”Småskaligheten är vår styrka”

När det kommer till tvåspråkiga elever är Vanda i en klass för sig. Här är överinskrivningen bland den högsta i Svenskfinland. Mer än var fjärde elev är registrerad som finskspråkig.

– Man kan säga att nästan alla våra barn är tvåspråkiga och många har en helt klart starkare finska, säger Pernilla Lindström, klasslärare för åk 1–2 vid Dickursby skola.

na att förstå att eleverna måste ha ett starkt skolspråk för att de ska klara sig.

Pernilla Lindström upplever att inställningen till hur man förhåller sig till språken har förändrats under årens lopp. Tidigare var finskan mer eller mindre förbjuden i skolan, numera eftersträvar man en öppen kultur där man betonar att alla språk är viktiga.

– Ju fler språk du kan desto mer stöder de varandra. Vi stöder, men förbjuder inte.

Så ni hötter inte med pekfingret om en elev talar finska?

rade barnen alltså ett betydande tillskott. Men det finns ytterligare möjligheter att utöka elevantalet. Vanda hör till de städer i landet som har flest invånare med utländsk bakgrund. Men de här barnen hittar i nuläget inte till den svenska skolan.

– Det här är en stor grupp som vi missar, de integreras automatiskt på finska.

För att råda bot på detta har man också på svenskt håll i Vanda börjat fundera på hur man kunde bygga upp en förberedande undervisning och S2 undervisning.

källa: jan saarela / finlandssvenskarna 2021 – en statistisk rapport procent fler elever i svenska skolor än antalet svenskregistrerade.

Fler svenska studenter på kort sikt

Jan Saarela förutspår en ökning av antalet studenter från svenska gymnasier den närmaste framtiden. Från drygt 2100 elever år 2019 till drygt 2400 år 2028. Men efter det räknar han med en gradvis minskning, till drygt 2000 elever år 2038. Andra utbildningar på andra stadiet kan förvänta sig motsvarande förändringar i elevunderlaget. text: mattias fagerholm foto: frida lönnroos/sfv grafik: chribbe aarnio

Det samma kan man också utläsa ur Jan Saarelas statistik från 2019. Då hade 80,3 procent av de svenskregistrerade eleverna i Vanda en tvåspråkig bakgrund. Och utöver detta är överinskrivningen i staden hög, det vill säga finskregistrerade barn som har skrivit in sig i svensk skola. År 2019 hade Vanda 369 svenskregistrerade barn i åldern 7-12 år medan eleverna i de svenska lågstadierna uppgick till 461. Med andra ord en överinskrivning på närmare 100 elever, eller 26,6 procent.

– Språket har blivit svagare och svagare. Det är en allmän trend, men det syns säkert ännu tydligare hos oss. Det blir lätt finska när eleverna pratar sinsemellan och alla lärare jobbar språkstödande, säger Lindström.

– Vi har försökt hitta den röda tråden i att stöda svenska och kommit till att man måste börja så tidigt som möjligt. Om man börjar först i skolåldern så är det för sent. Vi försöker få föräldrar-

– Det gör vi inte. De här barnen lever i tvåspråkiga familjer. Varför ska någotdera språket vara bättre eller viktigare? Däremot uppmuntrar vi nog eleverna att tala svenska.

Hur förhåller sig de tvåspråkiga familjerna till den svenska skolan?

– Framför allt de som är registrerade som finskspråkiga har gjort ett aktivt och medvetet val och de är väldigt positiva.

Hur står sig den svenska skolan i förhållande till den finska?

– Jag upplever att vår småskalighet gör att vi kan tävla med den finska skolan. Ofta är de finska skolorna stora enheter och det gör att föräldrarna ofta väljer att sätta barnen i svensk skola. Och man har insett nyttan av att vara tvåspråkig.

Vilket är den svenska skolans viktigaste trumfkort i Vanda?

– Gemenskapen och småskaligheten.

För Dickursby skola med sina 180 elever utgör de finskregistre - mattias fagerholm

– Det är ingen omöjlighet. Vi är duktiga på att ta emot elever som inte har ett starkt språk. Det behövs resurser, ett system och lärare som förverkligar det, men vi är på gång med det här, säger Pernilla Lindström.

Antalet skolor kan halveras

͸ Årskullarna har minskat från ca 60 000 barn år 2010 till ca 45 000.

͸ Enligt Utbildningsstyrelsen kan grundskolornas antal minska med hälften före 2040.

͸ Antalet svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen var 305 år 2004 och 212 år 2021.

11.5.2023