Granskning: Striden om optikeryrket

Optikbranschen driver på för att assistenter ska göra delar av optikernas jobb. Nu slår Svensk Optikerförening larm om att detta är en ödesfråga som påverkar hela yrkets framtid.

TEXT: PER CORNELL

De stora optikkedjorna, som också är de stora arbetsgivarna för optiker, har börjat laborera med att låta annan personal än legitimerade optiker utföra synundersökningar eller delar av synundersökningar på sina kunder. Därefter förväntas butikernas optiker granska resultatet och godkänna det. Argumenten som lyfts fram är att det råder brist på optiker samt att detta är ett bra sätt att avlasta optikerna som har en pressad arbetsvardag redan innan.

Att optiker arbetar under hård press stämmer. Som Essens tidigare har rapporterat om har optikerna en mycket pressad arbetsdag. Men att införandet av så kallade kliniska assistenter handlar om att avlasta optikerna och om optikerbrist, avfärdas ganska bryskt av Svensk Optikerförening, som är en del av SRAT. Styrelseledamoten Unni Rosengren ser andra orsaker bakom branschens stora intresse för att låta mindre kvalificerad personal utföra avancerade arbetsuppgifter som enligt praxis utförs av en optiker med tre års högskoleutbildning.

– Vi anser att argumentet kring avlastning är ett svepskäl och att argumentet om optikerbrist är påhittat alternativt skapat av branschen själv. Det finns ingen större optikerbrist, däremot en överetablering av butiker. Dessutom har branschen skapat ett större behov av synundersökningar än nödvändigt genom olika abonnemang där en årlig synundersökning ingår fast det i de flesta fall inte behövs. Vår uppfattning är att det hela handlar om ett sätt att tjäna mer pengar och om att ersätta optiker med billigare personal, säger hon.

För Svensk Optikerförening som företräder optikerna i yrkesfrågor finns det två huvudproblem med det här nya upplägget som breder ut sig: minskad patientsäkerhet och i förlängningen framtiden för optikeryrket.

– Varför ska man utbilda sig i tre år för att bli optiker om det som branschen vill ha är säljare med tre veckors utbildning kring hur man mäter glasögonstyrka? Jag ser det här som en ödesfråga för oss optiker och jag tycker att det är fel att optikbranschen ska förändra förutsättningarna för en viktig yrkeskår.

– Man kan säga att vi är primärvård. Har man problem med synen går man inte till läkaren i första hand utan till en optiker. Det här innebär att en synundersökning hos en optiker handlar om att fånga upp även andra saker än bara ett synfel. Med vår utbildning för vi ett samtal med patienten och kan på så vis hitta tecken på sjukdom eller att ögonen inte arbetar tillsammans. Går man till en säljare med tre veckors utbildning säger det sig själv att man inte får samma sak.

Vilket för in henne på ett resonemang om optikerns roll.

Svensk Optikerförening har med SRAT:s hjälp formulerat ett remissvar till Socialstyrelsen som för närvarande håller på att arbeta om föreskrifterna för optikeryrket. I sitt svar trycker Svensk Optikerförening bland annat på att det är viktigt att föreskriften reglerar att endast legitimerade optiker eller annan legitimerad personal med relevant utbildning får utföra synundersökningar som leder till ordination av glasögon. Konsekvensen är annars att patienter kommer att få fel synhjälpmedel och att ögonsjukdomar missas, enligt föreningen.

Essens har under en längre tid sökt ansvariga hos Synsam, en av de kedjor som har drivit frågan om kliniska assistenter längst,

för att få deras syn på saken. De har dock avböjt att ställa upp på en intervju. Kommunikationschefen Jenny Fridh skriver i ett mejlsvar till tidningen:

”Det senaste året har ytterligare arbetssätt med en assisterade roll introducerats hos oss på Synsam. Behovet har identifierats på grund av ökad efterfrågan av optikerkompetens i våra butiker samt för att avlasta våra optiker, minska eventuell stress och vara tillgängliga för våra kunder. Mot bakgrund av detta har vi valt att testa en ny arbetsprocess med hjälp av modern teknik. (…) Vi upplever att våra optiker och medarbetare är positiva till att få avlastning, och möta kunden med moderna arbetssätt och ny teknik.”

SVERKER JUTVIK är förhandlare på SRAT med ansvar för optikerna. Han har funnits med i diskussionerna kring denna fråga och har stöttat svensk Optikerförening på olika sätt.

– Vi kan stödja dem med det arbetsrättsliga till exempel. Som vi är organiserade inom SRAT är det yrkesföreningarna själva som driver yrkesfrågorna. I det här fallet får man komma ihåg att arbetsgivarna har rätt att organisera sin verksamhet, vi kan peka på riskerna med detta för patienterna, men också för optikerna. Det är optikernas legitimation som så att säga ska ”lånas ut”. De har ett personligt ansvar kopplat till legitimationen. Ser ni liknande diskussioner inom andra yrkesgrupper?

Det är främst bland optiker som diskussionen pågår just nu. I alla fall inom våra yrkesgrupper som är de jag känner bäst till. ●

DET HÄR VILL OPTIKERFÖRENINGEN

Endast legitimerade optiker eller annan legitimerad personal med relevant utbildning bör få utföra en undersökning som leder till ordination av glasögon. Moment som bara optiker bör få göra: Anamnes, preliminära tester, yttre inspektion och bedömning av ögat med exempelvis biomikroskop, oftalmoskop m.m., refraktion, bedömning av undersökningsresultat, slutgiltig ordination av synhjälpmedel, receptskrivning och remisställande.

DET HÄR VILL OPTIKBRANSCHEN

Införa en delvis ny roll i butikerna – kliniska assistenter – som övertar vissa av optikerns uppgifter. Detta för att råda bot på en optikerbrist som branschen ser samt för att minska pressen på optiker. Systemet skulle kunna ersätta cirka 300 000 synundersökningar varje år, uppskattar branschen. Utbildningen för kliniska assistenter sker och ska ske på Karolinska Institutet. Det är en halvtidsutbildning på sex veckor.