28
11/1 2016
Äntligen ser det ut som om
snickararbetet har kommit till sitt slut. Behöver beställa nytt fönster, det
smala. På torsdag eller fredag skall allt färdigställas. 13/1 2016
Kylan har återkommit, och på förut slaskiga
Han bad om ursäkt inte bara en gång
Tidigare i veckan när fortfarande slasket
arbetsintervju i Lerkil.
vägar ståtar nu små piggar av frusen is. rådde, mötte jag en liten personbil som
stänkte ner mig fullständigt på vänster ben ända upp till midjan.
Eftersom jag inte kände igen föraren utgick jag från att det var en snabb postbil som snart skulle tillbaka samma väg.
Så jag vände på klacken för att hoppas möta honom på tillbakavägen igen. Och mycket
riktigt. Snart syntes två billampor i en kurva. Jag gick mitt i vägen för att få bilen att stanna, och pekade på mitt ben.
När bilen stannat och jag kommit upp
jämsides, vevade föraren ner bilfönstret och
jag berättade för honom vad som hade hänt.
utan två, och sa att han skulle på
”Lycka till”, sa jag och förmanade honom att tänka sig för när vägen var av den beskaffenheten som den var idag.
Och han bad om ursäkt en gång till
innan han drog upp rutan med orden ”Sköt om dig”.
Och det är detta jag undrar över. Hur svarar man på sådant tilltal? Eller
”Ha en bra dag”, eller ”Trevlig helg”, så snart man har fått sina nyskurna skinkskivor över disken.
Jag blir mållös och kan bara säga ”Tack”, eller ”Hej då”.
14/1 2016
Fönstret har kommit, men själva snickarna lyser med sin frånvaro. ”För kallt”.
Även jag tyckte det var för kallt idag. Blev bara en liten promenad.
Får se hur det blir nästa vecka när jag nyligen är hemkommen från Varbergs sjukhus.
Till städe vill jag i alla fall vara när arbetet skall slutföras. Helle rapporterar om Simons framsteg i grönsaksätning.
Den här gången gällde det ärtor som kunde balanseras på en sked, och broccoli i små knippen.
Agneta