Årsbok2107 apcavc by Akademiskt primärvårdscentrum

2017 AkADeMiskt priMÄrVÅrDsCentrUM & AkADeMiskA VÅrDCentrALer

Forskningsprojekt från små utvecklingsprojekt nära primärvårdens vardag till omfattande, långsiktiga projekt

utvecklingsprojekt

Plantskolor för goda idéer 8 AVC-nätverk stora satsningar på att skapa bra kliniska lärandemiljöer

INNEHÅLL 4

Dags för omställning!

6-7 Övergripande Organisation APC i siffror

AVC, Akademiska vårdcentraler

VlL (verksamhetsintegrerat lärande)

Vetenskap i vĂĽrdens vardag!

20 40 AT & ST

Utvecklingsprojekt

53 Forskning

Fortbildning

28 74 Ekonomi

Dags för

omställning!

Tiden går och det är nu mer än två år sedan den stora utredningen om utvecklingen av hälso- och sjukvården lades fram (Effektiv vård, SOU 2016). Utredningens slutsats är att stora satsningar på primärvården behövs för att klara framtida behov. I dag genomgår SLL den största organisationsförändringen sen storlandstinget bildades. Dock ser vi att ekonomin inte följer med patienterna ut i primärvården. Primärvårdens uppdrag att vara första instans att söka till, visar sig i antalet patientbesök som gjordes 2017, 21 538 572 besök (SLL VAL). Antal patientbesök inom slutenvården (alla sjukhusen tillsammans) var 339 643 besök.

INLEDNING

Eva Sydhoff Henriksen Verksamhetschef APC/AVC

Ojämn fördelning Att det behövs fler strategiska åtgärder kan vi inte minst läsa om i utredningen »Effektiv vård« under ledning av Göran Stiernstedt, ”Behovet av att stärka och utöka primärvården har funnits länge men Sverige har aldrig klarat att göra denna omställning”. (SOU 2016:2, sid 376). ”Utredningens bedömning är att det finns en bred uppslutning kring uppfattningen att primärvården behöver stärkas i form av resurser och strukturer. Men

utredningen erfar också att det finns en utbredd uppgivenhet och idéfattigdom avseende hur detta ska gå till”. (SOU 2016:2, sid 377) ”Utredningens förslag – stimulera utveckling av akademiskt präglad kommunal hälso- och sjukvård. Ett akademiskt systemtänkande innebär att alla möten i vården utgör en potentiell källa för patientnära forskning”. (SOU 2016:2, sid 598). Under hösten 2017 gjorde Socialstyrelsen och Vetenskapsrådet en utvärdering av Universitetssjukvården (USV) i landet. Eftersom APC sedan tidigare varit en så kalllad upplåten enhet inkluderades vi som en USV-enhet i utvärderingen. Utvärderingen visar bland annat att forskningsmedel inte följer med patienterna till primärvården. Primärvårdsforskningen får 2 procent av ALF-medlen (dvs av de statliga och SLL gemensamma forskningsmedel som fördelas i samverkan KI/SLL). Det kan jämföras med att Karolinska sjukhuset får 80 procent av medlen (resterande fördelas mellan övriga sjukhus och psykiatrin). APC med våra AVC klarade sig i utvärderingen trots den ojämna ekonomiska fördelningen. De stora utmaningarna och förändringar som krävs för att i framtiden

Rätt saker, på rätt sätt? Vad gör ni egentligen på APC och AVC? Gör ni ”rätt saker, på rätt sätt”? Dessa frågor får jag ofta. Att göra ”rätt saker” är en tolkningsfråga som endast frågeställaren kan svara på. Men det är viktiga frågor som alla organisationer bör stanna upp och ställa sig. Denna omfattande årsberättelse av det FoUU-arbete som pågår i primärvården med stöd av APC/ AVC och andra medaktörer visar på att mycket som vi gör nog kan sägas vara ”rätt saker” eller vara ”rätt i tiden”. Dock kan allt alltid bli bättre och utvecklas! Det försöker vi göra på flera sätt. Dels genom dialog med dig som arbetar i den kliniska vår-

den för endast tillsammans med dig och patienterna blir det ”helt rätt”. Det gör vi via möten och de åtta AVC-nätverken. Omvärldsbevakning, väl uppbygg infrastruktur, systematisk utvärdering av kursutbud och att innehåll baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är andra exempel. I flera av forsknings- och utvecklingsprojekten utvärderar vi arbetssätt och metoder, exempelvis inom VIL. Vi fångar upp behov och önskemål via AVC-nätverken, lokala fortbildningssamordnare, enkäter, boka-vi-kommer-seminarier, kvalitetsråd, önskelåda – där du kan önska utbildning, stöd eller metodutveckling inom just ämnet för dig. Och inte minst utvecklas vårt utbud och våra aktiviteter i samverkan med många medaktörer, lokalt, nationellt och internationellt, grunden för vårt arbete. Grunden för det mesta av vårt arbete är baserat på avtalet med HSF. Ja, detta och mycket mer summeras i denna skrift.

Kroka arm med varandra AVC röner stort intresse från hela landet och utanför våra gränser. Inte bara från våra grannländer i norden och EU utan även från USA, Kina, Australien och Afrika. Primärvårdens utmaningar är universella och det finns mycket som vi kan både lära eller ta efter av andra. Det är i möten som vi utvecklas. Möten med varandra. Möten i studiebesök som vi gör eller andra gör hos oss. Möten över generationer exempelvis med studenter som kommer med ny kunskap och nya perspektiv. Att ta

tillvara tillfällen till möten leder till utveckling och nytänkande. Vår flytt till Torsplan gör att möten underlättas då resvägar blir kortare och vi kommit närmare andra centrumbildningar. Men eftersom AVC-nätverken är navet för de flesta av våra aktiviteter verkar vi fortfarande till stor del utanför Torsplan. Vi samverkar med många aktörer i dag, men för att fortsatt kunna bedriva och utveckla FoUU i primärvården behöver vi än mer kroka arm med varandra och andra. Med patienter, universiteten, sjukhusen och den kommunala vården och omsorgen. När vi gör det ser vi bredden som ger mervärde för den enskilde patienten, medarbetarens utveckling och utveckling av forskningsbaserad hälso- och sjukvård. Primärvårdens utveckling och framtid är en spännande arena där det finns plats för alla som vill vara med och bidra till god hälsa för befolkningen i länet!

Jag önskar dig som läser denna skrift en spännande och utvecklande läsning och välkomnar dig i det fortsatta FoU-arbetet. Eva Sydhoff Henriksen Verksamhetschef APC/AVC

INLEDNING

behålla namnet USV i primärvården gör att forskningsmedel måste omfördelas. Med tanke på att fler och fler studenter gör sin verksamhetsförlagda utbildning, VIL, i primärvården och att utbildning bygger på forskning är det avgörande för handledningens kvalitet. Om fyra år blir det en ny utvärdering så det gäller att kavla upp ärmarna nu. Fler doktorander och fler med forskarutbildning behövs så att metodutveckling och forskning kan utvecklas. 2018 bidrar APC och SLSO till två doktorandtjänster inom vårdvetenskap. Glöm inte att forskarskolan i allmänmedicin är öppen för alla yrkesgrupper inom primärvården. I dag är det i primärvården som vi kan göra stora studier och hitta de ovanliga tillstånden och lösningarna samt att det är här som många bör hitta sina framtida arbetsplatser.

Med hjärtat i primärvården

Akademiskt primärvårdscentrum, APC, servar personal och studenter vid primärvårdsenheter (oberoende av driftsform) med utbildning, forskning och utvecklingsarbete. Det sker i nära samverkan med hälso- och sjukvård, universitet, högskolor och många andra. Stort fokus ligger på interprofessionella aktiviteter och interprofessionellt lärande. En bärande idé är att utgå från patienternas, studenternas och vårdpersonalens behov och ta tillvara den erfarenhet och kunskap som finns i primärvården. En drivande kraft i det arbetet är Akademiska vårdcentraler: åtta geografiska noder i länet: Gustavsberg, Huddinge/Flemingsberg, Hässel-

750 fortbildningsaktiviteter för 13 500 deltagare, 48 600 studentdagar, 100tals forsknings- och utvecklingsprojekt, kunskapsteam, nätverk, modeller, handledning, konsultationer och mycket mer. Akademiskt primärvårdscentrum med åtta Akademiska vårdcentraler bjuder på ett digert utbud – med något för alla.

by/Akalla, Jakobsberg, Liljeholmen, Mörby, S:t Erik och Norrtälje. En annan kärnverksamhet för APC är att samordna, kvalitetssäkra och arrangera utbildningar. Exempelvis fortbildning för många yrkesgrupper och specialistutbildning i allmänmedicin samt AT-utbildning. I samarbete med lärosäten har vi även en central roll i att skapa goda kliniska lärandemiljöer för vård- och medicinstudenter i primärvården. Samlingsnamnet för uppdraget är VIL – verksamhetsintegrerat lärande. Det omfattar allt från att samordna placeringen av studenter till kompetenshöjande aktiviteter samt stöd till handledare.

Att utveckla modeller för verksamhetsutveckling och att erbjuda projekt- och analysstöd är andra viktiga uppgifter för APC. Likaså att ta fram kunskap om hälsofrämjande och förebyggande insatser. Forskning sker inom nio forskarnätverk i samarbete med många lärosäten, främst Karolinska Institutet. Forskningen omfattar allt från små utvecklingsprojekt nära primärvårdens vardag till omfattande, långsiktiga projekt om stora folksjukdomar och hälsoproblem. Exempelvis diabetes, hjärt-/kärlsjukdomar, smärta, psykisk ohälsa, astma och KOL, infektionssjukdomar, stroke, fysisk inaktivitet och cancer.

OMVÄRLD I SIFFROR ÖVERGRIPANDE

Antal besök i primärvården under år 2017: 21 538 572 Antal besök slutenvård under år 2017: 338 643

Andel ALF-medel: (ALF är en förkortning av Avtal om läkarutbildning och forskning) som anger förutsättningarna för den utbildning och forskning som genomförs i samverkan mellan universitet och hälso- och sjukvården). Av de de totala medlen till Stockholmsregionen tilldelades APC/AVC och KI cirka 2 procent.

ORGANISATION STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

STOCKHOLMS LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE VERKSAMHETSOMRÅDE FoUU CES: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin

CAM: Centrum för arbetsoch miljömedicin

APC: Akademiskt primärvårdscentrum

CPF: Centrum för psykiatriforskning

CHIS: Centrum för hälsoekonomi, informatik & sjukvårdsforskning

AKADEMISKT PRIMÄRVÅRDSCENTRUM LEDNINGSGRUPP

VERKSAMHETSCHEF VERKSAMHETSSTÖD

APC KVALITETS- OCH SAMORDNINGSRÅD

AVC Akalla/ Hässelby

AVC Flemingsberg/ Huddinge

AVC Jakobsberg

VIL VERKSAMHETSINTEGRERAT LÄRANDE

FORSKNING & AKADEMISKT STÖD

ST/AT

VÅLD I NÄRA RELATIONER

FORTBILDNING

AVC Liljeholmen

AVC Gustavsberg AVC Mörby

AVC S:t Erik

AVC Norrtälje

APC & AVC I SIFFROR Studentdagar i verksamhetsintegrerad utbildning, VIL

48 670

560

225 AT-läkare

AVC-nätverk

96 Vetenskapliga projekt i samverkan

ST-läkare i allmänmedicin

13 500 Deltagare på fortbildningar

Utvecklingsprojekt

Forskarnätverk i samverkan

Fortbildningsaktiviteter

Antal enheter/ verksamheter (i privat och offentlig regi) som servas med FoUU-stöd

ca 500

Publicerade vetenskapliga artiklar inom 9 forskarnätverk

162 000

Antal medarbetare: APC (63) AVC-nätverken (8 samordnare, 27 adjungerade kliniska adjunkter)

Besökare på akademisktprimarvardscentrum.se

ÖVERGRIPANDE

750

APC

FLYTT TILL TORSPLAN Den 9 augusti gick flyttlasset för Akademiskt primärvårdscentrum från campus Flemingsberg till Torsplan med nya besöksadressen Solnavägen 1 E, 113 65 Stockholm. Alla befintliga telefonnummer till medarbetare har behållits. Kontaktuppgifter till medarbetare på Akademiskt primärvårdscentrum hittar du på akademisktprimarvardscentrum.se.

FLYER

ÖVERGRIPANDE

Under året tog vi fram flyers till alla kunskapsteam samt två om APC och AVC med övergripande information.

Besökare ombedes anmäla sig i receptionen på plan 8 eller direkt ringa till den du ska besöka på APC. Postadressen är: APC Box 45436 104 31 STOCKHOLM

Universitetssjukvård! Sedan 2015 är APC med de Akademiska vårdcentralerna en av flera Universitetssjukvårdsenheter inom Stockholms läns landsting. Universitetssjukvård ska borga för kvalitet av klinisk forskning och utbildning och betecknar de delar av hälsooch sjukvården som har forskning, utbildning och utveckling som kärnverksamhet, vid sidan av vårdproduktion. Begreppet är en nationell definition i det centrala ALF-avtalet som innebär att APC/AVC ska uppfylla kriterier för att: m Bedriva forskning av hög nationell och internationell kvalitet. m Bedriva utbildning av hög kvalitet. m Följa den internationella utvecklingen inom medicinsk forskning, utbildning och hälso- och sjukvård. m Bidra till en evidensbaserad hälso- och sjukvård genom att överföra egna och andras forskningsresultat till praktisk vård och utvärdera etablerade och nya metoder. m Förmedla resultatet av sin verksamhet till övriga delar av hälso- och sjukvården. m Samverka med näringslivet och patientorganisationer.

Fler vägar till kunskap –APC poddradio!

Full fart på Nationell primärvårdskonferens Den 27-28 september var det dags för Nationell Primärvårdskonferens vid Stockholm Waterfront. Akademiskt primärvårdscentrum med Akademiska vårdcentraler slöt upp stort med moderatorer, föredragshållare, poddar och utställning. Föredragen handlade om allt från interprofessionellt lärande och validerad metod för återkoppling och kompetensutvärdering till matvanor, diabetesvård, hjärtsvikt och psykisk ohälsa. Vi höll även i den pulshöjande och mycket uppskattade pausgympan för alla konferensdeltagare.

ÖVERGRIPANDE

I april startade APC poddradio där aktuella händelser och ämnen diskuteras och analyseras på ett lättsamt sätt. Först ut var Kunskapsteamet Stroke som berättade om vikten av sammanhållen vårdkedja efter en stroke och att som personal ha på sig ”strokeglasögonen”. I oktober sändes ytterligare ett program. Det handlade om vårdprocessen Diacert – ett stöd i arbetet med att utveckla diabetesvården som provats framgångsrikt på 19 vårdcentraler. Bättre blodsockernivåer och fler bedömningar av patienters fotstatus, tydligare ansvarsfördelning och stärkt teamarbete är några exempel. I ett annat avsnitt berättade kunskapsteamet HPÖ/FaR om sitt arbete med att stödja personal i vården och kommuner att praktiskt tillämpa handlingsprogrammet mot övervikt och fetma samt att fler rör på sig genom Fysisk aktivitet på recept.

AKADEMISKA VÅRDCENTRALER

AVC... 10

En plantskola för att få goda idéer att växa och primärvården att spira.

Kontakt Vill du veta mer om vad som är på gång på AVC? Kontaktuppgifter hittar du här:

Akademiska vårdcentraler, AVC, kan ses som APC:s plantskola och motor för att stärka utbildning, utveckling och forskning för medarbetare och studenter inom hela Stockholms läns landstings primärvård, oavsett driftsform. AVC består av åtta geografiska noder. De fyra första startade 2011: Gustavsberg, Hässelby/Akalla, Jakobsberg och Liljeholmen. Under 2014 utökades AVC med fyra nya: Mörby, Huddinge/Flemingsberg, S:t Erik och Norrtälje. Inom varje AVC finns team ledda av en akademisk samordnare och adjungerade kliniska adjunkter (AKA). De erbjuder stöd och interprofessionella aktiviteter åt medarbetare och studenter – i nära samarbete med lärosäten och många fler. Inom nätverken pågår över 100 forsknings- och utvecklingsprojekt och stora utbildningsinsatser. Läs mer under VIL, utvecklingsarbete och forskning.

Exempel på AVC-aktiviteter m Arrangera och utvärdera fortbildning, ofta i samverkan med APC:s

fortbildningsenhet. m Arrangera interprofessionella lärandeaktiviteter för

medarbetare och studenter. m Handleda studenter på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. m Metodstöd. m Bedriva forsknings- och utvecklingsprojekt. m Vara vetenskapligt bollplank och pedagogiskt stöd. m Bilda nätverk. m Arrangera lokala FoUU-forum.

Samordnande chef AVC: Eva Sydhoff Henriksen, med dr e-post: eva.sydhoff-henriksen@sll.se AVC Gustavsberg Samordnare: Erik Hedman Lageröf, docent e-post: erik.hedman-lagerlof@sll.se Verksamhetschef: Kersti Ejeby e-post: kersti.ejeby@sll.se AVC Hässelby/Akalla Samordnare: Marina Taloyan, docent e-post: marina.taloyan@sll.se Verksamhetschef: Åsa Pettersson e-post: asa.pettersson@sll.se AVC Jakobsberg Samordnare: Magnus Peterson, med dr e-post: magnus.peterson@sll.se Verksamhetschef: Agneta Björklund e-post: agneta.bjorklund@sll.se f r om 2018: Arsalan Fazeli Farsani, e-post: arsalan.fazeli-farsani@sll.se AVC Liljeholmen Samordnare: Eva Toth-Pal, med dr e-post: eva.toth-pal@sll.se Verksamhetschef: Sandra af Winklerfelt e-post: sandra.afwinklerfelthammarberg@sll.se AVC Mörby Samordnare: Christina Olsson, med dr e-post: christina.b.olsson@sll.se Verksamhetschef: Camilla Lannerfors e-post: camilla.lannerfors@sll.se AVC S:t Erik Samordnare: Panos Papachristou, med dr e-post: panos.papachristou@ steriksvardcentral.se Verksamhetschef: Andreas Erlandsson e-post: andreas.erlandsson@ steriksvardcentral.se AVC Norrtälje Samordnare: Helena Hvitfeldt Forsberg, med dr e-post: helena.hvitfeldt.forsberg@ tiohundra.se Verksamhetschef: Efva Lagerstedt e-post: efva.lagerstedt@tiohundra.se

m Sprida kunskap och information om verksamheten. m Samverka med många – regionalt, nationellt och internationellt:

akademiska nätverk och forskare, myndigheter, hälso- och sjukvårdsaktörer, patient- och intresseorganisationer med flera.

AVC Huddinge/Flemingsberg Samordnare: Bo Christer Bertilson, med dr e-post: bo.bertilson@sll.se Verksamhetschef: Jeanette SkantzHolmberg, e-post: jeanette.skantzholmberg@sll.se

AKADEMISKA VÅRDCENTRALER

Den senaste forskningen, nya behandlingsmetoder, utvecklingsarbete och studenter i utbildning har en självklar plats i primärvården. Akademiska vårdcentralers nätverk (AVC) knyter samman allt detta med vardagen på hundratalas enheter – i syfte att höja vårdkvaliteten och få en primärvård i frontlinjen.

AVC HÄSSELBY/AKALLA AXPLOCK AKTIVITETER/PROJEKT 2017:

m Interprofessionellt AKA-team genomförde interprofessionella case-seminarier och

handledarträffar.

AVC-samordnare: Marina Taloyan

m Introduktion till web-baserad handledarutbildning. m Deltagande i internationellt IPL-seminarium. m Planering av kliniskt träningscentrum. m Kartläggning av D-vitaminstatus hos patienter med utomeuropeiskt påbrå. m Sjukskrivningsprocessen som en arbetsmiljöfaktor. m Planering av studie om att möta vårdbehov hos människor med migrationsbakgrund. m Planering av cancerstudie.

100tals lärande-

AVC JAKOBSBERG

AXPLOCK AKTIVITETER/PROJEKT 2017: m Kunskapscafèer för alla i nätverket. m Caseseminarier för studenter och handledare i nätverket. m Studie om tandhälsa och Diabetes typ 2 (DenDi). m Studie Neuropati vid diabetes typ 2. AVC-samordnare: m Respiration vid fibromyalgi. Magnus Peterson m Smärta vid cellgiftsbehandling av bröstcancer. m Bäckensmärta vid graviditet. m Fallprevention. m Införande av rehabkoordinator på vårdcentraler. m En flexion/extensionspedal för att förbättra cikulationen hos patienter med bensår. m Kunskapscafé. m Kliniskt träningscentrum.

aktiviteter

forskningsprojekt

AVC S:T ERIK

AXPLOCK AKTIVITETER/PROJEKT 2017:

AVC-samordnare: Panos Papachristou

m Internetbehandling av alkoholberoende för patienter i primärvård. m Astma/KOL -studie om inhalationsteknik. m EU-ansökan för projekt kring screening av kroniska sjukdomar. m Caseseminarier för studenter och handledare i nätverket. m Peer-learning seminarier. m Interprofessionella hembesök.

Handledning av ST-projekt. Nätverksträffar. Lokalt anordnad FoUU-träff. Interprofesionella teammöten för personal i nätverket Projekt om teledermatoskopi – start av hudmottagning. Arbete med strukturerad studentmottagning. m Utvärdering av eFYSS. m m m m m m

utvecklingsprojekt

AVC HUDDINGE/FLEMINGSBERG AKADEMISKA VÅRDCENTRALER

AXPLOCK AKTIVITETER/PROJEKT 2017:

m Veckovisa samråd mellan samordnare och interprofessionella

adjungerande kliniska adjunkter (AKA). m Fallseminarier för studenter och kollegor, veckovis, delvis interprofessionella. m Utbildning i klinisk pedagogik (Stepping Stones 7,5 Hp) för kliniskt verksamma

handledare i samarbete med Centrum för klinisk utbildning (CKU). m Fortbildningseftermiddagar för läkare med olika teman. m Interprofessionella temautbildningar inom ortopedi, smärta, diagnostik, nacke, rygg, m m m m

whiplash, dermatologi, knä och idrottsmedicin. Samverkan med Huddinge kommun i projektet ”Hälsosamma Huddinge”. Studie om patientcentrerad e-hälsolösning för personer med ryggproblem. Studie om interprofessionellt omhändertagande av patienter med hjärt-kärldiagnoser. Dercums gåta!

TOTALT:

AVC-samordnare: Bo Christer Bertilson

AVC NORRTÄLJE

AVC-samordnare: Helena Hvitfeldt Forsberg

AXPLOCK AKTIVITETER/PROJEKT 2017: Införande av rehabkoordinator på vårdcentraler. Utveckling av applikation ”Behandlingskvitto i primärvård”. Införande av ”Säker integrerad vårdkedja”. Regelbundna FoUU-möten för forskningsaktiva inom AVC-nätverket. Utbildning i klinisk pedagogik (Stepping Stones 7,5 Hp) för kliniskt verksamma handledare i samarbete med Centrum för klinisk utbildning (CKU). m Interprofessionella studentaktiviteter. m Studie om behandling av hypertoni i primärvård. m Depressionsprevention hos äldre – införande av reminiscensterapi. m ePath – hjärtsviktsbehandling i hemmet. m m m m m

AVC MÖRBY

AVC-samordnare: Christina Olsson

AXPLOCK AKTIVITETER/PROJEKT 2017: m Lokala FOUU-möten med vårdenheter i AVC-nätverket tillsammans med representanter från universitet och högskola. m FOU-råd äldre. m Interprofessionell grupphandledning av examensarbeten på grund- och avancerad nivå m Studie om föreställningar, farhågor och förväntningar. Konsultationens hörnstenar. m Studie om uppfattningar och strategier för hantering av ryggsmärta hos kvinnor under och efter graviditet. m Handledning av ST-projekt. m Handledarutbildning, 7,5 hp i samarbete med Sophiahemmet högskola. m Introduktion till web-baserad handledarutbildning.

AVC gust gustAV sberg

AxploCk AktiViteter/projekt 2017: Regelbundna lokala FoUU-möten och konferenser. Onsdagsakademin” öppen för hela AVC-nätverket. Behandling av hälsoångest: en randomiserad prövning av Internetbehandling. Psykosocial behandling av atopiskt eksem. Virtual Reality vid behandling av ångestsyndrom. Stepped-care behandling för patienter med psykisk ohälsa i primärvården. Utbildningar för psykosociala mottagningar. Utbildningar om samverkan mellan primärvård och kommunen för behandling av barn och unga med psykisk ohälsa. m Utbildning i klinisk pedagogik (Stepping Stones 7,5 Hp) för kliniskt verksamma handledare i samarbete med Centrum för klinisk utbildning (CKU).

m m m m m m AVC-samordnare: m Erik Hedman Lagerlöf m

AVC LILJEHOLMEN av patienter med benskörhetsfrakturer. m Spirometrilyftet (hela AVC nätverket), i samarbete med Akademiskt

primärvårdscentrum.

AVC-samordnare: Eva Toth-Pal

m Introduktion till web-baserad handledarutbildning. m Utbildning i klinisk pedagogik (Stepping Stones 7,5 Hp) för kliniskt verksamma

handledare i samarbete med Centrum för klinisk utbildning (CKU). m Nätverks- och lokala FoUU-möten. m Interprofessionella handledarträffar.

AKADEMISKA VÅRDCENTRALER

AXPLOCK AKTIVITETER/PROJEKT 2017:

m Internetbehandling av alkoholberoende för patienter i primärvård. m Astmatuner – test av en egenvårdsapp för patienter med astma. m Effekter av utbildade team i primärvården för sekundärprevention

Från stamceller till patientnära projekt Sedan Panos Papachristou blev AVC S:t Eriks samordnare i januari 2017 har han rest runt i AVC-nätverket, förkovrat sig och ringat in angelägna områden. – Det är ett spännande uppdrag som kan göra skillnad på sikt, för både personal och patienter. Mycket av min tid har gått åt att lära känna kollegor, lyssna och fråga. Men vi har även startat upp intressanta projekt, säger han.

IAKADEMISKA VÅRDCENTRALER

TVÄRA KAST En önskan att komma närmare patienterna, gjorde att nye AVC-samordnaren Panos Papachristou bestämde sig för att sadla om från stamcellsforskare till specialist i allmänmedicin.

Det behövs mer gränsöverskridande forskning. Det är en bärande idé med Akademiska vårdcentraler: att ta vara på och fånga upp idéer och behov som finns. – A och o är en öppen dialog och att aktiviteter utgår från dem som verkar i primärvården. Vilka behov finns? Vilka områden ska vi jobba med och på vilket sätt? Det är viktigt med tajming också, att haka på ett pågående utvecklingsarbete eller att plocka in sådant som kan gagna lärande, utveckling och patientnytta, säger Panos. Det är viktigt att få in det vetenskapliga tänkandet naturligt i det dagliga arbetet. – Mängden ny kunskap kring hur sjukdomar och besvär på bästa sätt förebyggs, utreds och behandlas ökar. Utvecklingen medför förbättrade möjligheter

att hjälpa patienterna, men ställer också högre krav på den enskilde behandlaren, och på strukturer för att effektivt sprida kunskap och omsätta den i klinisk praxis till gagn för patienterna, säger Panos. För att bana vägen för det står Panos, VIL-samordnare och adjungerade kliniska adjunkter inom S:t Eriks AVC-nätverk redo. Med att formera organisation och rutiner, konsultationer, föreläsningar, knyta kontakter inom och utom AVC-nätverket, erbjuda stöd att skriva projektplaner samt diskutera vetenskapliga artiklar tillsammans. Handledning är en annan uppgift, exempelvis för STläkare som genomför vetenskapliga projekt. Panos har själv en bred forskningsbakgrund och olika ingångar till sjukvården. Inledningsvis som biomedicinare och stamcellsforskare. Med tiden växte en önskan fram att komma närmare patienterna. Han bestämde sig för att sadla om till läkare och sedermera till specialist i allmän-

medicin. Han ser fördelar med sin bakgrund och hoppas kunna korsbefrukta kunskaperna och erfarenheterna i sitt uppdrag som samordnare. – Det behövs mer gränsöverskridande forskning i primärvården, säger han. Några exempel på studier och projekt som är på gång rör områden som teledermatoskopi, alkohol och BVC. Dessutom gjordes stora insatser under året på att få till en mer struktuterad studentmottagning, lokala FoUU-träffar och case-seminarier. På frågan om AVC-konceptet är här för att stanna är svaret: ja. – Alltmer vård bedrivs i primärvården. Kompetens och välutbildad personal och en vård som bygger på aktuell och relevant kunskap är en förutsättning, säger Panos. En utvecklingsinriktad primärvård gör också arbetsplatsen mer attraktiv. – Det är viktigt att medarbetare tycker att jobbet är roligt och stimuleras, anser Panos.

Fler reportage om AVC hittar du här...

FORSKNING och VIL m Gott betyg för studentledd mottagning, se sid 18 m Modell för bra stöd kring amning och föräldraskap, sid 56 m Mindre stuprörstänk när vårdstudenter lär ihop, sid 60 m Internetbaserad-KBT – ny behandling för personer med fibromyalgi, sid 62 m Lipödem är inte fetma!, sid 63 m Björn letar upp dold hjärtsvikt, se sid 66 m Samsjuklighet får ett ansikte – och en kropp, sid 70 m Ta kommando över artrosen!, sid 72

AVC

AKADEMISKA VÅRDCENTRALER

UTVECKLINGSARBETE m Bättre smärtbehandling med digital egenrapportering, se sid 42 m Ny arbetsmodell ska förebygga fallskador hos äldre, se sid 46 m Hopp för smärtpatienter med multimodal teamrehabilitering, se sid 48 m Digitalt när det går, fysiskt när det behövs!, se sid 50

Akademiskt primärvårdscentrum har i samarbete med olika lärosäten en central roll i att skapa goda kliniska lärandemiljöer för vård- och medicinstudenter i primärvården. Samlingsnamnet för uppdraget är VIL, som står för: verksamhetsintegrerat lärande. Det omfattar allt från att samordna placeringen av studenter, kvalitetssäkring, kompetenshöjande utbildning och stöd till handledare.

VIL

VIL 16

Det pågår en mängd aktiviteter inom AVC-nätverken för vård- och medicinstudenter som gör sin VIL i primärvård och deras handledare. Under året har det varit interprofessionella case-seminarier – en undervisningsmetod där patientbeskrivningar inspirerar studenterna att aktivt söka kunskap som sen diskuteras i strukturerade seminarier, eller att äldre studenter handleder yngre kursare, så kallad peer-learning. – Att mötas, reflektera och träna praktiska färdigheter i verklig vårdmiljö och stärka teamarbetet över gränser redan under utbildning, som vi gör i IPE, bidrar till att säkra en god vårdkvalitet för patienten, säger Eva Sydhoff Henriksen, verksamhetschef på APC. I varje AVC-nätverk finns kliniska handledare samt adjungerade kliniska adjunkter, AKA, för närvarande 27 st. AKA:orna har olika yrkesbakgrund, exempelvis läkare, distriktssköterska, fysiooch arbetsterapeut eller psykolog. Deras uppgift är i första hand att organisera VIL för studenterna och att handleda handledarna. Med hjälp av nya pedagogiska

modeller har studenter på olika utbildningsprogam fått göra aktiviteter tillsammans, exempelvis hembesök, läs mer om det på sid 60. – Lärandemiljöerna för studenter har utvecklats på samtliga AVC under året, men mer behöver göras. Ett exempel är bättre möjligheter att bedriva webbinarier eller seminarier på distans. I och med att studentkullarna växer och att fler ska göra sin VIL i primärvården har även lokalbehovet ökat. Bristen på lokaler är ett reellt problem, säger Eva Sydhoff Henriksen.

Handledarkompetens stärkt En viktig kugge i VIL-uppdraget är att all personal måste ha modern handledarkompetens. Via AVC-nätverken erbjuds pedagogisk handledarutbildning och Stepping Stonesutbildning där AVC och Centrum för Klinisk Utbildning vid KI bidrar med kurser eller/och lärare. – Utbildningarna ger goda möjligheter att bli uppdaterad på moderna metoder för handledning och interprofessionellt lärande samt lärosätenas utveckling och krav, avslutar Eva Sydhoff Henriksen.

-le

-se

Fler studenter togs emot!

Antalet studenter och studentdagar i primärvåren ökar stadigt. 2017 var antalet studentdagar 48 670. Det är en ökning med 14 000 studentdagar jämfört med förra året.

Ett annat stort uppdrag för APC är att hitta enheter som svarar mot de mål som anges i olika kursplaner där studenterna kan placeras. En sammanhållen organisation och goda relationer är a och o. Det säger Anki Berntoft – en av sju samordnare på APC för studentplaceringar inom primärvården. Hon har en total kontaktyta på närmare 400 enheter, privata såväl som landstingsdrivna, stora och små. – Vi har byggt upp ett kontaktnät som är guld värt och har en god lokal kännedom om olika verksamheter. Satsningen har lett till mindre krångel, färre led i kontakterna, stöd för våra lärosäten och bättre förutsättningar att utveckla och utnyttja VIL-platserna, menar Anki Berntoft, samordnare för placeringarna av blivande sjuksköterskor, distriktssköterskor, barnmorskor, barnsjuksköterskor med flera. I VIL-samordnarnas arbete ingår även att kontinuerligt administrera inloggning och access i dataprogrammet KLIPP för kontaktpersoner i primärvården samt ett omfattande arbete med uppdatering av kontaktlistor, stöd och utbildning till kontaktpersoner. Samverkan med länets olika högskolor har även ökat eftersom AVC i dag tar emot studenter från samtliga vårdutbildningar som har relevans för primärvården.

VIL

Vinster med samlat placeringsuppdrag

Gott betyg VIL

fรถr studentledd mottagning

Nöjda patienter och studenter samt ett pedagogiskt upplägg som stimulerar både studentens individuella behov och interprofessionellt lärande. Det är några av resultaten i den första vetenskapliga utvärderingen av mottagningen på AVC Gustavsberg. Där leder studenterna patientarbetet, med stöd av handledare.

Den går ut på att studenter först gör sin egen bedömning, utifrån sin nivå och förmåga. När studenten har tillräckligt med information kontaktas handledaren. – Handledarens roll är att stötta studenten till självständig kliniker snarare än att studenten lär genom att ”gå bredvid”. Handledaren är patientansvarig och träffar alltid patienten för en sammanvägd bedömning och planering, säger Maria Fröberg.

Majoriteten nöjda I studien har 199 studenter från olika vårdutbildningar och 938 patienter besvarat en enkät och 35 handledare inom olika professioner har intervjuats. Resultaten visar att majoriteten av patienterna var nöjda med den vård de fått av studenterna. De flesta studenter var positiva till upplägget, i synnerhet den pedagogiska miljön och relationen till handledaren. Av intervjuerna med handledarna framgår att de upplevde att arbetssättet gav stöd och tid för det pedagogiska uppdraget och att handledningen kunde anpassas mer till studentens individuella behov. Samtidigt upplevde de att lärandemiljön ställde nya krav på handledaruppdraget och efterlyste därför mer pedagogisk utbildning. Det pedagogiska upplägget av den studentledda mottagningen är inspirerad av den så kallade ”Tillbaka-rapporteringsmodellen”.

Maria Fröberg

Lärandeplattform i tiden En dag på mottagningen börjar med att studenterna samlas och går igenom sina bokningar. Besökstiden för varje patient är ungefär dubbelt så lång som vid ordinarie mottagning. Samordnare och adjungerade kliniska adjunkter (AKA) har viktiga roller i planeringen för studenter och handledare. Interprofessionella lärandemoment planeras då det är kliniskt relevant och logistiskt möjligt.

– Det sker genom att studenter från olika studentkategorier träffar patienter gemensamt, och inför och efter besöket reflekterar över de olika yrkeskategoriernas roller och hur de påverkar patientbesöket, säger Maria Fröberg. På mottagningen finns även ett operationsrum där mindre ingrepp kan utföras i samarbete mellan läkarstudent och sjuksköterskestudent. Dessutom finns Rehabakuten, där läkarstudenter och sjukgymnaststudenter gör en gemensam bedömning av patienter med akuta eller subakuta tillstånd i rörelseapparaten. Men det är inte alltid lätt att åstadkomma interprofessionella moment. Främst för att praktikperioderna på olika utbildningar sällan är synkroniserade. Andra utmaningar är lokaler och ekonomisk ersättning. – Trots det ser vi att det är möjligt att skapa en studentledd utbildningsmottagning av hög kvalitet i primärvården, säger Maria Fröberg. Hon hoppas på en dialog mellan vårdgivare, akademi och politik för att se över utformning, samordning samt fördelning av resurser. – Det behövs för att kunna skapa mer långsiktiga förutsättningar för denna moderna lärandeplattform, avslutar Maria Fröberg. VIL

– Man kan se det som en ”mindre vårdcentral i vårdcentralen” för blivande läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och psykologer. Målet är att studenterna ska ges goda förutsättningar att utveckla sin professionella roll, samt att lära av andra professioner och samarbeta över gränser. Det säger Maria Fröberg, som lett den första vetenskapliga utvärderingen av den studentledda mottagningen på AVC Gustavsberg.

AT- och ST-verksamheten ansvarar för organisation, utbildning, samordning och kvalitetssäkring inom specialistutbildning i allmänmedicin (ST) och för allmänmedicindelen under allmäntjänstgöring (AT). Cirka 560 ST-läkare (en tredjedel av landets blivande specialister i allmänmedicin) gör sin specialistutbildning via APC. Tolv studierektorer har ett övergripande kvalitetsansvar. De är ett stöd för AT- och ST-läkarna och ST-forum. AT- och ST-verksamheten arbetar även med med introduktion och utbildning samt placering av 225 AT-läkare på vårdcentralerna i länet.

AT & ST

I uppdraget ingår även att stödja utbildning av forskar-ST-läkare, som är en kombinationstjänst mellan forskning och klinisk ST och att vara kursgivare, exempelvis ST-kurser och de vetenskapliga orienteringskurserna VESTA och KVAST (se sid 24-27).

Kursutbud Under året fick vi medel för att utbilda 45 nya ST-läkare. Det inneär att vi nu snart har 600 allmänmedicinska ST-läkare i Stockholm läns landsting. 129 ST-läkare påbörjade ST under året och 83 blev färdiga specialister. Under 2017 avbröt 28 ST-läkare sin ST-tjänst. Majoriteten har flyttat eller bytt specialitet. En utvärdering av forskar-ST visade att av 8 har 5 disputerat sedan 2012. De tre som ännu inte har disputerat har gjort sin halvtid. En är föräldraledig och kommer att disputera 2019. Studierektorerna har under 2017 utbildat 225 AT-läkare genom att delta i urval, introduktion och placering på utbildningsenheter. APC har även arrangerat utbildningseftermiddagar för AT-läkare.

AT & ST

APC ansvarar för kvalitetskontroll av AT- och ST-läkarutbildningen på individnivå, samt är en stödfunktion till ST-läkare, handledare och verksamhetschefer. ST-läkarna är indelade i sju ST-forum där det finns ledningsgrupper som anordnar utbildning lokalt. 12 studierektorer deltar i planering, uppföljning och utvärdering av varje enskild ST-läkares utbildningsplan. De rekryterar och ansvarar också för utbildning av handledare och genomförandet av ett flertal obligatoriska kurser (BVC-, handledar-, konsultations-, ledarskaps- och allmänmedicin) Stora insatser görs för att samordna och arrangera VESTA och KVAST som är kursprogram för att hjälpa ST-läkarna att genomföra sina vetenskapliga projektarbeten.

Enheten har under året arrangerat: m 2 handledarkurser för specialister i allmänmedicin. m 2 ST-kurser i försäkringsmedicin. m 2 kurser i allmänmedicin. m 1 kurs för verksamhetschefer om ST i allmänhet. m 2 VESTA-program, m 1 KVAST-program, m 1 ST-kurs i etik, jämlikhet och mångfald. m 2 konsultationskurser. m 2 BVC-kurser. m 2 gynkurser.

En svensk version av den så kallade 360-gradersbedömningen för att ge ST-läkare en konstruktiv och bred återkoppling att utvecklas i sin yrkesroll upplevs som ett värdefullt verktyg av både ST-läkare, kollegor och patienter.

360-

AT & ST

GRADERS BEDÖMNING

bedömning av läkarens kliniska och konsultationsfärdigheter från flera perspektiv. Den lämpar sig som underlag för diskussion mellan handledare och ST-läkare inom specialiteter där teamarbete är en viktig del av det dagliga arbetet, säger Eva Toth Pal, samordnare vid AVC Liljeholmen och en av projektledarna. Enkäterna har översatts från engelska och validerats med totalt 752 enkätsvar. Gruppintervjuer med 105 deltagare gjordes för att få en uppfattning om hur ST-läkare, kollegor och patienter ser på instrumentets användbarhet för ST-läkares professionella utveckling. Resultaten visar att de översatta enkäterna har god förmåga att mäta de parametrar som de är avsedda att mäta. Av intervjuerna

framgår att ST-läkarna, kollegor och patienter upplever enkäterna som ett bra verktyg för att ge återkoppling till läkarna och stödja deras professionella utveckling. – Intresset för instrumentet är även stort i andra delar av landet. Inom kort planerar vi att införa enkäterna som ett obligatoriskt moment i ST-utbildningen inom allmänmedicin i Stockholms läns landsting, säger Helena Schildt Tossman, enhetschef för AT- och ST- utbildningen vid APC.

Instrumentet ger en helhetsbedömning från flera perspektiv.

UTVECKLARE Helena Schildt Tossman (t v) och Eva Toth Pal är två av initiativtagarna till arbetet med att utveckla ett instrument för att stödja läkares professionella utveckling.

AT & ST

Det saknas i dag bra instrument för att ge ST-läkare återkoppling i att utvecklas i sin yrkesroll och få ett helhetsperspektiv på olika färdigheter. En grupp studierektorer och forskare från APC och Karolinska Institutet har utvecklat och validerat den första svenska versionen av den så kallade 360-graders bedömningen, baserad på General Medical Councils Multiple Source Feedback Questionnaire (GMCMSF). Ett beprövat utvärderingsinstrument från England. Instrumentet består av tre delar. En självvärderingsenkät där läkaren själv bedömer sina förmågor. En enkät där medarbetarna bedömer läkarens förmågor. En enkät där ett urval patienter bedömer läkarens förmågor. – Instrumentet ger en helhets-

AT & ST

Hjärtsviktskoll!

Trots att det finns bra diagnostiska metoder och modern medicinsk behandling är det många hjärtsviktspatienter som inte får rätt diagnos eller läkemedelsbehandling. För att få reda på hur läget var på den egna vårdcentralen bestämde sig ST-läkaren Erik Norlander för att kartlägga patienter med hjärtsvikt. Det gjordes inom ramen för VESTA som är ett program som stöd för att kunna genomföra det vetenskapliga projektarbetet i STutbildningen. – Frågan väcktes av min verksamhetschef som upptäckt att vi hade oväntat få hjärtsviktspatienter, säger Erik Norlander på Ekerö vårdcentral.

Erik Nordlander

För att ta reda på hur många av de listade patienterna på Ekerö vårdcentral som fått hjärtsviktsdiagnos under tiden januari 2015 till december 2016 användes programmet MedRave4. Totalt visade det sig vara 87 patienter, vilket motsvarar cirka cirka 0,6 procent av de listade patienterna. – Det innebär att vi sannolikt har ett antal patienter som är oupptäckta eftersom tidigare undersökningar talar för att 2 till 3 procent av befolkningen har hjärtsvikt, säger Erik Norlander. Både studier och behandlare i primärvården vittnar om att det är svårt att nå de måldoser och läkemedel som rekommenderas i Kloka Listan och Socialstyrelsens

VESTA & KVAST Hittar vi hjärtsviktspatienterna i tid kan vi motverka risken att dö i förtid. nationella riktlinjer, speciellt på äldre och sköra patienter. Därför undersökte Erik även den farmakologiska behandlingen genom att granska avidentifierade journaler. Han fann att 73 procent av hjärtsviktspatienterna fick behandling med både ACEi/ARB och BB. Hela 98 procent behandlades med endera ACEi/ARB eller BB. Det fanns ingen betydande könsskillnad. – Det var ett oerhört positivt utfall. Resultaten kan exempelvis jämföras med en tidigare studie här i Stockholm vid 24 vårdcentraler som visade att ACEhämmare förskrevs till 44 procent av hjärtsviktspatienterna, angiotensinreceptorblockerare till 20 procent och betablockerare till 61

procent, säger Erik Norlander. Hans förhoppning är att ST-projektet ska inspirera kollegor och ge ökad medvetenhet om diagnosen. – Hittar vi hjärtsviktspatienter i tid kan vi förbättra omhändertagandet och motverka ökad sjuklighet och risk för att dö i förtid. Samtidigt vill han skicka med en brasklapp: – Socialstyrelsens krav på STläkarnas vetenskapliga arbete under utbildningen är luddigt formulerat och lämnar öppet för olika tolkningar och tillämpningar i landet. Med tanke på hur mycket tid alla lägger ner på sina arbeten borde målbeskrivningen ses över, säger Erik.

VESTA & KVAST APC har under flera år erbjudit en kurs i vetenskapsmetodik kallad VESTA (Vetenskap och evidens till ST-läkare i allmänmedicin) som stöd att genomföra det vetenskapliga arbetet enligt Socialstyrelsens målbeskrivning. 2 VESTA-program per år erbjuds. I programmet ingår 14 kursdagar, vetenskaplig handledning under 12 månader samt granskning av projektplaner och rapporter. Som ett kortare alternativ till VESTA erbjuder APC kursen KVAST. Den riktar sig till de som har tidigare erfarenhet av vetenskapligt arbete och har en egen handledare för det individuella arbetet. I dag finns 456 färdiga ST-arbeten. Många finns tillgängliga via en sökbar projektbank på APC:s webbplats.

I Socialstyrelsens målbeskrivning ställs krav på kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete. Alla ST-läkare, oavsett specialitet, som är legitimerade efter 30 juni 2006 (eller vid ST-avslut senare än 31 december 2013) ska göra ett obligatoriskt projektarbete. Arbetet inom allmänmedicin ska genomföras skriftligt, enligt vetenskapliga principer, under handledning och ha allmänmedicinsk anknytning. Projektet ska innefatta minst 10 veckors heltidsarbete (inklusive kurser). Verksamhetschefen har det slutliga ansvaret för att projekten genomförs.

AT & ST

SOCIALSTYRELSENS MÅLBESKRIVNING FÖR ST-LÄKARE

Hur fungerar

AT & ST

konsultationen?

En patientcentrerad samtalsteknik innebär att patientens agenda sätts i förgrunden under samtalet. Det ska leda till ett ökat självbestämmande och delaktighet för patienten och i förlängningen förbättrad ömsesidig förståelse. Men fungerar det i praktiken? Och hur upplever patienterna respektive läkare konsultationen? Det ville ST-läkaren Matias Xavier Estrada på Hässelby vårdcentral veta.

Möte mellan två experter När han gick läkarprogrammet föreställde han sig att den fulländade allmänmedicinaren liknade Dr House; en generalist med alla svar. – Men en patientse centrerad konsultau o h dr tion är ett möte mellan två experter. Det var först senare under min ST som jag var mogen att ta till mig metoden patientcentrerad samtalsteknik och verkligen uppleva skillnaden i tillvägagångsätten, säger Matias. I ST-projektarbetet tillfrågades patienter som sökte vård på Hässelbys vårdcentral samt läkare. Totalt inkluderades 99 parade läkar- och patientenkäter som beskrev samma möte från två olika synvinklar. Patienter och läkare fick skatta samma läkarbesök genom att ringa in svarsalternativ på en 10-gradig skala i ett frågeformulär om konsultationen. Upplägget är inspirerat av forskarna Jøssang/Malterud/Lundetræs metod för självutvärdering av läkarkonsultationer.

Potential för lärande Av resultatet framgår att de flesta konsultationer håller en god upplevd patientcentrerad kvalitet, 86 procent av patienterna och 82

procent av läkarna gav positiva omdömen mellan 9-10, på den 10-gradiga skalan. Patienterna tenderade att skatta upplevelsen av besöken högre än läkarna, förutom på frågan om man kände att besvären togs på allvar där läkarna istället var snäppet mer positiva. En av frågorna utmärkte sig med flest låga skattningar av både läkare och patienter: huruvida patienten fått förväntad hjälp. – Det är intressant när man tittar närmare på hur svaren fördelar sig i de parade enkäterna, säger Matias. Det visar sig att de flesta av de låga skattningarna huruvida patienten fått efterfrågad hjälp, inte korrelerade till samma samtal. Detta belyser vikten av att ifrågasätta tysta antaganden och med direkta frågor kalibrera uppfattningen under samtalet. I en tredjedel av konsultationerna fanns en lärandepotential. Matias poängterar att det inte betyder att läkaren har presterat dåligt utan endast att det finns potential för lärande, utveckling och eftertanke. Ett exempel är frågorna ”Tror du att patienten begrep vad du sa?” och ”Begrep du vad läkaren sa?”, som patienterna skattade högt medan läkarna i högre utsträckning underskattade hur mycket patienten förstått. – Det tyder på att läkarna upplevt en otillräcklighet som saknar grund, säger Matias.

Aldrig fulllärd Matias menar att verktyg för självutvärdering och utveckling fungerar för att medvetandegöra och underlätta konsultationen för både läkare och patient. Inte minst för att belysa omedvetna svagheter liksom en eventuell tendens att undervärdera ens egen prestation, vilket annars

Matias Xaxier Estrada

skulle fördunkla resultatet. – Min förhoppning är att läkare fortsätter med självutvärderingen, antingen som ett internt reflektionsverktyg eller där även patienterna involveras. Man är aldrig fullärd. Det är den resan som är så fantastiskt givande med vårt yrke, avslutar Matias Xavier Estrada.

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja där. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. SÖREN KIERKEGAARD AT & ST

– Konsultationen är en av de viktigaste hörnstenarna inom allmänmedicin. Och att vidareutveckla samtalsförmågan som ett verktyg för att hjälpa patienter är viktigt och något jag själv undervisar om, Det säger ST-läkaren Matias Xavier Estrada på Hässelby vårdcentral. – Det föll sig därför naturligt för mig att vidare fördjupa mig i detta ämne i mitt VESTA-arbete.

FortbildNING

FORTBILDNING

APC och AVC är en av Stockholms läns landstings största fortbildningsverksamheter med över 750 aktiviteter för över 13 500 deltagare förra året. Vi erbjuder kurser, seminarier och nätverksträffar och skräddarsyr utbildningsinnehåll för många olika yrkeskategorier. Aktiviteter är teambaserade eller yrkesspecifika och utgår från bästa tillgängliga kunskap och evidensbaserad praktik i primärvården.

Under år 2017 genomförde APC cirka 750 teambaserade och yrkesspecifika fortbildningsaktiviteter där cirka 13 500 personer deltog (exklusive seminarier som genomförts på konferenser samt då medarbetare går in och föreläser på varandras kurser). De flesta av aktiviteterna genomfördes inom AVC-noderna eller i samverkan med AVC. Fortbildningen inriktar sig på många ämnesområden. Exempelvis kulturella aspekter (flykting- och asylsjukvård), motiverande samtal, levnadsvanor, demens, undernäring, spirometrikörkort, rörelse/smärta, äldremottagning, praktisk läkemedelskunskap, förskrivningsrätt, sä-

ker läkemedelsanvändning, psykisk ohälsa, strokevård, diabetesvård, njursjukdomar, astma/KOL, endokrinologi, levnadsvanor, sjukintyg utifrån bedömningar av arbetsförmåga, standardiserade vårdförlopp vid cancer. Medarbetare med fortbildningsuppdrag är representerade i AVCnätverken och olika processer, exempelvis Värdelyftet, Vårdsak, regionala nätverk för hälsofrämjande sjukvård, och nationella nätverket för tobaksprevention i landsting och regioner. Många medarbetare är även anlitade av HSF, Socialstyrelsen, SKL, SBU med flera.

Etablerad struktur På APC finns en väl etablerad infrastruktur för fortbildning och utveckling. Här finns lokala fortbildningssamordnare, FPU-ledare, vårdutvecklingsledare i ämnesspecifika kunskapsteam samt projektledare.

FPU-ledare (Fortbildning och Professionella Utvecklingsledare ) finns för distriktsläkare/läkare, distriktssköterskor/ sjuksköterskor, distriktsarbetsterapeuter, primärvårdsdietister, primärvårdskuratorer och distriktssjukgymnaster. De driver och samordnar fortbildning utifrån behov samt stödjer vårdutvecklingsledare och fortbildningssamordnare. De handleder även i forsknings- och utvecklingsprojekt.

Vård utvecklingsledare Vårdutvecklingsledare har fördjupad kunskap inom ett ämne samt pedagogisk och vetenskaplig kompetens. De arbetar i ämnesspecifika kunskapsteam till exempel diabetes och astma/KOL. En vårdutvecklingsledare är knuten till varje AVC.

Projekt- Lokala ledare samordnare Projektledare leder och koordinerar aktiviteter i ett projekt.

Lokala fortbildningssamordnare finns idag för distriktsläkare och distriktssköterskor/ sjuksköterskor. De ansvarar i huvudsak för att arrangera fortbildning inom ett geografiskt område i Stockholms län.

Kursutvärdering Kursutvärderingarna för fortbildningsaktiviteterna visade i genomsnitt mycket höga poäng, cirka 4,5 (skala 1-5) för aktiviteternas innehåll, genomförande och skattad nytta i praktiken. I samarbete med institutionerna LIME och NVS vid Karolinska Institutet genomfördes poängutbildningar med inriktning på motiverande samtal och diabetes. Karolinska Institutets kursutvärderingar visade även de i genomsnitt mycket höga poäng, 4,6 på skalan 1-5.

FORTBILDNING

FPUledare

FORTBILDNING

MI plockar fram egna drivkraften

Cecilia Hansson vid Neuroteam Aleris, Sofia Berto vid Aktiv fysioterapi Södra (när intervjun genomfördes) och Camilla West, dietist på Stockholms kiropraktoroch rehabklinik gick APC:s ambassadörsutbildning för motiverande samtal under 2017. Detta innebär att de nu kan föra vidare MI-kunskapen och stötta kollegor i att tillämpa metoden. Genom att hålla handledningsträffar på den egna arbetsplatsen, APC/ AVC:er och ge kollegial återkoppling. – Målet är att alla medarbetare hos oss ska kunna använda MI som en naturlig del av behandlingen, säger Cecilia Hansson. Hon tycker att MI har gett henne ett bra arbetsredskap i samtal med patienter och även andra som kollegor och studenter. – Jag har ett mer empatiskt förhållningssätt i dag och har börjat lägga mina färdiga lösningar åt sidan samt lyssnar och reflekterar mer. Även om jag har en teoretisk lösning på samtalet är det inte jag som ska styra ditåt, utan det ska den som jag pratar med göra. Ofta sitter patienten själv inne med lösningen, det gäller bara att förstärka tankarna, säger Cecilia.

Det finns inga genvägar enligt Sofia Berto. Först nu, efter flera års träning, tycker hon att hon lärt sig behärska tekniken så pass bra att hon tryggt kan genomföra ett MI-samtal och handleda. – Ju fler patienter du pratar med, desto bättre blir du och även samtalet. Samtalen har blivit kortare, mer innehållsrika och leder oftare till bättre resultat och handlingsplaner. Och pressen och frustrationen har blivit mindre, säger Sofia. Camilla West är också hon positiv till MI men vill gärna finslipa tekniken lite mer. – Metoden är fantastisk och kan användas i många olika sammanhang. Men att coacha kollegor att få fram egna tankar och idéer kring en viss given situation är jag inte redo för ännu, säger Camilla West. Anne Claesson, vårdutvecklingsledare på APC är initiativtagare till satsningen. Hon hoppas kunna ge alla som gått ambassadörsutbildningen fortsatt stöd och även utbilda fler. – Motiverande samtal är lätt att förstå, men svårt att göra. För att lyckas och komma patienterna till nytta behövs träning och att reflektera med kollegor – både för att ge och få återkoppling via inspelade samtal, säger Anne Claesson.

Uppdaterad FYSS och tio år med FaR! Under 2017 fyllde FaR (Fysisk aktivitet på recept) i Stockholms län 10 år. Det firades med en fullspäckad dag med FYSS och FaR som tema. Deltagarna uppdaterades om FYSS och fick inspiration till FaRarbetet med praktiska exempel från verksamheter för barn, vuxna och äldre. Flera av de främsta experterna på området var på plats: Mai-Lis Hellenius, Carl Johan Sundberg, Eva Jansson och Agneta Ståhle.

Var finns kursutbudet? På akademisktprimarvardscentrum.se hittar du APC:s utbud av fortbildning som: kurser, nätverksträffar, boka-vikommer med mera. Klicka på kurser. Du kan sen göra frivalssökning eller söka utbud via typ av aktivitet ämne, verksamhet eller målgrupp.

Önskelåda Finns det någon fortbildning du vill att vi ska arrangera som inte erbjuds idag? En ny funktion på webbplatsen lanserades 2017 för att fånga in synpunkter och behov av fortbildning.

Certifiering av aktivitetsarrangörer

Pedagogiskt stipendium till diabetessjuksköterska!

HEDRAD Nouha Saleh Stattin

Nouha Saleh Stattin vid Akademiskt primärvårdscentrum tilldelas SFSD:s (Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård) pedagogiska stipendium. Nouha ingår i Kunskapsteam Diabetes vid APC och får stipendiet för sitt arbete med att utveckla kulturanpassade utbildningsprogram för personer med diabetes med utländsk bakgrund. Stipendiet på 15 000 kronor delades ut vid en ceremoni av SFSD i samband med Diabetesforum i Stockholm. SFSD:s prismotivering löd: Kreativ, kulturanpassad kunskap.

I Ingbritts uppdrag ingår även att träffa och informera personal på olika mottagningar och skolhälsovården.

Ny webbutbildning om våld i nära relationer Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. Utsatthet för våld kan påverka hälsan på både kort och lång sikt. I en ny webbutbildning erbjuds personal grundläggande kunskap om våld i nära relationer och hur det kan påverka hälsan hos den utsatta. Utbildningen är producerad av APC:s nya kunskapsteam ”Våld i nära relationer”.

FORTBILDNING

I maj 2017 kom Ingbritt Ekman till APC. Hon arbetar med att rekrytera, utbilda och certifiera aktivitetsarrangörer som kan erbjuda lämpliga aktiviteter till personer som fått Fysisk aktivitet på recept, FaR. Aktivitetsarrangör kan vara idrottsföreningar, andra ideella föreningar, träningsanläggningar, kommunala sim- och idrottshallar eller företag.

På APC fanns 9 ämnesspecifika interprofessionella kunskapsteam. Nya team tillkom: CaPrim och Våld i nära relationer. Flera andra team stärktes med ytterligare uppdrag och team-medlemmar. Teamen arbetar främst med att utveckla och föra ut evidensbaserad kunskap utifrån ett primärvårdsperspektiv. Primärvårdens personal inom de olika AVC-nätverken erbjuds: m Fortbildning i form av kurser och seminarier m Fortlöpande stöd, exempelvis implementering av nya riktlinjer och utvecklingsarbete. m Regelbundna professionella och interprofessionella nätverksmöten. m Vårdutvecklingsplaner. Omvärldsanalys, samverkan med olika aktörer och att följa upp insatser är andra viktiga uppdrag. Under 2018 kommer flera av teamens uppdrag att utökas ytterligare, bland annat CaPrim och Försäkringsmedicin.

ASTMA & KOL

RÖRELSE/SMÄRTA

AXPLOCK AKTIVITETER 2017: Totalt deltog 1036 personer i 63 fortbildningsaktiviteter:

AXPLOCK AKTIVITETER 2017:

m 39 fortbildningsaktiviteter (440 deltagare).

m 13 kurser (8 i Nationellt spirometrikörkort samt 5

Teman: smärtdiagnostik, fibromyalgi, knäbesvär, axelbesvär, arbetsförmågebedömning, idrottsmedicin, radiologi, klinisk undersökningsmetodik, nacke/ skuldra, injektionskonst, irritabel tarm och tolkning av besvärsritning som del i diagnostiskt tänkande.

ämnesspecifika kurser. m Nätverksmöten och stödbesök till vårdcentraler. m ST-utbildningar (VESTA/KVAST). m Fortbildning i samarbete med andra landsting. m Spirometrilyftet – särskild satsning med mål att

förbättra diagnostik av astma/KOL, se sid 38.

FORTBILDNING

SKL, Allergicentrum Stockholm och Värdelyftets processgrupp astma/KOL inom SLSO.

m 9 utbildningar i forskningsmetodik (500

TEAM: ASTMA & KOL

m Samarbete med andra organisationer som HSF,

deltagare). m Deltog i Värdelyftets processgrupp smärta/

rörelseorgan inom SLSO. m Deltog i arbete med att ta fram rapporten:

Nationellt uppdrag – Smärta.

NYHET: VÅLD I NÄRA RELATIONER

Nytt team under 2017 med uppdrag att arbeta med fortbildning, metod- och handledningsstöd samt informationsspridning inom området våld i nära relationer. Fokus är personal som arbetar med våldsutsatta vuxna och barn som far illa. Teamet verkar även för att stärka intern och extern samverkan samt att på sikt genomföra forskningsprojekt. Verksamheten omorganiserades 2017 och flyttade från Hälsooch sjukvårdsförvaltningen till APC. AXPLOCK AKTIVITETER 2017: m 24 utbildningstillfällen. m En webbutbildning togs fram i samarbete

med Danderyds sjukhus. I december hade 505 personer i genomfört utbildningen. m Medarrangör till tre konferenser. m Ingått i nätverk med HSF och LSF samt

Länsstyrelsen i Stockholm, Operation Kvinnofrid (OPK) där en strategi togs fram för länets arbete med våld i nära relationer. m Medverkat i nationell verksamhet som drivs

av SKL och Nationellt Centrum för kvinnofrid. m Var med och tog fram

Regionalt vårdprogram om våld i nära relationer. m Deltog i ett BVC-

projekt med CES om att bättre upptäcka våld. m Konsultationer.

TEAM: VÅLD I NÄRA RELATIONER

FÖRSÄKRINGSMEDICIN/ SJUKINTYG

AXPLOCK AKTIVITETER 2017: m Femton utbildningstillfällen till främst läkare i primärvården, men även till andra professioner som psykologer, rehabchefer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och rehabkoordinatorer. m Stöd och konsultationer. m Besökt rehabenheter och diskuterat samt bistått med råd och stöd i arbetet med TIPPA, WRI och AWP-bedömningar. m Två utbildningar genomfördes om webverktyget ICF-koder. m Teamet besökte även Region Uppsala för diskusioner om samarbete kring försäkringsmedicin. m Deltog i Fysioterapidagarna om försäkringsmedicin.

FORTBILDNING

AXPLOCK AKTIVITETER 2017: Teamet genomförde sammanlagt 33 fortbildningsaktiviteter för 1 214 deltagare: m Interprofessionell kurs i hjärnskaderehabilitering för neuroteam i samarbete med Danderyds rehabiliteringsmedicinska klinik. m Deltog i Värdelyftets processgrupp hjärta-kärl inom SLSO. m Hjärtsviktsutbildning för personal inom primärvårdsrehab. m Workshop för blivande sjuksköterskor, arbetsterapeuter, logopeder och fysioterapeuter vid KI:s grundutbildningar. m Nätverksträffar för fysioterapeuter och arbetsterapeuter. m Deltog i Nationella programrådet för stroke och nätverk med vårdgivare, myndigheter, organisationer och patientföreningar, där projektet ”Hjärna tillsammans” är en viktig del. m Egenproduktion av podd-radioprogram samt påbörjat arbete med webbutbildning om stroke/förvärvad hjärnskada.

TEAM: STROKE/FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA

STROKE/ FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA

DIABETES

AXPLOCK AKTIVITETER 2017: Utbildningar: m 13 kurser (336 deltagare). Exempelvis: äldre med

diabetes, insulinbehandling och fotterapeututbildning i flera steg. m 160 skräddarsydda fortbildningsaktiviteter och

nätverksmöten för 1388 personer. m Interprofessionella forum med temat ”Kronisk sjukdom

och diabetes”. m 2 poängutbildningar i samarbete med Sektionen för

allmänmedicin och primärvård och KI–uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet.

Kunskapsteamet inom cancer i primärvård, CaPrim, är ett nytt samarbete mellan APC och Regionalt cancercentrum (RCC). Uppdraget är att bidra till att korta väntetiden för patienter med välgrundad misstanke om cancer och få in en större andel patienter i ett SVF (standardiserat vårdförlopp). Det ska skapa förutsättningar för effektiva vårdprocesser i primärvården och ett gott samarbete med andra aktörer inom cancervården. Läs mer om detta i artikeln på sid 36. AXPLOCK AKTIVITETER 2017:

m Stöd och information till vårdcentraler i länet,

Stöd på plats m Workshops och platsbesök på vårdcentraler där

resultat från Nationella Diabetes Registret (NDR) diskuterades och förslag på förbättringsarbete togs fram. m Implementeringsarbetet med att starta grupputbildning

på vårdcentralerna fortsatte. m ”Boka vi kommer” – utifrån verksamheternas behov. m Professionella och interprofessionella nätverk. m Diabetesronder.

Utveckla verktyg, material & hjälpmedel m Uppdaterade material för patientutbildning

(individuellt och i grupp) och egenvård vid diabetes samt flödesscheman. Finns att ladda ner på akademisktprimarvardscentrum.se. m Egenproduktion av podd-radioprogram om Diacert. m Utvecklingsarbetet ”Prediabetes kan vändas!”, se sid 44.

Omvärldsanalys och samarbete m Deltog i arbete med att utveckla nationella riktlinjer och

vårdprogram samt nationella diabetesregistret. m Deltog i expertgrupper för diabetes och arbetsgrupper

FORTBILDNING

vid exempelvis Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Värdelyftet, VISS, SKL samt patientorganisationer, projektet 4D-projektet och ”Diabetesforum”.

NYHET:CaPRIM

TEAM: DIABETES

via totalt 59 seminarier för 698 personer om SVF och hur dessa tillämpas. m 11 fortbildningar och nätverksträffar,

exempelvis kursdagar/informationsträffar om cancer, SVF och CaPrim tillsammans. m Problem- och behovsinventering av

SVF-förloppen. Resultaten blev ett omfattande utvecklingsarbete tillsammans med Take Care journalsystem och VISS.nu (medicinskt, administrativt och omvårdnadswebbstöd för personal i primärvården). Remisshanteringen för de olika SVF-förloppen förbättrades, liksom struktur och läsbarhet i SVF-modulen i VISS. m Stärkt samverkan med olika aktörer inom

cancervård och primärvård.

HPÖ/FaR

AXPLOCK AKTIVITETER 2017: Totalt genomfördes 80 fortbildningsaktiviteter med 1 977 deltagare inom HPÖ/FaR (Handlingsprogrammet övervikt och fetma samt Fysisk aktivitet på recept).

m Vid utbildningarna deltog många yrkesgrupper

TEAM: MI

MOTIVERANDE SAMTAL, MI AXPLOCK AKTIVITETER 2017:

m 12 MI-kurser (303 deltagare). m 14 introduktionstillfällen i MI (222 deltagare). m 3 introduktionstillfällen med inriktning MI och alkohol

(24 deltagare). m Konferens om MI, levnadsvanor och psykisk ohälsa

(136 deltagare). m Seminarium om MI vid samtal om mat (120 deltagare). m Seminarium om MI-samtalet vid behandling av barnobesitas

(25 deltagare). m MI vid behandling av övervikt och fetma (11 deltagare). m Poängutbildning i samarbete med Sektionen för

allmänmedicin och primärvård och Karolinska Institutets uppdragsutbildning. m Med medel från Innovationsfonden erbjöds

som: distriktssköterskor, fysioterapeuter, dietister och läkare. m Ytterligare information och fortbildning

om HPÖ/FaR genomfördes för över 1 000 deltagare vid nätverksmöten, AVC-möten, FaR-samordnarbesök, branschträffar och konferenser. m Vid 3 tillfällen presenterade teamet sitt

uppdrag och arbete för allmänhet och föreningar, bland annat vid ett HSO-möte (handikapporganisationernas förbund). m 3 nyhetsbrev om FaR publicerades. m ”Stockholms FaR-ledarnätverk genomförde

13 utbildningsaktiviteter: varav 3 till FaR-ledare, 5 till certifierade aktivitetsarrangörer och 5 till FaR-ledarnätverket. m Teamet arrangerade 10-årsjubileum med FaR

i landstingssalen. m Egenproduktion av podd-radioprogram om

arbetet med HPÖ och FaR.

FORTBILDNING

amassadörsutbildning i MI för vård- och rehabpersonal i primärvården, läs mer om det på sid 30.

CaPrim primärvårdsanpassar snabbspår för utredning av cancer

FORTBILDNING

Att identifiera symtom som kan bero på cancer ingår i primärvårdens vardagsarbete. Mer än 70 procent av alla cancerutredningar påbörjas där. Personalen har därför en viktig roll med att starta snabbspår för utredning av olika cancerdiagnoser, så kallade standardiserade vårdförlopp (SVF). Under 2017 banade kunskapsteamet CaPrim vägen för att underlätta det arbetet.

I CaPrim ingår vårdutvecklingsledare för varje AVC-område. De arbetar med att underlätta införande av SVF i länets primärvård. I uppdraget ingår att informera om SVF och hur de tillämpas, förbättra och förenkla struktur och upplägg, skapa nätverk och inte minst – fånga upp synpunkter och behov från personal och andra aktörer. Bakom teamet står APC och Regionalt cancercentrum i StockholmGotland, RCC. – Målet är att korta utredningstiden vid misstänkt cancer, få in en större andel av dessa patienter i ett SVF och att patienterna kan känna sig trygga, säger projektkoordinator Elinor Nemlander som även arbetar som allmänläkare på Gröndals vårdcentral.

Diagnosspecifika vårdförlopp SVF är en nationell satsning som bygger på en överenskommelse mellan SKL och regeringen. Varje vårdförlopp är diagnosspecifikt. Vårdförloppen beskriver vilka utredningar som ska göras och vilka maximala väntetider som gäller för olika steg i utredningen fram till behandlingsstart. Nationellt finns SVF för 31 cancerdiagnoser. Enligt de bestämda vårdförloppen ska primärvården: m Starta SVF. m Fatta beslut om välgrundad misstanke för vissa cancerdiagnoser. m Remittera patienten och märka remissen med välgrundad misstanke cancer (SVF). m Informera patienten om att det

UPPDRAG SVF! Allmänläkarna och vårdutvecklingsledarna Elinor Nemlander (t v) och Eliya Syed arbetar med att underlätta arbetet med att korta utredningstiden vid misstänkt cancer.

Stort utvecklingsarbete Under 2017 har CaPrim i samarbete med VISS gjort ett omfattande arbete med att primärvårdsanpassa innehållet och göra det enklare att hitta information. – Vi har tillsammans med Take care-förvaltningen utarbetat några diagnosspecifika SVF-remisser för att underlätta allmänläkarnas arbete, säger projektkoordinator Eliya Syed som även arbetar som allmänläkare på To care Husläkarmottagning Solna. Ett annat viktigt moment har varit informationsmöten som vårdutvecklarna i CaPrim erbjudit alla vårdcentraler i länet.

Oavsett om man bor i Stockholm eller Norrtälje ska man utredas på samma sätt!

– Reaktionerna har varit mycket positiva men det har även varit mycket diskussioner kring svårigheter vid remittering, säger Elinor Nemlander. Under hösten deltog 698 personer vid 59 seminarier som vårdutvecklarna genomförde på vårdcentraler. Teamet kommer att fortsätta med de interaktiva seminarierna på resterande vårdcentraler i länet under 2018. Även andra yrkesgrupper är nyckelspelare i arbetet med SVF. Särskilt distriktssköterskor och sjuksköterskor. – De har ofta första kontakten med patienterna. Vid telefonrådgivning, hembesök eller på mottagningen, säger Eliya Syed. Teamet har därför erbjudit utbildningar som riktats till både allmänläkare, sjuksköterskor och distriktssköterskor i primärvården. CaPrim har också tillsammans med RCC utformat en kursdag med fördjupning om cancer vid två tillfällen och en träff med fokus på kolorektalcancer. Ytterligare utbildningar planeras 2018. Kunskapsteamets förhoppning är att SVF ska innebära att patienter alltmer sällan ska behöva uppleva att man skickas fram och tillbaka mellan olika specialister. – Oavsett om man bor i centrala Stockholm eller Norrtälje ska man utredas på samma sätt och på lika villkor, avslutar Elinor.

FORTBILDNING

finns misstanke om cancer och dela ut patientinformation. Det är viktigt att allmänläkarna har kännedom om alarmsymtom och samtliga vårdförlopp. Bra stöd i det arbetet är informationen som finns i det medicinska kunskapsstödet VISS. Där kan man ta del av vad som gäller i Stockholmsregionen. Det gäller till exempel kriterier för välgrundad misstanke och vilka undersökningar som ska göras och prover som ska tas. Varje SVF inleds med en tydlig definition av vilka symtom som ska föranleda en SVF-remiss. Här finns även angivet remissinstanser för vårdförloppen, patientinformation samt kontaktuppgifter till Cancerrådgivningen.

Satsningen ”Spirometrilyftet” för att förbättra vården för patienter med astma och KOL i primärvården gav resultat. Både nydiagnostik, antal spirometriundersökningar och användning av verktyg för diagnostik och uppföljning ökade.

Vården av astma- och KOL-patienter fick ett

LYFT!

FORTBILDNING

VÄNDE TRENDEN Hanna Sandelowsky (t v) och Maria Rosengren ledde tillsammans med övriga teammedlemmar förra årets satsning som bland annat ledde till att antalet spirometrier ökade i primärvården.

Satsning i tre steg För att försöka vända trenden, öka kompetensen i diagnostik och främja att rätt insatser sätts in genomfördes det tvärprofessionella pilotprojektet ”Spirometrilyftet” under 2017. Satsningen bestod av tre delar: 1) Utbildning i Nationellt Spirometrikörkort med teori och praktik om spirometri, samt utbildning om hur man dokumenterar i journalen och följer upp sina egna resultat. 2) Utbildningsbesök till vårdcentralen för stöd, praktiska råd och konsultation. 3) Uppstart av lokala nätverk inom AVC-området för kollegiala fortbildningsaktiviteter.

Betydande förbättringar Totalt deltog 35 vårdcentraler, där 21 vårdcentraler med 161 anställda deltog i utbildningsaktiviteterna och 14 vårdcentraler var kontrollgrupp. Resultatet visade på betydande förbättringar för de vårdcentraler som deltog i Spirometrilyftet utifrån nio indikatorer för god vård av astma och KOL (Socialstyrelsen, 2015). Både nydiagnostik, antal spirometriundersökningar och användning av verktyg för diagnostik och uppföljning (ACT, CAT) ökade. – Det visar att personal med speciell kunskap om astma och KOL i primärvården gör stor nytta med ökad möjlighet till korrekt diagnos och rätta insatser, och därmed bättre hälsa och livskvalitet för våra patienter, säger Maria Rosengren, distrikssköterska och projektledare inom APC:s kunskapsteam: astma och KOL.

Personal med speciell kunskap om astma och KOL gör stor nytta. Läs mer om APC:s kunskapsteam på sid 32-35.

FORTBILDNING

Astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är två av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Vinsterna med tidigt omhändertagande är stora. Minskat onödigt lidande för patienter och lägre samhällskostnader. Det kan uppnås om vården organiseras optimalt. Men så är fallet långt ifrån i dag, menar Hanna Sandelowsky, allmänläkare och projektledare inom APC:s kunskapsteam: astma och KOL samt doktorand vid KI. – Att kunna göra lungfunktionsmätningar med spirometri och screeningsverktyg och att följa sina resultat är centralt. I vår primärvård görs spirometri på bara 2 procent av patienterna, trots att mellan 10 och 15 procent av befolkningen över 45 år har KOL, säger Hanna.

UTVECKLINGSPROJEKT UTVECKLINGSPROJEKT

Utvecklingsprojekten på APC och AVC fokuserar på stöd till implementering av redan kända forskningsresultat eller metoder som tidigare inte har använts i primärvården och att testa nya produkter och samarbeten. Under året pågick ett 40-tal utvecklingsprojekt. På följande sidor presenteras några mer utförligt.

Samtalsguide och hälsoplan kan underlätta arbetet på äldrevårdsmottagning I ett projekt finansierat av Innovationsfonden testas en samtalsguide och hälsoplan som stöd på länets äldremottagningar. – De distriktssköterskor och sjuksköterskor som testat materialet upplevde att det fungerade som ett bra stöd vid hälsosamtalet för att få fram vilka frågor som var relevanta fokusera på i samtalet med de äldre patienterna, säger Lena Lundh.

Stoppljusmodell Samtalsguiden följer primärvårds-VIPS som består av ett antal sökord som används för omvårdnad vilka benämns som välbefinnande, integritet, prevention och säkerhet (VIPS). – För att underlätta i den pedagogiska processen är svaren uppbyggda enligt en stoppljusmodell

och vid problem är tanken att gå vidare med en fördjupad bedömning, säger Lena Lundh. Hälsoplanen används för att summera samtalet och dokumentera delar som behöver åtgärdas/ följas upp. Sammanfattning av hälsoplanen dokumenteras i patientens journal. Både samtalsguiden och hälsoplanen följer sökord som används i journalsystemet Take Care. – Den äldre äger sin hälsoplan, och den kan också användas vid uppföljning och kontakt med anhöriga, avslutar Lena Lundh.

PÅ DE ÄLDRES SIDA Lena Lundh (t v) och Liisa Samuelsson.

UTVECKLINGSPROJEKT

Sedan ett par år tillbaka har Stockholms läns landsting infört äldremottagningar på många av länets vårdcentraler. Drygt 170 vårdcentraler har hittills ansökt om att få starta en äldremottagning. Men många har uttryck att de behöver stöd i mottagningsarbetet. I ett projekt finansierat av Innovationsfonden testar forskaren och vårdutvecklingsledaren Lena Lundh och vårdutvecklingsledare Liisa Samuelsson om en samtalsguide och hälsoplan kan vara ett hjälpmedel. Under våren 2017 togs en samtalsguide och hälsoplan fram som sen har prövats med gott resultat vid tre äldremottagningar.

Digital egenrapportering för bättre smärtbehandling

UTVECKLINGSPROJEKT

aj!

I ett projekt ska AVC Huddinge/Flemingsberg tillsammans med Västra Götalands Primärvårds FoU, KTH och Chalmers, utveckla ett digitalt verktyg där patienter med smärta själva ska kunna registrera uppgifter om sin smärta och andra besvär inför ett vårdbesök. Målet är bättre utredning och behandling.

Vi hoppas både patienten känner sig mer delaktig och att vi som behandlare får ett bättre beslutsunderlag. Bo Christer Bertilson

sina uppgifter blir det mer tid över till undersökning. Uppläget går ut på följande: Mötet börjar innan vårdbesöket genom att patienten själv skuggar sina besvär på en digital ritning av kroppen, registrerar sin hälsostatus och även skattar sina besvär direkt i dator, surfplatta eller smartphones. Informationen överförs sen till patientjournalen. – Informationen blir tillgänglig för vårdgivaren som sedan kan utföra en kompletterande klinisk undersökning, säger Bo Christer.

Guldgruva I dag saknas heltäckande kvalitetsregister för smärta. Detta försvårar ett systematiskt förbättringsarbete till exempel vad gäller omhändertagande och sammanställning av resultat. Ett ytterligare syfte med projektet är att med patientens medgivande kunna föra över informationen till ett nationellt kvalitetsregister. – Om patienternas egna beskrivningar av smärtor och medicinska besvär ackumulerades i ett register skulle nya mönster av samband och orsaker till smärta

och vilka behandlingar som är effektiva bli synligare, menar Bo Christer Bertilson. Genom att samla patientdata, kliniska fynd, laboratoriefynd och behandlingsresultat i ett register är tanken att utveckla artificiell intelligens (AI) som kan ge tidigare och säkrare diagnostik och bättre behandlingar. – Vi skulle kunna få en guldgruva av besvärsbeskrivningar och lära oss mer hur olika diagnoser hänger ihop och bättre kunna genomföra strukturerade smärtanalyser. Det görs i dag bara på omkring tre procent av patienterna med långvarig smärta, säger Bo Christer Bertilson.

Det digitala verktyget utvecklas i samarbete med vårdtagare, vårdgivare, forskare, teknikutvecklare och jurister. Det kommer att testas tillsammans med patienter och en handfull vårdgivare under 2018.

UTVECKLINGSPROJEKT

Nästan en tredjedel av alla besök i primärvården gäller svårutredd smärta – som många gånger medför sjukskrivning. – Patienter med ospecifik smärta som nack-/ryggbesvär, fibromyalgi och artros söker ofta hjälp för sina besvär i primärvården. Men många blir inte av med sin smärta. Ett problem är att smärtan inte blir ordentligt utredd, säger Bo Christer Bertilson, smärtforskare och samordnare på AVC Huddinge/Flemingsberg. I ett projekt ska ett användarvänligt digitalt verktyg utvecklas. Där ska patienter själva kunna registrera uppgifter om sin smärta och andra besvär inför ett vårdbesök. Verktyget utvecklas tillsammans med Västra Götalands Primärvårds FoU, KTH och Chalmers med medel från Innovationsfonden. – Vi hoppas att det leder till att patienterna känner mer delaktighet och lär sig att följa och förstå sin smärta, och att vi som behandlare får ett bättre beslutsunderlag, säger Bo Christer Bertilson. Enligt honom blir vårdmötet också bättre. I och med att patienten redan rapporterat mycket av

Prediabetes kan vändas!

UTVECKLINGSPROJEKT

Rätt medicin för att slippa typ 2-diabetes är varken tabletter eller sprutor. Det är hälsosamma levnadsvanor. Det säger Kaija Seijboldt och Marina Stenbäck, diabetessjuksköterskor och vårdutvecklare inom APC:s kunskapsteam diabetes. I ett samverkansprojekt har de tagit fram en vägledning som stöd i det förebyggande arbetet.

Marina och Kaija har träffat många patienter som ligger på gränsen för diabetes. Personer som ständigt går omkring med lite förhöjt blodsocker. – Många vet inte ens om det, eftersom det sällan ger några symtom och ofta upptäcks av en slump i samband med andra hälsokontroller, säger Kaija Seijboldt. Eftersom patientgruppen har en kraftigt förhöjd risk att utveckla typ 2-diabetes och även hjärt-kärlsjukdom inom några år, är det angeläget med tidig upptäckt och att sätta in rätt åtgärder. Studier har visat att när personer med förstadium till typ 2 diabetes får råd om att ändra sina levnadsvanor samt får struktu-

rerad uppföljning så kan utvecklingen av typ 2 diabetes undvikas eller fördröjas. Tillsammans med Svensk sjuksköterskeförening och Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård har Marina och Kaija deltagit i ett projekt under 2017. Där togs en generisk modell för levnadsvaneförändringar fram som kan användas på sjuksköterskeledda diabetsmottagningar. – Samtal med diabetessjuksköterska eller distriktssköterska kan ge kraft att förändra och förbättra ohälsosamma levnadsvanor, säger Marina Stenbäck. Modellen innehåller strukturerad vägledning om screening för tidig upptäckt, diagnos, behandling, utbildning/stöd, kontroller och uppföljning. ANGELÄGET Marina Stenbäck (t v) och Kaija Seijboldt har tagit fram och testat en generisk modell om levnadsvanor.

Levnadsvanor som del av behandling? Inom det nationella Hälsofrämjande hälsooch sjukvårdsnätverket har APC varit med och samordnat ett projekt för att inkludera rekommendationer om levnadsvanor som del i behandlingen av olika diagnoser och tillstånd.

Projektdeltagare från hela landets regioner och landsting har gått igenom läkemedelsrekommendationer för att undersöka om och hur levnadsvanor finns med som rekommendation vid olika diagnoser. – Glädjande är att Kloka Listan tagit med många evidensbaserade råd om hälsosamma levnadsvanor för olika indikationer. Av listan framgår bland annat att det finns evidens för positiv effekt av viktnedgång vid gastroesofageal refluxsjukdom, säger Lena Lund som är projektledare. Data är insamlad och en rapport kommer under våren 2018.

UTVECKLINGSPROJEKT

I en enkätundersökning och workshop har samordnare och diabetessjuksköterskor från hela landet bidragit med kunskaper om hur man på bästa sätt kan arbeta med prediabetes. De ligger till grund för modellen som testats på två vårdcentraler i Sörmland och på fem vårdcentraler i Stockholmsregionen. – Utvärderingen visar att de flesta tycker att modellen är lätt att arbeta efter. Den ger stöd och en samsyn i arbetet kring patienten och bidrar till att säkerställa en god och jämlik vård, säger Marina Stenbäck. Parallellt har en patientbroschyr tagits fram som beskriver vikten av att tidigt få kännedom och insyn om tillståndet prediabetes för att undvika och fördröja utvecklingen av typ 2 diabetes. Patientbroschyren kommer att tryckas upp för att kunna användas på sjuksköterskeledda mottagningar runt om i landet.

UPPSKATTAT AV GÖRAN 97 åriga Göran Kjellberg går igenom sitt individuellt upplagda träningsprogram med sjukgymnast Jenny Nilsson. Övningar som; knäböj, uppresning från stol, gå på ”lina” och huvudrörelse utför han med stöd av personal från hemtjänsten en halv timme, två gånger i veckan under totalt två månader. – Jag tycker bäst om övningen där jag sitter på en stol och långsamt vrider huvudet till vänster och höger. Övningen har gjort att jag nu kan hålla huvudet uppe utan att anstränga mig. Jag känner mig också friare och rörligare i nacke och rygg, säger Göran Kjellberg.

UTVECKLINGSPROJEKT

Ny arbetsska modell förebygga fallskador 46

hos äldre

Ett träningsprogram med balans- och styrketräning för att minska fallskador hos äldre har rönt framgång i Nya Zeeland. Nu används metoden i ett pilotprojekt i vår norra länsdel med stöd av AVC Mörby.

STÖTTAR Lina Palmlöf (t v) och Christina Olsson leder projektet.

lighet som Otago bygger på, säger Cristina Olsson, samordnare på AVC Mörby. Sjukgymnaster som arbetar med hemrehabilitering i primärvården har utbildas i Otago. De som medverkar från hemtjänsten har fått en introduktion i hur övningarna kan utföras och hur de kan stödja sina klienter under träningen. Totalt ska 16 patienter/klienter som har fyllt 75 år, har förhöjd risk att falla och har hemtjänst, få ett individuellt utformat träningsprogram enligt Otago. Med stöd av hemtjänstpersonal en ska den äldre sen träna styrkeoch balansövningar i hemmet, två gånger i veckan under en tremånadersperiod. Både före och efter träningsperioden får de äldre skatta sin livskvalitet och rädsla att falla och genomföra funktions- och balanstest. Träningen sker i nära samarbete med sjukgymnasterna som ordinerar träningsprogrammet, handleder hemtjänstpersonalen i hur de ska stötta den äldre med

träningen och följer upp insatserna under träningsperioden. De äldre patienterna/klienterna och personalen kommer att intervjuas om hur de upplevt upplägg, metoden och samarbetet. – I dag uppdagas fallrisken ofta för sent när en person redan fått en fallskada. Det finns mycket att vinna på att arbeta mer metodiskt och förebyggande, säger Christina. Datainsamlingen förväntas vara färdig under hösten 2018 och därefter analyseras och presenteras resultaten. Enligt Jenny Nilsson, sjukgymnast på Mörby Rehab och adjungerad klinisk adjunkt (AKA) på AVC Mörby, har projektet redan gett ringar på vattnet. – Vi har ett mer strukturerat samarbete med kommunen. Vi diskuterar möjligheten att de äldre som avslutat sitt träningsprogram ska kunna fortsätta med det i någon form med hjälp av hemtjänstens personal via ett så kallat egenvårdsintyg, avslutar Jenny Nilsson.

UTVECKLINGSPROJEKT

En sladd som ligger i vägen, ett halt duschgolv eller en knölig matta. Orsaker bakom fallolyckor är många och drabbar årligen allt fler äldre. Årligen vårdas cirka 70 000 personer i Sverige på sjukhus på grund av fallskador som lett till frakturer. Många olyckor kan förebyggas. I ett pilotprojekt prövas en ny arbetsmodell. Den går ut på att träning i hemmiljö ska motivera äldre att träna med stöd av hemtjänstpersonal och fysioterapeuter. Projektet sker i samverkan mellan FoU Nordost, AVC Mörby samt hemtjänst och biståndshandläggarenheten i Danderyds kommun. – Förebyggande insatser blir allt viktigare i takt med att befolkningen blir äldre och bor kvar i hemmet med stöd av hemtjänst och primärvård, säger Lina Palmlöf, projektledare och forskningsledare på FoU Nordost. – Att förebygga fall kan göra en stor skillnad då man vet att det första fallet har en avsevärd påverkan på den äldres funktionsnivå och framtida hjälpbehov. I pilotprojektet ska träningsmetoden Otago som rönt stora framgångar i Nya Zeeland användas. – Aktuell forskning visar att den effektivaste åtgärden för att minska antalet fall är att träna balans, muskelstyrka samt uthål-

HOPP

för smärtpatienter med multimodal teamrehabilitering

UTVECKLINGSPROJEKT

Genom att satsa på ett multimodalt team vill man inom AVC Jakobsberg erbjuda patienter med långvarig smärta bättre behandling och öka deras möjlighet att återgå till arbete.

Långvarig smärta är ett handikappande tillstånd som orsakar stort lidande för den som drabbas och resulterar ofta i långvariga sjukskrivningar. Många smärtpatienter känner sig misstrodda och är mycket besvikna på vården. För att bättre kunna hjälpa denna patientgrupp satsar nu AVC Jakobsberg på att införa ett multimodalt team. – Det finns starka vetenskapliga belägg för att multimodal teamrehabilitering leder till minskad smärta, att sjukskrivningstider blir kortare och att fler återgår till arbete, än enstaka åtgärder som inte aktiverar patienten, till exempel enbart medicinering, berättar Magnus Peterson, smärtforskare och samordnare på AVC Jakobsberg. SAMORDNING NYCKELN Enligt Magnus Peterson leder multimodal rehabilitering till att sjukskrivningstider blir kortare än enstaka enkla åtgärder som inte aktiverar patienten.

Smärta är komplext, men genom att arbeta tillsammans uppnås bättre resultat.

– Framgångsfaktorn är att alla parter regelbundet stämmer av med varandra kring situationen för dessa patienter och sedan gör avstämning med patienten, säger Magnus Peterson. Multimodal rehabilitering (MMR) är en rehabiliteringsmetod som har utveckats för att behandla patienter med stora och komplexa rehabiliteringsbehov. Metoden förutsätter att man jobbar tillsammans i team och planerar och samordnar åtgärder enligt ett uppgjort program för att uppnå gemensamma mål som definierats tillsammans med patienten. Teamet ska bestå av minst läkare, fysioterapeut och kurator/psykolog/beteendevetare. Om en sjuksköterska också kan ingå är det en fördel.

efter fortsätter patientens rehabilitering vid behov under andra former, säger Magnus Peterson. Resurserna som krävs för ett multimodalt team finns enligt Magnus i stort sett redan i dag tillgängliga i primärvården, men är inte alltid koordinerade. Vem som kommer i åtnjutande av resurserna och valet av vårdnivå sker på ett mera slumpartat och icke evidensbaserat sätt. – Vår nytillsatta rehabiliteringskoordinator kommer ha en nyckelroll för teamet att koordinera och säkerställa bättre utnyttjande av primärvårdens befintliga rehabiliteringsresurser och gentemot andra aktörer som arbetsgivare, försäkringskassan, arbetsförmedling och socialtjänst, avslutar Magnus Peterson.

Den multimodala rehabiliteringen kan omfatta både psykologiska metoder som KBT eller annan beteendepåverkande behandling, och strukturerad fysisk träning eller sjukgymnastik. Patientutbildning ingår också. – Smärta är komplext, men genom att arbeta tillsammans uppnås bättre resultat. Förhoppningen är att bryta mönster så att patienten kan få ett mer välfungerande liv genom synkroniserade och tidsbegränsade åtgärder som kan pågå en kortare eller längre tid, exempelvis 4-12 veckor. Där-

UTVECKLINGSPROJEKT

Koordinerade insatser

Digitalt när det går, fysiskt när det behövs!

UTVECKLINGSPROJEKT

I ett utvecklingsprojekt mellan AVC Norrtälje, och Doktor 24 ska en digital plattform testas för anamnes, triagering (sortering) och digitala möten.

ÖKAD SERVICE Helena Hvitfeldt Forsberg vill öka tillgängligheten för patienterna.

fysiskt vårdmöte på vårdcentralen eller till akuten. – På så sätt är tanken att sjukvårdsresurser används på ett effektivt sätt eftersom patienterna blir omhändertagna på rätt vårdnivå, säger Helena. Plattformen innehåller också en mötesmodul där patienterna kan träffa läkare eller annan vårdpersonal för akuta eller planerade möten via chatt eller video. Patienten och vårdpersonalen kan också ha så kallad asynkron kontakt med varandra för icke akuta vårdfrågor via mötesmodulen. Om patienten triageras till ett fysiskt besök på vårdcentralen kan det bokas in en tid direkt på vårdcentralen via bokningsmodulen. För att avlasta vårdcentraler finns även en digital lättakut. – Patienter som behöver provtagning i samband med ett digitalt besök får göra det på Tiohundras vårdcentralers laboratorier, säger Helena Hvitfeldt Forsberg.

Pilotprojektet pågår under sex månader. Därefter utvärderas det vetenskapligt som en del i ett doktorandprojekt av Lovisa Jäderlund Hagstedt,

UTVECKLINGSPROJEKT

Tjänsten ska vara tillgänglig dygnet runt, alla dagar i veckan för samtliga patienter vid Tiohundras vårdcentraler, Norrtälje södra, Norrtälje Norra, Hallstavik, Väddö och Bergshamra. Till skillnad från många andra digitala vårdtjänster samspelar denna med den fysiska primärvården, vilket innebär att tjänsten även kan hjälpa den som behöver träffa exempelvis en läkare på en vårdcentral att få en tid. – Syftet är att öka tillgänglighet för patienterna, avlasta vårdcentralerna, effektivisera kommunikationen med patienter, samt förhoppningsvis minska kostnader för dyra utomlänsbesök via andra digitala aktörer, säger Helena Hvitfeldt Forsberg, samordnare vid AVC Norrtälje. Den digitala plattformen består av olika moduler. Den första modulen innehåller ett verktyg där patienten får svara på frågor om sitt tillstånd. Baserat på deras svar triageras (sorteras) de antingen till egenvård, digitalt vårdmöte,

Ny arena för att utveckla kvalitetsarbete

UTVECKLINGSPROJEKT

Kvalitetsdata och hur den ska tolkas. Kvalitetsprojekt, nytt nationellt stödsystem och vikten av att föra bred dialog utifrån vårdens förutsättningar. Det var några programpunkter på de sex kvalitetsdagar som anordnades för personal i primärvården. – Behovet av att hitta nya vägar för att lyfta primärvårdsnära utvecklingsfrågor och flytta fram positionerna är stort, säger Jan Hasselström.

Jan Hasselström

De flesta vårdcentraler inom Stockholms läns landsting har tillgång till sofistikerade verktyg för att plocka ut strukturerade kvalitetsdata från sina journaler. Men hur ska data tolkas? Och kan man på ett smart sätt komma fram till bra lösningar för att primärvården ska bli bättre och hur man kan låta fler ta del av intressant utvecklingsarbete som pågår? Det var några teman på de 6 kvalitetskonferenser som APC genomförde under 2017 med hjälp av medel från regeringens kronikersatsning. Chefer och kvalitetsintresserade vid vårdcentralerna i Stockholms läns primärvård bjöds in. Inspirationen till kvalitetskonferenserna är hämtad från internationella erfarenheter och den verksamhet som bedrivits bland ett 40-tal vårdcentraler i sydvästra länsdelen sedan många år. – Primärvården i länet är komplex med många aktörer och stor geografisk spridning. Det gör att den här sortens forum behövs för att utbyta erfarenheter och hitta konstruktiva lösningar på de problem som dyker upp lokalt. På konferenserna har vi kunnat kombinera kompetensutveckling, nätverkande och få tid till reflektion, säger Jan Hasselström, med dr och projektledare vid APC.

En programpunkt som skapade nyfikenhet var det kommande nationella stödet för kvalitetsarbete – PrimärvårdsKvalitet och landstingets VAL-databas. – Kvalitetsarbete kräver fakta om verksamheten. PrimärvårdsKvalitet och VAL-databasen kommer att bli kraftfulla verktyg för att få ut kvalitetsdata om patient- och sjukdomsgrupper och vårdorganisatoriska frågor som exempelvis kontinuitet och ge vårdcentralerna stöd att följa upp och förbättra sitt arbete, säger Jan Hasselström. På konferensen lyftes även de vetenskapliga projekt eller kvalitetsprojekt som ST-läkare i allmänmedicin gör. – Projekten är ofta mycket konstruktiva och i många fall innovativa och inspirerande. Att ge möjlighet för flera att ta del av dessa är betydelsefullt, säger Jan Hasselström. Den goda uppslutningen vid konferenserna visar på behovet på en framtida fortsättning. – Att få möjlighet att träffas och diskutera frågor om utvecklingsarbetearbete och kvalitetsdata i ett sånt här sammanhang är en viktig del för att få kvaliteten att spira i primärvården, avslutar Jan Hasselström.

FORSKNING

Forskning bedrivs inom 9 nätverk i samarbete med högskolor och universitet, främst Karolinska Institutet. Totalt pågick cirka 96 forskningsprojekt under året. Ett 80-tal artiklar publicerades i ansedda vetenskapliga tidskrifter.

AKADEMISKA RESURSER Under året ökade forskningssamverkan. I synnerhet med sektionen för allmänmedicin och primärvård, omvårdnad, fysioterapi och arbetsterapi vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, NVS på Karolinska Institutet. Samarbetet mellan de seniora forskarna på APC/AVC, högskolor och univeritet har resulterat i 9 forskarnätverk. De har formerats ytterligare under året, se strax intill. Varje AVC har erbjudits stöd för att initiera lokala projekt. Under året etablerades även forskningssamarbete med KTH och Swedish Interactive Institute samt Värmlands läns landsting.

FORSKNING

De 96 vetenskapliga projekteten resulterade i runt 80 vetenskapliga publikationer. Några exempel på forskningsprojekt: interprofessionell handledning av examensarbeten, interprofessionella hembesök för studenter, teledermatoskopi mellan primärvård och specialistvård, postoperativ träning inför colon-rectalcanceroperation (Better in, better out), KBT-behandling för fibromyalgi, bemötandefrågor, förbättring av utredningar och behandlingsmetoder för patienter med kroniska sjukdomar som hypertoni eller hjärt-kärl sjukdom. Projekten återspeglar kliniskt arbete och behov inom primärvården. På kommande sidor presenteras några projekt mer utförligt.

13 personer har fått möjlighet att fortsätta forska på deltid efter disputation. APC har 2 professorer och en lektor med kombinationstjänster KI/SLL och 7 docenter knutna till verksamheten. Ytterligare 25 medarbetare är sedan tidigare disputerade. Några medarbetare är även engagerade i forskarskolan i allmänmedicin som bedrivs av KI och SLL i samverkan.

DISPUTATIONER 2017

Följande personer knutna till APC och AVC-nätverken disputerade förra året. KERSTI EJEBY, specialistläkare i allmänmedicin och verksamhetschef, Gustavsbergs vårdcentral och AVCGustavsberg disputerade den 9 juni Avhandling: Primary care for patients with common mental disorders: quality of life, sick leave and effects of group therapy. ANNA UGARPH MORAWSKI, specialistläkare i allmänmedicin, Stockholms sjukhem och vårdutvecklingsledare APC disputerade den 22 sept. Avhanling: Bone disease and diabetes mellitus. ERIKA BERGGREN, distriktssköterska och vårdutvecklingsledare på APC disputerade den 17 november 2017. Avhandling: A continuing educational intervention in primary health care using the ConPrim model, se artikel sid 58.

9 forskarnätverk För närvarande finns 9 forskarnätverk i samarbete med olika lärosäten inom områden som har betydelse för primärvården och befolkningens hälsa. Syftet med forskarnätverken är att: m Stärka samverkan och samarbete kring forskning i primärvården inom och mellan främst KI och SLL. m Organisera och samordna forskning med fokus på primärvård. m Synliggöra, informera och sprida kunskap om aktuell forskning i primärvården. m Stärka ett interdisciplinärt synsätt på hälsa som utgår från WHO’s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF).

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFORSKNING I PRIMÄRVÅRDEN Eva Toth-Pal, medicine doktor, eva. toth-pal@sll.se RÖRELSE OCH SMÄRTA Kontakperson och sammankallande: Bo Christer Bertilson, medicine doktor, e-post: bo.bertilson@ sll.se

MIGRATIONS- OCH SAMHÄLLSMEDICIN Kontaktperson och samankallande: Marina Taloyan, docent, e-post: marina. taloyan@sll.se ÄMNESOMSÄTTNING OCH ENDOKRINA FUNKTIONER SAMT OSTEOPOROS Diabetes Kontaktperson och samankallande: Marina Taloyan, docent, e-post: marina. taloyan@sll.se Osteoporos Kontaktperson och samankallande: Helena Salminen, medicine doktor, epost. helena.salminen@ki.se

FOLKHÄLSOEPIDEMIOLOGI OCH OJÄMLIK HÄLSA Kontaktperson och samankallande: Marina Taloyan, docent, kontaktperson och sammankallande, e-post: marina. taloyan@sll.se ÅLDRANDE (MULTISJUKLIGHET, SKÖRA ÄLDRE) Kontaktperson och sammankallande: Elisabeth Rydwik, docent, e-post: elisabeth.rydwik@ ki.se

HJÄRTA-KÄRL OCH ANDNING Kontaktperson och sammankallande: Axel Carl Carlsson, docent, e-post: axel. carlsson@ki.se KLINISK PEDAGOGIK Kontaktpersoner och sammankallade: Christina Olsson, medicine doktor, e-post: christina.b. olsson@sll.se Eva Toth-Pal, medicine doktor, e-post: eva.toth-pal@sll.se

FORSKNING

MENTAL OCH PSYKISK HÄLSA Kontaktperson och sammankallande: Erik Hedman Lagerlöf, docent, e-post:erik. hedman-lagerlof@ sll.se

Bättre stöd kring amning och föräldraskap

FORSKNING

BHV-sjuksköterskan har en viktig roll i att ge föräldrar stöd om amning och föräldraskap. Men vilket stöd ska ges och hur ska det kommuniceras? Det vill ett forskarteam vid AVC S:t Erik undersöka. Både nyblivna föräldrar och BHV-sjuksköterskor får delge sina erfarenheter, synpunkter och önskemål.

I dag får nyblivna föräldrar lämna BB tidigt och amningen har inte alltid hunnit komma i gång. Det har lett till att BHV-sjuksköterskan fått en allt viktigare och större uppgift – att ge amningsråd, information och att skapa trygghet. Men får mammorna det stöd de behöver eller önskar på BVC? Hur kan partnern involveras? Vilka verktyg och vilken kunskap behöver BHV-sjuksköterskan? Det vill forskare och vårdpersonal knutna till AVC S:t Erik veta mer om i ett nytt projekt som de söker medel till.

– Det finns väldigt lite forskat på området i Sverige, säger Barbro Ljungberg, BHV-sjuksköterska på S:t Eriks BVC. Enligt Janica Ahl, BHV-sjuksköterska på S:t Eriks BVC finns ett glapp mellan BB och första hembesöket på BVC. Socialstyrelsen har nyligen lyft fram problemet i en rapport. Vårdglappet kan medföra att identifiering av amningsproblem försenas. – Därför har bra professionellt stöd och information stor

Barbro Ljungberg

Partnern har en nyckeroll Janica Ahl

Sofia Swedberg

I projektet ska forskarna undersöka och belysa mammans uppfattning och tankar om stöd och råd som ges av professionen vid fyra barnavårdscentraler i länet. Mammor ska även intervjuas i fokusgrupper, liksom deras partners. – Pappor/partners kan vara nyckeln till att få amningen att fungera. Vi vill veta mer om vilken roll deras attityd och delaktighet spelar för mammans förutsättningar att amma säger Sofia. Amningen har en rad hälsofrämjande fördelar för såväl mor

som barn. Ändå ammas allt färre spädbarn, och dessutom under kortare tid. Därför vill forskarna även undersöka BHVsjuksköterskors erfarenheter av stöd och rådgivning kring amning och föräldraskap. – Vi vill veta vad de anser fungerar i dag, svårigheter, men också vad de själva behöver, exempelvis kompetensutveckling, säger Sofia Zwedberg. Projektet ska mynna ut i ett koncept eller modell som kan vara ett stöd för både mamman, partnern och professionen.

FORSKNING

betydelse för att mammorna ska känna sig trygga och kunna fatta välgrundade beslut om de vill amma och hur länge, säger Sofia Zwedberg, barnmorska och forskningsledare från Sophiahemmets högskola.

ConPrim för stärkt teamarbete och

kunskap om nutritionsvård En fortbildning baserad på modellen ConPrim höjer personalens kunskapsnivå om nutritionsvård för svårt sjuka patienter och stärker teamarbetet. Det visar en avhandling av Erika Berggren.

FORSKNING

Många svårt sjuka patienter inom primärvårdens hemsjukvård får inte den nutritionsvård de behöver, vilket kan medföra onödigt lidande för både patienter och närstående. För att motverka problemet har en forskargrupp prövat om en fortbildning, baserad på den interprofessionella modellen ConPrim, kan höja personalens kunskapsnivå om nutritionsvård och stärka teamarbetet. Modellen består ett webbaserat

fortbildningsprogram, praktiska övningar kopplat till verksamheten och Case-seminarier, yrkesvis och över professionsgränser. – ConPrim har en genomtänkt och flexibel struktur anpassad efter behov i primärvården, säger Erika Berggren, verksam på APC och som disputerade på Karolinska Institutet hösten 2017. I forskningsprojektet deltog 87 distriktssköterskor och distriktsläkare med ansvar för vård av patienter i hemmet. Resultaten visar att deltagarna tyckte att ConPrim fungerande och att fortbildningen leder till ökade kunskaper om nutritionsvård för patienter i tidigt respektive

Erika Berggren

sent palliativt skede. Stärkt teamarbete och att patientberättelserna var relevanta var annat som lyftes fram i avhandlingen. – Upplägget har gett en djupare förståelse för teamarbete och för patienters skilda behov av nutritionsvård i tidigt respektive sent palliativt skede. Förhoppningsvis har det även ökat kvaliteten i nutritionsvården till patienterna. Men det får kommande studier utvisa, säger Erika Berggren. Enligt henne skulle ConPrimbaserade interventioner även kunna prövas inom andra ämnesområden, exempelvis smärta och för att utveckla interprofessionellt arbetssätt.

Virtuell patient

förbereder studenter för arbetslivet I ett samarbetsprojekt mellan APC, AVC, KI och Stockholms universitet har en modell för en virtuell patient, anpassad för primärvården utvecklats. Virtuella patienter, VP, är virtuella ”on-line patienter” där studenten utifrån en klinisk situation kan träna och utveckla kompetenser i en neutral inlärningsmiljö. – Syftet är att VP:n ska vara ett komplement och förbereda studenter inför verkliga möten i primärvården, säger Helena Salminen, docent på KI och verksam vid APC. En första prototyp utformad för studenter på läkarprogrammet har tagits fram. Där arbetar studenterna tillsammans med

reflektionsfrågor kring ett virtuellt hembesök illustrerat med inspelade autentiska videofilmer som belyser vård/behandling eller handläggning. Företrädare för andra vårdutbildningar har blivit intresserade av de möjligheter som denna modell ger och vill gärna pröva metoden inom sina egna respektive områden. – Vi tror att VP kan användas i en rad sammanhang och bli ett suveränt verktyg för undervisning, examination, men även för medarbetare i fortbildning, säger Helena Salminen. Den färdiga modellen för VP är tänkt att lanseras under hösten 2018. Helena Salminen

FORSKNING

I ett forskningsprojekt har en virtuell miljö skapats där studenter kan ”gå in i” och uppleva olika scenarier och patienter i en verklighetstrogen simulerad miljö. I lärandemiljön kan studenten välja olika sätt att agera och tillsammans med handledare diskutera konsekvenser av sätt att hantera situationen.

Mindre stuprörstänk när vårdstudenter lär ihop

FORSKNING

Med hjälp av en pedagogisk modell får studenter på flera olika vårdutbildningar tränas i lagarbete vid ett hembesök hos patienter. AVC-nätverken Mörby, Liljeholmen och S:t Erik försöker på så sätt luckra upp stuprörstänket med vinster för både patient och vårdteam.

Studenter behöver träna teamarbete tidigt i utbildningen för att utveckla sin interprofessionella kompetens. Interprofessionella hembesök där studenter samverkar i att tillsammans lösa patientens problem är ett mycket uppskattat och effektivt sätt att uppnå detta. Det pedagogiska greppet testas inom AVC-nätverken: Mörby, S:t Erik och Liljeholmen. – Ska vi kunna möta människors mångfasetterade vårdbehov och erbjuda god vård, krävs det att studenterna får lämpliga kunskaper och får lära sig att använda sin kompetens på ett sätt som kommer hela teamet och patienten till godo, säger Eva Toth Pal, samordnare på AVC Liljeholmen och en av forskningsledarna.

Hon fortsätter: – Där kan organisationen med AVC underlätta, eftersom ett mål här är att det interprofessionella arbetssättet ska genomsyra verksamheten.

Gemensamma mål Metoden som används bygger vidare på den så kallade KUPmodellen (klinisk utbildning i primärvården) som förutom studentsamarbetet över yrkesEva Toth Pal gränser utmärks av att handledarna vägleder med ”händerna på ryggen” och har ett frågande perspektiv. Studenterna ska självständigt utföra sina yrkesspecifika arbetsuppgifter samtidigt som de samarbetar med studenter från andra utbildningar i vårdlaget. Hembesöket tar cirka 1 till

1,5 timme. Innan studenterna träffar patienten pratar de igenom och kommer överens om vem som gör vad. På plats i patientens hem sätts gemensamma mål upp tillsammans med patienten. – Vid varje vårdcentral som deltar genomförs två hembesök per termin med två till fem studenter från olika professioner som avslutas med gemensam reflektion, säger Eva. Under samtalet med patienten ställer studenterna yrkesspecifika frågor och utför relevanta undersökningar. Var och en bidrar med sin specifika kompetens för att skapa en helhetssyn på patientens vård. Reflektion är ett viktigt inslag. Det görs tillsammans med handledarna när studenterna är tillbaka på vårdcentralen. Resultatet ska bli en gemensam vårdplanering utifrån yrkesspecifik kompetens och patientens uttalande mål. Utvärdering görs med enkät till både studenter och patien-

ter samt med intervju en gång per termin med handledare och kliniska adjunkter som ska ligga till grund för en vetenskaplig kartläggning av faktorer som främjar och hindrar organisering av hembesöken. Ett problem är att lärosätenas läroplaner kan göra det svårt att sätta av tid till det nya utbildningsmomentet. Fedra Amorim, adjungerad kliniskt adjunkt (AKA) för läkargruppen inom AVC S:t Erik ser ändå positivt på situationen: – Alla involverade program har i nuläget interprofessionella lärandemål och i samband med nya kursplaner pågår en översyn av VFUperioderna, säger Fedra. Det kanske bara tar lite tid. – Att vara professionell kommer i framtidens vård också att innebära att man har interprofessionell kompetens, avslutar Fedra Amorim.

Att vara professionell innebär också att man har interprofessionell kompetens. Fedra Amorim

FORSKNING

En utvärdering görs som grund för en vetenskaplig kartläggning. med enkät till både studenter och patienter samt med intervju en gång per termin med handledare och kliniska adjunkter.

Internetbaserad-KBT ny behandling för personer med fibromyalgi

FORSKNING

Det har under lång tid inte funnits någon effektiv behandling för personer med fibromyalgi. Nu har en grupp forskare på AVC Gustavsberg och Karolinska Institutet utvecklat en behandling via internet med lovande resultat. Efter tio veckor hade deltagarna färre symtom och fungerade bättre i vardagen.

Succesivt lär sig hjärnan att signaler av smärta och obehag inte är farliga. Maria Hedman Lagerlöf

I Sverige har cirka 200 000 personer fibromyalgi. Ett smärtsyndrom som utöver spridd värk, trött- och stelhet i kroppen ofta också innebär sömnproblem, koncentrationssvårigheter, mag-tarmproblem och huvudvärk. Många lider av depression och ångest. Det är fortfarande oklart vad som orsakar fibromyalgi. Ingen effektiv behandling finns. – Det skapar frustration hos många behandlare. Patienterna i sin tur vittnar om att de själva har försökt i stort sett allt för att minska sina symtom, säger Maria Hedman Lagerlöf, legitimerad psykolog inom AVC Gustavsberg och doktorand vid Karolinska Institutet. I en nyligen genomförd studie har patienter via nätet fått träna sig i att göra sådant de slutat göra på grund av sin fibromyalgi och samtidigt övat sig i att stanna kvar i upplevelsen av smärta och obehag, utan att distrahera sig.

– Successivt lär sig hjärnan att de här signalerna inte är farliga, även om de är obehagliga, och slutar larma för dem. När du blir mindre upptagen av dem känner du dig heller inte lika hindrad, säger Maria. Behandlingen visade sig framgångsrik. Efter tio veckor upplevde deltagarna mindre symtom och kände sig också mindre hindrade av sin fibromyalgi. Forskarna såg även betydande förbättringar på deltagarnas funktionsnivå, livskvalitet, trötthet, och symtom på ångest och depression. En hälsoekonomisk analys visar dessutom att behandlingen är kostnadseffektiv. – Detta öppnar upp för att tillgången till god psykologisk behandling för fibromyalgi kan förbättras och bli ett stöd för både patienter och behandlare, säger Maria.

om d k u j r s a n g e u n d i m l a m d i b Autoga drab a behan mån ffektiv få e

Lipödem är inte fetma!

Lipödem är en svår kronisk sjukdom som drabbar en av tio kvinnor, vanligtvis vid en stor hormonell förändring. Få patienter får korrekt diagnos och behandling. En orsak är att sjukdomen lätt misstolkas som fetma. Det visar ett forskningsprojekt vid AVC Huddinge/Flemingsberg. att ställa en diagnos hos patienter med fettvävnadsjukdomar. Men då är risken stor att man missar lipödem. BMI säger inget om fettfördelningen som är unik vid lipödem som leder till att man exempelvis får oproportionerligt stora ben i förhållande till överkroppen, säger Jacek. Misstolkningen kan få förödande konsekvenser för de drabbade kvinnorna. – Många känner sig missförstådda och förtvivlade eftersom de oavsett diet eller träning inte går ner i vikt. Den sjuka vävnaden leder också ofta till ihållande smärta som gör att många får problem att röra sig. Det går inte att bota lipödem, men lindra symtomen. – Förloppet kan hejdas avsevärt om rätt behandling sätts in i tid, avslutar Jacek Kaczynski.

Många känner sig missförstådda och förtvivlade eftersom de inte går ner i vikt.

Jacek Kaczynski

FORSKNING

– Med mer kunskap och uppmärksamhet om lipödem kan vi minska lidande för de drabbade. Det säger Jacek Kaczynski specialist i allmänmedicin vid Huddinge vårdcentral. Han ingår i ett forskningsprojekt på AVC Huddinge/Flemingsberg om lipödem och Dercums sjukdom. Två sällan uppmärksammade närbesläktade sjukdomar. Lipödem är en störning i fettvävnaden som leder till sekundär störning i lymfsystemet. Vid lipödem ökar kroppens fettceller, främst över lår och höfter. Sjukdomen är ärftlig och kronisk och debuterar ofta i puberteten eller vid graviditet. Av resultat från det pågående forskningsprojektet framgår bland annat att många kvinnor med lipödem fått diagnosen fetma. – Det är olyckligt. Vi är vana att använda BMI (Body Mass Index) för

FORSKNING

Better in – better out 64

intensiv träning i hemmet inför canceroperation

Är det genomförbart att träna högintensivt i hemmet innan operation i syfte att ge bättre fysisk funktion, livskvalitet och minska komplikationer hos äldre cancerpatienter? Det undersöks i ett samarbetsprojekt mellan APC, Södersjukhuset och Karolinska Institutet. strax före operation och efter operation i samband med utskrivning. Vid utskrivningen dokumenteras också postoperativa komplikationer samt självskattad återhämtning, säger Elisabeth Rydwik.

Övningar som kan göras i dagliga livet De som deltar i träningsprogrammet får under drygt två veckor träna högintensivt. Det handlar om muskelstyrka, kondition och styrketräning. Fokus är övningar som kan göras i det dagliga livet. Träningen sker därför i hemmet, under cirka en timme två till tre gånger i veckan under ledning av fysioterapeuter som arbetar med hemrehabilitering i primärvård. – Med ledning av testresultat och deltagarnas svar anpassar fysioterapeuterna det träningsprogram som är framtaget för projektet utifrån givna kriterier, säger Elisabeth Rydwik. Att resa sig från en stol, gå i trappor med viktbälte, intervall-

Våra äldre patienter behöver förberedas på ett optimalt sätt så att de återfår hälsa och fysisk funktion så snabbt som möjligt.

promenader utomhus och andningsmuskelträning mot motstånd är några exempel på övningar. Efter sex och tolv månader följs deltagarnas funktion i dagliga aktiviteter upp. De får även skatta sin livskvalitet. – Projektet kan ses som en pilot för en möjlig större undersökning. Syftet är testa genomförbarheten i form av rekryteringstakt, flöde mellan slutenvård och öppenvård, hur träningsprogrammet fungerar att genomföras och hur deltagare och fysioterapeuter uppfattar det, säger Elisabeth Rydwik.

Elisabeth Rydwik

FORSKNING

Många äldre patienter som opereras för cancer drabbas av nedsatt fysisk förmåga. Muskelstyrka och god balans är viktiga faktorer för att återhämta sig, minska komplikationer och fungera i vardagen efter operationen. I en pilotstudie ska ett nytt evidensbaserat träningsprogram testas. – Våra äldre patienter är ofta sköra och har flera sjukdomar samtidigt och funktionsnedsättningar. De behöver därför förberedas på ett optimalt sätt så att de återfår hälsa och fysisk funktion så snabbt som möjligt efter till exempel en canceroperation, säger forskningsledaren Elisabeth Rydwik. I den aktuella studien, kallad Better in – Better out, ska patienter över 70 år som ska genomgå bukkirurgi på grund av misstänkt cancer rekryteras. De som tackar ja att delta lottas till träningsprogram respektive till kontrollgrupp. – Deltagarnas fysiska funktion testas innan träningen startat,

Han letar upp dold hjärtsvikt! Att många patienter med hjärtsvikt inte alltid får den vård de behöver engagerar Björn Eriksson, specialist i allmänmedicin på Gustavsbergs vårdcentral inom AVC Gustavsberg. Genom sin forskning kartlägger han läget i primärvården, lyfter problemen – och försöker hitta lösningar. Ungefär 250 000 personer i Sverige lider i dag av hjärtsvikt. En sjukdom med högre dödlighet än cancer. Trots det får alltför få inte en fullgod behandling. Både underdiagnostisering och underbehandling är vanligt. Helt i onödan enligt Björn Eriksson på Gustavsbergs vårdcentral. – Med hjälp av tidig och rätt diagnos, rätt behandling och gott omhändertagande skulle prognosen se betydligt ljusare ut, säger han.

FORSKNING

Björn Eriksson

Kunskapsluckan om diastolisk hjärtsvikt är stor.

Första resultaten överraskar I den första studien har Björn och hans forskarkollegor analyserat information från 16 300 patienter i det nationella hjärtsviktsregistret, RiksSvikt som innehåller fakta om diagnoser, behandling och resultat från sjukhus och vårdcentraler. Informationen har samkörts med dödsorsaks- och patientregistret. Resultatet visar

att patienterna i slutenvård med diastolisk hjärtsvikt har sämre njurfunktion, lägre HB-värden, mer förmaksflimmer och diabetes och betydligt ökad risk att dö i förtid än patienterna i primärvård med samma diagnos. – Det är förväntade resultat. Men vi är först med att få en bild över hur läget ser ut i primärvården för denna grupp patienter, säger Björn Eriksson. Desto mer överraskade blev forskarna när de sedan jämförde 2 000 patienter från vardera gruppen i samma åldrar och liknande värden för njurfunktion och blodtryck. Värdena och prognosen visade sig fortfarande vara sämre för sjukhuspatienterna. – Om det stämmer kan det betyda att vårdcentraler som är anslutna till RiksSvikt i högre grad än sjukhusen erbjuder behandling med exempelvis RASblockad och betablockerare, som

i dag verkar vara de lämpligaste hjärtmedicinerna för att behandla HFPEF, säger Björn Eriksson.

Ljuset på diastolisk hjärtsvikt I dag finns det mest kunskap om systolisk hjärtsvikt. Men ungefär hälften av alla patienter med hjärtsvikt har en förhållandevis okänd form av hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion (HFPEF eller diastolisk hjärtsvikt). Diag-

nosen karakteriseras av ett stelt hjärta som inte fylls med tillräckligt stora volymer blod och därför inte heller pumpar ut tillräckligt. – Fram till nyligen har denna patientgrupp, som ofta lider mycket av sin sjukdom, varit helt osynlig. Kunskapsluckan om bäst behandling är dessutom stor, säger Björn. Därför vill han med utgångspunkt från kvalitetsregistret

Rikssvikts data studera patienter i primärvården med denna sjukdom avseende sjuklighet, behandling och prognos. – Det kan vara en viktig pusselbit för att bättre förstå sjukdomen och hitta bra behandling för patienter med hjärtsvikt i primärvården, säger Björn Eriksson.

BNP och EKG Genomför alltid den EKG och BNP om patienten har symtom som Andfåddhet Svullna leder och Trötthet

Björn vill lyfta fram den kroppsegna peptiden BNP:s roll och EKG i utredningen av hjärtsvikt. Genom ett enkelt blodprov kan hjärtsvikt uteslutas. – Om BNP-värdet är lågt och EKG är normalt kan man utesluta hjärtsvikt. Om värdena däremot är förhöjda eller svårtolkade ska man remittera till EKG som riktlinjerna rekommenderar, säger han. Men för att riktlinjer och vårdprogram ska följas är en viktig framgångsfaktor att de görs mer lättillgängliga och enklare att ha till hands när de väl behövs. Därför har Björn och hans kollegor myntat en enkel slogan att lägga på minnet: GENAST: Genomför alltid EKG och BNP om patienten har symtom som Andfåddhet, Svullna leder och Trötthet. Den finns även med i VISS. – GENAST är en slags lathund för smartare och säkrare hjärtsviktbehandling som med relativt enkla åtgärder kan göra stor skillnad för patienten, säger Björn Eriksson.

FORSKNING

g e n a s t

har viktiga roller i utredning av hjärtsvikt

Hälsan är eftersatt för personer med intellektuell funktionsnedsättning Personer med intellektuell funktionsnedsättning har oftare än andra diabetes, hypertoni och fetma. Det visar en unik studie av Eva Flygare Wallén, verksam vid APC. – Ohälsan skulle kunna minskas genom tidigt stöd för hälsosamma levnadsvanor och screening samt att personal inom vård och omsorg, får mer kunskap, säger hon. Personer med intellektuell funktionsnedsättning är särskilt utsatta för ohälsa och sjukdom. Trots det inkluderas de sällan i studier av utsatta grupper. Forskaren Eva Flygare Wallén har i en studie av personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autismspektrumstörning funnit överraskande många med diabetes, hypertoni och/eller fetma. − Det är första gången detta studerats i Sverige. Resultaten behöver lyftas fram i både samhällsdebatt, hälso- och sjukvården och inom den kommunala omsorgen, menar Eva Flygare Wallén.

Forskarna har undersökt förekomsten av diagnosen fetma, diabetes och hypertoni hos personer med Down syndrom, intellektuell funktionsnedsättning och autismspektrumstörning. Uppgifterna är insamlade från VAL- databasen i Stockholms läns landsting, som täcker besök inom både primär-, specialist- och sjukhusvård. Av studien framgår att fetma och diabetes var 1.6 – 3.4 gånger vanligare hos dessa personer jämfört med befolkningen i övrigt. Hypertoni var vanligare bland män med intellektuell funktionsnedsättning och autismspektrumstörning.

− Det är angeläget att vården screenar för diabetes och hypertoni hos dessa riskgrupper. Att tidigt uppmuntra och ge stöd för hälsosamma levnadsvanor och förebygga fetma behövs, säger Eva Flygare Wallén. Fortbildning för personal inom primärvården, psykiatrin och den kommunala omsorgen, liksom för närstående är andra viktiga insatser. − Med relevant stöd kan många fler få hjälp till förbättrad egenvård och därmed bättre hälsa, avslutar Eva Flygare Wallén.

FORSKNING

Resultaten behöver lyftas fram i både samhällsdebatt, hälso- och sjukvård och inom den kommunala omsorgen.

Eva Flygare Wallén

Patienter som resurs

i läkarstudenters lärande

Enligt Karin Björklund, doktorand vid Karolinska Institutet och verksam vid APC, behövs mer kunskap om hur vi kan underlätta patienters medverkan i och inflytande över den egna vården. − Patientlagen betonar tydligt patientens rätt till delaktighet i sin egen vård. Dock har det visat sig i uppföljning av lagen att den har ännu inte fått det genomslag i praktiken som man önskat. I forskningsprojektet får stu-

denterna tidigt i sin utbildning ta del av patientens upplevda perspektiv, och på så sätt öka förståelsen hos studenten av betydelsen för en god dialog mellan läkare och patient. − Tanken är att läkarstudenterna ska vara väl rustade med god metodik för att kunna bedriva en personcentrerad vård när de är färdigutbildade, säger Karin Björklund.

Karin Björklund

Det behövs mer kunskap om hur vi kan underlätta patienters medverkan i den egna vården.

FORSKNING

I ett pågående forskningsprojekt görs patienten till aktiv medaktör i blivande läkares kliniska utbildning genom att skriftligt direkt återkoppla sin upplevelse av besöket.

Samsjuklighet får ett ansikte – och en kropp

FORSKNING

En virtuell 3-D modell av människokroppen ger överblick över hälsoproblem och kan förbättra omhändertagandet av multisjuka personer i primärvården. Det hoppas forskarna Marina Taloyan och Lennart Carlsson på.

Lennart Carlsson och Marina Taloyan

besvär och sjukdom, och ge ett bättre beslutsunderlag. Instrumentet ska kunna förstås och tolkas av både läkare och patient och kunna engagera patienten i den egna vården, säger Lennart Carlsson, forskare vid Karolinska Institutet. Tanken är även att frigöra mer tid för mötet mellan vårdgivare och vårdtagare. Del av tid som i dag spenderas med att leta i olika fält i den medicinska journalen kan istället användas till dialog med patienten. – Möjligheten att beskriva sina besvär och att man med hjälp av bilder får förklaringsmodeller i

den mån det är möjligt är avgörande för patientens trygghet, förtroende och följsamhet till ordination. Inte minst kan det underlätta för patienter som inte kan språket, avslutar Marina Taloyan.

Instrumentet ska kunna förstås och tolkas av både läkare och patient.

FORSKNING

– Många patienter som söker hjälp i primärvården har flera sjukdomar samtidigt. Detta gäller framför allt för äldre personer. Att få en samlad bild över hälsotillståndet är viktigt, komplext och svårt, bland annat för att dagens patientjournaler endast ger en begränsad överblick över patientens hälsa, säger Marina Taloyan, docent och samordnare för AVC Hässelby/ Akalla. Idén till projektet bygger på att omvandla data till bilder så att informationen blir enkel att överblicka, förstå och använda. Den viktigaste hälsoinformationen om en patients hälsotillstånd, åkommor och medicinering hämtas automatiskt från journalen som samlas i en tredimensionell bild av en verklighetstrogen människoliknande figur. En tidsaxel kan visualisera patientens sjukdomshistoria och hur tillståndet förändras över tid. – Det kan bli ett hjälpmedel som kan bidra till att minska risken för fragmentariskt hantering av

I ett projekt med forskare från AVC Mörby, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet studeras om tilltro till den egna förmågan att hantera smärta och lindra symtom kan öka den fysiska aktivitetsnivån hos patienter med artros.

FORSKNING

Ta kommando över artrosen! 72

starttillfället av artrosskolan, tre månader efter första besöket samt efter tolv månader. Artrosskola är en utbildning för patienter och är framtagen enligt den senaste forskningen och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för artros. Den leds av en fysioterapeut eller en arbetsterapeut. – Patienterna får information om vad artros är och hur det behandlas och får hjälp med hur de själva kan hantera sin artros och sätta ihop ett eget träningsprogram, säger Christina Olsson. Patienterna erbjuds träning under överinseende av en fysioterapeut. De första preliminära resultaten tyder på att chansen att lyckas öka den fysiska aktivitetsnivån och lindra smärtan är större om man tror på den egna förmågan och vågar röra sig mer.

– Vi hoppas att resultatet kan bidra till ett bättre omhändertagande av patienter med artros och ökad kunskap om hur vård- och rehabiliteringsinsatser kan anpassas. Extra viktigt är att tidigt identifiera patienter med låg tilltro, säger Christina Olsson.

FORSKNING

Smärta är kroppens naturliga varningstecken och en signal om att ta det lugnt eller att något inte stämmer. Men det gäller inte för artros, vår vanligaste ledsjukdom. Den som har värk i exempelvis knän eller höfter ska inte sitta stilla, utan röra på sig och motionera även om det gör ont. – För många är det så besvärligt att man helt slutar att röra på sig i tron att det förvärrar artrosen, trots att träning är det bästa sättet att lindra artros, säger Christina Olsson, fysioterapeut, forskare och samordnare på AVC Mörby. Hon leder ett projekt där forskare undersöker patienter med artros och om deras tilltro till sin egen förmåga att hantera smärta eller andra symptom har betydelse för hur de skattar sin smärta och fysiska aktivitetsnivå. I studien ingår 11 906 patienter med artros ur det nationella kvalitetsregistret, BOA, och som har genomgått artrosskola. Forskarna hämtar information från

EKONOMI FoUU (LSF) HSF-AVTALET

Akademiskt utvecklingsstöd Kunskapsteam: Diabetes, MI, Astma/KOL Fortbildning professionell utveckling (FPU) Kunskapsteam: Stroke och förvärvad hjärnskada Kunskapsteam: Våld i nära relationer

Bas, aktivitet och lokalersättning för forskning ALF och PPG Adjungering distriktsläkare för forskning & utbildning Läkarutbildningen – verksamhetsförlagd utbildning Stöd till Akademiska vårdcentraler Verksamhetsintegrerat lärande/placering av studenter Adjungerande kliniska adjunkter Övrigt

2,4 7,8 6,9 1,6 0,3

3,3 4,3 2,5 9,2 9,0 1,5 6,0 0,7

ÖVRIGT

EKONOMI

HSF ÖVRIGT

Utbildning och kvalitetsstöd ST/AT läkare ST läkarnas utbildningsbidrag Fortbildningssamordnare DSK Kunskapsteam: FAR/HPÖ inkl FAR ledare Kunskapsteam: försäkringsmedicin (Rehab smärta) Kunskapsteam: Astma/KOL Kvalitetsprojekt för distriktsläkare Kunskapsteam: Cancer (CaPrim) Övrigt

Övriga uppdrag/ Kurser/Löneersättningar mm Till största del kortfristiga ersättningar) 6,2 milj sek 12,8 9,9 0,6 3,2 1,2 1,2 1,1 2,4 0,5

TOTAL SUMMA FINANSIERING APC OCH AVC:

94,7 MILJ SEK

Kontakta oss gärna!

Akademiskt primärvårdcentrum, APC Academic Primary health Care Center Besöksadress: Solnavägen 1 E, 113 65 Stockholm. Postadress: APC Box 45436 104 31 STOCKHOLM www.akademisktprimarvardscentrum.se © APC/AVC

Ledning Eva Sydhoff Henriksen, verksamhetschef, med dr tfn: +46 (0)73 966 14 75 e-post: eva.sydhoff-henriksen@sll.se Lena Nilsson-Wikmar, professor e-post: lena.nilsson-wikmar@ki.se tfn: +46 (0) 8-524 888 48 Gunnar Nilsson, professor e-post: gunnar.nilsson@ki.se Lena Törnkvist, docent, enhetschef, fortbildning e-post: lena.tornkvist@sll.se tfn: +46 (0)70 7462685 Helena Schildt Tossman, enhetschef, AT/ST e-post: helena.schildt-tossman@sll.se tfn: +46 (0)70 4845080 Lena Lund, med dr, enhetschef, VIL e-post: lena.k.lund@sll.se tfn: +46 (0)70 1655182 Agneta Björklund, Stockholms läns sjukvårdsområde e-post: agneta.bjorklund@sll.se Cecilia Ruud, HR e-post: cecilia.ruud@sll.se

Press- och kommunikationsansvarig Daphne Macris e-post: daphne.macris@sll.se tfn +46 (0)73-91 45 245 Kursadministration fortbildning Lena Olsson e-post: lena.ma.olsson@sll.se, tfn +46 (0)73 05 05 612

PRODUKTION: TEXT: Daphne Macris GRAFISK FORM & ILLUSTRATION: Daphne Macris FOTO: Yanan Li: Omslag, sid 8,18, 38, 58 Andreas Beronius: sid 62 Övrirga foton: Medarbetares egna och IstockPhoto Tryck: Eo Grafiska, 2018