Tio år av naturskola på Åland

I samband med Natur och miljös förbundskongress i Mariehamn passade Ålands naturskola att fira sina tio år av verksamhet genom att bland annat ordna ”öppet hus” vid Nabbens våtmark. Linda Valve är naturskollärare vid Ålands naturskola som nu bedrivit verksamhet i tio år.

En eventuell naturskola på Åland hade varit föremål för diskussion redan en tid innan Natur och miljö tog bollen och startade Ålands naturskola. Natur och miljö har motsvarande skolor också på andra håll i Svenskfinland; Österbotten, Nyland och Åboland.

Först anställdes Linda Valve som projektledare och var mer eller mindre kontorsråtta den första vintern.

– Våren 2013 hade vi vår invigning. Före det åkte jag runt till de största skolorna och presenterade verksamheten på lärarmötena.

Fanns redan då ett färdigt program eller hörde du dig mera för om ett eventuellt intresse?

– Jag började med några program som redan hade utvecklats vid Kvarkens naturskola och Naturskolan Uttern. Ett av de första programmen jag tog modell av var Boris Bofink, som alltså också firar tio år på Åland. Det programmet gjorde jag till mitt eget och skapade eget läromedel, berättar Linda Valve.

– Jag hörde mig också för om vad skolorna tyckte de ville ha. Jag fick en del idéer av lärarna, till exempel en idé om att jobba med matematik och rörelse, som jag sedan utvecklade program kring.

Hur har Ålands miljöskolas verksamhet förändrats under dessa tio år?

– Idag behöver vi vara tydliga med att vid vår marknadsföring kommunicera ut vilka lärandemål vi har i våra program.

– Barnen i grupperna är otåligare idag än för tio år sedan. De orkar inte koncentrera sig och har kanske litet svårt att jobba sig genom frustration. Förr kunde jag bara be dem försöka på nytt om någon uppgift inte lyckades direkt. Nu får jag övertala barnen.

– Om jag tidigare hade tio nya arter i ett spel så har jag fem arter idag, berättar Linda Valve.

En annan förklaring till detta fenomen kan vara att Linda själv var så ivrig förr och pressade in tio nya arter i sitt program.

–Numera kan jag var mera cool och vill hellre att eleverna lär sig fem nya arter bra än att jag upplever att de har hyfsad pejl på 7–8 nya arter, säger Linda.

Ny ordförande för Natur och miljö

Vid Natur och miljös förbunds- kongress valdes Joel Lindholm till ny ordförande. Han är bosatt på Åland, men har sina rötter i Österbotten och har under de senaste 2 åren fungerat aktivt i Natur och Miljös styrelse som ordinarie styrelseledamot. På Åland är han känd som Ålands Natur och Miljös tidigare ordförande och vice ordförande.

Joel Lindholm jobbar för närvarande för föreningen Skördefestens Vänner som projektkoordinator för evenemangen Åland Grönskar och Skördefesten. Han driver även företaget Under Ytan som jobbar med makroalger som livsmedel, algodling och marin restaurering i Östersjön.

– Vi har en utmanade tid framför oss med ökade naturförluster, ett allt varmare klimat och en politik som inte hänger med den senaste forskningen. Vi har ett stort ansvar för att skapa den förändring som vi behöver för ett liv inom planetens gränser. Natur och Miljö har alltid tagit det ansvaret, säger Joel Lindholm.

Kolumnen

malin höglund-snellman

Biträdande rektor vid

Oxhamns skola i Jakobstad

Tid tar tid

Vårens politiska val är över och nu ska vallöften förverkligas och politiska program genomföras. Det ska bli ordning på skolan får vi höra. För skolfolket är detta en tid av både förhoppning och oro; förhoppning om en skolpolitik som ser till lärarnas och elevernas bästa och oro för politiskt monumentbyggande med en kortsiktig omdaning av ett skolsystem som mest av allt behöver arbetsro.

När jag försökt sammanfatta vad jag tror att skolan mest av allt behöver nu uppenbarar sig ett ord för mitt inre. Nämligen tid. Inte ökade maktbefogenheter, inte nya förbud och eller svårförverkligade regler. Bara tid. Låt mig förklara hur.

Tid för lärarna att möta alla elever i klassrummet. Tid att förklara och undervisa, diskutera och komma överens om gemensamma spelregler, tid att ge stöd och extra hjälp åt den som behöver. Tillräckligt små undervisningsgrupper tryggar lärarens tid för den enskilda eleven.

Tid för lärarna att planera sin undervisning, att utvärdera och bedöma eleverna. En lärare som fått tid att strukturera sin undervisning utifrån den specifika gruppens behov och utmaningar kan bättre se till att arbetsro råder.

Tid för lärarna att fortbilda sig, att fördjupa sig i sina ämnen och specialområden och tid att förkovra sig i nya metoder och nya digitala hjälpmedel. Tid också att utvärdera de senaste årens projekt inom skolvärlden och reflektera över de erfarenheter som dessa givit. Tid att avväga vad som varit bra och som vi ska ta med oss in i framtiden, och vad som inte varit det och som kan lämnas därhän.

Tid för lärarna att möta alla elever i klassrummet. Tid att förklara och undervisa, diskutera och komma överens om gemensamma spelregler, tid att ge stöd och extra hjälp åt den som behöver. Tillräckligt små undervisningsgrupper tryggar lärarens tid för den enskilda eleven.

Tid för elevvårdspersonalen; kuratorerna, psykologerna och skolhälsovårdarna att ta emot och hjälpa dem som mår dåligt. Tid för elevhandledarna att vägleda och informera, och handleda den som är vilsen. Tid att möta, stöda och hjälpa vårdnadshavare i deras fostransarbete.

Tid för rektorerna att verka som pedagogiska ledare och vara en del av det dagliga arbetet på skolan, tid för även dem att träffa eleverna och diskutera med dem. Tid också att vara förmän, att ta hand om och lyssna till sin personal och därigenom identifiera och åtgärda brister i arbetsgemenskapen.

Saker och ting måste helt enkelt få ta tid. Man vänder inte en negativ utveckling i en handvändning.

Som vanligt har en poet gått före och sammanfattat kärnan i de här tankarna, så jag avslutar med Piet Heins ord som jag hoppas får vara en lykta för både våra och lagstiftarnas fötter:

Husk de tre T.T.T

Slid men vid: Ting tar tid.

Torsell fortsätter vid UBS

Kurt Torsell fortsätter som direktör för enheten för svenskspråkig verksamhet vid Utbildningsstyrelsen under en andra tidsbunden period 1.9.2023–31.8.2028.

Kurt Torsell som nu tillträder en andra period som direktör har tidigare jobbat bland annat som lärare, rektor, sakkunnig och som bildningsdirektör i Sibbo.

Enheten för svenskspråkig verksamhet ansvarar för utvecklingen av den svenskspråkiga utbildningen och småbarnspedagogiken samt de svenskspråkiga tjänsterna inom Utbildningsstyrelsens verksamhetsområde i samarbete med de övriga enheterna vid ämbetsverket.

Utbildningsstyrelsens svenskspråkiga verksamhet är placerad i huvudfunktionen Lärande, ut- bildning och kunnande och Torsell samarbetar med direktören för huvudfunktionen Jarkko Niiranen. Huvudfunktionen har i uppgift att utveckla utbildningen, småbarnspedagogiken och det kontinuerliga lärandet och ansvarar för statsunderstödsprocesserna och samordningen av projekt som beviljats statsunderstöd. tom ahlfors