3 minute read

Ledare: Det krävs ett aktivt arbete för att ta bort gränshinder

Text: Kim Berg, ordförande för Pohjola-Nordens förbundsstyrelse

Statsrådets redogörelse om gränshinder i Norden färdigställdes i riksdagens behandling i februari. Med gränshinder avses hinder som härrör från de nordiska ländernas olika lagstiftning, offentliga regler eller praxis som påverkar den fria rörligheten för både privatpersoner och företag mellan de nordiska länderna. Ofta handlar det om ganska vardagliga saker som ändå ställer till problem när man flyttar från ett nordiskt land till ett annat.

Advertisement

Pohjola-Norden har en egen viktig roll i att identifiera och avlägsna gränshinder. I Finlands nordiska gränshindernätverk, som leds av Pohjola-Norden, främjas informationsutbytet mellan olika aktörer, såsom myndigheter, informationstjänster och Pohjola-Norden, för att förebygga och avlägsna gränshinder. Dessutom görs förberedelser på nationell nivå inför mötena i gränshinderrådet, som verkar under Nordiska ministerrådet.

Pohjola-Norden administrerar även Info Norden i Finland, Nordiska ministerrådets samnordiska informationstjänst. Info Norden främjar rörlighet genom att dela information om till exempel studier i ett annat nordiskt land. Personlig rådgivning är också en viktig del av tjänstens arbete.

Arbetet kring gränshinder bör göras aktivt så att Norden kan bli den mest integrerade regionen i världen, i enlighet med Vision 2030 och för att underlätta arbetsrelaterad inoch utvandring i Norden.

Särskild uppmärksamhet bör fästas vid följande gränshinder i framtiden. Elektronisk identifiering måste bli enklare i de nordiska länderna. Detta är viktigt när man är i kontakt med myndigheter angående studier, arbete eller pension. Nordiska medborgare som har flyttat till landet måste också snabbare få ett lokalt personnummer och bostadskommun. För närvarande kan det ta väldigt länge. Detta påverkar i sin tur möjligheterna att hyra lägenhet eller ingå ett arbetsavtal. Det är också svårt att få en dagvårds- eller skolplats utan personnummer och bostadskommun. Dessa frågor måste lösas för att det i framtiden ska bli lättare att arbeta och studera i de nordiska länderna.

Arbetet kring gränshinder bör göras aktivt så att Norden kan bli den mest integrerade regionen i världen, i enlighet med Vision 2030 och för att underlätta arbetsrelaterad in- och utvandring i Norden.

I de nordiska länderna ska det också vara möjligt att utföra distansarbete under samma förutsättningar. Socialförsäkringen och beskattningen ska vara flexibel och lätt att förstå när man arbetar över gränsen på distans i de nordiska länderna.

Gränskommittéernas arbete bör också synliggöras, eftersom de är ett av våra viktigaste verktyg, med vilket vi kan nå målet att Norden ska vara den mest integrerade regionen i världen. För att nå målet krävs ett fördjupat samarbete mellan regioner på många plan, som bygger på tidigare erfarenheter och traditioner. Samtidigt ska det konstateras om gränskommittéernas ekonomiska verksamhetsförutsättningar att deras anslag inte har indexjusterats på mer än tio år. En välfungerande gränskommitté är nödvändigför att vi ska kunna hålla en tillräckligt hög aktivitetsnivå och göra det nordiska samarbetet känt i olika regioner.