HNS årsberättelse 2011

ÅRSBERÄTTELSE

2011 1

2 011 HNS årsberättel s e

HNS årsberättelse 2011

Innehåll

Nyckeltal

92 027

Nyckeltal 3 Verkställande direktörens översikt 4 Styrelseordförandens översikt 5 Ett rekordantal patienter fick vård år 2011 6 Rekordmånga organtransplantationer år 2011 12 Den nya hjälppumpen i hjärtat förbättrar patienternas livskvalitet 15 Runo fick en njure av sin far 17 18 606 babyar 18 Ett nytt helikopterfält öppnades 19 Högklassig forskning är en förutsättning för god vård 20 Barn som fötts för tidigt riskerar få hjärtsjukdomar som vuxna 23 Stereo-EEG underlättar lokaliseringen av svår epilepsi 24 HNS barnlöshetsvård koncentreras till Kvinnokliniken 24 Det finns alltid rum för förbättringar 25

1 567 593

operationsåtgärder år 2011.

öppenvårdsbesökare år 2011.

21 322

1 584,7

Med 21 322 arbetstagare är HNS den näst största arbetsgivaren i Finland.

miljoner euro i verksamhetskostnader inom hela sjukvårdsdistriktet år 2011.

466 665

1 545 034

patienter inom den specialiserade sjukvården år 2011.

invånare inom HNS sjukvårdsområde

Cancervård med toppenresultat i världen 27 Heikki Joensuu skrev historia 29 Psykiatrin elektroniseras 30 Fetma är ett problem av stor vikt 33 Kardiologijouren sköter infarktpatienter 34 Hjärtklaffsfel kan korrigeras utan kirurgiska ingrepp 34 Nyheternas år inom hjärtkirurgin 35 Ny behandlingsform för svåra blodtryckssjukdomar 35 Mejlans tornsjukhus tömdes 36 Ortopediremisserna skickas till en enda adress 39 HNS arbetsgivarimage förbättrades 40 Den första delen av akutsjukhuset i Hyvinge blev klart 43 Organisation och förtroendeorgan 44 Fullmäktigeledamöter 46 Styrelsemedlemmar och nämnder 47

861 Vård för 861 euro (i genomsnitt) per invånare år 2011.

Resultaträkning: koncernen och samkommunen 48 Finansieringsanalys: koncernen och samkommunen 49 Balansräkning: koncernen och samkommunen 50

2

Pärmblad: Topi Konttas räddade sin son Runos liv genom att donera honom en njure i mars 2011. Bägge mår bra efter operationen.

Kliniska fotografen Mikko Hinkkanen fotograferade far och son i Mejlans omgivningar för årsberättelsens pärmblad.

Text: Laura Grönqvist, Niina Kauppinen, Johanna Kojola, Markku Kupari, Katri Laukkanen, Riitta Lehtonen, Janne Rapola, Johanna Saukkomaa, Jenita Sillanpää, Outi Sonkeri, Ilkka Tikkanen, Lasse Viinikka

Bilden på detta uppslag: Ombyggnaden av Mejlans tornsjukhus påbörjades på hösten 2011.

Bilder: Tero Hanski, Mikko Hinkkanen, Ville Kärpijoki, Ari Laine, Timo Löfgren, Jarmo Nummenpää, Liia Pienimäki

3

2 011 HNS årsberättel s e

HNS årsberättel se 2011

Aktivt år, ny strategi

Å

r 2011 var HNS livligaste verksamhetsår under hela dess historia. Antalet patienter var fler än någonsin tidigare: 466 665 patienter vårdades under året. Som ny verksamhet producerades därutöver hälsocentraljour för över 50 000 personer.

Alla mätare som beskriver vårdmängden visade en ökning. Under året producerades 1 567 593 öppenvårdsbesök och 593 301 DRG-vårdperioder. Antalet DRG-poäng, som beskriver hur krävande verksamheten är, ökade med 5,6 procent från året innan.

Antalet patienter som väntat på att få vård i över sex månader höll sig nära noll och antalet köande till samtliga vårdformer minskade med 23 procent år 2011. Även antalet patienter som väntade över tre månader på en poliklinisk undersökning minskade avsevärt. Antalet magnet- och ultraljudsundersökningar ökade kraftigt, vilket samtidigt minskade kötiderna till dessa. Ökningen av den jämförbara verksamhetskostnaderna från året innan var 4,8 procent.

Faktureringen av medlemskommunerna ökade överraskande med 4,7 procent från budgeterade

HNS vill vara en pålitlig samarbetspartner

D

2,6 procent. Faktureringen av andra än de egna medlemskommunerna ökade med 8 procent, vilket var positivt.

Räkenskapsperiodens underskott ökade från prognostiserade 6 miljoner euro till 16 miljoner euro till följd av den nya bokföringsskyldigheten avseende semesterlöner som påfördes i slutet av januari 2012.

Förnyandet av sjukvårdsdistriktets strategi var en av de centrala händelserna år 2011. Den nya strategin framhäver principerna i den nya hälso- och sjukvårdslagen som trädde i kraft i början av maj 2011: patientorienterad vård, vårdkvalitet och tillgången till vård, högklassig vetenskaplig forskning och undervisning, samarbete med primärvården samt effektivitet och konkurrenskraft.

Som viktiga förutsättningar för att uppnå de strategiska målen betraktas en kunnig och motiverad personal, en balanserad ekonomi, välfungerande lokaler och utrustning samt ett nytt kreativt ledarskap och ägarsamfundens förtroende. Strategin innehåller 97 separata mål som kommer att genomföras under åren 2012–2016 med hjälp av åtgärder som inriktats på olika år och organisationsnivåer.

e förtroendevalda har i uppgift att besluta om de förslag som beretts och att övervaka hur väl vården av patienterna fungerar. De förtroendevalda bör också ingripa om vårdkedjorna inte fullföljs och ekonomin överskrids. Därtill har de nu även i uppgift att övervaka samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården. Att bli utskriven från sjukhuset i rätt tid är det kritiska skedet av vården. Som stöd måste man ordna effektiverad kommunspecifik eftervård.

En effektiv utskrivningsprocess förkortar antalet ködygn i alla riktningar.

HNS verksamhet är under myndigheternas och mediernas lupp. För ett år sedan tryggade det vite som förelades HNS år 2010 tillgången till vård på den nivå som lagen förutsätter, men på våren meddelade Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira att det överväger att förelägga HNS med nytt vite på grund av för långa väntetider till undersökning och vård. HNS ansåg vitet vara orättvist och slapp betala. Institutet för hälsa och välfärd publicerade på våren 2011 uppgifter om patienternas kötider inom sjukvårdsdistrikten: HNS var den bästa av landets 20 sjukvårdsdistrikt.

HNS vill vara en effektiv och pålitlig samarbetspartner för kommunerna även i ekonomiskt syfte. HNS lyckades tämligen väl med att sköta sin ekonomi år 2011. Enligt kommunförbundets statistik har kostnaden per invånare för vård vid universitetssjukhusen varit den

Aki Lindén Verkställande direktör

2011

lägsta inom HNS sjukvårdsdistrikt och är det fortfarande. Produktiviteten som avser HNS vårdarbete har förbättrats ytterligare.

Mejlans sjukhusområde har varit en speciellt krävande arbetsplats, efter att ombyggningen av tornsjukhuset inleddes på sommaren. Situationen har med alla säkerhet varit en utmaning för personalen, men vården har kunnat tryggas.

Den nätverkande sjukhusvärlden fungerar med nya koncept och de alternativa serviceproducenterna blir allt fler. År 2011 inrättade man Hucs kliniska tjänster Ab och beslutade om att inleda Hjärtcentralens verksamhet. Patienternas valfrihet från och med år 2014 förändrar också anlitandet av sjukvårdstjänsterna.

Sjukvårdsdistriktets samkommun är en förvaltningsmodell för en välfungerande serviceorganisation med ett stort antal invånare. En skör och invecklad förvaltning klarar inte av detta. Det är inte möjligt att göra miljardinbesparingar inom den finländska hälso- och sjukvården och den specialiserade sjukvården för att möjliggöra kommunreformen.

Massmedierna är ständigt intresserade såväl av eventuella viten på grund av långa patientköer som av patientvården. Även HNS ekonomi har ofta förekommit i nyheterna, men på ett positivt sätt.

Samarbetet med både myndigheter och massmedier har varit gott.

Ulla-Marja Urho styrelseordförande

HNS I KORTHET Samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är Finlands största sjukvårdsdistrikt och den näst största arbetsgivaren. HNS producerar specialiserade sjukvårdstjänster till över 1,5 miljoner invånare i 26 medlemskommuner. Därtill ansvarar HNS för vissa sjukvårdstjänster på specialnivå i hela Finland inom den specialiserade sjukvården, såsom organtransplantationer. På HNS 21 sjukhus vårdas varje år nästan en halv miljon patienter. Samkommunens verksamhetsintäkter uppgår till över 1,6 miljarder euro. I HNS arbetar över 21 000 yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Till HNS-koncernen hör förutom samkommunen HNS även självständiga aktiebolag.

5

2 011 HUS vuosikertomus

HNS årsberättel se 2011

Ett rekordantal patienter fick vård år 2011 I Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt vårdades år 2011 fler patienter än någonsin tidigare. Nästan en halv miljon finländare använde HNS tjänster under året.

Å

466 665 patienter använde HNS tjänster år 2011.

6

r 2011 vårdades fler patienter än någonsin tidigare inom HNS. Totalt 466 665 personer använde HNS tjänster, då antalet var 456 591 ett år tidigare. Då man dessutom adderar de till HNS hörande jourbesöken vid hälsocentralerna, stiger siffran redan till nästan en halv miljon. Nästan var tredje invånare inom HNS sjukvårdsområde använde således de tjänster som HNS producerar eller ordnar år 2011. Antalet vårdade patienter ökade med 5,9 procent jämfört med året innan.

Inom den specialiserade sjukvården har man i allt större grad övergått från bäddavdelningsvård till öppen vård. År 2011 var antalet öppenvårdsbesök 1 567 593, vilket innebär en ökning på 2,7 procent jämfört med föregående år. På motsvarande sätt minskade antalet vårddagar med 10 procent från år 2010. Även antalet remisser som inkom till HNS ökade: år 2011 mottog HNS 256 089 remisser, vilket är 2,9 procent fler än året innan. 60 procent av remisserna kom från hälsovårdscentralerna.

Remissernas behandlingstider förkortades från året innan.

Redan i slutet av år 2010 kunde HNS åtgärda köerna av patienter som väntade på vård. Den positiva utvecklingen fortsatte år 2011. Antalet patienter som väntat i över ett halvt år på vård uppgick i slutet av året till 128. Även antalet patienter som väntat på undersökning vid en poliklinik i över tre månader minskade. Vid utgången av året bestod vårdkön av 1 132 patienter, då siffran var 2 803 förra året.

Kostnaderna ökade Det livliga året medförde ökade kostnader. Kostnaderna ökade mer än planerat, med 4,8 procent jämfört med året innan. Bokslutet visar ett underskott på 16,1 miljoner euro. Största delen av underskottet, 10,2 miljoner euro, beror på redovisningen av förändringar i semesterlöner i efterskott i bokslutet år 2011.

De ökade kostnaderna berodde förutom på ökningen av antalet patienter, även på en kraftig ökning av antalet krävande och dyra vårdformer.

Ett rekordantal patienter, dvs. 275 patienter genomgick exempelvis en organtransplantation. Speciellt antalet levertransplantationer var stort. Även lungtransplantationer, som tidigare var sällsynt, gjordes på 23 patienter.

Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus (HUCS) sköter alla organtransplantationer i Finland, vilket innebär att de övriga sjukvårdsdistrikten skickar sina patienter till Helsingfors för transplantationsoperation. Kostnaderna

7

2 011 HNS årsberättel s e

för den specialiserade sjukvården räknas per invånare: Inom HNS sjukvårdsområde var kostnaden 861 euro per invånare. Detta motsvarar en ökning på 0,4 procent från året innan.

En ny strategi togs fram På våren 2011 började man bereda en ny strategi för HNS. En stor mängd arbetstagare och förtroendemän inom HSN deltog i utarbetandet av strategin.

Strategin krävde en revidering, eftersom hälso- och sjukvårdens verksamhetsmiljö har förändrats och medfört nya ansvarsområden för HNS. Dessutom kommer förändringarna i kommunstrukturen att påverka HNS verksamhet.

Den nya strategin godkändes i HNS fullmäktige i oktober 2011 och den innehåller riktlinjerna för de följande fem åren, 2012–2016.

Strategin framhäver ett patientorienterat arbetsgrepp. Den innehåller 97 mål, varav 16 har valts som nyckelmål för år 2012. Till HNS värderingar valdes

HNS årsberättel se 2011

jämställdhet bland människor, patientorienterad vård, kreativitet och innovativitet samt öppenhet, förtroende och ömsesidig respekt.

Hucs Ab grundades HNS fullmäktige beslutade i oktober 2011 att grunda Hucs kliniska tjänster Ab. Avsikten är att bolaget ska vårda patienter som själva betalar för sin vård eller vilkas räkning betalas av arbetsgivaren eller försäkringsbolaget.

Aktiebolaget kan också vårda utländska patienter.

Man har beslutat fördela bolagets ägarandelar så att HNS äger 70 pro-

cent av aktierna i Hucs Ab, Invalidstiftelsen 20 procent och Pensionsförsäkringsbolaget Varma 10 procent. Aktiebolaget har en styrelse som utöver HNS arbetstagare och förtroendevalda även representeras av andra aktieägare och Helsingfors stad. Bolagets styrelse beslutade på sitt första möte att söka en verkställande direktör för aktiebolaget.

Hucs Ab hyr lokaler och utrustning av HNS. Personalen utgörs av läkare och vårdpersonal från HNS, vilka arbetar i bolaget under sin fritid. Avsikten är att arbetet i Hucs Ab sker om kvällar och på veckoslut då HNS lokaler och utrustning kan användas.

Bolaget börjar vårda patienter på hösten 2012.

Ombyggnaden av tornsjukhuset inleddes Ombyggnaden av Mejlans tornsjukhus har valts som strategiskt prioritetsprojekt i HNS investeringsprogram.

Ombyggnadsarbetet inleddes i oktober 2011. Före det måste det väldiga sjukhuset emellertid tömmas. Sjukhusets omfattande flyttprogram till tillfälliga lokaler blev till slut en mycket omfattande operation även internationellt sett.

Utflyttningen inför ombyggnaden började redan i slutet av år 2010, då Hucs medicinska resultatenhet flyttade till det nybyggda Mejlans triangelsjukhus. Även organtransplantationsenheten flyttade till triangelsjukhuset från Kirurgiska sjukhuset. Samtidigt flyttade urologiska kliniken ut ur tornsjukhuset till Pejas sjukhus i Vanda.

I april 2011 flyttade bröstkirurgiska enheten från Jorvs sjukhus till Kvinnokliniken. Den endokriniska kirurgin flyttade å sin sida från tornsjukhuset till de ledigställda lokalerna i Jorvs sjukhus.

Det helt nya bäddavdelningssjukhuset med 120 platser invid tornsjukhuset blev färdigt i juni. Under året stod det klart att bäddavdelningssjuk-

Resultaträkning

BS 2007

Nyckeltal 2011

HNS HUCS

NordDRG-produkter Vårddagsprodukter Besöksprodukter Fakturerade patienthändelser Operationer Förlossningar Antalet personer som anlitat olika tjänster (egen verksamhet) Vårdplatser

Personalstyrka Verksamhetsintäkter, mn euro Verksamhetskostnader, mn euro Antal invånare inom HNS sjukvårdsdistrikt 31.12.2011 Medlemskommunernas avgiftsandelar euro/invånare i genomsnitt

BS 2008

BS 2009

BS 2010

BU 2011

593 301 249 173 1 640 790 2 483 264 92 027 18 328

474 544 116 753 1 200 303 1 791 600 73 466 14 873

451 038 3 106

359 449 2 129

21 322 1 674,9 1 584,7

11 514 1 217,8 1 209,5

1 545 034

1 131 372

861,0

663,2

BS 2011 Föränd.%

(1 000 euro)

BS2012/

Föränd.% BS2011/

BU2011 BS2010

Verksamhetsintäkter totalt 1 404 447 1 490 522 1 547 869 1 584 430 1 617 306 1 674 917 3,6 % 5,7 % Försäljningsintäkter 1 334 307 1 425 532 1 479 476 1 512 931 1 546 450 1 598 822 3,4 % 5,7 % Avgiftsintäkter 50 240 49 328 52 874 56 916 56 281 57 052 1,4 % 0,2 % Understöd och bidrag 7 671 7 028 6 256 5 873 5 599 9 822 75,4 % 67,3 % Övriga verksamhetsintäkter 12 229 8 634 9 263 8 710 8 976 9 221 2,7 % 5,9 % Verksamhetskostnader totalt 1 320 542 1 405 882 1 451 925 1 485 920 1 520 974 1 584 651 4,2 % 6,6 % Personalkostnader 849 036 893 934 922 647 953 389 980 651 1 009 998 3,0 % 5,9 % Köpta tjänster 174 607 195 499 201 406 202 978 207 894 219 299 5,5 % 8,0 % Material, förnödenheter och varor 256 950 274 248 285 544 287 606 287 854 310 422 7,8 % 7,9 % Understöd 540 546 553 443 475 875 84,4 % 97,5 % Övriga verksamhetskostnader 39 409 41 655 41 775 41 504 44 102 44 057 0,1 % 6,2 % Driftsbidrag 83 905 84 640 95 944 98 510 96 332 90 266 -6,3 % -8,4 % Finansiella intäkter och kostnader 10 152 11 831 13 759 13 599 15 273 12 793 -16,2 % -5,9 % Årsbidrag 73 753 72 809 82 186 84 911 81 060 77 473 -4,4 % -8,8 % Avskrivningar och nedskrivningar 65 894 75 521 82 181 85 711 97 667 93 573 -4,2 % 9,2 % Räkenskapsperiodens resultat 7 859 -2 712 5 -800 -16 606 -16 100

Verksamhetskostnader och avskrivningar totalt 1 386 436 1 481 403 1 534 106 1 571 631 1 618 641 1 678 224 3,7 % 6,8 %

8

9

2 011 HNS årsberättel s e

HNS årsberättel se 2011

Jäsenkuntien palvelutulot tulosalueittain

Medlemskommunernas serviceintäkter Övriga service- och försäljningsintäkter Specialstatsandel Avgiftningsintäkter Övriga versamhetsintäkter och bidrag

Fördelningen av samkommunen HNS verksamhetsintäkter år 2011

10

Investoinnit ja poistot 2007 - 2011

160 140 120 100

BS2007

BS2008

50 45 40

BS2009

Lånestock

Lånebestånd och soliditetsgrad 2011

BS2010 Soliditetsgrad

BS2011

35

95 94

80 80

113

120

55

86

180

Investoinnit ja poistot 2007 - 2011

120

95 94

60

109 113

200

86 82

Inom psykiatrin betonas öppenvård Inom HNS psykiatriska verksamhet gjordes stora strukturella förändringar år 2011. En del av den slutna vården skars ner och resurser överfördes till den öppna vården. Då den öppna vården utvecklas och man satsar på den, kan sjukhusavdelningar stängas.

Den största förändringen upplevdes i Ekåsens sjukhus i Västra Nylands sjukvårdsområde, där man kraftigt skar ner antalet vårdplatser. Efter ändringen betjänar Ekåsen endast patienter inom det egna området och HNS svenskspråkiga patienter.

109

14,8 %

78,6 %

Samjour inleddes i Jorv Hälsocentralsjouren i anslutning till samjouren vid Hucs sjukhus i Jorv överfördes i början av år 2011 på HNS an-

82

2,1 %

3,4 % 1,1 %

svar. Vårdpersonalen kom från HNS och allmänläkartjänsterna konkurrenssattes bland privata tjänsteproducenter.

Man beslutade sig för samjour, eftersom det på så sätt är lättare att planera patienternas vårdbehov och ärendenas angelägenhetsordning. Samjouren började använda ett gemensamt datasystem. Detta har förbättrat uppföljningen, men har inte skett helt problemfritt.

83 76

HUS-kuntayhtymän toimintatuottojen jakauma vuonna 2011

HNS krävande psykiatriska rehabilitering koncentrerades i sin helhet till Kellokoski sjukhus inom Hyvinge sjukvårdsområde. Tidigare har rehabilitering getts både i Kellokoski och Ekåsen.

83 76

Fördelningen av samkommunen HNS verksamhetskostnader år 2011

så att de kunde inleda vården enligt det nya systemet redan från ingången av år 2012. I Hyvinge beslutade man ordna akutsjukvården i samarbete med Mellersta Nylands räddningsväsende och personalen vid Hyvinge sjukhus. I Borgå ansvarar Räddningsverket i Östra Nyland för akutsjukvården.

90

Personalkonstnader Köpta sjukvårdstjänster Övriga köpta tjänster Läkemedel och vårdartiklar Övriga material, förnödenheter och varor Övriga versamhetskostnader och bidrag

Hjälpmedelscentralen inledde sin verksamhet HNS styrelse fattade i december 2010 beslut om att inrätta en gemensam Hjälpmedelscentral för hela HNS sjukvårdsområde. Centralen har i uppgifter att producera de hjälpmedelstjänster som HNS och dess medlemskommuner behöver samt att centraliserat ta hand om alla hjälpmedelsanskaffningar och underhållstjänster inom sjukvårdsområdet.

Arbetet med att förbereda Hjälpmedelscentralen pågick hela år 2011: Hucs Hjälpmedelsenhet och Hjälpmedelscentralen för barn och unga införlivades som en del av den nya centralen. Hjälpmedelscentralen inleder sin verksamhet vid ingången av år 2012 och utvidgas stegvis.

Jarmo Patja och övriga mekaniker av medicinsk utrustning reparerar hjälpmedel i HNS nya Hjälpmedelscentral i Brunakärr.

66

3,4 %

90

10,4 %

66

63,7 %

16,3 %

Den nya lagen medför ökat ansvar Den nya hälso- och sjukvårdslagen, som trädde i kraft i början av maj 2011, medförde ökade skyldigheter för HNS. Lagen föreskriver bland annat att sjukvårdsdistrikten ska ordna prehospital akutsjukvård inom sina respektive distrikt senast från och med ingången av år 2013. Den prehospitala akutsjukvården kan organiseras så att samkommunen sköter hela verksamheten själv, i samarbete med räddningsväsendet i området eller genom att anskaffa servicen från någon annan serviceproducent.

Revideringen förbättrar patienternas jämställdhet och möjlighet att få vård snabbare än hittills. Tillgången till vård är inte längre beroende av i vilken kommun patienten bor.

HNS har berett sig att ordna akutsjukvård och inleder delvis verksamhet enligt det nya systemet redan innan lagen så kräver. HNS styrelse beslutade januari 2011 att sjukvårdsområdets akutsjukvård ordnas som sju verksamhetsmässiga helheter. Hyvinge, Lojo, Borgå och Västra Nylands sjukvårdsområden ordnar akutsjukvården inom sina respektive områden.

Hucs-sjukvårdsområde delades in i tre prehospitala akutsjukvårdsområden: Helsingforsområdet, Esbo, Kyrkslätt och Grankulla området samt Vanda och Kervoområdet.

Hyvinge och Borgå sjukvårdsområdena började omordna sin akutsjukvård

Miljoner euro

3,3 % 2,8 %

Miljoner euro

HUS-kuntayhtymän toimintakulujen jakauma vuonna 2011

194,7

Medlemskommunernas serviceintäkter per resultatområde

177,1

HUCS sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde Koncernförvaltingen

189,6

2,8 %

138,7

77,8 %

4,8 %

Över 3 000 servicesedlar delades ut HNS började dela ut servicesedlar till starrkirurgins patienter från ingången av mars 2011. Servicesedeln är värd 660 euro, och pristaket för en starroperation hos en privat serviceproducent är 750 euro. Patientens självrisk är således högst 90 euro.

Patienten kan välja operationsplats bland de serviceproducenter som anmälts sig som HNS samarbetspartners.

Sju privata företag har anmält sig som samarbetspartners.

Fram till slutet av år 2011 hade 3 407 servicesedlar delats ut. Enligt en kundbelåtenhetsundersökning var patienterna mycket nöjda med denna lösning. HNS kunde å sin sida lösa upp operationsköerna med hjälp av servicesedlarna.

husets lokaler inte kommer att räcka till för alla de enheter som tidigare var inrymda i tornsjukhuset, utan man skulle bli tvungen att skaffa tilläggslokaler annanstans.

De kirurgiska enheter som inte kunde flyttas utanför Mejlans område flyttades till det gamla tornsjukhusets flygel. De övriga kirurgiska enheterna flyttade till Kirurgiska sjukhuset, Jorvs sjukhus och Ögon-öronsjukhuset.

Ombyggnaden av tornsjukhuset väntas vara klar år 2015. Kostnadsberäkningen för ombyggnaden uppgår till 90 miljoner euro. Övriga viktiga projekt inom HNS investeringsprogram är bland annat utvecklingen av klientuppgiftssystemen och att trygga en tillräcklig strålbehandlingskapacitet.

118,7

4,0 % 1,4 % 9,2 %

40

40 0

0

BS2007

BS2007

BS2008

BS2009

Investeringar

BS2008

BS2010

BS2011

Avskrivningar

BS2009

Investeringar

BS2010

BS2011

Avskrivningar

Investeringar och avskrivningar 2007–2011

11

2 011 HNS årsberättel s e

HNS årsberättel se 2011

REKORDMÅNGA ORGANTRANSPLANTATIONER ÅR 2011 År 2011 gjordes ett rekordstort antal lever- och lungtransplantationer. I Finland görs organtransplantationer endast i Hucs, och vårdresultaten är i världstopp. Över 80 procent av patienterna som genomgått en transplantation är vid liv fem år efter operationen.

Å

r 2011 gjordes totalt 275 organtransplantationer vid Hucs. Antalet lever- och lungtransplantationer var rekordstort. Totalt 56 patienter fick en ny lever och 23 patienter en ny lunga.

Därtill gjordes 177 njurtransplantationer, 18 hjärttransplantationer och en bukspottkörteltransplantation. I Finland utförs organtransplantationer endast vid Hucs. Resultaten av de transplantationer som gjorts i Finland är internationellt sett i världstopp. Över 80 procent av de patienter som genomgått en transplantation är vid liv fem år efter operationen.

Speciellt antalet lungtransplantationer har ökat år för år. Ännu på 1990-talet hade lungtransplantationerna dåligt rykte på grund av olika komplikationer och inflammationer.

Vårdresultaten har snabbt förbättrats på 2000-talet och den finländska lungtransplantationsverksamheten hör idag till den absoluta toppen i världen. För tillfället skickar universitets- och centralsjukhusen i Finland sina patienter allt mer aktivt för en transplantationsbedömning.

– Processen har kraftigt förbättrats och finslipats jämfört med utgångsläget, säger specialistläkare Pekka Hämmäinen på Hucs hjärt- och thoraxkirurgiska klinik.

I processen deltar utöver kirurger även ett stort antal experter inom olika områden: lungläkare, transplantationskoordinatorer, radiologer, kardiologer, anestesiologer, infektionsläkare samt

12

många andra yrkesutbildade inom vårdarbete och rehabilitering.

Brist på transplantat 350–370 patienter står hela tiden i kö för en organtransplantation vid Hucs.

Revideringen av lagen om organtransplantationer som trädde i kraft år 2010 antogs öka antalet transplantationer med 10–15 procent. Antalet organdonatorer ökade med sammanlagt 22 procent i de övriga sjukvårdsdistrikten i Finland, men inom HNS minskade antalet donatorer och således var antalet donatorer i hela Finland på samma nivå som under tidigare år. År 2011 var antalet hjärndöda organdonatorer i Finland 92. De flesta donerade organen kom från Åbo universitetscentralsjukhus från sam-

13

2 011 HNS årsberättel s e

HNS årsberättel se 2011

Den nya hjälppumpen i hjärtat förbättrar patienternas livskvalitet  Vid Hucs görs årligen ett tjugotal hjärttransplantationer, men ett tjugotal patienter väntar hela tiden i vårdkön. För en del av de väntande patienterna försämras hjärtinsufficiensen så pass svårt att man blir tvungen att trygga hjärtats funktion med en hjälppump. Hjälppumpen stöder hjärtats funktion och blodcirkulation mekaniskt.

I december 2011 inopererades den första så kallade tredje generationens hjälppump vid Hucs. Den skiljer sig från den tidigare använda hjälppumpen både i fråga om sin mekanik och storlek. Den nya hjälppumpen är endast lika stor som en pacemaker och den inopereras i sin helhet i hjärtsäcken.

Pumpen producerar ett fortlöpande blodflöde, varför man inte kan känna någon puls. Tack vare sin minimala storlek kan den också inopereras på barnpatienter som fyllt 6 och väger minst 15 kg.

Hjälppumpen i hjärtat kan användas på tre sätt: – Hjälppumpsvården kan fungera som en bro till en hjärttransplantation, förbättra läkningen eller som slutlig vård i stället för hjärttransplantation, berättar avdelningsöverläkare Karl Lemström vid Hucs hjärt- och thoraxkirurgiska kliniken.

Hjälppumpen förbättrar prognosen och livskvaliteten för patienter som väntar på hjärttransplantation. Patientens livskvalitet, rörelseförmåga och rehabilitering förbättras betydligt då patienten kan röra sig med hjälp av lätta laddade batterier som bärs i en midjeväska. De nyaste forskningsresultaten visar att komplikationsrisken i samband med den nya pumpen är mindre än med de äldre hjälppumparna.

Den nya hjälppumpen lämpar sig emellertid endast som stöd för hjärtats vänstra sida. Om båda sidorna av patientens hjärta behöver stöd, väljer man fortfarande den äldre hjälppumpen.

275

År 2011 gjordes 275 organtransplantationer.

14

manlagt 20 donatorer. Dessa donerade organ till 57 olika patienter.

I relation till sjukvårdsdistriktens invånarantal kom de flesta donerade organen från Kuopio universitetssjukhus från sammanlagt 14 donatorer. Inom HNS sjukvårdsområde var antalet donatorer 16.

– Det väsentliga är de donerande sjukhusens aktivitet när det gäller att identifiera en potentiell donator. För att förbättra identifieringen av organdonatorer behövs fortlöpande utbildning inom

alla sjukvårdsdistrikt, påminner överläkare Helena Isoniemi vid Hucs klinik för organtransplantationer och leverkirurgi.

Organtransplantationerna är dyra, men med nuvarande vårdresultat garanterar de många levnadsår av god kvalitet för de flesta patienter som genomgår en transplantationsoperation. Njurtransplantationerna har den största positiva kostnadspåverkan, då man jämför kostnaderna för transplantationerna med långvarig dialysvård.

Kari Koljonen som led av lungförträngning fick nya lungor på hösten 2011. – Det var en otrolig upplevelse att märka hur mycket lättare det gick att andas, gladde sig Koljonen efter operationen.

Utöver Koljonen från Kangasala fick även 22 andra patienter nya lungor vid Hucs år 2011.

 Nexhat Ahmeti (till vänster) och Timo Nieminen får åka hem från Mejlans hjärtkirurgiska bäddavdelning, bägge med hjälppumpar för hjärtat i en midjeväska.

15

2 011 HNS årsberättel s e

HNS årsberättel se 2011

Runo fick en ny njure av sin far Topi Konttas donerade sin ena njure åt sin som Runo i mars 2011. På Barnkliniken har man genomfört transplantationer redan i 25 år och resultaten har varit utmärkta. Utöver Runo fick 20 andra barn ett nytt organ år 2011.

21

barn genomgick en organtransplantation år 2011.

16

Tvååriga Runo Konttas insjuknade i hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) orsakad av Ehec-bakterien när han var endast några veckor gammal.

På grund av sjukdomen intogs Runo på Vasa centralsjukhus redan några veckor gammal, varifrån han flyttades till Tammerfors universitetssjukhus och därifrån vidare till Barnkliniken, där han vårdades i flera månader.

Sjukdomen orsakade njurskador som behövde dialysbehandling. Familjen utbildades i peritonealdialys som kan utföras hemma. Emellanåt var man också tvungen att göra hemodialys på sjukhuset.

– Vi flög tre gånger i veckan från Vasa till Helsingfors för dialysbehandling, berättar Topi Konttas.

Efter en vårdperiod på flera månader började man överväga njurtransplantation och Konttas valde anhörigdonation. Fadern valdes som donator. Trots riskerna hade Topi inte några betänkligheter när det gällde att bli donator, eftersom transplantationsoperationer är bekant för honom även i hans arbete som sjukvårdare på operations- och anestesiavdelningen vid Mejlans sjukhus.

Bortopereringen av Topis njure och njurtransplantationen på sonen Runo gjordes i mars 2011 med gott resultat.

Sonen tillfrisknade efter fyra veckor på sjukhus.

Flest njurtransplantationer På samma sätt som för Runo, var den första organtransplantationen som gjordes på ett barn i Finland en

njurtransplantation. Majoriteten av transplantationerna som gäller barn är fortfarande njurtransplantationer, och så har det varit under alla de 25 år som Barnkliniken har utfört organtransplantationer. År 2011 gjordes 21 transplantationer på barn och av dem var över hälften njurtransplantationer.

– Numera överlever 80–95 procent av barnpatienterna, och efter transplantationen är barnets tillväxt och utveckling i de flesta fall normala, säger kliniköverläkare Hannu Jalanko på transplantationskliniken för barn. År 2011 fick redan 400 barn i Finland ett transplantat. Transplantationer på barn görs i allmänhet av andra orsaker än på vuxna. Transplantationer på barn beror ofta på ett medfött fel eller en sjukdom, varvid behovet av en transplantation framgår redan under de första levnadsmånaderna.

I Hucs har transplantationer på barn koncentrerats till en enda avdelning och en liten mängd kirurger, anestesiologer och barnläkare.

– Vi har varit nöjda med detta arrangemang. Centraliseringen av har ökat erfarenheten och kompetensen, konstaterar Jalanko.

Omprioritering av värderingarna Runos sjukdom har inverkat på trebarnsfamiljens Konttas värderingar. Familjen bekymrar sig inte längre för små öroninflammationer och man njuter av vardagens lyckliga stunder varje dag.

Av Runos aktivitet att döma märker man knappt alls vad han har gått igenom under sina första levnadsår.

Avstötningsmedicinering och kontroller utgör en del av familjens liv, men i övrigt lever man en helt normal barnfamiljs vardag.

– Då saker och ting plötsligt vänds upp och ner, ser man livet med andra ögon. Många slags känslor och rädslor har dykt upp, men vi strävar efter att stöda varandra under svåra tider, beskriver Topi Konttas och fortsätter: Då vi åkte hem från sjukhuset var vi mycket lyckliga över att allt gick väl och att vårt barn tillfrisknade.

17

2 011 HNS årsberättel s e

HNS årsberättel se 2011

Från taket direkt till operationssalen

18 606 BABYAR Inom HNS sjukvårdsdistrikt föddes det år 2011 färre babyar än året innan.

Endast vid Lojo sjukhus föddes det fler babyar än under tidigare år. Efter att Ekenäs förlossningsavdelning stängdes har många västra nylänningar velat föda sitt barn i Lojo.

I

slutet av maj 2010 föddes den sista babyn vid förlossningsavdelningen på Västra Nylands sjukhus i Ekenäs.

Då planerna på att lägga ner förlossningsavdelningen i Ekenäs gjordes, antog man att föderskorna i området skulle söka sig både till Lojo och Hucs förlossningssjukhus för att föda. Förlossningsavdelningen vid Lojo sjukhus överraskade emellertid positivt med sin popularitet och nästan två tredjedelar av föderskorna valde Lojo sjukhus.

Resten av föderskorna anlitade Hucs förlossningssjukhus.

– Lojo sjukhus är ett så kallat lågriskförlossningssjukhus, varför en del av föderskorna i Västra Nyland styrdes till Hucs, berättar resultatenhetsdi-

rektör Anna-Paula Sariola vid Lojo sjukhus. År 2011 sköttes 989 förlossningar vid Lojo sjukhus. Året var också det första hela verksamhetsåret för Övervakningsenheten för nyfödda (Vaava) vid Lojo sjukhus. På avdelningen genomfördes 111 behandlingsperioder under året.

– Övervakningsenheten för nyfödda har klart minskat behovet att flytta babyar för vård till Hucs. Tidigare skulle omkring 50–60 babyar ha flyttats till Hucs, bedömer Sariola.

Babyarna föds i det tillfälliga sjukhuset I slutet av år 2011 inleddes en ombyggnad av förlossnings- och barnsängavdelningen vid Lojo sjukhus.

Arbetet är avsett att vara klart inom ett drygt år.

Under ombyggnaden sköts förlossningarna i tillfälliga lokaler nära de nuvarande förlossningslokalerna. De lokaler som kommer att användas som gynekologiska poliklinikens undersöknings- och åtgärdsrum är redan klara och används som förlossningssalar medan ombyggnadsarbetet pågår.

– Förlossnings- och barnsängsavdelningarna renoveras och moderniseras.

I den andra fasen av ombyggnaden renoveras gynekologiska polikliniken och polikliniken för barnsjukdomar. I det skedet kommer ombygganden också att medföra funktionella ändringar, konstaterar Anna-Paula Sariola.

– Mejlans lyssnar, välkommen! Fältet är fritt för landning.

Räddningshelikoptrarna önskades första gången välkomna på det nya helikopterfältet på Mejlans sjukhusområde på senhösten 2011. Från helikopterfältet på triangelsjukhusets tak finns en hiss direkt ner till operationssalen.

Ett par hundra helikopterflygningar görs årligen på Mejlans sjukhusområde.

Färre babyar än tidigare föddes vid Barnmorskeinstitutet År 2011 föddes sammanlagt 18 606 babyar vid Hucs.

Antalet förlossningar vid HNS sex förlossningssjukhus var 18 328.

Sedan år 2010 har antalet förlossningar minskat med 333 och antalet babyar med 369. Antalet födslar ökade med 59 i Lojo och minskade med 113 vid Barnmorskeinstitutet. Vid de övriga förlossningssjukhusen inom HNS var antalet förlossningar så gott som på samma nivå som tidigare.

Förlossningar per sjukhus 2011 Barnmorskeinstitutets sjukhus 5 768 Kvinnokliniken 5 641 Jorvs sjukhus 3 464 Hyvinge sjukhus 1 656 Lojo sjukhus 989 Borgå sjukhus 810

369 Inom helas HNS sjukvårdsområde föddes det 369 babyar färre än år 2010.

18

Katri Aléns och Ismo Loskins son föddes vid Lojo sjukhus. Familjen kommer från Nummela.

19

2 011 HNS årsberättel s e

HNS årsberättel se 2011

Högklassig forskning är en förutsättning för god vård Den kliniska medicinska forskningen i Finland är i toppklass i världen. HNS börjar finansiera forskning för att trygga vården och diagnosen av patienterna med hjälp av de modernaste vårdformerna.

D

en kliniska medicinska forskningen i Finland är av hög kvalitet. I en jämförelse som publicerades för några år sedan hänvisade man till finländska publikationer inom klinisk medicin oftare än i genomsnitt för motsvarande klinisk forskning från andra länder.

Helsinki Academic Medical Center, som utgörs av HNS och Helsingfors universitet, producerar majoriteten av den finländska medicinska forskningen: nästa lika mycket som de övriga universitetssjukhuset tillsammans.

Mejlans forskningssamfund är framstående även i internationell jämförelse. I bedömningen på basis av antalet hänvisningar placerade sig Helsinki Academic Medical Center på femte plats i Europa – efter bland annat Oxford och Cambridge. Det högklassiga vetenskapliga arbetet har skapat förutsättningar för patientvård av hög kvalitet, eftersom det förekommer en självklar kontakt mellan den kliniska forskningen och serviceverksamhetsnivåerna inom den specialiserade sjukvården.

I den strategi som godkändes år 2011 fastställer HNS forskningen som ett av sina mål. Ett framgångsrikt forskningsarbete leder till grundläggande ny information och förbättrad diagnostik och patientvård.

Förutsättningarna för klinisk medicinsk forskning har emellertid försämrats, bland annat på grund av att det skett en kraftig minskning i statens finansiering för klinisk medicinsk forskning.

För att avhjälpa situationen har HNS inkluderat forskningsfinansiering i sjukvårdsdistriktets nya strategi, och pengar för detta ändamål har redan reserverats i budgeten 2012. Beslutet är historiskt, eftersom sjukvårdsdistriktens budgeter aldrig tidigare innehållit en separat forskningsfinansiering. I praktiken innebär beslutet förbättrad diagnostik och vård till förmån för patienterna.

Biobanksverksamheten ger forskarna tillgång till högklassiga vävnadsprov.

Genom att undersöka proverna kan experterna utveckla allt effektivare medicinska vårdformer i en allt snabbare takt. Laboratoriemästare Siv Knaappila tar ut vävnadsprover ur biobankens frys.

20

21

2 011 HNS årsberättel s e

119

anställda inom HNS avlade doktorsexamen. Av dem som disputerade år 2011 var 67 läkare.

HNS årsberättel se 2011

HNS forskare belönades Forskningsarbetet inom HNS är omfattande: årligen publiceras nästa tvåtusen artiklar i vetenskapliga tidskrifter.

Bland dessa artiklar finns allt oftare även topparbeten som hör till en allt snävare elit inom den medicinska forskningen.

Ett exempel från år 2011 är artikeln om stamceller utarbetad av professor Timo Otonkoskis arbetsgrupp, vilken publicerades i sin helhet i tidskriften Nature.

HNS forskare fick senaste år också ett brett internationellt erkännande.

Professor i kemisk kemi Ulf-Håkan Stenman erhöll exempelvis som den första finländaren priset IFCC Distinguished Clinical Chemist. Professor i barnsjukdomar Mikael Knip erhöll å sin sida ett stipendium på cirka åtta miljoner euro för diabetesforskning från det nationella hälsoinstitutet i USA. HNS fick också sin första docent i vårdvetenskap år 2011, då utvecklingschef Riitta Meret-oja erhöll hederstiteln docent i vårdvetenskap.

Utbildningsvolymerna är oförändrade Antalet läkare, tandläkare och vårdare som utbildas inom HNS har hållits så gott som oförändrade. År 2011 utexaminerades 119 medicine licentiat, 27 odontologie licentiat, 162 specialistlä-

kare inom de specialiserade områden som är representerade inom HNS och 10 specialtandläkare från Helsingfors universitet.

Sammanlagt 119 anställda inom HNS avlade doktorsexamen. År 2011 var 67 av disputanderna läkare, sju tandläkare, en hälsovetare och 44 naturvetare. Vid HNS sjukhus praktiserade sammanlagt 4 000 vårdstuderande i sammanlagt cirka 19 000 veckor.

Brist på specialistläkare I takt med att befolkningen blir allt äldre och de specialistläkare som nu arbetar börjar gå i pension i en allt snabbare takt har oron för att det uppstår brist på specialistläkare också inom Hucs specialansvarsområde ökat.

Utredningen som gjordes år 2011 av behovet att utbilda specialistläkare fram till år 2025 visade att situationen är tämligen god i fråga om specialistläkarna. Utbildningsvolymerna inom de flesta specialområden visade sig åtminstone någorlunda motsvara efterfrågan på service inom den närmaste framtiden.

Läkarbristen är mest påtaglig inom psykiatrin, fysiatrin och i viss del även inom geriatrin, där bristen på specialistläkare är rätt nära förestående.

Inom de övriga områdena kommer läkarbrist att uppstå först på 2020-talet, vilket innebär att man ännu hinner åtgärda saken.

Ett större totalantal specialistläkare löser emellertid inte alla problem, eftersom de mindre sjukvårdsdistrikten inom Hucs specialansvarsområde, dvs.

Carea i Kymmenedalen och Eksote i Södra Karelen, redan nu har stora problem att få tillgång till specialistläkare.

Barn som fötts för tidigt riskerar få hjärtsjukdomar som vuxna Små prematurers liv från kuvösen till vuxen ålder har följts i en undersökning som pågått i över 30 år. År 2011 framgick det att en del av de för tidigt födda kan lida av neuropsykiatriska symtom, av hjärtoch kärlsjukdomar samt av osteoporos i vuxen ålder.

Cirka sex procent av finländarna föds som prematurer, dvs. med en vikt under 2,5 kilogram. Av prematurerna föds var sjätte även mindre än så, med en vikt på under 1,5 kilogram. De första generationerna av små prematurer som klarat sig tack vare modern intensivvård är nu i vuxen ålder.

Förra året publicerades två doktorsavhandlingar där man följt små prematurers liv. Sonja Strang-Karlsson, som specialiserar sig till barnläkare, har forskat i små prematurers kognitiva färdigheter och egenskaper. Barnläkare Petteri Hovi har å sin sida koncentrerat sig på riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar samt för osteoporos, dvs. benskörhet.

Undersökningsdeltagarna i bägge dessa forskares arbeten omfattas av den uppföljningsundersökning av små prematurer som inleddes år 1978 av barnläkare Anna-Liisa Järvenpää på Barnkliniken. Prematurerna som deltar i undersökningen har fötts under graviditetsveckorna 24–36.

Prematurer löper risk för högt blodtryck Av Petteri Hovis undersökning framgick det att de som fötts som små prematurer har högre blodtryck än sina jämnåriga kamrater i vuxen ålder. De har också en lägre insulinkänslighet och en lägre mineraltäthet i skelettet.

22

Däremot förekom det inga skillnader i kolesterol, triglyserider och endotelfunktionen som beskriver artärernas funktionsförmåga och inte heller i halsartärens väggtjocklek. − Forskningsresultaten kan betyda att små prematurer löper större risk jämfört med dem som fötts i fullgången tid att insjukna i typ 2-diabetes, blodtryckssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Därtill är risken större för osteoporos och benbrott senare i vuxen ålder, bedömer Petteri Hovi.

Hovi erhöll Helsingfors universitets doktorsavhandlingspris för sitt forskningsarbete.

Prematurerna växte upp till morgonpigga vuxna Undersökningar av prematurer i barndomen visar att barn som fötts som små prematurer klarar sig svagare än genomsnittet i kognitiva test. Därtill hade de oftare ADHD-symtom och andra neuropsykiatriska störningar i barndomen än jämfört med barn som fötts i fullgången tid. Skillnaderna utjämnas emellertid delvis med åldern: − Vid undersökningen av vuxna som fötts som små prematurer framgick det att de kognitiva testresultaten även senare förblir något sämre än för kontrollgruppen i samma ålder, men förekomsten av ADHD-symtom jämnar ut sig, berättar Sonja Strang-Karlsson. − Långsammare tillväxt i fosterstadiet verkar vara en större ADHD-riskfaktor än en för tidig födelse i sig.

I undersökningen observerades ADHDsymtom oftare hos de barn som hade en lägre födelsevikt än väntat vid den aktuella graviditetsveckan.

Hos de personer som fötts som små prematurer observerades också andra intressanta och även mycket positiva särdrag. Tobaksrökning och droger är sällsyntare bland dem än hos kontrollgruppen och de verkar också ha en tidigare dygnsrytm än kontrollgruppen.

Små prematurer kan löpa risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar i vuxen ålder.

Inom HNS sjukvårdsområde vårdas prematurer på intensivvårdavdelningen för nyfödda vid Barnkliniken.

Flera doktorsavhandlingar och publikationer som handlar om uppföljningsundersökningen av små prematurer kommer att publiceras inom de närmaste åren, dvs. forskningsprojektet fortsätter. − Vi gör delvis tilläggsundersökningar utifrån de fynd som vi hittills gjort, men forskningen innehåller också helt nya frågeställningar, berättar Sonja Strang-Karslsson.

23

2 011 HNS årsberättel s e

HUS V UOSIkertomus 2011

Stereo-EEG underlättar lokaliseringen av svår epilepsi  Som det första landet i Norden inledde HNS stereo-EEG-undersökningar som underlättar lokaliseringen av epilepsi år 2011.

Undersökningarna görs i samarbete mellan Hucs neurokirurgiska klinik och epilepsienheten vid Barnets Borg.

Metoden ger utmärkta möjligheter att undersöka verksamheten djupt inne i hjärnan under ett epilepsianfall. Genom undersökningen får man en bättre uppfattning än tidigare om de neurala nätverken i hjärnan och hur ett anfall sprider sig. Med hjälp av stereo-EEG kan den egentliga epilepsioperationen planeras mer noggrannare än tidigare. Metoden gagnar speciellt de patienter som lider av svår epilepsi och vilka inte får tillräcklig hjälp av läkemedelsvård.

Jämfört med de tidigare undersökningsmetoderna inne i skallen är Stereo-EEG en betydligt behagligare undersökning för patienten: Det behövs ingen stor skallöppning, utan för registrering förs tunna elektroder in till hjärnan via små hål i skallen. Med den nya metoden kan registreringstiden förlängas från en vecka upp till fyra veckor.

– Vi har många patienter som har stor nytta av att vi kan lokalisera svår epilepsi med hjälp av stereo-EEG, säger specialistläkare Atte Karppinen på neurokirurgiska kliniken.

På neurokirurgiska kliniken har man också berett ibruktagningen av djupelektrodstimulering (DBS) i behandlingen av epilepsi. Den utrustning och de metoder som används vid djupelektrodstimulering och stereo-EEG baserar sig på samma grundläggande principer.

HNS barnlöshetsvård koncentreras till Kvinnokliniken  Efterfrågan på barnlöshetsvård har ökat jämnt under de senaste tio åren, vilket har synts i längre poliklinikköer även inom HNS. Under de senaste två åren har barnlöshetsundersökningarna och -behandlingarna omorganiserats inom HNS, då man exempelvis beslutade att helt avstå från befruktningsbehandlingar i form av köpta tjänster.

Nu görs alla befruktningsbehandlingar inom HNS vid Kvinnokliniken.

– Numera görs inga grundundersökningar eller -behandlingar av barnlöshet längre vid Barnmorskeinstitutets sjukhus. Vid Jorvs sjukhus görs ännu grundundersökningar och -behandlingar, men ovulationsinduktioner och

24

planeringen av mer krävande barnlöshetsbehandlingar överfördes från Jorv till Kvinnokliniken, berättar avdelningsöverläkare Aila Tiitinen om den nya arbetsfördelningen.

Verksamhetssiffrorna har ökat kraftigt: År 2009 gjordes 376 äggcellsinsamlingar och två år senare var antalet redan 560. Under samma tidsperiod ökade antalet överföringar av frysta embryon från 363 till 506.

Kvinnokliniken är en av de största barnlöshetsbehandlingsenheterna i Finland. Det sammanlagda antalet besök på polikliniken ökade från drygt 11 000 besök år 2010 till över 14 000 besök år 2011.

– Omstruktureringarna har skett snabbt och detta har krävt mycket planering och arbete av personalen.

Det ser ut som om verksamheten kommer att öka ytterligare under år 2012, konstaterar Tiitinen.

560

äggcellsinsamlingar år 2011.

Det finns alltid rum för förbättringar Kötiderna till magnetundersökningar vid HNS-Röntgen kunde förkortas, även om undersökningsvolymerna ökade. I Huslab förenklade man processerna och gjorde arbetsmiljön smidigare.

Bägge affärsverk har tillämpat Lean-ledningssystemet, vars filosofi utgår ifrån att mindre ger mer.

Den offentliga hälso- och sjukvårdens framtid ser svår ut.

– Under de närmaste åren kommer antalet patienter att öka, medan antalet sjukvårdare inte gör det. Verksamheten måste effektiveras, förklarar Huslabs utvecklingschef Tommi Jokiniemi.

Effektivitet har en dålig klang, men enligt Jokiniemi kan man inte nå en lösning genom att skruva upp takten, utan man måste förkorta sträckan.

– Lean betyder mager. Ett magert verksamhetssätt innehåller inga onödiga funktioner, utan man gör rätt mängd rätt saker i rätt tid.

Lean-ledningsfilosofin grundar sig på fortsatt verksamhetsutveckling och att producera mervärde för patienterna.

I Huslab och HNS-Röntgen har man följt Lean-ledningsfilosofin redan ett bra tag.

Och resultaten har varit goda, bedömer Jokiniemi och projektchef Esko Korhonen vid HNS-Röntgen.

Lean-utvecklingsarbetet kunde vårdköerna till magnetundersökning emellertid förkortas under samma tid från fem och en halv vecka till fyra veckor.

Patienterna deltog i magnetundersökning och fick utlåtande om bilderna under i genomsnitt fem dagar, då processen tidigare räckte två och en halv vecka.

– Inom Lean-arbetet planeras och genomförs effektiveringen på plats tillsammans med avdelningens arbetstagare, berättar Korhonen.

Genom att utveckla verksamheten stävar man efter att först ändra de saker som kan ändras genast och som har den största effekten. Alla idéer är välkomna.

En klar förbättring angående magnetundersökningarna är att be patienterna anmäla sig redan 15 minuter före röntgentiden. På så sätt finns det mer tid för anmälan och beredning av röntgenundersökningen. Patientens kötid blir kortare och den dyra utrustningen kan användas effektivare.

– Avsikten är att förbättra kundbelåtenheten och att underlätta själva

arbetet. Ingenting ändras bara för ändringens skull, utan uttryckligen för att få saker och ting att förlöpa bättre, betonar Korhonen.

Fortsatta förbättringar Enligt Tommi Jokiniemi har den specialiserade sjukvården inte betraktas som en enhetlig servicekedja ur patientens synvinkel. De medicinska åtgärderna har finjusterats, men det uppstår onödiga väntetider mellan de olika åtgärderna.

– Vi har utvecklat vår verksamhet i cirka 20 år, men arbetet har fokuserat på hanteringen av mätoperationen.

Det skulle vara viktigt att få hela verksamhetskedjan smidigare efter det, beskriver Jokiniemi.

Vid mottagningen av prover i Mejlans laboratorier har Lean-utvecklingen även hjälpt till att avlägsna onödig utrustning. Den utrustning som ofta används har däremot placerats lättillgänglig. Arbetsmiljön blev åskådligare.

Jokiniemi och Korhonen anser att hela sjukvårdsdistriktet kunde ha nytta av Lean.

Köerna till magnetröntgen förkortades År 2011 ökade antalet magnetröntgenundersökningar vid HNS-Röntgen med 17 procent från året innan. Tack vare

Tack vare Lean anmäler sig patienterna vid HNS-Röntgen nu till undersökning 15 minuter före röntgentiden. På så sätt finns det mer tid för anmälan och beredning av röntgenundersökningen. Patientens kötid blir kortare och den dyra utrustningen kan användas effektivare.

25

2 011 HNS årsberättel s e

HNS årsberättel se 2011

Cancervård med toppenresultat i världen Cancervården och -forskningen gick fram med stormsteg år 2011. Vid Hucs inrättades hematologiska biobanken, man fick en ny, mångsidigare strålbehandlingsapparat för vården av cancerpatienter och akademiprofessor Heikki Joensuus cancerforskning noterades vitt runt om i världen.

M

ed den nyaste strålbehandlingsapparaten vid Hucs klinik för cancersjukdomar kan man utföra allt mer preciserad strålning som är skonsammare för den omkringliggande friska vävnaden. Till apparatens standardutrustning hör möjlighet till högklassig tomografi.

– Med hjälp av en tredimensionell anatomisk röntgenbild kan strålningen fokuseras exakt på rätt ställe oberoende av vilken del av kroppen det är fråga om, berättar överfysiker Mikko Tenhunen.

Den nya strålbehandlingsapparatens egenskaper används särskilt i behandlingen av hjärntumörer, små lungtumörer och andra mindre tumörer.

– Som första i Finland är vår linjäraccelerator försedd med ett robotiskt system för patientpositionering, med vilken vi kan korrigera rotationsfel i patientens läge, berättar Tenhunen.

Magnetsimulatorn möjliggör å sin sida detaljerad röntgen av en cancerpatient i strålbehandlingsposition. Apparaten används särskilt i behandlingen av huvud, hals och höftpartier samt i vården av prostatacancerpatienter.

– Vår magnetsimulator är den första nya generationens apparatlösning som byggts utifrån en magnetisk resonanstomografiapparat i Europa, berömmer Tenhunen.

Strålbehandling med hjälp av medicinering Vid isotopbehandling ges patienten en förening med en radioaktiv isotop, vil-

26

ken identifierar cancercellen och förstör den. På så sätt får man en kraftig lokal stråldos.

På kliniken för cancersjukdomar inleddes år 2011 två nya isotopbehandlingar: Lutetium-märkt oktreotat för behandling av neuroendokrina tumörer och inre strålbehandling i levern för behandlingen av metastaser.

Oktreotat är en förening likt somatostatinhormonet, som letar sig till ytan av neuroendokriniska tumörer.

– Patienter som behövde denna vård skickades tidigare till Uppsala, men nu behandlas patienter från olika delar av Finland på vår klinik, berättar avdelningsöverläkare Hanna Mäenpää.

En annan ny behandlingsmetod är SIRT (Selective Internal Radiation Therapy) som används då patientens cancer har bildat flera metastaser enbart i levern, och patienten inte kan opereras.

Vid SIRT-behandling injiceras små pärlor med radioaktivt yttrium direkt in i de blodkärl som metastiserar tumörer.

Pärlorna täpper till tumörens blodkärl och yttriumet strålbehandlar cancercellerna lokalt. Metastaser i levern kan förekomma t.ex. hos patienter med cancer i tjocktarmen, melanom i ögonbottnen eller levercellscancer.

– Vi tog också i bruk nya cancermediciner, vilket gör det möjligt för oss att producera vårdresultat i världstopp även i fortsättningen, konstaterar direktören för cancerklinikgruppen Petri Bono.

27

2 011 HNS årsberättel s e

HNS årsberättel se 2011

Vid HNS-Röntgen tog man år 2011 som första i Finland i bruk en apparat med vilken man kan avlägsna små tumörer ur bröstet på liknande sätt som vid nålpunktion. Åtgärden, som är lättare än en normal operation, görs i lokalbedövning och operationen tar bara en halv timme. Patienten får åka hem samma dag.

Enligt klinikens nyaste resultat är även över 90 procent av bröstcancerpatienterna med hög risk vid liv fem år efter diagnosen.

Biobanken förbättrar vårdresultaten för blodsjukdomar Hucs hematologiska klinik började år 2011 samla in vävnadsprov av

90

patienter med blodsjukdomar till en nationell biobank för blodsjukdomar (Finnish Hematology Register and Biobank, FHRB) tillsammans med Finlands molekylmedicinska institut FIMM och FRK:s Blodtjänst. I det första skedet insamlas blod- och benmärgsprover ur patienter med särskilt maligna blodsjukdomar.

procent av bröstcancerpatienterna med hög risk lever ännu fem år efter diagnosen.

28

En framgångsrik behandling av blodcancer beror till allt större del på huruvida man lyckas finna en lämplig individuell medicinering för patienten.

Detta förutsätter att man har information om det genfel som orsakar cancertypen eller någon annan väsentlig faktor som urskiljer cancercellen redan i diagnosskedet.

– Målet är att två- eller tredubbla antalet patienter som överlever återkommande akut leukemi inom en nära framtid, berättar överläkare Kimmo Porkka.

Vävnadsproverna fryses ner i behållare som fryst ner med flytande kväve till -180 grader. Till en början inrymmer förvaringslokalen 400 000 prover, men lokalerna kan utvidgas till en biobank omfattande 1,2 miljoner prover.

HNS finansierar behandlingen och arkiveringen av vävnadsprover i biobanken vid hematologiska kliniken.

FIMM sköter förvaringen och hanteringen av vävnadsproverna i den hematologiska biobanken. Blodtjänsten ansvarar för transporten och hanteringen av proverna i hela landet.

Den nationella hematologiska biobanken utgör tillsammans med hematologiska registret den första vävnadsbanken enligt den biobankslag som är under beredning i Finland och hör även till de första nationella biobanksprojekten i hela Europa.

Vården av äldre cancerpatienter utvecklades År 2011 inrättades en geriatrionkologisk poliklinik vid kliniken för cancersjukdomar, vilken specialiserar sig på vården av äldre cancerpatienter. Då befolkningen blir allt äldre och cancer allt vanligare, ökar också de äldre människornas andel av cancerpatienterna. År 2011 var var fjärde patient vid kliniken för cancersjukdomar över 75 år eller äldre, och var tionde hade fyllt 80 år. Speciellt de vanligaste cancerformerna, såsom prostatacancer, bröstcancer och cancer i tarmarna, ökar i dessa åldersgrupper.

Vid geriatrionkologiska polikliniken styrdes patienter över 80 år som deltog i en medicinutvärdering till onkologiska mottagningen eller för geriatrisk bedömning. För varannan av de patienter som utvärderades på polikliniken inleddes cellgiftsbehandling.

De första erfarenheterna av polikliniken är positiva. Vi behöver denna typ av verksamhet, eftersom en stor del av våra äldre patienter klarar en behandling och de gagnas av den geriatriska bedömningen, uppskattar överläkare Tiina Saarto.

Heikki Joensuu skrev historia Akademiprofessor Heikki Joensuu har redan länge varit en av de främsta internationella namnen inom klinisk cancerforskning. Joensuu har genom sitt forskningsarbete om sarkom i mag-tarmkanalen (GIST) och bröstcancer nått eliten inom cancerforskningen i världen.

Han har koncentrerat sig speciellt på mekanismerna för hur cancer uppkommer och på att utreda faktorer som förebådar cancer.

Heikki Joensuu skrev historia genom att behandla den första GIST-patienten i världen med precisionsläkemedlet Imatinib.

Heikki Joensuu inledde även forskning om användningen av Imatinib som tilläggsvård efter operation av sarkom i mag-tarmkanalen. Undersökningen visade att en treårig tilläggsvård med Imatinib avsevärt minskade risken för förnyat sarkom i mag-tarmkanalen hos patienter som bedömdes löpa stor risk för att sjukdomen återkommer.

Joensuu presenterade dessa forskningsresultat som en av huvudföreläsarna på världens största cancerkongress. I USA har man redan godkänt den behandling som Joensuu forskat i som en ny standardbehandling. Även de undersökningar som letts av Joensuu inom Finlands Bröstcancergrupp har representerat spetsforskningen inom branschen. Han har som första i världen undersökt möjligheten att ge trastutsumabi som tilläggsbehandling under en kort period på nio veckor vid sidan av cytostatikabehandling. Trastutsumabi förenat med cytostatika förhindrar cirka en tredjedel av återkommande bröstcancer.

Denna precisionsvård kan bli en ny standard i behandlingen av HER2-positiv bröstcancer i världen. Behandling med trastutsumabi undersöks som bäst på över 70 sjukhus i en forskning som leds av Joensuu.

Joensuu, som har arbetat i ledningen för kliniken för cancersjukdomar sedan år 1994, fungerar för tillfället som forskarprofessor vid Finlands Akademi.

Han har forskat i cancer i 25 år.

29

2 011 HNS årsberättel s e

HNS årsberättel se 2011

PSYKIATRIN ELEKTRONISERAS HNS fortsatte år 2011 sin välbeprövade linje inom psykiatrin. Antalet öppenvårdsplatser utökades inom hela HNS-området och sjukhusen reserverades för de svåraste fallen. Detta innebär att allt fler patienter får psykiatrisk vård inom den öppna vården.

Samtidigt får patienterna vård snabbare än tidigare.

B

rådskande fall tas in på poliklinikens mottagning genast. Tidigare var man i mindre brådskande fall tvungen att köa för vård i ett par månader, medan vuxna patienter nu får vård på Jorvs och Pejas polikliniker redan inom ett par veckor, säger direktör för Hucs psykiatriska resultatenhet Grigori Joffe.

På tre år har cirka 130 arbetstagare flyttat över till den öppna vården. Hucs polikliniker, som var utspridda på flera små enheter, slogs samman och koncentrerades till fyra ställen.

Enligt Joffe hade detta ingen inverkan på kostnaderna.

– Då den öppna vården varit otillräcklig och väntetiderna långa, har många patienters tillstånd förvärrats.

Patienten har allt för ofta hamnat på sjukhus, fastän han från början skulle ha klarat sig inom den öppna vården. Det är fel både mänskligt och ekonomiskt.

En del av arbetstagarna arbetar hos patienterna eller i skolan. Man strävar efter att ge stöd vid mentala problem i ett så tidigt skede som möjligt genom att arbeta där behovet finns.

psykiatriska vårdplatser endast i Västra Nyland, Kervo och Vanda.

På webbsidan uppges först boendeorten. Därefter frågar portalen vad som står på och styr klienten vidare.

Symtomen har indelats i sex svårighetsgrader: vid svårighetsgrad 3 styrs patienten till hälsocentralen och vid svårighetsgrad 6 till sjukhusets jour.

Om orsaken däremot är rikligt rusmedelsmissbruk, är A-kliniken den rätta adressen.

Portalen anger huvudklasserna av mentala störningar: störningar i anslutning till användningen av rusmedel, psykotiska och mentala störningar, depressionsstörningar, personlighetsstörningar.

Stöd genom nätverk På webbplatsen Mielenterveystalo (portalen för mental hälsa) finns information och uppgifter om var man kan får hjälp. Snart ges även vårdanvisningar via portalen. År 2011 utvidgades Mielenterveystalo att omfatta hela huvudstadsregionen: till Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och en del av Helsingfors. Ursprungligen kunde man via portalen ansöka om

30

31

2 011 HNS årsberättel s e

– Tanken var att skapa en plats för rådgivning, vilken styr till rätt lucka, beskriver Joffe.

Institutet för hälsa och välfärd THL beviljade Mielenterveystalo priset TERVE-SOS år 2011. Enligt prisjoryn är ”tjänsten uttryckligen det som användarna behöver. Klienterna hittar enkelt högklassig information och rådgivning om tjänsterna, vilket minskar onödig ovisshet, köande och förhindrar att klienterna går vilse i servicedjungeln”.

Till mottagningen med hjälp av video Videokonsultation förkortar avstånden och tar psykiatrin till den vårdbehövande, exempelvis till hälsocentralen.

Patienten kan diskutera med läkaren via video. Patienten har en sjukvårdare hos sig under konsultationen.

I praktiken innebär detta att patienten sitter tillsammans med en sjukvårdare i ett rum med videosamtalsförbindelse. Läkaren sitter i ett motsvarande rum någon annanstans.

– Diskussionen inleds i allmänhet genom att tala om videoutrustningen och hur det känns för patienten att sitta på andra sidan skärmen. Det är ett bra sätt att få igång diskussionen, beskriver biträdande överläkare Pekka Jylhä.

Jylhä, som arbetar på öppenvårdskliniken i Alberga, har behandlat sex patienter vid Kyrkslätts hälsocentral med hjälp av videosamtal. Enligt honom är konsultation via video lättare än ett traditionellt läkarbesök för många patienter, eftersom patienten slipper resa från Kyrkslätt till Alberga.

Förutom i Esbo har videokonsultationer också getts i Vanda.

HNS årsberättel se 2011

Mobil psykiatri i Ekenäs  Inom Västra Nylands sjukvårdsområde har man inrättat en enhet för Mobil psykiatri. Arbetstagarna inom akut-, rehabiliterings-, gero- och ungdomspsykiatrin arbetar tillsammans med övriga serviceproducenter i området.

Målet är att minska behovet av psykiatrisk sjukhusvård. Patienterna vårdas hemma eller i andra vårdenheter i stället för på sjukhus. Utöver de traditionella metoderna innehåller vården också utarbetandet av ett nätverk.

Samarbetet med primärvården är mycket viktigt i detta arbete.

Barnpsykologin förankras i Borgå  I Borgå sjukvårdsområde beredde man sig år 2011 för den inledande förankringen av barnpsykiatrin. För detta ändamål tillsattes en arbetsgrupp som har i uppgift att hjälpa barn med sådan ångest att de inte klarar av att gå i skola.

Arbetsgruppen består av en verksamhetsterapeut, psykolog, socialarbetare och sjukvårdare. Hjälp ges åt familjer, skolor och daghem.

I Borgåområdet finns många barn från huvudstadsregionen, vilka placerats i fosterfamiljer. Arbetsgruppen stöder också medlemmarna i fosterfamiljerna. År 2011 startade en babyfamiljegrupp som gör hembesök.

På hösten 2011 började även Hucs ungdomspsykiatri använda videokonsultationer.

– Läraren, den unga och föräldrarna deltar i videoförhandlingarna i skolan och arbetstagarna sitter på polikliniken, berättar projektkoordinator Anne Rissanen för det så kallade Valo-projektet.

Valo-projektet vid Hucs Psykiatriska resultatenhet utgör en del av utvecklingsprojektet Sinnets Nyckel för missbruks- och mentalvårdsarbetet i Södra Finland.

HNS webbplats Mielenterveystalo på internet: mielenterveystalo.hus.fi

FETMA ÄR ETT PROBLEM AV STOR VIKT

Fetma har blivit ett betydande folkhälsoproblem och en belastning för samhällsekonomin. Fetma ökar risken för att insjukna i kroniska sjukdomar och kräver ofta omfattande sjukhusoch läkemedelsvård.

E

nbart inom HNS-området fins det 34 000 feta personer i arbetsför ålder som har diabetes. 63 000 feta människor har ökad risk att insjukna i diabetes. Inom ett år har 4 400 av dem insjuknat i diabetes, om de inte går ner i vikt. Redan en viktminskning med fem procent skulle minska antalet insjuknade med en tredjedel.

Resurserna då det gäller behandlingen av fetma borde i större utsträckning inriktas på förebyggande och konservativa behandlingar, som är betydligt billigare än fetmaoperationer. Då vårdkostnaderna för de 630 patienter som deltog i viktkontrollgrupper uppgick till 126 000 euro per år, orsakade de 260 patienter som genomgick en operationsbehandling på grund av fetma år 2011 kostnader för 3,3 miljoner euro.

Vid HNS gjordes 65 fler operationer av mag-tarmkanalen för behandling av fetma än året innan: år 2011 gjordes 260 operationer av mag-tarmkanalen och år 2010 195 operationer.

HNS utredde praxisen och resurserna vid vården av fetma inom primärvården inom sitt område i slutet av år 2010. Det framgick att den gruppvård för feta som erbjuds på hälsovårdscentralerna är av hög kvalitet, men att vård endast tillhandahölls i sju kommuner av 26. Gruppmedlemmarna led av metabola syndromets delfaktorer, nedsatt sockertolerans, störningar i blodtrycket eller fettämnesomsättningen. − Friska feta personer hade svårt att få plats i grupperna, även om just de skulle gagnas mest av en viktminskning. Feta personers risk att insjukna i typ-2 diabetes är 10−30-faldig jämfört med personer med normal vikt, konstaterar Kirsi Pietiläinen vid HNS enhet för fetmaforskning. Systematisk livsstilsvägledning som inleds i god tid och genomförs under flera besök, helst i grupp, skulle förhindra feta från

FETMARELATERADE SJUKDOMAR

Depression, dementi

På tre år har 130 arbetstagare inom den psykiatriska resultatenheten flyttat över till att arbeta inom den öppna vården.

32

Hjärninfarkt Sömnapné

Astma Lungemboli

Kranskärlssjukdom, förmaksflimmer

Fettlever

130

att gå upp i vikt ytterligare och minska antalet patienter som behöver operationsvård. Företagshälsovården och hälsocentralerna står i nyckelställning och HNS verkar i nära samarbete med dessa.

HNS håller också på att inrätta ett kompetenscenter för behandlingen av fetma, som kommer att ansvara för vården av svår fetma och fetmarelaterade sjukdomar samt att koordinera den kommunala vården och utbildningen. År 2011 ordnade HNS utbildning av handledare av viktkontrollgrupper för den yrkesutbildade hälsovårdspersonalen i fjorton kommuner. Enheten för hälsofrämjande verksamhet har också deltagit i utarbetandet av servicekedjor för fetmabehandlingen i planeringsgruppen Tehokas. Ett av spetsprojekten var att utreda Helsingfors stads vårdkedjor vid behandlingen av fetma.

Diabetes Blodtryckssjukdom

Tyngdpunkterna i det hälsofrämjande arbetet är de viktigaste folksjukdomsgrupperna:  artärhälsa, spetsprojekt fetma och diabetes  mental hälsa och rusmedel  sjukdomar i stöd- och rörelseorganen samt olycksfall  inflammation, spetsprojekt lungförträning, astma och hygien

Gall- och bukspottkörtelsjukdomar, njursjukdomar Infertilitet Cancer: prostata-, bukspottkörtel-, livmoder-, njur-, bröst-, tjocktarms-, Artros Ventrombos

matstrups- och gallblåscancer samt leukemi.

Gikt

33

2 011 HNS årsberättel s e

HNS årsberättel se 2011

KARDIOLOGJOUREN TAR HAND OM INFARKTPATIENTER  År 2011 behandlades inom HNS totalt 613 livshotande hjärtinfarkter som berodde på fullständig förträngning i hjärtats kransartärer.

Av patienterna kom 71 procent från HNS sjukvårdsdistrikt, 26 procent från andra sjukvårdsdistrikt och 3 procent var utlänningar. Under jourtid vårdas även infarktpatienter från centrala Tavastlands och Päijänne-Tavastlands sjukvårdsdistrikt inom HNS. En kardiolog och en grupp vårdare har jour vid Mejlans sjukhus dygnet runt. Kardiologijouren vid Mejlans sjukhus har verkat redan i tio år. År 2011 genomfördes sammanlagt 4 580 kontraströntgen av kransartärer och 1 830 ballongutvidgningar vid Hucs kardiologiska klinik. Av de kontraströntgen och ballongutvidgningar som utfördes på hjärtundersökningsavdelningen vid Mejlans sjukhus gjordes 64 procent som brådskande åtgärder på grund av akut koronarsyndrom.

Vid Pejas och Jorvs sjukhus var andelen brådskande fall 35 procent.

Pejas och Jorv har ingen kardiologijour.

Vården av hjärtinfarktspatienter inom HNS är mycket verkningsfull. Hur verkningsfull vården är mäts med dödligheten bland patienterna inom ett år efter sjukhusvården. År 2009 var dödligheten under ett år 17,2 procent inom HNS och i genomsnitt 20 procent hela landet.

613 behandlade hjärtinfarkter år 2011.

34

Nyheternas år inom hjärtkirurgin

Hjärtklaffsfel kan korrigeras utan kirurgiska ingrepp  I april 2011 gjordes den första korrigeringen av hjärtats mitralklaff med hjälp av katetertekniken i Finland. Tidigare var den enda behandlingsformen av fel i hjärtklaffen öppen hjärtoperation, som inte lämpade sig för alla.

Mitralklaffen finns mellan hjärtats vänstra kammare och vänstra förmak.

Om klaffen inte kan stänga sig ordentligt, kan blodet flöda i fel riktning.

Detta orsakar andnöd och kan oskött leda till hjärtinsufficiens.

Vid de kateteroperationer som genomförs vid Hucs kardiologiska

klinik förs en cirka en centimeter lång clips in till hjärtat via blodådern, vilken fästs mellan mitralklaffens två segel. Åtgärden underlättas av tredimensionell ultraljudsteknik. Patienten sövs ner under behandlingen och åtgärden lämnar bara ett cirka ett centimeter långt snitt i ljumsen. Patienten kan utskrivas från kardiologiska bäddavdelningen vid Mejlans sjukhus ett par dagar efter operationen.

I fortsättningen kommer man uppskattningsvis att behandla 15–20 mitralklaffsfel med kateter varje år.

 År 2011 var ett år av nyheter på Hucs klinik för hjärt- och thoraxkirurgi. leiko-verksamhet – dvs. direkt från hemmet till operation – inleddes för hjärtkirurgiska patienter, och inom hjärtkirurgin började man göra robotassisterade operationer.

Under det första verksamhetsåret intogs nästan 350 patienter till en hjärtoperation direkt hemifrån. Hucs är en föregångare i Finland när det gäller leiko-verksamhet för hjärtkirurgiska patienter, de övriga universitetssjukhusen har tillsvidare inte motsvarande verksamhet.

– Då patienten kommer till sjukhuset först samma morgon som han

eller hon ska opereras, innebär detta alltid ett sjukhusdygn mindre. Leikoverksamheten inom hjärtkirurgin har varit till stor nytta under ombyggningen av Mejlans sjukhus, då det råder ständig brist på bäddplatser i den tillfälliga bäddavdelningsflygeln, konstaterar överläkare Kalervo Werkkala.

I princip kan majoriteten av de patienter som tas in för en hjärtoperation komma till operation direkt hemifrån, med undantag för brådskande fall och jourpatienter, vilka utgör 20–30 procent av patienterna. Efter att patienthotellverksamheten kommit igång kan även patienter längre ifrån

komma till sjukhuset först samma morgon som de ska opereras. Dagen före operationen besöker patienten en preoperativ mottagning för att träffa sjukvårdaren, fysioterapeuten, anestesiologen och den opererande kirurgen.

Robotassisterade operationer inleddes inom hjärtkirurgin på våren 2011 i samband med mitralklaffsoperationer och bypassoperationer.

– Patienterna gagnas, eftersom robotassisterad endoskopi förkortar läkningstiden betydligt jämfört med öppen hjärtoperation, berättar Werkkala.

Ny vårdform för svåra blodtryckssjukdomar  I Finland vårdades patienter med mycket svår blodtryckssjukdom för första gången med en ny kateterbehandling vid Hucs år 2011. Runt om i världen har man vårdat cirka 3 000 patienter med katetermetoden och vårdresultaten har varit goda Njurarna verkar upprätthålla överaktivitet i det sympatiska nervsystemet, vilket höjer blodtrycket. En vårdkateter införs intravenöst via ljumskartären till bägge njurartärer, där man med låg radiofrekvensenergi bryter en del av de sympatiska nervbanorna till och från njuren.

Kateterbehandling av nervbanorna till och från njurarna sänker blodtrycket, varefter det är lättare att kontrollera blodtrycket med hjälp av läkemedel. Behandlingen förbättrar också patientens sockervärden och insulinkänslighet. 1,5 miljoner finländare lider av för högt blodtryck. Med den nya kateterbehandlingen kan man vårda patienter med ett mycket svårhanterbart blodtryck.

35

2 011 HNS årsberättel s e

HNS årsberättel se 2011

MEJLANDS TORNSJUKHUS TÖMDES Mejlans sjukhus, som var en an de modernaste sjukhusen i Finland när det blev klart år 1965, tömdes på sommaren 2011 inför ombyggnad. Patienterna flyttades ”i farten” tillsammans med avdelningarna från tornsjukhuset till tillfälliga lokaler. Avdelningarna flyttar tillbaka till det renoverade tornsjukhuset år 2015.

F

örberedningarna inför ombyggnaden inleddes i Patienttornet redan i slutet av år 2010, då triangelsjukhuset blev klart på Mejlansbacken. De inre medicinska enheterna, dvs. den medicinska resultatenheten flyttade då över till triangelsjukhuset.

Samtidigt koncentrerades organtransplantationerna till Mejlans: Enheterna för organtransplantation och leverkirurgi samt njurtransplantationer som verkat i det Kirurgiska sjukhuset flyttade till triangelsjukhuset och Ögon-öronsjukhuset. De urologiska operationerna överfördes från Mejlans till Pejas sjukhus redan tidigare på hösten 2010.

Bäddplatser i flygelbyggnaden Tornsjukhuset tömdes i sin helhet på sommaren 2011 och ombyggnadsarbetet inleddes i oktober 2011. Flyttningsruljansen på sommaren berörde speciellt Hucs operativa resultatenhet, vars verksamhet till största del finns i tornsjukhuset nära operationssalarna och stödfunktionerna vid krävande vård.

Enheter som fortsätter sin verksamhet i närheten av Patienttornet under ombyggnadsarbetet är dygnetruntjouren, operationssalarna, uppvakningsrummen och två akutavdelningar.

Flyttningen inom det stora sjukhuset var ett verkligt pussel i många riktningar: För att man skulle få rum för blodkärlskirurgin i Jorvs sjukhus, flyttades bröstkirurgin från Jorv till Kvinnokliniken. Bröstkirurgin kommer år 2013 att på nytt flytta till tillfälliga

36

lokaler i Kirurgiska sjukhuset, då ombyggnaden och utvidgningen av Kvinnoklinikens operationsavdelning inleds.

Som stöd för operationsverksamheten byggdes en tillfällig bäddavdelningsflygel invid tornsjukhuset. Av bäddavdelningsflygelns 120 bäddplatser är hundra reserverade för operationspatienter och 20 för neurologiska patienter.

Flyttningarna planerades i ett år Det paktiska genomförandet av tornsjukhusets flyttningar planerades i ett drygt år. Då de nya förläggningsplatserna hade planerats under ledning av direktören för klinikgruppen för mjukdelskirurgi Caj Haglund, började den praktiska planeringen av både stora och små ärenden i anslutning till flyttningarna.

Avdelningsskötarna var nyckelpersonerna i genomförandet av flyttningarna. En av dem, Marjut Pesonen, lösgjordes från övriga uppgifter för att sköta de löpande ärendena i anslutning till flyttningen.

– Vi begrundade det praktiska flyttningsarbetet med beaktande av patienterna, personalen och sjukhuset. Vi måste kunna trygga vården av patienterna och sjukhusets funktion.

Med ett fungerande sjukhus avses alla stödtjänster och den otala mängd detaljer som behövs för att trygga patientens vård, berättar Pesonen.

Det krävde också ett enormt arbete att informera patienter, intressentgrupper och HNS personal om de nya vårdplatserna. Patienterna fick information om ombyggnaden i sina kallelsebrev. Även

37

2 011 HNS årsberättel s e

HNS årsberättel se 2011

Ortopediremisserna skickas till en enda adress

K

Sjukskötare Auli Määttänen vårdade Ann Karhulahti i den nybyggda bäddavdelningsflygeln.

de läkare som skickar patienter till HNS, akutvården, taxichaufförer och andra samarbetsparter informerades separat om ändringarna. Personalen har varit lugnt inställd till flyttningarna och de tillfälliga lokalerna.

– Vår yrkesutbildade personal klarar av att vårda patienterna var vi än befinner oss, konstaterar chefen för den avdelningsgrupp som ledde flyttningarnas praktiska genomförande AnnaMaija Kaira och fortsätter: – Flyttningarna genomfördes med hjälp av de finländska kvinnornas energi och organisationsförmåga.

Patienterna flyttade med sina avdelningar Patientvården avslutades inte på grund av flyttningarna, utan de patienter som vårdades på sjukhuset på flyttdagen flyttade tillsammans med avdelningen från tornsjukhuset till bäddavdelningsflygeln. Man flyttade inte patienter mellan olika sjukhus, utan vården ordnades smidigt på närliggande avdelningar och

38

efter flyttdagen kom de nya patienterna direkt till den nya vårdplatsen.

Största delen av de funktioner som flyttade bort från tornsjukhuset inför ombyggnaden flyttar tillbaka till Tornet efter att ombyggnaden blir klar 2015.

Avdelningarna flyttar emellertid inte nödvändigtvis tillbaka till samma lokaler varifrån de flyttade. År 2015 kommer landets främsta sjukhus att inrymma 18 operationssalar, cirka 22 uppvakningsplatser, en 10-platsers avdelning för tung intensivvård samt en 16-platsers intensivavdelning och en 10-platsers kirurgisk övervakningsenhet. Redan i planeringen av ombyggnaden visste man att antalet bäddplatser under ombyggnaden är för litet i förhållande till antalet operationer som görs i Mejlans. År 2012 innehåller operationsavdelnings vardag således ständigt förändrade operationsplaner då bäddplatserna fylls och en livlig ambulanstrafik mellan Mejlans operationssalar och det Kirurgiska sjukhuset och Jorv.

TORNSJUKHUSETS FLYTTRULJANS Bäddavdelningsflygeln: hjärtkirurgi, thoraxkirurgi, kärlkirurgi, gastroenterologisk kirurgi under jourtid och neurologi Till Triangelsjukhuset: Medicinska resultatenheten samt organtransplantation och leverkirurgi Till Ögon-öronsjukhuset: Njurtransplantationer och lungsjukdomar Till Kirurgiska sjukhuset: elektiv gastroenterologisk kirurgi Till Jorvs sjukhus: en del av kärlkirurgin, den endokriniska kirurgin och en del av jourverksamheten Till Pejas sjukhus: elektiv urologi och joururologi

liniken för ortopedi och traumatologi samt handkirurgi inrättade en remisscentral vid Tölö sjukhus, till vilken man koncentrerat mottagningen av elektiva, dvs. icke akuta, remisser inom Hucs område. Centralen mottar årligen över 20 000 remisser från hälsocentraler, företagshälsostationer och privata läkarstationer.

Med en centraliserad modell har man förenklat remissbehandlingen och säkerställt att remisserna så noggrant och snabbt som möjligt styrs till rätt enhet. Kliniken fungerar förutom i Tölö sjukhus även i Jorvs, Pejas och Hertonäs sjukhus. Proteskirurgiska patienter styrs via remisscentralen även till Borgå, Ekenäs och Lojo sjukhus.

Med den nya verksamhetsmodellen har man kunnat förkorta tiden från mottagningen av remissen till expertbehandling och avlägsna majoriteten av den omstyrning av remisser som berott på felaktig styrning samt onödig remisstrafik fram och tillbaka mellan olika enheter. Nu kan läkarexperten granska remisserna inom det egna området så snabbt som möjligt och vid behov ordinera kompletterande undersökningar eller återsända remissen med anvisningar.

– Vi har fått positiv respons från de remitterande läkarna. Nu behöver man inom ortopedin endast känna till en enda adress inom Hucs område, dit remissen styrs, säger överläkare Jarkko Pajarinen.

Remisscentralen stöder också styrningen av klinikens interna operationsverksamhet.

– Då remisserna följs upp på en enda adress, kan den interna styrningen tillfälligt ändras om det sker ändringar i produktionskapaciteten inom en enhet.

Ett arbete för erfarna sjukvårdare I remisscentralen arbetar en grupp på fem erfarna sjukvårdare. Var och en sköter i sin tur den dagliga remisström-

20 000

remisser behandlades vid den ortopediska remisscentralen år 2011.

men och styr varje remiss till rätt enhet beroende på orsak och patientens hemort. De går dagligen igenom cirka hundra remisser.

Utvärderingen av remisserna och styrningen av patienten till rätt enhet på basis av den kräver att sjukvårdarna

har gedigen yrkeskunskap, är insatta och erfarna, eftersom det inte alltid är självklart vart patienten ska styras.

Remisscentralens ansvarsläkare ger anvisningar om de remisser som efter en första behandling fortfarande är oklara, beskriver Pajarainen.

39

2 011 HNS årsberättel s e

HNS årsberättel se 2011

HNS arbetsgivarimage förbättrades HNS är en kvinnodominerad arbetsplats med över 21 000 arbetstagare. Finlands största samkommun är också en attraktiv arbetsgivare: år 2011 sökte nästan lika många de lediga arbetsplatserna inom HNS som det finns arbetstagare inom sjukvårdsdistriktet.

I

slutet av år 2011 var 21 322 personer i HNS tjänst och av dessa var 78,6 procent fast anställda. Av de anställda är lite över hälften, dvs.

55 procent, vårdpersonal, medan 13 procent är läkare. Av de HNS-anställda är sammanlagt 32 procent annan personal och specialmedarbetare. I fjol var personalens medelålder 43,4 år. År 2011 var 2 380 arbetsplatser lediga vid HNS och sammanlagt 20 579 personer sökte dessa arbetsplatser. I oktober tog HNS i bruk en ny webbplats, Kuntarekry, som är avsedd för elektroniska arbetsansökningar. Webbplatsen används av ca 500 HNS-anställda som rekryterar nya arbetstagare.

Nyckeltal Antal anställda fast anställda visstidsanställda, av vilka vikarier handhavare av tjänst/uppgift korta vikariat (1–12 dagar) Anställda per personalgrupp vårdpersonal läkare övrig personal specialmedarbetare

40

För att öka andelen fast anställd personal tillämpades ett system med interna vikarier. Behovet av interna vikarier kartlades, resurserna sågs över och styrelsen godkände förslaget att öka vakanserna i detta syfte.

Samkommunen använde 14,6 miljoner euro för inhyrd arbetskraft. Den inhyrda arbetskraften utnyttjades mest inom Hucs ungdomspsykiatri, HNSRöntgens radiologitjänster och i sjukvårdsområdenas jourverksamhet.

Utveckling av rekryteringen, ett gott och intensivt samarbete med läroinrättningarna och HNS positiva framtoning i media skapade en god grund för HNS goda arbetsgivarimage.

I imageundersökningen som Mediauutiset gjorde på våren var HNS spontant läkarnas mest tilltalande arbetsgivare.

Jämfört med i fjol lämnade 6,7 procent fler fast anställda arbetstagare HNS. Avgången förklaras inte enbart av pensioneringar, eftersom 419 personer gick i pension, vilket är bara fyra personer fler än i fjol. Den viktigaste orsaken till att anställda lämnade HNS var att de sade upp sig.

Motivationsbonus togs i bruk År 2011 betalades sammanlagt 1010 miljoner euro ut i löner och bonusar

inklusive bikostnader i hela HNS, vilket överskred budgeten med tre procent.

Av överdraget orsakades 10,2 miljoner euro av de förändrade semesterrättsbestämmelserna i de nya tjänste- och kollektivavtalen. År 2011 togs Nopsa-bonus, prestationsbonus och resultatbonus för klinisk serviceproduktion i bruk, vilka alla är belönande bonussystem. För att utveckla arbetshälsan och en positiv arbetsmiljö utbetalades motivationsbonus för enkäten om arbetshälsa och arbetshälsopengar till den enhet som hade den bästa arbetshälsan.

Läkarna deltog mest i fortbildning HNS har som mål att planering och uppföljning av yrkesfortbildning ska grunda sig på riksomfattande rekommendationer. I hela HNS använde man 64 582 arbetsdagar för utbildning.

I likhet med tidigare år låg tyngdpunkten för utbildningen på yrkesfortbildning.

 Sjukvårdare Maija Rintamäki (vänst.) matar in patientuppgifter i datorn och avdelningsskötare Tuulikki Sarilahti handleder sjukvårdare Shariar Mahmudi vid jouravdelningens kansli på Mejlans sjukhus.

2007 2008 2009 2010 2011 21 202 16 917 4 285 2 652 1 404 229

20 956 16 749 4 207 2 675 1 465 67

20 909 16 757 4 152 2 641 1 439 72

21 171 16 742 4 429 2 792 1 481 156

21 322 16 763 4 559 2 826 1 627 106

21 202 11 999 2 519 5 734 950

20 956 11 658 2 551 5 768 979

20 909 11 725 2 571 5 603 1 010

21 171 11 854 2 649 5 678 990

21 322 11 878 2 683 5 737 1 024

Nyckeltal

2007 2008 2009 2010 2011

Medelålder 42,9 43,1 43,3 43,4 43,4 kvinnor 43,0 43,3 43,5 43,5 43,6 män 42,1 42,3 42,3 42,4 42,5 fast anställda 44,9 45,1 45,3 45,5 45,6 visstidsanställda 35,0 35,2 35,2 35,5 35,5 Könsfördelning kvinnor/män, % 85,7 / 14,3 85,7 / 14,3 85,8 / 14,2 85,9 / 14,1 85,7 / 14,3 Avgångsomsättning bland fast anställda, % 6 7 6 6 7 Utbildningsdagar/person 3,4 3,5 3,4 3,7 3,7 Löner och arvoden av verksamhetskostnaderna, exkl. lönebikostnader, % 52,3 52,0 51,5 52,4 51,7 Användning av inhyrd arbetskraft i euro 11 695 000 16 024 000 16 700 000 13 500 000 14 620 000 i årsverken 210 288 278 225 225

41

2 011 HNS årsberättel s e

HNS årsberättel se 2011

20 579 arbetstagare sökte arbete hos HNS år 2011.

År 2011 deltog varje HNS-anställd i genomsnitt 3,7 dagar i utbildning.

Läkarna deltog 8,8 dagar i utbildning, vårdpersonalen 3,4 dagar, övrig personal 1,8 dagar och specialmedarbetare i 5,7 utbildningsdagar.

Arbetsorientering för nya förmän ordnades för tre grupper. För erfarna förmän planerades en ny tre dagars utbildning, som ordnades för första gången hösten 2011. I dessa utbildningar deltog sammanlagt 160 förmän. För alla förmän erbjöds dessutom en endagsutbildning om hälsoekonomi, grunderna i anställningsförhållandeärenden, utvecklingssamtal och arbetsledning inom arbetshälsa. ”Glädje inför en ny arbetsdag” Temat för arbetshälsan år 2011 var ”Glädje inför en ny arbetsdag”. Åtgärder som främjar arbetshälsan utvecklades i enlighet med HNS program för arbetshälsa. Under förmansdagarna och ledarskapsutbildningarna om arbetshälsa redogjordes för de verksamhetsmetoder som stöder arbetshälsan.

HNS fick ett hedersomnämnande i tävlingen om Finlands aktivaste arbetsplats för den utomordentligt genomförda motionsverksamheten i syfte att främja personalens välbefinnande.

Sjukfrånvaron per anställd låg på samma nivå som föregående år. De flesta dagarna av arbetsoförmåga orsakades av sjukdomar i rörelseorganen, vilka utgjorde nästan en fjärdedel av alla sjukfrånvarodagar.

42

Företagshälsovården inledde en omfattande arbetsplatsutredning och organiserade influensavaccineringarna och uppföljning av biologiska exponeringssituationer. Under året inträffade sammanlagt 523 arbetsplatsolyckor.

Antalet ersatta olycksfall som inträffade under arbetsresor var 443.

Olycksfallen under arbetsresor ökade avsevärt i början av år 2011. En orsak till detta kan ha varit den mycket snörika och hala vintern.

Resultaten från arbetsmiljöbarometern förbättrades År 2011 var svarsprocenten på arbetsmiljöbarometern 69 procent. Antalet personer som svarade på enkäten ökade från i fjol.

Resultaten har förbättrats varje år, så även i fjol. Enligt barometern Henkilöstö henkilöstöryhmittäin 2010 4,7%

26,8% 56%

12,5% Vårdpersonal Läkare Öviriga (förvaltning och stödtjänster) Forskare, specialarbetare

Anställda per personalgrupp 2010

upplevs de närmaste förmännen vara målinriktade chefer, som är rättvisa och uppmuntrande. Det finns ännu att förbättra i fråga om att ge respons och utveckla arbetshälsan. Svaren från olika enheter varierade, men mindre än tidigare år.

För att förbättra närledarskapet har man satsat i synnerhet på att utbilda förmännen, på kommunikation och på att förbättra informationsutbytet. Även gemensamma spelregler har diskuterats. Utöver förmansutbildning har enheterna ordnat grupputbildning och startat olika projekt som främjar arbetshälsan.

Kvinnodominerad och tvåspråkig arbetsplats Syftet med jämlikhetsplanen för åren 2010–2013 är att lyfta fram redan genomförda åtgärder som främjar jämställdhet och jämlikhet.

HNS är en kvinnodominerad arbetsplats. Kvinnorna utgör 85,7 procent av personalen. Ungefär 40 procent av uppgifterna i HNS högsta ledning sköts av kvinnor. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor i olika arbetsuppgifter är skäliga och det finns inget omedelbart behov av att ytterligare reda ut dem.

HNS-anställda uppmuntras till att använda båda inhemska språken. För detta ändamål ordnas språkutbildning och ett språkbrukstillägg betalas ut.

Språkambassadörernas uppgift är att sprida information om HNS språkprogram och främja en positiv attityd till tvåspråkig verksamhet.

Akutsjukhuset tar form i Hyvinge I Hyvinge sjukhus öppnades den första delen av Akutsjukhuset i december 2011, dvs. utbyggningen av intensivövervakningsavdelningen.

På intensivövervakningsavdelningen, som ursprungligen uppfördes år 1977, och i den nya utvidgningen av den vårdas varje år drygt 700 patienter. På intensivövervakningsavdelningen vårdas bland annat patienter efter stora operationer, infektionspatienter samt patienter med lunginflammation eller andra allvarliga inflammationssjukdomar och svåra förgiftningsfall.

Hyvinge Akutsjukhus kommer i sin helhet att vara klart i augusti-september 2012.

43

2 011 HNS årsberättel s e

ORGANISATION OCH FÖRTROENDEORGAN

HNS förtroendeorgan år 2012 Det gjordes ändringar i HNS förtroendeorgan vid ingången av år 2012, då två affärsverk, HNS-IT-teknik och HNS-Medicinteknik lades ner.

FullmÄktige REVISIONSNÄMNDEN Styrelsen

Till HNS-koncernen hör samkommunen samt dotterbolag och intressesamfund. Högsta bestämmanderätt i samkommunen utövas av fullmäktige. Styrelsen ansvarar för förvaltningen och ekonomin.

T

ill HNS-koncernen hör samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, dotterbolag och intressesamfund.

Samkommunen består av fem sjukvårdsområden: Helsingforsområdets universitetscentralsjukhus (Hucs), Hyvinge, Lojo, Borgå och Västra Nylands sjukvårdsområden. Därtill omfattar samkommunen sju affärsverk som producerar stödtjänster samt av koncernförvaltningen och HNS-Lokalcentralen, vilka är resultatenheter.

Fullmäktige och styrelse Inom samkommunen utövas högsta bestämmanderätt av fullmäktige.

Styrelsen ansvarar för HNS förvaltning och ekonomi. Styrelsen och sektionen för affärsverksamhet, som lyder under styrelsen, styr direktionerna vid HNS affärsverk och dotterbolag.

HNS leds av en styrelse med 17 medlemmar som lyder under fullmäktige. Fullmäktige utser denna för sin mandatperiod, och Helsingfors universitet utser två medlemmar till styrelsen.

Styrelsen fokuserar i synnerhet på att genomföra sjukvårdsdistriktets strategiska mål och att upprätthålla den ekonomiska balansen.

Under 2011 sammanträdde styrelsen 21 gånger. Fullmäktige sammanträdde tre gånger i stället för sedvanliga två gånger. Fullmäktige höll ett extra sammanträde i oktober: på mötet fattade man beslut om HNS nya strategi och om inrättandet av det privata sjukhuset Hucs Ab. Nämnder Vart och ett av HNS fem sjukvårdsområdena har en nämnd som fullmäktige har utsett för sin mandatperiod.

Sjukvårdsområdenas nämnder leder under styrning av styrelsen verksamheten inom sitt eget sjukvårdsområde.

Sjukvårdsområdets nämnd har i uppgift att i sin tur genomföra koncernens strategi och ekonomiförvaltningen.

Nämnderna bereder också de ärenden som gäller sjukvårdsområdet i fråga för styrelsens och fullmäktiges beslutsfattande. Därtill ser nämnderna till att dessa ärenden verkställs.

HNS har i enlighet med 18 § i lagen om specialiserad sjukvård en nämnd för den språkliga minoriteten som tillsätts av fullmäktige för en period som motsvarar dess mandatperiod.

Nämnden har i uppgift att sörja för att patienten inom sjukvårdsdistriktet får service på sitt eget modersmål, på finska eller svenska.

Fullmäktige tillsätter också en nämnd för psykiatrisk sjukvård, som i enlighet med grundavtalet sörjer för utvecklingen och samordningen av den psykiatriska sjukvården.

Revisionsnämnden, som lyder under fullmäktige, bereder de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige beslutar om. Revisionsnämnden bedömer också om de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har uppnåtts.

Koncernsektionen NÄMNDEN FÖR DEN PSYKIATRISKA SJUKVÅRDEN

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS NÄMNDER

AFFÄRSVERKENS DIREKTIONER

HUCS sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde

HNS-Apotek HUSLAB HNS-Röntgen HNS-Desiko HNS-Logistik Ravioli HNS-Servis

HNS-koncernen 2012 HNS organisation ändrades vid ingången av år 2012 då två affärsverk lades ner. Affärsverket HNS-IT-Teknik blev en del av koncernförvaltningen och HNS-Medicinteknik införlivades med HNS-Röntgen. Affärsverken indelades och underställdes såväl chefsöverläkaren som ekonomidirektören och förvaltningsdirektören. Koncernförvaltningens finska namn ändrades.

FULLMÄKTIGE (59 med.)

REVISIONSNÄMNDEN

STYRELSEN (17 med.)

Verkställande direktör

21

HNS styrelse höll sammanträden år 2011. Fullmäktige sammanträdde tre gånger.

44

KONCERNFÖRVALTNING Förvaltningsöverläkare Ekonomidirektör

CHEFSÖVERLÄKARE

Sjukvårdsområdena Hälso- och sjukvårdens stödtjänster

HUCS

Hyvinge

Borgå

Lojo

HNS-Desiko

HNSFastigheter Ab

HNS-Servis

Medicinska verksamhetsenheten

HNS-Apotek

Hjälpmedelscentralen

Operativa verksamhetsenheten Psykiatriska verksamhetsenheten

Förvaltningsdirektör

Dotterbolag

LU

Gynekologiska och barnmedicinska verksamhetsenheten

Revisionsdirektör

Stödtjänster

HUSLAB HNS-Röntgen

Förvaltningsöverskötare

Ravioli

Kommunikationsdirektör Personaldirektör

Företagshälsovård Dataförvaltning

Uudenmaan sairaalapesula Oy Bostads- och fastighetsaktiebolag

HNS-Logistik

HNS-Lokalcentralen

45

2 011 HNS årsberättel s e

HNS årsberättel se 2011

Fullmäktigeledamöter under mandatperioden 2009–2012

Styrelsemedlemmar år 2011

Medlemskommunernas fullmäktige väljer två till fem ledamöter till HNS fullmäktige och en personlig ersättare för var och en av dem för den tid som motsvarar kommunfullmäktiges mandattid. Antalet fullmäktigeledamöter bestäms i relation till medlemskommunernas andelar av grundkapitalet. En kommun vars andel av grundkapitalet är minst åtta procent av grundkapitalet har rätt att välja högst tre ledamöter till fullmäktige. Om en kommuns andel av grundkapitalet är minst 25 procent av grundkapitalet har kommunen rätt att välja högst fem ledamöter till fullmäktige. Dessutom har Helsingfors universitet rätt att utse två fullmäktigeledamöter och personliga ersättare för dem. (HNS grundavtal från 1.1.2010).

Ledamöter Röstetal Andel av Suppleanter grund- kapitalet, %

Ledamöter Röstetal Andel av Suppleanter grund- kapitalet, %

Helsingfors universitet

Lappträsk

Kari Suokko –12.10 96 Esa Hämäläinen 12.10– Erkki Vuori – 12.10 Olli Ritvos 12.10.–

Anna-Maija Lukkari

Karl-Erik Stenvall 2 0,224 Aino Villikka

Harri Sintonen

Lojo Tuula Jämsén 33 3,336 Paul Packalén

Askola Juhani Korkatti 3 0,308 Maritta Helin

Jarno Lundberg Eeva Oksanen

Lovisa

Leena Rehn Tarja Tallqvist Matti Metsäranta

Mäntsälä

Esbo Kari T. Nukala 175 17,550 Jarkko Korpi Katja Koivumäki –28.3 Ritva Snabb 28.3–

Ulf Lindström Anja Roos Anita Vihervaara Katja Ivanitskiy –28.9 Lea-Riitta Mattila 28.9– Ville Väärälä Aki Hyödynmaa Tiina Turkia

Hyvinge Antti Rantalainen 34 3,484 Irma Pahlman

Karel McLeod Smith Sari Tani

Sirkku Hopeavirta- Hanhinen Hannele Stenberg

Grankulla Gunnel Carlberg 6 0,655 Heikki Kurkela

Boris Kock Marianne Kivelä

Kervo Markku Pyykkölä 19 1,961 Tuula Lind

Jüri Linros Auli Lehikoinen

46

Irma Kulmala Timo Ojamäki

Borgnäs Risto Kuisma 2 0,270 Runolinna Ulla Rainio

Liljan-Kukka Matti Kalsola

Berndt Långvik 33 3,377 Tapani Eskola

Susanne Ahlqvist Christer Björkstrand

Ulla Dönsberg 24 2,407 Bertel Sundman

Ritva Uhlbäck Jaana Tasanko

Hans Blomberg 13 1,321 Ari Oksanen

Monika Zakowski Anna Hyrske

Rabbe Dahlqvist 4 0,409

Janne Laakkonen

Börje Grotell –27.6.

Marcus Nordström 27.6.–7.12.

Kaj Dahlström 7.12.– Tuula Elo

Tusby Arto Lindberg 23 2,302 Salla Heinänen

Merja Kuusisto Harto Palén

Vanda Raimo Huvila 119 11,930 Mari Niemi-Saari Varpu-Leena Aalto

Teemu Räty Tarja Pesonen Marjo Varsa

Vichtis

Kyrkslätt Marjatta Savilahti 21 2,192 Johan Karlsson

Mirka Järvinen Kari Kyttälä

Nämnden för Hucs sjukvårdsområde 2011 Ordinarie medlem Reijo Vuorento (sdp), Helsingfors Helena Sistonen (sdp), Esbo Pirkko Letto (sdp), Vanda, vice ordf.

Anni-Helena Erolahti (sdp), Lojo Hanna Lähteenmäki (saml.) Helsingfors Risto Ranki (saml.), Helsingfors Paula Viljakainen (saml.), Esbo, ordf.

Raimo Huvila (saml.), Vanda Riku Honkasalo (saml.), Askola Thorolf Sjölund (saml.), Kyrkslätt Essi Kuikka (gröna), Helsingfors Sirpa Pajunen (gröna), Vanda Anita Antskog-Karstinen (gröna), Grankulla Bengt Lindqvist (sfp), Esbo Kyösti Haukipuro (c), Kervo Sari Laiho (vf.), Helsingfors Marjo Pihlman (sf.), Esbo Pekka Karma, universitetets representant Harry Yltävä, styrelserepresentant

Suppelant Jouni Parkkonen (sdp), Helsingfors Helena Rytkönen (sdp), Esbo Tiina-Maaria Päivinen (sdp), Vanda Jouko Veikanmaa (sdp), Hangö Antti-Jussi Räihä (saml.), Helsingfors Marjatta Laitila (saml.), Helsingfors Pertti Airikainen (saml.), Esbo Paula Lehmuskallio (saml.), Vanda Jouni Vilkki (saml.), Askola Silja Lappalainen (saml.), Kyrkslätt Tuomo Jantunen (gröna), Helsingfors Janne Kylli (gröna), Esbo Anna Pesonen (gröna), Grankulla Johan Karlsson (sfp), Kyrkslätt Eeva Kuuskoski (c), Helsingfors Heli Karhu (vf.), Kervo Toni Paussu (sf.), Helsingfors Riitta Korpela, universitetets representant Timo Auvinen, styrelserepresentant

Nämnden för den språkliga minoriteten 2010 Ordinarie medlem Suppelant Inger Östergård (sdp), Hildur Boldt (sdp), Helsingfors Helsingfors, vice ordf.

Viveca Lahti (sdp), Kyrkslätt Kjell Grönqvist (sdp), Sibbo Sunniva Strömnes (saml.), Philip Relander (saml.), Helsingfors Helsingfors Roger Weintraub (saml.), Lojo Marianne Rosvall (saml.), Borgå Jan-Erik Eklöf (sfp), Vanda, ordf.

Monica Avellan (sfp), Tusby Werner Orre (sfp), Raseborg Bodil Lund (sfp), Borgå Klaus Kojo (gröna), Vanda Anniina Kostilainen (gröna), Vanda Marjatta Donner (gröna), Jon Lindström (gröna), Helsingfors Helsingfors Christer Holmberg, Carl Gustaf Nilsson, universitetets representant universitetets representant Henrika Zilliacus-Tikkanen, Hans Blomberg, styrelserepresentant styrelserepresentant

Sjundeå Jorma Roine Tero Eskola

Högfors Maritta Salo 8 0,878

Raino Velin

Minna Aittakallio 23 2,373 Petri Kalmia

Suppleanter Tuomas Nurmela (saml.), Helsingfors Sirpa Asko-Seljavaara (saml.), Helsingfors Reijo Vuorento (sdp), Helsingfors Johanna Nuorteva (gröna), Helsingfors –15.12 Riitta Wahlström (gröna), Helsingfors 15.12– Hans Blomberg (sfp), Sibbo Anja Roos (saml.), Hangö¶ Rolf Paqvalin (sdp), Kervo Tony Hagerlund (gröna), Esbo Ari Oksanen (saml.), Sibbo Eija Grönfors (sdp), Vanda Timo Auvinen (sf, ob.), Vanda Karel McLeod Smith (saml.), Hyvinge Anna Cantell-Forsbom (gröna), Vanda Satu Manner (vf, ob.), Lojo Marja-Leena Laine (c), Hyvinge Elina Ikonen, universitetets representant Pekka Karma, universitetets representant

Sibbo Pekka Luuk Kaarina Wilskman

Karislojo Kari Lehtola 2 0,161 Rolf Oinonen

Aulis Mattila 6 0,628 Jyri Mela

Raseborg Heimo Hakala Erik Holmberg

Järvenpää Ulla-Mari Karhu

27 2,703 Christer Brännkärr

Kalevi Heinonen Harri Krakau

Borgå

Ingå Barbro Viljanen 4 0,409 Marie Bergman-Auvinen

Kaisa Laine 12 1,234 Anna Helin

Pia Hydén Sinikka Heikkinen

Nurmijärvi

Helsingfors Maija Anttila 362 36,200 Aatos Hallipelto

Seija Muurinen Kalle Könkkölä Sirkku Ingervo

9 0,963

Kristiina Lundell Petteri Åström

Nummi-Pusula

Hangö Jouko Veikanmaa 7 0,767 Sture Söderholm

Olof Gren Anja Järvinen

Marjatta Smeds Mika Sistola

Ordinarie medlemmar Ulla-Marja Urho (saml.), Helsingfors, ordf.

Seppo K.J. Helminen (saml.), Helsingfors Ilkka Taipale (sdp), Helsingfors Suzan Ikävalko (gröna), Helsingfors

Henrika Zilliacus-Tikkanen (sfp), Helsingfors Sanna Lauslahti (saml.), Esbo Veikko Simpanen (sdp), Esbo, vice ordf.

Kirsi Siren (saml.), Esbo Johanna Larkio (saml.), Vanda Säde Tahvanainen (sdp), Vanda Pietari Jääskeläinen (sf), Vanda Irene Äyräväinen (saml.), Lojo Jari Oksanen (gröna), Borgå Harry Yltävä (vf), Raseborg Jukka Pihko (c), Nurmijärvi Mikko Salaspuro, universitetets representant Jaakko Karvonen, universitetets representant

Kielo Leimi Ari Harinen

Tiina Noro 19 1,956 Raimo Pilvi –2.9 Matti Waara 3.10–

Pekka Viljanen Anu Rajajärvi

Nämnden för den psykiatriska sjukvården 2011

Revisionsnämnden 2011

Ordinarie medlem Kaarina Pärssinen (sdp), Tusby, vice ordf.

Antti Karila (sdp), Helsingfors Aira Suvio-Samulin (saml.), Helsingfors Sirpa Peura (saml.), Vanda, ordf.

Jouni Vilkki (saml.), Askola

Kai Järvisalo (gröna), Esbo Pirkko Telaranta (gröna), Helsingfors Thorolf Sjölund (sfp), Kyrkslätt Jouko Lönnqvist, universitetets representant Kirsi Siren, styrelserepresentant

Ordinarie medlem Maija Anttila (sdp) Helsingfors, vice ordf.

Tuula Lind (sdp), Kervo Markku Pyykkölä (saml.), Kervo, ordf.

Aatos Hallipelto (saml.), Helsingfors Kari T. Nukala (saml.), Esbo

Varpu-Leena Aalto (gröna), Vanda Ulla Dönsberg (sfp), Raseborg

Suppelant Hilkka Pokki (sdp), Vanda Heidi Hertell (sdp), Helsingfors Jaakko Ojala (saml.), Helsingfors Pertti Airikainen (saml.), Esbo Eeva Huikko (saml.), Träskända –15.12 Hanna Kiljunen 15.12– Eero Untamala (gröna), Vanda Eija Lönnroth (gröna), Helsingfors Lisbeth Konttinen (sfp), Esbo Kristian Wahlbeck, universitetets representant Jari Oksanen, styrelserepresentant

Suppelant Kari Lehtola (sdp), Karislojo Auli Lehikoinen (sdp), Kervo Raimo Huvila (saml.), Vanda Seija Muurinen (saml.) Helsingfors Anna Helin (saml.), Mäntsälä Marjo Varsa (gröna), Vanda Olof Gren (sfp), Lovisa

47

2 011 HNS årsberättelse

HNS årsberättelse 2011

Resultaträkning

Finansieringsanalys HNS-koncernen

(1 000 euro)

Samkommunen HNS

2011 2010 2011 2010

Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 1 605 250 1 523 689 1 598 822 1 512 931 Avgiftsintäkter 57 052 56 916 57 052 56 916 Understöd och bidrag 9 826 5 905 9 822 5 873 Övriga verksamhetsintäkter 13 776 8 954 9 221 8 710

1 685 904 1 595 464 1 674 917 1 584 430 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -836 259 -794 878 -819 346 -777 845

Lönebikostnader

Pensionskostnader -142 933 -134 362 -139 849 -131 315

Övriga lönebikostnader -51 762 -45 186 -50 804 -44 229 Köpta tjänster -194 796 -177 076 -219 299 -202 978 Material, förnödenheter och varor -319 305 -298 618 -310 422 -287 606 Understöd -875 -443 -875 -443 Övriga verksamhetskostnader -46 425 -42 718 -44 057 -41 504

-1 592 354 -1 493 281 -1 584 651 -1 485 920 Andel av delägarsamfundens vinst (förlust) 299 114 0 0

Driftsbidrag 93 849 102 297 90 266 98 510 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 2 385 1 637 2 821 1 762 Övriga finansiella intäkter 169 326 166 321 Räntekostnader -4 289 -4 083 -4 014 -3 919 Övriga finansiella kostnader -11 960 -11 934 -11 766 -11 764

-13 694 -14 054 -12 793 -13 599 Årsbidrag 80 154 88 243 77 474 84 911 Avskrivningar och nedskrivningar 93 573 85 711 Avskrivningar enligt plan -96 096 -88 284 Extraordinära poster 128 140 Räkenskapsperiodens resultat -15 813 99 Bokslutsöverföringar -501 -647 Minoritetsandel 13 -1 Räkenskapsperiodens underskott -16 301 -549 -16 100 -800

RÄKENSKAPSPERIODENS NYCKELTAL 2011 2010 2011 2010 Verksamhetsintäkter/verksamhetskostnader, % 105,9 106,8 105,7 106,6 = 100*Verksamhetssintäkter/Verksamhetskostnader Årsbidrag/Avskrivningar, % 83,4 100,0 82,8 99,1 = 100*Årsbidrag/Avskrivningar och nedskrivningar

HNS-koncernen Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % Årsbidrag/Avskrivningar, %

Samkommunen HNS Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % Årsbidrag/Avskrivningar, %

48

2011 2010 2009 2008 2007 106,6 105,9 106,8 106,8 106,2 83,4 100,0 101,1 96,0 111,4 2011 2010 2009 2008 2007 105,7 106,6 106,6 106,0 106,4 82,8 99,1 100,0 96,4 111,9

(1 000 euro)

HNS-koncernen 2011

Samkommunen HNS 2010

2011

2010

Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag 80 154 88 243 77 474 84 911 Extraordinära poster 128 140 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel 838 -2 071 1 284 -1 782 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -105 737 -121 914 -94 738 -113 104 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 116 1 409 116 1 411 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 2 591 1 732 2 300 1 388 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -21 909 -32 461 -13 564 -27 177

Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -11 0 -11 411 -6 500 Minskning av utlåningen 99 3 572 504 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 30 030 273 30 000 0 Minskning av långfristiga lån -13 561 -13 454 -12 425 -12 434 Förändring av kortfristiga lån 0 0 0 0 Förändringar i eget kapital 0 0 0 0 Förändring i minoritetsandel 0 0 0 0 Förändringar i likviditeten Förändring av omsättningstillgångar -633 -3 617 -645 -3 634 Förändring av fordringar -6 139 24 636 -6 543 24 600 Förändring av räntefria skulder från andra 20 367 18 529 22 001 17 929 Kassaflödet för finansieringens del 30 153 26 369 21 549 20 465

Förändring av likvida medel 8 244 -6 092 7 985 -6 712

Likvida medel 31.12 123 645 115 401 121 546 113 561 Likvida medel 1.1 115 401 121 493 113 561 120 273 Förändring i likvida medel 8 244 -6 092 7 985 -6 712

FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL 2011 2010 2011 2010 Inkomstfinansiering av investeringar, % 75,9 73,2 81,9 76,0 = 100*Årsbidrag/Egenanskaffningsutgift för investeringar Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 90,0 66,0 65,7 65,3 = 100*Årsbidrag/Egenanskaffningsutgift för investeringar+ Nettoökning av utlåningen + Låneamorteringar) Låneskötselbidrag 4,7 5,3 5,0 5,4 = (Årsbidrag+Räntekostnader)/( Räntekostnader+Låneamorteringar) Kassautbetalningar, Me 1 728 1 645 1 719 1 634 Kassans tillräcklighet (dgr) 26,1 25,6 25,8 25,4 = 365 dgr x penningmedel 31.12/ Kassautbetalningar under räkenskapsperioden

HNS-koncernen 2011 2010 2009 2008 2007 Inkomstfinansiering av investeringar, % 75,9 73,2 75,6 89,3 83,4 Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, 90,0 66,0 68,8 77,1 71,9 Låneskötselbidrag 4,7 5,3 5,6 4,2 4,2 Kassautbetalningar, Me 1 728 1 645 1 603 1 531 1 447 Kassans tillräcklighet (dgr) 26,1 25,6 27,7 25,6 21,8

Samkommunen HNS 2011 2010 2009 2008 2007 Inkomstfinansiering av investeringar, % 81,9 76,0 75,4 88,3 82,8 Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 65,7 65,3 68,2 75,6 73,2 Låneskötselbidrag 5,0 5,4 6,4 5,0 4,8 Kassautbetalningar, Me 1 719 1 634 1 589 1 521 1 438 Kassans tillräcklighet (dgr) 25,8 25,4 27,6 25,4 21,6

49

2011 H NS årsberättelse

Balansräkning

Samkommunen HNS HNS-koncernen

(1 000 euro) 2011 2010 2011 2010

AKTIVA

BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 173 173 0 0 Övriga utgifter med lång verkningstid 42 295 37 152 41 913 37 002 Immateriella tillgångar 42 468 37 325 41 913 37 002

Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 12 375 12 516 10 866 11 003 Byggnader 497 569 508 921 473 437 488 868 Fasta konstruktioner och anordningar 13 521 13 711 13 521 13 711 Maskiner och investeringar 89 118 88 290 84 363 85 809 Övriga materiella tillgångar 813 913 138 138 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 64 621 49 584 53 033 40 631 Materiella tillgångar 678 017 673 936 635 358 640 160

Placeringar Aktier och andelar i delägarsamfunden 14 927 14 661 14 766 14 799 Övriga aktier och andelar Uppskrivningar av aktier 3 054 3 278 6 344 5 733 Övriga lånefordringar 524 623 24 376 13 547 Övriga fordringar 254 243 254 243 Placeringar 18 759 18 805 45 739 34 322

BESTÅENDE AKTIVA 739 243 730 066 723 010 711 484

FÖRVALTAT KAPITAL 4 094 3 833 4 094 3 833

RÖRLIGA AKTIVA

Omsättningstillgångar 20 244 19 611 20 077 19 432

Fordringar Långfristiga fordringar 586 11 586 11 Kortfristiga fordringar 69 905 64 341 69 496 63 528 Fordringar 70 491 64 352 70 082 63 539

Finansiella värdepapper 56 792 26 935 56 783 26 926

Kassa och bank 66 853 88 466 64 763 86 635

RÖRLIGA AKTIVA 214 380 199 364 211 705 196 532

AKTIVA TOTALT 957 717 933 263 938 809 911 849

50

HNS årsberättelse 2011

HNS-koncernen

(1 000 euro) 2011 2010

PASSIVA

Samkommunen HNS 2011

2010

EGET KAPITAL Grundkapital 391 253 391 253 391 253 391 253 Övriga egna fonder 1 031 1 031 0 0 Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder 43 326 43 875 41 847 42 648 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -16 301 -549 -16 100 -800 EGET KAPITAL 419 309 435 610 417 001 433 100

MINORITETSANDELAR 2 600 2 613 0 0

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 789 950 0 0 Reserver 2 661 2 034 0 0 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 3 450 2 984 0 0

AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 2 737 3 264 2 737 3 264 Övriga avsättningar 36 692 32 961 36 692 32 942 AVSÄTTNINGAR 39 429 36 225 39 429 36 206

FÖRVALTAT KAPITAL 4 094 3 833 4 094 3 833

FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebundet främmande kapital 197 518 180 052 184 156 164 696 Långfristigt räntefritt främmande kapital 2 1 0 0 Kortfristigt räntebundet främmande kapital 12 482 13 480 10 540 12 425 Kortfristigt räntefritt främmande kapital 278 831 258 465 283 590 261 588 FRÄMMANDE KAPITAL 488 835 451 998 478 286 438 710

PASSIVA TOTALT 957 717 933 263 938 809 911 849

BALANSRÄKNINGEN SNYCKELTAL 2011 2010 2011 2010 Soliditetsgrad, % 44,7 47,6 44,7 47,8 = 100*Eget kapital/(Hela kapitalet - Erhållna förskott) Relativ skuldsättning, % 28,6 27,9 28,2 27,3 = 100*(Främmande kapital – Erhållna förskott) /Driftsinkomst Lånebestånd 31.12 (1 000 euro) 210 001 193 532 194 696 177 122 = Främmande kapital-(Erhållna förskott+Leverantörsskulder+Passiva resultatregleringar+Övriga skulder) Lånefordringar 31.12 (1 000 euro) 524 623 24 376 13 547 = Övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar

HNS-koncernen 2011 2010 2009 2008 2007 Soliditetsgrad, % 44,7 47,6 47,8 50,4 52,8 Relativ skuldsättning, % 28,6 27,9 28,2 26,1 25,3 Lånebestånd 31.12 (1 000 euro) 210 001 193 532 206 713 157 505 140 300 Lånefordringar 31.12 (1 000 euro) 524 623 626 629 633

Samkommunen HNS 2011 2010 2009 2008 2007 Soliditetsgrad, % 44,7 47,8 48,1 51,2 54,0 Relativ skuldsättning, % 28,2 27,3 27,6 25,1 23,8 Lånebestånd 31.12 (1 000 euro) 194 696 177 122 189 556 138 746 118 724 Lånefordringar 31.12 (1 000 euro) 24 376 13 547 7 551 5 190 1 344

51

Samkommunen HNS Stenb채cksgatan 9 PB 100, 00029 HNS tfn (09) 4711 www.hus.fi