9789121218914 by Smakprov Media AB

Mannen riktar vapnet mot någon där inne i rummet. Vem är mannen med pistolen och vem siktar han på? Och vart har Filip tagit vägen? Ingen har sett honom sedan i går kväll. Klubben är i London och hälsar på Sarah. Redan på flygplatsen blir de vittnen till ett överfall på en känd musikgrupp. Ungdomarna i Klubben är snart indragna i en serie spännande händelser där hänsynslösa skurkar spelar högt med både pengar och liv som insats.

I serien om Klubben finns sex böcker med tillhörande arbetsmaterial: • Klubben och de mystiska signalerna • Klubben och lillkillen som försvann • Första klubboken, arbetsbok

KLUBBEN OCH SKUGGAN I FÖNSTRET LENA HULTGREN

– Kolla ! – Vad är det med er? Simon går bort till Bella och Josse. Bella spolar tillbaka bandet och låter Simon titta. – Jag kanske spolade för långt … Simon förstår inte varför Filip bara har filmat hotellfönster. Men plötsligt ser Simon skuggan av en man som håller i en pistol!

N E B B KLHUSKUGGAN OC TRET I FÖNS

• Klubben och mysteriet i ödehuset • Klubben och ravinens hemlighet • Andra klubboken, arbetsbok • Klubben och spåren i askan • Klubben och skuggan i fönstret • Tredje klubboken, arbetsbok

Best nr 21-21891-9 Tryck nr 21-21891-9

LENA HULTGREN ALMQVIST &WIKSELL

L å n gs j ö n

st paul’s cathedral

tower of london

london eye imax cinema

big ben

tower bridge

MIXED UP

– Är ni klara? Tjugofem sekunder kvar till sändning! Tio … fem … in med er, och lycka till! Programmets signaturmelodi drar igång med trummor och bas på högsta volym. Mandy och de andra i gruppen springer in på scenen i tv-studion och ställer sig på de markerade platserna framför mikrofonerna. Programledaren hälsar publiken välkommen till dagens program och ropar: – Och nu, för första gången i London och för första gången i tv, mina damer och herrar, kvällens tävlingsbidrag nummer ett heter ”Power”! Låten är skriven och framförs av … Mixed Up! Bandets nya låt sitter perfekt. Kameramännen och ljudkillarna kan inte låta bli att ryckas med och rör sig i takt med den häftiga musiken. Så är det dags för Patrics solo. Närbildskameran zoomar in honom, men Patric är för nervös. Han kommer inte ihåg mot vilken kamera han skulle titta. Han tar några steg fram och tillbaka, men rör sig inte alls så avspänt och lekfullt som på repetitionerna. För en kort sekund ångrar producenten att han lät Mixed Up inleda succéprogrammet, där okända grupper tävlar mot varandra inför studiopublik. Men han hade inte behövt oroa sig, för när de andra i ban5

det märker hur stel Patric är, ger de ännu mer av sig själva och lever sig in i låtens text med både mimik och rörelser. Kameramännen är proffs. Så fort de uppfattar vad som händer byter de fokus. Nu kommer producenten inrusande i studion och klappar takten, nöjd med sitt beslut trots allt. Efter solopartiet kommer det en dubbelrefräng innan låten är slut. Mixed Up tackar publiken för applåderna, som är så kraftiga och långa att studiomännen måste gå in och avbryta. De fem ungdomarna ska intervjuas och går bort till en annan del av studion. Där tar programledaren emot gruppen med öppna armar. Mixed Up sätter sig på rad framför studiopubliken. – Det där var en riktigt härlig låt, säger programledaren. Eller hur, publiken? Publiken svarar med ännu en rungande applåd. – Hur länge har ni spelat tillsammans? frågar programledaren och vänder sig till Mandy. – Jag, Susan, och Andy började spela i skolan för många år sedan. Förra året behövde vi en sologitarrist och frågade Jim. Hans kompis Patric hängde med när vi repade och så började han sjunga, ja, det var så det började. – Namnet Mixed Up, hur kom ni på det? – Vi är ju både killar och tjejer i bandet, svarar Jim med glimten i ögat. Och … det där med dubbelmeningen … den stämmer också, om man säger så. – Jaså, det säger du, det verkar inte vara någon fara med det. Programledaren ler mot publiken. – Vem skriver låtarna? – Det är lite olika, svarar Andy. ”Power” har Mandy och jag 6

gjort musiken till och Susan skrev väl själva refrängen, men vi brukar hjälpas åt. – Skolan då, hur hinner ni med den? – Hittills har det gått bra, svarar Susan. – Men om er låt skulle gå vidare till finalen och ni vinner, vad gör ni då? Programledaren vänder sig till Patric. – Öh … vi hoppar väl av skolan och satsar på musiken? Han tittar osäkert på de andra. – Njae, de flesta av oss vill studera musik, så vi fortsätter nog att både gå i skolan och att spela som vi har gjort hittills, säger Mandy, och de andra instämmer. – Då säger jag lycka till! ropar programledaren entusiastiskt och vänder sig mot publiken igen. Mina damer och herrar, Mixed Up, lägg det namnet på minnet! Och nästa tävlande är en grupp från Cheddar … En studioman vinkar åt Mandy och de andra att de ska följa med ut från själva inspelningsstudion. Hon leder dem till ett rum där de kan sitta och följa fortsättningen av tävlingen på en storbildsskärm. Mixed Up vinner kvällens tävling överlägset. Första priset är en inspelning av vinnarlåten, en single, som när den släppts direkt toppar listorna i England. Det dröjer inte mer än några veckor förrän den blir en hit även i andra europeiska länder. Mixed Up gör succé och ett par månader senare vinner de den stora säsongsfinalen. GBM, Great Britain Music, som är det största skivbolaget, vill spela in deras första platta. De erbjuder färdigskrivna låtar till Mixed Up för att skivan ska kunna gå till försäljning så snabbt som möjligt. Men gruppen är överens. De vill vänta tills de har ett eget material att spela in. 7

Efter juluppehållet är det äntligen dags. Mixed Up reser till London för att presentera sina nyskrivna låtar för skivbolaget. Chefsproducenten, miss Watts, är överväldigad. – Ni har en potential som få grupper har. Det här är riktigt bra! Om ni jobbar med ert låtmaterial som ni har gjort hittills kommer vi att lansera er både i England och i övriga Europa. Vi är säkra på att ni kommer att slå. Vi ser er som årets engelska grupp och är beredda att satsa stort. Ungdomarna tittar på varandra, överraskade och glada. – Jag kan redan i dag avslöja att vi ser möjligheter att kunna arrangera en turné i Europa under sommaren, ja, kanske i Japan också, men det får bli till hösten. Helst av allt skulle gruppen vilja hoppa runt i rummet och tjoa av glädje, men samtidigt känns det alldeles för stelt och högtidligt. Miss Watts tar ett djupt andetag innan hon fortsätter. – Vi kommer att stötta er och göra allt för att ni ska få framföra er musik live och tjäna pengar på den. Men det ﬁnns en hake … Miss Watts ser på var och en. – Visserligen behärskar ni era instrument till hundra procent och era arrangemang är roliga, ni har verkligen kommit med något helt nytt. Era låtar har ett eget, ja ett fullständigt unikt sound, men tyvärr måste jag säga att det ﬁnns en mycket svag punkt … och det är solosången. Ungdomarna i Mixed Up kan inte hjälpa det, alla tittar direkt på Patric för att se hur han reagerar, men det är som om han inte har förstått vad miss Watts har sagt. Patric tittar oförstående tillbaka på dem med en min som betyder ungefär: 8

”Vad är det med er, vad glor ni på?” – Vi vill att ni tar in en ny medlem i bandet, en riktigt bra sångare. Vi råkar faktiskt ha en här just nu, en kille som vi skulle vilja presentera för er redan i eftermiddag. Ingen i Mixed Up har ens tänkt tanken på ﬂer medlemmar och de blir nästan chockade. Patric reagerar fortfarande inte på det som miss Watts har sagt. ”Förstår han inte?” tänker Susan, som direkt inser att Patrics plats är allvarligt hotad. – Men Patric, då? undrar Susan försiktigt. Alla i Mixed Up väntar med spänning på vad miss Watts ska svara. – Patric kan förstås fortsätta i bandet, men inte som solosångare. Här vänder sig miss Watts mot Patric. – Spelar du något instrument? Patric skakar på huvudet. – Då körar du helt enkelt, säger miss Watts vänligt. Långsamt börjar det gå upp för Patric vad miss Watts säger. Han känner sig kallsvettig, som om han skulle kunna svimma när som helst. – Okej, fortsätter miss Watts och reser sig upp från sin granitgrå skinnfåtölj. Nu lämnar jag er en stund så att ni får snacka igenom det här. Ska vi säga att ni behöver tio minuter? När ingen av ungdomarna svarar går miss Watts mot dörren, men innan hon går ut säger hon: – När jag kommer tillbaka har jag med mig Peter Bell, den nye sångaren i Mixed Up. Ingen vet vad de ska säga. En förlamande tystnad lägrar 9

sig i rummet så fort miss Watts har stängt dörren. – När hon kommer tillbaka är jag inte kvar här, säger Patric till slut. – Men, Patric, vi går inte med på att ta in någon annan istället för dig, säger Mandy. – Nej, vi vann ﬁnalen med dig som sångare, instämmer Andy. Det gick ju bra, och då går det väl bra nu också. – Vi vill att du ska sjunga, annars får det vara, tycker Jim och ser sig omkring för att kolla hur de andra reagerar. Susan håller med Jim: – Ja, vi måste faktiskt inte spela in någon platta även om det hade varit jättekul – om du hade varit med, alltså. – Det är väl självklart att ni ska spela in en platta! säger Patric med sprucken röst. Han känner sig både besviken och arg och tårarna är inte långt borta. Han reser sig från stolen. – Ni får träffa den där Bell utan mig. Jag sticker tillbaka till hotellet. – Kan du inte stanna, snälla? frågar Susan och ser på Patric med bedjande ögon. Vi måste diskutera det här med miss Watts. – Gör det ni, jag drar! säger Patric och går ut. När miss Watts kommer tillbaka till sitt kontor har hon med sig Peter Bell, en lång mörkhårig kille, som visar sig vara några år äldre än de själva. Han ser spänd ut och verkar vara lika överraskad som de över att han ska bli sångare i deras grupp. Miss Watts bryr sig inte ett dugg om att Patric har gått därifrån utan börjar direkt berätta om GBM:s planer. Redan under mars månad ska den nya plattan med Mixed Up ges ut. 10

Skivan ska lanseras på ﬂera olika sätt i London, bland annat ska gruppen göra ett liveframträdande under påskveckan. – Ert första gig blir alltså på den stora galakonserten, på Wembley Stadion. Där kommer ni att uppträda med artister som Angel, Funk Force och Red Light District! – Men, jag hinner aldrig lära mig de här låtarna utantill till dess, säger Peter Bell och stryker bort sin långa lugg från pannan. – Jo, det gör du! Miss Watts är bestämd. Nu låter Peter Bell nästan gnällig: – Men, jag har ju min egen solokarriär att tänka på. Hur ska jag hinna med mitt eget material? – Det får du lösa på något annat sätt, säger miss Watts skarpt. Dessutom är det inte lika bråttom att släppa ditt album som att få ut något med Mixed Up. Folk är som tokiga! Vi har fått tusentals samtal och mejl där tv-tittare undrar när plattan med Mixed Up ska släppas. Frågan är om du som medlem i Mixed Up ens ska ge ut någon soloplatta. Därmed anser miss Watts att diskussionen med Peter Bell är avslutad. Hon lämnar över en cd till honom och säger att han ska lyssna på den. – Det här är materialet till albumet. I morgon bitti klockan åtta träffas vi här på mitt kontor. Men innan ni skiljs åt i dag ska ni tillsammans välja ut en av låtarna som du Peter, lyssnar in i kväll. I morgon förmiddag repar ni och jag räknar med att ni sätter den i studion på eftermiddagen. Ni ska få våra bästa tekniker, så jag förutsätter att ni är helskärpta och inte slarvar bort deras dyrbara tid. Hälsa nu till Patric att han lägger på stämmor i studion i morgon. Jag har varken tid eller lust att ragga ännu ﬂer sångare. 11

Det är med blandade känslor som Mixed Up lämnar skivbolaget. Hur ska de göra? Vad ska de säga till Patric? Innan de går till hotellet sätter de sig på ett café och pratar. – Vad vi än tycker om det här är det ingen idé att försöka få tillbaka Patric som sångare, tror Andy. – Nej, miss Watts kommer inte att ändra sig, suckar Mandy. – Men, vi vet ju inte ens hur Peter Bell sjunger! Andy är upprörd. Tänk om vi inte gillar hans röst. Vad gör vi då? – Ska vi försöka med ett annat skivbolag? undrar Susan. Alla blir tysta en lång stund. Jim går och hämtar mer te. När han kommer tillbaka mumlar Mandy: – Ska vi verkligen nobba Englands största skivbolag? – Allt är ju redan planerat, menar Jim. De har ordnat allt vi någonsin kan drömma om … konsert i London, turné i Europa, kanske till och med i Japan! När de lämnar caféet är de överens. Ingen vill att Peter Bell ska vara deras sångare istället för Patric, men ingen av dem är heller beredd att offra möjligheten att få spela in ett album och att få turnera i England och kanske i ﬂer länder. I hissen upp till våningen där de har sina hotellrum står de fyra medlemmarna i Mixed Up alldeles tysta. De funderar på hur Patric kommer att reagera nu när de ska tala om vad de har bestämt. Det känns inte lätt, men de har tagit ett gemensamt beslut. Mandy knackar på dörren. – Öppna, Patric! Det är bara vi! säger hon. Jim tar sitt kort och öppnar dörren till killarnas rum.

– Patric är inte här! ropar han. På sängen ligger ett papper. – Han har skrivit något till oss, fortsätter Jim och läser högt för de andra.

Tjena! Brorsan och hans kompis ringde. De är i stan. Äter med dem. Blir sen. Patric

BLANDADE KÄNSLOR

Patrics bror, som kallas Boxer, svär och sparkar iväg en papperskasse som nyss stod lutad mot en trappa. Gamla tidningar och lösa reklamblad virvlar runt på bakgatan där Boxer har stämt träff med sin lillebror. En dörr till ett restaurangkök står på vid gavel. Det doftar härligt därifrån och Patric känner att han är hungrig. Spy, Boxers kompis, rullar en cigarett. Det verkar inte som om han bryr sig om att Patric är där. Patric berättar vad som hänt. – Har du några stålar? undrar Boxer. Han verkar nervös. – Nej, bara till tunnelbanan, svarar Patric och kramar sedlarna han har i jeansﬁckan. Dem ska inte Boxer få ta. Boxer svär och spottar iväg en loska som träffar en lyktstolpe. – Vad tänker du göra? frågar Boxer. – Vet inte, säger Patric och rycker på axlarna. Jag lägger väl av. Boxer går fram till honom och tar ett stadigt tag i hans axlar och ruskar om honom häftigt. – I helvete! Det fattar du väl att du inte kan lägga av nu! Du kommer att tjäna hur mycket stålar som helst. Ni kommer att dela lika! Skärp dig! – Hur kul tror du att det är att stå där bakom de andra och bara köra? 14

– Kolla på MTV, kolla rockvideos! Hur många gör något annat än rockar? Boxer stirrar stint i Patrics ögon. – Men jag kan inte dansa, och jag kan inte spela och jag kan tydligen inte … sjunga heller. Orden stockar sig i halsen på Patric och han måste kämpa för att hålla tillbaka tårarna. – Du kan visst sjunga! Hur tror du att ni kunde vinna tävlingen om du inte kan sjunga? Nu ger du inte upp när du har kommit så här långt! Det här är din stora chans – din enda chans, fattar du det? Vad ska du göra annars? Borsta skor? Ligga på soffan som farsan gör, eller åka ut och in på kåken som jag? Va? – Men, jag får ju inte sjunga … – Du har ju för tusan inte fått sparken, heller! Skärp dig! Boxer släpper plötsligt taget om Patric och går fram och tillbaka på trottoaren. Sedan stannar han och tar ett nytt grepp om Patrics axlar. – Jag ﬁxar det här, men du går tillbaka och säger att du fortsätter. Fattar du det? Gör mig stolt! Patric har alltid haft respekt för sin storebror trots att Boxer oftast har svikit honom. Boxer och Spy går iväg, men helt oväntat vänder Spy och går tillbaka till Patric som står och tittar efter dem. – Gör inte Boxer besviken! väser Spy med cigaretten i mungipan. Och så är de borta, båda två. Patric står ensam kvar och är både ledsen och hungrig. Han går förbi köksdörren till restaurangen. Just då kommer kocken ut. – Hur är det med dig? Vad gjorde de där gangstrarna med dig, va? Jag kunde inte gå ut direkt, men … – Ingenting. Det är lugnt! 15

– Men, är inte du den där sångaren i Mixed Up? – Nej, eller jo … – Vi … jag menar, mina barn spelade in er låt från tv-programmet och vi har kollat på bandet ﬂera gånger i veckan! Patric pressar fram ett leende. – Kan jag få bjuda på något? Är du hungrig? – Ja, det är jag faktiskt, men … – Inga men, det är en ära för mig att få bjuda sångaren i Mixed Up på en bit mat. Kom in, kom in! Oj, vad ska mina barn säga? Och min fru! Kan du vara snäll att skriva några autografer till mig, alltså som jag kan ge barnen? När Patric går från restaurangen känner han sig bättre till mods. Boxer hade rätt. Vad ska han göra om han hoppar av? Han skulle säkert ångra det i hela sitt liv. ”Nej, jag ska visa att jag kan sjunga. Jag ska dansa och ge allt – även om det bara är i bakgrunden”, tänker han. Patrics mobil ringer. Det är Boxer. Patric hör att han och Spy sitter på någon bar eller pub. – Jag ﬁxar det här, Pat, säger Boxer med konstig röst. Oroa dig inte! Med ens blir Patric orolig. Alla andra i bandet sitter och väntar på honom. När Patric kommer tillbaka till hotellet avbryter han dem innan de hinner förklara varför de trots allt inte vill hoppa av inspelningen av albumet. Patric säger att han har tänkt igenom allt och att han är helt inne på att dansa och sjunga i bakgrunden. Förvånat lyssnar de på honom och protesterar när han säger att han faktiskt håller med miss Watts om att han inte platsar 16

som sångare. Han avslöjar för dem att han har varit jätteskraj för att gå ut på scenen och att han ibland till och med har kräkts före spelningarna. – När jag står på scenen är jag så stressad inför mina solon att jag glömmer bort allt som vi har repat in. Från och med nu ska jag göra allt som behövs, allt som ni och miss Watts tycker är bra för gruppen. Nästa morgon är det möte inne på miss Watts kontor. Det är bara Peter Bell som inte har dykt upp ännu. Miss Watts blir också överraskad över Patrics positiva inställning. – Du är verkligen en ovanligt juste grabb, säger hon och ger Patric en uppskattande blick. Det underlättar för oss alla – inte minst för dina kompisar i gruppen. Men, var är Peter någonstans? Några minuter senare kommer en morgontrött Peter Bell in på kontoret. – Ursäkta mig, säger han, men jag har jobbat nästan hela natten. – Oj, säger miss Watts. Det var inte min avsikt. Jag sa att ni skulle vara pigga och utsövda i dag så att ni kunde koncentrera er på det ni ska göra. – Jag skrev en ny låt, säger Peter Bell, plötsligt piggare och entusiastisk. Den bästa jag har gjort! Om Peter Bell hade förväntat sig att få beröm måste han ha blivit ordentligt besviken, för miss Watts ger honom istället en rejäl utskällning där hon talar om för honom att han är både nonchalant och egoistisk. – Sådana egenskaper kommer du inte långt med i den här branschen. 17

Peter Bell har inte ens lyssnat in den låten de valde. Patric måste sjunga tillsammans med Peter flera gånger innan han till slut vågar pröva ensam. Peter har en fantastisk röst. Det vet han om, men när han inte lyckas komma in på rätt ställe efter refrängerna och missar att sjunga rakt på verserna blir han irriterad både på sig själv och på skivbolaget, som mer eller mindre tvingat honom till det här. När Mandy vill testa en annan basgång på första versen, då går Peter. – Jag har inte tid att sitta och lyssna när ni repar, säger han kort. När miss Watts kommer in för att höra hur det går för dem har Peter fortfarande inte kommit tillbaka. Hon blir mycket upprörd och går direkt för att leta reda på honom. När de så småningom kommer tillbaka är Peter om möjligt ännu mer ovillig att samarbeta. Så fort miss Watts har lämnat rummet berättar han att han är med i fler grupper, och att de spelar seriös musik. Han har varken tid eller lust att vara med på en popskiva. – Ska du inte säga det till miss Watts? undrar Andy, men Peter svarar att han inte får ge ut sitt soloalbum om han inte ställer upp för skivbolaget under våren. På eftermiddagen ska Mixed Up spela in första låten, men det är naturligtvis inte roligt när de vet att Peter gör alltsammans mot sin vilja. Inspelningsteknikerna är entusiastiska och får bandet att känna sig inspirerat igen, men Peter är fullständigt ur balans. Han får en blackout och glömmer texten, sedan gör han miss efter miss så att de måste göra flera omtagningar. 18

– Ta det lugnt, Peter, säger Jim. Du sjunger verkligen kanonbra, men lyssna på Patric en gång till! Patric sjunger och Peter lyssnar. Patric kan låten perfekt, men det är Peter som har den perfekta rösten. Om och om igen misslyckas Peter och till slut ringer teknikerna till miss Watts och ber henne komma. De säger till henne att de tycker att den nye sångaren måste lära sig låtarna först och att de inte kan lägga tid på att sitta av repetitioner. Miss Watts ber att få prata med Peter i enrum. Studieteknikerna går och Mixed Up väntar. Patrics mobil ringer. Det är Boxer. Han låter stressad när han väser fram orden: – Kom till Virgin Records! – När då? – Så fort du kan! Det är kris. – Vi håller på med en skivinspelning och … – Har du några stålar, annars sumpar jag en grej? Boxer låter så desperat att Patric inte tänker sig för: – Bara hundra … – Juste, vi ses! – Men, jag kan inte … Boxer har lagt på. Patric stirrar på mobilen och vet inte hur han ska göra. – Vem var det? frågar Jim. Var det Boxer? – Mm, mumlar Patric. Jag skulle komma ner på stan. – När då? – Nu. – Lät det viktigt? – Ja, men jag vill inte, säger Patric och tänker tyst för sig själv att Boxer inte bryr sig om honom. Han vill bara ha pengarna. 19

– Du kan sticka dit, säger Mandy. Vi kan nog inte spela in något ändå. – Nej, men jag måste väl sjunga så att Peter lär sig låtarna? – Vi löser det. Ring när du är på väg tillbaka. En stund efter det att Patric gått kommer miss Watts tillbaka ensam. Hon ser irriterad ut. – Peter Bell ställer inte upp, säger hon och sätter sig på stolen som står alldeles innanför dörren. Han vill bara satsa på sin solokarriär – och med den inställningen har varken ni eller vi någon glädje av honom. Ungdomarna tittar osäkert på varandra. Ingen av dem vet vad de ska göra eller säga. Det känns nästan lika overkligt som i går, men nu är läget helt annorlunda. – Patric … börjar Mandy, men miss Watts ser bestämd ut och avbryter henne. – Ärligt talat, hans röst håller inte, men det är inte bara det. Han rör sig inte avspänt och har inte den utstrålning som krävs rent bildmässigt. Hon gör en kort paus innan hon fortsätter. – Vi måste hitta en annan sångare och det snabbt. Ni behöver någon som är tillräckligt musikalisk, klarar att röra sig på scenen och som dessutom har ett utseende som säljer. – Är det helt otänkbart att Patric …, börjar Jim säga, men han blir genast avbruten. – Du lyssnar visst inte! Förr spelade utseendet inte lika stor roll. Då var det musiken, själva soundet som gjorde att banden slog igenom. Nu är det snarare tvärtom.

Drömbubblan spricker. Allt det fantastiska och roliga är med ens som bortblåst. Miss Watts skakar på huvudet, reser sig upp och suckar tungt. – Nu skiljs vi åt för i dag. Jag ska göra allt för att hitta en sångare åt er. Ert album måste ut, så fort som möjligt. Ni får gärna komma med förslag. – Är det viktigt att sångaren är äldre än vi, som Peter var? frågar Andy försiktigt. De andra ser förvånat på Andy och undrar varför han frågar som han gör. – Nej, självklart inte, svarar miss Watts och ser med ens intresserad ut. Är det någon speciell person du tänker på? Andy skruvar på sig och ångrar nästan att han frågade. Han ser vädjande på de andra och plötsligt förstår Susan och Mandy vem han tänker på. Båda tjejerna skiner upp. – Ja, säg det då, Andy! ber Susan ivrigt. Jim är den ende som inte verkar förstå. – Nu är jag verkligen nyﬁken, säger miss Watts. Kom igen! Plötsligt ser hon riktigt snäll och vänlig ut, som en vanlig människa. – Jo, säger Andy och harklar sig. Jag har en lillebror … – Ja! säger Jim glatt. Joey! – Ja, Joey heter han, fortsätter Andy. Han har tagit danslektioner sedan han var liten och han sjunger bra också … men … – Men, vad då? Miss Watts börjar se otålig ut igen. – Han är bara femton … så han är ju yngre, säger Andy tveksamt. 21

– Är ni lika varandra, alltså till utseendet? frågar miss Watts. De andra svarar ja innan Andy hinner öppna munnen. – Det låter bra, men ni måste diskutera igenom det här i gruppen. En lillebror kan ställa till det om inte alla är överens. Ni får fem minuter på er, säger miss Watts och går ut ur studion. Några timmar senare kommer Joey till skivbolaget. Miss Watts har ringt till Andys pappa och förklarat alltsammans för honom. Den mycket stolta pappan har tagit ledigt från jobbet och hämtat Joey i skolan för att köra honom till London. Miss Watts har kommit överens med de båda pojkarnas pappa om att inte avslöja något i förväg. Joey tror att de bara ska få hälsa på Andy och de andra i studion. Miss Watts blir förtjust i Joey så fort hon ser honom. Han har en egen stil, är glad och charmig, ser henne i ögonen och verkar positiv och förväntansfull. – Var är Patric? undrar Joey när han har sett sig omkring och hälsat på de andra. Andy berättar att Patric har gått ner på stan för att träffa Boxer. – Oj då, säger Joey, men i nästa sekund ångrar han sin kommentar. – Vem är Boxer? frågar miss Watts. Alla ser besvärade ut. Ingen vill svara, men till slut gör Andy det i alla fall, mest för att Joey ska slippa. – Boxer är Patrics storebror, ingen som Patric är särskilt stolt över, om man säger så. Miss Watts höjer förvånat på ögonbrynen: 22

– Jag har faktiskt tagit för givet att ni inte har haft något med polisen att göra. Jag hoppas att det stämmer? Här ser hon mycket skarpt och frågande på dem var och en. Alla nickar allvarligt samtidigt som Andy försäkrar henne om att det även gäller Patric. – Får pressen nys om att någon av er har varit inblandad i något som är det minsta olagligt, kan ni vara så säkra på att de kommer att basunera ut det på löpsedlarna. Joey ser olycklig ut över att han avslöjade det där om Patrics bror, men miss Watts ler plötsligt riktigt vänligt mot honom innan hon fortsätter med sin vanliga affärsmässiga röst: – Joey, nu skulle jag vilja höra dig sjunga. – Jaså? Joey ser ut att bli glatt överraskad. Vad vill du att jag ska sjunga, då? Miss Watts ler. Hon anar att hon har ett riktigt fynd framför sig. Pojken är otroligt charmig och har allt man kan önska sig rent bildmässigt. Kan han dessutom sjunga bättre än Patric och röra sig någorlunda avspänt på scenen – ja, då är problemet löst. – Kan du någon av bandets låtar? frågar hon. Nu kan de andra inte hålla sig för skratt. Mixed Up har haft sin replokal i Andys källare och Joey har varit en av deras första och största fan. – Alla, tror jag, ﬂinar Joey och tittar på de andra. Om ni inte har skrivit någon ny här, förstås? Alla i bandet ler och skakar på huvudena. Tillsammans går de till rummet där de repade med Peter Bell på förmiddagen.

En halvtimma senare går miss Watts in på sitt kontor igen tillsammans med Joey och hans pappa för att skriva kontrakt. När hon signerar kontraktet beundrar hon sin egen nya namnteckning. Miss Watts är mycket nöjd. Det ﬁnns ingen tvekan. Joey är den största talangen hon har sett sedan hon kom tillbaka till England. Om hon sköter sina kort rätt kommer hennes fantastiska plan att gå i lås. Miss Watts ler och kan inte låta bli att gnugga händerna av förtjusning.

ISBN 978-91-21-21891-4 ISBN 91-21-21891-9 ©2006 Lena Hultgren och Liber AB Redaktör: Caroline Hjorth Formgivning: Catharina Ekström Illustrationer: Ulrika Sandhill Produktion: Bertil Stålenmark Första upplagan 1 Tryck: Elanders, Falköping 2006

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundtjänst tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundtjanst.liberab@liber.se