* Gunnar! Det var du och jag och världen. 16 år var jag du min första kärlek tills det tog slut. Kastade våra LP-skivor minns jag Men då var det vi. Vi var oövervinneliga ägde livet ägde världens ömhet. Förlorade jag skog, äng, tjärn? Miste jag trygga ekstammars tröst, vila, ro? Trygghet. Samlingspunkt? Å mamma sa ditt lilla fnask. Men då var det du och jag! Vi Då – för ett liv sedan var det bara vi vi vi – framtid och som jag trodde och sedan sörjde, Jag letar efter
vår musik
varm
genom åren!
skrovlig
Men tusenårsekarna
kärlekstrygghet
finns –
och djupa trogna rötter.
jag letar
Med dej
efter
hade jag velat
stammarnas
halka i livet
kloka skrovlighet!
genom koskit!
16
slängde musik
Anna-Lena
sorg sorg sorg