ร rsรถversikt
2011
UTGIVEN AV: Sibelius-Akademin REDAKTÖRER: Karoliina Pirkkanen, Kaisa Raitio och Juha Sjöblom ÖVERSÄTTNING: Elävä Kieli – Vivid Words LAYOUT OCH OMBRYTNING: Tiina Laino FOTOGRAFIER: Wilma Hurskainen, Heikki Tuuli (s. 1), Erkka Malkavaara (s. 7) TRYCKERI: Markprint, Lahtis 2012 ISSN 1797-4763 (tryckt) ISSN 1797-4771 (nätversion) Årsöversikten kan beställas från Sibelius-Akademins informationsavdelning, tfn 040 710 4319, info@siba.fi
2
Innehållsförteckning 4 6 10 13 14
16 17 18 19
Mitt i förändringar med framtiden i sikte Ridån öppnades till Musikhusets nya scener Flytten av biblioteket avlöpte i extas Flyt i vardagen genom strukturförändringar Konstnärer är vi allihopa! Konstuniversitetet möjliggör möten mellan konst Utvecklingen av konstuniversitetsprojektet 2011 Förnyad grafisk profil speglar förändringarna Nyckeltal – studerande och examina Nyckeltal – personal, ekonomi och konserter
3
Mitt i förändringar med framtiden i sikte SIBELIUS-AKADEMINS ÅR 2011 präglades av tre viktiga milstolpar. Den nya organisationsstrukturen trädde i kraft i augusti 2011, vi fick fira öppningen av Musikhuset och den 15 november bildades Konstuniversitetet. Dessa händelser medförde förändringar i både personalens och de studerandes vardag under hela året och gav upphov till många nya utmaningar. Samtidigt fick vi koordinater att sikta på under kommande år. Lokalförändringen – att lämna lokalerna i Sockenbacka och flytta in i Musikhuset – blev konkret i allas vardag senast på hösten. Öppningen av Musikhuset för publiken var en dröm som gick i uppfyllelse för Sibelius-Akademin. Den långa planerings- och byggprocessen höll oss sysselsatta under lång tid och resultatet överträffade förväntningarna. Konsertpubliken hittade mångfalden i Sibelius-Akademins konstnärliga verksamhet på ett oöverträffat sätt, vilket visade sig i form av fulla salar och ökade biljettinkomster. Sibelius-Akademins ställning som en av aktörerna i Musikhuset stabiliserades, och samarbetet med husets övriga invånare blev effektivare och intensivare i och med att man nu verkar under samma tak. Genom organisationsförändringen blev elva enheter till ett universitet med två avdelningar. Förändringen var nödvändig för beredningen av Konstuniversitetet. Organisationsreformen och samarbetet med Musikhusets andra aktörer gav en försmak av de möjligheter som Konstuniversitetet kan innebära. Medelinsamlingsprojektet Satakieli överträffade målen, och det är ett tecken på att Sibelius-Akademin har en stark ställning i det finländska samhället. Totalt landade insamlingens resultat på över 2 000 000 euro. Tacket går i stor utsträckning både till vår egen personal och till externa bidragsgivare. Den ökade internationella verksamheten inom både konstnärlig verksamhet, forskning och utbildning visar att vårt fotfäste är stabilt även ute i världen. Och takten ska inte avstanna. De förändringar som skett under 2011 har dock gett Sibelius-Akademin en stark inriktning mot framtiden.
Gustav Djupsjöbacka
4
”Öppningen av Musikhuset för publiken var en dröm som gick i uppfyllelse för Sibelius-Akademin.”
5
6
Ridån öppnades till Musikhusets nya scener I och med flytten till Musikhuset koncentrerades SibeliusAkademins konstnärliga verksamhet till de splitternya konsertsalarna, och musikens nya vagga intresserade även publiken. Detta visade sig i både biljettintäkter och slutsålda salar. Antalet konsertbesökare flerdubblades under hösten 2011. Inspirerad av Musikhusets Sonore-sal planerade man även om operautbildningen vid SibeliusAkademin. Samtidigt hittade man nya sätt att bearbeta och till och med komponera opera. – Genom Musikhuset har Sibelius-Akademins konstnärliga verksamhet fått en enorm möjlighet. I fortsättningen är det upp till oss själva vad det är för relation vi vill skapa till konsertpubliken, sammanfattar professor Markus Lehtinen.
7
Modellen för operautbildningen är Internationellt unik
Opera med låg tröskel i ett hus med låg tröskel
Flytten till de nya lokalerna var samtidigt ett startskott Hösten 2011 fick de sångstuderande vid Sibelius-Akaför reformen av operautbildningen vid Sibelius-Akademin äran att uppföra den första operan i Musikhuset, demin. Hösten 2011 började åtta nya studerande den nämligen Olli Kortekangas beställningsverk ”Yhden engelskspråkiga magisterutbildningen på 2,5 år, och de yön juttu”. Med det nya inhemska beställningsverket arbetar på ett helt nytt sätt. Utbildningen är speciellt ville man visa att opera som konstform kan ha en nära planerad med tanke på de nya lokalerna i Musikhuset. anknytning till nuet och ha sin utgångspunkt i vår tids Modellen är internationellt unik bland annat genom teman. Operans tema är direkt plockat ur nutiden – en att de studerande redan när de börjar vet vilka operanatt i en storstad 2011. Nästintill smockfulla föreställproduktioner de kommer att medningar visade att tanken om en lättillverka i under studietiden. Kärnan gänglig opera som tilltalar moderna i utbildningen består av operapromänniskor även nådde publiken. OpeDe studerande duktioner som genomförs var sjätte ran stödde samtidigt hela Musikhuvet redan när de månad och utgör grunden för ressets verksamhetsidé om att göra muten av studierna – till exempel när sik till en del av människans vardag. börjar vilka opera de studerande övar en Rossini-ope– Jag tycker att ”Yhden yön juttu” produktioner de ra, läser de samtidigt italienska och var helt rätt satsning som den första kommer att medverka italiensk operahistoria. På detta sätt operan i Musikhuset. Den frambringkompletterar studierna varandra ade förutom nya sätt att möta åhöi under studietiden. på ett meningsfullt sätt, och både rarna även ett nytt sätt att komponera lärarna och de studerande blir mer och skapa opera; kompositören visste förvissade om framtiden. Planmässigheten betyder redan ett år i förväg vem som skulle uppföra verket, och mycket även för den internationella aspekten. sångarna fick också framföra önskemål till honom un– Till exempel blir studentutbyte med utländska der kompositionsprocessen. Publiken har ett öppnare samarbetsparter enklare, när man i god tid har vetskap förhållningssätt när de ska lyssna på inhemsk opera än om blivande operor och vilka sångare som behövs i kanske Mozart eller Verdi, och jag skulle önska att den dem. Nästa steg mot en genuint internationell utbildspeciella känslan av en ”urpremiär” som finns vid den ning är att skapa nätverk för samarbete. Utbildningsförsta föreställningen kunde bevaras i allt framföranmodellen har redan väckt intresse ute i världen. Nu de, filosoferar Lehtinen. måste vi själva våga tro på att dörrarna öppnas och ha mod att göra det. Jag tror att den internationella aspekten kan bli verklighet även genom Musikhuset. Sångare lockas av lokalerna som studiemiljö, påminner Lehtinen.
>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>> KONSERTVERKSAMHETEN VID SIBELIUS-AKADEMIN
• Den officiella konsertserien våren 2011 bestod av 80 konserter. Hösten 2011, då Musikhuset öppnades, arrangerades 198 konserter. • Sibelius-Akademin är en av de största konsertarrangörerna i Finland. Akademin producerar årligen cirka 400 konserter och evenemang, varav 200 är avgiftsbelagda. Den offentliga konsertverksamheten har en viktig utbildningsmässig betydelse för de studerande vid Sibelius-Akademin och för lärarna ger den en möjlighet att utveckla och upprätthålla den egna yrkeskunskapen som musiker. • Sibelius-Akademins offentliga konsertverksamhet förflyttades huvudsakligen till Musikhuset i september 2011.
• I samband med flytten till Musikhuset vågade man sätta ett mål för biljettförsäljningen. Man beräknade att sälja för cirka 200 000 euro per år, och redan under den första hösten uppgick försäljningen till 159 300 euro. • Sibelius-Akademins offentliga konserter och evenemang lockar årligen cirka 40 000 åhörare. Under hösten, då Musikhuset öppnades, besöktes Sibelius-Akademins evenemang av cirka 22 000 personer. Sibelius-Akademin arrangerar konserter även utanför de egna lokalerna. Besökarantalet till dessa uppgår till cirka 7 000. • Den konstnärliga verksamheten fick en egen grafisk profil, se sidan 17.
8
Olli Kortekangas opera ”Yhden yön juttu” var ett beställningsverk för öppningen av Musikhuset i höstas. Foto: Erkka Malkavaara.
9
10
Flytten av biblioteket avlöpte i extas I OCH MED ATT MUSIKHUSET TOGS I BRUK präglades varda-
hysterisk, ler Erkki Nurmi. – Bakom den goda andan låg ett bra teamarbete. Många till och med njöt av flytten, eftersom den innebar variation i de vanliga arbetsuppgifterna, kommenterar Jari Klemetti. Nurmi minns att det blev sammanlagt ett tjugotal flyttlass: ett par tusen flyttlådor och ett par hundra rullvagnar. Flytt i tankarna hela våren – Ibland tog flyttlådorna slut och vi fick vänta på att lådor tömdes. Vid ett skede tog de gummiringar som Förberedelserna inför flytten påbörjades ett och ett används i rullvagnar slut i hela Helsingfors. halvt år innan. I början gjorde man inventeringar, räkÄven om situationen var brådskande hela tiden, unnade hyllmeter och planerade möbler och hyllor. derlättades flytten av de noggranna planerna. Bibliote– Trots att vi trodde att vi hade räknat allt rätt, var vi ket var stängt från första maj till början av september. tvungna att göra nya kalkyler många gånger om, berätVerksamheten i de nya lokalerna kom i gång snabbare tar Erkki Nurmi. än väntat. Det var bråda tider det sista halvåret före flytten, då – Vi trodde att vi skulle behöva hela sommaren på förberedelserna var en del av vaross, men det gick snabbare. Vi kunde dagen nästan varje dag. ha öppnat biblioteket tidigare än vad ”Bakom den goda an– Vi skötte det vanliga arbetet, som var sagt, berättar Nurmi men flytten fanns hela tiden med dan låg ett bra team Moderna lokaler väcker intresse i tankarna. Under projektets gång arbete. Många till och lärde vi oss arkitektens telefonmed njöt av flytten, nummer utantill, nämner Nurmi. Bibliotekets nya lokaler i Musikhuset Bibliotekets användare kunde är mer praktiska och moderna än tidieftersom den innebar inte se att flytten närmade sig gare. Flytten medförde även nya öppetvariation i de vanliga förrän en vecka före den, även tider som ger flexiblare service, vilket arbetsuppgifterna.” om man redan i början av året ininnebar förändringar i biblioteksperformerade allmänheten om vad sonalens arbetstider och -uppgifter. som var på gång. Användarna uppmuntrades att låna De nya lokalerna har fått positiv respons från anså mycket som möjligt före flytten för att de säkert vändarna. Moderna lokaler på en central plats gör skulle ha allt material de behövde även då biblioteket biblioteket mer bekant för besökarna. Även om det var stängt. var vemodigt att flytta från de gamla lokalerna, längtar – Under den sista öppetdagen var det liv och rörelbibliotekspersonalen inte tillbaka. Det finns dock alltid se i de gamla lokalerna och nästan alla hjälpte till att något att förbättra. betjäna besökarna. Vi väntade med spänning på vem – Det är bara utsikten mot Tölöviken som jag saknar som skulle få äran att låna den sista boken före flytten, från de gamla lokalerna, minns Jari Klemetti. minns Jari Klemetti. Allt som allt anser de flyttansvariga att flytten var en positiv erfarenhet. Det är sällan man får vara med om God anda gav flyt i flytten en så här stor flyttprocess i yrkeskarriären eller i livet i allmänhet. Själva flytten handlade om två veckor av intensiv an– Efteråt känner jag att det här var en fin upplevelse. strängning. Även om man ofta arbetade dygnet runt, Jag skulle kunna börja om en gång till, skrattar Klemvar stämningen fortfarande hög. etti. – Vi befann oss i en obegriplig flyttextas. Stämning– Planeringsfasen var utmanande, men själva flytten en var god hela tiden, även om den ibland var nära på var riktigt kul, tillägger Erkki Nurmi. gen vid Sibelius-Akademin av flytt från den ena fastigheten till den andra under den första halvan av 2011. Flytten av biblioteket var en av de största ansträngningarna under våren. De flyttansvariga vid biblioteket, Erkki Nurmi och Jari Klemetti, konstaterar att den stora flytten flöt på bra tack vare noggrann planering.
11
>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>> SIBELIUS-AKADEMINS BIBLIOTEK
• Sibelius-Akademins bibliotek har som
uppgift att ta hand om det faktamaterial som universitetet behöver för studier, undervisning, konstnärlig verksamhet och forskning. Dessutom arrangerar biblioteket undervisning om användning av material och informationssökning. Biblioteket är öppet för alla.
Bibliotekets användarplatser är populära.
• Biblioteket inskaffar tryckt och elektro-
niskt material: noter, kompositörers samlade verk, böcker, AV-material, tidningar och databaser.
• Biblioteket har i sina samlingar cirka 75
000 noter, 40 000 bandinspelningar, 19 000 böcker, 1 100 videoinspelningar samt en omfattande samling periodiska publikationer, kompositörers samlade verk och samlingsverk.
LOKALPLANER INFÖR FRAMTIDEN
• Flytten till Musikhuset hösten 2011
avslutade den första fasen i genomförandet av Sibelius-Akademins lokalstrategi. Lokalstrategin är en helhet med det centrala målet att koncentrera Sibelius-Akademins verksamheter till Tölöområdet.
• I strategins andra fas ska byggnaden
på Nervandergatan 13 renoveras under 2013–2014. Lokalerna ska kunna tas i bruk hösten 2014.
• Från och med sommaren 2014 hyr
riksdagen Sibelius-Akademins R-hus (Norra Järnvägsgatan 9). I lokalstrategins sista fas renoveras R-huset efter att riksdagens hyrestid har löpt ut 2017. Flytten tillbaka till R-huset sker efter renoveringen 2018 och samtidigt lämnas T-huset (Tölögatan 28).
>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>
Erkki Nurmi i bibliotekets audiorum.
12
Flyt i vardagen genom strukturförändringar DE 11 AVDELNINGAR SOM TIDIGARE VERKADE VID SIBELIUS-AKADEMIN slogs samman i augusti 2011 till två avdelningar: avdelningen för klassisk musik samt avdelningen för musikpedagogik, jazz och folkmusik. Avdelningarna lotsas av dekaner, som är överens om att det interna samarbetet inom utbildningen har blivit tätare i och med förändringen. – Förändringen var ett viktigt första steg mot en mer flytande vardag och en bättre utbildning. I avdelningen för klassisk musik har förändringen till exempel resulterat i att man har granskat schemana för den konstnärliga verksamheten och gruppundervisningen. De studerandes vardag kommer att underlättas redan från och med nästa år genom att överlappande scheman kan minskas betydligt. Man ska dock komma ihåg att det tar tid innan vi hittar det bästa sättet att agera i den nya modellen. Dessutom är de musikstuderandes inlärningscykel lång, och jag tror att de reformer som nu görs visar sig först inom några år, konstaterar Kaarlo Hildén, dekan vid avdelningen för klassisk musik. I samband med avdelningsreformen skapades konkreta verktyg för lärarnas och de studerandes vardag, såsom praktiska instruktioner för timlärare och en inskolningschecklista för nya lärare. Till exempel har man tidigare planerat undervisningen väldigt olika från avdelning till avdelning, men under 2011 lärde man sig ett nytt sätt att samarbeta genom att diskutera över ämnesgränserna. – Vid min avdelning har vi nu för första gången tillsammans diskuterat hur studiehandledningen tidigare var organiserad. Reformarbetet är dock inte klart, utan vi lever fortfarande på sätt och vis under utformning. Ledarskap utvecklas då människor finner resonans hos varandra, umgås tillsammans och diskuterar. Ämnesgruppernas egen identitet och deras egna kulturer ska stödjas även i framtiden, konstaterar Elina Laakso, dekan för musikpedagogik, jazz och folkmusik.
Konstnärer är vi allihopa! Konstuniversitetet möjliggör möten mellan konst
I november 2011, efter många om och men, föddes beslutet att från och med början av 2013 slå ihop SibeliusAkademin, Bildkonstakademin och Teaterhögskolan till ett konstuniversitet. Niilo Tarnanen, studerande vid Sibelius-Akademin, och lektor Riitta Tikkanen diskuterar om turerna kring konstuniversitetsprojektet.
ella högskolan. Trots de många turerna kring projektet har hon hela tiden trott på sammanslagningen. – Jag tror att sammanslagningen medför god synergi. Jag är positivt inställd till projektet. Känslan har hela tiden varit att det kommer att bildas ett konstuniversitet. Det är tidens anda. Det är viktigt att sköta resurserna så att ”Det här är en större projektet verkligen skapar merSamarbete i tillitsfull anda värde. signal för främjande av I Sibelius-Akademins studentkonst och kultur i tider Niilo Tarnanen berättar att de studekår funderade man under året ofta då det ska sparas på randes inställning till konstuniversipå hur man ska förhålla sig till allt tetet har förändrats under året. detta. allt annat.” – I början av året kändes projek– Konstuniversitetet ska vara tet avlägset. Tidigare fanns det mer ett projekt som skapar möjligherädsla och ovisshet i luften, eftersom samtalet sakter. Mot slutet av året växte det fram en bra, tillitsfull nade konkret grund. Under året blev stämningen mer atmosfär mellan studentkårerna. Alla parter kände att hoppfull och positiv, även om det fortfarande finns lika de hörde ihop – konstnärer är vi allihopa, summerar många åsikter som det finns studerande. Tarnanen. Riitta Tikkanen, som har arbetat vid Sibelius-Aka– Tilliten skapas av att man känner folk vid andra demin i över 20 år, har redan tidigare samarbetat tätt konstuniversitet. Jag känner också tillit till de som drimed bland annat Teaterhögskolan och Konstindustriver projektet. Jag tror att de fattar rätt beslut. Vi går
14
mot samarbete försiktigt, steg för steg, kommenterar Tikkanen.
uppgift är bland annat att lyfta fram frågor som annars skulle hamna i skymundan.
Främjande av konst och kultur i fokus
Modigt mot möten mellan konst
Ett hot i projektet, som de studerande påpekar, är den brådskande tidsplanen för sammanslagningen. – Man behöver tid för att ta till sig situationen. Det leder till kloka nya initiativ och ett bra samarbete. Det är lätt att undra vad man egentligen hinner göra på så här kort tid. Allt behöver dock inte vara klart i början av 2013, konstaterar Niilo Tarnanen. Riitta Tikkanen förmodar att konstuniversitetet kommer att förstärka konstens och kulturens ställning i hela samhället. – Det här är en större signal för främjande av konst och kultur i tider då det ska sparas på allt annat. Värdena är hårda i dagens samhälle. Ändå törstar framför allt de unga efter kultur, och därför upplever man kulturfrämjandet som viktigt. Tarnanen påminner dessutom om att tilliten till och behovet av ett konstuniversitet ska bevisas i handling. – Resurser tilldelas inte i onödan, utan man ska även bevisa vad konst betyder för samhället. Konstens
Båda två tycker att det är viktigt med möten mellan konst. – Det är det centrala med konstuniversitetet, därför gör vi detta. Genom möten mellan konst kan något nytt skapas. Konstuniversitet behöver nya impulser för att inte bli stillastående, konstaterar Riitta Tikkanen. – Jag tror att musiker har mycket gemensamt med till exempel skulptörer. Det gemensamma är inte det som görs dagligen, utan det som finns på en mer abstrakt nivå, resonerar Niilo Tarnanen. – Det kan vara fascinerande för det egna tänkandet att möta olikheter. Jag är särskilt intresserad av konstfilosofiska frågor och andra konstarters sätt att gestalta verkligheten. Man kan lära sig mycket nytt genom att bekanta sig med dessa, fortsätter Tarnanen. Den erfarna läraren önskar att alla hade en positiv inställning till möten mellan konst. – Jag hoppas att alla är nyfikna på nya möten. Man vet aldrig vilka dörrar som kan öppnas genom dem.
15
Kuva: iStockphoto
Utvecklingen av konstuniversitets projektet 2011
KONSTUNIVERSITET
• Konstuniversitetet ska starta sin verksamhet i början av 2013, då Bildkonstakademin, Sibelius-Akademin och Teaterhögskolan går samman.
• Det universitet i fri konst som ska grundas förstärker genom sin verksamhet konstutbildningen, konstens ställning och autonomi i samhället samt hela Finlands konst- och kulturliv. Konstuniversitetet består av tre akademier som är likvärdiga till det utbildningsmässiga innehållet och den kulturella betydelsen.
• Personalen och de studerande vid de nuvarande universiteten går över till Konstuniversitetet när det startar sin verksamhet. Antalet studerande är sammanlagt cirka 2 000 och antalet årsverken cirka 600.
UTVECKLING AV KONSTUNIVERSITETSPROJEKTET 2011 12.1.
Arbetsgruppen för konstuniversitetet vid undervisnings- och kulturministeriet överlämnar sin utredning. 10.3. Sibelius-Akademins styrelse godkänner utlåtandet om promemorian från konstuniversitets utredningsgrupp. Sibelius-Akademin är positiv till att förberedelserna inför konstuniversitetet inleds. 4.4. Sammanfattningen av utlåtandena om förslaget att bilda konstuniversitetet offentliggörs. 17.6. I regeringsförhandlingarna uppnåddes ett förhandlingsresultat om regeringens nya program. I regeringsprogrammet finns inskrivet: ”Tillkomsten av ett konstuniversitet främjas”. 20.6. Konstuniversiteten kommer i ministeriet överens om att före slutet av augusti låta göra en projektplan för grundandet av ett konstuniversitet, där projektets mål och dess struktur med styrgrupper, ledningsgrupper och ledningssystem beskrivs. 27.6. Enligt den nya undervisningsministern Jukka Gustafsson har staten inte råd med grundandet av det planerade konstuniversitetet under den här regeringsperioden. 30.6. Enligt undervisningsminister Jukka Gustafsson kan en finansiering övervägas om två år. Om det ekonomiska läget har förbättrats, kan projektet gå vidare. 16.9. Utifrån diskussioner i ministeriet ska styrelserna till konstuniversiteten fatta beslut om grundandet av konstuniversitetet senast i slutet av oktober. 15.11. Bildkonstakademin, Sibelius-Akademin och Teaterhögskolan undertecknar ett avtal där man gör upp de centrala förutsättningarna för grundandet av konstuniversitetet från och med 1 januari 2013. 22.11. Seppo Määttä utses till projektchef för grundandet av konstuniversitetet. 9.12. Konstuniversitetets namntävling startar.
16
Förnyad grafisk profil speglar förändringarna
Tillgänglighet i konsertverksamhetens profil
DEN GRAFISKA PROFILEN PÅ SIBELIUS-AKADEMINS EXTERNA KOMMUNIKATION förnyades på ett synbart sätt 2011.
Syftet med förnyelsen var förutom funktionellt även symboliskt: den speglar förändringarna och övergången till nya tider. Den största förnyelsen gällde webbplatsen, universitetets visuella profil och konsertverksamhetens profil.
Konsertverksamhetens nya profil offentliggjordes i maj 2011 samtidigt som höstens program. Nya bildsamlingar och färgkoder för musikgenrer introducerades. Med sju färgkoder gestaltas sex olika musikarter och kombinationer av dem. Färgerna finns med i all konsertkommunikation från webbplatsen till affischer, tidningsannonser och programblad. Syftet är att göra det så enkelt som möjligt för användarna att hitta konserter och välja bland dem.
Helt ny webbplats Webbplatsen förnyades totalt: strukturerna, innehållet och profilen gjordes om helt. I och med förnyelsen kan webbplatsens viktigaste användargrupper betjänas bättre och på flera sätt än tidigare. Det centrala syftet med den nya webbplatsen är att presentera Sibelius-Akademins högklassiga konsertoch evenemangsproduktion samt utbildningsutbud på ett lockande och lättillgängligt sätt. Den största funktionella ändringen är den nya evenemangskalendern som underlättar sökning av konserter och andra evenemang samt köp av biljetter till dem. Visualiserad musik till grund för profilen Det finns fortfarande några bekanta element i SibeliusAkademins nya visuella profil, men största delen av de visuella elementen är helt nya. Svanenmärket och den marinblåa grundfärgen är fortfarande starka kännetecken för universitetet. Nästan allt annat ändrades: typografi, färger, blanketter och andra trycksaker. Kärnan i den nya profilen är musik som kan användas som illustration till olika kommunikationsmaterial. Ett dataprogram utvecklat för detta ändamål visualiserade musik som en sequenser. Noterna bildar färggranna horisontella balkar. Färgerna skapas efter klangfärgen, och paletten består av Sibelius-Akademins nya färger.
17
Nyckeltal – studerande och examina
Antalet studerande Grundstuderande Påbyggnads studerande Studerande vid ungdomsutbildningen
Antalet utländska studerande Grundstuderande Påbyggnads studerande
18
2005 2006
2007
2008
2009 2010
2011
1421
1420
1399
1298
1214 1254
1270
143
140
136
156
157
151
141
77
82
80
82
80
82
84
2005 2006
2009 2010
2011
2007
2008
131
135
143
134
131
133
134
14
16
18
20
23
24
23
60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 0
25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Nyckeltal – personal, ekonomi och konserter ϮϬϬϳ ϮϬϬϳ
ϮϬϬϴ ϮϬϬϴ
ϮϬϬϵ ϮϬϬϵ
ϮϬϭϬ ϮϬϭϬ
Studentutbyte, utresande Studentutbyte, utresande
Personalutgifter
ϮϬϭϭ ϮϬϭϭ
Andra utgifter
Hyror
Studentutbyte, inkommande Studentutbyte, inkommande
Finansieringskällor (tusen euro) Finansieringskällor (tusen euro)
Personal (årsverken)
40 000 40 000 35 000 35 000 30 000 30 000 25 000 25 000 20 000 20 000 15 000 15 000 10 000 10 000 5 000 5 000 0 0
500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Budgetfinansiering Budgetfinansiering
2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 Kompletterande finansiering Kompletterande finansiering
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Övrig personal
Undervisande personal samt forskare
Kostnadsstruktur (tusen euro) Kostnadsstruktur (tusen euro) 40 000 40 000 35 000 35 000 30 000 30 000 25 000 25 000 20 000 20 000 15 000 15 000 10 000 10 000 5 000 5 000 0 0
Offentliga konserter Antalet offentliga konserter Antalet åhörare vid offentliga konserter
Beställnings konserter 2005 2005
2006 2006
Personalutgifter Personalutgifter
2007 2007
2008 2008
2009 2009
Andra utgifter Andra utgifter
2010 2010
2011 2011
Antalet beställningskonserter
Hyror Hyror
2006
2007
2008
2009
2010
2011
341
280
249
469
475
460
396
40748 29198 29684 34000 36962 34820 34000
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
317
292
305
333
182
213
254
Antalet åhörare vid 52900 72483 50550 78840 45717 31318 34000 beställningskonserter
Personal (årsverken) Personal (årsverken) 500 500 400 400 300 300 200 200 100 100 0 0
2005
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Övrig personal Undervisande personal samt forskare Övrig personal Undervisande personal samt forskare
19
20