Årsberättelse
Verksamhetsåret 2009/2010
Vi är en snart 75 år gammal organisation för elevråd och elevkårer.
Styrelsen Styrelsen är organisationens högsta beslutande organ mellan organisationens årsmöten. Styrelsen väljs alltid av årsmötet, som därmed lämnar över makten att förvalta och utveckla organisationen under det kommande året, på mandat av organisationens medlemmar. Under verksamhetsåret har styrelsen arbetat utifrån ledorden självständighet, balans och inflytande.
4
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
5
Ordföranden har ordet: Susanna Bollhem »Trots att vi är en stor organisation kan vi bli större – och vi behöver också bli större för att nå våra mål.«
E Susanna Bollhem Ordförande Född 1987 Kommer från Norra Reals elevkår i Stockholm där hon var ordförande. Har gjort mer Arbetat med elevkårer i Stockholm under ett år och för organisationens företag under ett år. Har suttit som ordförande i ett år och varit arvoderad på heltid. Namn Post
6
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
tt verksamhetsår går mot sitt slut och det är dags att sammanfatta hur arbetet har gått under det gångna året. För första gången gör vi det i en årsberättelse, som fungerar som komplement till den ekonomiska redovisning och den verksamhetsberättelse som läggs fram till årsmötet. En årsberättelse ska redogöra för det viktigaste som hänt i organisationen under året och finnas till inte bara för medlemmar, aktiva, förtroendevalda och anställda utan även för andra organisationer, bidragsgivare eller samarbetspartners ute i kommunerna. Vi som organisation är inne i en viktig fas i vårt arbete. Under 1990-talet minskade vi i storlek och tappade fart ute på skolorna. Fler och fler lärare och rektorer tog över arbetet i elevråden och de elevkårer som fanns förlorade medlemmar. Det har tagit lång tid att komma tillbaka från det bakslaget, särskilt med tanke på hur framgångsrik organisationen var under 1960-, 70- och 80-talet. Mer eller mindre hela 2000-talet har gått åt till en omfattande förändringsprocess, men nu är vi framme. På väg in i 2010-talet står organisationen starkare än vad den antagligen har gjort någon gång förut, med över 50 anställda och nästan 25 miljoner i omsättning.
Naturligtvis nöjer vi oss inte med det. Trots att vi är en stor organisation kan vi bli större – och vi behöver också bli större om vi ska kunna nå våra mål. I det sammanhanget tänkte jag ta tillfället i akt och presentera vad jag ser som tre utmaningar för det kommande verksamhetsåret.
Förbättra det lokala och det regionala arbetet
Efter många års arbete är nu organisationen rikstäckande, åtminstone från och med hösten 2010, genom att vi har medlemmar i alla län och anställda för alla delar av Sverige. Man får gå tillbaka till 1980-talet för att se samma täckning av landet och egentligen tillbaka till 1960-talet, då mer eller mindre alla dåvarande elevråd och elevkårer på gymnasiet var anslutna till en riksorganisation. Dit har vi dock en bit kvar, framförallt vad gäller medlemsvärvning. En sak vi inte lyckats fullt ut med under året är att ansluta alla de elevråd och elevkårer som vi arbetar mot, vilket gör att vi tappat viktiga bidragsintäkter men också blivit mindre. Sammanlagt har 324 elevråd och elevkårer blivit medlemmar under 2009, trots att vi arbetar mot närmare 450 skolor.
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Styrelsen
7
»Under de senaste åren har vi medvetet prioriterat arbetet ute i städer och län, genom att satsa på anställda som täcker upp hela Sverige.«
Förbättra det nationella arbetet
I början av 2000-talet arbetade organisationen mer nationellt, framför allt med politik. Under de senaste åren har vi medvetet prioriterat arbetet ute i städer och län, genom att satsa på anställda som täcker upp hela Sverige. Det har varit en viktig satsning, som gjort oss rikstäckande, samtidigt som det också medfört att vi satsat mindre än andra organisationer på områden som politik, kommunikation, juridik, kunskap, utbildning och press och media. Under ett antal år har vi växt stort som organisation, men inte hörts eller synts. Nu påbörjar vi dock en större satsning på det nationella arbetet, efter att vi blivit rikstäckande lokalt och regionalt, som förhoppningsvis gör att vi kan nå ut på ett annat sätt som organisation.
Förbättra arbetet med andra aktörer
En mycket viktig satsning som vi som organisation gjort under 2000-talet har varit den på ett eget företag och ett eget förlag, något som många andra större organisationer har. Vi har också lyckats få fart på verksamheten, hållit många utbildningar och redan gett ut ett antal böcker. Nu är det dags att låta verksamheten expandera ytterligare, framför allt kopplat till vårt arbete med grundskolan. Till detta årsmöte lägger styrelsen fram en proposition att dela organisationen i två delar, en för gymnasiet och en för grundskolan. Med tanke på
8
Styrelsen årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
hur mycket av företaget och förlagets arbete som riktats mot grundskolan kommer våra satsningar förhoppningsvis att bära frukt än mer när en egen organisation för grundskolan startas. Det finns alltså mycket kvar att göra och inget är viktigare än att vi som organisation aldrig stannar upp och nöjer oss med det vi har. Förhoppningsvis kan vi redovisa ännu fler medlemmar och visa upp ännu bättre verksamhet i nästa års årsberättelse – och komma ännu ett steg närmare att uppfylla vårt syfte och vår vision. 2010-talet blir ett spännande årtionde och jag hoppas naturligtvis att det blir det bästa hittills i organisationens snart 75-åriga historia. n
Styrelsens arbete under året Styrelsen har hållit tio styrelsemöten under året, som alla har protokollförts, fattat en rad beslut och tagit del av en rad rapporter. Mellan styrelsemötena har även presidiet, tillsammans med generalsekreteraren, fattat löpande beslut som har behövt tas mellan styrelsemötena. I och med att organisationen blivit större har verksamhetsåret präglats av diskussioner om styrelsens roll i organisationen. Ett arbete har även påbörjats för att förbättra organisationens styrning och ledning, ett arbete som har innefattat både förtroendevalda och anställda. Förslaget om att ha fler personer i organisationens styrelse och att ha kongress vartannat år och årsmöte däremellan har varit en del av arbetet. Till organisationens årsmöte på Folkungaskolan i Linköping har styrelsen lagt sammanlagt fyra propositioner förutom förslaget på verksamhetsplan. En pro-
position handlar om att ha kongress vartannat år och årsmöte däremellan, en proposition om att starta en organisation för elevråd på högstadiet, en om tidpunkt för att lyfta upp namnbyte på organisationen och en om att utöka antalet ledamöter i organisationens styrelse. Under vintern 2009 anordnade styrelsen tre hearingkonferenser, öppna för de medlemmar som ville ta del av styrelsens arbete och diskutera propositionerna inför årsmötet. Styrelsen har även genomfört ett mindre antal medlemsbesök under året och närvarat under Upptakt ’09 och ett antal av stoppen under Inspiration ’09. Styrelsen har som ambition att under nästa verksamhetsår utöka besöken hos medlemmarna, i samband med styrelsemöten och andra viktiga aktiviteter hos medlemmarna.
Mer om styrelsens arbete • Under verksamhetsåret har elva styrelsemöten hållits. • Till samtliga styrelsemöten har generalsekreteraren och andra anställda rapporterat. • Styrelsen har antagit budget under året samt årsplaner för samtliga delar av organisationen.
• Styrelsen har även fattat beslut om ett antal strategier samt fört strategiska diskussioner löpande under året. • En delegationsordning har funnits för presidiet, generalsekreteraren och övriga anställda.
årsberättelse årsberättelse – verksamhetsåret – verksamhetsåret 2009/2010 2009/2010 Styrelsen
9
Styrelsens sammansättning
Samir El-Sabini Vice ordförande Född 1989 Kommer från Hvitfeldtska gymnasiets elevkår i Göteborg där han var ordförande. Har gjort mer Har varit vice ordförande för organisationen i två år och suttit ytterligare två år i styrelsen. Namn Post
Under verksamhetsåret 2009/2010 bestod styrelsen av tio ledamöter, varav en suppleant.
Susanna Bollhem
Samir El-Sabini
Marc Harris
Norra Reals elevkår Stockholm
Hvitfeldtskas elevkår Göteborg
Kungsholmens elevkår Stockholm
Född 1987 Bosatt i Stockholm
Född 1989 Bosatt i Göteborg
Född 1987 Bosatt i Göteborg
Adam Andreasson
Susanne Bergström
Mattias Hallberg
Birger Sjöbergs elevråd Vänersborg Född 1986 Bosatt i Stockholm
Rönnegymnasiets elevråd Ängelholm Född 1986 Bosatt i Stockholm
Sigrid Rudebecks elevkår Göteborg
Erik Månsson
Philip Dilé
Emelie Olsson
Malmö Borgarskolas elevkår Malmö
Katedrals elevkår Uppsala
Stagnelius elevkår Kalmar
Född 1991 Bosatt i Malmö
Född 1991 Bosatt i Uppsala
Född 1991 Bosatt i Kalmar
Ordförande
Ledamot
Ledamot
Vice ordförande
ledamot
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Född 1990 Bosatt i Stockholm
Ledamot
Fredrik Oher Ledamot
Bladins elevkår Malmö Född 1987 Bosatt i Lund
10
Styrelsen årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Styrelsen
11
Generalsekreteraren har ordet: Ninni Norlinder »Innan 2014 ska organisationen byta namn till Sveriges elevkårer. 2014 ska det också enbart finnas elevkårer.«
E Ninni Norlinder Tjänst Generalsekreterare Född 1985 Kommer från Sundsta Älvkulle-gymnasiets elevkår i Karlstad. Har gjort mer Har tidigare arbetat med elevkårer i Lund, varit ordförande för organisationen Ung Kultur Möts och arbetat flera år för Region Värmland. Namn
12
Styrelsen årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
n generalsekreterares roll är att arbeta med organisationens vision och strategi, så att man uppnår organisationens principprogram. Sedan mitten av verksamhetsåret har organisationen två generalsekreterare, varav en ordinarie och en biträdande. Under året har vi tillsammans arbetat för att professionalisera organisationen, genom ett bättre arbete med mål och direktiv och genom fler specialiserade tjänster. Under ganska lång tid har organisationen arbetat ad hoc, alltså skjutit från höften och utgått från vad som behövts för stunden. För oss har det blivit tydligt att vi behöver lämna det arbetssättet, när vi nu är en organisation som omsätter nästan 25 miljoner, arbetar mot 450 skolor och har över 50 personer anställda. Under året har vi också gjort det vi kunnat för att introducera ett annat arbetssätt. Innan 2014 ska organisationen byta namn till Sveriges elevkårer. 2014 ska det också enbart finnas elevkårer. Det kommer att ställa krav på ett arbete med varumärket Sveriges elevkårer och på att lägga upp strategier för hur vi når målet. Just det är något som vi som generalsekreterare arbetat kanske mest med under året. Med styrelsens proposition till årsmötet om att lyfta upp och diskutera ett namnbyte på nästa års årsmöte sätts också en viktig riktning för när beslutet kan komma att ske, även om det är långt kvar till att det blir verklighet. n
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Styrelsen
13
Vårt statement är att vi kan elevkårer.
14
Styrelsen årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Styrelsen
15
Lokal och regional verksamhet Den lokala och regionala verksamheten är hjärtat i organisationens verksamhet. Från norr till söder arbetar Sverigeschefen, regionchefer och verksamhetsutvecklare för att stötta och utveckla elevråd och elevkårer genom material, utbildningar, arrangemang och direkt medlemsstöd.
16
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
17
Sverigechefen har ordet: Silvia Kakembo »Först när vi kan ta en elevkår från noll till hundra på ett år har vi lyckats.«
E Silvia Kakembo Sverigechef Född 1987 Kommer från Erik Dahlberggymnasiet i Jönköping där hon var ordförande för elevrådet. Har gjort mer Har arbetat i två år med elevkårer i Göteborg, Borås och Jönköping samt varit regionchef för Region Öst i ett och ett halvt år. Är även ordförande för organisationen Sveriges ungdomsråd. Namn
Tjänst
18
Lokal och regional verksamhet årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
n Sverigechefs uppdrag är att ha hand om det lokala och regionala arbetet, vilket handlar om allt arbete med anställda, material och utbildningar gentemot medlemmarna och alla de skolor som finns i Sverige. Till sin hjälp har Sverigechefen fyra regionchefer, som under hösten kommer att bli fem och arbeta ännu närmare skolorna. I en organisation är Sverigechefen den som har koll på alla skolor, på alla medlemmar och på alla aktiva, oberoende av om de finns i Stockholm, Tidaholm, Kalmar, Sundsvall eller Mölndal. Sverigechefen är en ny tjänst som tillsattes i slutet av verksamhetsåret. Målet med tjänsten har varit att till hösten 2010 få igång ett helt utbyggt lokalt och regionalt arbete, så att organisationen därefter kan koncentrera sig på att bygga upp den nationella verksamheten, genom arbetet med politik, kommunikation, juridik, kunskap och utbildning. Ett antal mål har satts upp, där ambitionen har varit att ta sig an hela landet samtidigt, arbeta systematiskt och standardiserat, arbeta olika mot olika skolor samt arbeta med alla verksamheter och alla områden. Mycket finns fortfarande kvar att göra innan vi har Sveriges bästa medlemsstöd, men att nå dit är verkligen målet. Först när vi kan ta en elevkår från noll till hundra på ett år har vi lyckats med våra anställda, våra material och våra utbildningar. n
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Lokal och regional verksamhet
19
Region Mitt
Regioner
Region Mitt kommer att vara en ny region från och med hösten 2010 och då bestå av Uppsala län, Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län, Södermanlands län och Östergötlands län. Regionen kommer att ha fem anställda och en chef.
Från och med hösten 2010 kommer regionuppdelningen i organisationen att göras om, så att en femte region skapas och en femte regionchef anställs.
Region Väst
Region Väst har under året bestått av Västra Götalands län, Hallands län och Värmlands län. Från och med hösten 2010 kommer Värmlands län att ingå i Region Mitt. Regionen har under året haft fem anställda och en chef, vilket är samma antal som kommer att finnas hösten 2010.
kansli
Region Nord
kansli
Region Syd
Region Syd har under året bestått av Skåne län, Blekinge län, Kronobergs län, Kalmar län och Jönköpings län, och kommer så att göra hösten 2010. Regionen har under året haft sju anställda och en chef, vilket är samma antal som kommer att finnas hösten 2010.
20 årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 kansli
Nationellt kansli
Region Öst
Region Öst har under året varit Stockholms län, Gotlands län, Östergötlands län, Södermanlands län, Västmanlands län och Örebro län. Från och med hösten 2010 kommer samtliga län förutom Stockholms län och Gotlands län att ingå i Region Mitt.
Region Nord har under året bestått av Uppsala län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Västerbottens län, Jämtlands län och Norrbottens län. Från och med hösten 2010 kommer Uppsala län att ingå i Region Mitt. Regionen har under året haft fem anställda och en chef. Hösten 2010 kommer regionen att ha tre anställda och en chef.
Regionen har under året haft tio anställda och en chef. Hösten 2010 kommer regionen att ha fem anställda och en chef.
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
21
Material utgivna på andra förlag
Material
Elevskyddshandledningen
Elevskyddshandledningen är en handbok för skyddsombud som är elever. I boken finns de viktigaste bestämmelserna om arbetsmiljö tillsammans med tips och råd om hur man går skyddsronder och gör enkätundersökningar.
Sedan lång tid tillbaka har organisationen en tradition av att erbjuda material av olika slag till sina medlemmar. Under 1980- och 90-talet handlade det framför allt om häften av olika slag, medan materialen under 1990- och 2000-talet oftare bestod av böcker, i samarbete med andra förlag och senare på det egna förlaget. Under nästa verksamhetsår kommer fler personer att anställas som arbetar med att ta fram kunskap. Det ger också möjlighet att omsätta kunskapen på andra sätt än i bokform. Samtidigt kommer bokproduktionen att fortsätta och fler häften att tas fram, eftersom häftena från 1980- och 90-talet sedan länge är inaktuella.
Riktning och resultat Riktning och resultat är en handbok för unga ledare, bland annat i elevråd och elevkårer. Boken går igenom hur man kan göra verklighet av en vision, och hur man kan driva en agenda och en organisation framåt. Boken innehåller även intervjuer med personer som har erfarenhet av att leda elevråd och elevkårer.
Guiden – allt elevråd och elevkårer kan göra Guiden presenterar massor av verksamheter som ett elevråd eller en elevkår kan göra och innehåller beskrivningar, tips och exempel. Boken är uppdelad utifrån de fyra grundpelarna i elevråds och elevkårers verksamhet.
Guiden presenterar alla de enskilda verksamheter som elevråd och elevkårer kan skapa förutsättningar för på sin skola. Med hjälp av utförliga beskrivningar, tips och exempel kan läsaren gå direkt från tanke till handling. Boken är uppdelad i fyra block som motsvarar de fyra grundpelarna i elevråds och elevkårers verksamhet.
Social verksamhet bedrivs för att skapa skolanda, gemenskap och positiv stämning för alla elever på skolan. Hur arrangerar man en lyckad skolfest? Hur kan man välkomna nya elever? Hur planerar och förbereder man en större uppsättning? Här beskrivs allt från inspark och karneval till skolkamp och studentfirande.
Föreningsliv bedriver elever på skolan när de vill samlas kring specifika intressen, ideal eller aktiviteter. Vad kan en kulturförening göra? Hur organiserar man en stark idrottsförening? Hur kan politiska föreningar skapa opinion på skolan? Här kan du läsa om alla de olika slags föreningar som skapar ett rikt föreningsliv.
social te. rag att n bred an ger
Påverkansarbete bedriver elevrådet eller elevkåren för att elevernas fackliga intressen ska tillgodoses. Hur bra fungerar skolans arbetsmiljö? Lider många elever av stress? Finns det problem med lärare eller betyg? Här presenteras verktyg för att utöva ett effektivt påverkansarbete gentemot skolan.
En mer givande skoltid
Elevkårsboken är en bok som går igenom vad en elevkår är och hur man kan ombilda sitt elevråd till en elevkår. Boken innehåller också en genomgång av hur man kan arbeta med verksamhet, organisation och medlemskap som elevkår.
En mer givande skoltid är en fotobok som innehåller reportage från tio elevråd och elevkårer som bedriver särskilt mycket verksamhet. Boken uppmärksammar även skolföreningar och skoltidningar i text och bild.
Under 150 år har elever tagit tillvara gemensamma intressen. Tillsammans har de skapat en mer givande skoltid. Det här är dagens svenska elevrörelse.
Runt om i landet besöker vi elever i föreningslokalen, på rektorsexpeditionen och i redaktionsrummet. Vi möter festarrangörer, studentkommittéer och elevskydds ombud. Inför skolkampen, under spexet och efter temaveckan lyssnar vi på deras berättelser. Vad skapar ett självgående elevråd och självständiga skolföreningar? Hur ser ett fungerande påverkansarbete ut? Kan skolan vara en plats för gemenskap och sam manhållning? Hur fri får man vara? Här ställs de väsentliga frågorna om elevers Det här är en bok från Elevrörelsens förlag. Elevrörelsens organisationer. förlag ägs av Sveriges Elevrådsegna Centralorganisation – SECO och ger ut böcker och materialEnom och dokument över en av Sveriges snabbast väx merelevers givandeorganisering skoltid är ett unikt rörelser. Bokenmetoder är omistligoch för lärare och rektorer, liksom för alla andra som inflytande. Vårt syfte är att ande sprida teorier, vill förstå hur verkligt idéer, och att därigenom förmedla kunskap ochengagemang bidra till skapas. utveckling i frågor som är angelägna för elever. Vi ger även inblick i elevers organisering genom att följa och dokumentera vad som händer ute på landets skolor. Målgrupp är alla niklas delander är skribent och föreläsare. martim guerra silva är frilansfotograf. som verkar inom skolans värld. På www.secoutbildning.se kan du läsa mer om förlaget och vår utgivning Elevrörelsens förlag ägs av Sveriges Elevråds Centralorganisation – SECO. Förlagets utgivning omfattar aktuell litteratur om elevpolitik och elevers organisering. Syftet är att sprida kunskap och skapa debatt om frågor som är angelägna för elever. Målgrupp är alla som verkar inom skolans värld.
En mer givande skoltid av niklas delander och martim guerra silva
av niklas delander och martim guerra silva
Serviceverksamhet bedrivs för att ta tillvara elevernas ekonomiska intressen och erbjuda de tjänster som de efterfrågar. Hur sköter man inköp och försäljning av skolkläder? Hur går skoltidningens redaktionsarbete till? Hur startar man ett skolkafé? Lär dig allt om hur man ger skolans elever bästa tänkbara service.
mmars ar man ckliga. t olika
Elevkårsboken
En mer givande skoltid
Riktning & resultat Goda råd för unga ledare.
Elevens guide till skoljuridiken
Elevens guide till skoljuridiken är en handbok om skoljuridik, som går igenom de lagar och bestämmelser som finns för skolan. Boken ersatte den gamla ”Elevrätt”.
ISBN 978-91-976570-1-3
av Dan y K essel
ISBN: 978-91-976570-2-0
22
Lokal och regional verksamhet årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Lokal och regional verksamhet
23
Expertis ’10 I verksamhetsplanen slogs fast att organisationen skulle anordna utbildningar med expertkunskap under året. Därför anordnades Expertis ’10 på tre ställen under januari 2010: Stockholm, Malmö och Göteborg. Från början var även en utbildning i Sundsvall planerad, men togs bort på grund av för få anmälda deltagare. Expertis ’09 bestod av fyra föreläsningar: en om marknadsföring och kommunikation, en om ledarskap, en om projektledning och en om försäljning och distribution. Alla föreläsningar hölls av personer som hade mer ingående och djupgående kunskap om ämnena, vilket innebar att ämnena låg på en högre nivå än vanliga utbildningar.
24
Lokal och regional verksamhet årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
Antal deltagare sammanlagt
360
70
Antal deltagare stockholm
150
30
Antal deltagare göteborg
100
20
Antal deltagare malmö
110
20
foto: erik schuss
Inspiration ’09 är en regional utbildning som under 2009 hölls på fem platser i Sverige: Lund, Göteborg, Södertälje, Umeå och Gävle. Under våren 2010 kommer Inspiration ’10 även att genomföras i Lidköping, Göteborg, Uddevalla, Halmstad, Visby, Karlstad, Karlskrona, Stockholm, Falun, Västerås och Norrköping. Inspiration ’09 utgick från boken ”Guiden – allt elevråd eller elevkårer kan göra” och inleddes med föreläsningen ”En resa genom Sverige”, som gick igenom elevrådets och elevkårens alla möjliga verksamheter. Efter det följde valbara pass där deltagarna fick lära sig mer om den verksamhet de var mest intresserade av, ihop med kurspass om marknadsföring, ekonomi och föreningskunskap. Inspiration ´09 avslutades sedan med ett pass om engagemang och hur man enklast hittar personer på skolan som vill engagera sig i elevrådet eller elevkåren.
Inspiration ’09
Antal deltagare sammanlagt
375
135
Antal deltagare Lund
150
35
Antal deltagare göteborg
60
50
Antal deltagare Södertälje
90
25
Antal deltagare Umeå
30
10
Antal deltagare Gävle
35
foto: erik schuss
10
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Lokal och regional verksamhet
27
Styrelseutbildningar av organisationens arbete är de styrelseutbildningar som hålls i början av elevråden och elevkårernas verksamhetsår, alternativt i början av höstterminen. Mer eller mindre alla elevråd och elevkårer som velat ha en styrelseutbildning har också fått det under året. Uppläggen på styrelseutbildningarna har varit olika på olika skolor, utifrån vad respektive elevråd och elevkår känt att de behövt lära sig mer om. Styrelseutbildningarna har också i olika hög grad utgått från böckerna ”Guiden – allt elevråd eller elevkårer kan göra” eller ”Elevkårsboken”. Oavsett har man i de flesta utbildningar gått igenom och diskuterat verksamhet och organisation i elevkåren. Många utbildningar har även lyft upp frågan om medlemmar, bland annat genom att uppmärksamma saker som medlemskort, medlemsvärvning och medlemsförmåner.
En väldigt populär del
28
Lokal och regional verksamhet årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
• Sammanlagt har cirka 260 styrelseutbildningar hållits på ungefär lika många skolor. • Beroende på hur elevkårens verksamhetsår förhåller sig till organisationens verksamhetsår har vissa under verksamhetsåret hunnit få styrelseutbildningar. • De flesta styrelseutbildningar har varit mellan en halvdag och en heldag i omfattning och majoriteten har hållits på den egna skolan.
Kickoffs har även ett stort antal kickoffs hållits för intresserade elever. Vid dessa tillfällen har anställda i organisationen, tillsammans med styrelserna för elevråden och elevkårerna, presenterat vilken verksamhet man kan bedriva på skolan, oftast utifrån elevkårer, skolföreningar och skoltidningar, men även utifrån specifika verksamheter i elevrådet eller elevkåren. En viktig del har varit att visa på bredden och omfattningen av den verksamhet man kan bedriva på skolan och att hjälpa elevråden och elevkårerna med att hitta både utskotts- och kommittéordförande och personer som på andra sätt vill delta i utskotten och kommittéernas arbete. På samma sätt har en viktig ambition varit att hitta förenings- och klubbordförande, men också personer som på andra sätt vill delta i föreningar och klubbar på skolan.
Ute på skolorna
• Sammanlagt har cirka 260 kickoffs hållits på ungefär lika många skolor. • Olika kickoffs har lockat olika många deltagare och har också riktat sig till olika många personer. Alltifrån 10 personer till 200 personer har medverkat. • Sammanlagt har runt 8000 elever deltagit.
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Lokal och regional verksamhet
29
Vårt löfte är att vi gör elevkårer bättre. 30
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
31
Nationell verksamhet Nationellt sysslar organisationen med politik, juridik, kommunikation, kunskap och utbildning. Man bedriver lobbying mot politiker, förhandlar med tjänstemän, utreder medlemmarnas juridiska rättigheter, tar fram avtalsmallar, producerar rapporter, formger broschyrer och informerar om organisationens verksamhet.
32
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
33
Nationella chefen har ordet: Niklas Delander »Nu är det dags att starta upp ett större arbete kring politik, kommunikation, juridik, kunskap och utbildning.«
E Niklas Delander Nationell chef Född 1981 Kommer från Malmö Borgarskola i Malmö där han var aktiv i elevkåren. Har gjort mer Har tidigare arbetat som förbundssekreterare för organisationen. Har även arbetat ett år med elevkårer i Stockholm, skrivit böcker för organisationen och suttit ett år i organisationens styrelse. Namn
Tjänst
34
Nationell verksamhet årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
n nationell chef har hand om organisationens nationella verksamhet och arbetar bredvid Sverigechefen som har hand om organisationens lokala och regionala verksamhet. Medan Sverigechefen och hennes anställda arbetar direkt mot elever, lärare och rektorer ute på skolorna, arbetar de nationella anställda mot politiker, jurister, forskare, journalister och tjänstemän. Våra områden är politik, kommunikation, juridik, kunskap och utbildning, där de två senare framför allt lägger grunden för det lokala och det regionala arbetet. I år är första gången som man har ett nationellt arbete på ett antal år. Naturligtvis har man sedan länge ett nationellt kansli, men de senaste åren har mer eller mindre alla resurser lagts på det lokala och regionala arbetet, samtidigt som man medvetet valt att inte prioritera de nationella områdena. Nu är det dags att starta upp ett större arbete kring politik, kommunikation, juridik, kunskap och utbildning, vilket kommer att bli spännande – men också en stor utmaning, med tanke på att det var ett tag sedan som organisationen på allvar arbetade med dessa områden. n
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Nationell verksamhet
35
Politik
Juridik
Under verksamhetsåret har det politiska arbetet fått nytt liv, med målet att etablera organisationen som en självklar aktör i ungdoms-, skol- och elevpolitiska frågor.
En viktig del i organisationens nationella arbete har varit juridiken, och frågor om yttrande-, förenings- och tryckfrihet har seglat upp som några av de viktigaste frågorna för landets elevkårer.
en ny ordförande och tydligare skrivningar om ett politiskt arbete i verksamhetsplanen höjdes ambitionerna för det politiska arbetet. En politisk sekreterare anställdes under sommaren och har arbetat tillsammans med en utredare, som även varit delaktig i ett projekt kring organisationens historia. Trots utmaningarna har arbetet kommit igång genom en rad aktiviteter där det viktigaste har varit att återknyta de kontakter som organisationen haft tidigare, när man var mer politiskt aktiv under början av 2000-talet eller för den delen under 1970- och 80-talet. Främst har arbetet bedrivits utifrån de två rapporterna ”Finns det mer än kunskap i skolan?” och ”Tio punkter för tiotalet”, som tagit upp olika frågor som är viktiga för elever, framför allt utifrån det arbete med lärare, scheman, betyg, skolmat, fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö som sker ute hos elevkårerna.
När organisationen fick
Förutom det har organisationen även varit representerad på seminarium och mingel, gjort intervjuer i tidningar, radio och TV, skickat ut pressmeddelanden, funnits med på mässor samt haft ett mycket stort antal möten med andra politiska aktörer. Arbetet har bedrivits mot riksdagen och regeringen, myndigheter, politiska partier, partipolitiska ungdomsförbund, skolorganisationer, elev- student- och föräldraorganisationer, ungdomsorganisationer, barnorganisationer och tankesmedjor samt i viss mån fackförbund och högskolor och universitet. Ambitionen under året har varit att återetablera sig som politisk aktör, för att under de kommande åren kunna driva principprogrammets krav om elevkårer på ett ordentligt sätt. Frågan om elevkårer har lyfts upp i det politiska arbetet under året, men planen är att lyfta upp frågan än mer under de kommande åren. n
finns flera skrivningar om juridik och i allmänhet är det juridiska kunnandet en viktig strategi. Tidigare i historien har organisationen sysslat mycket med skoljuridik, under exempelvis 1990-talet och början av 2000-talet, men även under 1970-talet då boken ”Elevrätt” först gavs ut. Under de senaste åren har organisationen även utvecklat sin kunskap om avtalsrätt, med tanke på elevkårernas ofta ganska omfattande ekonomiska verksamhet där avtal och förhandlingar är en avgörande del. Under året har organisationen samarbetat med juristbyrån Engström & Hellman, som startats av två nyutexaminerade jurister med anknytning till organisationen och till Ung Media. Genom dem har vi kunnat ta oss an en del svårare juridiska fall för elevkårernas räkning men också kunnat arbeta vidare med rättsläget kring yttrande-, förenings- och tryckfrihet i skolan. Ett sådant arbete har nu landat i en bok som kom-
I organisationens principprogram
r e m i t e d kap s n Finkuns? än olan sk
mer att ges ut på Norstedts Juridik under hösten, med arbetsnamnet ”Ungdomar, föreningar och skola”. Boken, som är skriven på en mer avancerad juridisk nivå, gör en utredning av vad som gäller kring yttrande-, förenings- och tryckfrihet i skolan och är den första i sitt slag som tar upp föreningsfrihetens roll i förhållande till elever. När boken getts ut är ambitionen att omsätta den till enklare böcker och material som kan användas direkt av elevkårerna ute på skolor. Möjligheten att anmäla fall till Justitieombudsmannen har även diskuterats av styrelsen, med eftersom många fall kring föreningsfrihet i skolan inte prövas överhuvudtaget, trots att det under året förekommit ett antal förhållandevis allvarliga fall där föreningsfriheten inte har respekterats på det sätt som anges i lag. n
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Nationell verksamhet
37
Utbildning
Kommunikation
Utbildningar är en av de viktigaste delarna av organisationens medlemsstöd. På utbildningarna kan medlemmarna få inspiration, utveckla sina arbetssätt, dela erfarenheter och möta andra aktiva inom elevråd och elevkårer.
Det är en sak att veta vad man vill och en annan att kunna förmedla det. Under verksamhetsåret har organisationen påbörjat ett viktigt arbete med att förbättra sin kommunikation.
Under 1990- och 2000-talet har organisationen satsat förhållandevis lite på kommunikation. Främst har detta att göra med att man satsat allra mest på det lokala och regionala arbetet, men också på att man varit duktigare på information än på kommunikation. Ett exempel är att man haft informationssekreterare snarare än grafiska formgivare anställda. En viktig anledning till svårigheterna att arbeta med kommunikation är det namnbyte som skedde 2007, från Elevorganisationen i Sverige till Sveriges Elevråds Centralorganisation – SECO. Precis som styrelsen pekar ut i en proposition till årsmötet så skedde namnbytet utan att en tillräckligt omfattande grafisk profil slogs fast, men också utan ett tillräckligt omfattande förankringsarbete gentemot utomstående aktörer. När ett namnbyte till Sveriges elevkårer nu kan bli aktuellt under de kommande åren kommer arbetet med
Under året har en rad l okala och regionala utbildningar hållits, som även beskrivs på andra ställen i denna årsberättelse. Några exempel är Inspiration ’09 och Expertis ’10 samt en rad styrelseutbildningar och kickoffs. På nationell nivå har organisationen alltid haft nationella träffar av olika slag. Under 1990-talet hölls förhållandevis få sådana, men från och med början av 2000-talet har en nationell träff hållits mer eller mindre varje år och då haft olika namn, som Förändra (2002) Handlingskraft (2003), Elevrådsträffen (2004) eller Attract (2006). I år hette den nationella träffen Upptakt ’09 och gick av stapeln på Billingehus, ett konferenscenter utanför Skövde. Fler än 300 elever från drygt 75 skolor närvarade tillsammans med ett femtiotal anställda och även de flesta förtroendevalda för organisationen. Upptakt ’09 var framför allt inriktat på elevkårer,
38
och riktade sig till dem som redan hade en elevkår på skola, de som var nyfikna på att starta en elevkår eller de som ville ombilda sitt elevråd till en elevkår. Träffen inleddes med en föreläsning om elevkårernas historia och avslutades med workshops, seminarier och ett större event om vad som skulle hända när deltagarna kom tillbaka till sina skolor. Därutöver fanns föreläsningar och kurspass om elevkårers verksamhet, organisation, struktur och medlemskap, samt föreläsningar och kurspass om avtalsrätt, skoljuridik och föreningsrätt. Precis som tidigare år har den nationella träffen även fyllt rollen av en större mötesplats för organisationen, på ett sätt som kompletterar årsmötet, där beslut och förhandlingar mer står i fokus. n
Nationell verksamhet årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
kommunikation sannolikt att bli enklare, med tanke på möjligheten att i samband med namnbytet etablera en ordentlig grafisk och språklig profil. I samband med ett eventuellt namnbyte är det också möjligt att etablera organisationen gentemot utomstående aktörer på ett annat sätt än genom dagens arbete. Trots utmaningarna kring arbetet med kommunikation har organisationen producerat ett stort antal trycksaker och andra kommunikationslösningar under det gångna året. Framför allt utmärker sig den kommunikation som skett kring organisationens förlag och kring informations- och insamlingskampanjen Operation Dagsverke, men även den egna grafiska profil som funnits kring arrangemang som Upptakt ’09, Expertis ’09 och Inspiration ’09 samt den grafiska profil för organisationens årsmöte 2010. n
Marknadsför ing Ledarskap projektkunsk ap förankring
das . utbil och eras er in till ir p s d råd in ECO bju elev –S ditt ation och n du lorganis 9! a k 0 09 tra er 20 åds Cen spiration r e mb I nov ges Elev ingen In n Sveri gsutbild
. . . sk a
det e nb nu bö art finna s rjar v i a r e l ev k å r er be t e t
Upptakt ’09 foto: ANDRÉ LARSSON
Billingehus utanför Skövde 16-18 oktober 2009 Antal deltagare 310 personer från 75 skolor tillsammans med 50 anställda och 15 förtroendevalda för organisationen. Plats
Datum
Företaget & förlaget Föreläsningar för vuxna som arbetar med skolan och utbildningar på högstadieskolor kompletterar organisationen. Med böcker om organisering och inflytande sätts kunskap på pränt och sprids. Genom företaget och förlaget producerar organisationen böcker och utbildningar som når ut till fler målgrupper än enbart medlemmarna.
42
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
43
VD:n har ordet: Dany Kessel »Företaget går en spännande framtid till mötes.«
E Dany Kessel VD för organisationens företag Född 1982 Kommer från Katedralskolans elevråd i Uppsala där han var ordförande för elevrådet. Har gjort mer Har arbetat fyra år med elevråd i Uppsala, arbetat två år som verksamhetschef för organisationen och suttit i styrelsen under två år. Pluggar nationalekonomi vid Stockholms universitet, vid sidan av arbetet. Namn
Tjänst
44
Företaget och förlaget årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
n VD:s uppgift är att leda ett företag. Sedan 2007 har organisationen ett företag, som framför allt inriktat sig på försäljning av utbildningar till skolor och då framför allt till grundskolan. Det finns nästan 1 800 grundskolor som har årskurs 6-9 i Sverige. Våra satsningar når ut till ungefär 200 skolor. Det är lite över 10 procent av alla grundskolor, men det är klart att vi vill nå ut bredare än det. Först när vi börjar närma oss åtminstone hälften av alla grundskolor kan vi vara nöjda. Kanske kan det också bli verklighet, om styrelsens proposition till årsmötet om att dela organisationen i en organisation för gymnasiet och en för högstadiet går igenom. Om så blir fallet kommer säkert mycket av företagets arbete att ändras. En egen organisation måste startas upp och det kommer antagligen att förändra hur vi arbetar mot skolorna, även om Elevturnén säkert kommer att finnas kvar. Samtidigt är det svårt att säga något innan medlemmarna tagit ställning till propositionen. Oavsett går företaget en spännande utveckling till mötes. Elevturnén kommer att växa i höst och vi planerar att besöka sammanlagt 25 städer denna gång. Jag hoppas att vi ska öka kontakten med antalet grundskolor och då ta ett stort steg upp mot kontakt med 50 procent av alla grundskolor med årskurs 6-9 under nästa verksamhetsår. n
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Företaget och förlaget
45
Elevturnén 2009
Företaget
representanter från elevråd
Skolor
Under namnet SECO Utbildning bedriver organisationens företag utbildningsverksamhet på högstadieskolor runt om i hela landet. Företaget erbjuder enskilda utbildningar på skolor och föreläsningar för lärare, rektorer och kommuntjänstemän. Dessutom arrangerar företaget varje år en utbildningsturné, Elevturnén.
har företaget hållit utbildningar för elevråd och elevskyddsombud i grundskolan. Sammanlagt har 35 utbildningar hållits för elevråd och 25 utbildningar hållits för elevskyddsombud, förutom de utbildningar som hölls under Elevturnén, med utbildning av elevrådsrepresentanter under en dag och utbildning av elevskyddsombud under den andra. Ett antal föreläsningar för lärare och rektorer har även hållits, även om inte föreläsningsverksamheten har stått i centrum för företagets verksamhet. En utbildning säljs oftast för 7 000 kronor exklusive moms, samtidigt som den också innebär omkostnader för företaget i form av arvode, resa och uppehälle. Beroende på hur man räknar kan man säga att verksamheten under året gått varken plus eller minus, eftersom den anställda utbildningssamordnaren även har ett stort antal andra arbetsuppgifter, men får hela sin lön täckt av företaget. Under året har även lågkonjunkturen och köpstoppen ute i kommunerna slagit mot företagets verksamhet, genom att färre utbildningar har köpts in från skolorna. I början av verksamhetsåret rådde exempelvis köpstopp på över en tredjedel av alla grundskolor och då kan man utgå från att många andra skolor ligger precis på marginalen och inte haft råd att köpa in en utbildning. Viktigast under året har sannolikt varit satsningen
Precis som tidigare år
46
elevskyddsombud
Skolor
på Elevturnén, som besökte 12 städer med två stopp i varje stad och lockade nästan 600 deltagare. Ambitionen är att låta Elevturnén ta över försäljningen av enskilda utbildningar. Även om det finns en poäng med en enskild utbildning på en enskild skola blir resultatet bättre och priset lägre om man samlar flera skolor samtidigt. En sådan träff riktar sig också mer till elevrådens styrelser på grundskolan snarare än till eventuella klassrepresentanter. n
Företaget och förlaget årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
64
32
5
33
12
19
3
20
6
22
4
16
4
20
4
9
2
12
19
6
36
7
30
7
25
7
3
44
11
91
20
15
27
7
32
5
27
8
23
5
23
5
46
7
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Företaget och förlaget
47
Förlaget Elevrörelsens förlags syfte är att förmedla kunskap och bidra till utveckling i frågor som är angelägna för elever. I utgivningen finns både böcker som riktar sig mot elever inom elevråd och elevkårer och böcker för vuxna som arbetar inom eller med skolan.
Tidigare hade organisationen främst gett ut böcker på förlaget Norstedts Juridik, men i och med att det fanns manus kring andra ämnen än juridik fanns behovet från organisationens sida av att starta en egen utgivning. Sedan starten har förlaget gett ut ett antal böcker och även gjort ett flertal beställningsjobb åt andra organisationer, vilket inbringat intäkter för det utförda arbetet och även vissa försäljningsintäkter. Bland beställningsjobben märks exempelvis ”Ungdomsrådsboken”, som även innehöll häftet ”Hur fungerar kommunen”, en bok och ett material som producerats i samarbete med Sveriges ungdomsråd. Under året sticker utgivningen av ”Elevkårsboken” ut som den viktigaste händelsen. Lagom till förra årsmötet producerades boken ”Guiden – allt elevråd eller elevkårer kan göra”. Till detta årsmöte släpps boken ”Riktning och resultat”, en bok för unga ledare framför allt i elevråd och elevkårer, vilket blir organisationens första egna bok om ledarskap. Ett stort antal material och böcker är också under produktion. Exempelvis kommer en bok om påverkansarbete att bli klar under det nya verksamhetsåret och det samma gäller för en bok om inflytande, som produceras i samarbete med Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Skolledarna, Sveriges Kommuner och Landsting och Friskolornas Riksförbund.
2008 startades Elevrörelsens förlag.
48
I höst utges även ”Ungdomar, föreningar och skola”, den bok som organisationen producerat om yttrande-, förenings- och tryckfrihet i skolan, i samarbete med Norstedts Juridik. Tillsammans med Ung Media, samarbets- och intresseorganisationen för skol- och ungdomsmedia, förs även diskussioner om att ge ut en ny version av ”Skoltidningshandboken”. n
Företaget och förlaget årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Företaget och förlaget
49
Vårt syfte är att stödja elevråd och elevkårer.
50
Företaget och förlaget årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Företaget och förlaget
51
Operation Dagsverke I snart femtio år har elever i Sverige stöttat utbildningsprojekt runt om i världen genom att göra dagsverken. Elever för en rättvisare värld är parollen för Operation Dagsverke, som är namnet på organisationens internationella kampanj.
52
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
53
Madeleine Fridh Verksamhetschef Operation Dagsverke Född 1985 Kommer från Göteborgs Högre Samskola i Göteborg där hon bland annat var engagerad i skoltidningen. Har gjort mer Har pluggat statsvetenskap och utvecklingsstudier vid Göteborgs och Stockholms universitet. Namn
Tjänst
Kampanjledningen har ordet: Madeleine Fridh »Det gäller att säkerställa att kampanjen verkligen ägs och drivs av elever ute på skolorna.«
U
nder organisationens historia har vi drivit många olika projekt och kampanjer. Den kampanj och det projekt som antagligen pågått under längst tid är Operation Dagsverke, som är organisationens insamlings- och informationskampanj. Sedan starten för snart femtio år sedan har kampanjen samlat in över 100 miljoner kronor. Varje år deltar nästan 70 000 elever i kampanjen, framför allt på grundskolan men även på gymnasiet. Operation Dagsverke står inför stora utmaningar. Under året har kampanjen gått framåt, och vi har kunnat erbjuda ett mer omfattande stöd till de elever som genomför kampanjen, exempelvis genom två anställda personer som arbetar direkt mot skolorna. Samtidigt väntar minskade bidrag från vår bidragsgivare Forum Syd under nästa år, beroende på att Forums Syds bidragsgivare, SIDA, fått mindre pengar av regeringen än tidigare. Nu handlar det om att behålla det vi har men med mindre resurser. Det gäller också att säkerställa att kampanjen verkligen ägs och drivs av elever ute på skolorna. Det som alltid gjort Operation Dagsverke speciellt är att det är elevernas kampanj, som de själva äger och driver, snarare än en kampanj som en utomstående bistånds- eller internationell organisation kommer in med i skolan. Lyckas vi behålla den ägandekänslan under nästa år även med mindre resurser så har vi kommit långt. n
54
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
55
Tidigare projekt Avslutat projekt Operation Dagsverke i andra länder Pågående projekt
2010 sudan
I år gör vi dagsverken för rätten till utbildningen och rätten att välja väg i livet! I samarbete med Plan uppmärksammar vi situationen för unga i södra Sudan, där barnäktenskap är en vanlig orsak till att unga tjejer hoppar av skolan.
2009 Afghanistan
Förra året gjorde vi för andra gången dagsverken för unga i Afghanistan. Första gången var 1993 i samarbete med Svenska Afghanistankommittén. 2009 var det i samarbete med ActionAid och ett projekt för krigsdrabbade ungdomar i norra Afghanistan. ActionAid håller nu på att starta projektet där målet är att utbilda ca tusen krigsdrabbade ungdomar.
1987 EL SALVADOR
1987 slog insamlingen rekord och elever i Sverige samlade in 12,5 miljoner kronor till ett projekt där man byggde 49 skolor i flyktingläger och byar runt omkring i El Salvador. 2005 PAKISTAN 1981 & 1985 SYDAFRIKA
Under apartheidregimen i Sydafrika gick elevorganisationerna i Norden ihop och gjorde dagsverken för projekt i Södra Afrika 1981 och 1985. De insamlade pengarna gick bland annat till ett utbildningscentrum som ANC drev i Tanzania.
56
Operation Dagsverke årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
2005 gick de insamlade pengarna till ett av Plans projekt i Pakistan. Nu börjar projektet fasas ut och vi inväntar en slutrapport från Plan. I november 2009 avslutades projektet.
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Operation Dagsverke
57
Kampanjen Operation Dagsverke 2009 gick till Afghanistan i samarbete med Action Aid och samlade in nästan 5 miljoner kronor. Årets kampanj går till Sudan i samarbete med Plan Sverige.
Operation Dagsverke är en informations- och insamlingskampanj som handlar om att stödja elevers organisering kring globala frågor. Under en dag lämnar nästan 70 000 elever skolbänken för att göra ett dagsverke, alltså en dags arbete. Själva arbetet kan vara alltifrån att arbeta på ett företag, göra tjänster åt grannar eller arrangera en konsert. De insamlade medlen går sedan till ett utbildningsprojekt. 2009 gick Operation Dagsverke till Afghanistan i samarbete med Action Aid, genom ett projekt för krigsdrabbade ungdomar i norra delarna av Afghanistan. Sammanlagt nästan 5 miljoner kronor samlades in. 2010 kommer Operation Dagsverke att gå till Sudan i samarbete med Plan Sverige, med ett projekt som har som syfte att öka antalet tjejer som fortsätter sin utbildning genom att minska antalet barnäktenskap. Under året har en rad omfattande informations- och utbildningsinsatser kring Operation Dagsverke skett. Ett antal material har producerats, ett större antal föreläsningar ute på skolor har hållits och en rad mindre informations- och utbildningsträffar har anordnats. Projektet har även haft en hemsida och kunnat ge stöd och hjälp via telefon-, e-post och sociala medier som Facebook, Bilddagboken och YouTube. Ett viktigt arrangemang under året har varit Operation Dagsverkes nationella konferens, som gick av stapeln i mars. På den nationella konferensen medverkar
58
elevråd, elevkårer och Operation Dagsverke-grupper från hela landet för att lära sig mer om det kommande projektet men också för att tillsammans rösta fram vilket som ska bli nästa års projekt. På den nationella konferensen beslutades att Operation Dagsverke 2011 ska gå till Indien och Nepal, i samarbete med Individuell Människohjälp, IM.
Operation Dagsverke årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
Startades
1961 Antal anställda
1 verksamhetschef, 1 kampanjledare och 2 verksamhetsutvecklare antal deltagande elever 2009
Drygt 72 500 Antal genomförda föreläsningar
85 föreläsningar på lika många skolor
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Operation Dagsverke
59
Vi erbjuder anställda, material och utbildning ihop med pengar och projekt. 60
Operation Dagsverke årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Operation Dagsverke
61
Administration Under året har organisationen omsatt över 23 miljoner kronor och haft över 50 anställda. Det egna kapitalet har stärkts genom ett överskott på över 400 000 kronor, vilket ger ett eget kapital på något över 3 miljoner kronor. Året har präglats av den ekonomiska krisen, men också av expansion av ekonomi och personal.
Therese Björklund Administrativ chef Född 1988 Kommer från Haninge Fria gymnasium i Haninge utanför Stockholm. Har gjort mer Har tidigare arbetat som kanslisamordnare för organisationen innan hon blev administrativ chef. Namn
Tjänst
Administrativa chefen har ordet: Therese Björklund »Vi som organisation är bra på administration och ekonomi, men vi behöver bli bättre.«
E
n administrativ chefs roll är att ha hand om organisationens arbete med administration, ekonomi, personal och information. Några exempel på det som ligger på den administrativa chefens ansvar är allt arbete med medlemssystemet, telefonväxeln, bokföring, arbetsmiljöarbete och förhandlingar med facket samt all information mellan anställda, medlemmar och förtroendevalda. När organisationen varit mindre har det istället funnits en kanslisamordnare, som mer varit inriktad på det praktiska arbetet med administration och ekonomi. I slutet av verksamhetsåret anställdes dock en administrativ chef, som nu har en kanslisekreterare, en ekonom och en projektledare under sig, för att sköta hela organisationens administration. En utmaning under nästa år kommer att bli att få igång ett mer professionellt arbete med de områden som ligger på den administrativa chefens tjänst. Vi som organisation är bra på administration och ekonomi, men vi behöver bli bättre – på ekonomisk uppföljning lika väl som att se till att nå ut med enkel och tydlig information till medlemmarna. n
64
Administration årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Administration
65
Anställda Listan redovisar de tjänster och de anställda som fanns när denna årsberättelse gick till tryck.
Arvoderade Susanna Bollhem
Ordförande
Samir El-Sabini
Vice ordförande
Chefer Ninni Norlinder
Generalsekreterare
Niklas Delander
Biträdande generalsekreterare Silvia Kakembo
Sverigechef
Marcus Strinäs
Johanna Svanelind
Johan Frick
Elin Sundberg
Politisk sekreterare Utredare
Administrativt anställda Kerstin Nilsson
Kanslisekreterare Nesrin Erdal
Ekonom
Marie Lindeberg
Projektledare
Therese Björklund
Anställda i företaget och förlaget
Regionchefer
Dany Kessel
Administrativ chef
Ludvig Persson
Regionchef Öst
Torbjörn Olsson
Regionchef Väst
Alexandra Jansson
Regionchef Syd Sara Elfvik
Regionchef Nord
Nationellt anställda Carl du Rietz
Grafisk formgivare Jonas Lindeberg
VD
Mattias Hallberg
Utbildningssamordnare Sara Arvidsson
Redaktör
Maximilian Byström
Redaktör
Axel Cronert
Skribent
Anställda för Operation Dagsverke Madeleine Fridh
Verksamhetschef
Informationssekreterare
66
Administration årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
Kampanjledare
Verksamhetsutvecklare Stockholm och Uppsala Linda Persson
Verksamhetsutvecklare Skåne
Anställda i städer och län Hedvig Josefson
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Stockholms län Julia Boström
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Stockholms län Minna Almqvist
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Stockholms län Erik Arvidson
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Stockholms län Robin Sandell
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Stockholms län André Nylén
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Västra Götalands län och Hallands län Jonathan Konyi
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Göteborg samt i Västra Götalands län och Hallands län
Fatime Nedzipovska
Annamaria Szekelyi
Petter Pustina
Ida Sjöholm
Fredrik Signäs
Nicole Haag
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Malmö och Skånes län Verksamhetsutvecklare Arbetar i Malmö och Skånes län Verksamhetsutvecklare Arbetar i Malmö och Skånes län Sofia Lucas
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Uppsala län och i Uppland Jesper Runfors
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Uppsala län och i Uppland Emira Peterson
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Uppsala län och i Uppland Stephanie Sollerman
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Södermanlands och Västmanlands län Johanna Uddh
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Värmlands län Dan Atsmon
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Östergötlands län
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Kristianstad Verksamhetsutvecklare Arbetar i Helsingborg
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Västra Götaland med inriktning på Fyrbodal Alina Björkman
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Västra Götaland med inriktning på Skaraborg André Larsson
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Kronobergs och Jönköpings län samt i Blekinge län Jens Henningsson
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Västerbottens och Norrbottens län samt i Västernorrlands län Daniel Curman
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Örebro län Jennifer Söderström
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Gävleborg och Dalarnas län samt i Västernorrlands län
Rebecka Denkert
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Kalmar län och Blekinge län Lotta Magne
Verksamhetsutvecklare Arbetar i Lund och i Skåne län
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Administration
67
Årsredovisning Resultaträkning
Balansräkning 2009-01-01 – 2009-12-31
2008-01-01 – 2008-12-31
14 422 421
2 431 160
8 855 161
14 748 320
229 996
434
23 507 578
17 179 914
2009-01-01 – 2009-12-31
2008-01-01 – 2008-12-31
356234
344 933
Andelar i koncernföretag
633690
633 690
Summa anläggningstillgångar
989 924
978 624
13 001 664
4 848 989
Tillgångar
Rörelsens intäkter Verksamhetsintäkter Erhållna bidrag Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Rörelsens kostnader
Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar
Övriga kostnader
-9 775 069
-6 410 384
Personalkostnader
-12 963 086
-9 884 711
Omsättningstillgångar
-368 047
-249 293
Kortfristiga fordringar
Avskrivningar och nedskrivningar samt återföringar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Summa rörelsekostnader
Kundfodringar -23 106 202
-16 544 388
401 376
635 526
Rörelseresultat
Övriga kortfristiga fodringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
3 878 466
159 800
2 129 091
1 400 436
2 989 054
5 852 778
Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar
Finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Årets resultat
68
Administration årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
138 536
428 580
-109 055
-60 297
29 480
368 283
430 856
1 003 809
Kassa och bank
537 964
1 166 196
Summa omsättningstillgångar
22 536 239
13 428 199
Summa tillgångar
23 526 163
14 406 823
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Administration
69
Tilläggsupplysningar Allmäna upplysningar Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper överenstämmer med årsredovisningslagen samt uttalanden och allmäna råd från Bokföringsnämnden. När allmänna råd från Bokföringsnämnden saknas har vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer och i tillämpliga fall från uttalanden av FAR. När så är fallet anges detta i särskild ordning nedan. Värderingsprinciper mm Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inget annat anges nedan.
Balansräkning forts.
Fordringar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. 2009-01-01 – 2009-12-31
2008-01-01 – 2008-12-31
2 696 073
1 692 264
430 856
1 003 809
3 126 929
2 696 073
Eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar
-13 467
26 520
Medelantal anställda
2009
2008
Medelantal anställda har varit, varav kvinnor
56 33
38 20
1
Sociala avgifter Övrigt
Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder
5 795 111
2
Kortfristiga skulder Leverantörsskulder
7 781 579
Övriga kortfristiga skulder
6 134 013
1 701 745
701 997
1 805 877
14 617 589
5 217 879
Summa skulder
20 412 701
11 684 230
Summa eget kapital och skulder
23 526 163
14 406 822
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa
6 466 351
1 710 257
2008
10 803 872
7 803 032
1 822 665
1 717 464
336 548
369 224
12 963 086
9 889 720
Personalkostnader innehåller Löner
Skulder
2009
Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärde
860 561
552 198
Inköp
379 347
308 362
0
0
1 239 908
860 560
Utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar
-515 627
-266 334
-368 047
-249 293
0
0
-883 674
-515 627
Utgående planenligt restvärde
356 234
344 933
Bokfört värde
356 234
344 933
Årets avskrivningar Utrangering Utgående ackumulerade avskrivningar
Avskrivningar enligt plan för inventarier beräknas på en nyttjandeperiod av 5 år Avskrivningar enligt plan för datorer beräknas på en nyttjandeperiod av 3 år
70
Administration årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Administration
71
3
Övriga kortfristiga placeringar Peningmarknadsfond Mega, Bokfört värde
2 989 054
5 852 778
Marknadsvärde
2 989 054
5 852 778
Aktiekapital SECO Innovations AB 4
Eget kapital Belopp vid årets ingång
2 696 073
1 692 264
430 856
1 003 809
3 126 929
2 696 073
OD 96 Filipinerna (skuld till Svenska Kyrkans Mission)
0
50 434
OD 00 Ghana (skuld till Frälsningsarmén)
0
27 056
OD 06 Rwanda (skuld till UNCHR)
0
1 164 658
0,19
0
OD 08 Bolivia (skuld till Kooperation utan gränser)
3 604 204
5 224 204
OD 09 Afghanistan (skuld till Action Aid)
2 190 507
0
Årets resultat Belopp vid årets utgång 5
7 719 450
Långfristiga skulder
OD 07 Albanien (skuld till PLAN Sverige)
OD 10 Sudan (skuld till PLAN Sverige)
6
400
0
5 795 111
6 466 351
Antal andelar
1000
1 000
Kapitalandel
100%
100%
633 690
633 690
Aktier och andelar i dotterföretag Seco Innovations AB, 556710-6948, säte Stockholm
Bokfört värde
72
Administration årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Administration
73
Vårt mål är en mer givande skoltid för alla elever.
74
Företaget och förlaget årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010
årsberättelse – verksamhetsåret 2009/2010 Företaget och förlaget
75