Vetenskapen i Samhället under ett decennium – en analys av SOM-undersökningarna 2002–2010 by Vetenskap & Allmänhet

Vetenskapen i Samhället under ett decennium – en analys av SOM-undersökningarna 2002–2010

VA-rapport 2012:2

Förord Vetenskap & Allmänhet, VA, arbetar för att öka intresset och engagemanget för kunskap. Föreningen vill åstadkomma fler samtal om forskning med utgångspunkt i frågor som berör människor. För att undersöka attityderna till kunskap, vetenskap och forskare gör VA studier av hur allmänheten och olika grupper i samhället ser på dessa områden och undersöker också forskares inställning till dialog. I projektet Vetenskapen i Samhället studerar VA och SOM-institutet vid Göteborgs universitet sedan 2002 opinionen i Sverige på det vetenskapliga området med hjälp av den årliga SOM-undersökningen. VAs referensgrupp för opinionsundersökningar, under ledning av Björn Fjæstad, medverkar vid utformningen av frågorna. Kärnan i undersökningen utgörs av frågor om förtroende för forskare och forskning, samt om viljan att satsa på spetsforskning i Sverige inom olika områden. I denna skrift, Vetenskapen i Samhället under ett decennium– en analys av SOM-undersökningarna 2002–2010, VA-rapport 2012:2, presenterar Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap, och Lennart Weibull, professor i massmedieforskning en analys av hur opinionen utvecklats i dessa frågor sedan mätningarna startade 2002. Undersökningarna och analysen har genomförts med stöd av Riksbankens Jubileumsfond. Rapporten får gärna citeras med angivande av VA som källa. Denna och övriga studier kan också hämtas från www.v-a.se. Vi hoppas att rapporten ska väcka intresse och stimulera till samtal om vetenskapens roll i samhället, och också ge värdefull kunskap i arbetet med att utveckla former för att stärka dialogen mellan allmänhet och forskare. Vetenskap & Allmänhet i mars 2012 Karin Hermansson Cissi Billgren Askwall Kanslichef Generalsekreterare

med stöd från

Innehåll 1. Svenska folkets förtroende för forskning 2002–2010 Stabilt förtroende för universitet och högskolor Ökande skillnader mellan hög- och lågutbildade Folkpartister har högst förtroende för forskning Stödet för forskning minskar bland lågutbildade Forskningsförtroendet bör inte tappas!

6 7 7 8 9 11

2. Tabellbilaga

3. Om undersökningen

1. Svenska folkets förtroende för forskning 2002–2010 Sören Holmberg & Lennart Weibull

6 va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium

orskningsprojektet Vetenskapen i Samhället (ViS) under ledning av Sören Holmberg och Lennart Weibull har i samarbete med SOM-institutet och föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, studerat hur förtroendet för universitet/högskolor, olika forskningsområden och forskare förändrats under åren 1997/2002 till 2010. ViS har därtill också undersökt hur svenska folkets vilja att satsa på spetsforskning inom olika vetenskapsområden förändrats under de senaste tio åren. Den följande redovisningen beskriver hur mätresultaten har förändrats bland samtliga svarande och efter kön, ålder, utbildningsnivå, ideologisk vänster-högerposition och partisympati. Förtroenderesultat visas för universitet/ högskolor, för forskare som grupp och för sex olika ämnesområden (medicin, teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och humaniora). Viljan att satsa på spetsforskning redovisas för sju områden (cancer, miljö, energi, genforskning, historia, rymden och IT). Stabilt förtroende för universitet och högskolor När det gäller förtroendet för universitet/ högskolor visar resultaten andelen svaran-

Figur 1. Förtroende för universitet/ högskolor 1997–2010

de med ett mycket eller ganska stort förtroende på en femgradig skala. Stabiliteten är påfallande. Förtroendet har varken gått upp eller ned under den undersökta perioden sedan 1997 och det är under hela perioden få som har ett lågt förtroende. Det är också i huvudsak stabilt mellan olika grupper: yngre och högutbildade har genomgående ett högre förtroende än äldre och lågutbildade, medan det inte finns några större skillnader mellan män och kvinnor. Om vi jämför resultaten för de två första mätåren med motsvarande resultat för de två senaste mätåren kan vi notera små förändringar för de flesta sociala och politiska grupper. Mest nedåt har förtroendet för universiteten gått bland lågutbildade. Mest uppåt har det gått bland sympatisörer till Kristdemokraterna. Ökande skillnader mellan högoch lågutbildade Resultaten för förtroendet för gruppen forskare gäller andelen svarande som på en femgradig skala anger ett mycket stort förtroende, och då kan vi se en svag nedgång i tilltron sedan början på 2000-talet. Nedgången syns främst bland de äldsta och bland lågutbildade,

men är också större bland kvinnor än bland män. Bland högutbildade är förtroendet för forskare högre än bland lågutbildade och mönstret är oförändrat sedan 2002/03. Redovisningen av förtroendet för forskningen inom de olika fakultetsområdena gäller andelen som på en femgradig skala uppger ett mycket stort förtroende. När det gäller området medicin har förtroendet sjunkit något – mest bland äldre, bland lågutbildade, bland människor i mitten på vänster-högerskalan och bland sympatisörer till Moderaterna. Störst ökning i förtroendet för medicinsk forskning kan noteras för anhängare till Miljöpartiet när vi jämför resultaten 2002 med resultaten 2010. Även för området teknik har förtroendet gått ned något sedan 2002 – tydligast bland lågutbildade. En uppgång i förtroendet för teknisk forskning kan främst iakttas bland sympatisörer till Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Förtroendet för teknikforskning är alla år större bland män än bland kvinnor samt flertalet år större bland hög- än bland lågutbildade. Fakultetsområdet naturvetenskap uppvisar en viss ökning i förtroendet sedan 2002. De grupper som har mest påtagliga förtroendeökningar är MP- och FP-an-

60 %

55 %

50 % 40 % Mycket+ganska stort 30 %

Mycket+ganska litet

20 % 10 % 0%

6% 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium 7

25 % 20 % Hög 15 % Medel

Figur 2: Andel med mycket stort förtroende för det sätt på vilket forskare sköter sitt arbete, uppdelat efter utbildningsnivå.

10 % Låg

5% 0%

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Figur 3: Andel med mycket stort förtroende för forskare uppdelat efter hur de svarande placerar sig på en politisk vänster-höger-skala.

30 %

20 % 15 % Höger 14 % Vänster 10 % 6 % Varken eller 0%

2002

2003

2004

2005

2006

hängare, högutbildade och yngre medelålders. En grupp som även här visar på ett minskande förtroende är lågutbildade. En annan grupp med ett nedåtgående förtroende för naturvetenskap är sympatisörer med Kristdemokraterna. Det generella mönstret är att högutbildade alla år har ett större förtroende för naturvetenskap än övriga. Områdena samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och humaniora visar alla tre på en svag uppgång i forskningsförtroendet. I samtliga fall är förtroendeuppgången mest synlig bland sympatisörer till Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Och i samtliga fall finns det en grupp som tvärtemot trenden tappar i förtroende. Den gruppen är de

2007

2008

2009

2010

lågutbildade. Högutbildade har framför allt större förtroende än lågutbildade när det gäller humaniora medan utbildningsskillnaderna genomgående är mindre i synen på samhällsvetenskaplig forskning. Genomsnittligt sett över alla de sex studerade fakultetsområdena har andelen svarande med ett mycket stort förtroende inte minskat mellan 2002 och 2010. För två sociala grupper kan vi dock se relativt tydliga ökningar. Det gäller för de allra yngsta och framförallt för högutbildade. För två andra sociala grupper kan vi iaktta ännu tydligare nedgångar i det genomsnittliga förtroendet. De grupperna är de äldsta och personer med låg utbildning.

8 va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium

Folkpartister har högst förtroende för forskning Partipolitiskt uppvisar S-sympatisörer en klar genomsnittlig förtroendeminskning, liksom KD-sympatisörer, medan främst MP- men också V-anhängare har ett uppåtgående forskningsförtroende. Sverigedemokraternas sympatisörer kan inte särskiljas i mätningarna förrän från och med år 2007, men sedan dess har SD-sympatisörers förtroende för samtliga sex undersökta forskningsområden ökat från mycket låga nivåer till fortfarande låga nivåer 2010. Bland de olika partiernas sympatisörer 2010 har SD-anhängare lägst förtroende av alla för forskning inom medicin och samhällsvetenskap. När det gäller teknisk

Figur 4. Förtroende för forskning inom olika områden 2002–2010 (andel mycket eller ganska stort förtroende)

100 %

80 %

60 %

40 %

20 %

2002

2003

2004

2005

2006

2007

50 % 40 %

Höger Vänster

30 %

Varken eller

20 %

2008

2009

77 % 70 %

Medicin

61 %

Naturvetenskap

47 %

Samhällsvetenskap

39 % 36 %

Utbildningsvetenskap Humaniora

Teknik

2010

Figur 5. Andel med mycket stort förtroende för forskning inom medicin, uppdelat efter hur den svarande placerar sig själv på en politisk vänsterhögerskala.

10 % 0%

2002

2003

2004

2005

2006

och utbildningsvetenskaplig forskning har C-sympatisörer lägst förtroende. För naturvetenskap och humaniora har KD-sympatisörer lägst tilltro. I andra ändan av skalan toppar FP-anhängare med högst förtroende 2010 när det gäller medicin och naturvetenskap. M-sympatisörer har högre förtroende än övriga partisympatisörer när det gäller teknik och samhällsvetenskap (här tillsammans med V-anhängare). Högst förtroende när det gäller forskning inom utbildningsvetenskap, inom humaniora och inom samhällsvetenskap (här tillsammans med M-anhängare) har sympatisörer med Vänsterpartiet. Som framgått varierar förtroendet för forskningen förhållandevis mycket

2007

2008

2009

2010

mellan sympatisörer av olika partier. Om vi beräknar den genomsnittliga andelen som uppger ett mycket stort förtroende för våra sex undersökta forskningsområden får vi följande rangordning för de olika partiernas anhängare. Högst andel med ett genomsnittligt mycket stort förtroende återfinner vi bland sympatisörer till Folkpartiet (23 procent). Därefter kommer sympatisörer till Miljöpartiet med ett snitt på 21 procent. V- och M-sympatisörer hamnar på ett genomsnitt på 20 procent, följda av S- och C-sympatisörer med ett snitt på klart lägre 15 procent. I botten återfinns sympatisörer till Sverigedemokraterna med ett genomsnitt på endast 12 procent.

Stödet för forskning minskar bland lågutbildade När det gäller vilka områden svenska folket tycker det är viktigt att forskningssatsa på har cancer, genteknik, rymden och IT tappat något i stöd sedan början av 2000-talet medan historia och energi vunnit ett något ökat stöd. Miljöforskning har samma stöd 2010 som 2002. Dock bör det noteras att alla förändringar är mycket små, med ett möjligt undantag för genteknikforskningen där minskningen är störst. Genomsnittligt sett har forskningsstödet (=andel som anger ”mycket viktigt” att satsa) minskat mest bland lågutbildade och bland de yngsta. Bland högutbildade (men inte bland de

va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium 9

50 % 40 % Hög

30 %

Figur 6. Allmänt sett, hur stort förtroende har du för den forskning som bedrivs i Sverige inom teknik? Andel som svarar mycket stort, uppdelat efter utbildningsnivå.

Medel Låg

20 % 10 % 0%

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Figur 7. Andel med mycket stort förtroende för forskning inom humaniora, uppdelat efter utbildningsnivå.

25 % 20 % 15 %

Hög

10 %

Medel

5% 0%

Låg 2002

2003

2004

2005

2006

äldsta) har tvärtom det genomsnittliga stödet för forskningssatsningar ökat något. När det gäller kön har stödet för forskningssatsningar ökat något bland kvinnor samtidigt som det minskat något bland män. Gamla skillnader mellan kvinnor och män när det gäller vad man vill forskningssatsa på finns dock kvar. Kvinnor mer än män vill 2010 forskningssatsa på cancer, miljö, genteknik och historia. Män mer än kvinnor tycker IT- och rymdforskning är mycket viktigt. När det gäller energiforskning tycker kvinnor och män att det är lika viktigt att forskningssatsa. Nedgången i viljan att forskningssatsa bland män är särskilt tydlig när det gäller genteknik.

2007

2008

2009

2010

Bland de olika partiernas anhängare 2010 tycker SD-sympatisörer det är minst viktigt att satsa på forskning när det gäller miljö, genteknik, energi, IT och cancer (här tillsammans med V-anhängare). Historia vill C-sympatisörer satsa minst på medan rymdforskning har svagast stöd bland KD-anhängare. Vänder vi på resultaten och ser på vilka partiers anhängare det är som i högst utsträckning tycker det är viktigt med forskningssatsningar hamnar S-sympatisörer högst när det gäller cancerforskning, FP-anhängare för forskning om genteknik och rymden (här tillsammans med C-och SD-sympatisörer), sympatisörer till Miljöpartiet när det gäller miljö- och energiforskning, V-sympatisörer för historia och M-anhängare för IT.

10 va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium

Om vi ser på genomsnitten 2010 för hur viktigt de olika partiernas väljare tycker det är med forskningssatsningar inom våra sju undersökta områden hamnar MP-sympatisörer överst med ett snitt på 44 procent som tycker forskningssatsningar är mycket viktiga. Därefter följer V-, FP-, M-, C- och S-anhängare med genomsnitt mellan 36 och 39 procent. På en klar sistaplats återfinns Sverigedemokraternas anhängare med ett resultat på enbart 27 procent. Sverigedemokraternas sympatisörer har lägst genomsnittligt förtroende för olika former av forskning och de är också de som tycker forskningssatsningar är minst viktiga. Miljöpartiets och Folkpartiets sympatisörer illustrerar det motsatta

100 % 80 % 50-64 år 30-49 år 65-85 år 15-29 år

60 % 40 %

Figur 8. Andel som anser det vara mycket viktigt att satsa på forskning inom miljö, uppdelat efter ålder.

20 % 0%

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Figur 9. Andel som anser det vara mycket viktigt att satsa på forskning inom genteknik, uppdelat efter utbildningsnivå.

50 % 40 % 30 %

Hög Låg Medel

20 % 10 % 0%

2002

2003

2004

2005

2006

mönstret. MP- och FP-anhängare tenderar att ha högst förtroende för forskning och de tenderar också att vilja satsa mest på forskning. Forskningsförtroendet bör inte tappas! Det finns ett samband mellan förtroende för forskning och viljan att forskningssatsa. Ju högre forskningsförtroende desto mer vill man satsa på spetsforskning. Och omvänt, ju lägre allmänt förtroende för forskning desto mer tveksam är man till att satsa på världsbästa forskning i Sverige. Undersökningsresultaten visar att ett dylikt samband verkligen existerar bland

2007

2008

2009

2010

svenska folket. Sambandet är inte alltid speciellt starkt, men det finns där. Forskningsförtroende skall alltså helst inte tappas om vi vill att svenska folket skall fortsätta att stödja en offensiv svensk forskningspolitik.

Forskningsprojektet Vetenskapen i Samhället (ViS) Forskningsprojektet Vetenskapen i Samhället (ViS) är ett samarbete mellan den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA) och SOM-institutet som inleddes inom ramen för den nationella SOM-undersökningen 2002. Projektet leds av Sören Holmberg och Lennart Weibull vid SOMinstitutet. Föreliggande rapport har sammanställts med hjälp av biträdande undersökningsledare Ylva Mattsson-Wallinder.

va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium 11

2. Tabellbilaga

12 va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium

Tabell 1: Mycket eller ganska stort förtroende för universitet/högskolor1997-2010, fördelat över kön, ålder, utbildning, ideologisk orientering och partisympati (procent) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Samtliga

57 57

56 56

57 59

52 59

53 52

54 54

53 55

55 59

52 50

53 54

50 52

53 52

55 56

56 54

61 64 59 51 49 49

59 63 57 52 57 53

66 68 57 54 55 54

64 60 59 54 50 53

69 59 55 51 49 47

69 57 57 52 52 49

65 63 56 49 51 51

75 58 62 61 51 51

68 59 54 49 47 45

62 64 57 54 52 46

67 62 56 48 45 46

58 59 60 53 49 46

64 66 60 56 52 49

65 64 63 56 51 48

46 52 68

47 53 71

48 55 73

43 55 68

38 52 65

43 52 65

41 52 68

45 55 69

42 49 61

41 51 65

38 49 63

38 50 65

37 54 68

39 53 67

50 57

49 60

52 60

49 59

43 57

48 59

47 59

50 59

45 52

47 57

46 50

47 59

50 62

49 60

54 51 59

56 50 62

57 52 64

56 47 63

54 47 58

55 48 57

57 45 61

59 48 65

54 46 53

56 48 55

54 42 56

55 45 58

57 50 58

59 46 58

51 57 48 58 57 43 57 -

52 54 66 71 60 56 60 -

53 55 56 73 63 57 68 -

50 55 58 64 62 56 56 -

54 50 44 65 60 50 57 -

54 53 51 61 57 50 57 -

59 52 46 61 61 57 54 -

61 54 54 69 59 58 65 -

53 52 52 56 52 46 52 -

61 52 55 64 54 46 59 -

53 50 55 57 55 44 54 36

52 50 54 63 55 59 64 37

57 55 53 61 58 57 60 26

59 52 57 62 58 59 65 33

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år1 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Utbildning Låg Medel Hög Subjektiv familjeklass Arbetarhem Lägre tjm.hem Högre tjm. hem Företagarhem Vänster-höger Vänster Varken eller Höger Partisympati V S C FP M KD MP SD

Kommentar: Frågan lyder: ’Allmänt sett, hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?’. Svarsalternativen är ”mycket stort förtroende”, ”ganska stort förtroende”, ”varken stort eller litet förtroende”; ”ganska litet förtroende” samt ”mycket litet förtroende”. Resultaten visar andelen som svarat att deras förtroende för universitet/högskolor är ”mycket stort/ganska stort”. Procenten har beräknats bland personer som besvarat enkätfrågan vad gäller universitet/högskolor. Källa: Den nationella SOM-undersökningen.

va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium 13

Tabell 2: Mycket stort förtroende för forskare 2002–2010, fördelat över kön, ålder, utbildning, ideologisk orientering och partisympati (procent)

Samtliga

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

21 15

13 14

19 16

11 8

10 10

18 15

13 13

12 13

20 17 15 19

16 11 12 18

21 16 16 19

15 7 8 11

18 9 8 8

21 17 12 18

17 15 11 12

16 16 10 8

17 18 18

14 12 16

16 19 17

7 9 12

8 10 12

16 18 13

10 13 16

6 12 17

16 17 22 17

13 12 19 13

16 17 20 20

8 8 16 10

10 9 12 12

16 13 20 14

11 14 20 12

10 13 19 16

18 16 19

14 11 15

17 18 16

8 8 12

10 9 11

18 14 15

15 10 14

14 6 15

18 17 17 21 18 18 18 -

16 13 13 13 18 9 14 -

19 17 15 21 18 13 19 -

11 7 12 12 12 12 9 -

12 10 10 12 13 5 7 -

21 18 16 16 14 20 14 15

14 14 18 17 12 17 11 7

10 11 10 17 15 12 13 6

Kön Kvinna Man Ålder 15–29 år 30–49 år 50–64 år 65–85 år Utbildning Låg Medel Hög Subjektiv familjeklass Arbetarhem Lägre tjm.hem Högre tjm.hem Företagarhem Vänster-höger Vänster Varken eller Höger Partisympati V S C FP M KD MP SD

Kommentar: Frågan lyder: ’Allmänt sett, hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande grupper sköter sitt arbete?’ Svarsalternativen är ”mycket stort förtroende”, ”ganska stort förtroende”, ”varken stort eller litet förtroende”; ”ganska litet förtroende” samt ”mycket litet förtroende”. Resultaten visar andelen som svarat att deras förtroende för forskare är ”mycket stort”. Procenten har beräknats bland personer som besvarat enkätfrågan vad gäller förtroende för forskare. Källa: Den nationella SOM-undersökningen.

14 va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium

Tabell 3a: Mycket stort förtroende för forskning inom medicin, efter ålder, kön, utbildning, placering på vänsterhögerskala samt partisympati (procent)

Samtliga

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

34 35

40 41

28 31

35 31

31 33

30 27

31 32

28 33

30 32

29 32 38 39

36 40 38 50

30 27 29 35

35 31 32 37

26 34 30 37

29 28 27 33

29 33 30 35

26 29 28 37

32 33 29 31

35 32 38

42 37 45

30 29 30

30 31 40

28 31 35

25 29 30

28 30 37

29 28 35

26 29 38

32 33 43 39

39 38 52 41

25 29 35 40

29 32 46 42

30 28 40 33

25 28 40 27

28 33 45 29

26 33 39 34

28 33 46 31

34 30 40

41 36 45

27 28 33

28 30 40

31 24 38

27 24 34

31 26 38

28 24 37

30 22 37

29 34 30 40 43 36 24 -

40 43 40 41 48 34 26 -

22 32 24 36 35 27 22 -

33 29 37 41 39 35 23 -

24 33 36 41 35 26 25 -

32 29 32 33 33 38 18 15

20 32 33 38 38 34 21 27

23 30 29 40 35 35 21 27

25 28 32 41 35 36 35 22

Kommentar: Frågan lyder: ’Allmänt sätt, vilket förtroende har du för den forskning som bedrivs inom Sverige inom följande områden?’. Svarsalternativen är ’mycket stort förtroende’; ’ganska stort förtroende’; ’varken stort eller litet förtroende’; ’ganska litet förtroende’; ’mycket litet förtroende’ resp. ’ingen uppfattning’. Procentandelarna baseras på de som besvarat respektive delfråga (inkl. de utan uppfattning). Källa: Den nationella SOM-undersökningen.

va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium 15

Tabell 3b: Mycket stort förtroende för forskning inom teknik, efter ålder, kön, utbildning, placering på vänsterhögerskala samt partisympati (procent)

Samtliga

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

20 27

23 38

18 28

22 24

19 28

20 26

20 29

20 26

22 22 25 26

31 27 31 34

22 22 22 27

23 23 23 24

21 25 22 26

23 25 21 22

21 27 21 21

22 28 21 26

24 25 22 23

25 20 28

29 27 36

22 24 23

18 22 39

18 23 38

18 22 26

18 21 29

22 21 30

17 21 31

15 16 28 18

23 23 40 23

13 19 24 21

15 21 34 17

17 15 31 18

12 20 31 18

14 24 34 19

17 23 23 24

16 25 34 24

23 20 28

30 26 35

21 20 28

20 20 29

24 18 27

22 18 27

22 19 28

26 17 29

23 14 28

16 24 19 28 29 26 17 -

28 31 27 35 37 28 22 -

16 23 14 25 32 18 22 -

26 19 29 29 27 20 18 -

20 26 22 36 26 20 17 -

24 20 28 27 28 29 23 11

13 23 26 33 27 25 17 17

27 23 16 35 27 19 20 24

24 19 16 27 28 25 25 17

16 va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium

Tabell 3c: Mycket stort förtroende för forskning inom naturvetenskap, efter ålder, kön, utbildning, placering på vänster-högerskala samt partisympati (procent)

Samtliga

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

17 18

23 27

17 19

20 19

18 19

20 18

19 21

18 22

19 22

19 16 20 16

26 25 24 26

17 18 18 18

25 18 21 17

21 20 16 19

22 19 16 20

19 25 17 19

22 22 18 18

22 22 20 17

16 14 24

22 21 33

14 17 23

14 18 27

10 17 27

13 17 25

12 18 29

13 17 27

11 17 30

11 9 13 10

16 14 20 13

7 10 12 13

9 10 18 11

11 7 13 10

6 12 15 7

10 12 13 13

12 12 12 9

9 15 14 17

17 13 23

26 20 30

18 15 20

18 16 25

16 15 23

19 14 21

20 15 25

22 13 23

22 12 24

16 15 18 21 25 21 16 -

27 24 19 29 30 23 21 -

16 16 10 25 22 16 19 -

23 16 24 27 22 16 20 -

13 17 21 30 23 15 20 -

20 16 22 22 22 21 24 8

16 19 18 27 24 22 20 9

20 19 13 26 20 15 20 19

21 16 17 31 23 11 30 13

va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium 17

Tabell 3d: Mycket stort förtroende för forskning inom samhällsvetenskap, efter ålder, kön, utbildning, placering på vänster-högerskala samt partisympati (procent)

Samtliga

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

11 10

15 15

10 9

12 9

10 10

11 9

12 11

11 12

12 11

13 10 10 10

14 15 14 18

11 8 10 11

15 10 11 10

14 12 8 8

13 10 9 9

13 14 12 7

13 14 10 8

13 14 12 8

12 9 13

17 12 17

10 8 12

8 10 14

6 11 12

8 9 12

7 11 15

10 10 14

8 10 16

20 26 31 28

28 30 44 31

18 25 29 34

18 23 36 27

22 20 34 23

18 24 34 22

20 22 33 29

21 27 30 25

18 28 35 26

12 8 11

19 13 14

10 9 10

11 10 11

10 7 11

10 9 10

12 10 12

13 8 13

12 6 15

11 11 9 11 11 12 9 -

22 16 12 13 18 9 15 -

11 10 8 11 11 5 9 -

14 10 14 14 10 9 10 -

8 11 9 13 10 9 13 -

16 10 9 14 10 12 11 0

9 13 10 14 13 7 13 4

12 12 6 14 11 7 10 12

15 8 11 14 15 8 14 7

18 va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium

Tabell 3e: Mycket stort förtroende för forskning inom utbildningsvetenskap, efter ålder, kön, utbildning, placering på vänster-högerskala samt partisympati (procent)

Samtliga

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

9 9

10 7

9 8

10 6

10 7

11 8

11 7 9 11

11 9 6 9

11 9 7 6

9 9 7 8

10 11 6 6

10 10 7 6

11 11 9 7

10 8 9

7 7 12

5 8 11

6 9 9

7 7 12

8 6 11

6 9 12

7 8 10 12

7 8 14 8

8 7 13 4

5 9 13 8

8 9 8 8

9 8 8 9

8 12 11 9

10 8 7

9 8 8

9 7 8

7 8 9

9 7 8

11 6 8

12 6 10

11 9 6 9 9 5 9 -

12 8 13 9 7 8 10 -

7 9 6 13 8 8 10 -

7 8 8 12 9 7 7 3

8 10 10 8 8 3 9 3

11 11 3 6 6 5 6 12

16 10 4 11 10 6 11 6

va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium 19

Tabell 3f: Mycket stort förtroende för forskning inom humaniora, efter ålder, kön, utbildning, placering på vänster-högerskala samt partisympati (procent)

Samtliga

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

10 7

14 13

9 8

9 6

8 8

10 7

9 7

11 9

10 9 9 7

13 14 13 15

10 7 8 9

11 8 7 5

11 10 7 6

11 10 6 8

10 11 8 6

10 10 6 6

11 12 10 6

8 7 12

12 12 18

7 7 12

4 7 12

2 7 13

6 9 10

4 6 15

5 6 12

4 9 15

8 9 12 7

13 12 20 10

6 8 13 11

6 8 15 8

7 6 15 5

6 10 12 7

7 10 12 10

8 9 10 7

8 14 12 11

10 7 9

16 11 14

9 7 9

7 7 9

8 6 9

8 7 9

11 6 9

11 5 7

13 5 11

9 10 8 11 8 8 9 -

18 14 11 14 14 9 15 -

9 6 7 8 11 7 13 -

12 6 10 10 8 5 8 -

10 8 6 15 9 6 10 -

12 7 10 14 8 9 10 -

10 11 7 9 9 3 11 1

11 9 5 10 6 5 8 7

18 8 8 12 11 5 13 7

20 va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium

Tabell 4a: Mycket viktigt att satsa på forskning om cancer, efter ålder, kön, utbildning, placering på vänsterhögerskala samt partisympati (procent)

Samtliga

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

80 74

85 75

81 75

84 74

77 69

82 71

70 74 81 86

78 77 82 86

74 75 79 87

72 80 79 84

65 70 74 82

65 71 83 84

86 77 69

87 79 76

83 80 73

87 81 72

80 74 69

86 75 73

77 78 77

82 80 80

78 78 79

79 80 78

73 71 75

78 74 77

73 81 78 76 77 79 62 -

81 82 81 80 82 77 83 -

67 84 80 76 79 79 70 -

67 85 83 73 80 77 73 74

60 78 73 76 74 67 73 81

69 82 78 74 78 79 79 69

Kön Kvinna Man Ålder 15–29 år 30–49 år 50–64 år 65–85 år Utbildning Låg Medel Hög Vänster-höger Vänster Varken eller Höger Partisympati V S C FP M KD MP SD

Kommentar: Frågan lyder: ’Hur viktigt anser du det är att det i Sverige satsas på forskning på världsbästnivå inom följande områden?’. Respektive forskningsområde som framgår av tabellen redovisar andelen som svara ”Mycket viktigt”. Källa: Den nationella SOM-undersökningen.

va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium 21

Tabell 4b: Mycket viktigt att satsa på forskning om miljö, efter ålder, kön, utbildning, placering på vänsterhögerskala samt partisympati (procent)

Samtliga

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

60 52

64 52

54 48

51 46

57 48

62 56

63 54

66 56

61 53

54 56 56 58

55 57 62 56

48 51 51 53

42 49 53 47

48 53 57 49

59 60 59 57

57 64 61 51

55 64 64 58

47 59 65 51

59 54 57

60 53 62

54 48 53

45 46 55

46 51 58

55 56 66

54 58 63

56 58 68

52 55 63

61 56 51

69 56 51

60 47 45

53 47 47

61 52 46

66 58 55

66 59 53

68 59 57

64 54 54

67 56 72 54 47 54 75 -

70 63 51 54 52 49 80 -

63 53 43 49 45 51 74 -

52 49 58 49 43 44 71 -

59 56 58 49 43 48 75 -

65 58 70 59 55 57 83 53

57 64 65 65 51 58 75 40

60 63 61 68 56 55 83 51

67 54 54 56 55 46 82 27

Kön Kvinna Man Ålder 15–29 år 30–49 år 50–64 år 65–85 år Utbildning Låg Medel Hög Vänster-höger Vänster Varken eller Höger Partisympati V S C FP M KD MP SD

22 va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium

Tabell 4c: Mycket viktigt att satsa på forskning om energi, efter ålder, kön, utbildning, placering på vänsterhögerskala samt partisympati (procent)

Samtliga

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

46 54

48 52

50 50

37 50 62 69

36 50 58 62

41 54 59 67

43 62 66 67

42 54 67 62

63 46 56

52 48 58

56 51 63

60 56 68

54 55 63

55 52 57

52 47 57

57 52 57

65 54 65

60 52 59

54 53 55 54 57 65 55 -

43 52 65 49 56 51 57 -

54 50 67 64 57 62 68 49

58 61 65 74 65 56 69 59

63 51 64 57 59 59 75 43

Kön Kvinna Man Ålder 15–29 år 30–49 år 50–64 år 65–85 år Utbildning Låg Medel Hög Vänster-höger Vänster Varken eller Höger Partisympati V S C FP M KD MP SD

va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium 23

Tabell 4d: Mycket viktigt att satsa på forskning om genteknik, efter ålder, kön, utbildning, placering på vänsterhögerskala samt partisympati (procent)

Samtliga

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

27 28

35 34

21 26

20 21

22 24

20 22

19 21

19 22

26 22

23 26 31 29

30 33 39 38

23 22 26 26

15 21 20 24

18 22 27 25

17 19 24 25

19 21 19 21

16 18 24 24

16 22 29 27

27 22 35

35 33 37

20 23 29

17 17 28

17 24 27

18 19 26

22 18 21

20 21 21

22 22 27

23 25 34

35 32 38

22 19 29

18 17 25

23 19 25

19 17 25

21 19 22

22 22 27

20 23 20 38 35 29 29 -

34 36 33 36 41 35 25 -

23 19 16 32 31 20 23 -

13 18 19 25 25 17 18 -

17 23 23 26 26 18 23 -

22 20 22 24 23 22 22 13

8 20 13 24 25 16 15 20

18 21 21 24 21 8 17 31

25 22 22 27 26 26 25 17

Kön Kvinna Man Ålder 15–29 år 30–49 år 50–64 år 65–85 år Utbildning Låg Medel Hög Vänster-höger Vänster Varken eller Höger Partisympati V S C FP M KD MP SD

24 va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium

Tabell 4e: Mycket viktigt att satsa på forskning om historia, efter ålder, kön, utbildning, placering på vänsterhögerskala samt partisympati (procent)

Samtliga

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

9 11

13 14

8 10

10 10

13 12

8 11 11 9

10 12 13 17

11 7 8 11

7 10 11 11

7 10 15 14

10 7 13

14 12 14

10 8 9

9 9 11

12 11 13

10 8 12

16 12 12

8 11 8

11 12 8

14 11 11

12 9 7 9 12 16 11 -

20 14 9 12 16 8 11 -

9 9 5 6 10 13 9 -

15 10 12 12 6 10 9 10

21 11 4 10 12 13 16 7

Kön Kvinna Man Ålder 15–29 år 30–49 år 50–64 år 65–85 år Utbildning Låg Medel Hög Vänster-höger Vänster Varken eller Höger Partisympati V S C FP M KD MP SD

va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium 25

Tabell 4f: Mycket viktigt att satsa på forskning om rymden, efter ålder, kön, utbildning, placering på vänsterhögerskala samt partisympati (procent)

Samtliga

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

7 10

3 8

6 7

4 6

7 9

12 8 8 7

9 6 5 3

8 7 5 7

8 7 3 2

12 8 7 7

8 8 10

6 7 4

7 6 7

4 5 6

8 8 7

7 8 10

4 7 6

7 6 6

6 5 5

9 8 7

10 6 4 9 11 8 8 -

5 6 5 5 5 5 5 -

11 7 6 4 6 12 7 5

2 6 3 4 5 6 4 4

7 9 10 10 6 2 7 10

Kön Kvinna Man Ålder 15–29 år 30–49 år 50–64 år 65–85 år Utbildning Låg Medel Hög Vänster-höger Vänster Varken eller Höger Partisympati V S C FP M KD MP SD

26 va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium

Tabell 4g: Mycket viktigt att satsa på forskning om IT, efter ålder, kön, utbildning, placering på vänsterhögerskala samt partisympati (procent)

Samtliga

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

24 32

21 34

14 30

23 32

25 31 31 20

25 28 30 28

19 24 23 19

24 28 31 26

24 27 33

23 26 35

16 22 25

22 27 31

26 23 35

25 23 35

19 16 27

23 25 33

23 25 22 34 37 28 34 -

21 27 18 35 38 24 19 -

18 19 20 27 27 20 17 -

24 23 26 32 33 25 26 15

Kön Kvinna Man Ålder 15–29 år 30–49 år 50–64 år 65–85 år Utbildning Låg Medel Hög Vänster-höger Vänster Varken eller Höger Partisympati V S C FP M KD MP SD

va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium 27

Tabell 5: Områden som anses vara mycket viktigt att satsa på, efter förtroende för universitet/högskolor (procent) 2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

54 40 6

54 39 7

57 37 6

51 43 6

53 40 7

51 42 7

52 41 7

55 39 6

10 5 12

6 4 7

8 5 7

6 3 7

9 6 11

58 54 49

61 54 54

53 46 50

53 44 40

55 50 51

62 56 55

63 54 46

64 60 52

62 52 53

77 78 72

82 78 76

79 77 81

79 80 73

73 74 72

79 74 75

56 50 55

57 48 46

60 51 56

64 60 51

62 53 50

28 28 15

37 32 34

27 18 23

21 19 19

24 21 34

26 16 18

21 19 16

22 18 24

26 20 24

32 23 20

32 21 21

24 18 19

33 21 21

10 11 7

15 11 16

9 8 8

11 8 10

13 11 13

Samtliga Stort Varken eller Litet Rymden Stort Varken eller Litet Miljö Stort Varken eller Litet Cancer Stort Varken eller Litet Energi Stort Varken eller Litet Genteknik Stort Varken eller Litet IT Stort Varken eller Litet Historia Stort Varken eller Litet

28 va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium

va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium 29

3. Om undersökningen

30 va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium

80 % 60 %

60 %

Figur 10. Svarsfrekvens i Riks-SOMundersökningen, 1986–2010 (procent av nettourvalet)

40 %

20 %

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

Om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning – Riks-SOM – i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier (förkortningen SOM står för Samhälle Opinion Medier). Data samlas in via postala enkäter, och varje under-sökning genomförs under i huvudsak samma förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. SOM-institutet är ett samarbete mellan vid Göteborgs universitet mellan Statsvetenskapliga institutionen och Institutionen för journalistik, medier och kommunikation ( JMG). En rad forskningsprojekt medverkar i Riks-SOM-undersökningen – flertalet med förankring i någon av dessa två institutioner, men även externa projekt deltar regelbundet. Resultaten från Riks-SOM-undersökningarna redovisas i årliga publikationer där de medverkande forskarna presenterar analyser baserade på de senaste resultaten, med fokus, där det är möjligt, på långsiktiga opinions- och medietrender. Information om Riks-SOM-undersökningen 2010 finns publicerad i Nilsson, Åsa & Vernersdotter, Frida ”Den nationella SOM-undersökningen 2010”, i Holmberg, Sören, Weibull, Lennart och Oscarsson, Henrik

2000

2002

2004 2006 2008

2010

(red.) Lycksalighetens ö. SOM-institutet, Göteborgs universitet. Undersökningsupplägg Riks-SOM-undersökningen har sedan starten 1986 genomförts i form av en postenkät riktad till ett systematiskt sannolikhetsurval av Sveriges befolkning. Från och med 2009 års undersökning är åldersintervallet 16–85 år. I Riks-SOM 2000–2008 var åldersintervallet 15–85 år; 1992–1999 15–80 år; 1986– 1991: 15–75 år. Utländska medborgare har ingått i urvalet sedan 1992. Omfattningen av undersökningen har ökat efterhand både vad gäller antalet frågor och antalet svarspersoner. Från och med 2009 utgör Riks-SOM-undersökningen i själva verket tre parallella riksrepresentativa delundersökningar, vilka baseras på ett urval om vardera 3 000 personer, dvs. totalt 9 000 personer. Datainsamlingen för de tre formulären genomförs under identiska förutsättningar. I Riks-1 är frågornas tonvikt på politik och samhälle; Riks-2 har tonvikt på frågor om medier och kultur; Riks-3 på livsstil och hälsa. Ungefär en femtedel av frågorna är gemensamma för samtliga tre formulär. Frågorna som redovisas i föreliggande rapport är ställda i formuläret Riks-1. Fältarbetet för Riks-SOM följer i huvudsak samma upplägg år från år. Hu-

vuddelen av datainsamlingsarbetet genomförs under hösten. Enkäten skickas ut i slutet av september månad. Under resterande del av fältperioden genomförs successivt en serie påminnelseinsatser postalt och per telefon. Fältarbetet avslutas senast under januari/februari månad. Redan vid novembers utgång har i allmänhet drygt 90 procent av dem som slutligen kommer att medverka skickat tillbaka sin enkät. Svarsfrekvens och bortfall SOM-undersökningarna har sedan starten 1986 haft en relativt hög svarsfrekvens. För samhällsvetenskapliga postenkäter har svarsfrekvensen tidigare brukat ligga på mellan 60 och 70 procent, men det har under senare år blivit svårare att nå dessa nivåer. Figur tio illustrerar förändringen i svarsmönster för Riks-SOMundersökningen år 1986–2010. Svarsfrekvensen (netto) för den senaste SOM-undersökningen 2010 är 60 procent; 59 procent för Riks-1, 60 procent för Riks-2, och 61 procent för Riks-3. De jämförelser som g jorts mellan svarspersonernas socioekonomiska sammansättning och befolkningens visar att Riks-SOM-undersökningens respondenter sammantaget speglar Sveriges befolkning mycket väl.

va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium 31

Riks-SOM-undersökningarnas upplägg, 1986–2010 År

1986 1987–1998 1989 1990–1991 1992–1995 1996 1997 1998 1999 2000–2005 2006 2007 2008 2009 2010

Urvalsmetod

Antal formulär

Total urvalsstorlek

Medborgarskap

Åldrar

2 500

Både sv. & utl.

15–75 år

” ” ” ” ” ” 2 ” ” ” ” ” 3 ”

” ” ” 2 800 2 841 2 800 5 600 ” 6 000 6 050 6 000 ” 9 000 ”

Endast sv. Både sv. & utl. Endast sv. Både sv. & utl. ” ” ” ” ” ” ” ” ” ”

” ” ” 15–80 år ” ” 16–80 år ” 15–85 år

Riks-1

Riks-2

Riks-3

Riks-4

3 000 238 2763 1111 1652 60 %

3 000 242 2764 1111 1653 60 %

3 000 227 2775 1073 1702 61 %

9 000 707 8302 3295 5007 60 %

Systematiskt sannolikhetsurval ” ” ” ” ” ” ” ” ” ” ” ” ” ”

” ” 16–85 år ”

Svarande och bortfall i Riks-SOM-undersökningen 2010

Ursprungligt urval (brutto) Bortdefinierade (naturligt bortfall) Nettourval Antal svarsvägrare/ej anträffade Antal svarande Svarsfrekvens (netto)

Kommentar: Med naturligt bortfall avses adress okänd, avflyttad; sjuk, institutionell vård; bortrest under fältperioden, studier/militärtjänstgöring på annan ort; ej svensktalande, ej kommunicerbar; bosatt/studerar/arbetar utomlands; förstånds handikappad; avliden.

32 va-rapport 2012:2 Vetenskapen i Samhället under ett decennium

Den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, bildades 2002 för att främja dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare. Kunskapsutveckling genom studier och opinionsundersökningar om: - allmänhetens syn på forskning - samhällsgruppers syn på och kontakter med forskning - forskares samspel med omvärlden - metoder för dialog Samtal och workshops i nya former om forskning och forskningskommunikation Kommunikation av andras och egna kunskaper och erfarenheter. VA har ett 80-tal medlemsorganisationer som t.ex. myndigheter, högskolor, företag, folkbildningsorganisationer, fackförbund och forskningsfinansiärer. Dessutom finns individuella medlemmar. Verksamheten finansieras av medlemsavgifter, fondmedel för olika projekt och ett bidrag från Utbildningsdepartementet. Läs mer på www.v-a.se

va-rapport 2012:2

Vetenskap & Allmänhet