Vetenskap i Samhället by Vetenskap & Allmänhet

DIALOGEN FORSKARE – ALLMÄNHET

VA-rapport 2003:1

Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-

undersökningen 2002

Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-undersökningen 2002

ISSN: 1653-6843 ISBN 13: 978-91-85585-04-5 (tryckt) ISBN 10: 91-85585-04-1 (tryckt) urn:nbn:se:vetenskapochallmanhet-2003-1 (pdf)

Utgivare: Vetenskap & Allm채nhet, VA Box 5073, 102 42 Stockholm Telefon: 08-791 29 00 Fax: 08-611 56 23 E-post: info@v-a.se Webbplats: www.v-a.se

Förord Framtiden byggs av kunskap och lärande. Vetenskapen genererar ny kunskap. Men kunskap blir inte aktiv utan fotfäste hos människor, i deras viljor, tankar, idéer och känslor. För att öka det aktiva kunskapsengagemanget hos de många har den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, bildats. VA skall sträva efter att åstadkomma samtal som utgår från frågor som engagerar människor på deras egna arenor. Vad tycker då samtalens presumtiva deltagare? För att utröna detta har VA genomfört ett antal studier. I projektet ”Vetenskapen i samhället” studerar VA och SOM-institutet vid Göteborgs universitet opinionen i Sverige på det vetenskapliga området. VAs referensgrupp för opinionsundersökningar, Björn Fjæstad, Lennart Weibull, Ulf Heyman och Ingvar Isfeldt, har medverkat vid utformningen av frågorna. 6 000 enkäter gick hösten 2002 till ett riksrepresentativt urval av den svenska befolkningen 16 år och äldre. Svaren har bearbetats och analyserats under senvåren. I denna skrift, VA-rapport 2003:1 Vetenskapen i Samhället, presenteras undersökningens resultat av professorerna Sören Holmberg och Lennart Weibull. Undersökningen får gärna citeras med angivande av VA som källa. Denna och övriga studier kan också hämtas från www.v-a.se Det är VAs förhoppning att dessa intresseväckande resultat skall ge vägledning och idéer till många insatser för att stärka VA-dialogen och skapa ett brett kunskapsengagemang. Vetenskap & Allmänhet, VA, sommaren 2003

Camilla Modéer Generalsekreterare

Innehåll I. Mer Forskning

Kunniga medborgare?

Tabell A: Bedömning av egen kunnighet (medeltal) Tabell B: Svenska folkets uppfattningar om vad som är vetenskap (procent) Förtroende för forskning

10 11 12

Tabell C: Förtroende för forskning inom olika områden (procent) Forskning på världsbästanivå

12 13

Tabell D: Svenska folkets uppfattningar om vilka områden som ska forskningsprioriteras (procent)

Förtroende är en nyckelfaktor

Noter

II. Diagram och tabeller

I. Mer forskning Sören Holmberg och Lennart Weibull Vetenskaplig forskning, mer vetenskaplig forskning, ses sällan som en kvick fix, men allt oftare som en avgörande långsiktig fix för det moderna informationssamhällets överlevnad. Budskapet är, mer forskning behövs och den är bra för allt. Forskning behövs för att rädda välfärden, öka tillväxten, fixa jobben och göra oss alla lyckligare, men också för att få oss att leva längre och kunna förflytta oss ut i rymden. Som forskare är det svårt att inte hålla med. Vi behövs och vi är uppenbarligen nyttiga. Det intressanta är antagandet att vetenskaplig forskning är relativt viktigare för det nya framväxande informations- och kunskapssamhället än för många tidigare samhällsformationer. Ytterligare framsteg kräver mer forskning än tidigare. Utveckling kommer inte automatiskt eller gratis. Huvudpoängen i resonemanget är att framtidens samhälle kommer att vara alltmer forskningsberoende. Vad läs- och skrivkunniga präster var för det medeltida samhället och teknikkunniga ingenjörer var för industrisamhället, kommer forskarkunniga vetenskapsmän att vara för informationssamhället. Om det ligger något i resonemang av detta slag – och det tror vi att det gör – blir de många människornas kunskaper och stöd till vetenskap och forskning en viktig resurs i alla samhällen, speciellt i demokratier där medborgarna via valsedeln kan påverka hur mycket som satsas och på vad. I demokratiska informationssamhällen är det inte bara forskare och andra elitgrupper och finansiärer som bestämmer vad som skall forskas på. Också väljarna har en roll att spela. Denna insikt ligger bakom att den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet grundades förra året med ett brett stöd från bland annat flera olika forskningsråd. Syftet är att befrämja allmänhetens intresse och kunskaper om forskning. I samarbete med SOM-institutet initierade Vetenskap & Allmänhet ett forskningsprojekt med målsättningen att upprätta långsiktiga mätserier över svenska folkets förtroende, kunskaper och önskemål när det gäller vetenskaplig forskning. Projektet har fått namnet Vetenskapen i samhället (Vis) och genomförde sina första mätningar inom ramen för den nationella SOM-undersökningen 2002. Sex olika saker mättes i den första datainsamlingen – (1) medborgarnas subjektiva uppfattningar om de egna kunskaperna inom ett antal vetenskapsområden, (2) uppfattningar om i vilken utsträckning olika områden är att betrakta som vetenskapliga, (3) förtroende för forskningen inom olika vetenskapsområden, (4) förtroende för yrkesgruppen forskare, (5) åsikter om på vilka områden Sverige bör satsa på internationell spetsforskning och (6) bedömning av om de senaste decenniernas vetenskapliga utveckling har varit positiv eller negativ för vanliga människor. Mätningarna under punkt nummer 2, om vilka områden som kan bedömas som vetenskapliga, möjliggör skapandet av ett mått som säger något om människors objektiva kunskap om vad som konventionellt brukar betraktas som vetenskap.

Kunniga medborgare? I det följande kommer några grundläggande huvudresultat att redovisas på alla dessa sex områden följd av en kort analys av en av Vis-projektets centrala frågor. I vilken utsträckning är svenska folkets bredvillighet att satsa på forskning på världsbästanivå kopplat till kunskaper och förtroende för forskarsamhället? Vår hypotes är att det i första hand är relativt kunniga medborgare med förtroende för forskning som är villiga att satsa offensivt. Och om det är så är det fördelaktigt för Sverige att satsa på mer kunskaper om forskning bland medborgarna och på en förtroendefull relation mellan forskning och allmänhet. Det skulle betala sig genom att medborgarna skulle bli mer villiga att stödja de nödvändiga forskningssatsningarna. Vi förväntar oss alltså att kunniga och förtroendefulla medborgare skall vara mer positiva till att satsa på framtida spetsforskning än okunniga och misstroende medborgare. Vi börjar resultatredovisningen med att se på hur svenska folket bedömer sin grad av kunnighet inom olika vetenskapsområden. Resultaten i tabell A visar på relativt stora skillnader mellan olika områden. Svenska språket ansåg de flesta att de var relativt kunniga i medan det var klart färre som tyckte sig vara kunniga i IT/data.

Tabell A Bedömning av egen kunnighet (medeltal) Fråga: ”Hur kunnig anser Du personligen att Du är inom följande områden?” område

medeltal

Svenska språket Djur/Natur Samhällskunskap Historia Matematik Hälsa/Medicin IT/Data

71 56 54 52 52 49 41

Kommentar: Ju högre medeltal, desto kunnigare. Skalan kan variera mellan 0 (helt okunnig) och 100 (mycket kunnig). Frågeskalans värden mellan 0 – 10 har multiplicerats med 10 för att få en skala mellan 0 – 100. Personer som ej besvarade kunnighetsfrågorna (4 – 6 procent) är ej medtagna i analysen.

Tabell B Svenska folkets uppfattningar om vad som är vetenskap (procent) Fråga: ”I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga?” område Astronomi Parapsykologi Nationalekonomi Astrologi Teologi Biologi

ingen åsikt summa inte alls mittsvar (3) i högsta grad vetenskapligt (4,5) procent vetenskapligt (1,2) 9 49 12 56 43 3

17 16 23 13 21 9

57 14 52 13 18 77

17 21 13 18 18 11

100 100 100 100 100 100

Kommentar: Undersökningspersonerna fick besvara enkätfrågan med hjälp av en skala mellan 1 (inte alls vetenskapligt) och 5 (i högsta grad vetenskapligt). Den vanligaste uppfattningen är inringad. Andelen personer som inte besvarade de olika frågorna höll sig kring 6 procent. Områden som hälsa/medicin och matematik hamnade något högre upp på den subjektiva kunskapslistan än IT/data, men något lägre än samhällskunskap och djur/natur. Män ansåg sig något kunnigare än kvinnor när det gäller matematik, samhällskunskap, historia och IT/data. Kvinnor, å andra sidan, uppfattade sig mer kunniga än männen när det gäller hälsa/medicin, djur/natur och svenska språket. Sammanlagt uppfattade männen sig som något mer kunniga än kvinnorna. Åldersmässigt tyckte de allra yngsta (15-19 år) och människor i yngre medelåldern att de var något kunnigare än framförallt äldre personer. Om resultaten i tabell A säger något om hur kunniga svenska folket tror sig vara inom olika vetenskapsområden avslöjar resultaten i tabell B något om hur kunniga de de facto är. Och det är inte ett odelat positivt avslöjande. Någon klar konsensus om vad som är respektive inte är vetenskap existerar inte bland medborgarna. Resultaten visar i vilken utsträckning svarspersonerna bedömde olika kunskapsområden som vetenskapliga. Utfallet är väl i de flesta fall rimligt men andelen personer som anger de konventionellt riktiga svaren är ofta inte imponerande högt. Exempelvis utpekar endast 57 procent astronomi som vetenskapligt och endast 56 procent astrologi som inte vetenskapligt. Att beskedliga 49 procent uppfattar parapsykologi som inte vetenskapligt samtidigt som hela 14 procent ser det som vetenskap lyser något i ögonen. Lite bättre är det väl att 77 procent anger biologi som en vetenskap, men någon riktigt hög andel är det inte. De mycket splittrade resultaten för teologi och nationalekonomi med en övervikt som ser teologi som ickevetenskapligt medan endast en knapp majoritet uppfattar nationalekonomi som en vetenskap visar att båda områdena har imageproblem. Deras varumärken som vetenskaper är otydliga. Kunnigheten konventionellt definierad som att känna till att astronomi och biologi är vetenskaper medan astrologi inte är det, är genomsnittligt något högre bland män än bland kvinnor och bland medelålders personer än bland ungdomen och de äldsta, och klart högre bland universitetsutbildade än bland lågutbildade. Skillnaderna kan illustreras med resultaten för astrologi. Det rätta svaret att astrologi inte är en

vetenskap angavs av 64 procent av männen mot 47 procent av kvinnorna, av 64 procent av 40-49 åringar mot 40 och 36 procent bland 15-19 åringar respektive 8085 åringar, av 77 procent av universitetsutbildade mot endast 39 procent bland lågutbildade. Det riktigt felaktiga svaret att astrologi är en vetenskap angavs av relativt få – i genomsnitt av 13 procent av svarspersonerna. Högsta andel helt felaktiga svar av detta slag återfanns hos tonåringarna (15-19 år); hela 28 procent bland dem uppfattade astrologi som ”i högsta grad vetenskapligt”. Resultatet avspeglar en slags kunskapsrelativism som inte minst journalistiken kan ha bidragit till. Det finns ett samband mellan den subjektivt upplevda kunnigheten och den objektiva kunskapen såsom vi har mätt dem. Korrelationen mellan sammanfattande index för respektive kunskap är +.38 (r), ett inte speciellt starkt samband, men dock klart positivt. Personer som subjektivt uppfattar sig som relativt kunniga tenderar också att vara relativt kunniga på vårt objektiva kunskapsindex.1 En grupp som bidrar till att korrelationen inte är högre är de yngsta svarspersonerna mellan 15-19 år som tenderar att tro att de är kunniga, men som hamnar bland de mest okunniga på vårt objektiva mått. De har en kaxig attityd, men täckningen är svag.

Förtroende för forskning När det gäller förtroendemätningen valde vi ut fem fakultetsområden och frågade om förtroendet för den forskning som bedrivs inom Sverige inom respektive område.

Tabell C Förtroende för forskning inom olika områden (procent) Fråga: ”Allmänt sett, vilket förtroende har Du för den forskning som bedrivs inom Sverige inom följande områden?”

område Medicin Teknik Naturvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora

mycket/ganska ingen summa mycket/ganska stort förtroende varken eller litet förtroende uppfattning procent 84 71 63 58 37

9 16 22 33 29

2 2 1 3 5

5 11 14 16 29

100 100 100 100 100

Kommentar: Andelen svarspersoner som hoppade över att besvara förtroendefrågorna varierade mellan 4-7 procent.

Medicin fick klart högst tillitssiffror, hela 84 procent angav att de hade ett mycket eller ganska stort förtroende. Teknik och naturvetenskap följde därefter med förtroendesiffror på 71 respektive 63 procent. Samhällsvetenskap (58 procent) och speciellt humaniora uppnådde sämre resultat. Endast 37 procent uppgav att de hade mycket eller ganska stort förtroende för humanistisk forskning. En delförklaring till det svaga resultatet för humaniora är att förhållandevis många svarspersoner (29 procent) inte hade någon uppfattning. Det humanistiska varumärket humaniora är relativt okänt som vetenskapligt område. Män uppvisade ett något högre förtroende för medicin, naturvetenskap, samhällsvetenskap och speciellt teknik än kvinnor, som i sin tur hade större förtroende för humaniora än män. De genomsnittliga förtroendeskillnaderna mellan män och kvinnor är dock små. Åldersskillnaderna är också överlag små, men de yngsta svarspersonerna uppvisade lägst genomsnittligt förtroende. Även bland de olika partiernas sympatisörer var de genomsnittliga förtroendeskillnaderna blygsamma. Dock uppvisade sympatisörer till fp, m och kd de högsta siffrorna medan mp-sympatisörer uppvisade klart lägst förtroenderesultat. Förtroenderesultaten uppvisar ett samband med människornas kunskaper om vetenskap. Och det är inte personer med sämst kunskaper som har störst förtroende. Sambandet är det omvända. Svarspersoner med relativt goda kunskaper, såväl subjektivt som objektivt, hyser ett större förtroende för olika vetenskapsområden än personer med mer bristfälliga kunskaper. Korrelationerna är dock inte imponerande, +.15 med subjektiv kunskap respektive +.22 med objektiv kunskap. Det är uppenbart att förtroende i detta sammanhang byggs upp av många andra faktorer än kunskap. De relativt höga förtroendesiffrorna för många vetenskapsområden förvånar inte. Vi vet från tidigare studier att yrkesgruppen forskare åtnjuter ett mycket högt förtroende liksom att institutionen universitet/högskola konkurrerar med sjukvården om att toppa svenska folkets förtroendelista. I SOM-undersökningen 2002 var det 67 procent av svarspersonerna som angav att de hade ett mycket eller ganska stort förtroende för forskare. Sjukvårdens personal fick en högre siffra (85 procent), men forskare kom på andra plats före poliser och lärare, och klart före rikspolitiker och journalister. Forskare och universitet är fortfarande starka varumärken.

Forskning på världsbästanivå Svenska folkets åsikter om vilken slags forskning som skall prioriteras upp till världsbästanivå varierade mycket mellan de olika områden vi frågade om. Cancerforskning tyckte de allra flesta att Sverige borde satsa på. Miljö och energi hade också många förespråkare medan genteknik, transportteknik och framförallt historia stöddes av klart färre (se tabell D).

Tabell D Svenska folkets uppfattningar om vilka områden som skall forskningsprioriteras (procent) Fråga: ”Hur viktigt anser Du det vara att det i Sverige satsas på forskning på världsbästanivå inom följande områden?”

område Cancer Miljö Energi Pedagogik/ undervisning Informationsteknik/ IT Genteknik Transportteknik Historia

ingen mycket ganska inte inte alls viktigt viktigt särskilt viktigt uppfattning summa viktigt procent 78 57 54 35

17 34 35 44

3 5 5 12

0 0 1 2

2 4 5 7

100 100 100 100

100

27 26 10

30 45 29

26 20 42

9 1 11

8 8 8

100 100 100

Kommentar: Personer som hoppade över frågan (mellan 4 – 6 procent) är uteslutna från analysen.

Män var i genomsnitt något mer positiva till vetenskapssatsningar än kvinnor. De prioriterade energi, transporter, genteknik, IT och historia mer än kvinnor. Kvinnorna satsade mer än männen på miljö, cancer och pedagogik/undervisning. Medelålders människor var mer intresserade av forskningssatsningar än såväl yngre som äldre personer. Ett område där dock de äldsta var mest måna om en satsning är cancerforskningen. Yngre människor var å andra sidan mer intresserade än äldre av att satsa på mer forskning kring undervisning. Sambanden är inte dramatiska, men man kan misstänka kopplingar till svarspersonernas erfarenheter och egenintresse. Prioriteringarna skiljer sig föga åt mellan de olika partiernas väljargrupper utom på ett område – miljöforskningen, som främst stöds av sympatisörer till mp, c och v och har svagast uppbackning av m-sympatisörer. Här syns ett tydligt avtryck av att miljöfrågan är partipolitiserad. Studerar man närmare i vilken utsträckning som graden av forskningsprioritering är relaterade till människors kunskaper och förtroende för vetenskap visar det sig att det finns ett klart samband. Det är i första hand människor med förtroende och kunskaper som vill satsa på spetsforskning i Sverige. Sambanden är hyfsat starka. En regressionsanalys med förtroende, tillsammans med subjektiv och objektiv kunskap och formell utbildningsnivå som oberoende variabler, förklarar 18 procent av variansen i svarspersonernas grad av forskningsprioritering. Förtroendevariabeln uppvisar den klart starkaste direkteffekten på prioriteringsviljan. Subjektiv och objektiv kunskap har båda effekter oberoende av varandra, med en något starkare effekt för subjektiv kunskap. Svarspersonernas utbildningsnivå har ingen självständig effekt på graden av forskningsprioritering. Hög eller låg formell utbildning är inte centrala faktorer i sammanhanget.

Förtroende är en nyckelfaktor Med andra ord, förtroende är en nyckelfaktor om man skall kunna övertyga de många människorna om vikten av att satsa på svensk spetsforskning. Kunskaper är också viktiga i sammanhanget, men inte lika avgörande. Och än så länge spelar partiideologiska faktorer en mycket begränsad roll. Forskningens prioriteringsfrågor är ännu inte partipolitiserade i någon nämnvärd grad bland svenska väljare. När det sedan gäller den grundläggande förtroendefrågan om vetenskapen är bra eller dålig för människorna är svaret ett överväldigande ja bland svenska folket. Vår konkreta fråga löd: ”Anser Du att den vetenskapliga utvecklingen de senaste årtiondena har gjort livet bättre eller sämre för vanliga människor?” Hela 78 procent svarade mycket/något bättre mot endast 3 procent som angav mycket/något sämre. Övriga svarspersoner sade ”varken eller” (13 procent) eller hade ingen uppfattning (6 procent). Könsskillnaderna är mycket små, men vissa åldersskillnader finns. De allra yngsta mellan 15-19 är mindre benägna att säga mycket/något bättre (63 procent) än äldre personer som i genomsnitt anger mycket/något bättre oftast (cirka 80 procent). Partipolitiskt finns en också ett visst samband. Anhängare till moderaterna och folkpartiet gör den mest positiva bedömningen av forskningens inverkan på vanligt folk medan främst mp-sympatisörer är minst övertygade. Bland m- och fp-sympatisörer svarar 87 respektive 80 procent att vetenskapens utveckling under de senaste årtiondena gjort livet mycket eller något bättre för vanliga människor. Bland miljöpartiets sympatisörer är motsvarande andel 65 procent. Forskningens välsignelse är alltså inte helt okontroversiell bland väljarna, även om det i alla partiläger finns mycket klara majoriteter för en positiv syn. Men huvudpoängen kvarstår. Förtroende är nyckelfaktorn. Ökade satsningar på vetenskaplig forskning kräver ett brett folkligt stöd. Och det stödet förutsätter förtroende. Utan förtroende och folkligt stöd får forskningen svårt att försvara vad man har, och än svårare att få fram medel för framtidssatsningarna. Forskning och förtroende hänger intimt samman.

Noter Det subjektiva indexet bygger på hur svarspersonerna har besvarat de sju frågorna som redovisas i tabell A. Det objektiva indexet väger samman svaren på frågorna i tabell B om huruvida Astronomi (ja), Biologi (ja) och Astrologi (nej) är att betrakta som vetenskaper. 1

II. Diagram och tabeller

Diagram 2: Förtroende för forskare hos människor med olika utbildningsnivåer

Procent

Diagram 1: Förtroende för forskare i olika åldersgrupper

40 30

10 0

låg utbildning

15-19 20-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-75 76-85

mellanutbildning

hög utbildning

Ålder

Diagram 4: Prioritering av miljöforskning. Andel som svarat mycket viktigt efter partitillhörighet.

Diagram 3: Förtroende för forskare efter partitillhörighet 80

70 60

Procent

40 30

mp övrigt

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Medicin

Historia

Transportteknik

Genteknik

Pedagogik

Energi

Procent

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Miljö

Diagram 6: Förtroende för svensk forskning inom olika områden.

Diagram 5: Prioritering av forskning. Andel som svarat mycket viktigt.

Cancer

Humaniora

Teknik

Samhällsvet.

Procent

Naturvet.

Procent

60 50

Diagram 7: Prioritering av cancerforskning. Andel som svarat mycket viktigt efter utbildingsnivå.

Diagram: 8 Prioritering av forskningssatsningar. Skillnader mellan kvinnor och män. Man

Cancer

20 10 0 Hög utbildning

Diagram 10: I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga? I hög grad respektive inte alls vetenskapligt

Diagram : 9 Förtroende för forskare efter social tillhörighet

Hög grad

Inte alls

Astronomi Diagram 11: I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga? I hög grad respektive inte alls vetenskapligt

Hög grad

15-19 år

20 10

Samtliga

40 30

15-19 år

Inte alls

Parapsykologi

Diagram 12: I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga? I hög grad respektive inte alls vetenskapligt

10%

Hög grad

Inte alls

Nationalekonomi

Hög grad

Samtliga

15-19 år

Samtliga

15-19 år

Samtliga

15-19 år

Samtliga

15-19 år

Samtliga

Inte alls

Hög grad

Astrologi

Inte alls Teologi

Hög grad

15-19 år

20%

Samtliga

30%

15-19 år

40%

Samtliga

50%

15-19 år

90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

60%

15-19 år

60 50

Samtliga

Procent

80 70

70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Samtliga

högre tjänstetjänste- mannahem mannaföretagararbetarhem hem hem jordbrukarhem

Samtliga

Medelhög utbildning

15-19 år

Medellåg utbildning

Samtliga

Låg utbildning

Historia

Transportteknik

15-19 år

Procent

Genteknik

Procent

Pedagogik

Kvinna

Energi

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Miljö

100

Inte alls

Biologi

Diagram 13: Har den vetenskapliga utvecklingen gynnat eller misgynnat vanliga människor

Diagram 14: Förtroende för forskare samt förtroende för svensk forskning inom olika områden. Andel med mycket eller ganska stort förtroende. SOM 2002

90% 80%

20%

Samtliga

10% 0% Samtliga

15-19 år Bättre

Forskare

15-19 år

30%

Samtliga

40%

15-19 år

50%

Samtliga

60%

15-19 år

90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

70%

Medicin

Teknik

Diagram 16: Prioritering av forskningssatsningar. Andel som svarat mycket viktigt. SOM 2002

Diagram 15: Förtroende för svensk forskning inom olika områden. Andel med mycket eller ganska stort förtroende. SOM 2002

Naturvetenskap

Samhällsvetenskap

Samtliga

15-19 år

Samtliga

15-19 år

Samtliga

15-19år

Cancer

Humaniora

Diagram 17: Prioritering av forskningssatsningar. Andel som svarat mycket viktigt. SOM 2002 30% 25% 20% 15% 10% 5%

Genteknik

15-19 år

Samtliga

15-19 år

Samtliga

15-19 år

Samtliga

15-19 år

Samtliga

Transportteknik Historia

Miljö

Energi

15-19 år

10%

Samtliga

20%

15-19 år

30%

Samtliga

40%

15-19 år

50%

Samtliga

60%

15-19 år

90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

70%

Pedagogik

Tabell 1

Bedömning av egen kunnighet (medeltal) Fråga: ”Hur kunnig anser Du personligen att Du är inom följande områden?” Hälsa, medicin

Matematik

Djur, natur

Samhällskunskap

Svenska språket

Historia

IT/Data

Samtliga

Man Kvinna

44 54

56 48

55 56

56 53

68 74

54 49

45 37

15 – 19 20 – 29 30 – 39 40 – 49 50 – 59 60 – 69 70 – 79 80 – 85

38 47 54 53 52 48 45 48

54 52 53 55 51 52 46 51

55 53 56 57 56 56 54 56

55 54 54 55 57 54 50 50

75 74 71 71 72 69 67 64

54 52 49 49 53 54 50 56

60 54 51 44 38 29 12 7

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög Hög utbildning

42 48 49 60

47 48 54 58

54 54 55 59

48 49 56 64

63 68 73 80

46 45 54 60

23 36 49 52

Morgontidning 7 d/v Läser ej

52 45

53 49

56 55

59 51

75 70

57 50

41 42

Kvällstidning 7 d/v Aldrig

47 52

51 54

54 58

59 50

74 72

54 53

37 38

Aktuellt/Rapport 7 d/v Sällan/aldrig

50 45

51 51

56 53

58 47

71 73

56 46

32 49

Partisympati,

53 48 46 53 50 50 51 41

46 52 51 56 56 49 44 51

56 55 61 56 55 55 58 56

58 53 52 57 58 52 51 55

76 68 59 74 78 68 72 74

52 49 50 55 59 48 49 58

41 39 28 46 49 37 45 50

v s c fp m kd mp övrigt

Bedömning av egen kunnighet (procent)

16 19 30

23 17 19 19 12 11 11 18

20 11

20 20 18 13

19 27 17 16 14 15 18 20

19 17

19 24

20 21 19 24

21 22 22 22 20 19 17 20

20 21

15 19

12 23

26 24 15 8

16 22 20 15 13 18 20 21

16 19

24 10

27 18

25 13

9 12 18 32

23 18 17 16 19 19 13 2

21 14

7 8

7 6

4 10

14 7 4 2

6 3 7 5 8 6 11 16

8 5

49 52

55 50

56 47

35 39 52 66

57 51 42 49 50 43 43 40

43 54

22 38

24 22

19 31

36 34 23 16

22 26 31 29 27 22 27 17

23 30

25 20

22 19

25 17

13 8 20 30

18 19 18 15 20 19 18 26

23 14

56 34

48 48

43 49

72 51 33 26

22 25 32 40 48 60 85 88

41 48

8 24

12 16

14 18

7 7 22 21

37 24 23 14 9 7 2 0

20 11

Tabell 2 Fråga: ”Hur kunnig anser Du personligen att Du är inom följande områden?”

31 10 22 27 28 24 23 23 21 32 30 9 11 19 23

16 24

17 26

15 31

IT/Data Okunnig Kunnig

Samtliga 39 23 9 14 21 19 21 11 10 9 29 30 23 19

18 14

19 15

21 20

Historia Okunnig Kunnig

Man Kvinna 51 37 26 27 28 29 31 27 9 14 14 30

23 33

14 23

16 24

Svenska språket Okunnig Kunnig

15 – 19 20 – 29 30 – 39 40 – 49 50 – 59 60 – 69 70 – 79 80 – 85 40 32 31 19 16 17

24 24

14 16

Samhällskunskap Okunnig Kunnig

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning 27 41

13 20

25 29

Djur, natur Okunnig Kunnig

Morgontidning 7d/v Läser ej 34 26

17 20

Matematik Okunnig Kunnig

Kvällstidning 7d/v Läser ej

28 42

Hälsa, medicin Okunnig Kunnig

Aktuellt/Rapport 7 d/v Aldrig/sällan

Kommentar: Svarspersonerna kunde ange sin grad av kunnighet på en skala från 0 (helt okunnig) till 10 (mycket kunnig). Okunnig i tabellen har definierats som svar mellan 03; kunnig som svar mellan 8-10. De personer som ej besvarat frågan (=4-6 procent) ingår ej i procentbasen.

Tabell 3

Förtroende för svensk forskning inom olika områden. Andel med ett mycket eller ganska stort förtroende (procent) Fråga: ”Allmänt sett, vilket förtroende har Du för den forskning som bedrivs inom Sverige inom följande områden?” Medicin

Naturvetenskap

Samhällsvetenskap

Teknik

Humaniora

Samtliga

Man Kvinna

86 82

66 60

48 47

80 63

35 38

15 – 29 20 – 29 30 – 39 40 – 49 50 – 59 60 – 69 70 – 79 80 – 85

71 85 85 82 84 89 87 84

49 67 65 63 59 70 67 59

46 47 46 45 49 49 49 47

60 72 72 71 72 80 69 59

30 38 36 37 40 35 38 37

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

82 82 83 89

58 57 63 75

46 45 47 52

68 72 69 78

31 31 37 49

Hälsotillstånd, dåligt medel gott

79 80 86

58 56 67

45 42 51

62 67 74

36 32 39

Partisympati,

83 84 84 88 89 88 74 75

66 61 61 70 66 65 59 55

54 49 49 50 46 50 42 36

62 74 73 76 78 68 58 66

45 37 31 38 38 37 37 23

v s c fp m kd mp övrigt

Kommentar: Enkätfrågan omfattade svarsalternativen mycket respektive ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende, mycket respektive litet förtroende samt ingen uppfattning. Resultaten visar andelen svarspersoner som svarat mycket stort eller ganska stort förtroende. Svaret ”ingen uppfattning” ingår i procentbasen, men inte personer som hoppat över att svara. Den senare gruppen omfattade mellan 4 – 7 procent av undersökningspersonerna.

Prioritering av forskningssatsningar. Andel som svarat mycket viktigt (procent)

15 – 19 20 – 29 30 – 39 40 – 49 50 – 59 60 – 69 70 – 79 80 – 85

Man Kvinna

Samtliga

62 52 47 58

39 37 47 52 61 68 69 64

60 48

Energi

26 25 25 25 31 23 23 38

33 25 21 26

17 21 22 24 32 34 30 25

30 22

Transportteknik

67 56 72 54 47 54 75 46

60 57 53 57

53 56 57 56 56 61 60 53

52 61

Miljö

73 81 78 76 77 79 62 75

86 84 73 69

65 74 78 71 79 84 88 85

74 81

Cancer

20 23 20 38 35 29 29 25

27 20 26 35

21 25 29 24 30 33 29 23

28 27

Genteknik

12 9 7 9 12 16 11 14

10 6 9 14

9 9 12 10 10 9 10 16

11 9

Historia

38 34 27 35 37 35 36 39

29 38 35 37

31 39 41 40 33 32 24 29

30 40

Pedagogik, undervisning

23 25 22 34 37 29 24 30

25 23 29 34

20 28 35 27 32 27 17 22

32 24

Informationsteknologi/IT

Tabell 4

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning 54 53 55 54 57 65 55 54

Fråga: ”Hur viktigt anser Du det vara att det i Sverige satsas på forskning på världsbästanivå inom följande områden?”

Partisympati, v s c fp m kd mp övrigt

Kommentar: Enkätfrågan omfattade fem svarsalternativ: ”mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt, inte alls viktigt och ingen uppfattning”. Alla svarspersoner som kryssade för något av dessa alternativ ingår i procentbasen. Personer som hoppade över frågan (=mellan 4 – 6 procent) är uteslutna från analysen. Andelen ingen uppfattning för de olika områdena varierade mellan 4 – 10 procent bland de svarande.

Tabell 5

Har den vetenskapliga utvecklingen gynnat eller missgynnat vanliga människor? (procent) Fråga: ”Anser Du att den vetenskapliga utvecklingen de senaste årtiondena har gjort livet bättre eller sämre för vanliga människor?

Mycket/något bättre

Varken bättre eller sämre

Mycket/något sämre

Ingen uppfattning

Samtliga

100

+75

Man Kvinna

79 76

13 14

4 3

4 7

100 100

+75 +73

15 – 19 20 – 29 30 – 39 40 – 49 50 – 59 60 – 69 70 – 79 80 – 85

63 74 78 79 80 83 78 82

19 14 14 13 13 11 13 6

3 7 4 5 2 2 0 2

15 5 4 3 5 4 9 10

100 100 100 100 100 100 100 100

+60 +67 +74 +74 +78 +81 +78 +80

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

74 77 76 86

15 13 15 9

2 4 4 3

9 6 5 2

100 100 100 100

+72 +73 +72 +83

Ren landsbygd Mindre tätort Stad Stockholm, Göteborg, Malmö

71 76 79 81

14 15 13 13

4 4 4 1

11 5 4 5

100 100 100 100

+67 +72 +75 +80

Partisympati,

73 78 74 80 87 78 65 75

17 13 15 13 10 8 19 12

6 3 3 3 1 6 11 4

4 6 8 4 2 8 5 9

100 100 100 100 100 100 100 100

+67 +75 +71 +77 +86 +72 +54 +71

v s c fp m kd mp övrigt

Summa procent

Balansmått

Kommentar: Balansmåttet visar övervikten för mycket/något bättre över mycket/något sämre. Andelen personer som hoppade över frågan är 4 procent. De ingår inte i procentberäkningarna.

Tabell 6

Astronomi– en vetenskap? (procent) Fråga: ”I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga?” Astronomi Inte alls vetenskapligt (1,2)

Mittsvar (3)

I högsta grad vetenskapligt (4,5)

Ingen åsikt

Summa procent

Övervikt ”rätt” svar

100

+48

Man Kvinna

11 8

17 16

58 57

14 19

100 100

+49 +49

15 – 19 20 – 29 30 – 39 40 – 49 50 – 59 60 – 69 70 – 79 80 – 85

11 6 7 11 13 10 5 13

15 16 12 21 17 17 22 2

59 65 62 59 53 46 43 46

15 13 9 9 17 27 30 39

100 100 100 100 100 100 100 100

+48 +59 +55 +48 +40 +36 +38 +33

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

12 11 7 9

20 20 16 10

35 52 65 77

33 17 12 4

100 100 100 100

+23 +41 +58 +68

Morgontidning, 7 d/v Läser ej

8 16

16 15

62 57

14 12

100 100

+54 +41

Kvällstidning, 7 d/v Aldrig

10 11

18 19

48 51

24 19

100 100

+38 +40

Aktuellt/Rapport 7 d/v Sällan/aldrig

8 13

16 18

54 54

20 15

100 100

+46 +41

Partisympati,

11 11 8 7 8 12 0 9

12 20 22 14 15 10 11 20

67 51 40 67 64 54 85 62

10 18 30 12 13 24 4 9

100 100 100 100 100 100 100 100

+56 +40 +32 +60 +56 +42 +85 +53

Samtliga

v s c fp m kd mp övrigt

Kommentar: Undersökningspersonerna fick besvara enkätfrågan med hjälp av en skala mellan 1 (inte alls vetenskapligt) och 5 (i högsta grad vetenskapligt). ”Rätt” svar har definierats som värdena 4 och 5 på skalan.

Tabell 7

Parapsykologi – en vetenskap? (procent) Fråga: ”I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga?” Parapsykologi Inte alls vetenskapligt (1,2)

Mittsvar (3)

I högsta grad vetenskapligt (4,5)

Ingen åsikt

Summa procent

Övervikt ”rätt” svar

Samtliga

100

+35

Man Kvinna

56 42

14 18

11 17

19 23

100 100

+45 +25

15 – 19 20 – 29 30 – 39 40 – 49 50 – 59 60 – 69 70 – 79 80 – 85

37 40 51 55 56 49 46 36

17 22 22 16 13 10 13 11

26 21 15 15 11 9 7 7

20 17 12 14 20 32 34 46

100 100 100 100 100 100 100 100

+11 +19 +36 +40 +45 +40 +39 +29

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

42 49 46 63

10 16 17 20

9 17 19 11

39 18 18 6

100 100 100 100

+33 +32 +27 +52

Morgontidning, 7 d/v Läser ej

51 48

17 17

13 17

19 18

100 100

+38 +31

Kvällstidning, 7 d/v Aldrig

43 56

16 8

16 14

25 22

100 100

+27 +42

Aktuellt/Rapport 7 d/v Sällan/aldrig

50 41

14 21

10 19

26 19

100 100

+40 +22

Partisympati,

50 47 43 58 53 51 41 49

16 16 14 16 17 9 20 18

20 13 10 11 14 11 30 18

14 24 33 15 16 29 9 15

100 100 100 100 100 100 100 100

+30 +34 +33 +47 +39 +40 +11 +31

v s c fp m kd mp övrigt

Tabell 8

Nationalekonomi – en vetenskap? (procent) Fråga: ”I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga?” Nationalekonomi Inte alls vetenskapligt (1,2)

Mittsvar (3)

I högsta grad vetenskapligt (4,5)

Ingen åsikt

Summa procent

Övervikt ”rätt” svar

Samtliga

100

+40

Man Kvinna

14 10

25 21

52 52

9 17

100 100

+38 +42

15 – 19 20 – 29 30 – 39 40 – 49 50 – 59 60 – 69 70 – 79 80 – 85

26 13 15 13 10 6 5 11

19 26 24 22 25 26 17 11

35 49 50 56 53 53 58 54

20 12 11 9 12 15 20 24

100 100 100 100 100 100 100 100

+9 +36 +35 +43 +43 +47 +53 +43

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

11 15 12 9

21 29 25 18

43 42 52 70

25 14 11 3

100 100 100 100

+22 +27 +40 +61

Morgontidning, 7 d/v Läser ej

9 18

22 24

60 44

10 14

100 100

+51 +26

Kvällstidning, 7 d/v Aldrig

9 11

26 22

49 54

16 13

100 100

+40 +43

Aktuellt/Rapport 7 d/v Sällan/aldrig

8 24

21 30

57 31

14 15

100 100

+49 +7

Partisympati,

15 13 9 8 7 10 12 22

31 24 26 16 22 22 27 30

46 47 50 66 62 55 51 39

8 16 15 10 9 13 10 9

100 100 100 100 100 100 100 100

+31 +34 +41 +58 +55 +45 +39 +17

v s c fp m kd mp övrigt

Tabell 9

Astrologi – en vetenskap? (procent) Fråga: ”I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga?” Astrologi Inte alls vetenskapligt (1,2)

Mittsvar (3)

I högsta grad vetenskapligt (4,5)

Ingen åsikt

Summa procent

Övervikt ”rätt” svar

Samtliga

100

+43

Man Kvinna

64 47

10 16

16 21

100 100

+54 +31

15 – 19 20 – 29 30 – 39 40 – 49 50 – 59 60 – 69 70 – 79 80 – 85

40 56 63 64 57 55 42 36

18 16 13 11 13 8 16 15

28 16 14 13 10 8 13 11

14 12 10 12 20 29 29 38

100 100 100 100 100 100 100 100

+12 +40 +49 +51 +47 +47 +29 +25

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

39 54 55 77

14 10 15 10

13 17 15 7

34 19 15 6

100 100 100 100

+26 +37 +40 +70

Morgontidning, 7 d/v Läser ej

61 58

12 12

11 16

16 14

100 100

+50 +42

Kvällstidning, 7 d/v Aldrig

48 65

15 8

13 9

24 18

100 100

+35 +56

Aktuellt/Rapport 7 d/v Sällan/aldrig

54 50

11 18

12 16

23 16

100 100

+42 +34

Partisympati,

63 49 48 67 62 59 58 53

11 16 14 11 14 3 11 16

15 14 11 8 12 12 23 15

11 21 27 14 12 26 8 16

100 100 100 100 100 100 100 100

+48 +35 +37 +59 +50 +47 +35 +38

v s c fp m kd mp övrigt

Tabell 10

Teologi – en vetenskap? (procent) Fråga: ”I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga?” Teologi Inte alls vetenskapligt (1,2)

Mittsvar (3)

I högsta grad vetenskapligt (4,5)

Ingen åsikt

Summa procent

Övervikt ”rätt” svar

Samtliga

100

-25

Man Kvinna

51 36

20 22

15 21

14 21

100 100

-36 -15

15 – 19 20 – 29 30 – 39 40 – 49 50 – 59 60 – 69 70 – 79 80 – 85

42 43 48 50 43 43 30 28

13 21 25 22 20 16 25 25

27 22 17 16 20 16 15 17

18 14 10 12 17 25 30 30

100 100 100 100 100 100 100 100

-15 -21 -31 -34 -23 -27 -15 -11

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

42 51 42 41

14 19 23 25

13 11 20 29

32 19 15 5

100 100 100 100

-28 -40 -22 -12

Morgontidning, 7 d/v Läser ej

40 57

24 16

21 14

15 13

100 100

-19 -44

Kvällstidning, 7 d/v Aldrig

49 56

22 13

8 24

21 17

100 100

-41 -22

Aktuellt/Rapport 7 d/v Sällan/aldrig

40 50

20 19

19 12

21 19

100 100

-21 -38

Partisympati,

46 43 33 42 44 36 49 58

19 20 26 24 22 16 23 13

24 16 16 18 21 28 23 20

11 21 25 16 13 20 5 9

100 100 100 100 100 100 100 100

-22 -27 -17 -24 -23 -8 -26 -38

v s c fp m kd mp övrigt

Tabell 11

Biologi – en vetenskap? (procent) Fråga: ”I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga?” Biologi Inte alls vetenskapligt (1,2)

Mittsvar (3)

I högsta grad vetenskapligt (4,5)

Ingen åsikt

Summa procent

Övervikt ”rätt” svar

Samtliga

100

+74

Man Kvinna

3 3

10 8

79 75

8 14

100 100

+76 +72

15 – 19 20 – 29 30 – 39 40 – 49 50 – 59 60 – 69 70 – 79 80 – 85

2 3 3 2 4 3 4 7

8 10 5 8 10 10 11 15

77 77 84 84 75 71 68 50

13 10 8 6 11 16 17 28

100 100 100 100 100 100 100 100

+75 +74 +81 +82 +71 +68 +64 +43

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

6 3 2 2

12 11 9 4

59 73 81 92

23 13 8 2

100 100 100 100

+53 +70 +79 +90

Morgontidning, 7 d/v Läser ej

3 6

9 11

79 72

9 11

100 100

+76 +66

Kvällstidning, 7 d/v Aldrig

6 2

14 10

66 76

14 12

100 100

+60 +74

Aktuellt/Rapport 7 d/v Sällan/aldrig

4 5

9 12

74 73

13 10

100 100

+70 +68

3 4 1 2 2 1 1 11

7 9 12 9 6 14 11 9

83 72 70 82 85 72 85 71

7 15 17 7 7 13 3 9

100 100 100 100 100 100 100 100

+80 +68 +69 +80 +83 +71 +84 +60

Partisympati,

v s c fp m kd mp övrigt

Tabell 12

Subjektiv och objektiv kunnighet, förtroende för forskning och prioritering av satsningar på forskning. Resultat byggda på fyra index utifrån SOM-studien 2002 (procent) Subjektiv kunnighet

Objektiv kunnighet

Förtroende för forskning

Satsa på forskning

Låg

Hög

Låg

Hög

Låg

Hög

Oviktigt

Viktigt

Samtliga

Man Kvinna

17 15

18 13

19 23

26 21

16 19

22 24

15 20

24 22

15 – 19 20 – 29 30 – 39 40 – 49 50 – 59 60 – 69 70 – 79 80 – 85

13 12 13 12 17 20 29 27

17 12 19 16 17 15 7 12

27 21 15 17 24 20 27 37

10 21 28 26 22 28 21 26

27 18 14 20 17 12 17 17

21 23 22 19 24 28 23 26

28 21 14 18 15 13 19 21

13 18 23 20 26 31 24 15

Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning

32 20 11 3

8 8 14 30

33 25 18 9

15 19 23 38

21 17 19 9

23 18 22 28

21 18 18 11

23 21 19 27

Partisympati,

13 18 18 12 11 18 15 23

12 14 10 20 20 11 10 21

17 25 26 15 14 20 14 31

24 18 21 32 27 23 38 19

16 15 16 13 15 17 34 36

21 22 18 27 26 26 16 13

21 17 15 15 15 17 13 23

25 20 15 25 29 25 22 25

v s c fp m kd mp övrigt

Kommentar: Resultaten bygger på fyra index som tredelats. Indexen i sin tur bygger på de enkätfrågor som presenterats i tidigare tabeller. Alla frågor är medtagna i indexen med undantag för ”parapsykologi”, ”nationalekonomi” och ”teologi” som ej ingår i indexet för objektiv kunnighet. Vid beräkningen av indexet för satsning på forskning ingår samtliga svarspersoner som besvarat åtminstone någon delfråga. Respondenter som ej besvarat frågan eller angivit ”ingen uppfattning” har förts till kategorin ”oviktigt”.

Tabell 13

Subjektiv och objektiv kunnighet om vetenskap efter inriktning på utbildningen (medeltal och procent)

Subjektiv kunnighet. Medeltal mellan 0 (låg) och 100 (hög) Utbildningens inriktning

Hälsa, medicin

Matematik

Djur, natur

Samhällskunskap

Svenska språket

Historia

IT/Data

Antal svarspers

Samtliga

Ekonomi/handel/administration Estetik/design/hantverk Hotell/restaurang/service/ skönhetsvård Hälso- och sjukvård Humaniora/kultur Jordbruk/skogsbruk/miljövård Teknik/byggteknik/industri/ transport Media/journalistik/reklam Naturvetenskap/matematik/data Pedagogik Samhällsvetenskap/juridik Socialt arbete/omsorg Annan

48 49

54 48

52 56

56 57

74 71

52 57

47 38

270 49

43 77* 48 40

41 47 40 48

51 56 52 67*

44 52 58 47

66 73 82 58

42 47 63 45

32 30 43 23

59 173 56 67

41 48 49 52 48 56 41

60 48 70* 47 50 47 50

55 56 59 57 60 59 52

52 66 56 59 73* 57 51

67 81 71 79 83* 74 66

51 60 53 58 66* 51 48

46 64 68* 43 51 36 35

331 27 95 75 74 82 57

Objektiv kunnighet. Andel ”rätt” svar Utbildningens inriktning

Astronomi

Parapsykologi

Nationalekonomi

Astrologi

Teologi

Biologi

Antal svarspers

Samtliga

55 53

48 33

57 48

49 47

15 16

78 73

270 49

59 57 88* 33

37 45 41 51

42 53 71* 49

39 50 68 49

9 22 48* 16

68 75 95 74

59 173 56 67

57 85 82 72 74 49 40

57 59 61* 56 49 48 54

47 59 58 67 61 47 41

64 74 78* 60 65 47 54

13 19 23 29 27 16 12

77 85 96* 85 85 63 70

331 27 95 75 74 82 57

Kommentar: Enkätfrågan om utbildningens inriktning löd: ”Vilken inriktning har Din utbildning i huvudsak? Kryssa för det alternativ som bäst stämmer in på Din utbildning.” Resultat utmärkta med en asterix (*) markerar det högsta (=mest kunniga) värdet för respektive vetenskap.

Tabell 14

Förtroende för forskare (procent) mycket/ ganska stort förtroende

varken eller

Samtliga

män kvinnor

64 68

24 20

15 – 19 20 – 24 25 – 29 30 – 39 40 – 49 50 – 59 60 – 75 76 – 85

58 68 67 73 68 68 62 61

låg utbildning mellanutbildning hög utbildning partisympati

v s c fp m kd mp övrigt

arbetarhem jordbrukarhem tjänstemannahem högre tjänstmannahem företagarhem

mycket/ ganska litet förtroende

summa procent

balansmått

100

+64

3 2

9 10

100 100

+61 +66

21 18 28 20 24 23 20 13

8 3 0 1 3 2 3 5

13 11 5 6 5 7 15 21

100 100 100 100 100 100 100 100

+50 +65 +67 +72 +65 +66 +59 +57

61 65 76

23 22 18

3 3 2

13 10 4

100 100 100

+58 +62 +74

67 66 63 75 71 65 59 54

25 22 19 19 18 13 30 24

2 3 2 2 2 3 6 7

6 9 16 4 9 19 5 15

100 100 100 100 100 100 100 100

+65 +63 +61 +73 +69 +62 +53 +47

62 57 69 80 68

24 25 20 17 14

3 0 2 1 6

11 18 9 2 12

100 100 100 100 100

+59 +57 +67 +79 +62

ingen uppfattning

Tabell 15

Förtroende för olika yrkesgrupper (procent)

fråga: ”Allmänt sett, hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande grupper sköter sitt arbete”?

yrkesgrupp

mycket stort förtroende

ganska stort förtroende

varken stort eller litet förtroende

ganska litet förtroende

mycket litet förtroende

ingen uppfattning

28 18 17 15 17 2 3 2 3 1 1 1 1

56 49 49 48 45 27 26 23 19 10 16 5 4

10 21 22 24 23 40 40 39 39 41 41 29 27

3 2 7 6 8 18 19 21 23 17 24 24 26

1 1 3 2 3 9 9 10 12 10 12 21 25

2 9 2 5 4 4 3 5 4 21 6 20 17

Sjukvårdens personal Forskare Poliser Lärare i grundskolan Personal inom äldreomsorgen Rikspolitiker Journalister i radio /TV Politiker i den kommun där Du bor Journalister i dagspress Informatörer Landstingets/regionens politiker PR-konsulter Reklampersoner

summa procent

balansmått

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

+80 +64 +56 +55 +51 +2 +2 -6 -13 -16 -19 -39 -46

Kommentar: Andelen svarspersoner som hoppade över de olika frågorna om yrkesgruppsförtroende varierade mellan 4 – 7 procent. Resultaten kommer från RiksSOM-studien 2002 med 1 777 svarande. Balansmåttet är beräknat som andelen med mycket/ganska stort förtroende minus andelen med mycket/ganska litet förtroende.

Tabell 16

Scientific Progress – Helpful or Harmful to Mankind?

Question: ”In the long run, do you think the scientific advances we are making will help or harm mankind?

Country Iceland Lithuania Belarus Germany Sweden Ireland Slovenia Italy Great Britain Northern Ireland Croatia Austria

will help

some of each

will harm

sum percent

Opinion balance help minus harm

66 62 56 51 44 41 34 31 40 38 34 35

25 32 31 40 41 42 55 61 41 45 52 49

9 6 13 9 15 17 11 8 19 17 14 16

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

+57 +56 +43 +42 +29 +24 +23 +23 +21 +21 +20 +19

Source: The European Values Study 1999/2000. About 1 000 interviews per country.

VA-Rapporter

2002:1

Vad tycker folk i andra länder?

2002:2

Allmänhetens syn på vetenskap

2002:3

Forskares syn på samtal med allmänheten

2002:4

Ungas syn på vetenskap

2003:1

Vetenskapen i Samhället

– resultat från SOM-undersökningen 2002

2003:2

VA-studier under luppen:

Synen på vetenskap 2002

– en analys

2003:3

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003

2003:4

Forskares syn på Vetenskap och Allmänhet

– intervjuundersökning 2003

2003:5

Forskares syn på samtal med Allmänheten

– en fokusgruppsstudie

Delrapport

Föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, vill främja dialog, öppenhet och förståelse mellan allmänhet och forskare. VA vill inspirera till samtal om forskning och skapa nya mötesplatser på oväntade arenor kring engagerande frågor. Alla skall kunna möta forskare för att utbyta idéer och bättre förstå forskningens resultat, arbetet för att nå dit och vetenskapens roll i samhället. Föreningens mål är att • öka kontakterna och utbytet av idéer mellan allmänhet och forskare • öka allmänhetens kunskap om forskningens metoder och resultat • utveckla forskarnas lyhördhet och förståelse för allmänhetens frågor om och oro för forskning • bygga regionala, nationella och internationella nätverk för erfarenhetsutbyte och möten. Verksamheten inriktas mot tre områden: • Kunskapsbyggande om gränsytan mellan allmänhet och vetenskap genom opinionsundersökningar och studier om vad allmänheten, ungdomar och särskilda grupper anser om forskning och hur forskare ser på dialog med allmänheten • Samtal mellan forskare och allmänhet; att katalysera eller i egen regi prova okonventionella former, arenor och teman • Erfarenhetsförmedling av metoder, former och teman för samtal och spridning av kunskaper från studierna Vetenskap & Allmänhet, VA bildades 2002 och har under de första verksamhetsåren genomfört ett antal studier och undersökningar, prövat annorlunda samtalsformer och olika metoder för erfarenhetsförmedling, framför allt via Internet. Resultaten presenteras på föreningens webbplats: www.v-a.se.