Viktigt att vården kan mer om KAM

Viktigt att vården kan mer om komplementär- och alternativmedicin

Den 28 mars arrangerade Patient- och närståenderådet (PNR) och Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland (RCC) en temadag om komplementär- och alternativmedicin, KAM. En av föreläsarna var Kathrin Wode, som presenterade sin forskning och förklarade varför vården måste lära sig mer om KAM.

TEXT ANNA SANDSTRÖM ALNER

Dagen inleddes med en introduktion av Kathrin Wode, specialistläkare i onkologi och integrativ medicin som arbetar som verksamhetsutvecklare och överläkare vid RCC Stockholm Gotland. Hon forskar om komplementärmedicin och cancer.

Vad är komplementär- och alternativmedicin, KAM? KAM är ett samlingsnamn för ett stort antal metoder som oftast inte finns tillgängliga inom ramen för den vanliga hälso- och sjukvården. De kan delas upp i tre huvudgrupper: *Kropp- och själterapier, som akupunktur, yoga, massage och mindfullness *Naturpreparat, som naturläkemedel och kosttillskott *Övriga, som ayurvedisk och kinesisk medicin. Dessa kan i sin tur delas upp i två kategorier utifrån hur de används; alternativmedicin och komplementärmedicin. Alternativmedicin innebär att det är en metod som används istället för det som vården erbjuder. Komplementärmedicin är en tilläggsanvändning och något man använder parallellt med sjukvården, men oftast utanför vården.

Många patienter använder KAM – Undersökningar har visat att var fjärde till varannan patient i Sverige använder någon form av KAM-metod. Samtidigt är tillgången till och råd om KAM inom sjukvården generellt låg jämfört med andra länder, berättade Kathrin Wode.

Hon beskrev att det finns en osäkerhet inom vården inför komplementära- och alternativa metoder, där traditionen och uppdraget att behandla i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet innebär att många är skeptiska till KAM.

I en enkätstudie om användning av KAM i Sverige, publicerad i mars i år, har hon visat att cancerpatienter använder KAM av främst fyra skäl; att må fysiskt, allmänt och själsligt bättre samt för att kroppen skulle klara av att bekämpa sjukdomen bättre.

Kathrin Wode, processledare för integrativ cancervård på Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland, gav en introduktion till KAM.

Inte alla berättar för sin läkare Trots att var fjärde patient i studien använde KAM efter att de fått diagnosen cancer så hade bara var tredje, av de som använt KAM, pratat med vårdpersonal på onkologkliniken. Studien visade också att många patienter önskar att de kunde få mer stöd och råd från vården för hur de kan integrera KAM-metoder med den konventionella medicinska behandlingen.

Kunskap och dialog med patienter är viktigt Det kan finnas risker med komplementära och alternativa metoder, därför är det viktigt att det finns en öppen dialog mellan läkare och patient. Riskerna kan handla om direkta negativa effekter av exempelvis giftiga ämnen som tungmetaller som kan förekomma i naturpreparat, biverkningar eller negativa samverkanseffekter där vissa naturläkemedel kan vara skadliga i samband med vissa läkemedel.

Det är också en avgörande dialog för att patienten ska få rätt behandling och därför viktigt att patienten vågar berätta om andra preparat och behandlingar. Om läkaren inte vet vad patienten gör kan till exempel labvärden tolkas fel.

Om det finns kunskap inom vården kan patienter även få bra rådgivning i val av KAM, för att undvika att man väljer skadliga, inefektiva eller onödiga terapier när det kanske finns effektiva KAM-terapier.

– Om patienten inte vet tillräckligt, finns det risk att man väljer fel sak och investerar tid, energi och pengar i metoder som inte funkar alls, förklarade Kathrin Wode.

Referenser National Cancer Institute (NCI) https://cam.cancer.gov/ health_information/cam_definitions.htm (definitioner) Wode, K. et al. (2019 ). Cancer patients’ use of complementary and alternative medicine in Sweden: a cross-sectional study, BMC Complement Altern Med. 19(1):62.