p
Måndag 27 mars 2017
MILJÖ & ENERGI
Foto: Gunnar Westergren
Kraften kommer uppifrån
Foto: Tommy Norin
Foto: Gunnar Westergren
PItEå Kyrkoherde Mats Björk hämtar kraften från himlen. Från och med i maj gäller det också fastigheten Margretelund som får solpaneler. ”Vi vill tänka etiskt och att vi använder jord, berg, vind och sol för att få energi. Det vittnar om att vi är en nytänkande församling”, säger kyrkoherden. Sidan 4
Grabbarna skapar smarta möbler
SiDorna 12 och 13
Solceller på taket ger bilen energi
SiDorna 10 och 11
2
Miljö & EnErgi
Piteå-Tidningen Måndag 27 mars 2017
KRöniKa.
Tommy norin
Redaktör & reporter Foto: Gunnar Westergren
Majbraseförbränning och smarta miljöval
Uppvuxen i en liten bondby utanför Östersund kom jag tidigt i kontakt med energiska för att inte säga innovativa förehavanden. När vi inte sprängde sten med tändhattar i skogen, ägnades en del av tiden åt tjuvfiske och sjöröveri i en vik på Storsjön. Vi ”lånade” grannens häst och körde därmed ett i och för sig miljövänligt race med tvåhjulig kärra på nätterna. Det var också kul att utan behörighet tuffa omkring i grannen, bonden Mannes nyinköpta tretaktare Bolinder Munktell. Inte mycket energi lades på skolgången. Skolhuset där vi bodde värmdes upp med en gigantisk vedpanna vilket gjorde att under vintern sveptes huset in i en inte så behaglig rökmättad dimma. Pannans undre del var också ett perfekt gömställe för det paket Prince jag som tioåring norpade från
en lanthandel. Hoppas att det är preskriberat.
Vi fick också lära oss den tidens sophantering. Det som inte hamnade på slaskhögen brändes upp vilket gjorde att byns majbrasa tillhörde en av de mer gigantiska i socknen. En gubbe dynamit med lite tändhatt till bidrog till att skicka soporna rätt långt upp mot himlen. Annars var det agrala samhället nyttigt. Den slit och slängmentalitet som senare präglat tiden fanns inte då. Kläder och prylar lagades hellre än att det slängdes. Mjölken såldes i glasflaskor och fläsket och osten packades inte inte in i förhatlig oljebaserad svårforcerad plast. Sedan kom eran med förbrukarsamhället där det inte blev lika viktigt med miljövinster. Ingen tänkte på hur planeten påverkades av slöseriet och
"
Numera är det inne att åka hybrid eller elbil. Kollegan Sanna lyser som en sol när hon berättar om sin nyköpa Nissan som går tyst och energismart.
icketänket kring energi och miljö, allra minst politikerna. De har dock vaknat och mycket har
vänt. Vi köper saker som förbrukas, men det mesta går att återvinna. För det finns stationer och det har blivit viktigt att källsortera hemma. Jag är numera en finlirare på att plocka bort den lilla metallbiten i värmeljuset som slängs i en papperspåse. Förpackningarna från mina litervisa intag av Proviva hamnar i förpackningscontainern nära Ica. Och numera är det inne att åka hybrid eller elbil. Kollegan Sanna lyser som en sol när hon berättar om sin nyköpa Nissan som går tyst och energismart. Hade inte bilindustrin bromsat i mer än 100 år hade vi haft elbilar för länge sedan. Frågan är om jag törs närma mig PT-huset i sommar med 70-talsko-
jan med rakt utblås. Den spyr avgaser, har naturligtvis ingen katalysator och drar väl sådär en liter per mil. Jag hoppas att jag inte får någon miljöpartist i häcken på timmerleden.
Miljö och energi är temat i dagens bila-
ga. Numera finns goda innovativa idéer om sunt miljötänk, utvecklade av företagare och privatpersoner. Läs om Kay och hans elbil och solpaneler i Mjösjöliden, om killarna på Strömbacka som vill sälja in små miljöstationer för förskolan och om den lokala sparbankens miljöarbete. Håkan Björkman i Altersbruk har länge jobbat med energisnåla hus och rörfirman i Lillpite har fullt upp med att anlägga jordvärme och bergvärme. Trevlig läsning!
Tommy norin Redaktör & reporter
Redaktör: Tommy Norin • Form: Christer Norén • ansvarig utgivare: Bengt Larsson
3
Piteå-Tidningen Måndag 27 mars 2017
N! E R A M M O S Å P KYLA , N R E T N I V Å P VÄRME
DAIKIN VÄRMEPUMPAR FÖR BÄSTA BESPARING
Canvac Q Heat 63
5 års garanti, renare och friskare luft, förberedd för WiFi, Värmekapacitet: 6,3 kW, trådlös fjärrkontroll.
Canvac Q Heat 66
5 års garanti, högeffektiv luftrening, förberedd för WiFi, värmekapacitet: 6,6 kW, trådlös fjärrkontroll.
Pris från
12.999:-
Kom och titta på uppställda pumpar i vårt showroom.
Samsung Smart Exclusive 9 5 års garanti, energiklass A+++, styr med mobilen, driftsäker värmekälla ned till -25°C, låg ljudnivå.
Störst i världen på värme- och kylsystem. Alltid rätt värmepump för ditt hus. Trygga försäkringar.
18.495:-
Installationskostnader tillkommer.
www.daikin.se
Backen, Piteå. Tel. 0911-23 23 23 Öppet: Vard 09–18 Lörd 10-14 www.elon.se
Kylmontören i Piteå AB
Hammarvägen 51, 943 36 Öjebyn Tlf: 0911 - 23 03 30, info@kylmontoren.nu kylmontoren.nu
Vi hjälper dig hitta rätt! Välkommen
ENERGY FOR LIFE
HEJ, VI HETER NIBE F1155 OCH F1255 Vi är de smarta värmepumparna som tyst och effektivt omvandlar bergets naturkraft till ditt perfekta inomhusklimat. En ren och hållbar energilösning som dessutom gör din plånbok glad. Du kan spara upp till 80% av dina uppvärmningskostnader. Med din mobil eller läsplatta kan du enkelt bestämma vad vi ska göra eller kolla hur vi mår – från jobbet eller hängmattan. Vår mångåriga erfarenhet och tusentals timmar av utveckling speglas i vårt breda produktsortiment. Läs mer om våra värmepumpar, NIBE F1155/F1255 och andra produktinnovationer på nibe.se/varmepumpar.
VI SÄLJER OCH INSTALLERAR NIBE VÄRMEPUMPAR Infjärdens Värme AB är ett familjeägt rikstäckande installations- och serviceföretag inom rörbranschen. Vi levererar lösningar inom VVS, Industri, Verkstad, Sprinkler och vårt nyaste område Energi. • Värmepumpsinstallatör. • Nyinstallationer, renovering, ombyggnad och tillbyggnad. • Fjärrvärmeinstallationer, värmeväxlare och kulvert. • Totalansvar vid samordnade installationer.
Ring oss för att få en kostnadsfri offert: 010-414 4000
INFJÄRDENS VÄRME AB
4
Miljö & EnErgi
Piteå-Tidningen Måndag 27 mars 2017
MILJÖVÄNLIG. Piteå församling kör miljövänligt. Vaktmästaren gunnar Westerlund rattar elbil.
Foto: Gunnar Westergren
FUNDERAR. Mats Björk, gunnar Westerlund och Stefan lindgren funderar över hur de ska dekorera församlingens elbil. Det kan bli något med att kyrkan tar energin från himlen.
PERFEKT. Margretelund är en perfekt fastighet för solpaneler, vi har stora tak och de vetter åt rätt håll”, säger vaktmästare gunnar Westerlund.
SOLPANELER. Piteå församling investerar 1,4 miljoner kronor i 370 solpaneler på Margretelunds tak. luleå stift bidrar med 400000 kronor.
Kyrkan hämtar kraften från himlen PITEÅ Piteå församling hämtar som bekant kraften från himlen och det konkretiseras än mer. I mitten av maj installeras 370 solpaneler på kyrkans lokal Margretelund i Öjebyn. Man skulle kunna uttrycka att Piteå församling kommer att ta kraften till elen uppifrån mot ljuset samtidigt som värmen till kyrkan i stan hämtas från den mer mörka underjorden. Kyrkoherde Mats Björk vill
hellre betona solens betydelse. –Exempelvis Öjeby kyrka är byggd i öst-västlig riktning mot solen och Jerusalem. Det är åt det hållet vi vill vända oss, säger Mats Björk. Han uppger att i mitten av maj inleds monteringen
av 370 solpaneler på samlingslokalen Margretelund i Öjebyn.
–Vi har förhållandevis stora tak som vetter åt helt rätt håll, säger Westerlund.
–Piteå församling har en god
Han rattar också församling-
ekonomi som gör att vi kan göra satsningen på 1,4 miljoner kronor. Av det har vi fått 400 000 kronor från stiftet. Vi är första församling i Norrbotten som gör en sådan här miljösatsning, säger Mats Björk. Beställningen är gjord via Pite energi. Det var vaktmästaren Gunnar Westerlund som tog initiativ till att köpa in de solpaneler som ska monteras på samtliga tre tak.
ens enda elbil med en räckvidd på 15 mil. Knutet till det kommer församlingen att satsa på fler laddnings-
"
Vi har för hållandevis stora tak som vetter åt helt rätt håll. Gunnar Westerlund
stolpar. Fastighetschef Stefan Lindgren ser god ekonomi i investeringen. Margretelund förbrukar 90 000 kilowattimmar (KWh) per år och solpanelerna beräknas ge lika mycket. – Vi kommer att bli helt självförsörjande på el, säger Lindgren. Han räknar med 15-20 års avskrivning på investeringen. Ekonomin är en del, men Mats Björk pekar på att kyrkan vill arbeta etiskt för en god miljö. Kyrkan i Öjebyn har fjärrvärme medan de i Piteå och Infjärden har bergvärme. Senare i år kommer
Långträsk kyrka att få luftvärmepumpar. Församlingen har inte köpt an-
delar i lokal vindkraft, däremot är den med i det som benämns Kyrkvinden med Kalmar energi som leverantör. Kyrkoherden, fastighetschefen och vaktmästaren är nöjdamedmiljösatsningarna. –Att vi satsar på jord, berg, vind och sol vittnar om att vi är en nytänkande församling, säger Mats Björk. Tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-64500
5
Piteå-Tidningen Måndag 27 mars 2017
LÅT MATERIALEN LEVA. Genom att tillsammans ta hand om och låta material leva vidare gör vi återvinning till en hållbar affär. It starts here.
010-445 6710 pitea@stenarecycling.se www.stenarecycling.se
sunpine.se
Vi bjuder på varmvattnet i tv år
100%
naturkraft “Mitt kontor är i Lillpites skogar, på Pitholmshedarna och Västra kajen där arbetskompisarna finns”
Just nu får du 4 000 kronor i rabatt när du köper utvalda värmepumpar från IVT. Det motsvarar två års varmvattenförbrukning för en normal familj. Välkommen till din närmaste värmepumpsspecialist. Läs mer på ivt.se
JUST NU! 4000 kronor rabatt när du köper utvalda värmepumpar från IVT.
Gäller t.o.m. 7/4-2017. Kan ej kombineras med andra erbjudanden.
Stefan, Beredare/Projektledare & Bergsvikare
Vi älskar värmepumpar. Så att du kan älska annat.
Vi äger och utvecklar elnätet i Piteå kommun. Det är därför vi är ute i alla väder, dygnet runt om så krävs, för att hålla nätet igång när naturkrafterna vill annat. Vi bygger dessutom för framtiden - nyare, robusta nät för nästa generation Pitebor.
Norrbottens Bergtjänst AB
0911-165 68 Kundtjänst 070-696 61 11 Kenneth (installatör) • bergtjanst.se
6
Miljö & EnErgi
Piteå-Tidningen Måndag 27 mars 2017
VÄLISOLERAT. ”Vi började tidigt med att tilllämpa metoden med 34 centimeters väggisolering”, säger vd Håkan Björkman.
Oljekrisen bidrog till e
ALTERSBRUK När oljekrisen drabbade landet för 43 år sedan blev det mer intressant att köpa energisnåla hus och det har gynnat småhustillverkare som Villa varm i Altersbruk. – Vi har i och för sig alltid byggt energisnåla hus där vi isolerat husen mer än andra, men när oljekrisen var här 1974 kom också lyftet hos tillverkare att börja byg-
ga mer energisnålt. Det säger Håkan Björkman, vd och ägare av Villa varm i Altersbruk. Företaget bygger ett 15-tal hus varje år där köparna ofta
finns i Mälardalen och efter Norrlandskusten.
Håkan Björkman säger att det
alltid kommer att finnas en diskussion om när det lönar sig att isolera mer, men hans farBörjeBjörkmansomstartadehustillverkningenislutetav 1960-talet insåg tidigt vikten av täta och välisolerade hus. –Han införde metoden med 34 centimeters väggisolering. Det tog höjd redan då och det jobbar vi med fortfarande, säger Villa varms ägare.
Björkman pekar på att energipriserna förmodligen kommer att stiga. Elnotan blir högre, men det kan ändå gynna husägaren. – Ett hus som kan visa på lägre förbrukning kommer nämligen att värderas högre, säger Björkman. Han säger att flera saker skiljer husproducenten i Altersbruk från andra.
– Det ena är byggtekniken där vi aldrig gör standardhus. Vi har ett grundkoncept
men kunderna styr mycket själva hur huset ska se ut, säger Björkman. – Det andra är att vi säljer husen själva, vi har inga återförsäljare i Sverige. Köparna blir inga ordernummer i hanteringen utan får en personlig kontakt med oss. En annan styrka är att vi har egna montörer som sätter upp husen. De flyger till Arlanda där vi har en montörbil. Därifrån utgår de till olika projekt i Sverige, förklarar vd:n.
Just nu är orderboken fulltecknad ända fram till efter sommarsemestern. Vad gäller värmekällan har han och systern, tillika marknadschefen Helena Sundström, en tydlig åsikt: Frånluftsvärmepump är ett sämre alternativ.
– Det är vansinne att ta in kalluft i huset, säger Helena Sundström, som pekar på det system Villa varm valt. – Principen att bygga energisnålt handlar om att
Miljö & EnErgi
Piteå-Tidningen Måndag 27 mars 2017
7
ÖPPNAT. Håkan Björkman och Helena Sundström har öppnat dörren till den marknad som alltmer eftefrågar energisnåla hus. En del av dem görs i Altersbruk.
LITEN FABRIK. Den lilla husfabriken i Altersbruk har funnits sedan i början av 1960-talet.
HUSGAVLAR. Husfabriken i Altersbruk har hela tiden lyft sin verksamhet. Företaget började tidigt att förse marknaden med energisnåla hus.
SPIKAR. Anders Frohm spikar en vägg till ett hus som ska sättas upp i norrtälje.
Foto: Gunnar Westergren
nergisnåla hus bygga tätt. Men huset måste ventileras bra. Vi använder FTX-systemet som innebär att luften leds ut ur huset där en värmeväxlare tar hand om 80 procent av luften och återför den in i huset till friskluft, förklarar hon. Håkan Björkman säger att Villa varm också tillämpar ett eget system för golvvärme. – Det är vanligt att man gjuter in golvvärmerören i betongsulan och det blir billigare. Vi har valt att läg-
ga golvärmeslingorna direkt under golvet. Det gör att värmen kommer snabbare. Vi är en av få hustillverkare i Sverige som lyft den här metoden och hälften av våra kunder vill också ha det, säger Villa varms vd.
"
Köparna vill inte ha identiskt lika hus, de vill välja själva. Håkan Björkman
Företaget har inte anammat
idén med att bygga certifierade energisnåla ”passiva hus”, typ de som skulle sättas upp på Lusthusbacken, men som hittills inte lockat köpare. – Det är så mycket verifieringar och dokumentationer med i bilden, det blir administratativt tungt, ger extra kostnader, och en försvinnande liten del vill bygga passiva hus, säger Helena Sundström. Håkan Björkman menar
att marknaden i Piteå inte är mogen för den här typen av småhus. –Köparna vill inte ha identiskt lika hus, de vill välja själva. – Hade den typ av hus som skulle sättas upp på Lusthusbacken satts upp i Stockholm hade det kunna bli något, men i Piteå fungerar det inte, säger han. Tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-64500
MONTERAR. Villa varm i Altersbruk tillverkar och monterar Foto: Villa Varm ett 15-tal energisnål hus i Sverige.
SÄTTS UPP. Villa Varm har framförallt hittat sin marknad i Mälardalen och efter norrlandskusten. De egna montörerna Foto: Villa varm sätter upp ett 15-tal villor varje år.
8
Miljö & energi
Piteå-Tidningen Måndag 27 mars 2017
FORTSÄTTER. enercon planerar att inleda bygget av 77 verk Foto: Sofia Wellborg i Markbygden under våren. (Arkivbild).
Vindkraften blåser vidare KRÄVER ENERGI. en hundralapps vandring genom alla system drar mycket energi, något att kabla vidare till allmänheten ... Foto: Gunnar Westergren
Få hundringar sparar energi PITEÅ En hundralapp har färdats långt tills den nått en kund som handlar för den. Snurran med sedeln kostar energi.
– Kan man minska kontant
hanteringen i samhället spa rar man energi, säger Tho mas Nordberg, kontorschef vid Sparbanken Nord i Piteå. Han säger att den hundra lapp du tar ut i bankomaten eller som du fått i butiken har färdats långt genom hela kedjan. Från att den tryckts till att den körts i någon vär detransport och fram till att den landar hos dig som an vänder den. Rundan genom systemet kostar energi. – Det är därför vi förordar att använda betalkortet, tele fonbanken eller internetban ken. Och avstå från att bestäl la kontoutdrag på papper som ska skickas ut, exempli fierar Nordberg. Han tipsar också om att minska på de vita kuverten i brevlådan genom att köra autogiro och efaktura. Under 2017 har banken miljömål att öka andelen kunder som använder inter netbanken. Han pekar på att Sparbanken
Nord aktivt gått in för miljö
"
Vi är en av de första sparbankerna i Sverige som är miljöcertifierad enligt ISO 14001. Thomas Nordberg, kontorschef
tänk och energibesparingar. – Vi är en av de första spar bankerna i Sverige som är miljöcertifierad enligt ISO 14001. Det återspeglas i hela verksamheten, säger kon torschefen. Han ger exemplen att ban ken förordar samåkning till uppdrag och att videokon ferenser är bättre än mycket resande. Resor klimatkom penseras genom att banken köpt utsläppsrätter. De bank anställa miljösorterar mate rial. – Och vi värmer och förser fastigheten med enbart för nybar energi, säger Thomas Nordberg. Han kommer in på projek
tet Lusthusbacken nära Fu runäset. – Vi var finansiellt med i inledningen av projektet där vi samarbetade med LTU. Vi sade att vi måste tänka ut anför den gängse boxen, så vi var beredda att göra avsteg från kalkylen vad gäller drift kostnaden. Det finns en scha blon som säger att driftkost naden för ett hus ligger på 45 000 kronor. Men vi sade att vid låneansökan skulle vi acceptera en lägre driftkost nad och det skulle ju påver ka boendekalkylen, förklarar kontorschefen. Han är chef vid en bank som
hade en affärsvolym på totalt
VILL ÖKA. ”i år vill vi öka andelen kunder som använder internetbanken”, säger kontorschef Thomas nordberg. Foto: Tommy Norin
47,7 miljarder kronor under 2016. Inlåningen var 16,9 mil jarder kronor, utlåningen låg under året på 15,8 miljarder kronor. Banken har ett 40tal utlå ningsprodukter. En är det en ergilån banken ger om man exempelvis vill tilläggsisole ra, byta fönster eller konver tera till förnybara värmesys tem som fjärrvärme, jordvär me eller bergvärme.
– Men energilånen är en väldigt liten del av den totala utlåningen. Förra året betala de vi ut sex miljoner kronor i energilån. De flesta husäga re som vill energieffektivise ra väljer att omvärdera huset och göra om sina bostadslån, säger Thomas Nordberg. Tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-64500
LULEÅ Det är ingen stiltje i vindkraftsbranschen. På länsstyrelsens bord finns vindkraftbolaget Wpd:s planer att bygga vindkraft vid Råliden och den behandlar också Alpiqs begäran om att sätta upp 25 verk i Blåsmark.
– Det är inte som för några år sedan, men det kommer hela tiden in ansökningar om att bygga vindkraft. Vi har fullt upp, säger Ken neth Fors, vindkraftshand läggare vid länsstyrelsen. Han pekar på att mark naden är rätt mättad i Syd sverige. – De var tidigt ute med vindkraft. Det börjar bli fullt där och då blir det mer intressant att bygga i norra Sverige, säger han. Stillastående elpriser har gjort att företag dragit sig för att investera. Läget har gjort att bland annat Mark bygdenprojektet bromsats upp, men där inleds nu en ligt uppgift Enercons etapp med 77 verk. Under våren sker markarbeten och de första fundamenten gjuts i sommar. Tornen börjar monteras under hösten. Kenneth Fors vindkrafts lista innehåller flera pro jekt. Wpd:s ansökan om 54 verk i Råliden är inne i sin slutrunda. – Vi håller på med sista delen av en skriftväxling. Förhoppningen är att det ska komma ett beslut inn an sommaren, säger Fors. Kraftö vind sålde sin park till schweiziska Alpiq som vill bygga 25 verk i Blås
mark. Företaget har till stånd, men har lämnat in ansökan om att få höja tor nen från 150 till 200 meter. Det prövas just nu. Piteå kommun har sagt nej till höjningen. Samråd har hållits kring OX2 vinds ansökan om att få bygga 13 verk vid Stup hatten utanför Älvsbyn. – Det är Älvsby kommun tveksam till, säger handläg garen. En privatperson med bo laget Pitevind AB vill sätta upp tre verk i Markbygden. – Det har hållits samråd, men efter det har det inte hänt så mycket, säger Fors. Bolaget Bondö administra
tion verkar ha släppt tan karna på att bygga ytterli gare fyra verk på Bondön, just nu står 14 verk där och läget är detsamma för vind kraftsprojekten på Jävre knöppeln och havsparken vid Klockgrundet. Nordex AB har också sedan länge återkallat sin ansökan om att få bygga fem verk på Trundön. Likaså har Brattberget vind AB återkallat ansö kan om 17 verk på Brattber get vid Arvidsjaur. Nordisk vindkraft drog också till baka idén med elva verk vid Granliden i Arvidsjaur sedan bolaget blivit osams med kommunen om eta bleringen. Det är känt sedan tidiga re att den socialdemokra tiskt styrda kommunen förordar turism före vind kraft och det återspeglas i den vindkraftsplan som i stort sett inte ger något ut rymme för utbyggnad av den förnybara energin. Tommy norin
STOPP. Det är tveksamt om det blir fler verk på Bondön. Samråd har hållits kring fyra turbiner men efter det har Foto: Gunnar Westergren ingenting hänt. (Arkivbild).
Miljö & energi
Piteå-Tidningen Måndag 27 mars 2017
9
ELDRiVE. Kommunala Pite energi har medvetet satsat på elbilar som den på bilden och bolaget har också satt upp en laddningstation där ägare av elbilar kan ladda sina fordon.
Foto: Tommy Norin
Bättre med solpaneler än pengar på banken PITEÅ Det är bättre att sätta solpaneler på taket än att spara pengar på banken. ”Förräntningen med solpaneler blir mycket bättre”, säger Peter Bäcklund, säljare vid Pite energi. Pite energi lanserade sin sol-
panelförsäljning år 2014 vid mässan Stora Nolia. Tidigare
"
Det är en mycket bättre affär att sätta paneler på taket än att spara i banken.
Peter Bäcklund, säljare
hade bolaget satt upp två stora paneler nära kontoret vid Timmerleden. Paneler som övervakats av norska forskningsinstitutet Norut och som visade sig ge bäst effekt av alla solpaneler i Sverige. Med det beskedet beslöt Pite energi att starta kommersiell försäljning av solceller och det tog fart. Energibolaget fick uppdrag
MERA SOL. Anders nordin satsar än mer på solenergi. i mitten av mars monterades fler sonpaneler på hans fastighet i AlFoto: Pite energi tersbruk.
att montera den miljövänliga energikällan på taket till Acusticum. – Hittills har vi sålt åtta an-
läggningar, till både privatpersoner och företag. Trenden är tydlig, intresset växer för att installera solpaneler och folk blir alltmer kunniga kring den miljövänliga energin, säger säljaren Berndt Essebro. Bland kunderna finns Alterhedens rabarberi som satte upp en gigantisk panel men som blåste sönder förra sommaren. Nu har en ny satts upp som sägs ska hålla både för hård blåst och ge god el till företaget. En köpare är Anders Nord-
in i Altersbruk. 2015 försåg han ett tak med 22 kvadratmeter solpanel och nu kompletterar han med ytterligare åtta kvadrameter. Dessutom har Leif Ögren, som
äger Ladrike camping, investerat i en anläggning som ska ge 11000 kilowattimmar per år. Lantbruk i Lillpite och Höglandsnäs har också nyligen investerat i den snabbt växande solenergi som kan sänka kostnaderna. Frågan är vad det kostar att installera solpaneler? Peter Bäcklund berättar att installationen på ett småhus kostar i snitt 125 000 kronor. En sådan anläggning kan ge 7000 KWh per år. Normalvil-
MONTERAT. Pite energi har bland annat levererat och monterat solpanelerna på taket till Acusticum.(Arkivbild) Foto: Jens Ökvist
lan konsumerar 19000 KWh perårsåhärfinnsbesparingar, menarsäljarnavidPiteenergi. – Med dagens låga elpris tar
det 15–20 år att tjäna in investeringen. Stiger elpriset går det förstås snabbare, säger Peter Bäcklund, som pekar på att efter avskrivningen blir det plus eftersom en solpanelanläggning kan hålla upp emot 40 år. – Det är en mycket bättre affär att sätta paneler på taket än att spara i banken, säger han. Han och Thomas Jonsson säger att det finns chans att få bidrag till investeringen. Förra året anslog regeringen 225 miljoner kronor i bi-
drag. I år har siffran skruvats upp till 390 miljoner kronor. Av det har Norrbotten fått 980 000 kronor. Privatpersoner kan få 20 procent i bidrag, företag 30 procent av investeringen. Det kan dock vara svårt att få
bidrag eftersom medlen äts upp ganska snabbt. – Det räcker ju med att några få företag gör stora investeringar för att pengarna ska ta slut. Du får inte många investeringar för 980 000 kronor, konstaterar Thomas Jonsson. Tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-64500
TRiO. Thomas jonsson, Berndt essebro och Peter Bäcklund – tre energiska säljare som håller i Pite energis försäljning av Foto: Tommy Norin solpaneler.
10
Miljö & EnErgi
Piteå-Tidningen Måndag 27 mars 2017
PANLER. Ett staket är prytt med solceller som ger ljus och kraft till gården i Mjösjöliden.
MILJÖSMART. ”Vi har hela tiden försökt göra klimatsmarta miljöval”, säger Kay rung.
SPRIDER. Vedspisen ger värme som skickas vidare i köket med den lilla fläkten.
SMART. En smart lösning som inte skapar bränslefakturor. ”ladda med solceller är som att ha en bensinstation på taket på Foto: Gunnar Westergren bilen”, säger Kay rung.
Strålande energi i Mjö MJÖSJÖLIDEN Elen kommer från solceller, i carporten står en elbil och huset värms upp med jordvärme. Kay Rung och Liv Larsson har satsat mycket på klimatsmarta lösningar på gården i Mjösjöliden.
Kay Rung valde livet i Mjösjöliden framför en karriär som börsmäklare i Stockholm. Han är sambo med författaren Liv Larsson. Till vardags arbetar han med konflikthantering där han ibland reser världen runt på uppdrag. Videkonferenser körs också hemma i Mjösjöliden. – Jag flyttade hit för 20 år sedan när hon köpte gården. Jag blev kär i både Liv och stället, säger Kay Rung när han visar PT de klimatsmarta lösningar paret gått in för. Sänkta kostnader är en del av drivkraften, men det handlar också om ett medvetet miljötänk, resonerar Kay Rung. Förutom sitt vanliga jobb
hjälper han också fler att skaffa solceller. – Jag gör det genom att hålla föredrag och kurser via ett studieförbund i hur man kan installera solceller, säger Rung. Han berättar att när huset
skulle renoveras fick han idén om ett strömlöst kylskåp. Tekniken handlar om att luft utifrån går in genom ett rör som kyls eller värms beroende på årstid och kommer upp genom golvet i skafferiet. Vare sig det är 35 grader kallt eller plus 20 under sommaren blir effekten kylskåpskallt. Några bensinräkningar landar aldrig i postlådan eftersom Kay Rung och Liv Larsson kör eldriven per-
VÄLJER. ”Vi väljer alltid att ladda bilen eller tvätta när vi ser att solcellerna ger mycket energi”, säger Kay rung.
LJUST. Köra elbil är strålande. En ljus tillvaro väntar dem som kör elbil som klarar både kyla och halka på norrbottniska vintervägar.
sonbil med en räckvidd på 15 mil. –Vi köpte den 2013. Den fungerar bra även när det är kallt. Bilen laddas via ett vanligt eluttag och står alltid inpluggad när vi är hemma, säger han.
Strömmen går ut på nätet där han har avtal med Pite energi. Kräver huset mindre ström än vad anläggningen producerar säljs elen till Pite energi som gör en avräkning på Liv Larssons och Kay Rungs elnota. – Att köra på solel är som att ha en bensinstation på taket för bilen. Och vi väljer alltid att ladda bilen, tvätta och diska och göra andra energiförbrukande saker när vi ser
Paret i Mjösjöliden har gjort
ett medvetet miljöval. De odlar grönsaker, har bin, de har satsat på jordvärme, och på solceller som miljövänlig energikälla.
–Solcellerna kom in 2012 där jag monterade 39 kvadratmeter på ett förråd. En perfekt placering eftersom byggnaden vetter 180 grader söderut och taket har 47 graders vinkel. Solcellsystemet har kompletterats med ytterligare 20 kvadratmeter, monterade på ett staket på gården. Vi förbrukar 18000 kilowattimmar per år. Solcellerna ger upp emot 6000 KWh per år, förklarar Kay Rung.
att solenergin ger mycket, säger Kay Rung. En sak syns inte på den kli-
matsmarta gården. Kay Rung har inte rest något eget litet vindkraftverk. – Det låter dumt. Bor man så har vill man inte dra på sig oljud. Men vem vet. Det kanske blir någon liten snurra i framtiden, men då ska den vara tyst. Tommy norin
Miljö & EnErgi
Piteå-Tidningen Måndag 27 mars 2017
11
NÖJD. nordbergs buss vd niklas Hedkvist är nöjd med testerna att köra en av stadsbussarna på miljöbränslet HVO, baserat Foto: Tommy Norin på slaktavfall.
Citybuss testar miljöbränsle
sjöliden
PITEÅ Just nu körs en av Citybuss stadsbussar på miljöbränslet HVO och på sikt kan vd:n Niklas Hedkvist tänka sig att hela fordonsflottan kör på det förnybara drivmedlet. Nordbergs buss äger sedan
2007 48 procent av Citybuss, 48 procent ägs av Alviks tra fik och fyra procent av Cen trala Buss AB. Niklas Hedkvist säger att bra miljötänk ligger högt på dagordningen för Nord bergs buss. Förarna utbil das kontinuerligt i ”eko körning” vilket går ut på att köra jämnt och bromsa smart. – Det har gjort att vi lyck ats hålla nere bränsleför brukningen på våra fordon vilket gör att koldioxidut släppen blir mindre, säger vd:n. Han berättar att tidigare
GER EFFEKT. Uppgiften i mobilen ger svar på hur mycket solcellerna på förrådstaket producerar.
Foto: Gunnar Westergren
gjordes försök att köra City buss stadsbussar på den rapsoljediesel åkaren Ro ger Åström i Öjebyn också tänkte använda. Regering ens beslut att hårdbeskatta bränslet satte dock p för det och bränslet kom inte heller att fungera i stadsbussarna. – Det slog inte väl ut. Bus sarna förbrukade mycket bränsle och motorerna gick varma, säger Hedkvist. Däremot har busstestet med bränslet HVO baserat på slaktavfall fallit väl ut. Försöket har pågått i två månader.
– Det har hittills funge rat bra. Problemet är bara att det är begränsad tillgång på drivmedlet, säger Niklas Hedkvist, som köper HVO från Preem. Där säger kommunika tionschef Helene Samuels son: – Efterfrågan på HVO har ökat kraftigt under de se naste åren. I dagsläget är bränslet skattesubventio nerat och prismässigt för delaktigt. Vi som ensam producent i Sverige tillver kar 160 000 ton HVO per år, säger hon. – Vi kan tänka oss pro ducera mer, men efterfrå gar långsiktiga styrmedel på förnybara bränslen. Det är en nödvändighet för att motivera de investeringar som behöver göras. Enligt uppgift kommer regeringen att presentera nya förslag kring skattereg ler i mars. –Vi vill se att det kommer långsiktiga spelregler, säger Preems kommunikations chef. Citybyss har 14 bussar i tra
fik. De körs nu på miljö diesel med fem procent in blandning av Sunpines tall
INTE BIOGAS. Piteås stadsbussar kommer inte att kunna köras på biogas eftersom Piteå kommun nyligen sade nej till en biogasanläggning i infjärden. i Boden rullar bussarna på Foto: Jens Ökvist biogas.
VILL SATSA. ”På sikt kan vi tänka oss att hela Citybuss fordonsflotta körs på HVO”, säger nordbergs buss vd niklas Hedkvist. Foto: Tommy Norin
oljediesel. På sikt hoppas Niklas Hedkvist att samtliga bussar ska kunna köras på HVO där kanske hälften av fordonsflottan får det under 2017. Hur det går med den miljösatsningen är dock knuten till den kommunens kommande upphandling av lokaltrafiken. Piteå har ett avgörande inflytande över vilken typ av bussar som ska använ das och vilket slags bräns le de ska köras på. Bussarna ska bytas ut under 2019. Det som är klart är att de framti da stadsbussarna inte kom mer att köras på biogas se dan Piteå kommun dragit
sig ur mångmiljoninveste ringen i en anläggning i In fjärden. Där såg Niklas Hedkvist möjligheten med att bussar na i Piteå skulle kunna köra på det miljövänliga bränsle stadsbussarna i Boden rull lar med. Också det bolaget ägs av Nordbergs buss och Alviks trafik. – I Boden är förutsätt ningarna annorlunda efter som Bodens kommun byggt en stor anläggning för bio gas, säger Niklas Hedkvist. Han berättar också att Nordbergs fortsätter sat sa på köp av företag och att fordonen körs miljövänligt. –Vi är delägare i två bolag i Boden, det som kör stads bussarna, och BDbuss som kör linjen BodenLuleå. BD buss har nu köpt Larsson buss i Jokkmokk med 20 bussar och 16 anställda. På sikt hoppas vi att också de bussarna ska börja köras på HVO, säger vd:n för Nord bergs buss i Piteå. Tommy norin
12
Miljö & EnErgi
Piteå-Tidningen Måndag 27 mars 2017
Hur sparar du ENErgi?
ALexANdRA ÖRN, PITeÅ: ”jag släcker lampor och har mycket tända ljus. jag har inte så mycket koll på elräkningen eftersom elen ingår i hyran för min studentbostad”. MILJÖVÄNLIG. lindbäcks bygg har skrivit avtal med transportören BDX om att husFoto: Tommy Norin transportbilarna ska köras på förnybara bränslet HVO.
PeR NySTRÖM, VÄNNÄS: ”Vi kör med jordvärme och eldar mycket i kaminen. Och vi använder ledlampor, man är ju lite snål”.
KLIMATSMART. Den nya fabriken på Haraholmen kommer att värmas upp med spillvärme från Sunpine och den en fjärdedel av det 330 meter långa och 96 meter breFoto: Jens Ökvist da taket kommer att täckas med solpaneler. GuSTAV FJeLLSTRÖM, PITeÅ: ”jag släcker lampor och energikrävande saker som inte används och inte är igång och jag tvättar exempelvis inte bara en t-shirt. Dessutom går jag och cyklar mycket”.
ToRBJÖRN MARKLuNd, PITeÅ: ”jag använder väldigt lite diskvatten när jag diskar. jag har gått in för att använda led-lampor och köper aldrig plastpåsar när jag handlar. ANITA KARLMAN, ARJePLoG: ”Vi ser till att fylla tvätt- och diskmaskinen ordentligt, pantar och återvinner. jag ser lite dåligt och vill gärna ha lampor tända runt omkring”.
MAdeLeNe AHeINeN WeSTeRLuNd, JuTIS. ”jag
MIcAeL ceRMeNIuS, ARJePLoG. ”Vi använder
släcker lampor, samåker i den mån det går när man bor i en by. Och återvinner förstås”.
lågenergilampor, har skaffat en värmepump, återvinner. Men främst lär jag folk att köra klimatsmart med sina bilar, jag äger en bilskola.
MILJÖBIL. Mikael Wennberg kör hus med miljövänlig bil runt hela Sverige.
HÅLLBART. Erik Svensson, transportledare, Mikael
Nytt avtal om ÖJEBYN Från vanlig diesel till det mer miljövänliga bränslet HVO. Innan sommaren börjar Lindbäcks bygg att transportera husen med bilar som körs på det förnybara drivmedlet.
bil med släp vilket ger drygt 1 500 transporter runt Sverige varje år. Varje vecka lämnar ett 30-tal breda transporter Öjebyn och hustransporterna kommer att öka väsentligt nästa år då den nya fabriken på Haraholmen tas i bruk.
–Vi bygger trähus och vill ar-
Markus Holmlund välkomnar
beta för ett mer hållbart samhälle. Det ska också återspeglas i våra transporter, säger Lindbäcks logistikchef Markus Holmlund om den satsning som till viss del redan
inletts och som handlar om att öka andelen miljövänliga transporter. bygg tillverkar 3 400 husvolymer per år. Det ryms två sådana på en lastLindbäcks
inte bara beskedet om den hett omdiskuterade och enligt åkerinäringen kontraproduktiva vägslitageskatten, han är också glad över det avtal Lindbäcks tecknat
med transportspeditören BDX. Från i sommar ska alla hustransporter ske med bilar som körs på HVO. Bränslet köps in från finska Neste och är baserat på slaktavfall och restprodukter från rapsolja. – BDX är på banan. En del transporter körs redan på HVO, säger Erik Svensson, transportledare vid Lindbäcks bygg. Han förklarar att BDX har avtal med åkare som har fasta avtal kring hustransporterna vilket gör det lätt att
Miljö & EnErgi
Piteå-Tidningen Måndag 27 mars 2017
Wennberg, chaufför och Markus Holmlund, logistikchef, arbetar med klimatsmarta lösningar vid lindbäcks bygg.
13
Foto: Tommy Norin
miljövänligt biobränsle implementera bränslet på de körningarna. –Sedan finns det transportörer som sätts in extra när vi får mycket att göra. Vi får kanske inte alla att köra på HVO men kan vi nå målet att 80 procent av fordonsflottan kör på HVO är det bra, säger Erik Svensson.
– Inte sett till det vi behöver, säger han och berättar att bränslet köps från Skoogs som har tankdepå i Piteå. Hustransportörerna får inte heller problem med att tanka när de kör söderut eftersom det finns tankställen i bland annat Hudiksvall och Stockholm.
HVO (se artikel om Nordbergs buss) är en bristvara på grund av hög efterfrågan, men Markus Holmlund ser inga problem att kunna fylla bränsletankarna.
Holmlund och Svensson pe-
kar på att Lindbäcks gör flera energisatsningar. Nybygget i kvarteret Tallen vid busstationen blir miljöcertifierat. Fabriken på Haraholmen
värms upp med spillvärme från Sunpine och fabriken får solpaneler som ska klara driften av hela anläggningen. Panelerna kommer att täcka en fjärdedel av den 330 meter långa och 96 meter breda taket. – Vi blir helt självförsörjande på el, säger Markus Holmlund. Däremot kommer inte hus-
tillverkaren att som tänkt, börja skeppa hus från Piteå djuphamn. – Vi har inte fått ihop kal-
kylen ekonomiskt eller miljömässigt. Vi har rederier som skulle kunna köra husen men inte hittat någon logistik som fungerar eftersom båtransporter kräver omlastningar. Det är ett bättre alternativ att transportera med bil som kör på förnybart bränsle. Men vi har inte stängt dörren för båttransporter. Den är fortfarande öppen om vi kan hitta en ekonomi i det, säger Markus Holmlund. tommy norin
Miljövänligt bränslE
● HVO,eller hydrerad vegetabilisk olja, är en biodiesel som framställs genom hydrering (vätebehandling) av vegetabiliska oljor och/eller animaliska fetter från till exempel slaktavfall. HVO är kemiskt lik fossil diesel och kan blandas i diesel eller användas istället för diesel i dieselmotorer. Till skillnad från fossil diesel är HVO är inte klassificerat som skadligt för vattenlevande organismer. HVO är dessutom biologiskt nedbrytbart. Utsläppet av växthusgaser minskar med upp till 90 procent jämfört med vanlig diesel, beroende på vilka råvaror som används vid tillverkningen. Källa: Ecobränsle
14
Miljö & EnErgi
Piteå-Tidningen Måndag 27 mars 2017
LIMMAR. jimmy johansson sätter lim runt det hål där, ramen hämtad från en plasttallrik, ska appliiceras. javier Tonaroza följer arbetet.
STÖRRE. Klassläraren PerÅke Dahlbäck visar en större återvinningsmöbel beställd av Pite energi.
" LITEN HÅLLARE. Den första UF-produkten blev en liten hållare för mobilen, men klassen gjorde bedömningen att det skulle nog bli svårt att tjäna pengar på den.
LIMMAR. javier Tonaroza har satt fast ramen som pressas fast Foto: Tommy Norin med hjälp av en tving.
Trend-iga killar bygger miljösmart PITEÅ Fyra killar vid Strömbackaskolan har snickrat fram en smart lösning på hur barn i förskolan kan sortera återvinningsmaterial som papper och plast.
Rasmus Sjölander, Martin Holm, Jimmy Johansson och Javier Tonaroza går andra året på Strömbackaskolans program Industriprocess. Det har inriktning att få arbete med träindustriföretag som Lindbäcks, Lundqvists trä i Öjebyn eller Älvsbyhus. I utbildningen ingår att starta så kallat UF-företag (Ung företagsamhet). Killarna startade sitt bolag i september förra året. Det fick det träinfluerade namnet Trend. – Företaget drivs under läsåret och det får inte gå i konkurs, säger Per-Åke Dahlbäck, lärare för de fyra killarna i klass IN 3C. De fick uppgiften att tänka fram någon innovativ träbaserad produkt. Den första idén blev en liten bordshål-
lare för mobiltelefonen. Ganska snabbt gjordes dock upptäkten att produkten skulle bli svår att tjäna pengar på, så det fick bli något annat. Lösningen kom via Fred-
rik Marklund vid Piteå kommuns skolförvaltning. Han undrade om vi kunde ta fram ett återvinningssystem för förskolan och vi nappade på det, säger PerÅke Dahlbäck. Killarna slog sina kloka huvuden ihop och har byggt två möbleringsbara prototyper som testats vid en förskola. – Det gick bra. Förskolan var nöjda med det, säger Rasmus Sjölander.
UF-bolag Ung företagsamhet på strömbackaskolan ● Ung Företagsamhet är en ideell och politiskt obunden utbildningsorganisation med syftet att utbilda unga i entreprenörskap. Sedan 1980 har över 360 000 gymnasieelever utbildats i entreprenörskap. Under läsåret 2016/2017 har 838 gymnasieelever registrerat UF-företag i Norrbotten. Sedan 2010 finns UF även inom grundskolan där det erbjuder tre läromedel, Vårt samhälle, Se möjligheterna och Min framtid och ekonomi. UF driver även nätverket UF-alumni för före detta UF-företagare. Ung företagsamhet har 24 regionkontor, ett nationellt kansli och drygt 100 anställda i hela landet. ● Forskning visar att: ● UF-företagare får högre medelinkomst ● UF-företagare blir i större utsträckning chefer ● UF-företagare har en högre etablering på arbetsmarknaden ● UF-företagare har färre arbetslöshetsdagar” Källa: UF Norrbotten
Han och kompisarna i klassen har tagit fram två lådor. En rätt uppstående där papperet eller plasten stoppas in genom runda hål. Insidan av lådan har två fack med hinkar som tar emot materialet. Den andra prototypen är en
liggande låda med tre runda hål. Den är anpassad för riktigt små barn, dit barnen kan lägga material som plast, papper och kartong. Hålen är inramade av plast och det är i sig en sinnrik grej. – Vi ville dra ned kostnaderna så plasten består av plasttallrikar som vi skurit botten ur, säger Per-Åke Dahlbäck. Prototyperna kommer att visas vid den kommande UFmässan i slutet av mars. Efter det hoppas vd:n Javier Tonaroza att Piteå kommun nappar på lådorna och gör affär med Trend. Blir det intäkter går en del pengar tillbaka till skolan för materialinköpet, resten får killarna behålla själva. De hoppas nu att produkterna kittlar inköparna vid kom-
Det spelar ingen roll var killlarna gör efter studenten. De kom mer att ha nytta av Strömbackaskolans absolut bästa ut bildning. Per-Åke Dahlbäck.
KOLLAR.Trends vd javier Tonaroza kollar in en bit som ska passas in i återvinningslådan tillsammans med Martin Holm. båda går träindustriprogrammet vid Strömbackaskolan.
munen och på sikt kan de tänka sig att fortsätta med UF-företaget till hösten. Nästa år tar Rasmus, Martin,
Jimmy och Javier studenten. Rasmus och Javier kan mycket väl att tänka sig att bli egenföretagare. De har klart för sig vad de ska göra efter våren 2018. Javier ska arbeta vid ett hotell i Vilhelmina, Rasmus åker till Lofoten där han planerar att köpa båt och starta fiskeföretag med sin bror. Jimmy Johansson hoppas på jobb vid Villa Varm i Altersbruk. – Jag har gjort praktik där och brukar jobba hos dem på loven, säger han. Martin Holm anger att han vill i paritet med utbildningen, arbeta med någon form av snickeri. –Det spelar ingen roll var killarna hamnar efter studenten. De kommer ändå att ha nytta av den absolut bästa utbildningen på Strömbackaskolan, säger Per-Åke Dahlbäck. Tommy norin
SMART MILJÖ. javier Tonaroza, rasmus
Piteå-Tidningen Måndag 27 mars 2017
Miljö & EnErgi
15
GÖR INSATSER. lars Andesson, insatsledare vid räddningstjänsten, är också delägare i Miljörivning norr AB med specialitet att riva och sortera material i fastigheter. Foto: Tommy Norin
Insatsledare och expert på sortering och rivning
Lars Andersson är till var-
– 1982 förbjöds all användning av asbest, men det finns otroligt mycket kvar i byggnader, säger Andersson. Just nu är Miljörivning norr i arbete med att riva i Kaplanskolan i Skellefteå. Uppdraget sker i samarbete med saneringsföretaget Corvara. – Vi handriver, plockar ned lysrör, tar hand om elektronik och sorterar allt material, säger företagets delägare. Det gynnas av att idag ställs krav på att allt som rivs ska miljösorteras. Den tid då grävmaskinen satte skopan i en byggnad och rev urskiljningslöst är förbi. –Det handlar om att få så lite deponi som möjligt, det mesta ska återvinnas, säger han.
I dag har företaget två ben:
I orderboken framåt finns rivningsarbeten i lägenheter, asbestsanering i Boden, kök och badrum ska rivas i en fastighet som ägs av Munksundsbo, och det rullar också in försäkringärenden. – Där har vi avtal med Dina försäkringar och Länsförsäkringar, säger Lars Andersson. Han uppger att inför starten investerade ägarna drygt 400 000 i utrustning och redan första året omsatte bolaget en miljon kronor. I år beräknas omsättningen öka till 1,5 miljoner kronor och Lars Andersson har ett tydligt mål. – Om fem år är vi fem anställda och omsätter tio miljoner kronor, säger han.
PITEÅ Rivningar i fastigheter kräver noggrann sortering av materialet. Något Miljörivning norr specialiserat sig på.
– Vi startade företaget som handelsbolag i januari förra året. Men verksamheten utvecklades så bra att under september ombildade vi det till aktiebolag. Det säger Lars Andersson, som äger Miljörivning norr tillsammans med Jan Renberg och Gunnar Nilsson. Jan Renberg har bland annat varit verksamhetschef vid socialkontoret i Älvsbyn. Nu sysslar han med utbildnng och föredrag. Gunnar Nilsson har länge arbetat inom saneringsbranschen i Piteå. dags insatsledare vid räddningstjänsten i Piteå. Han förklarar hur det hela började. – När Strömnässkolan skulle rivas 2015 frågade jag entreprenören om jag fick ta hand om fönster som plockades ut och det fick jag. Företaget ville sedan att jag skulle ta på mig fler rivningar. När de ville att jag skulle delta i rivningen av en skola i Norsjö kontaktade jag Jan Renberg som hjälpte till med det. Så rullade det på, säger insatsledaren, som ville utveckla entreprenaden. – Vi ville få in brand, vatten och luktsanering och då kom Gunnar Nilsson in i bilden, säger han.
Sjölander, jimmy johansson och Martin Holm har tagit fram smarta möbler för återvinning som testats vid en förskola. Foto: Tommy Norin
Rivning och sanering av asbest där Lars Andersson och Jan Renberg gått en speciell utbildning.
Tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-64500
16
Miljö & EnErgi
Piteå-Tidningen Måndag 27 mars 2017
MONTERAR. Ulf lundberg lägger sista handen vid ett tvättställ i en nybyggd villa i Hemlunda. Byggprojektet har pågått sedan i somras.
BERGVÄRME. Huset i Hemlunda har klimatsmart värmelösning. Här sätts inspektionsluckan till vattenrören på plats.
INsTAllERAT. Panncentralen är klar. Ulf lundberg har arbetat med att dra in bergvärme i huset.
Foto: Tommy Norin
ÅRslÅNGT. Bilarna från lillpite rör har varit mycket synliga vid nybygget i Hemlunda.
Bergvärme kan halvera energiförbrukningen PITEÅ Villaägare blir alltmer intresserade av att installera bergvärme och jordvärme. Det kan halvera energiförbrukningen i ett hus och det gynnar företag som Lillpite rör.
Företaget bildades 2003 av
Clas Lundström och Per Wallstål som är vd i bolaget. Niklas Ermebring började arbeta i företaget 2008 och gick in som tredje delägare under 2013. – Jag och Per Wallstål hade arbetat ihop i många år i ett annat företag då vi beslöt att starta Lillpite rör och schakt. Vi hade en grävmaskin där vi utförde arbeten för jordvär-
me. 2011 gick vi vidare genom att köpa P Lundbergs rör i Luleå och då ombildade vi företaget till aktiebolag som blev Lillpite rör, förklarar Clas Lundström. Affärsidén är traditionell vvs-
verksamhet med service, reparationer och installationer i framförallt småhus. Dessutom installerar företaget jordvärme och bergvärme. Något
framför allt villaägare blir allt mer intresserade av. Det senaste året har Lillpite rör bland annat dragit in bergvärme och gjort allt vvs-arbete i Susanne Asplunds och Jan Franssons nybyggda villa i Hemlunda. – Förra året installerade vi 35-40 anläggningar för bergvärme och tio jordvärmeanläggningar, säger Clas Lundström. Arbetena sker i samarbete med Norrfjärdens brunnsborrningar som utför borrningarna. Notan för att installera bergvärme landar på runt 155000 kronor för ett vanligt småhus. En värmepump leder in energin och det kan bli en bra affär för fastighetsägaren.
– Du minskar lätt energiförbrukningen med 50 procent. Avskrivningen ligger på åtta till tio år. Stiger elpriserna kan det gå ännu snabbare, säger Lundström. Företaget sysslar också med
att installera så kallad ”frikyla” som går ut på att man ansluter AC till slingan som går från jord- eller bergvärmen,
"
Du ser aldrig en Luleåfirma i Piteå, däremot är Piteföretagen mycket i Luleå.
Clas Lundström
till ett fläktelement. Resultatet blir att husägaren får gratis miljövänlig AC, plus att man laddar borrhålet med värmen som blir över från AC:n. Clas Lundström säger att det finns åtminstone ett 15tal rörfirmor i Piteå vilket gör att branschen är överetablerad. Räddningen är att marknaden i Luleå suger upp många installationsuppdrag. – Du ser aldrig en Luleåfirma i Piteå, däremot är Piteföretagen mycket i Luleå, säger han. Lillpite rör har trots hård
konkurrens fullt upp. Just nu pågår arbeten för Prefabmästarna (gamla cement-
gjuteriet i Öjebyn) som bygger ut anläggningen. –Vi drar värme, vatten och avlopp och det sysselsätter två anställda, säger Lundström. Han säger att under tidigare
vintrar var det vanligt med mindre periodvisa nedgångar. – Men nu har vi ett jämnare flöde på jobb. Det gör att senaste året har vi anställt ytterligare en montör, säger Lundström. Lillpite rör omsätter nära 14 miljoner kronor med åtta anställda. 2016 blev företaget nominerat till årets småföretagare i Piteå. Tommy norin