IUI Verksamhetsåret 1957 by Elisabeth Precht

IN DUSTRIE NS U T R ED N I N G SI N S T I T U T STOCKHOLM

IN D USTRIE NS UTRE DN INGSINSTITUT

nr on fristi€nile vetenskaplig forsknlngsinstitution grunilail 1939 av Svenska Arbotagivarefiireningql oeh SverigeeIuitustrifiirbunil.

w Att beilrlva forskniag rdrande ehonomisks och eoeiala fiirhirllanilen fiir den inilustriella utvee,klingen.

av botydelse

Terhsamlut Huruililelen ae arbetet inon inetitntot iignas it lingriktiga forskniageuppgiftor. Man aiktar hnrriit till ett etudium av ile grunelliiggando sa--n.heng€o inom nIringslivet och sdrekih till att belysa ilo frrigor som hlir Bammtm meil strukfit rella och ingritutionella fiiriinilringan 5'63gLningsre6u&aten publicerag i instituteta skriftgerie. Yiil sialan om ilet lingaiktiga forskningsarbetot utfiir insdptet s46rre utred. -ingar: riirando speciella problem samt ger visa gerylco it iniluetrifiiretag, orga. nisationern statliga nya.iligheter otc. Instimtet samnrns*ills1 vidare blanil annat miinadssilfror iiver industriproduktionon samt €n inder 6ver ilenna.

Styrelse Bankdirekttir Marcus \ffallenborg, ordfiirande Disponent EAkan Abenius Direktiir Axel Enstriim Direktiir Per Ee-berg

Direktiir Axel Iveroth Direktiir Bertil Kugelberg Direkttir Sven Schwartz 'Wallander Fil. dr Jan 'V'ehtje Tekn. dr Ernst

Personal Direktiir: Fil. dr Jan'Wallauder Bitrildande forskningschef : Fil. lic. Erik H66k Sakkunnig: Doe. Ragnar Bentzel Sekreterare: Pol. mag. o. civ. ekon. Larg Nabseth Kamrer: Frrr Ruth'Wiklund.Ellerstad Ourig ordinarie personal sarnt rned siirskilda utredningar sysselsatta: Pol. mag. Giiran Ahrsjii fil. kand. Giiran Albinsson fru Kate von Arnold docent Erik Dahn6n pol. mag. John Ekstrtim pol. mag, Sven Fajersson friiken Ingrid Forsberg fil. kand. Jan Gillberg docent Oild Gulbrandsen fil. lie. Bengt Hiiglund fil. kand. Claes Lagerkvist civilekonom Lars Lid6n

fil. kand. Bertil Nilsson 'Wera fru Nyr6n hem Bertil Olsson civilekonom Ake Ortmark fru Karin Pahlberg direktiir \Filhelm Paues (fr.o.m. UL 1958) fru Kerstin Pettersson fil. dr Erik Ruist fil. Iic. Bengt G. Rundblad professor Ingvar Svennilgon .Wennerholm fru Ester

Verksamhetsfiret t 9ST

De.oframgir av den fiirjande redogiirelsen har fiir rnduetriens utred. ningeinstitut verlcarnJretsiret 195? i hiig grad priiglate av undersiikningen riirande den privata konsumtionen i sverige. slutarbetet pi denna utredning kom under viren att ta en stor del av institutetE resurser i ansprlk och efter publiceringen i biirjan av sorn"naren har en livlig verleamhet pigitt fiir att ftira ut dese resultat till en vidare kret' Detta-har ekett vid lronferenser kring konsumtionsutvecklingene problem samt genom fiiredrago televisioneframtrlidanden etc. av institutets medarbetare. utredningen riirande konsumtionen har riint intreese icke endast inom nziringslivet utan ocket pi andra hen. Do framtidsbediirnningar som gjorts ?ir dock givavis oslikra. De har drrfiir helt naturligt gett anledning till digkussion. Di syftet med undereiikningeu i hiig g"ud o""it att belyea den mingfald ekilda faktorer, till vilka h?insyn m&ete tae vid varje fram. tidsbediimning, biir redan disku.sgionen eom s6dan ha fyllt en uppgift. Fiir dot rnoderna fiiretaget Hr ett lingsitctigt handlande en niidviindighet och detta krIver ftirsiik till blick in i framtiden. Det [r v&r fiirhoppning att de."a utredning ekall kunna vara till hj?ilp fiir fiiretagen i detta eorrmatrhang. Det iir emellertid eamtidigt betydersefullt att dven i forts:ittningen studera do faktorer, som kan vEntas piverka koneumtionen, och att mot bakgrunil av ny information fr6ga, om det finne anledning till revieion. Aveikten [r d?irfiir att liipande g& igenom och ompriiva framtidsbediim. ningarna. Tanken Hr ocksi att fortelitta bearbetningen ay materialet ei att det passar ur de mera speciella synvinrrraro som kan vara av intreese fiir olilra branecher och fiiretag.

Under 1958 beriknas utredniugen riirande niiringslivets kapitalfiirsiirjningsproblem bli slutfiird och publicerad Iiksom bilundersiikningen och studien kring textilvarukonsumtionen. Flera nya projekt kommer vidare i ging. Det g$iller t. ex. undersiikniagar riirande mdnniskors flyttningar mellan olika arbeten F$iltarbetet skall hhr under viren pibiirjas i Norr. kiiping. Det g?iller vidare ousflningar riirande verkgtadsindustrinoch desg utvecklingetendenser samt en undersiikning riirande den offentliga sektorrre expansion. Stockholm den 20 januari 1958

Innehen Lltgivna publikationer

4 I

Denprivatakonsumtionen .

Strukturomvandlingenijordbmket.

. .

Sverigesinclustriocheuropamarknaden.

.,.

fnternationell ekonomisk etatistik

Snitrycksserien

..,.

o .

...,

. :j ;

. .

... .

Omaggregationavproduktionsfunktioner.

o.., .

t: .. .. ..i .,: .

VerIrstadsindustrinsorderstati9tik.l...'

Bilundersiikningen Kapitalundereiilcningen

lr .

.,. ?,.... .

:: :, ,i : r .. . Undergiikningar riirande arbetsmarknaden . ......1. .. . .. Verkningarna av en liinetikning . Arbetskraftens riirlighet

lr It

Efterfrfigan pi televisionsapparater i Sverige Forskningsprojektunderarbete

ls 16 16 16

Den textila konsumtionen

Produktiviteteutredningen

Undersiikning om oljehandeln

Skogsbrukets tranEporter

fnput output.undersiikningen

Den offentliga

Liipande

selctorns expansion

statistik

Produktionsindex

Verhgtadsstatietik

6vrig verksamhet

Det ekonomiska llget Sveriges induetriella

28 utveckling

Service, rapporter, yttranden etc.

29 29

Diagram 1. Manliga fiiretagare i jordbruk och boelapsskdtsel194&-19?0

2. Ftirdelning arr tv-mottagarei Stockholmeomrddetper den 3l rnars t957 12 3. Utvecklingen av biltltheten i Sverigeoch yissa andra liinder 1923 -1%5. ls 4. Den svenskaoljeimporten fiirdelad pi ursprungsomridena vlstra och iistra halvklotet .

5. Produktionsindex fiir hela industrin 1956-f957

6. Produktionsindex fiir hela industrin 1935-1957

7. Produktionsvolymen i vissa branscher 1954-1957

8. Orderinging i verkstadeinduetriu (exkl. varv) september 195426

augusti 1957

9. Orderetock i verkstadsindustrin augusti l954-augusti

1957

hemma- oeh exportmarkuad i de elektriska verkst[derna eeptember 1954--augusti 1957

10. Orderinging frin

IJtgivna publikationer Den privata

konsumtionen

Denna undersiikning publicerades i juni 1957 under titeln >Den privata Arbetet har stitt under ledning av koneumtionen i Sverige 193l-65). niirmaste medarbetare har varit fil. lic. Bentzel. Hans docenten Ragnar Kurt Ekliif oeh deseutom har fil kand. Giiran Albinssono friiken Barbro Brtims, pol. mag. John Ekstrtim, docent Odil Gulbrandsen, pol. nag. Ake Sanell och fil. kand. Karl-Olov Samuelsson medverkal Undersiikningens syfte har varit att belysa fr&gano hur en fortsatt v5l' etindsstegring i vfrrt land kan tiinkae piverka den framtida koneumtionens inriktning mellan olika varor och tjlneter. Onz folk kommer att f6 eucces' sivt Skade realinkometero hur kommer man di att dieponera deesa? Vilka varor kommer man att kiipa i iiliail utstriickning, vilka kommer man att kiipa i minekad utsudckning och hur stora kommer deeta iikningar respektive minekniugar att bli? Utredningene regultat har framstnilts i form av prognoser f<ir konsum' tionene inriktning ir 1965. D[rvid har tv& olika alternativ betraktats. I mellan tren det ena har fiirutsatts, att den totala konsumtionsvolymen

Konsumtionsutvecklingen 1955- 65

Vanrgrupp

Livsmedel Bostad BeklIdnad Hemutmstning HushAllstj iinster Resor Rekreation Sjukvird och hygien

Vid 2 procents 6rlig Vid 3 procents irlig konsumtionsiikning konsumtionsiikning KonsumUtgiftsper capita per capita tion I955 andel i miljoI 1 9 5 5i VoIymiikn.IU t giftsan- Volymiih.lUtgiftsantter kroprocent 1955-65 I det196s lgss -6s I del 196s nor iprocent iprocent liprocent liprocent ll 618 3 810 .3 780 I 790 693 2 805 I 601

42,1 13,8 13,? 6,5 2,5 10,2 5,9

L7 23 38 48 22 40 34

40,6 13,6 13,9 7,3 2,7 10,7 6,2

L 473

5,3

D,D

27slo

F S

25 36 67 22 60 50

39,5 13,6 14,3 7,5 2,5 11,1 6,3

5,4

Be lrool 7

1955 och 1965 kommer att iika med genomsnittligt B piocent om 6ret per capita och i det andra alternativet att dou trliga ilkningen kommer att stanna vid 2 procent. De gjorda prognoserna anges i tabellen pi s. ?. vid utfiirandet av prognoserna har utredningen i frfimsta rummet stiitt sig pi en analye av statistiskt material. Man har d?irvid utgitt ifran, att det fiireligger ett niira eamband mellan i ena eidan konsumtilnen av olika varor och tjiinster oeh 6 andra sidan ett fital >strategisko faktorer, sEr. skilt di [efqllmingsfiirh8llanden, den allmdnna v?ilstindeniv{n samt pris. relationerna. Det [r karaktiiren av dessa eamband man fiireiiktr att fi en uppfattning om genom deu statistieka analysen. De erh8llna reeultaten har sedan utgjort grundvalen ftir prognoserna.

Strukturomvandlingen

i j ordbruket

r april 1957. publicerades inetitutetg jordbruksutredning under titelu >strukturomvandlingen i jordbrukeb. Fiirfattaren, docent odd Gulbrandseno framlade boken sigom doktorsavhandling vid Lantbrukshiigekolan i IJItuna den 16 maj. Meil jordbrukets struktur avgesi utredningen hur nriringen iir uppbyggd av stiirre och mindre fiiretag. En fiiriindring av strukturen innebdr en fiirHndring av antalet fiiretag och av storlekefiirdelningen. Jordbrukets strukturomvandling 5r uttryck fiir en anpasening tiII [ndrade liineamhetsftirhillandeno dvs. en form av rationalieering. utredningen behandlar dels de faktorer som driver pi etrukturomvandlingen, dels de faktorer som verkar bromeande pi denna. Bland de fiirra framh&lls szirskilt arbeteliinernas iikning i relation till kapitalkoetnaderna. Detta giir de smi brukningsdelarna allt mindre liinsamma. Det konetate. ras ocksi att generationsomsfl11ningen bland jordbrulsfiiretagarna [r l&ngsam och deras rekrytering begr6nead till jordbruket. utredningen utmynnar i en prognoe iiver antalet jordbrukefiiretagare tr 1970. (se diagram l.) Man har eiikt bagera progno.en pi srfldanafak. torer som kan antas bestlmma huruvida ett jordbruk skall best6 eller inte. Metoden har varit att var fiir sig siika bestlmma avging och rekry. tering bland jordbruksfiiretagare. Mellanskillnaden utgiir antalet outnyttjade tillfiillen till dterbes[nning i vilka fall den sjllvstiindiga jordbruksdriften oftast upphiir. Beriikningarna ger till resultat att antalet fiire. tagare torde minska med ungefrr r00 000 rnder tiden r95s-70. Detta inneb[r att antalet fiiretagare i jordbruk och boskapsekiitsel &r l9z0 slulle uppge till cirka 200 000 personer. B

Diagram r. Manliga f \retagare i jordbruk

och boskapsskiitsel 1940-7 0

I 000-tal

iiver 65 iir

50-65 ir

20- 3l) ir

1940

1945 FolkrAkningar

1950

1955

r960

t965

r970

[rrognos

Sveriges industri och europamarLt aden under v&ren 195? startades yid institutet en utredning om det europeiska integrationsarbetet och de verkningar, som detta kan fi pi det svenska nEringslivet utredningen leds av professor rngvar svennilson. programmet fiir utredningsarbetet har utformats i samrid med en kommitt6 i vilken bland annat ingitt representanter fiir Kommerskolegium och Exportfiireningen. r avvaktan pa att fiirhandlingarna om det fiireslagna fri.

hantlelsomradet skall slutfiiras publicerades en preliminiir rapport i sep. tember 1957 under titeln >Syeriges industri och europamarknaden - eu preliminlr undersiikninp. Det har n[mligen ansetts angel6get att man pA ett si tidigt etadium som miijligt siiker fA en ungefiirlig uppfattning om innebiird och konsekvenser av de aktuella fiirelagen pi integratione. omrtdet. rnetitutet har emellertid fiir avsikt att iterkomma till deosa pro. blem n?ir man klarare kan se vart fiirhandlingsarbetet kommer att leda. Den under ir 1957 publicerade skriften ?ir uppdelad pi tvi avdelningar. Den ftirsta, som utarbetats av sekreterare Ingvar Petzlll i samr&d med professor Svennilsono innehiller en redogiirelse ftir de aktuella integrationeprojekteno varvid fiirfattaren siiker bediima i vilken utstriickning frihandelsstadgane bestiimmelser kommer att anpaeeae till de regler som gliller fiir De Sexo tullunion. I den andra delen, som fiirfattats av profes. sor Svennilson" diskuteras de ekonomieka verlsningarna av europeisk fri. handel. Bland annat belyses i anelutning till iiverlliggningar som hillits med fiiretag och orgarrisationer inom olika branscher de aupassninge- och konkurrensproblem infiir vilka den evenska industrin kan komma att stlllae.

Internationell ekonomisk statistik Bruttonationalprodukten per capita har under tiden 194?-55 iikat vlisentligt ltngsammare i Sverige iin i genomsnitt fiir eamtliga medlemsllnder i OEEC. Delvis kan detta fiirklaras av den liga produktionsnivi, som ridde under de fiirsta efterkrigsriren i de krigrsh?irjade liinderna. Men ett studium av utvecklingen enbart under 1950-talet ger samma resultat. Ser man pl bruttonationalproduktens fiirdelning visar det sig, att jlmfiirt med fiirkrigstiden har den privata konsumtioneu i de fleeta OEEC. liinderna tagit en allt mindre del av nationalprodukten i ansprik. Diiremot har bruttoinvesteringarna liksom den offentliga konsumtionen fitt en allt etiirre relativ betydelse. Vid en j?im{iirelse mellan utveckliugen av den offeutliga konsumtionen i de olika medlemEstaterna sedan 1950 framgir det att Sverige har haft en nrigot hiigre etegringstakt iin samtliga OEEC.l6nder. Mot en total iikning fiir Sveriges del om 3l procent st6r silunda en iikning i genomsnitt om 24 procent. Ovanettende jlimfiirelser framgir av en etencil med ekonomiek statistik iiver utvecklingen under tiden 1946-55 i de viktigaste medlemelInderna inom OEEC' Fiireuta Staterna och Kanada som publicerats av institutet under 1957 under titeln >Internationell ekonomisk etatistik>. Fiirutom

bruttonationalprodukten behandlag bruttoinvesteringarnao industripro. duktionen, eaviil totalt eom inom olika branecher, eamt arbetekraftens storlek och eammansiittning. Fiirsiik har ockefl gjorts att belysa de olika eeriernas jiimfiirbarhet. vidare har en fiirteckning iiver de viktigaste ut. liindska publikationerna pA detta omride saynmanstlillts.

Smitrycksserien r institutete smitryckeserieo i vilken framldggs mindre utredningar, artik. lar etc.o gom i vigea fall tidigare publicerats i tidskrifter o. d., har under 6ret tre nummâ&#x201A;Źr utgivits. Det fiirsta smdtrycket under 6ret iir fiirfattat av docent Ragnar Bentzel och utgave under titeln >om aggregation ao prod.uktionsfunktioneru. Artikeln publicerades fiirst i feetekriften >25 Economic Eseays in Ironour ' : of Erik Lindahb. Det andra smitrycket behandlar den av institutet utarbetade ordereta. tistiken fiir verketadeinduetrin och de fiir?indringar som under. de senaste 6ren vidtagits dHri. Det publiceradeg under titeln >verlxtad,sind.usnil\c orderstatisti&> och iir fiirfattat av doeent Ragnar Bentzel. E?ir framhdlle att Byftet med de orderstatistiska uppgifterna gkall yara att de gkall kunna ge en fingervisning om den framtida aktiviteten i vederbiirande bransch. Miijligheterna att giira prognoser fiir den framtida produktionen p6 grundval av enbart data tiver orderetockeng storlek arues vara relatiw begrlnsade. Kompletterade med uppgifter iiver orderingtngens storlek under de n6rmast fiirflutna minaderna fiirefaller emellertid orderetatietiska data att bli av vlsentligt stiine betydelse. De eenaste drene omlrggningar av statietiken har dErfiir inneburit att man numera ineamlar och bearbetar uppgifter iiver e&vll orderetocken som ordering&ngen fiir de fyra under. grupperna varv, mekaniska verkstnder och gjuterier, j[rn- och metallmanufaktur samt elektriska verkst[der. rlet tredje smitrycket under 6ret behandlar tv.efterfrigan fram tiII och meil 1962 - >Efterfr&gan p& teleaisionsappara.ter i saerige>. undersiik. ningeno som fiiretagits pi uppdrag av den evenska radioindustrin, lr en revidering av den prog[os riirande televisionens framtida uwssLling gs6 tidigare utfiirts inom inetitutet. Den har utfiirts av fil. dr Jan Vallander och fil. kand. Carl Guetaf Dahlerus. N?ir inetitutet 61 1954 gjorde ein f6rsta progaos fanns det ingen miijlig. het att grunda den p& gvenska erfarenheter. Antalet apparater i Sverige var vid denna tidpunkt iinnu fiirsvinnande litet. Prognoeen grundades d6r. lI

Diagram 2, Ftirdelning aa TY -mottagare i Stockholmsomrddet per den 31137957.Kartan baserad pd ett uraal.

10 TV-moflogore grcinsfcir licensomr&de

IIT

-rla:

D >

D innersektor(TeleslYrelse r&de) tcickningsom )) ytlersekior

fiir p& j[mfiirelser med utvecklingen i andra l[nder och i fiirsta hand med det land i Europa diir televisionen hunnit liingsto dvs. England. Det visade sig emellertid senare att fiirsbljningen av tv-apparater kom att fiilja en brantare kurva iin den som fiirutgadee i den ursprungliga pnoguosen. Denaa avrikelee kan sammanh?inga med fiiriindringar pi en mlingd olika puukter. r den nya undersiilrniugsn har man i detalj fiirsiikt gr igenom dessa fiir[ndringar och ta h6nsyn till dem i de fiirutsiittningar som ligger till grund fiir de nya prognoserna fiir olika s?indaromrflden. En av de viktigaste fiiriindringar som fitt giiras i fiiruteiittningarna giil. ler antagandet om det omride som en viss siindare >tlcker>, dve. det omrride kring s6ndaren inom vilket man har anledning rnkna med att folk iir intresserade av att kiipa tv-apparater. Tiickningsomridets storlek beror dele pi gdndarens tekniska data, dels pi vilka ansprik pi.mottagningsmiij: ligheter eom konsumenterna har. I friga om e6ndarnie tekniska. data [r det framfiir allt deras effekt och magthiijd som iir av intreege. Fiir StockholmseHnd.aren rfiknade man ursprungligen med det av Telestyreleen berdknade t[ckningsomridet. Dettas utbredning framgflr av diagram 2. Man utgick alltsi ifrin att perEoner som bodde utaufiir detta t?ickningsomride hade si diliga mottagningsfiirhillanden att de inte i n'imlrviird utetrEckning efterfrrigade tv-mottagare. I den nya undereiikningen har det emellertid visat sig, som framgir av diagrammet, att en stor del av tv-inneha. varna bor l6ngt utanfiir det >officiellu tickningsomrddet. Detta kan fiir. klaras antingen genom att de niijer sig med en llgre bildkvalitet iin man rlknat med eller genom att de ftirb?ittrat sina nottagningsfiirhillanden genom att kosta pi sig en hiigre och dyrare antenn lin eom.antagite. Fiir televisionsefterfrrigan under de n[rmaste firen spelar fr6gan om en sHndares tlckningsomride eu betydande roll. Rlknat per tusen av folhmlingden uppgick silunda antalet apparatinnehavarp inom i"ersettom den 3l mars 1957 till 2L,7 och inom den yttre sektorn (se diagrammet) tflI 1006. Dessa siffror ger en antydan om yttersektorns betydelsâ&#x201A;Ź fiir en be. diimning av televieionsefterfrigans utveckling.

Forskningsprojekt unrler arbete Bilunderstiftningen Bearbetningen av institutete bilundersiikning har forteatt uader tret och ett manuskript till en redovisning av reeultaten fiireligger vid ireekiftet. Undersiikningen omfattar fiir det fiirsta en detaljerad redogiirelse fiir

,tendenseu att skaffa eig bil - bilbeniigenheten - inom olika kategorier av befolk-ingen. Det viear sig heryid att denna beniigenhet varierar mycket etarkt mellan olika grupper. Fiiretagarna har s6lunda en benligenhet, eom Ir ungeflr tre ginger sl hiig som de ansteUdas, [ven sedan korrek tion skett fiir olikheter i gruppernae inkometfdrh&llanden. Bilbeniigen heten iir pi eamma sltt pitagligr hiigre fiir gifta iin fiir ogifta. Vi har vi. dare funnit att beniigenhcten er anmlrkningsv[rt hiig [ven i mycket l$ga inkomstklasser. Detta har givit anledning till en inteneivundersiikning bland bil?igare med 169 deklarerad inkomet. f flertalet fall har det hiirvid varit mdjligt att finna en rimlig fiirklaring till deras bilinnehan Det visar sig eilunda bland annat att bland de biliigare, som har en deklarerad inkomst under 8 fi)O kronor torde det endaet vara i 15 e 20 procent av fallen som den deklarerade inkomsten verkligen ger en riktig bild av vederbiiran dee konEumtionskraft. Av oli&,a ek?il har de stiirre medel till eitt fiirfogande, Ilet kan hiirtill doek fiirtj?ina tilliiggas att morsvaraude andel blaud icke-billigare inte heller torde vara eiirskilt hiig. Vi har ocksi undersdkt hur utgifterna fiir bileu varierar med biliigar. nag inkomet. Pereoner i hiigre inkometklasser ekaffar sig helt naturligt dyrare bilar. Diiremot torde det inte fiirhilla eig sio att den Arliga kiirstr?ickan stiger med inkomsten Det torde tv6rtom vara ell att lciirningen ftir privata [ndam&l [r relativt oberoende av vederbiirandee inkomst. Detta ?ir ju ocks& rimligt med tanke pi att kiirstriickane liingd biir bestiimmas av eidana fiirhillanden som avet&nd till arbetet avstend dll sommarn6je, till bio, affiir etc. En stor del av undersiikningen upptas av en detaljerad genomgdng av de olika teorier som framst6llte riirande utvecklingen av bilkonsumtionen i Sverige och andra liinder. Utredaren kommer dilrviil fram till en i viss miin annan syn p& desea problem iin som tidigare har varit glngse. Syftet med denna analye ?ir bland annat att belyea hur olika typer av Atgiirder kan tiinkas pfiverka bilkonsumtionen i dese helhet, omslttningshaatigheten pi bibnarknadeno bilarnas liwliingd etc. Denna analya utgiir Eamtidigt grundvalen fiir de prognoealternativ som preeenteras i undersiikningens sieta kapitel. I detta sammanhaug gtirs jiimfiirelser inte bara med utveckIingen i Fiirenta Staterna utan ockeA med Kanada och Nya Zeeland. Det Benare landet har ju mAnga likheter med Sverigo. I diagram 3 har Atergetts deu framtida utvecklingen om man t?inker eig att denna ekulle bli densamma eom i dessa tre liinder. Fiir respektive land har di startpunkten varit det 6ro di deras bilt?ithet var densamma rom Sveriges vid dreskiftet 1957158.Fiir Fiirenta Staterna infiill denna tidpunkt &r 1923, ftir Kanada 1949 och fiir Nya Zeeland,1947. IA

Diagrq,m 3. Utaecklingen ao biltiitheten i Stserigeoch ai,ssaandra liinder 1923-45

AEtd bih pcr l0{X) iovlou

- 20.{6- l 7' t's A ( 1923

I t Kanedr ( l 94e- i ?r ,

/ ;f

Kapitalunfl elsiikni ngen har under Uudersiikningen kring niiringslivets kapitalfiirsiirjningsproblem iret fortskridit ei pass l&ngt att den kan berlknae bli publicerad under 1958. Undersiikningen kommer att behandla dels det garnhiillsekonomiska kapitalbildningsproblemet, vilket kan ees som en sida av inflationsprospeciella delg de mera finansieringsproblem, som niiringslivet, och blemeto slrekilt di industrin, kommer att mtita i framtiden. Utredningen utfiire av docent Erik Dahm6n.

Undersiikniog rcirande arbetsmarknad,en rnstitutete forskningsverksamhet pe arbetsmarknadens omride har under Sret bedrivits efter tre linjer. Den tidigare pibiirjade utredningeu om vilka verkningar en avtalsm?issig liineiikning f6r i olika typer av fiiretag har under iret fortsatt och i det nlirmaste avelutats. planliiggningearhetet fijr en etiirre undersiikning om arbetskraftens riirlighet i en lokal arbets. rnarknad.har fortekridit si pass l6ngt att de planerade proviutervjuerna sannolikt kan fiiretas i biirjan av rflr 1958. En mindre promemoria tiver liinedifferensproblemen har utarbetats. und'ersdkninge,, oin aerkningwno au en, I6ne6kning eiiker utreda 6ambanden mellan liinetikningar och fiirlndringar i produktionsmetoder, priser och produktionsinriktning i nigra utvalda fiiretag. I fr6ga ep ysalcriingarna pi fiiretagens priss[ttning torde ofta en vrsentlig fiirutslttning ftir att en Iiineiikning omedelbart skall fi n&gra prisstegrande effekter vara att de prisbest6mmande avdelningarna i fiiretagen snabbt f6r kd,nnedom om de kostnadsstegringar som uppkommit. Denna kontakt fiirmedlas i allmrnhet av kalkylavdelningarna i fiiretagen. Degsae arbetsmetoder blir diirfiir av stort intresee. Det viear sig hiir att i de studerade fiiretagen alla stiirre liine6kningar av typen l95l och l9S2 6re hiijningar 6ven medfiirt Sndringar av de kalkyler som skickas till de prisbestlimmande avdelningarna. Mindre liinestegringar liksom ?iven hiijningar som fiiljd av ltineguJning [ndrar emellertid inte kalLylerna direkt utan beaktag ofta fiiret r,"id andra och stiirre koetnadsfiirHndringar. Eiirigenom har inte de prisbestiimmande avdelningarna alltid si fullstlndig kInnedom om fiiretagets kostnadsfiirhillanden som vore miijligt. Fiir liinestegringarnas del motiveras detta med att mindre liineiikningar ofta inte spelar nagon roll fiir prisslttningen varfiir det inte [r v6rt kostnaden att r6kna om kalkylen. Den samhrllsekonomiska utvecklingen i v8rt land under de eenaste firen lrar i s:irskild grad aktualiserat problemet om arbetskraltens r6rlig/rer. olika itg?irder har d?irvid diskuterate fiir att fd till stind den riirlig. lret hos arbetskraften Eom utgiir en viktig fiirutsbttning fiir en fortsatt produktivitetsstegring och fiir att undvika lokala arbeteliishetsiiar. Underlag fiir praktiskt handlande pi detta omride mtste emellertid vara en god. kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar. Man miiete t. ex. veta hur yrkesbytena faktiskt [ger rum samt vad det [r som gtir att folk flyttar fr6n den ena sysselsrttningen till den andra. om detta vet vi dock ganska litet. 16

Brieteu pi ingdende kunekap om rtirligheten p6 den evenska arbetsmarknaden har diirfiir lett till planerna p6 en inteneivundersiikning av en Iokal arbetsmarknad fiir att etudera alla de slag av arbetsbyteno som niigra Scgingar mEn fiiretagit sedan eitt uttreide pi arbetsmarknaden gamt de faktorer som pdverkat dessa flyttningar. speciell uppm[rkeamhet kom. mer dlrvid att [gnae arbetstagaruas kunskap om arbetstillflllea och fiir, miner inom den etuderade arbetsmarknaden. Som llmplig ort fiir en sldan undersiikning har valts Norrkiiping blanil annat pe grund av den utveckling mot â&#x201A;Źa allt etiirre differentiering som utm[rker stadens niiringsliv. Under det gingna tret har fiirberedelsema fiir intensivundersiikningen fiirts e& I8ngto att sjilva intervjuarbetet beriiknae kunna biirja under viren 19s8. Parallellt med detta fiirberedeleearbete har data om Norrkiipings demografiska och ekonomiska utveckling insamlats. Fiirs6k har Even gjorts att anv[nda det e. k. befolkningsregistret pi Statistiska Centralbyrrin fiir etudier av arbetskraftens riirlighet. I detra e""manhang har en provbearbetning av registrets uppgifter fiir nigra yngre irgingar mln i Stockholm fiiretagits. Genom att registret innehiller uppgifter om bdde i11[synct och byte av nliringsgren kan man etudera inhomstfiiriindringarna fiir flyttare respektive stabila. Undersiikniugen kan dock pi. denna punkt inte visa pi nigot beet[mt sambando t. ex. av q1)er att >flyttarna> har en snabbare inkomstutveckling. Detta kan antingen bero p& att ett sadant eamband inte finns eller att registrets uppgifter om yrkesbyten inte tilldter en fiir detta [ndam,i1 tillrlckligt uoggrann klassifi. cering av arbetstagarna. Regultaten av provbearbetuingen kommer att publiceras i form av ett smAtryck i biirjan av &r 1958.

Den textila konsumtionen I anslutning till institutets konsumtioneundersiikning har p6g6tt en slrskild utredning avseende den textila koneumtionen- Di den ir l95s mel. Ian arbetare- och arbetsgivareparten inom textilindustrin konstituerad.e >partsutredningen> planlade ett antal undersiikningar fiir att belysa textil. induetrine problem, v?inde man sig till institutet med fiirslag om att institutet skulle rit utredningen verkstiilla en s:irskild utredning om textilkoaeumtionen. Denna undersiikning har avslutatg under hiieten och kommer att i btirjan av 61 1958 publiceras av partsutredningen; den kommer lven att utges i institutets skriftgerie.

I utredningen har sairskild uppmiirkeamhet fiiete vid den strukturella omvandlingen av textilkonsumtionen. Genom en alltjlmt pig&ende in. dugtrialiseringsprocess iiverfiirs fiir det fiirsta tillverkningsarbetet frin hem och hantverk. Denua process ?ir fiir vigea delar - slrskilt herrbekliidnad - i det niirmaste fullbordad; fiir andra - dam- och barnbekliidnad - har den ptbiirjate fiiret under efterkrigstiden och iir uppenbarligen IAngt ifrin avslutad. En fortslttning av denna process 6r att hemmens arbete med underhill och vird iiverflyttas pe induetrin. Detta - den kvalitativa utvecklingen - tar bland annat former steom hiigklassigare rimaterial och diversespecialbehandlingarav vlvnaden.

produktivit"lrohsdn

i n gen

har nu fortgkridit Arbetet med en handbok i produktivitetsmiitning s& l6ngt att de vlsentligaete avsnitten beriknas vara flrdiga viren 1958. En mera allrn[n del kommer att omfatta en analyg av sjiilva produktivitetsbegreppet. Ett kortfattat avsnitt kommer dlr att lgnae it den gamhiillsekonomiska aspekten pi problemet att miita produktiviteteu eamt it resonemang kring eambanden mellan produktiviteto Iiiuer och framitskridande. Huvuddelen av boken begriineas emellertid till att behandla proinom ett ftiretag. Frametiillblem och metoder vid produktivitetsm[tning ningen bygger pi tanken att det iir nigot slags mitt pi fiiretagets tekniska effektivitet som man vill erh&lla. Detta mitt biir deesutom vara ei konetruerat att det ger en auviening om var i produktionsprocessen produktivitetshiijande itgiirder liimpligen btir siittae in. I stiillet ftir giingse produktivitetsuttryck anv'dnds serier av itgingstalo som anger insatgen av olika pro. duktionsf aktorer per producerad enhet. NHr det g?iller mEtning av produktionsfaktorinEateer behandlas i frlmsta Olika rummet arbetskraft och rivaror samt i miijlig min kapitalfiiremil. 'dr faktorer ofta substitut fiir varandra, och beetnmmande ftir val av faktorkornhination blir enligt teorin storleken av de alternativa kostnaderna. Ett schematiskt exempel kan illustrera det resonemang som hiir fiirs. I figuren anger kurva 1 alla t[nkbara kombinationer av arbetgkraftsitging och kapitalitging fiir produktion av en given kvantitet. Om kurvan flyttae frin detta l?ige till ldge 2 innebiir detta att en teknisk fiir?indring har [gt rum som medfiir att samma produktmiingd kan framstlllas med mindre uppoffring av de bAda produktionsfaktorerna. Ett val av som representeras av punkt B den kombination av produktionefalctorer 18

pi kurva I i stillet fiir punkten A inneb[r dlremot eu prieanpasening. Den >egentligu rationalieeringen skulle alltgi fiireligga i det fiirra falleto dHr en fiirskjutning av kurvan skett. En fiirflyttning frin A till D i figuren inneb?ir att en prisfiir'dndring intrett samtidigt eom den teknieka fiiriindringen; kapitalet har blivit relativt billigare att utnyttja jlmftirt med arbetekraften. Vore diiremot 16. get eidant att ftiretaget fiir att producera den givna kvantiteten miste anvinda sig av den kombination av faktorer som representeras av punkten Arbetrlraftr Itglng

Krpitalltgtng

E ekulle en ftirsiimriug jlmfiirt med liiget A ha intriitt trots att mindre arbetekraft anviinde. Att m?ita fltg&ngen av endaet en produktionefaktor t. ex. arbetskraft ger d[rfiir en bild av effektiviteteutveck "'igsvisande lingeno om ej &tg&ngen av iiwiga faktorer 6r konstant. Ett elrEkilt avsnitt skall ignas it genomging qv ett antal typiska prosom utfiirte inom ekilda branecher och llnder duktiviteteundersiikningar med diskussion av problemliieningar i de elnkilda fallen. En inventering av publicerade redogiireleer har gjorts och sammanfattning av materialet p&g&r. Arbetet ledg av fil. dr Erik Ruist

Undersiikning om oljehandeln Den mindre ekrift om gvenek oljehandel eom utftire pi uppdrag av Svenska Petroleum fnstituteto Er i det niirmaete utarbetad. Den belyser hur de stora gom skett i oljekonsumtioneng storlek oeh sammans'dttning fiir[ndringar iterverkat pi oljedistributionens uppbyggnad och utveckling. Frin ett avsnitt i skriften, i vilket belyseg hur den svenska oljeimporten utvecklats ur olilra aspekter, Sterges hiir diagram 4. Detta avser oljeimportens

Diagrant, 4. Den saenska oljeintporten (i kronor) Iiirdelad pd, ursprl&ngsornrd,den a aiistra ach iistra halaklotet Vistra halvklotet

[)stra halvklotet

Tres6

tes4 I 953

195?

l 9st

1950

1949

1948

t9+7

1946

fiirdelning pi ursprungsomrAdena vEstra och tistra halvklotet fiir olika ir under efterkrigstidenDen svenska oljeimporten har undergitt en mycket kraftig iikning sedan andra viirldskriget, n[mligen frin 1,8 miljoner ton (1946) till9,8 miljoner ton (1956). De"na iikning har - sett dr frrfln ir - varit mycket jlr"n1 fiirdelad. fmporten kom emellertid frtn helt andra l5nder 61 1956 lin ir 1946. De ftiriindringar i den evenska oljeimportens linderfiirdelning, som skett, har - totalt sett - kommit att resultera i att leveranttirl?inder p,fl det iistra halvklotet kommit att spela en allt stiirre roll fiir vir oljefiirsiirjning. Det torde i detta avseende vara riktigt att tala om den sveneka oljeimporteng etrukturfiirlndring. Oetra halvklotets andel har som syns stigit fr&n knappt 9 procent 1946 till niira 70 procent f956. Ar 1939 var andelarna fiir viistra och iistra halvklotet ungefiir 85 respektive ungefHr 15 procent. 20

Skogsbrukets transporter Under senare tid har transportsituationen inom skogenHringen radikalt fiir?indrats. Efter att tiiligare ha varit det enda ekouomiskt miijliga alter' av virke har flottningen i vira [lvar numera f&tt nativet fiir lingtransport konkurrens frin olika typer av landtransport. I fiireta hand [r det last' bilen eom blivit ett verkligt alternativ till flottleden med fiir[ndringar iven i fiiregiende och efterfiiljande traneportled och hanteringsmomeut som fiiljil. En fiir?indring av transportstrukturen av den omfattning Eom det h?ir glller medfiir nya valsituationer och awHgningsproblem i n?istan varje led av transporten och etiller ftiretagen infiir evirliista problem. I denna eituation har huvudparterna inom den nordevenska skogsnl' ringen tilleammans Etartat en utredning, Skogsbrukets transportutred' ningo med uppgift att kartllgga transportfiirh&llandena fiir virket och bi' dra till iikad kungkap om transportkostnaderna och hur deesa piverkas av olika faktorer. Inom ramen fiir denua utredningsverksamhet har institutet fett i upp' drag att utfiira en prognosutredning. Denna har som uppgift att giira skattniugar av den sannolika kostnadeutvecklingen fiir olika huvudtyper Detta ftirute?itter bland annat en kartl?iggning av av transportalternativ. nuvarande koetuadsstruktur fiir typiska transportalternativ av varieiande sammans6ttning, samt beaktande av den skogliga transportverkgamhetens till andra eektorer i samh?illsekonomin. Fiirutom proguos av fiirhillande den allm[nna prisutvecklingen fiir fiirekommande koetnadsslag mfiste man fiir att f& en realistisk progaos i miijligaste men ta h?insyn iiven till v?in. tade fiiriindringar i teknik och i transporternas etruktur samt till berlk' nat utrymme fiir de olika transportalternativens krav pi produktiva re' trrrser.

Input - output - undersiikningen I ett modernt samhllle uppetir ett nntverk av relationer genom att olika verksamhetsgTenar anv[nder varandras produkter som insatser i den egna produktionen. Dessa fenomen studeras inom input-output-teorino varvid en modell fiir den tekniska strukturen inom elutsyftet 6r att uppstllla ekonomin. Att konstruera en sidan modell inneblr ett omfattande arbete. Genom gamarbete mellan IUf o Konjunkturinstitutet, Jordbrukets Utrednin gsin'

stitut, Kommerskollegium och stockholms hiigskola har under hiisten 1957 bildats en fristieude forskargrupp med uppgift att utftira en inputoutput-studie fiir Sverige. Detta arbete finaneierae genom ett anolag frrin Fordstiftelsen. I samband ddrmed planerar institutet att mera intengivt studera relatiouerna inom verkstadsindustrin genom att utfiira en liknande etudie ftir denna branech. Fiirsta steget i studien iir att fiir ar 1954 registrera samtliga leveranser mellan de omkring 85 sektorer, vari n[ringslivet indelats, i en s. k. inputoutput-tabell. Ftir nlrvarande ptgflr bearbetning av material som kommer att utnyttjas fiir tabellen.

Den offentliga

sektorns

expansion

Denna utredning befinner sig iinnu pi planeringestadiet och utredningearbetet torde pi allvav ftrrnna ig&ngsEttae i biirjan av ir 195g. Avsikten med denna undersiikning 6r att fiirst sailâ&#x201A;Ź ge en statistigk redovisning fiir den expansion av den offentliga verksamheten som skett under mellanoch efterkrigeperioden samt att n6rmare kartlHgga pi vilka omriden denna. utbygguad varit srrskilt framtriidande. I anelutning till denna kartl?iggning skall ssdsn qlikx faktorer som kan tEnkae ha varit begtbmmande fiir. utvecklingeu tas upp till diskugsion och analys. DHryid hommer e6rekild uppm?irksamhet att rgnas it i vad min efterfr&gau p6 de offentliga tjiinsterna pdverkas av pris- och inkometfiirhillanden samt den inverkan. som produktivitetsf6rhillandena har pi den offentliga sektorns utveckling. Avsikten dr 6ven att sdka eltta anevrllningen av statens och kommunernas arbetsuppgifter i relation till de skilda teorier och uppfattningar. eom framfiirte i litteraturen riirande den fiirekjutning mellan olika niiringsgrenar, som karahteriserae av servicenEringarnas tilIvHxt pi bekostnad av jordbruk och andra s. k. primHra nnringar.

L,ipandestatistik Produktionsindex Industrifiirbundete produktionsindexo eom utarbetas inom III[, avser att: i fiirsta hand mlta de kortsiktiga fiir[ndringarna i industrins produktionsvolyrr, mtnad fiir minad eller ir frdn 6r. Fiir jHmfiirelser pi llngre,

sikt evarar Kommerskollegii produktioneindex vartill Industriliirbundets index Srligen i efterhalfl enknyts. Induetrifiirbundets produktionsindex fungerar alltsi eom enabbstatietik iiver industrins produktionsutveckling fiir konjunkturbedtimningen i virt land. Det ligger emellertid i eakens natur att en index tiver industrins produktionsutveckling med jiimna mellanrum m&ste iivereee och anpassaatill fiiriindringarna i industrins guuktur. Det iir nu bort&t tio ir eedan nuvarande berHkniagspdnsiper utarbetades och fiir Kommerskollegii index bygger ber?ikningarna delvis pi fiirhAllanden eom var ridande Ennu liingre tillbaka i tiden. Under Er 1957 tog man oclci inom Kommerekolle. gium upp frdgan om en indexrevieion till priivning. Emellertid ansigs clet l?impligast att awakta varunomenklaturfrlgans liiening i medio av ar f958. DA en revision av fndustrifiirbundets index prfl grund av anknytningen till Kommerekollegii produktionsindex ?ir av begrlneat viirde om den ej sker i eamband. med en motsvarande omarbetning av indexberiikningarna inom Kommerslcollegium har endast visea mindre fiirlndringar i beriikningarna av Induetrifiirbundets index vidtagits under iret. Silunda har en ny e[songkorrigering av totalindex vidtagite. Den nya utjiimningen bygger pi liipande medeltalsberiikningar fiir de fem senaste Arens m6nadesiffror. Korrigeringen kommer att jueteras 6rligen, si att hiinsyn fortlii. pande kan tas till eventuella fiirlndringar i siisongvh'xlingen. - Hittills har fiir textilbranechen preliminiira m&nadsindexeiffror bagerats p6 produktionsuppgifter frAn ett urval av fiiretag. Pi grund av svagheter i materialet och svdrighâ&#x201A;Ź,ter att pi grundval av kvantitetesiffror rlttvisande m[ta produktionsvolymen har dessa indextal vieat sig bli t6mligen oelkra. De har dlrfiir ej publicerate fiirrrn juetering kunnar gtiras efter kvartalsstatistiken hoe Kommerskollegium. Frin och med tr 1958 kommer preliminhra indexeiffror fiir textil- och konfektionsindustri att baserae pi sys. selsiittningsstatietik eom kommer att ineamlae via branschens organisatio. ner. D[rigenom kan man r[kna med att f& b6ttre preliminlra minadeindextal och slippa ifrin efterslhpningen i publiceringen av textilbranechens produktionsresultat. Utvecklingen av produktionsindex minadsvis fiir de bida senaste iren framgir av diagram 5. I diagram 6 redovisas produktioneutvecklingen irevis fr. o. m. 1935 och kvartalsvis (sdsongrensat) fr. o. m, 1954. Diagram 7 belyser utvecklingen av produktionevolymen kvartalsvie i delbranecherna (s[songreneadeserier; f953 - 100).

Diagram 5. Produktionsind,ex Iudex: 1935:

fii,

hela indusffin

1956-57

100

300

250

195?

- ---

1956

o......

l 9 i i 7( s i i s o n g k o r r . )

200

150

100

Diagram 6, Produktionsindex fii, hela industrin

1935-57

fndex: 19.35: 100 :t00

art--.

J-

0 l93s

'17

1954

t l

1955

rll

1956

t t l

195?

Diagrant, 7. Produktionsaolymen i aissa branscher Ig54-57. S iison gr ensad,eserier . Kt)ar talssif fr or Index: 1953:

100 .Iiirnmalmsgruvor

.Jiirn- o. metallverk

t40

lg0

I00 '\a/

Triiindustri

)

1-\

t|0 0

140 l2$ t00

Konfektionsindustri

Textilindustri

Liider- o. skoindustri

140

r20 100

./\

n, \

\--

\\f-

1954

llr

l r l

Itl

trt

lrl

t l

Yerkstadsstatistik har undersiikts vid utgAngen av februari Orilerliiget i verkstadsinduetrin och augueti 195?. Statistiken omfattar inemot 500 ver}stadsfiiretag, vilka tilleammans representerar drygt 60 procent av verkstadsindustrins arbets' timmar enligt industrietatietiken. Arbetet har bedrivite i eamarbete med och ordersta' och Sveriges Varvsinduetrifiireuing Sverigee Mekanfiirbund tietiken har liksom tidigare publicerats i tvi broschyrer. Fiirutom de diagram och tabeller, som redovisats i orderbroschyrernal har en del ytterligare bearbetningar gjorts av materialet. Degsa kommer senare att publiceras i utfiirligare form. Nigra exempel diirpi skall ges i

Diagram

8. Orileringdng

i aerlastodsindustrin 1954---+n'9. 1957

sâ&#x201A;Ź?L.oov. l9$l

ludcx;

(exhl. aaru) sept.

l{X}'

r50

---

tiZ*:lt\;t; '

Totdt

f'-'-'-.\.

e*ll

vanr

o. metdlmanuf.

Jlm.

' MeL" verket6der t..t

tt ra

ile 2

.1, rO

EL verkst5der

rA v,

; E

\g v)

'e E

\9 rh

t E

lr rJ:

f vl

'e$ trF

ii Ei iF iE i- A ' ii a-i det fiiljande. Av diagram 8 framg8r dels orderingingen fiir hela verk' stadsindustrin exkl. varveno dele trenden i ordering&ngen fiir de tre del' branechema ,,nder tiden septenher 1954 - augusti 1957. Samtliga kurvor pekar pi en minskning av de ingingna orderna under perioden. 26

Diagrann 9. Ordcrstock i aerkstad,sindustrin aug. 1954__e,trg, 1957 lodcri rry. l95f =. 100

t.r.-re-95:-______

r-rD

TOtrh J[rn.

.....t

o. mctallmonuf.

El.verlrst6der

";t 1l Tf T: iT :? :f Diagram 70. Orderingd,ng frdn hemma. och exportmarknad elektriska aerltstiid,errw sept. 1954_:antrg.1957 lodetr

scpt-.Dov. l9S4 :

t+ at)

r,| ra

t/) l''

t'ei'et'ecb

T l.

F I

T l.

i de

100

\g Ut

F I

â&#x201A;Ź ul

E r.

fv:r

.rul

EE l.:

F E F E A Ei 27

I diagram 9 illustrerae dels utvect lingen av orderetocken i hela verkstadgindustrin (inkl. varven), dels trendlinjerna fiir orderstocken i de olika delbranscherna. Bland annat framg6r tydligt den kraftiga iikningen av varvens inneliggande bestiillningar. (exkl varven) stigit samtiSom syns har orderstocken i verlstiidâ&#x201A;Źrna digt som orderiugingen sjlnkil. Detta innebiir s&Iedee att produktionen inte tiickt orderinglngen, trots att denna mingkat under de undersiikta iren och trots att syseehettningen och produktiviteten etigit. Detta mriste ha berott pi att orderingingen i biirjan av den undersiikta perioden lig mycket hiigt i fiirhillande till produktionen och att den nedg&ng i order' ingingeno som lgt rum, inte varit eA kraftig att orderingingen blivit l[gre ln den liipande produktionenDiagram l0 visar utvecklingen av orderingingen frin hemma- respektive exportmarknad {iir de elektriska verkst6derna. Det visar eig diir att variationerna i deu totala orderingingen under den undersdkta perioden nHgtan helt har berott pi variationerna i orderingingen frln hemmamarknaden, medan fiiriindringarna i exportorderingingeu i detta eammanhang har betytt relatiw litel Detta fiirhillande har [von konstaterate fiir jiirnoch fiir de melcaniska verlâ&#x201A;Źtlderna. och metallmanufalcturbranschen mdnadsstatistik iiver sysselsiittningen i verk' Sveriges Mekanftirbunds stadeinduetrin har liksom tidigare bearbetats inom institutet. Siffrorna fiir januari-november 195? visar pi en iiL"ing av syeeelslttningen i hela verk' etadsindustrin med 3 procent j?imfiirt med motovarande tid 1956. Export and.elen har ocksi stigit mellan deesatvl perioder.

Ovrig verksamhet Det ekonomiska l6get Pi uppdrag av Sveneka Arbetsgivarefiireningen har inom institutet utarbetats tre rapporter om konjunkturutvecklingen i utlaudet och i Sverige. Dessa har publicerats under namnet >Det ekonomiska l5geu och anvlnts som informationsmaterial i fiiretagsniimnderna. I eamband med den fiirsta och tredje rapporten har inom institutet gjorts ett e[rskilt eakuuderlag, som legat till grund fiir ett bildband som visats vid ndmndsammantrldena. 28

Fiir Sveriges Industrifiirbunde ireberHttelse har en sammanstdllning gjorte om de internationella konjunkturerna och det ekonomiska lZiget i Sverigeunder ir 1956.

Sveriges industriell.

ofiTsakling

En iivereikt iiver Sveriges iudustriella utveckling und.er titlen 1900-1955 'dr har i det nlrmaste f?irdigetiillts under irel Oversikten, som avseddfdr publicering i nya upplagan av SverigesIndustrifiirbunds >Sverigesindustri>, behandlar industriprod.uktioneneutveekling med en redogiirelsefiir den allm'dnna standardstegrin genokonjunkturutvecklingen etc. eom bak' grund.

Service, rapporter,

yttranden

etc.

Institutet har lilceom tidigare bitr?itt fiiretag och organisationer inom nii' ringslivet med smErre utredningar och annan service. Bland annat har pi uppdrag av Svenska Bryggarefiireningen utfiirte en undersiik'ing av kapaciteteutnyttjandet inom bryggeriinduetrin. Rapporter har vidare lnmnate till FT[, OEEC m. fl. internationella organisationer.Yttrande har ockei avgetts till etatsmakternaiiver det av 1955 trs l8ngtideutredning publice. rade bet6nkandet. Institutetg chef och iivriga medarbetarehar under Sret hillit ett flertal fiiredrag i ekilda sammanhang.Fiiredragen har i allmlnhet haft anknyt. ning till inom institutet publicerade eller p&g8endeutredningar och fram. fiir allt beriirt problem i gambandmed den under lret utgivna koneum. tionsutredningen. fnstitutets chef har under iret gisom ledamot i det s. k. utredningsridet deltagit i nationalbudgetarbetet.Medarbetaren vid ineti. tuteto docent Odd Gulbrandsen, har varit sekreterare 8t 1953 irs skiirdeekadeutredning och fil. lic. Erik Iliiiik varit expert i f957 6rs pensions' kommitt6.

Publikationer utgiano aa Inilustriens Ut eilningsinstitut*

DenprivatakongumtioneniSverigolgsl--65.RagnarBentzelm.fl.(f95?).4?5s.38:Stnrkturomvandlingen i jordbrukot. Odil Gulbranileen (l9SZ). 252 s. 24:50 Sverigee industri och ouropa-ort'ailen Ingvar Svenailgon och Ingvar Petzlll (1957). Multilith. 71 s. Utgingen. 6: 50 BilHgaren och bilen (1956). ltz B. 9: 50 Industrien och fiirgubbningen (f955). 128 s. 7 zKemisk indugtri. Ahr Etshult och fngvar Svennilson under medverkau av llans 'W'agner (1955).215 s. 1 4 :Nationalieeringeu i England. Erik H66k (1955). Multilith. 88 s. 4zBoetadgefterfrigan- med hilnsyn till hushilleng inkometer och sammansHttning. Stig Ryilorff (f955). Stencil. B8 s. Utgingen. 5:Svensk television Efterfrigann tillverkning, import. En prognos (f954). Stencil. 135 B. 3:Den fria vilrldens rivartrfiirstirjning (1954). 215 s. Utgingen. 8:TjHnstemfinnen och den industriella omvandlingen. Erik Hdiik (1953). t l 4 8 . 5 : 5 0 Svenskt distributionsvlsende. Roland Artle (1952). 238 e. Utgingen. 1 4 :Befolkningsutveckling och arbetskraftfiirstirjning. Erik H66k (1952). 193 E . 1 4 :Svenskt transportviisende. Carl \flilhelm Petri (1952'). 294 e. Utgingen. 1 4 :Inkomstfiirdelningen i Sverige. Ragnar Bentzel ( 1952) . 227 B. 1 4 :Svensk induetriell ftiretagarverksamhe! band I och 2. Erik Dahm6n (1950).428 282+ 295 s. Indugtriproblem 1950 (1950). 160 B. 6:Europas ekonomi ur balans (1948). 60 s. 3:Den norrlfindska skogsnHringenskonjunkturkHnslighet under mellankrigsperio. den. Erik Ruist och Ingvar Svennilson (1948). 143 $. 7 zFlykten frin skogsbygden.Jan'Wallander (f948). 365 s. 1 5 :12: Studier i den svenska skoinduetriene struktur. Rickard Elinder (1948). 255 B.

Sm&tryck 1956 l. Samhiillsplanering och industrilokalisering. JanWallander 2. Lingtidsprogrammet och verkligheten. Jan Wallander 3. Skrothandelns etiillning och betydelse i samhiillsekonomien. Erik H66k 4. En arbetstidsfiirkortning - verkningar i olika industrifiiretag. Lars Nabseth t957 6. Om aggregation av procluktionsfuuktioner. Ragnar Bentzel ?. Verketaaleindustrins orderstatistik. Ragnar Bentzel 8. Efterfrigan pi televirionsapparator i Sverigo - on revidorad progno* laniler - Carl GugtaI Dahlerus

t I ihwlanuhnfiâ&#x201A;Ź

tl'if&f

om pubri@attfd.l9tt8

d.la'mtt.

Enfullaaniligfit'6oe*lwuffi'!,llrt,pg&n

Ian \[aI.