2 minute read

Suomessa puhutaan suomea

Kunskapsutvecklingen i finska är rätt blygsam i de finlandssvenska skolorna, åtminstone i kommuner där svenskan är dominerande. Det visar en kartläggning som Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU gjorde i höstas. NCU tittade på utvecklingen från årskurs sex till årskurs nio och resultaten i de kommuner där andelen svenskspråkiga uppgår till över 80 procent stämmer till eftertanke. Utvecklingen var endast 45 poäng, vilket kan jämföras med 175 poäng i kommuner där andelen svenskar är under 10 procent.

Det säger sig självt att det är svårare att utveckla sina kunskaper i finska om omgivningen på det stora hela är helsvensk. Det ska också sägas att kartläggningen gjordes under pandemin vilket kan ha missgynnat de helsvenska eleverna som sannolikt inte fick det stöd de hade varit i behov av. Vid NCU menar man ändå att allt inte kan sättas på pandemins konto.

Advertisement

Det är sällan fruktsamt att försöka rangordna läroämnen i någon slags viktighetsordning. När det gäller den finlandssvenska skolan är det ändå två ämnen som har en särskild vikt. Det ena är givetvis modersmålet, svenskan är fundamentet för den finlandssvenska skolan.

ÅRGÅNG 49 (130). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,55 euro/spaltmm

PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2023.

Det andra är finskan, för en liten språkminoritet gäller det att behärska majoritetsspråket för att kunna ta sig framåt. Suomessa puhutaan suomea, like it or not.

Därför är det smått bekymmersamt att kunskapskurvan inte stiger speciellt brant i de svenskdominerade områdena. Avsikten är här inte att peka finger åt de lärare som undervisar i finska. Tvärtom, frågan som bör ställas är hur lärarna kan stödas i sitt värv. Har de redskapen som behövs för att sköta sitt uppdrag på bästa sätt? Finns kvalitativa läromedel i tillräckligt stor utsträckning? Har vi tillräckligt många undervisningstimmar i finska? Inleds undervisningen tillräckligt tidigt? Svarar lärarutbildningen mot framtidens behov? Finns det skäl att se över undervisningsmetoderna? Fungerar den modersmålsinriktade finskan tillfredsställande? Bara för att nämna några frågeställningar. Med tanke på den betydelse undervisningen i finska har i den finlandssvenska skolan skulle det vara klokt att fördomsfritt fundera om pusselbitarna är på plats och var det eventuellt finns utvecklingsmöjligheter. Svenskan och finskan är två hörnpelare i den finlandssvenska skolan. Om den ena sjunker ihop lutar hela skolbygget oroväckande.

Svenskan och finskan är två hörnpelare i den finlandssvenska skolan. Om den ena sjunker ihop lutar hela skolbygget oroväckande.

Vi ses på

Stafettkarnevalen 19–20.5.2023!

Sök upp FSL-tältet i tältbyn vid Olympiastadion och kom och säg hej! I vanlig ordning är FSL på plats i dagarna två under Stafettkarnevalen i Helsingfors. Kom gärna förbi på en kopp kaffe och en pratstund med facket.

FINLANDS ord inger damlin Förbundsordförande

Klassföreståndare kämpar med elevers frånvaro

Problematiken med skolfrånvaro utmanar skolsystemet, hemmet och samhället. Framför allt är det en riskfaktor för elevers mående och lärande. Vi lärare och rektorer ser det här i vår vardag. Skolfrånvaro är ett komplext problem, och det finns definitivt många orsaker bakom det. Det är ingalunda så att ökningen helt och hållet kan förklaras av pandemin, men konsekvenserna av dessa extrema tider syns bland växande barn och unga, och kommer med högsta sannolikhet att göra det också en tid framöver. Därför är det viktigt att vi tar problematiken på allvar.

This article is from: