån Utopia fick en markanvisning av Örebro kommun i tävlan med tiotalet andra. Utan att ha en byggpartner med sig. Nu står en av de allra första NollCO2-certifierade kontorsbyggnaderna klar i staden.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
ÖREBRO KOMMUN gjorde det ovanliga upplägget att bjuda in ett antal arkitektföretag, inte byggföretag, till en tävling om utveckling av Kvarteret Korsningen i Örebro, en tomt med 1000 kvadratmeter byggbar yta i korsningen Klostergatan/Östra Nobelgatan.
I kvarteret har Utopia Arkitekter tillsammans med fastighetsbolaget Castellum skapat Örebros första kontorsbyggnad i trä och den har som en av de allra första certifierats enligt Sweden Green Building Councils nya certifiering NollCO2. Målsättningen är att byggnaden ska ha netto noll koldioxidutsläpp under sin livstid.
– Det var 13 arkitektfirmor som tävlade och vi vann, säger Jonas Hällgren, kvalitetsansvarig byggnadsingenjör vid Utopia Arkitekter AB. Vi vände oss till Castellum för ett samarbete med en långsiktig ägare, ett företag som har höga miljöambitioner och som kan sin marknad i Örebro.
Redan på tävlingsstadiet gjorde Utopia en utfästelse att det skulle byggas med trästomme och tidigt stod det klart att målet med Castellum skulle vara en certifiering enligt Miljöbyggnad Guld. Plus att Korsningen skulle bli ett pilotprojekt för den krävande certifieringen NollCO2.
Bland utmaningarna i projektet nämner Jonas Hällgren att få ihop kalkylen kring att bygga i trä och att hitta lösningar för att klara bland annat brand- och akustikkrav. Därtill att platsen inte var helt tacksam att bygga på. Men också att hitta sina roller och sätta organisationen.
– En framgångsfaktor har varit att vi jobbat mycket hands on tillsammans med såväl entreprenörer som konsulter.
NollCO2-certifieringan innebär att byggnaden ska ha netto noll klimatpåverkan under sin livstid. Klimatneutralitet uppnås främst genom att stommen är i trä i stället för som traditionellt stål och betong. Redan där minskar utsläppen med 40 procent jämfört med ett konventionellt projekt. Byggnaden är i sig
mycket energieffektiv och ska ha mycket låga växthusgasutsläpp även under användningen.
Byggnaden är på sju våningar och omfattar 6 900 kvadratmeter uthyrningsbar kontorsyta. Solceller på taket försörjer byggnaden med energi, men ger också ett överskott av förnybar energi. Källare och bjälklag har byggts i klimatförbättrad betong och sedan är det trästomme i huset. Centrala inslag i projektet har varit energiåtgång på byggarbetsplatsen, transporter, egen produktion av el och att byggherren förbinder sig att vidta kompenserande åtgärder på andra projekt.
För Utopia Arkitekter har naturligtvis gestaltningen varit viktig.
– Vi har tänkt inifrån och ut, försökt att först skapa en intressant kontorsmiljö med bland annat synliga bärande delar, för att sedan ”trä på” ett yttre skal. Det blev mycket glas men också trä med hög detaljering och ett diagonalt raster som omsluter volymen. Planerade solavskärmningar fick utgå till förmån för ett av de bästa glasen ur energisynpunkt.
– Att vi som arkitekter var först på plats
har haft en inverkan på hur projektet i slutänden ser ut och fungerar. Därmed inte sagt att arkitekter alltid har rätt. Alla kompetenser behövs, säger Jonas Hällgren, som gläder sig åt att projektet resulterade i Örebro stads stadsbyggnadspris.
Från början handlade det om att uppföra en kontorsbyggnad enligt de senaste riktlinjerna. Blivande hyresgäst var inte klar. Men polismyndigheten och rättsväsendet, som redan är etablerade i området, behövde lokaler och därmed beskrivs kvarteret Korsningen som världens första klimatneutrala polislokal.
Tävlingen om markanvisning genomfördes 2016 till 2017. Utopias samarbete med Castellum formades 2018 och efter en relativt lång projekteringstid genomfördes bygget från 2020 till 2022.
Utopia Arkitekter har som mål att bidra till ett litet bättre samhälle utifrån övertygelsen att arkitektur så gott som undantagslöst är en långsiktigt bra investering och att ett enda högkvalitativt hus kan lyfta ett helt område och i vissa fall en hel stad. Företaget lyfter några grunder för stora beständiga värden; smarta planlösningar, goda material, optimerad platsanpassning, hållbarhet, formmässig variation, originalitet och skönhet.
Nybyggnad av kontorshus i Örebro
Byggherre: Castellum Mitt AB
Totalentreprenör: NA Bygg AB
Arkitekt: Utopia Arkitekter
Byggtid: Sommaren 2020 till sommaren 2022
Kostnad inklusive förvärvad byggrätt: 225 Mkr
info@byggnadsprovning.se | Mobil: 070‐327 12 00
o Fuktsäkerhet o Fuktskadeutredning o Innemiljö o Tillgänglighet o Fuktmätning o Lufttäthetsprov o Ljudmätning
Leksand
Bandreklam 2800x740mm
Stena Fastigheters första kontorshus i den nya stadsdelen
Masthuggskajen är Stuveriet, ett 16 våningar högt hus med matställe i entréplan. Stuveriet är byggt med fokus på hållbarhet och är en av Sveriges första klimatberäknade kommersiella fastigheter. Som ett led i sitt arbete med hållbar stadsutveckling har Stena Fastigheter valt att certifiera Stuveriet med Green Building Councils globala hållbarhetscertifiering: LEED Platinum, vilket är den högsta nivån.
– NÄR VI STADSUTVECKLAR gör vi det med omtanke om både miljön och människorna som ska vistas i våra fastigheter. Att Stuveriet erhållit LEED Platinum är ett bevis på vårt långsiktiga och målinriktade arbete med att skapa ett hållbart kontorshus i ett av Göteborgs mest attraktiva lägen, säger Agneta Kores, VD Stena Fastigheter Göteborg.
Att välja den högsta certifieringsklassen är en självklarhet när Stena Fastigheter bygger nytt. Stena Fastigheters hållbarhetsmål är att minska sitt klimatavtryck med 55 procent till 2030 samt att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till 2045. Certifieringen arbetar med hela livscykeln och ger ett stort värde till hela Masthuggskajen, Stuveriet och lokalhyresgästerna. Inbyggda material är återvunna eller kan återvinnas, solceller tillsammans med gröna tak och låg energiförbrukning bidrar till mindre belastning på miljön under fastighetens livstid. Miljörum och mobilitetsåtgärder gör det enkelt för hyresgästerna att leva hållbart. I Stena Fastigheters hållbarhetsarbete ingår
också att utveckla trygga och trivsamma kvarter. Konst, mötesplatser tillsammans med trivsam och inbjudande utemiljö och matställe med fokus på hälsa och miljö adderar mervärde till området.
– Stuveriet är ett resultat av våra höga hållbarhetsambitioner där vi satsar på netto-noll klimatavtryck till 2045, att bli självförsörjande på el och öka tryggheten och trivseln i våra kvarter. Vi är mycket stolta över vårt bidrag till den nya stadsdelen, här i centrala Göteborg, säger Agneta Kores.
I samband med utvecklingen av Stuveriet har Stena Fastigheter samarbetat med universitetet KTH som beräknat referensvärden till Boverkets databas. Ett arbete som bidragit till mer fördjupad information och kunskap om klimatpåverkan i kommersiella projekt. Klimatavtrycket för Stuveriet är 272 kg CO2e/BTA, vilket ligger i det lägre spannet av Boverkets referensvärden för kommersiella projekt.
– För oss är det viktigt att hela tiden testa
nya metoder och utveckla våra processer i arbetet med att utveckla långsiktigt hållbara kvarter i våra städer. All kunskap från arbetet med Stuveriet tar vi med oss in i det fortsatta arbetet med Masthuggskajen och våra andra kvarter, säger Agneta Kores.
Certifieringssystemet LEED syftar till att identifiera, genomföra och mäta miljövänlig design, konstruktion, drift och underhåll. Systemet bedömer byggnadens miljöprestanda utifrån områdets närmiljö, vattenanvändning, energianvändning, material och inomhusklimat. Certifieringen delas ut på fyra nivåer, där Platinum är den högsta.
Hela Masthuggskajen är certifierad enligt City Lab Action och har belönats med vinst i Sweden Green Building Award i kategorin City Lab. Certifieringen är ett viktigt led i det aktiva arbetet med ett hållbarhetsprogram genom hela processen – från detaljplan, genom genomförandet och vidare efter att stadsdelen tas i bruk av nya boende, företag och besökare.
Under flera år utredde Solna stad hur man skulle kunna få till ett nytt badhus. Flera alternativa koncept diskuterades och olika finansiella upplägg. Att uppföra ett separat badhus på stadens dyra mark var inte ett effektivt sätt att nyttja den värdefulla marken. En lösning med OPS – Offentlig Privat Samverkan – övervägdes, men förkastades. I stället föddes en ganska udda idé.
VARFÖR INTE uppföra en yt- och volymeffektiv byggnad med i huvudsak kontorslokaler, men som även får ge utrymmen för en simhall? Idén presenterades för Fabege – som äger merparten av fastigheterna i Arenastaden – och företaget nappade. För cirka 170 miljoner kronor sålde staden byggrätten till Fabege.
Både under projekttiden och nu när byggnaden står klar, är den uppdelad i två fastigheter, med var sin ägare, Solna stad och Fabege. Det vill säga en lite annorlunda fastighetsbildning.
Solna stad med sin simhallsverksamhet disponerar stora delar av plan 0 (källarvåningen), 1 och 2. I källarvåningen finns omklädningsrum och dusch för personal. Här ryms också absoluta merparten av tekniken, med vatten, avlopp, värme med mera.
Reningsanläggningen för bassängvattnet finns också här; den baseras på ultrafilter, som kräver mindre utrymme jämfört med de sandfilter som projekterades inledningsvis.
Våning 1 med entrén utgör helt publika ytor med café, omklädningsrum, dusch och bastur. Simhallen reser sig över två plan. Det finns en bassäng på 25 x 25 meter med tio simbanor. Dessutom en undervisningsbassäng 12 x 7,5 meter, en multibassäng 10 x 5 meter med höj- och sänkbar botten som kan användas vid rehabilitering. I hjärtat av anläggningen, vid caféet finns en barnbassäng på 8 x 3 meter.
På det reducerade plan 2 ryms fläktrum samt personallokaler med kontor, mötesrum med mera.
På grannfastigheten finns ishallar. Kylmaskinerna till dessa kommer att bytas om några år. Kylmaskiner har en kall och en varm ”sida”, och planen är att överskottsvärme från den varma sidan ska kunna återvinnas. Simhallen är förberedd för att kunna använda denna värme. Så även energimässigt kommer Solna stad att göra en bra affär.
Kvarteret Poolen, simhallen, nybyggnad, simhall, Solna
Byggtid: september 2019–september 2022
Byggherre: Solna stad
Byggentreprenörer: NCC Sverige AB, Peab Sverige AB
Arkitekt: AIX Arkitekter AB
Kostnad: ca 310 Mkr
Nya kvarteret Poolen, nära Mall of Scandinavia i Arenastaden, har en mycket speciell fastighetsbildning och ovanlig kombo av verksamheter. Kvarteret utgörs av ett hus, men det har två byggherrar och två ägare. Projektet har varit ett lyckat samarbete mellan Solna stad och Fabege.
AV KJELL-ARNE LARSSON
DEN BASTANTA huskroppen är tio våningar hög. Stadens nya simhall tar delar av plan 0–2 i anspråk, medan Fabeges kontorslokaler finns på de åtta planen ovanför.
Genom detta upplägg kunde staden få till
en ny simhall i ett område där markpriserna är mycket höga; att ha byggt ett separat badhus skulle inte ha utnyttjat markytorna alls lika bra. För Fabege innebär simhallen att kvarteret får verksamheter, liv och rörelse på
ett annat sätt än om allt hade varit kontorslokaler.
Bland annat för att ta ner intrycket av den massiva byggnadsvolymen är hörnen rundade och det finns ett urtag ur volymen så att
dagsljus kan ledas längre in i simhallen. Entréer är placerade och utformade för att hela kvarteret, tillsammans med intilliggande markinfrastruktur som gångstråk och broar, blir tryggt och öppet.
Bruttoarean för simhallsdelarna är cirka 5 000 kvadratmeter och för kontorsdelarna cirka 35 000 kvadratmeter. Merparten av de senare hyrs av Tietoevry. Övriga hyresgäster är Coor, Yogastudion och Adidas.
Separata installationer
Fabeges fastighet och Solna stads fastighet i byggnaden har helt åtskilda installationer för fjärrvärme, kyla, vatten, avlopp och el. De har var sitt ventilationssystem med separat försörjning. Allt detta är viktigt både av tekniska och förvaltningsmässiga skäl. Någon av fastigheterna kan ju komma att byta ägare i framtiden.
–En viktig aspekt är användningen av klor i bassängerna och oron som fanns att klorlukt skulle kunna tränga upp i kontoren,
berättar Per Lindfors, projektchef hos Fabege. Ventilationen i simhallen får inte skapa övertryck. Om det händer går ett larm. Dessutom finns dubbla lager tätskiktsduk i bjälklaget mellan simhallen och kontoren. Viktigt är också åtgärder för att hindra kloridinträngning i betong och armering.
I övrigt är inte minst stomkonstruktionen intressant. Över den 25 x 25 meter stora bassängen i badhuset spänner fem platsgjutna balkar. Deras spännvidd är 31,6 meter och de har tvärsnittet 1 800 x 800 mm. Balkarna bär bottnen i kontorets ljusgård. Kontorsvåningarna över ljusgården bärs av tre fackverk av stål som är två våningar höga. Konstruktionen medger ett generöst ljusgårdsrum utan pelare.
Det finns ett övergolv inom kontorets fastighet, ett golv som är 400 mm högt. Det används för att dra installationer utan att behöva gå ner till simhallens fastighet.
Värt att lägga märke till är också att kvarteret har cirka 670 fönster och cirka
Tak och terrasser är gröna med Sedum och biotoptak. På taket har cirka 350 moduler solceller installerats med effekten 112 kWp och årlig bedömd produktion 106 MWh. Beträffande energiprestanda för fastigheten är beräknad åtgång primärenergi (fastighetsenergi) 36 kWh/kvm och år (BBR-krav 83 kWh/kvm och år).
För Fabeges fastighet pågår certifieringsarbete med BREEAM-SE 2013 som siktar på nivå Excellent, det krav som Fabege generellt använder i all nyproduktion.
–Fastigheten har klarat 76 procent av poängen och gränsen för Excellent är 70 procent, på så sätt ligger projektet bra till, berättar Paula Arvas, projekteringsledare från Fram Projekteringsledning. Men ännu är det oklart om certifieringen kommer att bli godkänd för BREEAM Fully Fitted, eftersom vi saknar rådighet över de 5 procent av lokalytan som är vakant. Diskussioner om detta förs med SGBC.
BREEAM assessor i projektet är Malin Leijonhielm från RAK Projektledarhuset. BREEAM AP och miljösamordnare är Johanna Skoog från Tyréns.
Kvarteret Poolen, kontorsdelarna, nybyggnad, kontor, Solna
Byggtid: juli 2020–nov 2022
Byggherre: Fabege AB
Byggentreprenör: NCC Sverige AB
Arkitekt: Strategisk Arkitektur
Kostnad: 1 065 Mkr
Miljöbyggnad Silver har varit målet när Lecab Fastigheter låtit uppföra 259 studentlägenheter i Karlstad. Byggnaden beskrivs som något utöver det vanliga och den bygger på en undersökning om vad studenterna vill ha. Projektet har genomförts i partneringsamverkan.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
STUDENTBOENDET BESTÅR av två sammanlänkade byggnader om totalt 10 000 kvadratmeter, en högdel om 13 våningar och en lägre del om sju våningar. Upp till plan tre i gränsen mellan de båda huskropparna finns en sex meter hög och 16 meter bred portik. Man har gjort en dygd av nödvändigheten eftersom marken just här är prickmärkt och inte får bebyggas där kommunens fjärrvärmeledning korsar tomten. Portiken ger plats för ett torg, en plats att mötas på.
Husen har betongstomme och utfacknings-
väggar i trä. Det är bandtäckt plåttak försett med en solcellsanläggning. Portiken samt stommen över den är platsgjuten, övrig stomme är i prefabricerade betongelement och stål. Högdelen har ljus putsad fasad och den lägre byggnaden har murad fasad i rött och svarta plåtdetaljer.
Studentboendet heter Lecab Plaza och ligger vid Sommargatan, precis mitt emot Universitetet, cirka åtta kilometer öster om Karlstads centrum. Lägenheterna utgörs av ettor och tvåor i storlekar från 21 till 37
kvadratmeter. De beskrivs som premiumbostäder, där standarden är hög när det gäller materialval och utrustning.
Utöver studentbostäder innehåller byggnaderna gemensamhetsytor som gym, studiolounge och lånelounge med kök samt en stor uteterrass på översta planet. Och utsikten över Karlstad lovordas. Bygget har föregåtts av byggherren Lecab Fastigheters enkät bland studenter om vad dessa efterfrågar.
– Det här är ett studentboende utöver det vanliga med fina faciliteter och med första
parkett mot universitetet, säger Erik Olsson, totalentreprenören Bygg Dialogs områdeschef område Mitt, omfattande Värmland, Örebro och Dalarna.
Projektet har stort fokus på hållbarhet, miljö och energianvändning. Centralt har varit energiindikatorn i Miljöbyggnad, bra materialval och projektanpassade systemval. Det är byggt som ”nära noll energibyggnad”. Husen har solcellsanläggningar på taken, klimatsmarta skal och en specialanpassad bergvärmeanläggning för att optimera energianläggningen. Och allt ska resultera i att de båda byggnaderna certifieras enligt Sweden Green Building Councils Miljöbyggnad Silver.
– Certifieringen av Lecab Plaza pågår och vi räknar med att den ska vara klar inom några månader, säger Erik Olsson.
Projektet har genomförts i partneringsamverkan.
– Vi arbetar uteslutande med partnering och vår ambition är att vara Sveriges ledande partneringentreprenör, säger Erik Olsson. Det ska vara full öppenhet och transparens i alla våra projekt med alla våra beställare och entreprenörer. Målet är bra kvalitet och nöjda kunder.
https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs
Bygg Dialog startades 2007 av fyra partners med ambitionen att fokusera på öppenhet och ärlighet i byggbranschen.
Bolaget verkar från ett huvudkontor i Karlstad och regionkontor i Stockholm och Göteborg, men är på väg att etablera sig även i sydost och i norr. Omsättningen uppgår till 3,1 miljarder kronor och företaget har omkring 300 anställda.
Nybyggnad av studentlägenheter i Karlstad
Byggherre: Lecab fastigheter AB
Totalentreprenör: Bygg Dialog AB
Arkitekt: Mondo arkitekter Värmland AB
Byggtid: Augusti 2020–augusti 2022
Kostnad: 200 Mkr
Framtiden Byggutveckling i Göteborg har byggt 250 hyreslägenheter i en spektakulär byggnadskropp som är tänkt att med sin storlek matcha en intilliggande byggnad från 1960-talet som på den tiden var norra Europas största. Detta utan att i något avseende likna den tidens miljonprogram.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
NYA KVIBERGSHUSET är byggt för bostadsbolaget Poseidon och beskrivs som ett lågenergihus. Det stod klart förra året och sista inflyttning skedde i september. Huset är byggt enligt Göteborgs stads program för miljöanpassat byggande och den kommunala Framtidenkoncernens solcellssatsning. Tyngdpunkten ligger på energianvändning och goda materialval.
Huset, som är uppfört i vinkel med verksamhetslokaler i botten och totalt mellan fem och 16 våningsplan med bostäder, ligger vid Beväringsgatan i Gamlestaden, precis väster om Kvibergs kaserner, där tidigare
regementena A2 och Lv6 låg. På det området finns också numera multiarenan Serneke Arena.
Det spektakulära ligger i husets form med ett kraftigt sluttande tak från 18 våningars höjd, inklusive vindsplan, ner till sju våningar inklusive två vindsvåningar. Hela taket är försett med solpaneler och är ganska fritt från sedvanliga ventilationsinstallationer.
Arkitektoniskt skiljer sig huset från det monotona Kvibergshuset från 1960-talet inte bara genom den spektakulära formen utan också bland annat genom att nästan alla lägenheter har balkong. Vissa har uteplats.
Flera större lägenheter har två balkonger och lägenhetsfönstren har varierande storlek.
I anslutning till byggnaden finns ett parkeringsgarage i två våningar som också fungerar som gårdsbjälklag. Det finns totalt 96 p-platser till de 250 lägenheterna.
– Vi har jobbat med en mobilitetsutredning om hållbart resande och har begränsat tillgången till bilparkeringsplatser som upplåtes med tillstånd. Vi erbjuder därför fyra bilar i en bilpool och en cykelpool med bland annat möjlighet att låna lastcyklar, berättar Mattias
www.elementhiss.se/nya-kviberghuset
Ström, projektchef vid Framtiden Byggutveckling AB.
Det finns en cykelreparationsverkstad och hyresgästerna erbjuds en boendeapp som innehåller information om mobilitet. Det finns spårvagnshållplats precis intill och restiden till centrum är åtta minuter. I trapphusen finns realtidstavlor som visar husets egen elproduktion från solcellerna och upplyser om när nästa buss eller spårvagn avgår.
– Något som sticker ut är att det är väldigt god kvalitet i bygget. Vi hade höga ambitioner och ett pilotprojekt när det gäller arbetsmiljön. Det blev ett rent bygge med få skador och besiktningsanmärkningar, säger Mattias Ström.
Det har inte varit några problem att få de nya lägenheterna uthyrda. Mattias Ström konstaterar också att en hel del hyresgäster inom Poseidons bestånd har flyttat till de nya lägenheterna.
Nya Kvibergshuset var nominerat till Byggindustrins tävling Årets Bygge 2023, som avgjordes i slutet av mars. Där beskrivs resultatet av bygget vid Kviberg som ett innovativt, klimatsmart boende som drar blickarna till sig. Arkitekturen beskrivs som spännande och mobilitetslösningar, solceller och hög egen elproduktion i förvaltningen lyfts liksom rationell och effektiv byggnation i kombination med investeringsstöd som gett lägre hyror.
Nybyggnad av flerbostadshus i Göteborg
Byggherre: Framtiden Byggutveckling AB
Arkitekt: Tengbom Arkitekter
Totalentreprenör: Tuve Bygg AB
Byggtid: April 2019–maj 2022
Kostnad: 300 Mkr
Norska OBOS som i Sverige är verksamt med bolag som OBOS Nya Hem, OBOS Kärnhem och OBOS Sverige, satsar nu på storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. OBOS Nya Hem erbjuder för första gången boköpmodellen OBOS Deläga. Det första projektet är Strandvägen i Sollentuna.
AV KJELL-ARNE LARSSON
MED OBOS DELÄGA kan medlemmar
i OBOS köpa minst halva bostaden, medan OBOS äger resten. Köparen behöver därmed inte gå in med hela insatsen, men betalar sedan ett månadsbelopp (samäganderättsavgift) till OBOS.
Köparen har sedan möjlighet köpa hela bostaden under en tioårsperiod.
Premiären för konceptet sker i brf Strandvägen, belägen i Sollentuna. Här uppförs nu 4–5 våningar höga lamellhus med 115 lägenheter och tre Town Houses med
totalt 12 lägenheter. Inspiration har hämtats från den moderna trädgårdsstaden.
På tomten mellan Edsviksvägen och Kungsvägen låg tidigare ett par villor i dåligt skick. Detta var sista lediga tomten att bygga på enligt gällande detaljplan för området.
–Vi är mycket nöjda med platsens kvaliteter och lokaliseringen, nära Sollentuna centrum och samtidigt bara några minuters promenad till Edsviken, säger William Ahlinder, projektledare hos OBOS Nya Hem Produktion.
–Kvarteret får fina huskroppar med volymer som trappar ner från lamellhusen via Town Houses och ner till villorna på andra sidan gatan, fortsätter William Ahlinder. Vi iordningställer bland annat en innergård med orangeri, boulebana och lekytor. En innergård öppen för alla i kvarteret.
Växtligheten på gården väljs med omsorg, för trivsel och för biologisk mångfald. En oas som är vacker året om. Denna del av Sollentuna har nu en trivsam blandning av villor, småhus och flerbostadshus. De
yttre boendekvaliteterna matchas med hög standard i de nybyggda bostäderna. Det är material och inredningsdetaljer med genomgående hög kvalitet. Köken är välplanerade för funktionalitet och gemenskap. Alla bostäder har helkaklade wc/dusch med tvättmaskin och torktumlare. I de mindre lägenheterna finns kombimaskin. Byggherren har låtit ta fram tre kostnadsneutrala designlinjer för bostäderna: Sommar, Vinter och Höst.
Alla lägenheter har minst en balkong, uteplats eller terrass, även de minsta ettorna. Lägenhetsstorlekarna är blandade. Hit flyttar både ensamstående, unga par och hela familjer. Variationen bidrar till social hållbarhet i området.
–Projekt Strandvägen är viktigt för utvecklingen av Sollentuna som behöver fler bostäder, och viktigt för oss när vi erbjuder OBOS Deläga för första gången. Genom vår boköpmodell blir det möjligt för fler att kunna ta sig in på bostadsmarknaden och i det ägda boendet, avslutar William Ahlinder på OBOS Nya Hem.
Hela kvarteret certifieras med Miljöbyggnad, med ambitionen att nå betyget Silver. Beräkningar och underlag som tagits fram hittills pekar på att man klarar den betygsnivån. Som Miljöbyggnadssamordnare och Miljösamordnare i projektet anlitas Ola Larsson från WSP.
För uppförande av bostadshusen svarar HMB Construction AB som har uppdraget på totalentreprenad. Nybygget inleddes med grundläggning, efter att geoteknisk undersökning gjorts av marken. Genom området löper en sandås och undersökningen visade på fasta massor under tomten. Bärigheten var så god att pålning inte behövdes.
Platsgjutning utfördes av grund och källarvåning, som kommer att rymma bilgarage, cykelrum och förråd. Hela bygget är traditionellt platsgjutet. Enda prefabelementen är plattbärlag, trappor och
balkonger. Lägenhetsskiljande väggar är också platsgjutna. Ytterväggarna är utfackningsväggar i trä. Vissa stålelement ingår i stommen. Även de tre Town Houses har platsgjuten stomme och bygger på samma konstruktionskoncept som lamellhusen.
Fasaderna på alla hus blir putsade och med dekor i form av klinker. Inredningen i lägenheterna följer som nämnts tre alternativa designlinjer, vilket ställer något högre krav på byggproduktionen.
– Men det som har varit utmanande är att lägenheterna är ganska olika, visserligen inte 115 unika varianter, men flera med högre i tak, snedtak och så vidare, berättar Johan Rosenqvist, avdelningschef för Norra Stockholm hos HMB Construction. Detta är utmanande både för projekteringen och produktionen, men något vi givetvis ror i land med.
HMB svarar både för lägenhetshusen och de tre Town Houses. Dessutom – via
underentreprenören Markax – för markarbeten på innergården.
Projektet är alltså det första som byggherren OBOS Nya Hem står bakom och med företagets koncept OBOS Deläga, tillika den första storstadssatsningen.
– För oss är det intressant att vara med och utveckla och bidra med produktionen till detta nya koncept, avslutar Johan Rosenqvist.
Brf Strandvägen, nybyggnad, bostäder, Sollentuna
Byggtid: november 2021–sommaren 2024
Byggherre: OBOS Nya Hem Produktion AB
Byggentreprenör: HMB Construction AB
Arkitekt, bygglov: Semrén & Månsson Arkitekter AB
Arkitekt, bygghandling: Falugruppen
Arkitektkontor AB
https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs
I Bålsta Logistikpark uppför NREP en 20 000 kvadratmeter stor logistikanläggning. Projektet kallas Triple Zero. De tre målen är att anläggningen ska ha noll inbyggd koldioxid från de ingående materialen och från byggproduktionen, släppa ut noll CO2 under driften och dessutom visa att det i framtiden går att bygga koldioxidneutralt utan att byggkostnaderna blir högre än i dag.
AV KJELL-ARNE LARSSON
PÅ NREP HAR MAN bestämt sig för att leda utvecklingen mot en koldioxidneutral fastighetssektor. Globalt svarar den idag för ungefär 40 procent av utsläppet av växthusgaser. NREP har en ambitiös målsättning om att ha en koldioxidneutral fastighetsportfölj 2028. Då räknas både utsläppen från byggprocesserna och från driften av fastigheterna.
NREP:s milstolpar
Till 2023:
• Minska inbäddad koldioxid med 30 % på nya projekt (basår 2020)
• Minska utsläpp från driften med 50 % i hela fastighetsbeståndet (basår 2020)
• Alla nya projekt ska certifieras och klimatkompenseras
Till 2025:
• Färdigställande av tre innovationsprojekt
– Earth Shots. Ambitionen är att de ska vara 100 % koldioxidneutrala utan klimatkompensation, både sett till inbäddad koldioxid och drift.
Till 2028:
• 100 % koldioxidneutral portfölj, både avseende inbäddad CO2 och från driften, utan extern klimatkompensation
För att nå målen kommer NREP att bland annat sätta ett internt pris på koldioxid och implementera helt ny teknik. Företaget tar också hjälp av mål och metoder från organisationen CRREM – Carbon Risk Real Estate Monitor.
För de tre innovationsprojekten använder NREP epitetet Earth Shots. Så här skriver företaget: ”Begreppet ’moonshots’ används ofta för att beskriva banbrytande och ambitiösa projekt, dock utan kortsiktiga eller realistiska förväntningar på utfallet. Vi på NREP tar oss nu an att utforska och genomföra tre innovationsprojekt med hög ambitionsnivå – och vi har en tydlig målsättning att de ska gynna vår planet. Vi kallar dem Earth Shots. Det är innovativa projekt som ska bli 100 procent klimatneutrala.” Vidare uppger företaget att ”Här kommer vi att utforska nya vägar med ambition att hitta lösningar som kan skalas upp till hela vår fastighetsportfölj, som ska vara koldioxidneutral 2028.”
Triple Zero är NREP:s innovationsprojekt inom Logistiksegmentet och det siktar mot netto noll utsläpp under hela livscykeln.
– I våra innovationsprojekt hittar vi nya vägar och nya lösningar. Vi är transparenta med våra framgångar och kommer att dela lösningarna med branschen, säger Eva Sterner, ansvarig för utvecklingsprojekt hos NREP:s logistikverksamhet Logicenters.
Triple Zero ska bli en ny standard för att utveckla byggnader med följande tre målsättningar:
• Netto noll inbäddad koldioxid
• Netto noll operationell koldioxid (fastighetens drift)
• Netto noll merkostnad
Målet med projektet i Bålsta Logistikpark är att åstadkomma världens första Triple Zero-byggnad. NREP hoppas att projektet kommer att fungera som en guide för hur byggnader kan konstrueras, byggas och drivas på ett CO2-neutralt sätt. På företaget är man fast beslutna att dela med sig av lärdomar, insikter och misstag från Triple Zero.
Koldioxidbesparingarna görs genom kombination av traditionell och ny teknik. De logistikanläggningar som Logicenters har byggt hittills har en konventionell konstruktion med betongplatta, stålstomme och sandwich fasadelement. Betongplattan svarar för ett mycket stort klimatavtryck. För Triple Zero har konstruktionen bantats genom varierad och anpassad tjocklek på plattan, med bibehållen fullgod bärighet. Dessutom används klimatförbättrad betong. Man hittade betong >>
som var ännu mer klimatförbättrad hos en fransk leverantör, men denna betong är inte godkänd i Sverige för denna tillämpning. Inom projektet kommer dock ett pilotförsök att göras med den franska betongen, närmare bestämt i anläggningens kontorsdel.
Tanken var att i stommen använda trä i stället för stål. Men skulle det fungera för en stor logistikbyggnad? Som varande före detta forskare vid Luleå tekniska universitet tog Eva Sterner kontakt med professor Lars Stehn, expert på träbyggande. Tillsammans med en konstruktör från Stiba kom man fram till att det var möjligt att använda trä. Och det kommer att bli stomme i trä som levereras av Martinsons Byggsystem. Logicenters normala layout för stommen kompletteras med en extra rad pelare. Med sina 225 meter i längd och 80 meter i bredd blir Triple Zero landets största träbyggnad i sitt slag. Martinsons leverans omfattar limträ och KL-trä till stommen och till de pelare som finns i hela hallen och sadelbalkar i takkonstruktionen. Det blir även KL-träbjälklag på hela långsidan.
Taket består av stålplåt (bärande), trä och isolering av hampa. Ytterväggarna får fasad i trä och träpanel mot insidan. Mellan dessa isoleras med hampa. Den levereras av Ekolution AB. Stålplåten i taket bidrar till att anläggningen klarar brandkraven.
Triple Zero kommer att värmas med bergvärme. Anläggningen kommer att ha industriella värmepumpar med högre COP än brukligt inom fastighetsbranschen. Ungefär 75 procent av det 17 000 kvm stora taket ska disponeras för solceller. Producerad el kommer mer än väl att täcka behovet av fastighetsel. Elen ska användas även för att ladda fordon, och överskott säljas till nätet.
Med de åtgärder som hittills gjorts beträffande huskonstruktion, produktval och
energisystem, har Logicenters lyckats kapa koldioxiden med 60 procent.
– Genom att sikta på noll utsläpp och jobba hårt lyckas vi alltså kapa väldigt mycket. Men för att nå netto noll måste vi klimatkompensera eller balansera koldioxidutsläppen, säger Eva Sterner. Att nå noll utan kompensation är inte möjligt idag, men blir möjligt i framtiden, då leverantörer av material och produkter har hunnit få sin produktion koldioxidneutral. Noll kräver ju bland annat att alla transporter sker med el- eller vätgasdrift. Genom våra Earth Shot-projekt stöttar vi och pushar leverantörerna att bli klimatneutrala. Projekt som våra gör att utvecklingen i branschen snabbas på.
För ett fullskaligt innovationsprojekt som Triple Zero är det utmanande att byta konventionella material mot alternativa. Det gäller att få dem godkända av försäkringsbolagen och säkerställa produkternas miljöpåverkan. De ska också kunna hanteras i ett system som Byggvarubedömningen och de certifieringssystem som används.
Och i flera fall blir det svårt att hitta klimatneutrala produkter. Betongen till exempel. Tillverkningen av cement kräver mycket energi. Cementproducenterna måste komplettera sina fabriker med CCS-teknik –Carbon Capture and Storage – för att betongen ska nå netto noll.
Och hur blir det med det tredje delmålet –tredje nollan – i Triple Zero? Att det i framtiden inte ska vara dyrare att bygga klimatneutralt.
– I dag kostar det ganska mycket att bygga på det här sättet, men det kommer det gissningsvis inte att göra om 5–8 år. Då blir det nog i stället svårt att få tag på de här materialen för att efterfrågan blir hög. Nu vill vi ligga i framkant och säkra upp våra leveranser samtidigt som vi ger mindre bolag en trygghet genom att investera i deras produkter så de vågar satsa, säger Eva Sterner.
Så i framtiden blir det tre gånger noll. Och hur mycket är tre gånger noll? Inte mer än noll!
www.kanonaden.com
EvaAmbitionen är att Triple Zero ska certiferas med SGBC:s system NollCO2. Dessutom med BREEAM där siktet är inställt på betyg Outstanding. (Samtliga Logicenters nyproduktioner certifieras annars med ambitionsnivån Very Good.) För certifieringsarbetet anlitas konsulter från Projektengagemang. Som miljöbedömningssystem används Byggvarubedömningen.
Logicenters bygger Triple Zero på spekulation, men ser ingen större risk med detta.
– Vi upplever ett väldigt högt tryck i efterfrågan på hållbara logistikanläggningar. Många är angelägna att vara med i utvecklingen vilket innebär att man är beredd att betala en något högre hyra för att nå sina klimatmål. Med Triple Zero har vi möjlighet att lära och se vad som ger bäst klimatnytta och för att kunna använda lösningarna i våra framtida projekt, avslutar Eva Sterner.
Triple Zero, nybyggnad, logistikanläggning, Bålsta
Byggtid: februari 2023–februari 2024
Byggherre: NREP Logicenters
Stomleverantör: Martinsons Byggsystem AB
Arkitekt: Equator Stockholm AB
Botanisera bland alla våra magasin. Håll koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.
https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs
“
Många är angelägna att vara med i utvecklingen.
/
Sterner, ansvarig för utvecklingsprojekt,
Kalkbrytningen i Limhamn lades ner 1994 och sedan dess har området delvis växt igen och utvecklat ett fascinerade djur- och växtliv med fler än två tusen arter. HSB brf Kalk får denna natur alldeles inpå knutarna.
AV KJELL-ARNE LARSSON
HSB KÖPTE MARK i området 2005 och har deltagit i framtagandet av tre detaljplaner. Den byggproduktion som pågår nu för att färdigställa 78 lägenheter i fyra huskroppar är HSB:s fjärde projekt vid Limhamns kalkbrott.
Brf Kalk växer upp i området mellan villabebyggelsen i Sibbarp och Victoria Park.
–Det blir fin arkitektur och blandning av lägenhetsstorlekar från ettor till femmor och med väldigt varierande planlösningar, berättar Eva Georgsson, projektchef på HSB. Balkonger och uteplatser blir stora och vi lägger lite extra krut på gemensamhetslokal och grönytor.
Bostadsgården kommer att ramas in av husen som blir klädda i svart skiffer. Det är ett naturmaterial med egenskapen att skifta kulör med vädret. Skiffret kompletteras med fasadgrönska, och balkongräckena blir bronsfärgade.
HSB har kravet att all nybyggnation ska certifieras med Miljöbyggnad nivå Silver och som miljöbedömningssystem för material används Byggvarubedömningen. HSB brf Kalk fick sin precertifiering för Miljöbyggnad klar när detaljprojekteringen blev klar. Det var inga anmärkningsvärda svårigheten att klara kraven i Miljöbyggnad. HSB fick göra avkall på önskemål om golvvärme och minska användningen av golvvärme för att klara energiprestanda.
Som värmekälla kommer fjärrvärme att användas.
Två av husen förses med solcellspaneler. Den egenproducerade
elen används främst för fastighets-el och delvis till lägenheterna.
–Egen elproduktion är bra och solceller är närmast en hygienfaktor numera. Solcellerna bidrar till lägre driftkostnad så vi räknar hem investeringen, berättar Eva Georgsson.
För att få ner klimatpåverkan på grund av stommen valde HSB att använda klimatförbättrad betong. Man var därmed tidigt ”på bollen” innan flertalet aktörer hade uppmärksammat att alternativ existerade.
Valet av klimatförbättrad betong bidrog, vid sidan av flera miljöparametrar, till att projektet HSB brf Kalk under en period låg överst på HSB:s egen topplista över miljöbästa projekt. Bidragande var också byggproduktionens anpassning till platsen (lägre buller etc.), närheten till Natura 2000-område, grönytefaktor, solceller, 20 laddstationer med möjlighet att bygga ut till heltäckning, cykelparkeringar och -verkstad. Sociala satsningar som gemensamma grönytor, gemensamma lokaler och gynnsamt erbjudande för unga som köper sin första bostad (HSB Dela), hade också betydelse för den höga rankningen.
–Sociala aspekter och trygghet är viktiga och bidrar till hög hållbarhet, avslutar Eva Georgsson.
HSB:s bostäder präglas av genuin trivsel samtidigt som omgivningen är utformad på ett sätt som gynnar social gemenskap och trygghet.
Brf Kalk, nybyggnad, bostäder, Malmö
Byggtid: september 2022–Q4 2024
Byggherre: HSB Malmö
Byggentreprenör: Peab Sverige AB
Arkitekt: Stadstudio Simittchiev Arkitektur & Design AB
Nya Tingvallaskolan utgörs av en förskoledel, den högresta matsalen som knyter ihop förskola och skola, grundskolan samt längst bort idrottshallen. Bild: Metod Arkitekter i Uppsala
Stadsdelen Tingvalla i Märsta har begåvats med en i dubbel bemärkelse långsträckt utbildningsanläggning, med förskola och skola i ett. Här finns plats för åtta avdelningar med 160 förskolebarn och cirka 600 skolelever. Från förskola till nian i samma anläggning.
AV KJELL-ARNE LARSSON
SIGTUNA KOMMUN har under mandatperioden 2018–22 investerat i nya förskolor och skolor, för att bland annat kunna avveckla tillfälliga paviljonger. Nya Aspbackens förskola och Tingvallaskolan ersätter tidigare provisoriska förskolelösningar och en skola som hade vuxit ur kostymen.
– För sex år sedan revs den tidigare förskolan på Aspbacken och verksamheten flyttades till paviljonger på området. När vi skulle påbörja bygget av de nya förskolelokalerna fick barnen flytta till andra paviljonger på en närliggande adress. När vi i höstas så kunde inviga nya lokalerna för Aspbackens förskola var det såklart väldigt
efterlängtat, berättar Ann Lundsten, projektledare Sigtuna kommun.
Tingvallaskolan som ursprungligen byggdes på 1970-talet hade byggts ut, och stod inför ännu en utbyggnad.
– Efter diskussioner och överväganden togs beslutet att i stället uppföra en helt ny skola samt att integrera en ny förskola med denna, fortsätter Ann Lundsten.
I somras stod den klar, denna långsträckta anläggning. Med baksidan mot Tingvallavägen och den högtrafikerade länsväg 263 fungerar skolanläggningen som bullerskydd. På framsidan breder den stora skolgården ut sig.
Layouten på tomten är given, en trafikintensiv sida och en lugn sida.
Det hela öppnades till höstterminen 2022. De äldsta eleverna nu går i sjunde klass. Om två år är verksamheten komplett F1–9 i två paralleller.
– För Sigtuna kommun är det viktigt att förskola och skola har lokaler där alla som vistas ska känna stimulans och uppmuntras till lek och lärande, säger Ann Lundsten.
Många upplever en trygghet i att slippa byta skola och kanske också stadsdel allteftersom man avancerar uppåt i årskurserna. Även kommunen ser fördelar i att ha allt samlat.
För byggproduktion och projektering
svarade IN3PRENÖR AB och företaget upphandlades på totalentreprenad i samverkan. Entreprenaden omfattade även grundläggning och mark, samt slutligen rivning av den gamla skolbyggnaden.
Nya Tingvallaskolan utgörs av en förskoledel, den högresta matsalen som knyter ihop förskola och skola, grundskolan samt längst bort idrottshallen. Samtliga delar av anläggningen har stommar i både betong och stål. Interiören karaktäriseras delvis av trä, väggarna är klädda med akustikplattor som består av ljudduk och ribbverk i trä.
Matsalen har ett högt glasparti mot gården, ett atrium i skolan har glastak och klassrummen har trä-glas-partier. Allt detta ger dagsljusinsläpp och behaglig inomhusmiljö.
Fasaderna är tegelklädda, förutom idrottshallen vars ytterväggar består av Paroc sandwichelement och träribbor. Arkitekt för hela anläggningen är Metod Arkitekter i Uppsala AB.
Byggproduktionen inleddes i september 2020. Vid början av höstterminen 2022 kunde den färdiga skolan invigas. När detta skrivs är rivningen av den gamla skolbyggnaden just avslutad.
– Utmaningen med projektet var pandemin som orsakade leveranssvårigheter och bortfall av resurser, både bland vår egen personal och hos underleverantörer, berättar Emmelie Ingemarsson, projektchef hos IN3PRENÖR.
Mot slutet drabbades vi delvis av kriget, genom svårigheter att få fram leveranser.
Entreprenören klarade dock både tidplan, budget och kvalitet; detta bland annat tack vare projektets riskhantering som tar höjd för oförutsedda händelser.
Liknar Miljöbyggnad
Miljöarbetet bedrivs med inriktning på Miljöbyggnad Silver. Som miljöbyggnadssamordnare anlitades konsulter från Bengt Dahlgren. Arbetet med Miljöbyggnad inleddes
tidigt i projektet för att ambitionerna skulle vara med och påverka projekteringen. Den preliminära certifieringen är klar. Kommunen har valt att inte gå vidare och utföra den slutliga verifieringen. Ambitionerna är ändå uppnådda.
– Certifieringsarbetet har gått bra. IN3PRENÖR har högt ställda interna miljökrav så många av kraven i Miljöbyggnad uppfylls redan genom våra egna rutiner, betonar Emmelie Ingemarsson.
Tingvallaskolan med Aspbackens förskola är en bra referens för IN3PRENÖR, som för närvarande uppför en ännu större skola med allaktivitetshus och idrottshall, nämligen Nya Gottsundaskolan i Uppsala.
Aspbackens fsk och Tingvallaskolan, nybyggnad, Märsta
Byggtid: september 2020–augusti 2022
Byggherre: Sigtuna Kommun
Totalentreprenör i samverkan: IN3PRENÖR AB
Arkitekt: Metod Arkitekter i Uppsala AB
Den första byggetappen omfattar tillbyggnad av ca 8000 kvadratmeter kontor som också inkluderar coworking-ytor, café, restaurang och träningsanläggning med pool, butiker med mera. Dessutom ett hundratal bostäder. Bild: Archus Arkitektur
Electrolux huvudkontor i Stadshagen byggs om och byggs ut. Projektet omfattar i den första byggetappen längs med S:t Göransgatan en tillbyggnad av cirka 8 000 kvadratmeter kontor som också inkluderar coworking-ytor, café, restaurang och träningsanläggning med pool, butiker med mera. Därtill kommer 6 000 kvadratmeter för ett hundratal bostäder.
AV KJELL-ARNE LARSSON
I DET AKTUELLA projektet ingår även ett nytt torg i korsningen S:t Göransgatan/ Kellgrensgatan, gröna innergårdar på kontorsfastighetens befintliga låghusdelar samt terrasser och sedum, solcellspaneler och solfångare på de nya byggnadernas tak. Det blir solcellspaneler även på fasader. Projektet utgör den första av flera etapper för kvarteret som kallas Greenhouse Sthlm, omfattar 85 000 kvadratmeter och ska stå klart 2033.
Kvarteret kommer att ha tillgång till det viktigaste inom en 15 minuters promenad. Detta minskar behövligt transportarbete, och åtgärder även i övrigt gör att klimatbelastningen pressas ner på riktigt.
–En viktig sak vi gör för att få ner CO2avtrycket är att bygga in kol, använda huset som kolsänka, säger Ulrika Kågström, fastighetschef
på Electrolux och övergripande ansvarig för Greenhouse Sthlm fastighetsutveckling.
De nio nya kontorsvåningarna får nämligen stomme i KL-trä och limträ. Teglet på faserna blir i huvudsak återbrukat. De som ska bo och verka i kvarteret kommer att ha goda förutsättningar att minska sin klimatpåverkan:
–Vi vill underlätta för alla att göra bra val, menar Ulrika Kågström. Och vi tror på kraften i många-bäckar-små-principen.
Kvarteret kommer att erbjuda lösningar inom alla de områden där man som individ faktiskt kan göra skillnad i ett klimatperspektiv:
• Boende. Hur huset är byggt och dess energiförbrukning, där återvinning, återbruk och cirkulära lösningar är viktiga inslag.
• Better eating – vad vi äter och hur vi kan göra för att minska matsvinn.
• Medvetna inköp – spårbarhet, återbruk och cirkulära lösningar.
• Transportbehov – här är bil- och cykelpooler, närhet till kollektivtrafik och det lokala tänket viktigt.
Inom ramen för ”nära-tänket” ingår även förmånen att ha nära till aktiviteter som gör att vi mår bra, oavsett om det rör sig om att sätta händerna i jorden i sin odlingslott eller en mer eller mindre pulshöjande aktivitet i kvarterets pool eller paddelbana.
Electrolux var tidigt i kontakt med SGBC och fick ingå bland pilotprojekten vid utvecklingen av NollCO2. Projektet kommer nu också att certifieras i full skala för NollCO2. Netto noll utsläpp nås genom att dels producera el i solcellerna, dels energieffektivisera i befintligt bestånd och dels genom att klimat-
kompensera. Det vill säga alla de tre åtgärder som får användas i certifieringssystemet. Kontorsdelarna ska dessutom certifieras med BREEAM med målet att nå nivå Outstanding och bostäderna byggs med målet att de ska få Svanencertifiering.
– Alla certifieringssystem är bra inte minst genom att man får ett ramverk att förhålla sig till samt får kontakter och ingår i övergripande nätverk där man utbyter erfarenheter som driver utvecklingen framåt, säger Ulrika Kågström.
Däremot är både certifieringssystemen och BBR väl ”fyrkantiga” som verktyg för att pressa ner klimatpåverkan så mycket det går. Egna analyser och egna beslut som baseras på lokala förhållanden krävs för att kapa mesta möjliga för den egna byggnaden. Analyser för Greenhouse Sthlm ledde fram till en energilösning med fjärrvärme och fjärrkyla. Både solcellspaneler och solfångare installeras på de nya husens tak; solfångarna med ackumulatortankar.
Huset har spillvattenvärmeväxlare och 85-procentig återvinning av frånluft i FTX. För bostäderna ligger energiprestanda på 75 procent av BBR-krav. Varför då inte geoenergi/ värmepumpar? Analys baserad på lokala förutsättningar visade att det faktiskt inte var en bättre lösning ur klimatbelastningssynpunkt.
Hedström och Taube AB är anlitade som rådgivare och miljösamordnare i projektet, och de innehar även rollerna BREEAM-AP, BREEAM assessor, certifierad NollCO2-samordnare och diplomerad Svanensamordnare. Som ”verktyg” i miljöarbetet finns projektets miljöplan. Den startades upp i tidigt skede av Skanska och granskades av beställaren. Miljöplanen – som uppdateras under projektets gång – omfattar mycket mer än de tre certifieringssystemen, främst beställarens egna miljökrav, Skanskas krav och miljökraven från stadens exploateringskontor.
Miljökrav och andra krav måste förankras i Skanskas produktion, med främst produktionschefen som ser till att kraven följs. Denne chef rapporterar siffror och andra data till en projektingenjör som på heltid arbetar med miljö och kvalitet. Till ingenjörens uppgifter hör bland annat att granska siffror och andra data. Slutligen ska inte minst visas att det som projekterats också har producerats. Underlag och resultat lämnas fortlöpande till samordnarna för certifieringarna.
Dessutom finns Skanskas enhet för hållbar affärsutveckling (HAU) som har viktiga roller under hela projektprocessen. Enhetens specialister ger stöd och support närhelst ett projekt behöver detta.
Greenhouse Sthlm, om- och utbyggnad, nybyggnad av kontor, bostäder med mera, Stadshagen
Byggtid: september 2022–Q4 2024
Byggherre: Fastighets AB Gångaren 13
Totalentreprenör i samverkan: Skanska Sverige AB
Arkitekt, generalkonsult: Archus AB
Zeppelin Sverige AB bygger sin nya svenska huvudanläggning vid Landvetter flygplats
utanför Göteborg. Här blir det huvudkontor, lager och verkstäder för anläggningsmaskiner.
Bygget ska certifieras enligt BREEAM in Use.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
ZEPPELIN SVERIGE, som är exklusiv återförsäljare för Caterpillars anläggningsmaskiner, får nytt huvudkontor för 150 medarbetare vid Logistics Park 1, som är en del av flygplatsstaden Airport City Göteborg.
Utöver huvudkontor blir det verkstäder, där nya anläggningsmaskiner prepareras före leverans till kund, men också service- och reparationsverkstad, tvätthallar samt höglager.
Anläggningen kommer också att ge plats för uthyrningsverksamheten i Zeppelin Rental och lokaler för Zeppelin Power, som arbetar med bland annat motorer och
aggregat för skeppsindustrin.
Det blir också en testanläggning utomhus där kunder kan testa företagets produkter.
Med bygget samlar Zeppelin sina verksamheter i Göteborgsområdet på ett ställe. Tomten, som ligger närmast R 40 till höger om uppfarten från R40 mot flygplatsen, är på 31 000 kvadratmeter och där uppförs 9 000 kvadratmeter lokalytor.
– Det här är den första anläggningen i Sverige som vi bygger i egen regi, säger Anna McLaren, som är Zeppelin Sveriges fastighetschef. Projektet är förberett för ökad
elektrifiering, inte minst av våra produkter, och laddmöjligheter, men också för ökande krav på exempelvis vattenhantering och rening. Företagets verksamhet ska enligt planen bli CO2-neutral till 2030.
– Det finns många utmaningar i det här projektet, säger Anna McLaren. Det är en komplex anläggning, ett väldigt speciellt ställe att bygga på och många hänsyn att ta.
Hon nämner bland annat att man har att följa föreskrifter från såväl Luftfartsverket som Transportstyrelsen, inte bara när det gäller själva byggandet utan också hur
anläggningen utformas och drivs i framtiden.
– Det handlar till exempel om hur byggkranar hanteras och hur sprängningar får utföras i närheten av inflygningen till flygplatsen, men också om hur belysning och skyltar får placeras. Vi förbereder för solceller på taken, men får i dagsläget inte installeras sådana. Det handlar vidare om att vi inte får plantera växtlighet med bär
som kan locka fåglar till området.
Byggnaden får en bottenplatta och stomme i betong för verkstäderna och stomme av stål i kontorsdelen. Anläggningen har högt ställda hållbarhetskrav och planeras bli miljöcertifierad enligt BREEAM In Use med betygsnivån Excellent. Det betyder att certifieringen genomförs först när anläggningen tagits i bruk, vilket beräknas till våren 2024.
– Men certifieringsprocessen har i princip redan startat, säger Anna Abrahamsson, som är Zeppelins projektledare för bygget.
– När det gäller tvätthallen så utrustar vi den med både återvinningssystem för tvättvatten samt regnvattenmagasin som både reducerar belastningen på dagvattensystemet och möjliggör att samlat regnvatten kan användas för spolning.
Zeppelins nybygge bidrar till en regionförstoring då den kan serva ett större upptagningsområde med sin multifunktionella serviceanläggning. Zeppelin har sammanlagt 14 anläggningar i Sverige, varav fyra i egen ägo; Landvetter, Umeå, Kiruna och Eslöv. Målet på sikt är att precis som i Tyskland äga majoriteten av sina anläggningar.
Zeppelin omsatte 2022 2,5 miljarder kronor och har en marknadsandel om cirka 15 procent.
Nybyggnad av logistikfastighet vid Göteborg
Landvetter Flygplats
Byggherre: Zeppelin Sverige AB
Totalentreprenör: GBJ Bygg AB
Arkitekt: Semrén & Månsson Arkitekter AB
Byggtid: oktober 2022–sommaren 2024
Zeppelins huvudanläggning Logistics Park 1
https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs
våra magasin. Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.
Castellums nya kontorsfastighet i Nyhamnen i Malmö, som är överlämnad och nu håller på att inredas, ska certifieras enligt BREEAM Outstanding och Well Platinum. Det är en stor byggnad som rymmer 1 500 kontorsarbetsplatser.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
BYGGPROJEKTET HAR namnet Sjustjärnan och avser en kontorsbyggnad om 36 000 kvadratmeter bruttoarea med plats för 1 500 till 1 700 arbetsplatser. Byggnaden ligger mellan Carlsgatan och Vintergatan i den nya stadsdelen Nyhamnen med Frihamnen i norr och spårområdet till Malmö Central i söder.
Fastighetsbolaget Castellum anlitade arkitektfirman Kanozi och Daniel Hohenthal, chefsarkitekt och en av fyra huvudägare på Kanozi, berättar så här:
– Det här projektet har förstås varit en stor utmaning. Dels genom att vi hade stora förväntningar och önskemål från både vår uppdragsgivare Castellum, en blivande stor hyresgäst, politiken och stadsbyggnadskontoret. Dels själva byggnationen, ett stort och komplext hus på en central tomt i Malmö som ska stå för mesta möjliga öppenhet och samtidigt präglas av mycket säkerhetstänk.
Byggnaden är cirka 150 meter lång och som mest 35 meter bred. Den är genombruten för
passage i markplan på mitten, där det också finns ett centralt och öppet trapphus som är husets hjärta. Med hjälp av ett par midjor i byggnaden skapas variation och mesta möjliga ljusinsläpp i kontorslokalerna.
– Det är en stor byggnad med variation i fasadens uttryck med in- och utdrag i bottenvåningen som skapar variation och utrymmen längs gatorna så att det händer något med den långa fasaden, säger Daniel Hohenthal.
Byggnaden har sex kontorsvåningar över en
mycket utåtriktad och publik bottenvåning innehållande en galleria med restaurang för allmänheten, ett gym och en allmän passage som dagtid är öppen för allmänheten. I denna mittersta del av kvarteret finns också ett torg på botten och en skulpterad och förskjuten central mötestrappa med en tydlig idé om att samla mycket av husets rörelser där det är lätt för människor att se varandra på håll.
Exteriört är det dubbelskalsfasader mot väster och söder, med både fasta och rörliga solavskärmningar.
– Tanken med dubbelfasaden är att leva upp till både energikrav och krav på dagsljus in i lokalerna, säger Daniel Hohenthal.
Den östra delen har prefabväggar klädda med skärmtegel och mot norr är det en enkelskalsfasad med glaspartier.
Balkonger har byggts som utblick med en miljö skapad för växtlighet, fåglar och insekter. På takterrasser finns mycket grönska och plats för umgänge, utegym och utsikt över staden, men också på begäran utrymme för arbetsplatser utomhus.
– En viktig del i projektet har varit att skapa så attraktiva lokaler som möjligt med högsta komfort, lokaler som skapar välbefinnande, lust att arbeta och bästa möjliga förutsättningar för dem som arbetar där, en miljö som främjar möten och samarbete, säger Daniel Hohenthal.
Anna Björklund, som är projektutvecklingschef vid Castellum, beskriver bygget så här:
– Projektet är ett av Castellums största egenutvecklade projekt och vi är mycket stolta över resultatet. Vi har hela tiden arbetat efter devisen att vi skall skapa ett skrytbygge ur hälso- och hållbarhetsperspektiv. Huset är energieffektivt, har solceller på taket, har mycket bra belysning för arbete, har takterrass för rörelse, bra cykelparkering i markplan och plan 2 och en magiskt fin trappa i atriet att röra sig i. Projektet kommer att certifieras i högsta certifieringsnivå BREEAM Outstanding och WELL V2 Platinum. Hyresgäster i huset är E.ON, Nordic Wellness (gym), ISS (restaurang) och Castellum (lokalkontor Malmö).
Nybyggnad av kontorshus i Nyhamnen, Malmö
Silverviksgatan 12, 213 74 Malmö
040-21 59 67
info@lundstromsgolv.se
Byggherre: Castellum
Totalentreprenör: Skanska Sverige AB
Arkitekt: Kanozi Arkitekter
Kostnad: 1,1 Mdkr
Byggtid: maj 2020–januari 2023
Campus vid Regionsjukhuset i Örebro har utökats med 6000 kvadratmeter i ett bygge som sömlöst ansluter till tidigare Campus och som siktar mot en certifiering enligt Miljöbyggnad Guld.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
REGION ÖREBRO LÄN har byggt om och byggt till Campus USÖ (Universitetssjukhuset i Örebro) för hyresgästen Örebro Universitet. Tillbyggnaden omfattar 6 000 kvadratmeter och ombyggnaden i den gamla byggnaden cirka 1 000 kvadratmeter.
– Strävan har varit att åstadkomma en sömlös övergång mellan den gamla och den nya byggnaden, både invändigt och utvändigt, och att ta vara på befintligt material, berättar Fredrik Vadsten, byggprojektledare för Region Örebro län.
– Vi siktar på Miljöbyggnad Guld och har en preliminär certifiering som ska verifieras under två år. Vi har arbetat med
Byggvarubedömningen för att få till rätt val av material med mera. Vi hade redan tidigare solpaneler på taket och har kompletterat med fler på nya delen.
Skapar en kreativ miljö
Ambitionerna med både gestaltning och hållbarhet var höga med tillbyggnaden av det så kallade X-huset på Campus USÖ och läkarprogrammets lokaler där.
Målet var att skapa en kreativ forskningsoch undervisningsmiljö med platser för spontana och planerade möten mellan studenter, lärare, forskare och besökare.
Miljön intill gamla kruttornet i rött tegel
beskrivs med sin grönska som en attraktiv park. Den tidigare Campus-byggnaden har fyra plan ovan mark och tillbyggnaden fem, varav det översta är indraget.
Nybyggnadsdelen omfattar ett utgrävt källarplan och rymmer bland annat fastighetsteknik, omklädningsrum och förråd. I entréplan finns en restaurang med komplett restaurangkök. En trappa upp, på plan 1, finns föreläsningssal och en stor hörsal med avancerad AV-teknik samt mingelytor för tillställningar och minimässor. Här finns också ett utskjut i hörsalen med stora glaspartier. Plan 2 rymmer bland annat kontor, grupprum och kommunikationsstråk. På plan 3 finns ett
kliniskt träningscenter med tre salar medan plan 4 har kontor och seminarierum. Det översta plan 5 har plats för representation med bland annat ett serveringskök.
Ombyggnationen i den gamla delen av Campus omfattar 1 000 kvadratmeter främst på plan 0, 3 och 4, bland annat några labb, kontor och konferensrum.
Nybygget består av betong och stålstomme, HDFbjälklag och utfackningsväggar. Fasaderna i det nya sammanbyggda huset är i puts och tegel.
Projekteringen av utbyggnaden Campus USÖ Regionsjukhuset startade under 2019 och byggnationen inleddes i början av 2021. Bland utmaningarna i projektet har man, som så många andra byggprojekt, att det utförs under pågående verksamhet.
– Både verksamhet och utbildningar har varit igång och vi har försökt att störa så litet som möjligt.
Man har förstås också haft att ta hänsyn till pandemitiden då det gällt att hålla isär människor och den efterföljande tiden med kostnadsökningar och leveransproblem till följd av kriget i Ukraina.
– Trots allt har vi kunnat hantera detta och bara drabbats av mindre tidsförskjutning, säger Fredrik Vadsten.
Campus USÖ Regionsjukhuset har cirka 600 studenter som väntas bli nära 800 efter tillbyggnaden, medan antalet anställda väntas öka från cirka 160 till omkring 285.
Om- och tillbyggnad av campus i Örebro
Byggherre: Region Örebro
Totalentreprenör: Serneke Sverige AB
Arkitekt: White Arkitekter AB
Byggtid: januari 2021–januari 2023
Kostnad: ca 250 Mkr
Från ritning och planering till skötsel och plantering. www.utemarkomiljo.se
Snart tar Axfood och Dagab i drift sin storskaliga och högautomatiserade
logistikanläggning i Bålsta nordväst om Stockholm. Därefter avvecklas sex anläggningar på andra orter.
AV KJELL-ARNE LARSSON
NYA ANLÄGGNINGEN är gigantisk med en längd på 560 meter och bredd på 175 meter. I höjd skjuter den upp så mycket detaljplanen tillåter, nämligen 30 meter och inne i byggnaden är höjden bara några meter lägre. Till stommen har det gått åt mer stål än det finns i Eiffeltornet. Bruttoytan är 125 000 kvadratmeter och lokalvolymen motsvarar
4,5 Globen.
Byggherren NREP Logicenters har utvecklat sina produktionsmetoder för att klara de enorma dimensionerna på lagret. Lager är kanske inte en träffande benämning, den högautomatiserade anläggningen påminner
mer om en processindustri, där order plockas i olika temperaturzoner.
De varor som ska hanteras här motsvarar 60 procent av Axfoods totala volym. Anläggningen är byggd för att kunna öka sin kapacitet med minst 40 procent i framtiden.
Automationslösningen levereras av tyska Witron och består av 15 automatiska inbanor, 24 pallkranar i höglagret, 32 kilometer transportbanor, 122 kranar för automationsbrickor och lådor, 29 packmaskiner, 120 plockstationer och 200 automatiska utlastningsbanor. Hela 450 000 lådor och 480 000 brickor av plast ska cirkulera i anläggningen.
Trots automationen blir verksamheten ganska personalkrävande och om Axfood växer enlig plan kommer drygt tusen personer att jobba här 2027.
Den stora hallen har ett antal entresolplan som rymmer teknik och ett entresolplan för kontor. Flöden av kontorspersonal och övrig personal hålls åtskilda och de förstnämnda använder en gångbro för att direkt nå sitt kontor.
Byggkonstruktionen baseras på betongbottenplatta och stålstomme.
– Att använda trä i stommen var inget alternativ mot bakgrund av kraven från
maskinleverantören Witron. Klimatförbättrad betong var också något vi vid tiden för projekteringen nödgades välja bort. Men betongkonstruktionen är optimerad och vi genomförde workshops för att hitta klimatsmarta lösningar, berättar Eva Sterner, ansvarig för utvecklingsprojekt hos NREP:s logistikverksamhet Logicenters.
Energilösningen blir klimatsmart med solceller på taket och värmeåtervinning. I och med 80 000 kvadratmeter solcellspaneler (dubbelsidigt aktiva) blir det den största takanläggningen i Norden. Installerad effekt är 8,9 MWp och den bedömda årsproduktionen 7,9 GWh.
Elen används för fastighets-el, för automationen och för att driva lagrets kylanläggningar. Batterilagring av el tillämpas inte. El måste också köpas in, framförallt under vintern.
Spillvärme tas tillvara på kylmaskinernas varma sida och någon ytterligare energi för uppvärmning behövs inte. I stället blir det värme över. Man har spekulerat i att kunna använda denna i växtodlingar.
Alla Logicenters nybyggnader certifieras med BREEAM, i allmänhet för betygsnivå Very Good. Befintliga fastigheter som förvärvas certifieras med BREEAM In-Use.
För Dagabs logistikcenter används BREEAM-SE 2017, versionen New Construction. – För att klara certifieringsarbetet anlitar vi BREEAM AP och BREEAM assessor
från AFRY, berättar Eva Sterner. Den Pre Assessment som har gjorts visar att vi kommer att klara betygsnivån Very Good.
Men det har varit en hel del pyssel att klara BREEAM:s energikrav med vårt sätt att lösa energiförsörjningen. I övrigt har det varit ganska lätt att arbeta med BREEAM:s krav. NREP kommer att fortsätta äga och förvalta fastigheten.
– För att bygga hus som är långsiktigt hållbara använder vi certifieringssystem, och som ansvarsfull förvaltare väljer vi hållbara material med hög livslängd, avslutar Eva Sterner.
Den aktuella anläggningen fick dela förstaplatsen med Coops lager i Eskilstuna, i tävlingen om årets logistiketablering 2022. Tävlingen arrangerades av tidningen Dagens Logistik.
FAKTA
Dagab Logistikcenter, nybyggnad, logistikanläggning, Bålsta
Byggtid: juli 2019–juli 2023
Byggherre: NREP Logicenters
Byggentreprenörer: GH Olofsson
Bygg & Entreprenad AB, Nordic Envelope Oy, Primekss Sweden AB, BST Södra AB m.fl.
Leverantör maskin/automation: Witron
Arkitekt: Arkitekterna Krook & Tjäder i Stockholm AB
Som byggentreprenör har vi ett ansvar. Och en fin möjlighet. Genom medvetna val av resurser, metoder och material kan vi tillsammans uppföra mer hållbara projekt; och bana väg för grönare logistikbyggnader. Oavsett färg på fasaden.
Botanisera bland alla våra magasin. Håll koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.
olofssonbygg.se
https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs
För att bygga hus som är långsiktigt hållbara använder vi certifieringssystem, och som ansvarsfull förvaltare väljer vi hållbara material med hög livslängd.
/Eva Sterner, ansvarig för utvecklingsprojekt, Logicenters
Fabriksparken är en pånyttfödd stadsmiljö nära Sundbybergs centrum. Då områdets byggnationer står klara kommer det att bestå av cirka 450 bostäder, samt restauranger, butiker, kontor och skola. En levande miljö utformad för möten mellan människor.
AV KJELL-ARNE LARSSON
DET FÖRSTA AV tre kvarter är färdigställt av Skandia Fastigheter. Nästa kvarter utgör andra etappen och här har Aros Bostadsutveckling just färdigställt Tråden 2 (T2) och kommit igång med bygget av T1. Bakgrunden till utvecklingen av området är att här i Sundbyberg grundade Max Sievert en kabelfabrik 1888. Inom kort blev den en av Europas största kabeltillverkare. I början av 1980-talet flyttades tillverkningen härifrån. Fabrikens historiska byggnader förvärvades av Skandia Fastigheter som utvecklar området,
och där Aros Bostadsutveckling har förvärvat ett av kvarteren. Området som idag kallas Fabriksparken blir ett livfullt och grönt område, där arkitekturen hämtar inspiration inte minst från industribyggnaderna. Området ramas sedan in av bland annat Marabouparken och Bällstaån.
Aros Bostadsutvecklings aktuella projekt T2 omfattar 99 lägenheter, allt från yteffektiva ettor till välplanerade femmor. På taken ryms
både privata och gemensamma terrasser med utsikt åt flera håll. Arkitekterna har skapat bostäder med fina siktlinjer genom lägenheterna och mycket ljusinsläpp. De större lägenheterna har genomgående planlösning så att de får ljus från flera håll.
Köken i de större lägenheterna är väl tilltagna och har öppen planlösning. Köksön utgör en extra arbets- och samlingsplats. Material, färgval och design i lägenheterna präglas av tidlöshet, kvalitet och funktion, med andra ord en skandinavisk stil.
Fabriksparken T 2 blir det första projektet hos Aros Bostadsutveckling som certifieras, och det är Svanen som används.
– Vi jobbar aktivt med hållbarhetsfrågorna i bolaget. Omvärldskraven ökar och att bygga Svanen-certifierade bostäder är en del i vår hållbarhetsstrategi. Det gör att vi omhändertar flera av de områden där vi har
påverkan, såväl som att det ger en kvalitetsstämpel gentemot våra bostadsköpare, säger Christian Ultenius, en av projektcheferna hos Aros Bostadsutveckling.
Företaget valde Svanen bland annat mot bakgrund av att det är väl känt hos allmänheten.
Vid certifieringen ska ett antal obligatoriska krav uppfyllas och dessutom måste
ett visst antal poäng samlas inom valbara kriterier. I systemhandlingsskedet arbetade Aros med ett urval av de senare. Dessa angavs i förfrågningsunderlaget.
Byggentreprenören MVB Öst arbetade sedan vidare med flera valbara kriterier. Som Svanensamordnare anlitades PE i systemhandlingsskedet. MVB Öst anlitade sedan WSP som Svanensamordnare.
– Förutom att jobba med certifieringen har vi under projektets gång skärpt vårt arbete med klimatberäkningar. Vi har haft en god dialog med vår entreprenör och fått in uppgifter gällande mängderna av inköpta varor och material, som ingår i fortsatt GHG-beräkning av bolagets utsläpp. Utöver klimatavtrycket medger energibesparande åtgärder att energianvändningen enligt energiberäkning ligger både under BBR-krav och Svanens krav, berättar Christian Ultenius.
Bland en rad miljöaspekter kan nämnas att cykelparkeringar blir lättillgängliga och att cykelrummen får viss konstnärlig utsmyckning. Även miljörummen blir fint utformade. I sammanhanget kan nämnas att sopsugssystem installeras för hela Fabriksparken. Sopbilarna behöver inte köra i området utan hämtar vid en terminal i utkanten.
Planerare och fastighetsutvecklare värnar också om den sociala hållbarheten. Därför blir Fabriksparken en kombination av bostäder, service och arbetsplatser. Innergårdar, terrasser och torg utformas för att främja möten människor emellan.
Fabriksparken Tråden 2, nybyggnad, bostäder, Sundbyberg
Byggtid: augusti 2021–april 2023
Byggherre: Aros Bostadsutveckling AB
Totalentreprenör: MVB Öst AB
Arkitekter: E/S-A Arkitekter AB, Joakim Häggström Arkitektkontor AB
Prologis har låtit uppföra ytterligare en logistikbyggnad i Arlandastad, nära E4 och tre kilometer från Arlanda flygplats. Nya byggnaden har beteckningen DC6, där DC står för Distribution Center. Prologis certifierar anläggningen med BREEAM betygsnivå Very Good. AV
I BÖRJAN AV 2022 förvärvade Prologis den sista tomten om 24 000 kvadratmeter i det ena byggnadsklustret i Arlandastad. Klustret rymde då redan fem byggnader med 130 000 kvadratmeter logistikyta som ägs och förvaltas av Prologis.
– På den kvarvarande tomten har vi nu byggt och tagit i bruk en anläggning på 12 000 kvadratmeter och där hälften av ytan hyrs av John Deere Forestry, berättar Tony Johansson, head of development management Nordics. Därmed disponerar John Deere
23 000 kvadratmeter av våra logistikytor i Arlandastad.
Nya byggnaden har 12,2 meter i fri höjd inne i lagerdelen. Förutom denna finns kontorsutrymmen på bottenplan och en trappa upp, skilda av ett entresolplan. En ramp förbinder huset med byggnaden intill där John Deere sedan tidigare har lager med reservdelar och tillbehör för sina skogsmaskiner.
Totalentreprenör för bygget har varit YLAB Larssons Bygg, som tidigare utfört fem entreprenader för Prologis, däribland
DC3 i Kjula utanför Eskilstuna.
– En liten utmaning med byggproduktionen var sprängningen för grundläggningen. Annars har det inte varit några särskilda utmaningar, det är fråga om en konventionell lagerbyggnad, grundläggning på plintar, betongsockel, stålstomme och väggar av sandwichelement, berättar Dennis Larsson, vd för YLAB Larsson Bygg.
Taket är belagt med plåt med isolering ovanpå. Det är förberett för och klarar belastning från en solcellsanläggning.
Prologis använder certifieringssystemet BREEAM i deras nyproduktioner och framåt så siktar de på betyget Excellent för alla. Bild: Prologis
– DC6 är en mångfunktionell klassisk logistikbyggnad och där ansträngning lagts ner på den estetiska utformningen, bland annat med snyggt entréparti, fortsätter Tony Johansson.
Miljöinriktning
Som miljöbedömningssystem vid produktval har Byggvarubedömningen använts. Logistikbyggnaden certifieras sedan med BREEAM Fully Fitted, betygsnivå Very Good.
BREEAM-assessor är Malin Leijonhielm och BREEAM AP är Cristian Nae, båda från Raksystem.
Byggnadens värms med fjärrvärme. Kontorsdelarna har koldioxidsensorer och ventilationen kan därför styras mot närvaro. Ytterväggarna utgörs av Kingspan Quad Core-paneler, vars isolering har mer än dubbelt så bra isoleringsförmåga som mineralull.
För belysning har man installerat Signify LED-armaturer som är programmerbara och styrbara vilket minskar elförbrukningen.
– Vi använder certifieringssystemet BREEAM i våra nyproduktioner och framåt så siktar vi på betyget Excellent för alla. För logistikanläggningar som den aktuella DC6 satsar vi på Fully Fitted. Vi är långsiktiga ägare som kan visa att även vår förvaltning av fastigheterna med uppföljning av miljöprestanda klarar de högt ställda kraven enligt BREEAM, avslutar Tony Johansson.
Arlandastad, DC6, nybyggnad, logistikcenter, Sigtuna kommun
Byggtid: februari 2022–januari 2023
Byggherre: Prologis Sweden Management AB
Byggentreprenör: YLAB Larssons Bygg AB
Arkitekt: Pantektor AB
Tak och väggar är klädda i samma zinkplåt och regnvatten tillåts rinna direkt från taket ner utefter husets sidor. Bild: Katarina Blixberg, Happy Marketing
Byggföretaget Servicekuben har uppfört ett litet speciellt kontorshus i Malmö för hyresgästen Beckhoff Automation på uppdrag av Wihlborgs Fastigheter. Hållbarhetsfrågor har stått i fokus och siktet har varit inställt på certifiering för Miljöbyggnad Guld.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
– DET HAR VARIT starkt fokus på energi, innemiljö och materialval, klimatskal, solceller på taket, ljud- och fuktfrågor, säger Martin Ivansson, arbetschef vid
Servicekuben AB, totalentreprenör vid bygget. När det gäller materialvalen har vi under hela byggtiden fört den digitala loggboken enligt Byggvarubedömningen.
Kontorshuset om 1 800 kvadratmeter ligger på fastigheten Hindbygården 7 och togs i bruk i somras efter drygt ett års byggtid.
Det utgör nu Beckhoff Automations nya huvudkontor med lager och showroom. Därtill har uppförts ett separat miljöhus.
Byggnaden har betong- och stålstomme och sandwichelement i väggar. Det är mycket ljusinsläpp och höga ljudkrav, eftersom tomten vid Östra Hindbyvägen i stadsdelen Fosie ligger helt nära den hårt trafikerade Inre Ringvägen.
Exteriören har ett industriellt uttryck som också går igen invändigt där exempelvis stålet i balkar är synligt.
Wihlborgs certifierar sedan ett antal år alla sina nybyggnadsprojekt enligt det svenska certifieringssystemet Miljöbyggnad och då normalt på Guldnivån. Det innebär att byggnaderna presterar långt över lagkrav. Energieffektivitet, god ljudmiljö, höga krav på ventilation, hälsosamma material och en mycket bra inomhusmiljö i stort är i fokus.
År 2022 var Wihlborgs mål att 80 procent av företagets alla kontorsbyggnader skulle vara miljöcertifierade och långsiktigt är målet 100 procent.
Utöver de höga kraven för att leva upp till Miljöbyggnad Guld har projektet Hindbygården 7 bjudit på utmaningar
bland annat kring det utvändiga, där tak och väggar är klädda i samma plåt. Regnvatten leds inte bort med hjälp av traditionella hängrännor utan tillåts rinna direkt från taket ner utefter husets sidor till en vallgrav kring hela byggnaden där dagvattnet samlas upp.
– Exteriören är i zinkplåt som är svårjobbad i och med att den är mycket väderoch temperaturberoende vid monteringen, säger Martin Ivansson.
Arkitekturen är spännande och styrningen av alla installationer i byggnaden ligger i framkant.
Byggnaden är utrustad med intelligent fastighetsautomation, som är ett av hyresgästen Beckhoffs huvudsakliga produktområden vid sidan av styr- och automatlösningar för industrin.
Nybyggnad av kontorsfastighet i Malmö
Byggherre: Wihlborgs Fastigheter AB
Totalentreprenör: Servicekuben AB
Arkitekt: Krook & Tjäder i Malmö
Byggtid: augusti 2021–augusti 2022
Kostnad: 59 Mkr
Exteriören är i zinkplåt som är svårjobbad i och med att den är mycket väder- och temperaturberoende vid monteringen.
/Martin Ivansson, arbetschef, Servicekuben AB
Ett stenkast från Öresundsbron, två minuter från Hyllie C, ligger en av Sveriges första klimatneutrala kontorsbyggnader. Nybyggda Hyllie Terrass omfattar 12 våningsplan på cirka 17 000 kvadratmeter. Inflyttning i kontoren sker under våren 2023.Ett av materialvalen i projektet är Ecophons ljudabsorberande undertakssystem i glasull.
HYLLIE TERRASS ÄR ett av de första pilotprojekten för byggbranschens nya (och tuffaste) hållbarhetscertifiering: Sweden Green Building Councils NollCO2-certifiering. Skanska inledde projektet år 2019, med byggstart 2020.
NollCO2-certifieringen innebär att byggnaden har netto-noll klimatpåverkan under sin livslängd. Aktörerna bakom projektet har samarbetat nära för att minimera byggnadens klimatavtryck. Därutöver har man certifierat enligt LEED Platinum och WELL.
– Byggnader står för en stor del av våra utsläpp av växthusgaser, och om vi ska bromsa klimatförändringarna måste hela byggnadssektorn ta stora krafttag. Med NollCO2-certifieringen av Hyllie Terrass vill vi på Skanska ta initiativ och testa nya vägar. För att klara denna tuffa certifiering krävs ett helhetstänk där alla inblandade aktörer samarbetar för att minimera byggnadens klimatavtryck från början till slut, säger Stefan Andersson, projektutvecklingschef, Skanska Fastigheter Malmö.
NollCO2 ställer höga krav på gränsvärden och verifierade beräkningar av olika produkters miljöpåverkan. Klimatkalkyler har legat till grund för i princip alla beslut.
Fastighetsutvecklaren Skanska krävde att projektets leverantörer skulle ta fram egna EPD:er (miljövarudeklarationer) som redovisar olika materials klimat- och miljöpåverkan. Valet föll på leverantörerna med lägst klimatpåverkan.
Ett av materialvalen i projektet är Ecophons ljudabsorberande undertakssystem i glasull. Skanska efterfrågade redan 2019 en redovisning av Ecophons produkters klimatavtryck. Det var en snabb process. Ecophon har sedan länge tredjepartsgranskade och produktspecifika EPD:er för sina akustiksystem.
– Det har varit mycket roligt att få bidra till Hyllie Terrass. Vi hoppas att fler tar efter
Skanska och ställer höga krav på EPD:er i byggprojekt, säger Erika Edlund, hållbarhetspecialist på Ecophon Sverige.
Skanska valde också att använda Ecophons återvinningstjänst SoundCircularity som utsågs till ”Årets cirkulära initiativ” på Återvinningsgalan 2022. Det uppkommer nämligen ofta spill vid installation av ljudabsorbenter, till exempel kantbitar eller utskurna bitar av glasull vid anpassning mot vägg.
– Vi är mycket stolta över att kunna sätta ribban högt för hållbara och hälsosamma arbetsplatser. Varje minskning av utsläppen räknas och Ecophons återvinningstjänst SoundCircularity stärkte klimatnyttan i samarbetet, säger Stefan Andersson, projektutvecklingschef, Skanska Fastigheter Malmö.
Tidigare har spill av glasull nästan uteslutande gått till deponi. Med Ecophons heltäckande återvinningstjänst blir det i stället material i nya byggprodukter, vilket minskar klimatpåverkan och deponimängder. Användaren får en kalkyl på klimatbesparingen som möjliggör redovisning, utvärdering och uppföljning.
– Även om det är utmanande så lönar det sig att bygga klimatsmart. Företag som flyttar in i ett NollCO2-certifierat kontor kan redovisa minskad klimatpåverkan. Med våra akustiksystem förbättras dessutom ljud- och arbetsmiljön, säger Joakim Freij, konceptutvecklare kontorsmiljöer på Ecophon Sverige.
Responsen från hyresgästerna har hittills varit mycket positiv. Skanska kommer inom kort flytta sitt eget Malmökontor till Hyllie Terrass. Inflyttning väntas ske i maj 2023.
Användningen av Byggvarubedömningen stödjer val av byggprodukter och leder till att en materialloggbok ligger klar när skolan är färdigbyggd. Bild: Här Malmö AB
För första gången på mer än 70 år satsar Malmö stad på en ny stor skolbyggnad, för hela 1 200 elever. Satsningen möter också önskad fastighetsutveckling i en central del av staden, nämligen Citadellsfogen.
AV KJELL-ARNE LARSSON
SEDAN NÅGRA ÅR huserar eleverna på Citadellsgymnasiets fyra linjer i kvarteret Gäddan. Där finns en gammal skolbyggnad som tidigare användes av Malmö universitet. Inte minst Citadellsgymnasiets rektor och lärarkåren har engagerat sig i planering av en ny skolbyggnad, som nu uppförs i grannkvarteret Makrillen, ett rejält lyft för stadsdelen Citadellsfogen. Byggnaden omfattar cirka 15 000 kvadratmeter lokalyta som breder ut sig på fem plan.
–Nya Citadellsgymnasiet är det första stora skolbygget i Malmö på mer än 70 år, berättar Anna Bernstad, hållbarhetsstrateg på Malmö stad. Det är den femte kommunala cityskolan för gymnasieelever. Utbyggnaden möter ökande invånarantal och skolan ska ta emot elever från både Malmö och kranskommuner.
Citadellsgymnasiets alla linjer är profilerade på entreprenörsskap, innovationer, digitalisering och hållbarhet. Kanske skulle man då vänta sig att själva bygget certifieras, men det är inte aktuellt för Malmö stad.
–Vi jobbar inte med formell certifiering generellt sett, men är medlemmar i SGBC och i våra projekteringsanvisningar har vi en rad krav som är ungefär likvärdiga med Miljöbyggnad, ibland mer långtgående, förklarar Anna Bernstad. I valet att inte certifiera bör det även beaktas att staden avser att fortsätta att äga skolbyggnaden.
Anvisningarna har krav på bland annat material, lufttäthet, ventilation, ljud, dagvattenhantering, växtval och grönytefaktor. Vidare nivåkrav på energianvändning och energiprestanda.
–Den klimatkalkyl vi har gjort för Citadellsgymnasiet inkluderar också fler delar än vad Miljöbyggnad respektive Boverket kräver. Internt har vi utfört klimatberäkningar sedan flera år tillbaka. Sedan 2022 jobbar vi även med gränsvärden för våra beräkningar som ingångsvärde i våra projekteringar och större entreprenadupphandlingar, berättar Anna Bernstad.
Samverkan med Skanska
Byggprojektet är upplagt som en totalentreprenad i samverkan där Skanska är entreprenören. Miljökraven styrs förutom av stadens projekteringsanvisningar av Skanskas egna styrdokument hämtade från ”Skanskas Gröna Karta”.
–Stor del av det vi bygger ska bli grönt. >>
Vår ”Gröna Karta” gör det möjligt att sätta mål och följa upp dem, berättar Kalim Abdul, Skanskas projektingenjör för uppförandet av Citadellsgymnasiet.
För detta följs ”Grönt 1”, som är en av miljöklasserna i Skanskas Gröna Karta.
Kalim Abdul och en kollega har ansvar för miljö och kvalitet i projektet. Som experthjälp finns egna centrala resurser i Skanskas avdelning ”Hållbar Affärsutveckling”. Kalim Abdul arbetade tidigt i projektet, redan när skisser drogs upp. Miljökrav arbetades in tidigt. Förprojektering ledde vidare till detaljprojektering, där denna styr bland annat val av material och energiberäkningar.
Användningen av Byggvarubedömningen stödjer val av byggprodukter och leder till att
en materialloggbok ligger klar när skolan är färdigbyggd. Allteftersom byggproduktionen går framåt och man checkar av att det som har detaljprojekterats också har byggts, omvandlar man bygghandlingar till relationshandlingar. Produktdatablad i form av eBVD:er, EPD:er och motsvarande sammanställs. Skanska tar också fram relevanta data till Malmö stads system för fastighetsunderhåll.
–Klimatkalkyl utfördes redan i skisskedet och denna förfinas flera gånger innan den slutliga klimatkalkylen ligger klar. Kalkylen får allt högre precision, allteftersom vi får data på exakt vad vi bygger in i husen och allteftersom vi får allt större andel bra klimatdata i form av EPD:er.
–Eftersom projektet har fått bygglov före
2022 finns ingen skyldighet att slutligen lämna klimatdeklaration, men vi funderar ändå på att göra en sådan, för att vässa våra rutiner. Vi är gärna med och driver utvecklingen på det här området, eftersom vi helt enkelt vill ligga i framkant, avslutar Kalim Abdul, projektingenjör hos Skanska.
Citadellsgymnasiet, nybyggnad, Malmö
Byggtid: september 2021–hösten 2024
Byggherre: Malmö stad Stadsfastigheter
Totalentreprenör i samverkan: Skanska Sverige AB
Arkitekt: Här Malmö AB
Kostnad: ca 400 Mkr
Solskydden i form av fönstermarkiser och zipscreens som monteras i Citadellsgymnasiet, kommer att levereras av Skånsk Fönstermiljö. Företaget svarar för solskydd till skolor, andra offentliga byggnader och flertalet övriga fastighetstyper.
DAGSLJUS SKA TAS tillvara. Det befrämjar hälsa och välmående hos inte minst lärare och elever. Samtidigt måste lokaler skyddas mot kraftig uppvärmning på grund av solinstrålning. Solen får heller inte orsaka bländning, vilket bland annat försämrar koncentrationsförmågan hos eleverna.
Att avskärma solinstrålningen optimalt är således en balansgång. Här anlitas med fördel en kompetent och komplett leverantör som Skånsk Fönstermiljö. Företaget erbjuder alla koncept inklusive fönstermarkiser, zipscreens, spolrullgardiner, fasadpersienner och gardiner.
– Vi finns med i projekt från förstudier, via detaljprojektering, montage och slutligen erbjuder vi serviceavtal för fastighetsägarna,
berättar Johan Bengtsson, vd för Skånsk Fönstermiljö. Vårt breda engagemang för solavskärmning bidrar starkt till fastigheternas goda innemiljö och deras energiprestanda.
Ofta är det ett tidigt samarbete med arkitekt eller annan projektör som lägger grunden till ett lyckat projekt.
– Våra produkter finns i form av BIMobjekt som är lätt att hantera när exempelvis A-handlingar tas fram, poängterar Johan Bengtsson. Vi tillhandahåller allt underlag som projektörerna behöver.
Detta gäller inte minst underlag för energiberäkningar. Val och dimensionering av solskydd har stor betydelse för fastighetens energiprestanda och miljöpåverkan.
Släpp in solljus och värm lokaler när det behövs. I andra lägen behöver solljus stängas ute för att slippa kyla lokaler, något som är mycket energikrävande.
– Då en energikonsult optimerar fastighetens energi- och ventilationssystem, bistår vi med allt nödvändigt underlag till konsulten, fortsätter Johan Bengtsson.
En viktig faktor i sammanhanget är G-värdet, som anger hur stor del av solens värme som släpps igenom av solskydd + fönster.
Företaget utför solstudier där resultatet ligger till grund för placering av sensorer. Sensorer för både sol och vind används.
Man behöver knappast tillägga att både fönstermarkiser, zipscreens, spolrullgardiner och fasadpersienner kan förses med motoriserad styrning, något som nästintill är obligatoriskt i offentliga byggnader.
Som namnet visar är Skånsk Fönstermiljö verksamt i Skåne, med verkstad, lager och Show Room i Malmö. Att företaget har egna montörer borgar för säker kvalitet och helhetsansvar.
– Förutom vår leverans till Citadellsgymnasiet har vi en pågående till Hököpinge skola och har bland annat Borgarskolan och Stapelbäddskolan på vår referenslista, tillsammans med en lång rad offentliga och privata fastigheter, avslutar Johan Bengtsson.
LSS-boendet i Södra Härtsöga omfattar sex lägenheter plus gemensamhets- och personalutrymmen. Bild: Tengbomgruppen AB
Karlstads kommun bygger ett LSS-boende i Södra Härtsöga nordväst om staden. Krav om miljöbyggnad silver i flera avseenden och mycket höga säkerhetskrav präglar bygget.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
BOENDET OMFATTAR sex lägenheter som är specialanpassade för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar plus gemensamhets- och personalutrymmen. Totalt rör det sig om 700 kvadratmeter.
Lägenheterna, som är på vardera 52 kvadratmeter, är grupperade tre och tre och har egna entréer utifrån. De består av vardagsrum, sovalkov, kök och matplats. De har
också egen gård som kan avgränsas vid behov.
Lägenheterna i varje grupp delar en gemensamhetslokal med kök, matplats och soffgrupp och tillgång till uteplats.
Lägenheterna är placerade runt denna gemensamma del på ett sätt som undviker att de delar väggar med varandra. Indelningen i mindre grupper skapar dessutom stor flexibilitet för verksamheten, på så sätt kan man
hantera olika sjukdomsbilder på olika sätt.
Lägenheterna har ett lugnt och naturnära läge med utsikt över åkrar.
Kommunen förvärvade fastigheten i Härtsöga med en tomt på nära 13 000 kvadratmeter år 2013 och befintliga byggnader har rivits.
Boendeformen blir den första i sitt slag i kommunen, men man har ändå dragit nytta
av erfarenheter från en liknande byggnad i mindre format som byggdes för några år sedan i Vålberg.
Det är en enplansbyggnad med hög säkerhet med betongplatta på pålar, betongstomme i lägenhetsdelen och trästomme i verksamhetsdelen. I ett vindsplan finns tekniska installationer. Lägenhetsdelen har fasad av kiselimpregnerad panel och verksamhetsdelen är slammålad. Byggnaden har tegeltak med solpaneler.
– Det speciella med det här bygget är att det är mycket höga tekniska krav, bland annat när det gäller säkerheten och därtill ska vi leva upp till Miljöbyggnad silver på ett antal punkter. Det gäller energianvändning, ljud, radon, loggboken och farliga ämnen. Resten svarar mot miljöbyggnad brons, men vi har i praktiken ytterligare ett antal punkter där vi når nivån silver, berättar Joel Mossberg, som är entreprenören Veidekkes projekteringsledare.
– Till dessa krav kommer mycket komplicerade tekniska krav som har fokus på de boendes säkerhet, till exempel gällande de tekniska installationerna.
Korosh Akbarzadeh, som är projektledare
vid Teknik- och fastighetsförvaltningen i Karlstads kommun, betonar att det lagts mycket stor vikt vid utformning, teknisk utrustning och materialval i det nya LSS-boendet.
– Värme och kyla och ljus styrs var för sig med egna aggregat till varje lägenhet. Fönstren är försedda med krossäkert glas och det finns ingen synlig installation som går att skada sig på eller förstöra. Allt är inbyggt.
Nybyggnad av LSS-boende i Karlstad
Byggherre: Karlstads kommun
Totalentreprenör: Veidekke Entreprenad AB
Arkitekt: Tengbomgruppen AB
Byggtid: mars 2022–april 2023
Byggkostnad: 32 Mkr
Hökerum Bygg är huvudentreprenören som svarar för uppförandet av NREP:s bostadshus vid Selma Lagerlöfs Torg i Göteborg. Här använder Hökerum den service som Scandicgroup erbjuder. Scandicgroup monterar alla gipsskivor på innerväggar och tak.
SCANDICGROUP ÄR ETT litauiskt företag fokuserat på högkvalitativt snickeriarbete. Företaget är en pålitlig partner som arbetar ansvarsfullt och med hög precision. Scandicgroup strävar efter att alltid möta kundernas förväntningar i alla projekt, även de mest komplexa.
Företaget har fem affärsområden:
• Gipsskivor: tak- och vägginstallationer
• Takarbeten
• Snickeriarbeten
• Montering av fönster och dörrar
• Metallräcken
Scandicgroup har 80 procent av sina uppdrag i Sverige och resten i Litauen.
– Vi gillar Sverige. Jag startade verksamheten här 2009 och de första fyra åren fanns alla våra kunder i Sverige, säger Adomas Andriejauskas, vd för Scandicgroup.
Till en början var kunderna privatpersoner, men under 2017 fick man kontakt med stora företag som Peab, Wästbygg och Tornstaden. Samtidigt utvecklades verksamheten till full service. Idag har företaget 70 anställda och kunderna finns till största delen i Göteborg och Stockholm.
– I alla våra team har vi arbetsledare på plats. Vårt säkerhetstänkande är högt och alla arbetsledare är utbildade i BAS P och BAS U. Och företaget är medlem i Svenska Byggnadsarbetareförbundet, fortsätter Adomas Andriejauskas.
När Hökerum Bygg fick uppdraget att bygga NREP:s bostadshus vid Selma Lagerlöfs Torg behövdes en underentreprenör för all montering av gipsskivor. Tornstaden hade rekommenderat Scandicgroup, vilket ledde till att de fick jobbet.
Nu har företaget åtta personer på plats för att montera gipsskivor i innerväggar och tak.
– Vi är nöjda med Hökerum Bygg. De är lätta att kommunicera med och har en bra organisation, säger Adomas Andriejauskas.
Scandicgroup har och har haft flera omfattande uppdrag i Göteborg. Bland kunderna i Göteborg finns Tornstaden och Magnolia Bostad. Beträffande Stockholmsområdet har man uppdrag för Tornstaden, Wallenstam och Maconbygg. För närvarande arbetar fyra stora team i Stockholm.
Betydande referenser i Göteborg: Kvillered, Mandolingatan, Partille Port I Stockholm: Trollesunds Gårdar, Storseglet, Väsjön, Brygghuset
“
Vi gillar Sverige. Vi har 80 procent av våra uppdrag i Sverige.
/Adomas Andriejauskas, vd, Scandicgroup
Företaget installerar som nämnts även dörrar och fönster, både inomhus och utomhus. Dessutom tillverkning och montering av metallräcken och armstöd av metall eller trä. Scandicgroup ansvarar även för lister, dekorationer med mera. Företaget utför även kvalificerat snickeriarbete samt montering av inredning i kök, badrum och hall. – Vi arbetar konsekvent för att behålla vårt goda rykte och att bli omtalade som en pålitlig partner. Vi fullgör alltid våra åtaganden med råge, avslutar Adomas Andriejauskas, vd för Scandicgroup. www.scandicgroup.eu
Stadsdelen kring Selma Lagerlöfs torg i Backa på Hisingen rustas upp och byggs ut. Med Hökerum
Bygg som entreprenör uppför NREP ett studentboende med 311 lägenheter. Detta är bara ett av projekten i stadsdelen, där totalt 600 lägenheter ska tillkomma. Torgets 60-talsstruktur ersätts med ett modernt torg för framtiden.
AV KJELL-ARNE LARSSON
DET AKTUELLA PROJEKTET omfattar två huskroppar på 4-6 våningar med sammanlagt 11 000 kvadratmeter bruttoyta. I huvudsak blir det ettor i form av studentbostäder, men också några tvåor. Dessutom byggs sju av lägenheterna för BMSS-boende.
På taket blir det en stor terrass för de boende och en löparbana som slingar sig runt hela taket, som för övrigt förses med sedum och annan vegetation. Solcellspaneler installeras på taket.
Byggnaderna uppförs med prefabricerade badrumsmoduler. Husen får sockelvåningar med stora glasytor, och i dessa våningar inreds gemensamhetslokaler och förråd, samt lokaler för uthyrning till butiker, träningsanläggningar etc. Fasaden utgörs av värmebehandlad furu som ger ett varmt intryck.
Lägenheterna har stora glaspartier som tillsammans med djupa fönsternischer bidrar stort till boendekvaliteten. Kvarteret kommer att få en fin innergård. Mot Skälltorpsskolan finns ett antal sociala ytor och ett utegym.
De byggnader som Hökerum nu uppför certifieras med BREEAM. Som BREEAM AP respektive assessor anlitas konsulter från PE Teknik & Arkitektur.
– Tidigare har vi varit entreprenör för byggnader som certifierades enligt Svanen, men Selma Lagerlöfs torg är vårt första BREEAMprojekt, berättar Peter Samuelsson, platschef för Hökerum Bygg AB.
Vissa av kraven i BREEAM erbjuder utmaningar för byggproduktionen, medan andra krav är lätta att klara.
– Allt avfall på arbetsplatsen ska sorteras noga och väldigt liten andel brännbart accepteras. Det är också mycket jobb med att ta fram data till klimatberäkningar, data som gäller transporter till byggplatsen. Det handlar om körsträckor, fordon och bränsleanvändning, berättar Peter Samuelsson.
Vad gäller själva byggproduktionen förekommer inga särskilda utmaningar, mer än byggets stora skala och bristen på upplagsplatser som innebär en logistisk utmaning.
Selma Lagerlöfs Torg, nybyggnad, bostäder, Göteborg
Byggtid: augusti 2021–oktober 2023
Byggherre: NREP AB
Byggentreprenör: Hökerum Bygg AB
Arkitekt: Arkitekthuset Jönköping AB
Kostnad: ca 400 Mkr
I anslutning till det som planeras bli Jordbros nya centrum uppför Sveafastigheter 367 hyresbostäder i två etapper samt en förskola. För att minska klimatpåverkan slimmas betongkonstruktionerna. Sedan väljs klimatförbättrad betong och armeringsjärn som är framställda med lägre klimatpåverkan. CO2e-utsläppen från stomme + grund blir cirka 40 procent lägre jämfört med konventionell lösning.
AV KJELL-ARNE LARSSON
PROJEKTET SOM benämns Näckrosen fick bygglov före 1 januari 2022 och därför föreligger ingen skyldighet att göra klimatkalkyl och lämna klimatdeklaration. Sveafastigheter arbetar ändå sedan en tid ambitiöst med klimatfrågorna och utför klimatberäkningar.
– Vi vill ha kontroll på hur mycket klimatpåverkan vi orsakar och kunna minska utsläppen av växthusgaser över tid, säger Åsa Hansson, projektchef hos Sveafastigheter. Ett mål är att komma ner till 216 kg CO2e per kvadratmeter till år 2030.
De kvadratmetrar som siffran relaterar till är ljus BTA, dvs. bruttoarea i utrymmen med fönster.
För att minska klimatpåverkan från projekt Näckrosen tillämpas flera grepp. Betongkonstruktionerna optimeras. Exempelvis slimmas bärande väggar och utförs 180 mm tjocka i stället för 200 mm. Detta minskar behoven både av betong och armeringsjärn. Klimatförbättrad betong (med inslag av
masugnsslagg) från Thomas Betong används. En klimatkalkyl i tidigt skede visar att utsläppen från betongstommen (inklusive bärande väggar) och grund minskar 170 ton CO2e, räknat på hela projektet.
Som armering väljs armeringsjärn med hög andel återvunnet material och tillverkade i en process som använder grön el. Detta medger ett minskat utsläpp på 987 ton CO2e för hela projektet. Optimering av konstruktionen samt val av betong och armering gör att stommens klimatpåverkan blir 179 kg CO2e/kvm Atemp,
vilket är ca 40 procent lägre än för en konventionell lösning. Kalkylerna kommer att revideras och förfinas under projektets gång.
Sveafastigheter använder programmet/ databasen Prodikt för att beräkna klimatpåverkan.
– Vi gör klimatkalkyler i alla nyproduktioner. Förutom lagkraven att ta med stomme, innerväggar och klimatskärm i beräkningen, ska vi bredda oss till flera delar av byggnaderna, fortsätter Åsa Hansson.
Husen i Näckrosen kommer att förses med solcellspaneler för produktion av fastighetsel. Solceller är numera standard i företagets nyproduktioner. Sveafastigheters byggnader i Näckrosen kommer att certifieras med Miljöbyggnad nivå Silver.
– Vi har ambitionen att klara minst Silver i alla nyproduktioner. Tidigare följde vi Miljöbyggnads krav utan att göra den formella certifieringen, men framöver satsar vi på att också slutligt certifiera, det är viktigt för finansieringen av projekten, avslutar Åsa Hansson.
Hanssons Hus Entreprenad AB (H2) bygger de två kvarteren på totalentreprenad. Som byggkonstruktör anlitas BTKon. Prefabelement levereras av Conresta där Direct Space utför konstruktionsarbetet.
– Sedan 2016 har vi svarat för flera bostadsprojekt på uppdrag av Sveafastigheter och nu är det aktuellt med två stora bostadskvarter i Jordbro, berättar Jacob Juntorp, som tillsammans med kollegan Oskar Landström på H2 är projektledare och platschef för bygget. Detta ska certifieras med Miljöbyggnad nivå Silver. Sedan tidigare är vi vana att arbeta enligt kraven i Miljöbyggnad.
Som tidigare nämnts läggs extra ansträngning för att få ner klimatpåverkan, inte minst från betongkonstruktionerna som normalt har mycket stor påverkan.
Husens bottenplattor samt källarväggarna i det ena kvarteret platsgjuts, medan resten av konstruktionen baseras på prefab. Grön betong (nivå 1) från Thomas Betong används, och dessutom grön armering.
–Förutom detta optimerar vi konstruktionen och slimmar dimensionerna, fortsätter Jacob Juntorp. H2 med inte minst vår vd Rikard Hansson har länge engagerat sig i denna fråga, att få ner dimensionerna och därmed också klimatpåverkan.
Gällande det aktuella projektet kan exempelvis nämnas bottenplattorna till garagen under jord. Plattorna ska ha fall mot avlopp. Vanligtvis schaktas en plan grund som underlag, men i detta fall schaktas även underlaget med fall, vilket innebär att bottenplattan får samma tjocklek överallt och betongvolymerna minskas.
Näckrosen, nybyggnad, bostäder, Jordbro
Byggtid: oktober 2021–maj 2024
Byggherre: Sveafastigheter Bostad AB
Byggentreprenör: Hanssons Hus Entreprenad AB
Arkitekt: Kirsch + Dereka Arkitekter AB
Kostnad: ca 950 Mkr
Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.
https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs
Parallellt med detaljplanearbetet i de senare skedena användes certifieringssystemet Citylab för stadsdelens hållbarhetsprestanda. Certifieringsarbetet drivs av Skanska tillsammans med Malmö stad och BoKlok.
AV KJELL-ARNE LARSSON
GOTTORP HAR NU godkänd Citylabcertifiering av ”hållbarhetsprogram för stadsutvecklingsprojekt”. Det är en av endast fyra stadsdelar i Sverige som hittills certifierats med Citylab, och för Skanskas del den första.
Malmö stad, Skanska och BoKlok har höga hållbarhetsambitioner för Gottorp, en stadsdel under omvandling och expansion, i området Bunkeflostrand i södra delarna av staden. Man gjorde en gemensam genomlysning av hela planarbetet och sammanfattade detta i ett hållbarhetsprogram. Där ingår bland annat minskad klimatpåverkan från byggnation med minst 30 procent och att samtliga småhus klarar certifieringen NollCO2. Bilberoende ska minska genom smart planering.
Bland annat för att stadsdelen ska bli trygg, inkluderande och välkomnande har de som nu bor i området och representerande alla åldrar, deltagit i utvecklingen av den nya stadsdelen. Den kommer bland annat att erbjuda rekreationsstråk och stora grönområden.
När stadsdelen blir klar kommer den också att ha ett nytt centrum med stort serviceutbud, ett mobilitetshus och en ny förskola bland annat. Genom flera byggetapper kommer cirka 550 bostäder att tillföras.
För att klara Citylab-certifiering måste stadsdelen leva upp till en rad nationella och globala krav. Hållbarhetsarbetet måste vara tydligt planerat och ska följas upp genom hela processen.
Citylab har utvecklats av svenska aktörer och institutioner, för svenska förhållanden. Systemet kan användas av kommuner, kommunala bolag, privata stadsutvecklare, fastighetsägare, konsortier med flera. Citylab går att tillämpa i stadsdelens alla utvecklingsfaser. Det är enda certifieringssystemet som beaktar helheten i en komplex stadsutveckling.
Skanska har flera utbildade och certifierade Citylabsamordnare, där Dagmar Gormsen arbetar med Gottorp. Dessutom engageras Skanska experter inom mobilitet, energi, klimatpåverkan med mera. Certifieringsarbetet har dessutom tagit stöd av de utredningar staden låtit göra inom detaljplanearbetet.
Samtidigt har detta stöd av Citylab. Certifieringssystemet har störst fördelar när det används som ”verktyg” i planarbetet. Det finns flera typer av certifieringar inom Citylab. För Gottorp användes ”Certifiering av hållbarhetsprogram för stadsutvecklingsprojekt” version 3.0. Detta tillämpar bland annat dessa 17 fokusområden:
• Funktioner
• Bebyggelsestruktur
• Platser
• Lärmiljöer
• Kulturmiljöer
• Lokal försörjning
• Transporter
• Digital samhällsbyggnad
• Luft
• Ljus
• Ljud
• Grön- och blåstruktur
• Klimatanpassning
• Materialflöden
• Produkter
• Vatten
• Energi
Beträffande ”Bebyggelsestruktur” blir det i Gottorp en mix av småhus, radhus och flerbostadshus, för att öka variationen och erbjuda bostäder för alla. Den första etapp som Skanska bygger nu omfattar 44 lägenheter i kedjehus, 24 lägenheter i radhus samt 10 enplansvillor.
För att främja ”Lärmiljöer” har ett bokskåp satts upp i området. Skåpet kan komma att flyttas och bli permanent. ”Transporter” får mycket omtanke.
– Gator och infrastruktur har utformats för att minska bilåkande och premiera gång och cykel. Bilparkeringar koncentreras till ett mobilitetshus. Där ska finnas cykel- och bilpool samt handel och service. Tillsammans med busshållplatser blir det en smidig hub, berättar Helena Nilsson, projektutvecklare Skanska Bostad samt företagets projektansvariga för Gottorp. Det är också enkelt att ta sig med cykel till Hyllie station.
För ”Grön- och blåstrukturen” beaktar detaljplanen befintliga grönområden och ger samtidigt möjlighet att anlägga ny parkmark. Två parker och en stadsdelspark finns utritade i planen.
Genom området passerar Ekostråket, det pärlband av parker och naturområden som ska förbinda Bunkeflos strandängar med
Pildammsparken. Gottorps allé med sina kastanjer förstärks som grönt gångstråk.
– Grönområden bidrar också till att kunna ta hand om dagvattenflöden, berättar Dagmar Gormsen. Och det kommer att byggas fördröjningsmagasin i parkerna för att jämna ut stora flöden.
I stadsdelsparken och i Ekostråket tas dagvatten omhand även i dammar och diken. Detta har betydelse både för ”Grön- och blåstrukturen” och för ”Klimatanpassning”.
För att främja ”Platser” och ”Kulturmiljöer” har man bjudit in de som nu bor i området, till planering av exempelvis det centrala torget och mobilitetshuset. Inför och under byggproduktionen har tillfälliga platser skapats för rekreation och sport. En odlarförening håller till på en tillfällig plats, som – om intresset finns – ersätts av en permanent lösning.
Beträffande ”Energi” och klimatpåverkan kommer som nämnts alla småhus att certifieras med NollCO2 och där lokal elproduktion i solceller används för att balansera ner till netto noll. Målsättningen för övriga hus är att minska klimatavtrycket med 30 procent. Målet för energi är 10–30 procent lägre energiprestanda än BBR.
Den nu aktuella etapp 1 planeras att bli klar 2026. Ett år innan dess påbörjas bygget av torget.
– Under byggproduktionen kommer vi att följa upp att det byggs i överensstämmelse med hållbarhetsprogrammet, avslutar Dagmar Gormsen.
Fotnot*
NollCO2 är en tilläggscertifiering. För de småhus som byggs av Skanska används Svanen som grundläggande certifieringssystem. Alla övriga byggnader som kommer att uppföras i Gottorp, eller flertalet av dem, certifieras med ett system som t.ex. Svanen eller Miljöbyggnad.
Gottorp, stadsdelsutveckling, Bunkeflostrand, Malmö
Etapp 1 som omfattar 44 lgh i kedjehus, 24 lgh i radhus, 10 villor
Byggtid: november 2022–vår 2026
Byggherre: Skanska Sverige AB
Byggentreprenör: Skanska Sverige AB
Arkitekt och konstruktör: Skanska Teknik AB
Stomleverantör: NP Nilsson Trävaru AB
På NP Teknikcenter har vi samlat byggingenjörer, teknisk kompetens och produktion under ett och samma tak för att kunna erbjuda gedigen byggkvalitet och ett brett urval till byggentreprenörer och slutkunder.
Här tillverkas:
• Takstolar & väggelement
• SmartStommar
• Träemballage
Självklart är allt virke vi använder
PEFC-certifierat.
En nybyggd F-6 skola med hemvister med egna entréer och utan traditionella skolkorridorer står sedan höstterminen 2022 klar för undervisning i Mörrum i Blekinge.
– Vi upplever att både skolverksamhet och elever är jättenöjda, säger byggprojektledare William Lavesson, Karlshamns kommun.
AV THOMAS ANDERSSON
DEN NYA SKOLBYGGNADEN på totalt 8 000 kvadratmeter i tätorten Mörrum i Karlshamns kommun utgörs av sex sammanhängande huskroppar med stålstomme i två våningar.
– Allting på utsidan är i röd plåt. Både tak och fasad och kring fönster, berättar William Lavesson på Karlshamns kommun.
Varje huskropp bildar en eller flera hemvister med 75 elever och har en egen entré. Där Fojab arkitekter gett varje klass ett eget hemklassrum plus tillgång till flexibla gemensamma ytor.
Skolan har eget tillagningskök.
Viktigt för interiören och innemiljön är plana och perforerade träskivor och fast inredning med samma ytskikt. Levererat och installerat av det på skola, vård och laboratorier specialiserade inredningsföretaget Careco i Osby i norra Skåne.
– Det har varit ett jättebra samarbete.
Careco har gjort all köksinredning, alla träskivor på väggarna, alla plåtskivor och alla ljudabsorbenter. Allting ser ut som trä och har en väldigt fin design!
Den nya skolbyggnaden uppförd av totalentreprenören JSB Construction är byggd enligt Miljöbyggnad Silver.
– Vi har lagt väldigt mycket fokus på energi och arkitektur. Och det är ju ett rätt utmanande nytänk när det gäller arkitekturen.
På vilket sätt?
– Elevflödena i skolan. Att skolan inte har några korridorer och att den ser ut som flera hopskjutna huskroppar. Det är en byggnad på 8 000 kvadratmeter där du verkligen har fått ned skalan. Du upplever inte alls skolan så stor!
Städningen sköts för övrigt delvis av en städrobot i en skofri skola där eleverna lämnar sina uteskor vid ingången.
Även om Mörrums nya skola togs i bruk
redan höstterminen 2022 så fortsätter ändå arbetet med skolgården under vårterminen 2023. Utformningen utgår från elevernas önskemål med fokus på rörelseaktivitet.
Till byggprojektet hör också en idrottshall som ska stå färdig hösten 2023.
Den nya F-6 skolan i Mörrum har ersatt flera andra skolor i Karlshamns kommun.
– Det är egentligen tre skolor som har blivit en skola, avslutar kommunens byggprojektledare William Lavesson.
FAKTA
Nybyggnad skola, Mörrum
Tidplan: juli 2020–september 2022
Byggherre: Karlshamns kommun
Totalentreprenör: JSB Construction AB
Arkitekt: FOJAB arkitekter AB
Kostnad: 230 Mkr
En av Castellums fastigheter i Ringön på Götaälvs norrsida användes ursprungligen för speditionsverksamhet. Under senare år tjänade byggnaden bara som förråd, men nu har Castellum tillsammans med staden sett till att ge byggnaden liv. Hamnen som den kallas, är en plats för kreativ verksamhet inom produktion, renovering och reparation.
AV KJELL-ARNE LARSSON
– DET ÄR JU EN industrifastighet och vi kunde inte inreda kontorslokaler. Samtidigt sades huset vara utdömt, men vi tog dit en byggkonstruktör som kunde konstatera att det visst gick att rädda, berättar Ulrika Johannesson, kommersiell fastighetsförvaltare hos Castellum. Byggnaden har nu ”konverterats” till en lokal med 17 studios och ett kaféutrymme. Här kan småföretagare, Start Ups och kreatörer av lika slag hyra in sig. Det mesta av byggnaden kunde återbrukas. De fina portarna i trä behölls. Betongen reparerades på sina håll. De vackra lanterninerna av sadeltaksmodell som låter lokalen bada i ljussken räddades med hjälp av tätning. Värmefläktar installerades i tak.
Allmänbelysningen byttes till LED.
Det blev också lite nya eldragningar.
– I övrigt har vi använt återbrukat material och produkter. Dels har jag under åren samlat på mig ett lager i en grannfastighet, dels har vi tagit från demonteringar i andra av våra fastigheter, fortsätter Ulrika Johannesson.
Innerväggarna har isolerats med 120 dörrar från ett annat hus. Ett återbrukat entréparti monterades. Dörrar har även återanvänts, liksom plåtskivor och plywood. Tvättställ, en del WC-stolar, diskmaskin och mikrovågsugn är återanvända. Baren har byggts av spillmaterial från byggen. Allt har möblerats med återvunnet. En soffa byggdes av återvunnet material. Uppskattningsvis är 80–90 procent av tillfört material återbrukat.
– På grund av att det går åt mer arbetstid
blir det inte alltid billigare med återbruk jämfört med att köpa nytt, men i detta fall blev det billigare. Och slutresultatet blev definitivt väldigt kreativt och med en speciell känsla, bland annat med råa betonggolv och träväggar.
Idag finns hyresgäster i hälften av lokalens studior på 10–35 kvadratmeter. Stället kallas alltså ”Hamnen” och göteborgarna känner idag till vad det är. Idén och verksamheten har utvecklats tillsammans med Göteborgs stad och den kommunala projektgruppen Saltet.
– Hamnen är en kreativ smältdegel där hyresgästerna inspirerar varann och delar erfarenheter. Jag tror att ett sånt här ställe behövs i varje stad, avslutar Ulrika Johannesson.
Svenska Mässan Göteborg
Här möts ni av branschnyheter, morgondagen produkter och inspirerande mingel
Besök oss den 9-12 maj i monter B08:62
I mer än 25 år har EEC framgångsrikt levererat högkvalitativa produkter, tjänster och konceptlösningar inom el, elsäkerhet och energi. Tillsammans med våra kunder tar vi fram produkter och lösningar som leder till tidsbesparingar vid konstruktion & montering av ställverk & centraler. Därtill erbjuder Euro Energy smarta produkter så att ni som kund kan arbeta säkert med spänning (AMS) upp till 800kV.
Vi är en solenergikoncern med fokus på alla delar som en fastighet, byggnad eller ett markområde behöver för att möta den gröna omställningen.
Vi framtidssäkrar och transformerar Sveriges fastighetsbestånd med kunskap, ambitioner och stark tro på det vi gör. Det som driver oss är vår tids viktigaste fråga, att minska vårt klimatavtryck och öka andelen grön energi.
För att lyckas åstadkomma förändring har vi tjänster för att hjälpa markägare, villaägare, offentlig sektor, bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare att ta steget mot hållbara lösningar.
Vi integrerar solen i vardagen, följ med oss på resan.
www.soltechenergy.com
