3 minute read

Varför Norden? Siksi Pohjola

Suomessa meitä Pohjola-Nordenin jäseniä on tuhansia. Koko Pohjolassa moninkertainen määrä. Yhteisille matkoille ja kokouksiin osallistuessa sitä huomaa, että meillä on paljon yhteistä, myös yhteisiä unelmia. Kysyimme nordisteilta ajatuksia Pohjola-Nordenista ja pohjoismaisuudesta. Näin he vastasivat.

Advertisement

Helena Taxell

För cirka femtio år sedan hade jag min första konkreta kontakt med nordiskt samarbete, en nordisk ungdomsresa med Pohjola-Norden. Den var trevlig.

Idag kan en ung människa göra en nordisk ”resa” via utbytesprogram, Nordplus och Nordjobb. Det ger inspiration att nappa på olika slag av samarbete över nordiska gränser, bland annat via nya personliga kontakter. Med min bakgrund inom utbildning betonar jag Pohjola-Nordens satsning på just ungdomar – en utmanande uppgift, men gemensam för oss alla. Budskapet är klart, ett engagemang inom Pohjola-Norden föreningarna är ett utmärkt sätta att lära känna Norden. ”Ett gränslöst Norden” är inte bara en slogan. Det är en möjlighet för unga människor.

Det nordiska samarbetet har ett brett folkligt stöd. Men borde inte vi nordister just därför höja på ambitionsnivån? Vi kunde i högre grad inkludera folkrörelser och organisationer i det nordiska. Det är något också för Pohjola-Norden lokalt, samarbeta med olika föreningar och organisationer och med kommunal verksamhet. Media kunde vi påminna om att det nordiska inte alltid är spännande, men praktiskt viktigt och framtidsinriktat.

Vad har mitt nordiska engagemang gett mig? Det har varierat över tiden från medlemskap i Pohjola-Norden till nordiskt relaterade uppgifter i mitt jobb, en bonus. Men framförallt har jag lärt mig för hur viktigt Norden är och kunde vara i ett Europa och en värld som är allt mera splittrade. Det är ett budskap värt att sprida. •

Johan Roos

Tulin Pohjola-Nordenin toimintaan vuonna 2000. Lisääntyneen vapaa-ajan vuoksi päätin liittyä Pohjola-Nordeniin ja Aplodit Orkesterille-toimintaan. Äidinkieleni on ruotsi, ja sitä ei Lahdessa juuri saa käyttää. Ruotsin keskustelukerho on rento aikuisten ryhmä, jossa saa puhua ruotsia kerran viikossa.

Keskustelukerhon jäsenyys vei tieni yhdistyksen hallitukseen, missä olin monta vuotta. Se oli oikein mukavaa, ja sen kautta sain tietysti myös syvempää tietoa Pohjola-Nordenin toiminnasta ja pyrkimyksistä. Keskustelukerhoon osallistun edelleen.

Järjestin myös erittäin mielelläni yhteisiä matkoja. Kävimme esimerkiksi Mannerheimin jalanjäljillä, teimme konsertti- ja oopperamatkoja Tallinnaan sekä kävimme Tukholmassa museoissa ja kirkoissa. Matkan kruunasi mukava yhdessäolo laivassa.

Mitä olen saanut Pohjola-Nordenista? Ainakin hyviä uusia tuttavia ja mahdollisuuden jakaa harrastustani muille. Mutta ehkä suurin juttu minulle nykyisin on sukututkimus, joka ilokseni kiinnostaa muitakin yhdistyksen jäseniä.

On ilahduttavaa huomata, että Lahdessa kiinnostus ruotsin kieleen on lisääntynyt. On perustettu ruotsinkielinen koulukin. Se lupaa hyvää tulevaisuudelle. Mielestäni yhteistyötä naapuriyhdistysten kanssa voisi syventää ja tietysti olisi hienoa, jos Pohjola-Norden voisi vaikuttaa enemmän Pohjoismaissa. Ruotsin kielen taito avaa meille maailman, jossa noin 20 miljoonaa ihmistä voi kommunikoida keskenään. •

Susanne Sjöblom

Varför Norden? När jag får frågan är det blixtsnabba svaret lite näsvist ’Varför INTE?’ Om man är finlandssvensk och uppvuxen på en finskspråkig bruksort i Nyland har man hela sin ungdom känt sig en aning udda. Man mår gott när man besöker Åland och i Stockholm kan man också slappna av trots att ens svenska ju är lite mumintrollsk. Även Danmark har tagit emot mig med värme, fast jag måste medge att språ- ket är en rådigogga till en början. Vem kan motstå danskar- nas klingande skratt på uteserveringen, de har alltid mest roligt! I Norge är det friluftslivet: det ska vandras i fjällen och badas i fjordar – hurtigt och besläktat med vår känsla för skogens doft och mjuka stigar. För mig är Island tills vidare ett mysterium, men endera dagen landar jag där.

Det kunde väl räcka som motivering men det finns mer. Fast jag vet att det inte är politiskt korrekt att säga detta så är det ändå en del av sanningen: när jag började intressera mig för samhälleliga frågor insåg jag snart att det är västerut, inte österut jag vill blicka. Finlands plats i det nordiska samman- hanget är nu mer än på långa tider en självklarhet. Början var för oss lite sen och knagglig, senare kom EU att rubba till förhållandet i någon mån men nu tycker jag att vi har hittat varandra på riktigt. Vi representar för världen i både väst och öst ett lyckat koncept, demokratisk socialism som någon har kallat det, men kanske vi nöjer oss med välfärdsstaten där de starka stöder de svagare.

Sist men inte minst kommer ju människorna! Pohjo- la-Norden i Lojo men säkert också på många andra orter drar till sig glada och utåtriktade människor. Så många roli- ga fester och resor vi har delat och så många nya vänner jag har fått! •

Varför Norden? När jag får frågan är det blixtsnabba svaret lite näsvist ”Varför INTE?”