HNS årsberättelse 2009

ÅrsBERÄTTELSE 09

09

HNS

Innehåll Styrelseordförandens översikt 4 Verkställande direktörens översikt 5

HNS år 2009 6 Sjukvården − plock ur årets nyheter 12 Undervisning, forskning och utveckling 19 Affärsverken och aktiebolagen 21 Affärsverken och aktiebolagen − plock ur årets nyheter 24 Personalen 25 Byggande och miljö 29 Organisation och ledning 31 Förtroendeorgan på koncernnivå 34 Bokslutskalkyler 38

Foton: Tero Hanski, Eija Hiltunen, Mikko Hinkkanen, Timo Löfgren, Johanna Nikunen, Jarmo Nummenpää.

Vårt sätt att arbeta J Vi ger våra patienter den bästa möjliga vården med respekt för vars och ens människovärde och självbestämmanderätt.

J Kundorienterad och öppen kommunikation.

J Vi arbetar öppet och bildar aktivt nätverk med våra kunder och samarbetspartners.

J Vi utgår från ett gott och ansvarskännande ledarskap samt en flexibel beslutsprocess.

J Vi söker ständigt efter nya, innovativa handlingsmodeller och lösningar i vår strävan att utveckla verksamheten.

2

H N S Å RSB E R ÄTTEL S E 2009

HNS i korthet ner och svarar dessutom för viss specialvård som centraliserats på riksnivå.

Närmare en halv miljon patientkunder får varje år vård vid HNS tjugo sjukhus. Samkommunens omsättning överskrider 1,5 miljarder euro och anta-

Samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är Finlands största sjukvårdsdistrikt och fjärde största arbetsgivare. HNS producerar specialsjukvårdstjänster för närmare 1,5 miljoner invånare i 26 medlemskommu-

let anställda cirka 21 000.

HNS-koncernen omfattar utöver moderorganisationen, samkommunen HNS, även självständiga dotter- och fastighetsbolag.

Hyvinge sjukvårdsområde

Borgå sjukvårdsområde

Kellokoski sjukhus Hyvinge sjukhus Mäntsälä

Lojo sjukvårdsområde

Askola Nummi-Pusula

Paloniemi sjukhus

Träskända

Nurmijärvi Vichtis

Borgnäs Tusby

Lojo sjukhus

Västra Nylands sjukvårdsområde

Lappträsk

Hyvinge

Högfors

Kervo

Vanda

Lojo

Lovisa Borgå

Sibbo

Esbo

Karislojo

Grankulla Helsingfors Sjundeå

Karjaa Ingå

Raseborg

Kyrkslätt

Jorvs sjukhus

HUCSsjukvårdsområde Hangö

Borgå sjukhus Pejas sjukhus

Ekåsens sjukhus Västra Nylands sjukhus

Barnets Borg Barnkliniken Barnmorskeinstitutets sjukhus Hud- och allergisjukhuset Kirurgiska sjukhuset Kliniken för cancersjukdomar Kvinnokliniken Mejlans sjukhus

Psykiatricentrum Tölö sjukhus Ögon-öronsjukhuset HUCS har också verksamhet på: Aurorasjukhuset Hertonäs sjukhus

HNS värdegrund J Toppresultat genom samarbete Vi lyckas tillsammans genom öppenhet, förtroende, kompetens och nätverksbildning.

J Vilja att vara föregångare Vi arbetar innovativt för våra kunders bästa och utnyttjar de framtida möjligheterna.

J Vi respekterar våra kunder och varandra Vi bemöter patienter, andra kunder, samarbetspartners och arbetskamrater rättvist, ansvarsfullt och tolerant. Vi följer de gemensamma spelreglerna. Vi bär vårt ansvar för miljön.

3

Styrelseordförandens översikt

HNS år 2009

År 2009 var ekonomiskt stramt, men resultatet var bättre än under de föregående år.

HNS nya styrelse inledde sitt fyraåriga förtroendeuppdrag i april 2009. Att vara styrelsemedlem är en stor utmaning i vilken som helst organisation, och i synnerhet i en samkommun för specialsjukvård i ett sjukvårdsdistrikt med universitetssjukhus och 21 000 anställda samt en budget på cirka 1,5 miljarder euro. Styrelsen har föresatt sig att fullgöra sin uppgift genom att uppmärksamt följa med sjukvårdsdistriktets verksamhet och verksamhetsbetingelser.

Strävan har varit att lyckas i uppgiften och att bli godkänd. Man måste först förstå för att sedan kunna påverka. Det har varit utgångspunkten för HNS-styrelsens arbete och beslut. Vi tackar alla beredare och hela personalen! År 2009 var ett ekonomiskt stramt år för HNS, men resultatet var bättre än under de föregående åren. Servicevolymen ökade mer än kostnadsökningen.

Kostnaderna ökade med endast 3,3 procent, vilket var mindre än genomsnittet för de andra sjukvårdsdistrikten och de flesta större kommuner och städer. Produktiviteten förbättrades i rekordtakt. HNS påstås nu av en del vara alltför stort, och därför behövs en ny struktur. Sådana kommentarer grundar sig på bristfällig information.

Målsättningen var och är fortfarande att

4

stärka specialsjukvården genom att slå samman små specialområden och stödtjänster inom hela HNS-distriktet och genom att samordna funktioner. Detta har även gett resultat. Dessa åtgärder har bland annat förbättrat tillgången på personal och utnyttjandet av lokaler och apparatur.

Styrelsen har i sitt arbete respekterat de HNS-anställdas sätt att arbeta.

Det lönar sig inte att tvinga igenom reformer, men de fortsätter ändå − i en dialog där alla får göra sin röst hörd. Problemen har uppmärksammats och identifierats: Den mångskiktade ledningsorganisationen, gränssnitten mot affärsverken och deloptimeringen, budgetunderskottet, kommunernas underbudgetering, kravet på ekonomisk trovärdighet, svårigheterna inom IT-förvaltningen. Trots problemen har personalen orkat otroligt bra i såväl beredningen av styrelsearbete som i patientvården, och enkäterna om personalens nöjdhet visar på förbättringar.

Grundavtalet med kommunerna och förvaltningsstadgan fastställer gränserna för styrelsens arbete, men ledningen av ett stort, komplicerat ”hus” förutsätter gedigen ledningskompetens.

I början av det gångna året slopades tjänsterna som vice verkställande direk-

tör, och från och med sommaren kom det tecken på att verkställande direktören slutar. Det har medfört mycket extra ansvar för många andra inom organisationen.

HNS har inte varit i kris internt, men den snabba försvagningen av den kommunala ekonomin har gett upphov till en kris. Debatten om en omorganisering av HNS har framför allt förts i media. Initiativtagare till debatten var de ledande tjänstemännen och förtroendepersonerna i huvudstadsregionens städer. Nyheterna har främst fokuserat på en uppdelning av HNS, men man har inte talat om det viktigaste, dvs. att trygga de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna för en god patientvård.

Då riksdagsvalet närmar sig och i väntan på den nya hälsovårdslagen finns det anledning att påminna om ägarstyrningen, som är stark i HNS. I enlighet med den finländska demokratins regler och bestämmelserna i kommunallagen leds samkommunen av en styrelse och fullmäktige. Fullmäktige har utsett HNS styrelse, som utgörs av representanter för ägarkommunerna och täcker samtliga sjukvårdsområden, samt av representanter för Helsingfors universitet.

Styrelsen för HNS drog i januari 2010 upp riktlinjerna för tryggandet av högklassiga specialsjukvårdstjänster i ett enhetligt HNS. Finland har en nordisk välfärdsmodell för produktion av hälsovårdstjänster till samtliga medborgare. Samarbetet mellan HNS och Helsingfors universitet bildar grunden för universitetssjukhuset, och HNS universitetssjukhus har spetskompetens på europeisk nivå. En harmonisk utveckling av ett HNS som eftersträvar förnyelse utgör även i fortsättningen den bästa grunden för ett brett samarbetsnätverk för metropolområdets och hela Nylands social- och hälsovård.

Ulla-Marja Urho styrelseordförande

Verkställande direktörens översikt

Gott arbete trots tuffa kommunalekonomiska förutsättningar Närmare 460 000 olika patienter fick under året vård vid något av HNS 20 sjukhus. Det innebär en ökning på cirka 1,5 procent jämfört med föregående år, vilket är mer än befolkningsökningen i distriktet. Resultaten från den årliga mätningen av patientnöjdheten som gjordes på våren underströk att de behandlade patienterna var nöjda med vårdkvaliteten och den vänliga servicen. År 2009 var ansträngande för den kommunala ekonomin. På hösten skedde en brant nedgång i den globala ekonomin ,och lågkonjunkturen slog även mot Finland. HNS förutsåg situationen och satte upp ett produktivitetsmål på två procent för verksamhetsåret.

Strävan var att uppnå målet genom strömlinjeformade funktioner, kostnadsbesparingar och framför allt genom strukturella förändringar. Detta lyckades också, och tack vare den effektiva verksamheten ökade HNS produktivitet med över tre procent från år 2008 till 2009.

Verksamhetskostnaderna granskades kritiskt i hela organisationen och kostnadsmedvetenheten ökades. Gallringar gjordes i investeringsprogrammet och ett flertal investeringar sköts på framtiden. Den stränga kostnadshanteringen under slutet av hösten syftade till att så mycket som möjligt begränsa den uppenbara budgetöverskridningen.

De strukturella förändringarna inom sjukvårdsområdena och resultatenheterna fortsatte framgångsrikt. Under HNS hela tioåriga existens har målet varit att stärka de små specialområdena genom centralisering, att centralisera jourverksamheten, som kräver mycket resurser, samt att skapa starka kompetenscenter inom den kliniska verksamheten.

Det visade sig fortfarande vara svårt att verkställa de strukturella lösningarna mellan sjukvårdsområdena.

Styrelsens beslut att lägga ned förlossningsverksamheten vid Västra Nylands sjukhus den 1 juni 2010 gav upphov till mycket motstånd, särskilt bland den svenskspråkiga befolkningen och även i media. Styrelsen avslog de rättelseyrkanden som framfördes i ärendet, och

Verksamhetskostnaderna granskades kritiskt i hela organisationen och kostnadsmedvetenheten ökades.

under våren 2010 vidtog de sex övriga förlossningssjukhusen förberedelser för att ta emot områdets föderskor.

HNS strama skötsel av ekonomin försvårades våren 2009 av ett av Valvira utfärdat vite gällande operationsköer som överskred vårdgarantins tider.

Operationsköerna kunde förkortas inom utsatt tid, och HNS undgick därmed böter.

Influensa A(H1N1)-virusets ankomst till Finland påverkade verksamheten hösten 2009. Då influensavågen låg på sin topp måste intensivvårdsplatser på Mejlans och Jorvs sjukhus avsättas för influensapatienter, vilket ledde till att operationsköerna förlängdes på nytt.

Pandemin sköttes i sin helhet väl och enligt planerna.

Universitetssjukhuset HUCS placerade sig på en hedersam femte plats i en jämförelse av forskningen och undervisningen vid de europeiska universitetssjukhusen.

HNS styrelse fick ny sammansättning den 1 april 2009. Ulla-Marja Urho utsågs till ordförande och Veikko Simpanen till vice ordförande. Även koncernens ledningsgrupp fick under verksamhetsåret ny sammansättning till följd av de genomförda personförändringarna.

Under hösten valdes vd Kari Nenonen till en annan uppgift, och styrelsen

inledde i slutet av året sökandet efter en ny verkställande direktör.

Debatten om HNS framtida organisation och den nya hälsovårdslagen fick fart mot slutet av året. Politikerna och ägarkommunernas tjänstemän diskuterade även i offentligheten HNS omstrukturering. Under verksamhetsåret framlades dock ännu inte något förslag till lag om ordnandet av hela landets social- och hälsovård.

HNS har under sin tioåriga tillvaro medvetet utvecklat sin verksamhet och sina strukturer med det av befolkningsstrukturen förorsakade förändringstrycket i åtanke. Målet är att trygga den specialsjukvård som invånarna behöver även i en omvärld i förändring. Även verksamhetsårets riktlinjer och lösningar stödde uppnåendet av detta mål.

I vår viktigaste uppgift, en god vård av patienterna, har vi vår kunniga personal och våra samarbetspartners att tacka.

Raimo Kekkonen tillf. verkställande direktör

5

HNS år 2009

Mer vård genom intensifierat samarbete Sammanlagt 458 301 olika personer fick vård vid HNS sjukhus, vilket var över 6 000 fler än föregående år. Merparten av patienterna (426 695) kom från sjukvårdsdistriktets medlemskommuner.

Antalet vårdade personer från det egna distriktet ökade med 1,5 procent från året innan, medan invånarantalet i medlemskommunerna ökade med 1,0 procent.

Väntetiderna under kontroll Jourvården och den brådskande vården har vid HNS sjukhus kunnat ordnas för alla behövande. Även i fråga om ordnandet av icke-brådskande vård uppnåddes under våren en god situation, då nästan alla som väntat på vård i över sex månader kunde erbjudas vård före utgången av april. Under sommaren och hösten försämrades dock kösituationen på nytt.

Enligt lagen om specialiserad sjukvård ska bedömningen av vårdbehovet inledas inom tre veckor från det att remissen anländer. Nödvändig icke-brådskande vård eller undersökning ska inledas inom sex månader från det att vårdbehovet bedöms. Inom barn- och ungdomspsykiatrin ska vården inledas inom tre månader.

HNS sjukhus lade synnerligen stora resurser på köavveckling under verksamhetsåret, eftersom Hälsovårdens rättsskyddscentral (sedermera Valvira) i slutet av 2008 fastställde ett vite på två miljoner euro för HNS. Vitet skulle utfalla till betalning om bestämmelserna i vårdgarantin inte uppfylldes senast vid utgången av april 2009.

Under början av året förkortades köerna genom köptjänster och extra arbete på kvällar och lördagar, och bestämmelserna i vårdgarantin kunde uppfyllas före den fastställda tiden. Samtidigt blev hanteringen av remisser och starten för

6

bedömning av vårdbehovet avsevärt snabbare.

Efter semesterperioden 2009 vände antalet väntande på vård återigen uppåt i en jämn takt. Situationen försämrades något även på grund av A(H1N1)-pandemin, som inföll under hösten. Under dess topp tvingades sjukhusen skjuta upp sådana operationer efter vilka patienten skulle ha behöv intensivvård. Till följd av pandemin framflyttades sammanlagt 72 hjärtoperationer, blodkärlsoperationer samt fetmaoperationer.

I slutet av 2009 väntade sammanlagt 19 940 patienter på icke-brådskande vård inom HNS. I slutet av 2009 hade 1 896 patienter väntat på vård i mer än sex månader, medan siffran vid föregående årsskifte var 625.

Flest väntande på icke-brådskande vård fanns inom starroperationer, där det i slutet av året fanns cirka 1 300 väntande. Andra stora grupper väntande fanns inom ortopedi (124), öron-, näs- och halssjukdomar (120) och barnkirurgi (87).

Inom ungdomspsykiatrin fick nästan samtliga patienter vård inom den fast-

ställda tiden på tre månader; 3,8 procent av patienterna tvingades vänta över tre månader. Inom barnpsykiatrin fick samtliga barn vård inom tre månader. Inom ungdomspsykiatrin uppnåddes målet för första poliklinikbesök tämligen väl, och endast 3,9 procent av patienterna tvingades vänta över tre månader. Inom barnpsykiatrin fick drygt var tredje patient vänta på poliklinikbesök över tre månader.

Antalet remisser till HNS sjukhus minskade något: antalet elektiva, ursprungliga remisser var 252 492, vilket var 7,2 procent färre än föregående år.

Särskilt stor − 11,6 procent − var minskningen av antalet remisser från hälsovårdscentraler.

Fler patienter än väntat HNS producerade 10,1 procent mer sjukvårdstjänster (NordDRG-produkter) än vad man berett sig på i den budget som upprättades efter förhandlingar med kommunerna.

De antalsmässigt vanligaste behand-

Nyckeltal 2009

Vårdtillfällen Vårddagar *) Besök i öppenvården (produktifierade)

Operationer Förlossningar Olika personer som anlitade tjänster Vårdplatser

Personal

Verksamhetsintäkterna Verksamhetskostnaderna Kostnader (euro/invånare) **)

Folkmängd (1.1.2009) *) Psykiatriska och andningsförlamade patienter **) Efter utjämningen av dyr vård

539 339 291 196 1 542 985 84 116 18 452 458 301 3 307 20 909 1 547,9 milj. euro 1 451,9 milj. euro 827,3 1 494 751

H N S Å RSB E R ÄTTEL S E 2009

lingarna inom HNS var dialysbehandling, strålbehandling av bröstcancer, strålbehandling av cancer i manliga könsorgan, diagnostisk åtgärd på huvud, nacke eller centrala nervsystemet, diagnostisk åtgärd på rörelseorganen, diagnostisk åtgärd på gastrointestinalkanalen och komplikationsfri vaginal förlossning. Dessa vanliga behandlingar utgjorde 27 procent av alla produktifierade åtgärder (totalt 539 339 DRG-produkter).

I totalfaktureringen täckte de 25 vanligaste behandlingsformerna en fjärdedel av faktureringen för alla NordDRGprodukter. Totalt uppgick faktureringen av NordDRG-produkter till 859 miljoner euro.

Inom psykiatrin utgörs faktureringsenheten av vårddagar. Antalet vårddagar var totalt 280 820. Inom psykiatrin har vårdpraxisen förändrats − och förändras ännu mer − i en mer öppenvårdsbetonad riktning; detta återspeglas som en minskning av antalet vårddagar med 11 000 jämfört med året innan.

Fler och starkare tjänster genom centralisering av funktioner Då samkommunen HNS bildades år 2000 fastställdes arbetsfördelningen mellan sjukvårdsområdena så att varje sjukvårdsområde primärt svarar för den specialsjukvård som befolkningen i det

Produkter (antal)

År 2008

Budget 2009

Utfall 2009

NordDRG-produkter Vårddagar Öppenvårdsbesök

570 166 300 339 1 461 285

490 043 299 311 1 515 415

539 339 291 196 1 542 985

egna området behöver. HUCS sjukvårdsområde, som år 2006 blev ett självständigt sjukvårdsområde, har avsevärt mer omfattande uppgifter än de övriga sjukvårdsområdena, och sjukvårdsområdet producerar den mest krävande specialiserade sjukvården för alla medlemskommuner i HNS och svarar även på riksnivå för behandlingen av alla de mest krävande och även mest sällsynta sjukdomarna. År 2009 utvidgades samarbetet mellan sjukvårdsområdena på många sätt.

Målet var att utnyttja resurserna så effektivt som möjligt bland annat för att förkorta vårdköerna. Till exempel starrkirurgin och ledproteskirurgin byggdes ut i Lojo liksom ledproteskirurgin i Borgå.

I början av denna verksamhet fördes i synnerhet patienter från huvudstadsregionen och västra Nyland som väntat på icke-brådskande vård i mer än sex månader till vård i Lojo eller Borgå.

Sinnesundersökningarna och rättspsykiatrin i HUCS-området flyttades till Kellokoski sjukhus i Hyvinge sjukvårds-

7

HNS år 2009

Patienterna gav det allmänna betyget 8,62 för HNS service.

område, vilket innebär att antalet patienter från huvudstadsregionen kommer att öka där.

Förändringar i verksamheten i sjukvårdsområdena HUCS sjukvårdsområde I fråga om samjouren vid Jorvs sjukhus överfördes ansvaret för hälsovårdscentraljourens vård av barnpatienter från Medicinska resultatenheten till Gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten. Syftet med detta var att säkerställa snabb och högklassig intagning till vård i rätt tid för jourpatienterna.

Arbetsgruppen för den svenskspråkiga polikliniska barnpsykiatrin överfördes i augusti 2009 från Helsingfors stad till HUCS Gynekologiska och barnmedicinska resultatenhet.

Den polikliniska verksamheten i anslutning till sinnesundersökningar och rättspsykiatri centraliserades den 3 augusti 2009 till Kellokoski sjukhus i Hyvinge sjukvårdsområde.

Inom pediatrik centraliserades redan år 2008 vården av nya barn och unga med diabetes och från och med början av 2009 alla barnpatienter med diabetes till Barnkliniken och Jorvs sjukhus. I början av 2009 överfördes större delen av vården av Barnklinikens astma- och allergipatienter till Hud- och Allergisjukhuset.

Västra Nylands sjukvårdsområde De största förändringarna i verksamheten skedde i början av 2009, då huvuddelen av den tidigare egna servicecentralens verksamhet och personal överfördes till HNS gemensamma affärsverk.

Den barnpsykiatriska avdelningen

8

började vid sidan av avdelningsvården även göra hembesök. Av avdelningens åtta platser är två reserverade för barn som får vård i hemmet.

Neurologiska polikliniken var avbruten hela året till följd av brist på neurologer, eftersom sjukhuset inte lyckades i rekryteringen. Patienterna skickades till HUCS eller, med remiss från primärvården, i någon utsträckning även till privata läkare.

Lojo sjukvårdsområde Skopiverksamheten startades framgångsrikt upp i nya lokaler som blev klara i början av året.

Vid gynekologiska polikliniken startade see and treat-verksamhet planenligt.

Det innebar att polikliniken började med urodynamiska undersökningar, och utförandet av vissa ingrepp överfördes från operationsavdelningen till polikliniken.

I mars införde även gynekologin leikokonceptet, dvs. till operation direkt hemifrån, som redan tidigare tagits i bruk inom de andra specialområdena.

Starrkirurgin utvecklades genom att man gick över till principen om ett besök, och verksamhetsvolymen fördubblades. Bakgrunden till detta vara HNS principbeslut om att centralisera starrverksamheten till två sjukhus.

I maj inleddes förberedelser för en ökning av antalet ledprotesoperationer från 200 till 600 per år. Vid utgången av året hade denna nivå uppnåtts. För-

ändringarna i verksamheten verkställdes genom specialarrangemang som justeras under följande år.

Hyvinge sjukvårdsområd Saneringen av gynekologins och obstetrikens lokaler slutfördes, varigenom hela verksamheten kunde centraliseras till en enda helhet omfattande poliklinik och avdelning.

Sinnesundersökningarna och rättspsykiatrins återstående övriga funktioner överfördes från HUCS till Kellokoski i augusti. Överföringen gav avsevärda resursbesparingar på HNS-nivå.

Vårdkedjorna för bipolärt syndrom och psykos fick ökade öppenvårdsresurser och nya handlingsmodeller, varvid avdelningskapaciteten under året minskades med 16 vårdplatser.

Borgå sjukvårdsområde Vid Borgå sjukhus genomfördes ett pilotprojekt för ledproteskirurgi i december 2008, varefter sjukhuset förband sig att göra 500 ledprotesoperationer av patienter från hela HNS. Detta lyckades med ytterst ringa resursökningar, nästan enbart med egen personal.

Styrelsen beslutade lägga ned förlossningsverksamheten vid Västra Nylands sjukhus I maj 2009 startade HNS en utredning av omstrukturering av förlossningsverk-

H N S Å RSB E R ÄTTEL S E 2009

Vilken blir HNS riktning? Frågan dryftades vid fullmäktiges seminarium i slutet av året, när man kände till det förestående valet av ny verkställande direktör. I första raden verkställande direktör Kari Nenonen, styrelsens ordförande Ulla-Marja Urho och fullmäktiges ordförande Ulla-Mari Karhu.

samheten under åren 2009−2011. Den 12 oktober 2009 beslutade styrelsen lägga ned förlossningsverksamheten vid Västra Nylands sjukhus den 1 juni 2010.

Motiveringarna för denna lösning var de nyföddas säkerhet samt de ekonomiska faktorerna.

I diskussionen lyftes även språkfrågan fram kraftigt, och till beslutet knöts en skyldighet att sörja för att servicen ordnas så att medborgarnas rätt att få specialsjukvårdstjänster på sitt modersmål, finska eller svenska, fullgörs.

Förändringen, som genomförs sommaren 2010, förutsätter nya arrangemang för verksamheterna och personalen. Under verksamhetsåret inleddes beredningen i tre arbetsgrupper (arbetsgruppen för förlossningar och gynekologi, barnmedicinska arbetsgruppen, personalarbetsgruppen), som slutförde sitt arbete våren 2010. När verksamheten vid det egna områdets förlossningssjukhus upphör kan föderskorna i västra Nyland välja det av HNS sex förlossningssjukhus som passar dem bäst.

Patientnöjdhet Patienternas och kommunkundernas nöjdhet med tjänsterna följs upp genom

en årlig enkät. Under verksamhetsåret utfördes enkäten enligt den förnyade metod som infördes föregående år.

Hela 80 procent av de patienter som svarade på HNS enkät gav servicen vid HNS sjukhus det allmänna betyget berömligt, dvs. 9 eller 10. Kommunerna var mer kritiska än patienterna: 58 procent av dem som svarade gav berömligt som allmänt betyg.

Patienterna gav i medeltal det allmänna betyget 8,49. Ägarna och beställarna, dvs. kommunerna, gav i medeltal det allmänna betyget 7,52.

Styrkor: smidighet, expertis och vänlighet En i april–maj genomförd enkät besvarades av över 6 000 patienter som fått vård på sjukhusen. Patienterna ansåg att HNS-sjukhusens främsta styrkor var tillgången på förhandsinformation (betyg 8,22), vårdhändelsernas smidighet (8,54), sakkunskapen i servicen (8,75) och servicens vänlighet (8,85).Nöjdheten med kundservicen i dess helhet under vårdtiden återges med medelvärdet för alla svar, dvs. 8,62.

Dåliga erfarenheter noterades i någon mån i fråga om smidighet vid

intagning till vård, där 14 procent av dem som svarade gav betyget 6 eller lägre; men medelvärdet var ändå 8,05.

Liksom under tidigare år var patienterna mest kritiska i fråga om väntetider och tidsåtgång för uträttande av ärenden. 31 procent gav betyget 7 eller sämre. Ägarna vill ha mer information En enkät bland ägar- och beställarkunderna gjordes nu för andra gången. Ägarna, dvs. politiska beslutsfattare nära HNS, gav bättre betyg är kommunernas tjänstemän, som fungerar som beställare. Över lag ansågs HNS verksamhet vara sakkunnig, högklassig och effektiv.

Kunderna önskar bättre samarbetsförmåga samt vilja och förmåga att utveckla innovativa lösningar. Ägarna och beställarna önskade mer information om HNS verksamhet (64 % gav betyget 7 eller lägre för informationens tillräcklighet), men 36 procent av samma grupp anser sig få tillräckligt med information.

9

HNS år 2009

Produktivitetsmålet uppnåddes Produktivitetsutvecklingen för samkommunens produktion av sjukvårdstjänster var år 2009 utmärkt, vilket var en fortsättning på föregående års trend.

Samkommunen uppnådde sitt resultatmål, dvs. ett nollresultat i bokslutet. Efter den tilläggsuppbörd på 1,3 miljoner euro som debiterades medlemskommunerna visade samkommunens bokslut för 2009 ett överskott på cirka 5 000 euro.

Produktivitetsmålet uppnåddes genom strömlinjeformade funktioner, kostnadsbesparingar och framför allt genom strukturella förändringar. De strukturella förändringarna inom sjukvårdsområdena och resultatenheterna fortsatte framgångsrikt.

Verksamhetsintäkter Samkommunens verksamhetsintäkter uppgick till 1 547,9 miljoner euro.

Merparten av verksamhetsintäkterna, 80 procent, kom från service till medlemskommunerna, 13,4 procent från service till andra kommuner och från service som lämnats till patienter och betalats av försäkringsbolag. Specialstatsandelen för undervisning och forskning stod för 2,3 procent av intäkterna. Övriga verksamhetsintäkter, stöd och bidrag stod för en procent av intäkterna.

I fråga om utnyttjandet av HNS service överskred medlemskommunerna budgeten med 46,5 miljoner euro eller 3,9 procent. Överskridningen av den budgeterade serviceanvändningen höjde servicefaktureringen av medlemskommunerna med 68 miljoner euro jämfört med budgeten.

Intäkterna från andra än medlemskommunerna blev mindre än väntat. Övriga serviceintäkter underskred budgeten med cirka 10,1 miljoner euro och uppgick till 182,8 miljoner euro.

10

Intäkterna från serviceförsäljning till externa var 24,3 miljoner euro, vilket innebär en överskridning med 1,4 miljoner euro. Detta berodde på ökad försäljning av tekniska stödtjänster till det av Helsingfors stad ägda Haartmanska sjukhuset, som inledde sin verksamhet på Mejlans campusområde.

Verksamhetskostnader Verksamhetskostnaderna uppgick till 1 451,9 miljoner euro, vilket överskred budgeten med 42,7 miljoner euro (3 %).

Personalkostnaderna, 992,6 miljoner euro, underskred budgeten med 1,9 miljoner euro (0,2 %). Lönerna överskred budgeten med 8,5 miljoner euro, vilket berodde på att avtalshöjningarna var större än väntat samt på de löneglidningar som överskred de avtalade förhöjningarna.

Lönebikostnaderna underskred budgeten till följd av att arbetsgivarens Fpaavgift sänktes med 0,8 procentenheter

den 1 april 2009. Kostnadseffekten av detta uppgick till 4,6 miljoner euro för HNS del. Dessutom underskred socialförsäkringsavgifterna budgeten med 5,2 miljoner euro. Även köptjänsterna bidrog till att höja kostnaderna. Externa tjänster köptes för sammanlagt 201,4 miljoner euro, d.v.s. för cirka 16,7 miljoner euro mer än planerat. Orsaken till överskridningen var köavvecklingen, dvs. ordnande av vård för patienter som väntat på icke-brådskande vård längre än den tillåtna tiden.

Sjukvårdstjänster köptes för 9,2 miljoner euro mer än budgeterat och även kostnaderna för den inhyrda arbetskraften, som bl.a. anlitades för köavvecklingen, överskred budgeten med 8,4 miljoner euro.

I slutet av året anpassades verksamheten med tanke på överskridningshotet, och som mål uppsattes att minska användningen av hyrd arbetskraft. Under årets sista kvartal började målet uppnås.

Användningen av inhyrd arbetskraft fördelar sig mycket ojämnt inom organi-

VERKSAMHETSINTÄKTER 2009 2%

3% 3%

12% Serviceintäcker från medlemkommuner Övriga försäljningsintäkter Specialstatsandel Avgiftsintäkter Övriga verksamhetsintäkter och bidrag

80%

VERKSAMHETSKOSTNADER 2009 3% 20% Löner och arvoden Övriga personalkostnader Köpta tjänster Material, förmödenheter och varor Övriga kostnader

14%

52% 11%

H N S Å RSB E R ÄTTEL S E 2009

skulle täcka hela utjämningen, utan i samband med bokslutet görs vid behov en tilläggsuppbörd. Tilläggsuppbörden 2009 var 14,76 euro per invånare.

Vårdkostnader för sammanlagt 63,1 miljoner euro täcktes genom utjämningen av dyr vård (52,4 milj. euro år 2008).

Antalet patienter som omfattades av utjämningen var 1 994, och den genomsnittliga vårdkostnaden för patienter som omfattas av utjämningen av dyr vård var 89 600 euro.

Investeringar

sationen. Mest inhyrd arbetskraft behövdes för HUCS köavveckling och för HNSRöntgens köp av radiologiska tjänster.

Att serviceproduktionen var större än planerat var även en viktig delorsak till att anslagen för material, förnödenheter och varor överskreds. Anslaget på 285,5 miljoner euro överskreds med 25,1 miljoner euro (9,7 %). Utöver köavvecklingen orsakades överskridningar av införandet av nya, dyra cancerläkemedel, det ökande antalet läkemedelsbehandlingar mot cancer och patienter med smittsamma sjukdomar (t.ex. HIV-patienter) samt av att den förväntade livslängden ökat.

Dessa medförde framför allt en ökning av kostnaderna för läkemedel och blodprodukter. Likaså blev kostnaderna för

rehabiliteringshjälpmedel samt implantat och proteser högre än väntat.

Utjämning av dyr vård Kostnaderna för mycket dyr vård jämnas på överenskommet sätt ut mellan sjukvårdsdistriktets medlemskommuner.

Genom utjämningsförfarandet insamlas en på invånarantalet baserad avgift av medlemskommunerna; denna avgift ska täcka 80 procent av de årliga patientvårdkostnader som överskrider 50 000 euro.

Medlemskommunerna debiterades en förskottsavgift på 28 euro per invånare för utjämningen av dyr vård. Det förskott som uppbärs av medlemskommunerna dimensioneras inte så att det

HUS:n deflatoidut kustannukset (euroa/asukas) verrattuna

HNS deflaterade kostnader (euro/invånare) jämfört med kostnaderna kaikkien sairaanhoitopiirien kustannuksiin (TP 2000 – TP 2009) för alla sjukvårdsdistrikt (BS 2000–BS 2009) 900 866 850

850 817

836

HSN *)

824

814 800

800

820 812

827

2008

2009

818

783

797

810

781

750

749 750

Övriga sjukvårdsdistrikt utan HNS **)

727

700 660

685

650 2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

*) Förändringarna i arbetsfördelningen mellan HNS och Helsingfors har beaktats. **) Jakobstad lämnade Vasa sjukvårdsdistrikt 2005.

2007

Under året användes 109 miljoner euro för byggprojekt, datasystem, medicinsk utrustning och andra anskaffningar. Av detta utgjorde sjukvårdsområdenas och de övriga resultatområdenas investeringar andel 94 miljoner euro, medan resten utgjordes av affärsverkens investeringar.

Mejlans sjukhusområde var och är även under åtskilliga år framöver HNS största investeringsobjekt. Pågående projekt i området var vid årets utgång byggandet av Mejlans nya triangelsjukhus samt utbyggnaden av Barnkliniken, utvidgningen av de underjordiska utrymmena (tunnelnätverket), Mejlans sjukhus entré- och trafikprojekt, projektplaneringen för saneringen av Mejlans sjukhus patienttorn samt ett flertal smärre renoveringar.

Vid Jorvs sjukhus genomfördes en ombyggnad som gjorde det möjligt att utvidga områdets samjour, och samtidigt ordnades separata lokaler för barnjouren.

Vid Lojo sjukhus färdigställdes endoskopienhetens nya lokaler, och vid Hyvinge sjukhus nya lokaler för stödtjänsterna.

Under verksamhetsåret startade planeringen av en nybyggnation vid Pejas sjukhus barn- och ungdomspsykiatri, en tillbyggnad vid Jorvs sjukhus och en renovering av Ohkola sjukhus i Kellokoski.

Vid Mejlans sjukhus togs HNS första operationsrobot i bruk.

De till kostnaderna största IT-projekten var de under tidigare år startade projekten för utveckling och driftsättning av patientdatasystemen (URANUShelheten), utbyggnaden av operationsverksamhetens styrsystem (OPERA) samt införandet av personalförvaltningens verksamhetsstyrningssystem (HUS Plus).

11

Sjukvården − plock ur årets nyheter

Roboten opererar mer exakt HUCS tog i bruk en Da Vinci operationsrobot i februari 2009. Efter ett års användning presenterades erfarenheterna och resultaten i februari 2010 för kommunernas beslutsfattare och andra samarbetspartners.

– HNS:s förtroendepersoner tog en stor risk när de år 2008 fattade beslut om investering i en robot för 1,6 miljoner euro. Den kirurgiska tekniken framskrider dock, och vid detta sjukhus görs helt andra ingrepp än för tjugo år sedan, konstaterade Reijo Haapiainen, direktör för Operativa resultatenheten.

Under det första året användes roboten i huvudsak inom urologin för bortoperering av prostatan. I urologiska klinikens robotteam ingår kirurgerna Antti Rannikko och Anssi Petas, anestesiläkare Elina Tiippana samt skötarna Elisa Hurmansalo, Miia Kantomaa, Päivi Ojala och Tiina Tuomipuu. Under det första året har teamet sammansvetsats, och genom att man lärt sig mer har operationernas längd stadigt förkortats från åtta timmar i inledningsskedet till cirka tre timmar i dag.

Utöver inom urologin har robotunderstödd kirurgi tillämpats även inom gynekologin och thoraxkirurgin. Inom gynekologin inleddes de robotunderstödda operationerna något senare (maj 2009) än inom urologin. Enligt överläkare Jari Sjöberg opererades 26 gynekologiska patienter med hjälp av robot under förra året, och roboten är lämpad bl.a. för kirurgiska ingrepp i anslutning till livmoderns slemhinnor och cancer i livmoderhalsen.

– I takt med att erfarenheterna ökar måste man avgöra för vilka gynekologiska ingrepp robotkirurgin lämpar sig bäst − vad som lönar sig och inte lönar sig att operera med robotunderstöd, konstaterade Sjöberg.

Inom thoraxkirurgin inleddes de

12

Den första robotunderstödda operationen vid Mejlans sjukhus gjordes i februari 2009.

robotunderstödda operationerna i slutet av 2009. Överläkare Jorma Sipponen berättade att roboten första gången användes för en tymektomi, dvs. bortoperering av tymuskörteln, som är belägen bakom bröstbenet. Inom thoraxkirurgin kan roboten i fortsättningen även lämpa sig för operation av besvärliga bråck som ligger djupt i diafragmaregionen samt för behandling av lungcancer.

Inom hjärtkirurgin övervägs införandet av robotoperationer. Metoden kunde utnyttjas t.ex. inom klaffkirurgin.

Inom bukkirurgin planeras införandet av robotunderstödda operationer inom kort. Specialist Jukka Siren berättade att metoden lämpar sig för ingrepp i bäckenregionen, bl.a. ändtarmskirurgiska ingrepp.

Robotunderstödda operationer til�låter avsevärt högre precision än vanlig titthålskirurgi och öppen kirurgi. Det är

till fördel för patienten på många sätt: operationstraumat och blodflödet blir mindre än vanligt och återhämtningen går snabbare. Den genomsnittliga återhämtningstiden på sjukhus för urologins prostatektomipatienter är cirka ett dygn. Det är sannolikt att man genom robotunderstödd prostataoperation kan bevara erektionsförmågan och urinkontinensen bättre än vid öppen kirurgi.

– Man måste dock i realismens namn komma ihåg att robottekniken i sig inte innebär en absolut överlägsenhet − en skicklig kirurg kan vid öppen kirurgi nå lika goda resultat. Men roboten ger självklart fördelar med tanke på rekonvalescensen och funktionsförmågan, säger överläkare Kimmo Taari.

TEXT: Johanna Kojola

H N S Å RSB E R ÄTTEL S E 2009

Behandlingen av psoriatiker flyttar till ny öppenvårdscentral Vid Hud- och allergisjukhuset öppnades en ny öppenvårdscentral för hudsjukdomar, där psoriatikerna utgör den största patientgruppen.

Vid öppenvårdscentralen får de ljusbehandling och behandling med intravenösa, biologiska läkemedel. Tack vare de förbättrade läkemedlen behöver psoriatikerna klart mindre bäddavdelningsvård än tidigare.

I Finland lider 2−3 procent av befolkningen, dvs. cirka 150 000 personer, av psoriasis. Öppenvårdscentralen ger årligen cirka 20 000 ljusbehandlingar som lindrar symptomen. Hos cirka 3−5 procent av patienterna är sjukdomen svårbehandlad.

Öppenvårdscentralen ger cirka 20 000 ljusbehandlingar per år.

Öppenvårdscentralen svarar även för läkemedelsbehandlingen av cirka 90 psoriatiker. I den biologiska behandlingen av svår psoriasis som inte reagerar på sedvanlig behandling används infliximab, etanercept, adalimumab samt

efalizumab. Intravenöst administrerat infliximab är ett alternativ när andra behandlingar inte hjälper, psoriasisen hotar arbetsförmågan eller sänker livskvaliteten avsevärt. De biologiska behandlingarna har oftast haft god eller mycket god effekt på svår psoriasis.

Införandet av biologiska läkemedel har minskat behovet av bäddavdelningsvård för psoriatiker till under hälften jämfört med år 2000. Öppenvårdscentralen behandlar även svårbehandlat atopiskt eksem; Hud- och allergisjukhuset är föregångare inom detta område. Vårdresultaten från långtidsbehandling har visat att effektiv vård kan påverka inte bara huden utan även tillståndet hos atopikernas luftvägar.

Text: Anna-Mari Hursti

Starroperationer på två sjukhus HNS har centraliserat starroperationerna till HUCS Ögonkliniken och Lojo sjukhus.

Kön är gemensam till båda enheterna.

I början av året var målsättningen cirka 7 500−8 000 dagkirurgiska starroperationer per år i egen regi. För att trygga verksamheten utvecklade HUCS Ögonkliniken en extremt renodlad vårdprocess där alla moment, dvs. förundersökning, operation och efterkontroll, sköts under ett enda dagkirurgiskt besök. Att verksamheten kunde skötas så smidigt och som planerat med egna krafter grundade sig delvis på en ny, sporrande lönesättningsmodell. Modellen fördes till nämnden för HUCS sjukvårdsområde för godkännande i oktober. Nämnden godkände dock inte lönemodellen, och den öppna situationen ledde till att tre starrkirurger sade upp sig i slutet av året. Det ledde i sin tur till att Ögonklinikens planer måste justeras utifrån de nya förutsättningarna.

I det förändrade läget gjordes bedömningen att starrkirurgin inte förmår uppfylla skyldigheterna enligt vårdgarantin enbart genom den offentliga vårdens insatser. Starrkirurgin måste inom den närmaste framtiden skötas med hjälp av såväl köptjänster som den servicevoucher, som för närvarande utvecklas på riksnivå. Styrelsen för HNS beslutade den 30 november 2009 att HUCSoperativa resultatenhet ska inleda ett servicevoucherprojekt, där en servicevoucher tas i bruk inom starroperationsverksamheten och öppenvårdstjänsterna för glaukom.

Projektet bereds i samråd med Sitra.

Trots sin stora volym utgör starrkirurgin endast en del av universitetssjukhusets ögonkirurgi. Genom de nya lösningarna förflyttas tyngdpunkten för universitetssjukhusets ögonklinik mot

mer krävande ögonkirurgi, och det är viktigt att sörja för att universitetskliniken får en med tanke på utbildningen och forskningen tillräcklig volym i fråga om starroperationer.

Den dagkirurgiska enheten på Ögonöronsjukhuset fick nya lokaler under sommaren och starroperationspatienterna kommer in direkt från Haartmansgatan. Den dagkirurgiska enheten sköter förberedelserna: det innebär bl.a. att ge ögondroppar och göra förundersökningar.

Operationssalarna ligger nära inpå, på samma plan.

I maj opererades Esbobon Olle Hellstén på Ögonkliniken för starr i höger öga.

Makan Tuija Hellstén väntade i kaféet, och direkt efter operationen tog paret en taxi hem.

13

Sjukvården − plock ur årets nyheter

Övergripande styrning av ledprotesoperationerna Planerna för att samordna ledproteskirurgin under en och samma ledning i hela HNS verkställdes under året. Överläkare Jarmo Vuorinen ansvarar för verksamheten. Pejas är den största och ledande enheten inom ledproteskirurgi; antalet operationer är cirka

1 700 per år. I Ekenäs, Lojo, Borgå och Hyvinge utförs sammanlagt cirka 800 operationer per år. Tills vidare behövs kapaciteten vid samtliga sjukhus föra att behandla det ökande antalet patienter.

Den enhetliga samordningen effektiviserar resursanvändningen i hela sjukvårdsdistriktet. Enligt en bedömning kommer behovet av ledprotesoperationer i HNS-distriktet att öka från nuva-

rande cirka 2 500 till 3 000 operationer per år.

De allra mest krävande ledprotesoperationerna i HNS-distriktet, däribland sekundära operationer och mer sällan utförda ingrepp på fotled, överarm och armbåge, görs vid Pejas. Enligt Jarmo Vuorinen bör man överväga att centralisera särskilt de sällsynta operationerna till ett enda ställe i Finland. − Resultaten, liksom ekonomin, skulle förbättras genom en centralisering. Det är dyrt att skaffa instrument för operationerna, säger Vuorinen i en intervju i tidningen Husari sommaren 2009.

Ledprotesoperationernas längd har nästan halverats tack vare att metoderna har utvecklats. Vid Pejas görs numera 8−10 ledprotesoperationer per dag. En kirurg hinner göra två operationer per dag. I samma sal hinner man i regel även utföra ett tredje, mindre ingrepp.

Ledproteserna har utvecklats och går sönder ytterst sällan jämfört med tidigare, men ibland måste utslitna delar bytas ut.

En ledprotesoperation på Pejas sjukhus.

Amanuens Bagir Mstoyan assisterar Jarmo Vuorinen.

Jorv får nya jourutrymmen Verksamhetsförutsättningarna för den livliga jouren vid Jorvs sjukhus förbättrades avsevärt då de sanerade och samtidigt utbyggda lokalerna kunde tas i bruk i början av september.

Nu har jourpoliklinikerna för vuxna respektive barn separata entréer och egna vänte- och undersökningsrum. Nytt för vuxenjouren, som finns kvar på samma ställe som tidigare, är att ambulanspatienter har en egen, täckt entrégång, och patienter som kan gå själva har egen ingång. Mellan dessa finns receptionen, som utgör arbetsplats för den

14

sjukskötare som handhar triagen, dvs. bedömningen av hur akut vård patienterna behöver.

I samband med saneringen fick den i samma lokaler placerade hälsovårdscentraljouren för vuxna tio nya bäddplatser, varav två ligger avskilt och är avsedda för infektionspatienter. Det finns nu sammanlagt 39 bårplatser. Barnjouren fick helt nya lokaler i K-våningen på den sida som vetter mot Åbovägen. På barnsidan finns sex uppföljningsplatser, som förväntas bidra till att korta perioder på avdelning kan undvikas.

Projektplanen för nybyggnationen vid Jorvs sjukhus är klar. I den nya byggnad som ska stå klar år 2013 har helt nya lokaler reserverats för jouren.

De patienter som köar i vuxenjourens reception är ständigt synliga för skötarna.

H N S Å RSB E R ÄTTEL S E 2009

Barnen föds inte i jämn takt här heller, säger barnskötare Eija Rautio.

Gynekologiska avdelningen i Hyvinge färdigställdes Den två år långa saneringen av Hyvinge sjukhus kvinnopoliklinik och förlossningsavdelning slutfördes i början av året.

Samtidigt infördes vissa förändringar i verksamheten. Gynekologiska bäddavdelningen och bäddavdelningen för föderskor, som tidigare utgjorde separat avdelningar, sammanslogs nu.

Vid enheten finns även områdets gynekologiska jour. Modellen testades först under tjänstetid, och när det konstaterats att den fungerar infördes den dygnet runt.

Polikliniken tar emot många slags patienter. Där utförs bl.a. ultraljudundersökningar under graviditeten, s.k. office-kirurgi (ingrepp som utförs i vanligt mottagningsrum), medicinska aborter och mycket annat. Polikliniken har efter saneringen fridfulla små rum där patienten kan

ges handledning och intervjuas. Där finns även en observationssal med tre platser. Även processerna har finslipats.

Ambitionen är att behandla patienterna under ett enda besök, så att extra besök på sjukhuset undviks.

Två tredjedelar av enhetens verksamhet utgörs av förlossningar. Vid sjukhuset sköttes sammanlagt 1 654 förlossningar 2009. Efter saneringen finns det fyra förlossningssalar, vilket är en mindre än tidigare. Inledningsvis fanns farhågor för att de inte skulle räcka till, eftersom förlossningarna inte fördelar sig jämnt; under de livligaste dagarna kan det födas upp till 13 barn. Avdelningens sex observationsplatser samt mottagningsutrymmena för föderskor ger dock flexibilitet i utnyttjandet av lokalerna.

Efter saneringen fick föderskorna tillgång till ett separat rum med badkar, vilket varit populärt som smärtlindringsmetod i öppningsfasen. Det finns alltid

Under öppningsfasen kan mamman ligga i badkaret, säger barnmorskan Päivi Laine.

förlossningsläkare och anestesiläkare på plats. Det finns alltså möjlighet till epidural- eller spinalbedövning dygnet runt.

Text: Johanna Nikunen

15

Sjukvården − plock ur årets nyheter

Övning ger katastrofberedskap HNS deltog i september i katastrofövningen Barents Rescue 2009 i Murmansk.

De fiktiva situationerna var ett skeppsbrott i Barents hav, en turistbussolycka, en strålningsolycka och en skogsbrand.

Målet med övningen var att bedöma hur evakueringen av finländska patienter kunde genomföras i samband med en katastrof i grannlandet. Övningen innebar även ett samarbete med medlemsländerna i Barents euroarktiska råd. Målsättningen är att effektivisera räddningsverksamheten särskilt i glesbebyggda områden. Tidigare har liknande övningar ordnats i Sverige och Norge samt i Saariselkä.

Vid HNS bereds en till den nationella beredskapen anknytande handlingsmodell för medicinsk och psykisk första hjälpen vid katastrofer där man snabbt måste evakuera finländare till hemlandet för fortsatt vård.

Från höstens flygolycksövning: patienter som lyfts upp ur havet förs med helikopter till Jorvs sjukhus.

I början av november övades räddning av flygpassagerare ur det iskalla vattnet utanför Esbo. Det var frågan om den omfattande samövningen SAR

(Search and Rescue), som genomförs som ett myndighetssamarbete.

Förlossningarna hett debattämne hela året Hur många förlossningssjukhus behövs det i HNS-distriktet? Vad krävs för en trygg förlossning?

Dessa frågor var aktuella under hela året i samband med frågan om huruvida förlossningsverksamheten vid Västra Nylands sjukhus skulle läggas ned. Frågan berörde människor och aktiverade dem: man samlade in adresser och ordnade demonstrationer. De som försvarade förlossningsverksamheten i Ekenäs samlades den 7 oktober 2009 till en demonstration på trappan till riksdagshuset.

Förlossningsenheten i Västra Nyland läggs ned vid utgången av maj 2010. Från och med den 1 juni 2010 har HNS sex förlossningssjukhus. Den som ska föda kan själv välja det lämpligaste sjukhuset.

16

H N S Å RSB E R ÄTTEL S E 2009

18 452 förlossningar vid HNS sjukhus Antalet förlossningar vid HNSsjukhusen var sammanlagt 18 452, vilket var 181 fler än året innan. Antalet förlossningar ökade mest vid Jorvs, Borgå och Hyvinge sjukhus.

Det finns sju förlossningssjukhus i HNSdistriktet. Av dessa sköter Barnmorskeinstitutets sjukhus flest förlossningar.

Allt som allt föddes över 60 400 barn i Finland år 2009, varav 18 713 eller en knapp tredjedel föddes på HNSsjukhusen.

Föderskorna kan fritt välja vilket förlossningssjukhus i HNS-distriktet de föder vid. Ett undantag utgörs av de svåraste riskförlossningarna, som har centraliserats till Kvinnokliniken. Därför föds klart fler mycket små (under 2,5 kilo) eller under 37 veckor gamla barn på Kvinnokliniken än på de andra HNS-sjukhusen. År 2009 skedde en knapp femtedel av förlossningarna med kejsarsnitt, och av dessa inträffade cirka två tredjedelar under jourtid. Andelen kejsarsnitt minskade vid Kvinnokliniken samt på Lojo och Borgå sjukhus. Sammanlagt gjordes 3 163 kejsarsnitt, medan antalet år 2008 var 3 365. Epidural- eller spinalbedövning togs till hjälp vid ungefär två tredjedelar av förlossningarna.

Andelen dödfödda eller döda inom en vecka av samtliga nyfödda (= perinatalmortaliteten) var vid HNS ytterst låg, endast 0,41 procent. Genomsnittet för hela landet är 0,5 procent, vilket i ett internationellt perspektiv är en mycket låg siffra.

Text: Niina Kauppinen

Antal förlossningar vid HNS:s förlossningssjukhus 2005−2009

KKL Barnm.inst.

Jorvs

Hyvinge

Lojo

VNS

Borgå

År

antal

antal

antal

antal

antal

antal

antal

2005

4721

5502

3348

1627

624

678

808

2006

4943

5712

3523

1638

694

616

869

2007

5025

5751

3309

1532

690

645

869

2008

5426

5827

3340

1590

678

652

758

2009

5437

5677

3476

1654

693

650

865

Tabellens förkortningar: KKL = Kvinnokliniken, Barnm.inst. = Barnmorskeinstitutets sjukhus, VNS = Västra Nylands sjukhus

17

Sjukvården − plock ur årets nyheter

Pandemins första våg avklarades väl Influensa A(H1N1)v eller svininfluensan deklarerades vara en allmänfarlig smittsam sjukdom i Finland den 1 maj 2009.

Det första sjukdomsfallet diagnostiserades den 6 maj. I maj–juli var målsättningen att fördröja spridningen av epidemin genom resande i landet. I den här fasen var målet att isolera och behandla de enstaka insjuknade och små grupper.

I augusti–september hade sjukdomsläget i världen förändrats, och antalet smittade blev så stort att man även i Finland övergick till lindringsfas. Målet var att förebygga allsvarliga sjukdomsformer och behandla riskgrupperna. I början av oktober började antalet A(H1N1)v-smittade öka, först i norra Finland, varefter de spred sig till hela landet. Vi var inne i sjukdomens accelerationsfas och åtgärderna planerades utifrån detta I södra Finland inträffade epidemins klimax i början av november, veckorna 45−48. I slutet av januari 2010 hade

situationen lugnat ned sig. I hela landet hade sammanlagt cirka 8 000 fall av A(H1N1)v-smitta konstaterats. I HNSdistriktet rapporterades 1 913 laboratoriebekräftade fall av A(H1N1)v från början av maj till slutet av januari 2010.

Två tredjedelar av alla fall var barn eller unga vuxna.

Inom HNS-distriktet intogs från och med november 455 bekräftade sjukdomsfall till sjukhusvård; av dessa vårdades 85 procent inom specialsjukvården och resten vid primärvårdens bäddavdelningar.

I hela landet konstaterades 43 dödsfall med koppling till A(H1N1)v-infektionen fram till slutet av januari 2010. Av de döda var fyra barn, medan 39 hade någon grundsjukdom. I HNS-distriktet avled med säkerhet 14 patienter, dvs. en tredjedel av alla A(H1N1)v-dödsfall i Finland.

HUSLAB var i inledningsfasen den enda enhet i Finland som utförde mikrobiologisk A(H1N1)v-diagnostik. I och med att undersökningsvolymerna ökade explosionsartat tvingades viruslaboratoriet utöka sin kapacitet, såväl apparatur

– Testresultatet finns tillgängligt efter cirka en arbetsdag, sade avdelningsöverläkare Maija Lappalainen på HUSLAB under sommaren.

som personal, mycket snabbt. Man införde skiftarbete, och även frivilligarbete utnyttjades, och under klimax veckorna 46−47 anlitades även underleverantörer.

Ordnandet av vården av influensapatienterna i samband med pandemin lyckades allt som allt väl i HNS-distriktet.

Då uppföljningen började hade HNSsjukhusen 40 influensapatienter på bäddavdelningarna, och under klimax den 17−18 november 2009 fanns 148 patienter på bädd-, intensiv- och övervakningsavdelningarna. För att intensivvårdsplatserna skulle räcka till framsköts 72 elektiva operationer. Enligt expertbedömningar skulle intensivvårdskapaciteten sannolikt ha överskridits om pandemin hade fortsatt.

Enligt en bedömning gjord efter pandemin inverkade beredskapen inför pandemin och den smidiga uppdateringen av planerna under pandemins klimax till att det inte uppstod problem i HNS-distriktet. Vaccineringarna av hälsovårdspersonal inleddes vid HNS redan i början av pandemin, under vecka 43, vilket kan ha bidragit till att minska sjukdomsfallen bland personalen. Även vaccineringen av gravida i ett tidigt skede kan ha förebyggt svåra sjukdomsfall.

Endast en bråkdel av de gravida behövde sjukhusvård, ingen av dem dog eller behövde intensivvård under epidemins accelerationsfas. Överläkare Ville Valtonen ledde pandemibekämpningen och var bland de första att ta vaccin mot svininfluensan.

18

Undervisning, forskning och utveckling

Undervisning, forskning och utveckling HNS bedriver högklassig forskning och undervisning i samarbete med universitetet, högskolorna och yrkesläroanstalterna.

Medicinska fakulteten svarar för läkaroch tandläkarutbildningen. I egenskap av universitetssjukhus sörjer HNS för att fakulteten har tillgång till patienter, personal samt lokaler och utrustning.

Staten erlägger specialstatsandel till samkommunen som ersättning för grund- och specialistutbildningen av läkare och tandläkare samt för den hälsovetenskapliga forskningen. Forskningen finansieras även genom försäljning av tjänster och extern finansiering, däribland medel från EU, Tekes, Finlands Akademi och olika stiftelser. År 2009 fick HNS totalt 34 miljoner euro i specialstatsandel för undervisning och forskning (37 miljoner euro år 2008).

Av detta var specialstatsandelen för utbildning av läkare och tandläkare 20,2 miljoner euro. HNS fick 13,7 miljoner euro för hälsovetenskaplig forskning.

Hundratals läkare, tusentals skötare Totalt fick närmare 600 studerande medicinsk eller odontologisk klinisk grundundervisning vid Helsingfors universitets medicinska fakultet. Läkarstudier inleddes av 120 studerande, av vilka 30 studerade på den svenskspråkiga linjen. Tandläkarstudier inleddes av 50 nya studerande.

Under året utexaminerades 127 medicine och 31 odontologie licentiater, och sammanlagt 80 personer disputerade. Inom specialistläkarutbildningen utexaminerades 185 specialistläkare och 12 specialisttandläkare.

Under året fick cirka 3 700 hälsovårdsstuderande i huvudstadsregionen praktisk undervisning (totalt 18 000 studieveckor) inom HNS. Dessutom gavs även studerande inom andra branscher (t.ex. socialarbetare, psykologer och kemister) praktisk undervisning.

Inom den hälsovetenskapliga undersökningen var de viktigaste samarbetsparterna Åbo Akademi och Kuopio universitets enhet i huvudstadsregionen.

Enligt den respons som varje år insamlas bland de vårdstuderande är HNS en bra praktikplats. Mest beröm rönte de kompetenta och sporrande handledarna samt den positiva studiemiljön.

Kvaliteten på studiehandledningen mäts årligen (enligt CLES-metoden). I enkäten får de studerande bedöma enhetens arbetsklimat, utgångspunkterna för vården, de undervisningsmässiga grunderna samt handledningsrelationen.

Handledningens kvalitet bedöms enligt skalan 0−10.

Vid mätningen år 2009 blev siffran för studiehandledningens kvalitet 8,28.

Resultatet är klart bättre än föregående år (7,94). Siffran för arbetsenhetens klimat steg till 8,20 (7,67). Enkäten besvarades av 2 349 studerande efter praktikperioden.

Det goda resultatet visar att det har gjorts satsningar på studiehandledningen. Med hjälp av enhetliga bedömningsmetoder kan resultaten vid HNS olika enheter jämföras. Likaså får man information om vilka områden inom studiehandledningen som behöver utvecklas vid olika arbetsenheter.

Inom undervisningen i hälsosektorn breddades användningen av en modell för lärare i kliniskt vårdarbete, och även i övrigt skede en systematisk utveckling av undervisningskvaliteten.

Vetenskaplig forskning Vetenskapliga forskningsmiljöer som stödjer goda resultat är Biomedicum Helsinki, Institutet för molekylärmedicin i Finland (FIMM) och BioMag-laboratoriet, som alla ligger på Mejlans campus, mitt i det dagliga patientarbetet.

Forskningsanslaget på 13,7 miljoner euro fördelades på följande sätt utgående från HNS forskningskommittés bedömningar: Forsknings- och utrustningsprojekt totalt 6,85 milj. euro:

HNS fick 34 miljoner euro i specialstatsandel för undervisning och forskning.

Forskningsprojekt (5,63 milj. euro) J 76 forskningsprojekt (1−3 år) J annan projektfinansiering J regionalt forskningsanslag Forskningsmånader (0,82 milj. euro) J 145 forskningsmånader till 58 forskare år 2009 J 18 forskningsmånader till 3 forskare för tre år Forskningens apparatanskaffningar (0,40 milj. euro) J 11 vetenskapliga undersökningars apparatanskaffningar på över 10 000 euro Grundfinansiering för forskning 6,85 miljoner euro. I detta ingår samkostnader, såsom de etiska kommittéernas arbete.

HYKS-instituutti Oy kom upp i 550 externt finansierade forskningsavtal med en sammanlagd omsättning på 7,2 miljoner euro. HYKS-instituutti Oy förvaltade dessutom 192 stipendier riktade till forskare. Stipendiernas totalvärde var 2,9 miljoner euro.

Forskning och utveckling Samordningen av HNS utvecklingsfunktion förbättrades systematiskt under verksamhetsåret. En sju personer stark utvecklingsgrupp underställdes chefsöverläkaren. Arbetsgruppen fokuserade under året på följande ämneshelheter: samordnat samarbete, projekt, processer samt utvärdering och kommunikation i anslutning till utvecklingsarbetet.

För att underlätta skötseln av pågå-

19

Undervisning, forskning och utveckling

ende projekt bildade HNS en projektportfölj som sammanställde grunduppgifterna för alla startade projekt. I slutet av året var antalet projekt 133 och projektportföljens totalbudget 42,6 miljoner euro. Betydande pågående projekt var bl.a.

J självbetjäningsmiljö för patienter, dvs. elektronisk ärendehantering J utveckling av vårdkedjan J rapportering inom lednings- och verksamhetsstyrningen J koncernredovisning och koncernrapportering J införande av Kanta-tjänsterna i HNSdistriktet J verksamhetsstyrningssystem för personalförvaltningen (HUS Plus) J elektroniskt hanteringssystem för processer och dokument (ProDoc) J e-tjänster för psykiatriska patienter (KelNet 2)

Externt finansierade projekt HNS fick statsunderstöd för ett flertal aktuella projekt, däribland för effektivi-

20

sering av bekämpningen av smittsamma sjukdomar och beredskapen inför pandemier. HNS fick sammanlagt 0,9 miljoner euro i statsunderstöd år 2009.

Finansiering av Tekes erhölls för följande tre projekt som gått in i slutfasen: molekylära kännetecken för asbestrelaterad lungcancer, genomförandemall för förebyggande och behandling av kroniska sjukdomar samt prognostisering av förtida förlossning.

I slutet av året erhölls ytterligare 35 000 euro för planering av strukturerna för HUCS-områdets vårdkedja och serviceproduktion. Arbetet inleddes i samråd med primärvården, socialväsendet och patientorganisationerna.

Det pågick 20 EU-finansierade projekt, som under verksamhetsåret fick 0,6 miljoner euro.

Utveckling av vårdarbetet HNS anslöt sig till det för sjukvårdsdistrikt med universitetssjukhus gemensamma projektet för en attraktiv och hälsofrämjande hälsovård (VeTe-projektet). Ämnet för det lokala projektet

är kunskapsbaserad ledning och dess strukturer i samband med allokeringen av personalresurser för vårdarbetet.

På våren upphörde den läroavtalsbaserade kompletteringsutbildningen för andra stadiet som hade startat föregående höst. I utbildningen deltog sammanlagt 30 barnskötare, närvårdare, primärskötare och skötare av andningsförlamade patienter.

På hösten startade en motsvarande psykiatrisk kompletterande utbildning, i vilken 27 mentalskötare deltog.

Under året anslöts 21 nya polikliniker till Rafaela, ett system för klassificering av vårdberoendet. I slutet av året utnyttjades systemet av 110 somatiska bäddavdelningar och 35 polikliniker eller dagavdelningar.

Den egna utbildningen i applicering av intravenös kanyl och intravenös vätskeoch läkemedelsbehandling samt blodtransfusion fortsatte. Målet är att harmonisera tillståndsförfarandena. Under året deltog cirka 2 000 skötare i utbildningen.

I den kompletterande utbildningen i läkemedelsbehandling deltog 337 skötare som genomgått utbildning på andra stadiet.

Affärsverken och aktiebolagen

Tre nya affärsverk 1.1.2009 En stor förändring som påverkade verksamheten vid samtliga sjukhus var att HNS i början av året fick tre nya affärsverk.

HNS-Servis sörjer på central nivå för koncernens interna dokument-, ärende-, personal- och ekonomitjänster.

HNS-IT-teknik och HNS-Medicinteknik producerar tjänster inom sina respektive områden till samtliga enheter inom HNS. Efter bildande av ovan nämnda affärsverk har HNS sammanlagt nio affärsverk.

Av de affärsverk som redan etablerat sin verksamhet producerar HNSRöntgen bilddiagnostik och HUSLAB laboratorietjänster. Båda utför även patientarbete samt producerar till universitetssjukhuset hörande undervisning och forskning.

HNS-Röntgen och HUSLAB samt kostserviceproducenten Ravioli inledde sin verksamhet redan 2004. HNS-Logistik, som svarar för upphandling samt logistik och sjuktransporter, samt HNSApotek, som svarar för läkemedelsförsörjning, och HNS-Desiko, som sörjer för lokalvård och instrumentunderhåll, startade 2008.

HNS affärsverk producerar merparten av de sjukvårdsrelaterade och andra stödtjänster som HNS-sjukhusen behöver. Syftet med den tillämpade beställar-utförar-modellen är att öka verksamhetens transparens, förbättra kostnadsmedvetenheten och utveckla servicekvaliteten.

I budgeten fastställdes mål för affärsverkens resultat (för alla var målet ett nollresultat), avkastningen på grundkapitalet (ränta 3 %) och produktivitetsökningen och förändringarna i prisnivån.

Samtliga affärsverk lyckades effektivisera sin verksamhet så att tjänsternas prisnivå kunde hållas på planerad eller lägre nivå.

En del av affärsverken uppnådde dock inte målen för produktivitetsökningen eller resultatet.

En tredjedel av personalen jobbar i affärsverken Affärsverken hade i slutet av 2009 sammanlagt 6 181 anställda, vilket utgjorde 29,6 procent av hela HNS personalvolym. Mätt i årsverken är affärsverkens andel ännu något större, nämligen 31,1 procent. De största affärsverken räknat enligt antalet anställda är HNS-Desiko, som sörjer för lokalvård och instrumentunderhåll (1 764 anställda), HUSLAB, som producerar laboratorietjänster, (1 721 anställda) samt HNS-Servis, som producerar dokument-, ärende-, personal- och ekonomitjänster (885 anställda).

Affärsverkens verksamhetsintäkter uppgick till sammanlagt 658,3 miljoner euro, vilket är 42,5 procent av samkommunens verksamhetsintäkter och 644,8 procent av samkommunens verksamhetskostnader. Det största affärsverket, mätt i verksamhetsintäkter, var HUSLAB (152,7 milj. euro), det näst största HNSLogistik (124,1 milj. euro) och det tredje största HNS-Apotek (107,1 milj. euro).

HNS-Lokalcentralen äger, hyr och planerar lokaler Utöver de nya affärsverken fick koncernen i början av 2009 även ett nytt

HUSLAB och HNS-Röntgen utgör delar av universitetssjukhuset och bedriver därmed forskning och ger undervisning.

resultatområde, HNS-Lokalcentralen, som har i uppgift att äga, hyra och planera lokaler. I Lokalcentralen sammanfördes de funktioner som tidigare sköttes av HUCS lokalcentral och de övriga sjukvårdsområdenas motsvarande funktioner. Hela sjukvårdsdistriktets fastighetsegendom överfördes i HNSLokalcentralens besittning. I samband med byggprojekt representerar Lokalcentralen ägaren och fungerar som beställare.

Resultatområdet HNS-Lokalcentralen har som målsättning att verksamheten får en god start och att ett nollresultat uppnås. HNS-Lokalcentralen överskred de budgeterade kostnaderna och resultatet var negativt, vilket berodde på de osäkerhetsmoment som budgetberedningen var förknippad med samt på att energikostnaderna steg.

Byggande och textilförsörjning genom egna dotterbolag HNS-Fastigheter Ab HNS-Fastigheter Ab är ett av samkommunen helägt dotterbolag, som i egenskap av HNS upphandlingsenhet avtalsenligt svarar för byggande och underhåll av HNS sjukhusfastigheter, säkerhetstjänster och en del av tjänstebostäderna samt anknytande service.

I början av året övergick HNSFastigheter Ab till en ny fastighetsförvaltningsmodell i enlighet med ett styrelsebeslut från 2008. I enlighet därmed övertog bolaget vid årets ingång 68 anställda inom fastighetsteknik och två personer som sköter bostadsärenden i Västra Nylands, Lojo,

21

Affärsverken och aktiebolagen

Sjukhusfysikerna Vilma Mannila och Touko Kaasalainen mäter strålningen från en apparat på HNS-Röntgen.

Hyvinge och Borgå sjukvårdsområden.

Vid årets utgång hade HNS-Fastigheter Ab 312 anställda (jämfört med 237 ett år tidigare).

Under verksamhetsåret fick bolaget ansvaret även för Haartmanska sjukhuset, som producerar jourtjänster och ägs av Helsingfors stad. I samband därmed avstod bolaget från underhållsansvaret vid Maria sjukhus.

Under året pågick flera stora byggprojekt, som presenteras närmare på annan plats i denna berättelse.

HNS-Fastigheter Ab överskred de mål som fastställts för verksamheten, dvs. ett nollresultat och en produktivitetsökning på 2−3 procent. Samtidigt skulle prisnivån hållas på samma nivå som år 2008.

Bolagets vinst efter kundåterbäring var 260 180,71 euro.

22

Uudenmaan Sairaalapesula Oy Samkommunen HNS dotterbolag Uudenmaan Sairaalapesula Oy har specialiserat sig på uthyrning och underhåll av sjukhustextilier. Exempel på produktgrupper är linne, patientkläder, personalkläder och operationstextilier.

I början av 2009 fusionerades Helteks, dvs. Helsingin Tekstiilipalvelu och ett till Helsingfors stad hörande affärsverk, med Uudenmaan Sairaalapesula.

Samkommunen HNS äger nu 70 procent och Helsingfors stad 30 procent av Uudenmaan Sairaalapesula Oy. Produktionslokalerna ligger i Kervo och i Forsby i Helsingfors. Under de närmaste åren genomför bolaget en utvidgning i Kervo, varigenom hela verksamheten kan centraliseras dit. Projektet har inletts och enligt planerna kan de

nya lokalerna tas i bruk i slutet av 2011.

Tvätteriet svarar för textilförsörjningen vid HNS-sjukhusen samt Helsingfors stads enheter, men betjänar även andra kunder som förutsätter en hög hygiennivå.

Mängden tvätt per år hade i verksamhetsplanen uppskattats till sju miljoner kilo, vilket även uppnåddes. Av denna mängd tvättades 4,5 miljoner kilo i Kervo och 2,5 miljoner kilo i Forsby. Omsättningen överskred budgeten med 0,5 miljoner euro. Omsättningen ökade bland annat till följd av en ökad efterfrågan på arbetskläder i mikrofiber, som är dyrare än andra kläder.

Vid årets utgång hade tvätteriet 233 anställda.

Bolagets vinst uppgick till 139 628,45 euro.

Affärsverken och aktiebolagen − plock ur 2009 års nyheter

Sammanslagning av laboratorierna utreddes

HNS införde elektroniskt EKG

Våren 2009 färdigställdes en utredning om för- och nackdelar med en sammanslagning av affärsverket HUSLAB och Birkalands sjukvårdsdistrikts laboratoriecentral. När utredningen var klar kom dock båda sjukvårdsdistrikten fram till att det inte var aktuellt med en sammanslagning.

Utredningen om samarbete och eventuell sammanslagning av laboratorieaffärsverken vid HNS och Birkalands sjukvårdsdistrikt inleddes hösten 2008. Man ville bl.a. utreda en modernisering av serviceproduktionen i syfte att avhjälpa den kommande bristen på arbetskraft. Affärsverken har sammanlagt cirka 2 200 anställda och den sammanlagda omsättningen för laboratorieverksamheten uppgår till cirka 180 miljoner euro.

HNS laboratorieaffärsverk HUSLAB har infört ett digitalt EKG-system. Införandet av elektroniskt EKG inleddes vid HUSLABs enheter i Helsingfors, Vanda och Esbo i januari och på Mejlans sjukhus i april 2009.

EKG har hittills endast varit tillgängligt som pappersutskrift, trots att nästan all annan patientinformation redan finns i de elektroniska datasystemen.

Laboratoriernas och vårdenheternas EKG-registreringar sparas i fortsättningen i ett elektroniskt arkiv som upprätthålls av HUSLAB och där de är tillgängliga för samtliga vårdenheter i samkommunen.

Tack vare detta medför det elektroniska EKG-systemet mer flexibilitet i vårdsituationerna.

Det nya systemet är särskilt nyttigt då en patient förflyttas mellan vårdenheter eller då det i samband med snabba vårdbeslut behövs jämförelser med tidigare EKG-undersökningar. Digitalt EKG ger även möjlighet att snabbt konsultera en kollega.

Videosystem för utbildningen av apoteksanställda Det finns behov av att ordna utbildning för HNS-Apoteks farmaceutiska personal ungefär en gång i veckan. Apoteket har skaffat ett videosystem − Arctic Communicatori – som sparar tid och bensin och därmed även miljön. Tack vare systemet kan de apoteksanställda delta i intern utbildning samtidigt även om de fysiskt befinner sig på den egna arbetsenheten.

Kurserna ordnas på Mejlans och förmedlas till affärsverkets övriga verksamhetsställen. Systemet är interaktivt, så åhörarnas frågor går fram till utbildaren.

Systemet anskaffades för kursverksamhet, men används även av mindre grupper för möten.

Apotekets personal tog emot systemet med mycket positiva kommentarer.

Etikettsregler avtalades för den nya utbildningsformen: bland annat konstaterades det höra till god sed att hälsa och berätta vilka som finns på plats på de olika verksamhetsställena.

Internationellt erkännande för regiondatasystemet Navitas HNS fick i november den USA-baserade internationella organisationen IIC:s första pris i serien för offentliga inrättningar; erkännandet kom för den tillförlitliga delningen av patientdata över organisationsgränserna. Kärnan i den uppmärksammade informationstjänsten är söktjänsten i regiondatasystemet Navitas.

Navitas, som använts i Nyland sedan 2003, distribuerar aktuella patientdata till vårdpersonalens datorer i 28 kommuner och 20 sjukhus i HNS-distriktet.

Därutöver används patientdata av företagshälsovårdens och socialförvaltningens personal.

I Finland har elektroniska sjukjournaler införts i tämligen bred omfattning, men till följd av splittringen inom hälsovården kommunicerar inte datasystemen med varandra. Därför har man i Finland skapat regionala tjänster som förmedlar elektroniska patientdata över organisationsgränserna.

Tuula Järvinen, samordnare för Digital-EKGprojektet, avläser en streckkod på patientens handled.

23

Affärsverken och aktiebolagen − plock ur 2009 års nyheter

Systematisk minskning av strålundersökning av barn Vid Barnkliniken utgallrades alla onödiga röntgenundersökningar. Alla beställningar av undersökningar prövas nu noggrannare än förr.

Röntgenenheten vid Barnkliniken har systematiskt minskat antalet röntgenundersökningar. Tack vare den tekniska utvecklingen har man kunnat minska den stråldos som barnen får, men en ännu större orsak till den gynnsamma utvecklingen är de stramare indikationerna för strålbelastande undersökningar (nativ-, genomlysnings- och CT-undersökningar).

Indikationerna och vårdpraxisen har planerats i nära samarbete med kliniska läkare, berättar överläkare Kirsi Lauerma på Barnklinikens röntgen. Man tar inte längre thoraxbilder av alla polikliniska patienter på hjärtstationen, utan gör först en noggrann prövning i varje enskilt fall. Tidigare tog man likaså alltid nativbilder av prematurer efter avlägsnande av intubationsröret, medan de numera tas endast vid behov.

Röntgenundersökningar begärs ofta på grundval av egna rutiner, och det är svårt att bryta gamla vanor.

– Läkarnas meeting är ett unikt sätt att diskutera val av undersökning och indikationerna för röntgen. Där behandlas i utbildningssyfte även dåliga remisser, säger Kirsi Lauerma. Särskilt bra remisser önskar hon för undersökningar där man antingen använder mycket strålning (CT, genomlysning), där barnet sövs (magnet), som är synnerligen besvärliga för

Strängare kriterier för undersökning besparar barnen onödig strålning.

barnet (omfattande ultraljudsundersökningar, genomlysning) eller som skräddarsys från fall till fall.

– Man kommer långt redan om remissen innehåller det väsentliga ur anamnesen samt en klar fråga som man vill ha svar på genom undersökningen.

Verksamhetsmodellen vid Barnklini-

kens röntgen är ett bra exempel på såväl medicinskt som ekonomiskt nytänkande.

Med små förändringar kan modellen användas även i andra beställargrupper och ge kunden besparingar i röntgenkostnaderna.

Text: Katri Laukkanen

Besparingar genom samordnade upphandlingar HNS-Apotek och Birkalands sjukvårdsdistrikts laboratorie- och apoteksaffärsverk konkurrensutsatte för första gången tillsammans upphandlingen av läkemedel och apoteksvaror för upphandlingsperioden 2010−2011. HNS samtliga medlems-

24

kommuner med undantag av Helsingfors deltog i den samordnade upphandlingen.

Läkemedlen utgör en betydande del av sjukvårdsdistriktets materialkostnader.

Värdet av den konkurrensutsatta samordnade upphandlingenr är cirka 430 miljo-

ner euro, räknat enligt partipriser. Jämfört med föregående upphandlingsperiod medförde anbudsförfarandet cirka 17,3 miljoner euro i besparingar för samkommunen HNS.

Personalen

Aktiv rekrytering och chefsträning HNS bereder sig på den kommande arbetskraftsbristen inom hälsovården, dels genom att utveckla rekryteringen, dels genom att utveckla chefsarbetet och ledningen.

Antalet anställda inom samkommunen var vid årets slut 20 909, vilket är i samma storleksordning som år 2006. Antalet anställda minskade med 47 personer jämfört med föregående år.

Antalet årsverken var 16 586, vilket är 1,0 procent mindre än föregående år.

Av HNS samtliga anställda hade 80,1 procent fast anställning; siffran är relativt hög och stödjer riktlinjerna i personalstrategin. Merparten (88,3 %) är heltidsanställda.

Lönerna och arvodena inklusive lönebikostnader uppgick till totalt 922,6 miljoner euro. Inhyrd arbetskraft anlitades till ett belopp av 16,7 miljoner euro, vilket motsvarar 279 årsverken.

Personalomsättningen för fast anställda var 6,1 procent.

376 anställda gick i pension. Åren 2009−2020 uppnår sammanlagt 5 613 HNS-anställda pensionsåldern (65 år) (2 668 skötare, 639 läkare, 246 specialarbetare och 2 060 övriga anställda).

munen sammanlagt 1 510 fasta och 598 tidsbundna tjänster och uppgifter. Antalet sökande till de fasta anställningarna var 12 382 och till de tidsbundna 3 468.

På det stora hela bevarade HNS sin ställning som en eftertraktad arbetsplats, men i fråga om vissa yrkesgrupper är det ständigt svårt att hitta tillräckligt erfaren personal.

HNS deltog i totalt 51 rekryteringsevenemang. Av dem var en del (9) inriktade på lokalvård, en del (4) på instrumentunderhåll och merparten (26) på vårdarbete. De 12 övriga fokuserade på framtidens anställda, och HNS samarbetade där med läroanstalterna samt deltog i evenemang som var riktade till unga. Även mediereklam prövades och HNS drev en kampanj på en radiokanal som är populär bland ungdomar.

För prognostisering av tillgången på arbetskraft deltar HNS i ett av Europeiska socialfonden (ESF) delfinansierat projekt för främjande av rörligheten bland pro-

ANTALET PERSONAL, AFFÄRSVERKEN OCH KONCERNFÖRVALTINGEN 0% 2% 14%

13%

1% 2% 4%

Fokus på tillgången till och kvarhållandet av personal Det finns redan tecken på en kommande personalbrist inom hälsovården, och under nästa årtionde måste verksamheten effektiviseras och alla tillgängliga medel utnyttjas för att kunna locka nya anställda, men även för att hålla kvar yrkesmänniskor som redan jobbar inom branschen.

HNS rekrytering har sedan oktober 2008 utnyttjat elektronisk jobbsökning, och sedan början av april 2009 är detta den primära ansökningskanalen. Under året förbereddes införandet av ett nytt, elektroniskt rekryteringssystem som ett led i det omfattande HRM-projektet.

Under året ledigförklarade samkom-

fessionella inom hälsovården (”Attraktiivinen Suomi – terveydenhuollon osaajien liikkuvuuden edistäminen”). Syftet med projektet är att skapa en handlingsmodell som möjliggör etisk rekrytering inom EU-länderna utifrån den egna organisationens behov.

HUCS sjukvårdsområde startade ett pilotprojekt som syftar till att inhämta erfarenheter utomlands och skapa en ny rekryteringsmodell. Inom ramen för pilotprojektet, som genomförs vid operativa resultatenheten, rekryteras 20 sjukskötare från Filippinerna till HUCS operationssalar och bäddavdelningar.

Opteam Oy och yrkeshögskolan Laurea är samarbetsparter i projektet.

Det aktiva samarbetet med läroanstalterna fortsätter, dels i syfte att förbättra studiehandledningen, dels för att utveckla studiernas innehåll så att det bättre betjänar arbetslivets, särskilt specialsjukvårdens, behov.

Den nyanställdas första steg inom

2% 28%

29% 5%

HNS-Röntgen HUSLAB Ravioli HNS-Desiko HNS-Apoteket HNS-Logistik HNS-ICT HNS-Medicinteknik HNS-Servis HNS-Lokalcentralen (resultatområde) Konsernförvaltningen (resultatområde)

ANTALET PERSONAL, HELA ORGANISATIONEN 3% 30% HUCS sjukvårsdområde Västra Nylands sjukvårsdområde Lojo sjukvårsdområde Hyvinge sjukvårsdområde Borgå sjukvårsdområde Affärsverkerna och resultatområdena

3% 8%

53% 3%

3%

25

Personalen

Den årliga campusdagen på Mejlans campus riktar sig till kommande fackfolk, det vill säga till gymnasister och studerande i yrkeshögskolor.

De evenemang som hela personalen erbjöds möjlighet att delta i var bland andra idrottsevenemangen Damtian och Täyskymppi samt Picassoutställningen och Cirkus Finlandia.

26

H N S Å RSB E R ÄTTEL S E 2009

den krävande specialsjukvården har underlättats genom nya introduktionsrutiner.

Arbetsmiljöbarometern ger kunskap till grund för utvecklingen Den årliga arbetsmiljöbarometern, som kartlägger arbetsmiljön och nöjdheten bland de anställda, genomfördes i november. Enkäten riktades till samtliga HNS-anställda och besvarades av 10 148 personer. Svarsprocenten var 53 (föregående år 42 %).

Enkäten grundar sig på HNS värderingar och strategiska riktlinjer. Resultaten anger att värderingarna styrde verksamheten bäst i den egna enheten.

Inom detta område uppnåddes målet (3,5). Föregående års kritiska inställning till den högsta ledningen märktes fortfarande, men var nu något lindrigare. De anställda litar på förmännen och upplever dem som målinriktade, rättvisa och sporrande ledare.

I de fria kommentarerna önskades att ledningen skulle främja öppenhet, ordna regelbundna möten där aktuella frågor diskuteras samt lyssna till personalens åsikter.

Verksamheten i arbetsenheten bedöms vara kundorienterad och flexibel av de anställda. De anställda upplever

sig ha en stark yrkeskompetens. De som svarade är också tämligen nöjda med sitt nuvarande jobb (3,9 på skalan 1−5), upplevde jobbet som meningsfullt och var stolta över sitt jobb.

Utvecklingsobjekten var liksom under tidigare år effektiv användning av resurserna, organisering av den dagliga verksamheten, utökande av utvecklingsmöjligheterna samt utökande av möjligheterna att påverka.

Det är fortfarande stor spridning mellan arbetsenheterna, och i de fria frågorna framfördes kritiska kommentarer om bristen på uppskattning, rättvisa och gemensamt fastställda spelregler.

I samband med arbetsmiljöbarometern betonades att enkätens viktigaste moment är den diskussion som förs om resultaten och de förändringar som initieras utifrån resultaten.

Under hösten genomfördes även en till hela personalen riktad kommunikationskartläggning. Resultaten understryker att de anställda efterlyser mer information om HNS och samkommunens verksamhet av sin förman. Av den högsta ledningen väntar man sig större synlighet på de lägre nivåerna i organisationen. Det uttrycktes önskemål om att de ledande en eller ett par gånger per år skulle berätta öppet om olika frågor. Det ansågs även viktigt att informationen

löper nedifrån uppåt och att personalen hörs. Kommunikationsenkäten besvarades av 7 400 HNS-anställda. Undersökningen kompletterades med djupintervjuer med 14 personer.

Kraftig satsning på ledningsträning Sjukvårdsområdena och resultatenheterna införde ett nytt ledningssystem under hösten. Till stöd för detta planerades ett nytt program för ledningsträningen på koncernnivå. En utbildning omfattande fem eftermiddagsseminarier startade på hösten och fortsätter på våren 2010. Seminarierna är avsedda för klinikgruppernas direktörer, klinikernas överläkare, avdelningsgruppernas chefer och överskötare.

Det tre dagar långa träningsprogrammet för nya förmän fortsatte med fyra grupper och hade sammanlagt 120 deltagare. Dessutom startades aktualitetseftermiddagar avsedda för alla förmän.

Syftet är att uppdatera kunskaperna om HNS och informera om aktuella förändringar i personal- och ekonomiförvaltningen.

27

Personalen

Nyckeltal om personalen 2005–2009 2009

2008

2007

2006

2005

Antal anställda

20 909

20 956

21 202

20 927

20 773

fast anställda

16 757

16 749

16 917

16 560

16 429

visstidsanställda, varav

4 152

4 207

4 285

4 367

4 344

vikarier

2 641

2 675

2 652

2 687

2 710

tillförordnad, sköter ledig tjänst eller befattning

1 439

1 465

1 404

1 538

1 524

korta vikariat (1−12 dagar) Anställda per personalgrupp vårdpersonal

72

67

229

142

110

20 909

20 956

21 202

20 927

20 773

11 725

11 658

11 999

11 798

11 705

läkare

2 571

2 551

2 519

2 451

2 435

övrig personal

5 603

5 768

5 734

5 742

5 668

specialarbetare

1 010

979

950

936

965

Genomsnittlig ålder

43,3

43,1

42,9

42,7

42,4

kvinnor

43,5

43,3

43,0

42,8

42,5

män

42,3

42,3

42,1

42,0

41,7

fast anställda

45,3

45,1

44,9

44,8

44,6

visstidsanställda

35,2

35,2

35,0

34,8

34,3

85,8 / 14,2%

85,7 / 14,3%

85,7 / 14,3%

85,6 / 14,4 %

85,3 / 14,7%

6%

7%

7%

6%

6%

3,4

3,5

3,4

3,7

3,6

51,5 %

52,0 %

52,3 %

52,7 %

52,8 %

16 700 000

16 024 000

11 695 000

7 456 000

5 737 000

Könsfördelning kvinnor/män % Personalomsättning, fast anställda Utbildningsdagar/person Löner och arvoden av verksamhetskostnaderna, exkl. lönebikostnader, % Anlitandet av inhyrd arbetskraft euro årsverken

278

Fördelning av årlig arbetstid 2009 Kaavio 7. Vuotuisen työajan jakauma 2009 Kaavio 7. Vuotuisen työajan jakauma 2009 3,7 %

7,8 %

3,7 %

4,2 % 7,8 %

2,8 % 2,8 %

70,7 % 70,7 %

169

132

Kaavio 18. Työajan rakenne, Arbetstidens struktur,prosentteina lönekostnader % palkkamenot Kaavio 7. Vuotuisen työajan jakauma 2009 0,7 % 1,0 % 2,6 % 3,7 % 9,1 % 7,8 %

10,8 %

80,5 % 70,7 %

2,8 %

Säännöllinen työaika Regelbunden Lisäja ylityö arbetstid Mertids- och övertidsarbete Vuosiloma Semester Sairauspoissaolo Sjukfrånvaro poissaolo Lakisääteinen Lagstadgad frånvaro (familjeledighet etc.)

Muu poissaolo Övrig frånvaro

28

210

6,1 % 4,2 %

4,2 %

10,8 % 10,8 %

288

Säännöllinen työaika Regelbunden Lisä- ja ylityö arbetstid Mertidsoch övertidsarbete Vuosiloma Semester Sairauspoissaolo Sjukfrånvaro Lakisääteinen poissaolo Lagstadgad frånvaro (familjeledighet etc.)

Muu poissaolo Övrig frånvaro

Byggande och miljö

Byggprojekten på Mejlans campus fortskred i rask takt Under hela verksamhetsåret pågick ett flertal betydande byggprojekt på Mejlans sjukhusområde. Det nya sjukhuset, som i planeringsskedet fick namnet Triangelsjukhuset, Mejlans sjukhus nya huvudentré och entréhall samt utbyggnaden av Barnkliniken slutfördes och tas i bruk år 2010.

Stommen till Triangelsjukhuset restes fram till sommaren 2009, och i september hade byggnaden nått taklagshöjd − med en slående landningsbana för helikopter högst upp. Under hösten, då ytterväggarna var på plats och gav skydd, byggdes mellanväggarna, utfördes murningsarbeten och gjordes fastighetstekniska installationer.

Stomarbetena för utbyggnaden av Barnkliniken slutfördes i maj, och fasaden, yttertaket samt VVSE-arbetena under hösten. Utbyggnadsdelen, som tas i bruk i slutet av 2010, får nya lokaler för anestesi- och operationsavdelningen, som får sammanlagt sex salar och 14 uppvakningsplatser samt en ny intensivavdelning. De länge efterlängtade intensivvårdsplatserna blir 16 till antalet.

I utbyggnaden får dessutom HNS-Röntgen plats för MRI-röntgen.

Den nya, anslående och ljusa entréhallen i Mejlans sjukhus med sina takfönster blir klar våren 2010. Den medför då en avsevärd förbättring för patienter som anländer till Mejlans sjukhus jour, eftersom ambulansentrén placerats under ett skyddat gröntak.

Den första veckan i augusti inleddes byggandet av campusområdets nya underjordiska utrymmen. Inledningsvis röjdes byggarbetsplatsen på stadens mark intill Mejlans kraftstation. Där öppnas under tunnelarbetets första fas en arbetstunnel under kraftstationen. Genom tunneln borttransporteras 200 000

kubikmeter stenkross under två års tid.

Schaktningen ska enligt planerna vara klar hösten 2011.

De underjordiska utrymmena, som blir klara år 2013, kommer att omfatta Mejlans sjukhusområdes servicegård, en avfallsstation, HNS-Apoteks obligatoriska lager samt en parkeringsanläggning med 450 platser. En del av parkeringshallen fungerar även vid behov som befolkningsskydd. De nya utrymmena får en förbindelse till det nuvarande tunnelnätverket.

Styrgrupp samordnar de framtida stora byggprojekten HNS-koncernen står inför omfattande investeringar, som utöver de pågående stora byggprojekten omfattar en mängd nya, redan planerade och av förändringarna i verksamheten påkallade byggbehov. Genom chefsöverläkarens beslut lades ansvaret för utredningar och annan beredning i anslutning till investeringarna från och med den 1 maj 2009 på en styrgrupp som rapporterar till koncernens ledning.

I styrgruppen ingår representanter för koncernförvaltningen, resultatenheterna i HUCS sjukvårdsområde samt Helsingfors universitets medicinska fakultet. Även personalorganisationerna är representerade.

Styrgruppen har i uppgift att svara för att de stora byggnadsinvesteringarna och anknytande arrangemang för produktion av specialsjukvård stödjer koncernens strategiska mål, särskilt tillgången till vård, kommunen som kund, kostnadshanteringen och produktivitetsökningen samt förutsättningarna för forskning och undervisning. Styrgruppen har även tagit ställning till långsiktiga planer för ordnandet av sjukhusverksamheten i HNS-distriktet.

Styrgruppen har arbetat intensivt.

Stora praktiska frågor som behandlades 2009 var bland annat att verksamheten i Mejlans sjukhus patienttorn måste flytta in i tillfälliga lokaler efter färdigställandet

av det nya sjukhuset.

Projektutredningen för tillbyggnaden av Jorvs sjukhus inleddes i slutet av året med avsikt att utredningen skulle vara klar tidigt på våren 2010. Styrgruppen diskuterade även alternativa lösningar för affärsverket HUSLABs lokalbehov. Ökad känsla för miljöansvaret genom utbildning och information Enligt samkommunens miljöstrategi är målet att förebygga och minska miljöolägenheterna i anslutning till HNS verksamhet samt att förbättra patienternas och personalens miljösäkerhet. Varje resultatområde, verksamhetsområde och affärsverk har ansvar för att målen uppnås.

Miljöfrågorna sköts på central nivå av HNS-Miljöcentralen, som hör till HNSLokalcentralen. Enheten har få egna anställda; år 2009 fanns två heltidsanställda. De assisteras av delegationen för miljöfrågor samt av arbetsenheternas miljöansvariga. Fastighetscheferna ansvarar för miljöfrågor som anknyter till deras respektive fastigheters byggande och underhåll.

De miljöansvarigas verksamhet hänför sig främst till miljö- och naturvård, undvikande av avfall och hållbar utveckling.

De miljöansvariga är sina arbetsenheters

Taket till det nya sjukhuset på Mejlans campus fick under sommaren en helikopterplatta.

29

Byggande och miljö

Utbyggnaden av Barnkliniken blir klar i slutet av 2010 och kommer att inhysa bl.a. en anestesi- och operationsavdelning samt länge eftertraktade intensivvårdsplatser.

experter i miljöfrågor och fungerar som informationslänkar. De har beredskap att på arbetsplatserna genomföra de förändringar i verksamheten som lagstiftningen förutsätter. Under året utbildades 71 nya miljöansvariga och det sammanlagda antalet var vid årets utgång 674.

Delegationen för miljöfrågor är ett av verkställande direktören årligen utnämnt organ med representanter för sjukvårdsområdena, HUCS resultatenheter samt affärsverken. Delegationens medlemmar är i sina respektive områden föredragande i ledningsgruppen när det gäller miljöfrågor, och de leder resultatområdets, affärsverkets eller fastighetens miljöforum. Delegationen har 25 medlemmar.

De viktigaste miljöfrågorna anknyter till avfallshantering, återvinning, övervakning av kemikalier och transporten av dem, energibesparing samt miljöut-

30

bildning. Därutöver har ett projekt för beaktande av materialeffektivitet i all verksamhet startats.

HNS deltog redan åren 2001−2007 i det rikstäckande energisparavtalet och tecknade den 4 december 2007 ett nytt energieffektivitetsavtal för åren 2008−2016. Satsningar för att uppnå målen för energieffektiviteten gjordes vid såväl miljö- som lokalcentralen. Under verksamhetsåret färdigställde HNSLokalcentralen och HNS-Fastigheter Ab i samråd en anvisning för planering av byggnadsinvesteringar, vilken beaktar energieffektiviteten.

Miljöcentralen ordnade tillsammans med aktiva HNS-anställda för tionde gången aktiviteter under energisparveckan. Denna gång var det främsta temat datorernas strömförbrukning.

Medicinska resultatenheten lät göra en utredning om material- och

koldioxidtavtrycket från ballongvidgningsundersökningar i form att ett lärdomsprov, vilket gav ett nytt perspektiv på miljöfrågorna. Projektet finansierades av HNS-Miljöcentralen och Helsingfors universitet. Publikationen finns på HNS webbplats under namnet ”Ympäristövastuu erikoissairaanhoidossa - tapausesimerkkinä pallolaajennustoimenpiteen materiaali- ja energiatehokkuus” (”Miljöansvar i specialsjukvården − case: material- och energieffektivitet för ballongvidgningsingrepp”).

Organisation och ledning

Förtroendeorgan och intern ledning Den högsta beslutanderätten i samkommunen utövas av fullmäktige. Utgående från storleken utser medlemskommunernas fullmäktige 2−5 ledamöter och personliga suppleanter för dem. Dessutom har Helsingfors universitet rätt att utse två ledamöter och personliga suppleanter för dem.

Under 2009 sammanträdde fullmäktige fyra gånger.

Sjukvårdsdistriktet leds av en styrelse, som lyder under fullmäktige. För sin mandattid väljer fullmäktige 15 ledamöter i styrelsen och personliga ersättare för dem. Dessutom har Helsingfors universitet rätt att utse två ledamöter i styrelsen och personliga suppleanter för dem.

Under 2009 sammanträdde styrelsen 22 gånger.

Under verksamhetsåret inrättades genom fullmäktiges beslut en affärsverksamhetssektion som lyder under styrelsen. Sektionen består av sex ledamöter och suppleanter, som utses bland styrelseledamöterna och deras suppleanter. Affärsverksamhetssektionen har i uppgift att lägga fram förslag till riktlinjer och principer för koncernstyrningen samt förslag till mål för affärsverken och dotterbolagen, följa upp att affärsverken och dotterbolagen handlar i enlighet med de mål fullmäktige har ställt upp, sörja för att koncernövervakningen

I början av 2009 genomfördes två kommunsammanslagningar i HNS-distriktet, och antalet medlemskommuner minskade med tre. Ekenäs, Karis och Pojo kommuner bildade Raseborgs stad, medan Sammatti kommun anslöt sig till Lojo stad. Efter förändringarna har HNS 26 medlemskommuner, medan samkommunens fullmäktige har 63 ledamöter.

fungerar samt behandla affärsverkens och dotterbolagens uppföljningsrapporter och även i övrigt övervaka deras verksamhet.

Vart och ett av HNS fem sjukvårdsområden har en av fullmäktige tillsatt nämnd som lyder under styrelsen.

Dessutom har sjukvårdsdistriktet i enlighet med lagen om specialiserad sjukvård en nämnd för den språkliga minoriteten, som har i uppgift att sörja för att patienterna får service på sitt eget modersmål, finska eller svenska.

Nämnden för den språkliga minoriteten tillsätts av fullmäktige och lyder under styrelsen.

Revisionsnämnden, som lyder under fullmäktige, bereder de till granskningen av förvaltningen och ekonomin anknytande ärendena som fullmäktige beslutar om samt bedömer om de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har uppnåtts.

Vart och ett av HNS kommunala affärsverk har en direktion.



HSN förtroendeorgan 2010 fullmäktige revisionsnämnden styrelsen

nämnden för den språkliga minoriteten

nämnden för Den psykiatriska sjukvården

sjukvårdsområdenas nämnder

affärsverkens direktioner

HUCS sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde

HSN-Apoteket HUSLAB HNS-Röntgen HNS-Desiko HNS-Logistik HNS-ICT HNS Medicinteknik Ravioli HNS-Servis

31

Organisation och ledning

 Intern organisation HNS-koncernen är en helhet som utgörs av samkommunen HNS och dess juridiskt självständiga dotter- och fastighetsbolag.

Samkommunen HNS utgörs av fem sjukvårdsområden som producerar organisationens kärnverksamhet, dvs. specialiserad sjukvård, samt koncernförvaltningen och HNS-Lokalcentralen, vilka fungerar som resultatområden, och nio affärsverk som levererar service till sjukvårdsområdena och resultatområdena.

I koncernen ingår även dotterbolagen Uudenmaan Sairaalapesula Oy, HNSFastigheter Ab samt 10 bostads- och fastighetsaktiebolag.

Nytt ledningssystem i HUCS resultatenheter

Styrelsemedlemmarna från vänster: Elina Ikonen (ersättare), Henrika Zilliacus-Tikkanen, Ilkka Taipale, Marja-Leena Laine (ersättare), Säde Tahvanainen, Jaakko Karvonen, Ulla-Marja Urho (ordf.), Seppo K. Helminen, Veikko Simpanen (v.ordf.), Harry Yltävä, Irene Äyräväinen, Antti Rantalainen (fullmäktige v.ordf.), Kirsi Aropaltio, Ulla-Mari Karhu (fullmäktiges ordf.), Johanna Tuuli, Jari Oksanen, Sanna Lauslahti och Kalle Könkkölä.

32

Det av fullmäktige i december 2008 godkända ledningssystemet innebär att HUCS resultatenheter uppdelas i klinikgrupper som motsvarar de tidigare ansvarsområdena. Klinikgrupperna är uppdelade i kliniker och avdelningsgrupper.

Förändringen genomfördes under året så att det nya ledningssystemet var i användning hösten 2009.

Varje klinik leds av en kliniköverläkare som svarar för den medicinska vården, ledningen samt utvecklingen i klinikens behandlingsenheter, avdelningar och polikliniker. Bokföringstekniskt är kliniken en ansvarsenhetsgrupp som utgörs av en eller flera ansvarsenheter eller ”kostnadsställen”.

En avdelningsgrupp består av avdelningar, polikliniker, behandlingsenheter och andra motsvarande enheter. Bokföringstekniskt är avdelningsgruppen en ansvarsenhetsgrupp som utgörs av en eller flera ansvarsenheter eller ”kostnadsställen”. Bland annat vårdpersonalens löner samt kostnaderna för lokaler och grundutrustning allokeras till dessa kostnadsställen. En avdelningsgrupp kan producera tjänster även till andra klinikgrupper över resultatenhetsgränserna (till exempel anestesiologi, jourpoliklinik och dagsjukhus).

En avdelningsgrupp leds av chefen för avdelningsgruppen. Direktören för klinikgruppen är förman för såväl denna chef som för kliniköverläkaren.

H N S Å RSB E R ÄTTEL S E 2009

HNS organisation 2010 fullmöktige extern revision styrelsen intern revision verkställande direktör Strategi, ägarstyrning och ekonomi

vårdarbete kommunikation

vårdproduktion och FoU-verksamhet

Medicinska resultatenheten Gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten Operativa resultatenheten

Borgå sjukvårdsområde

Västra Nylands sjukvårdsområde

Lojo sjukvårdsområde

personal

Hyvinge sjukvårdsområde

ekonomi

HNS-Apotek

HUCS sjukvårdsområde

förvaltning

affärsverksamhet

HUSLAB HNS-Röntgen

HNS-Desiko

Ravioli

HNS-Logistik

HNS-Servis

HNS Medicinteknik

HNS-ICT

HNS-Lokalcentralen (resultatområde) Uudenmaan Sairaalapesula Oy

HNS-Fastigheter Ab

Psykiatriska resultatenheten

33

Förtroendeorgan på koncernnivå

Fullmäktiges sammansättning under valperioden 2009-2012

Röstetal

Ersättare

Röstetal

Helsingfors universitet

Liljendal

Kari Suokko 96 Erkki Vuori

Nils Vainio Kristina Lindfors

Anna-Maija Lukkari Harri Sintonen

Askola Juhani Korkatti 3 Maritta Helin

2

Ersättare

Karl-Magnus Lindfors Mona Lindlöf

Lojo Jarno Lundberg Eeva Oksanen

Esbo

Tuula Jämsén 33 Paul Packalén

Kristiina Lundell Petteri Åström

Lovisa

Kari T. Nukala 175 Jarkko Korpi Katja Koivumäki

Leena Rehn Tarja Tallqvist Matti Metsäranta

Hangö Jouko Veikanmaa 7 Sture Söderholm

Ulf Lindström Anja Roos

Helsingfors Maija Anttila 362 Aatos Hallipelto Seija Muurinen

Kalle Könkkölä Sirkku Ingervo

Anita Vihervaara Katja Ivanitskiy Ville Väärälä Aki Hyödynmaa Tiina Turkia

Olof Gren Anja Järvinen

5

Barbro Antti Elias Erämaja

Mäntsälä Johanna Koivuniemi 12 Anna Helin

Kalevi Heinonen Harri Krakau

Nummi-Pusula Aulis Mattila Jyri Mela

6

Mirka Järvinen Kari Kyttälä

Nurmijärvi Minna Aittakallio 23 Petri Kalmi

Irma Kulmala Timo Ojamäki

Hyvinge

Pernå

Antti Rantalainen 34 Karel McLeod Smith Irma Pahlman Sari Tani

Anders Hurmerinta 2 Eija Maukkonen Pia Hydén Stig Lill-Smeds

Ingå

Borgnäs

Barbro Viljanen 4 Marie Lundell

Heimo Hakala Maj-Len Grönholm –3.9.

Erik Holmberg 3.9.–

Träskända Ulla-Mari Karhu

Christer Brännkärr

27

Pekka Luuk Kaarina Wilskman

Karislojo Kari Lehtola Rolf Oinonen

2

Jorma Roine Tero Eskola

Högfors Maritta Salo Raino Velin

8 Sirkku Hopeavirta-Hanhinen

Hannele Stenberg

Grankulla Gunnel Carlberg 6 Heikki Kurkela

Boris Kock Marianne Kivelä

Kervo Markku Pyykkölä 19 Tuula Lind

Jüri Linros Auli Lehikoinen

Kyrkslätt Marjatta Savilahti Johan Karlsson

21

Kielo Leimi Ari Harinen

Lappträsk Karl-Erik Stenvall 2 Aino Villikka

34

Marjatta Smeds Mikko Sistola

Risto Kuisma 2 Ulla Rainio

Liljan-Kukka Runolinna Matti Kalsola

Borgå Berndt Långvik 33 Susanne Ahlqvist Tapani Eskola Christer Björkstrand Raseborg Ulla Dönsberg 24 Ritva Uhlbäck Bertel Sundman Jaana Tasanko Sibbo Hans Blomberg 13 Ari Oksanen

Monika Zakowski Anna Hyrske

Sjundeå Rabbe Dahlqvist 4 Janne Laakkonen

Börje Grotell Tuula Elo

Tusby Arto Lindberg 23 Salla Heinänen

Merja Kuusisto Harto Palén

Vanda Raimo Huvila 119

Mari Niemi-Saari Varpu-Leena Aalto

Pekka Kortelainen –28.9.

Teemu Räty 28.9.– Tarja Pesonen Marjo Varsa

Vichtis Tiina Noro 19 Raimo Pilvi

Pekka Viljanen Anu Rajajärvi

H N S Å RSB E R ÄTTEL S E 2009

Styrelsens sammansättning fr.o.m. 31.3.2009 Ordinarie ledamot Ersättare Ulla-Marja Urho (Saml.), Helsingfors, orfdf.

Tuoma Nurmela (Saml.), Helsingfors Seppo K.J. Helminen (Saml.), Helsingfors Sirpa Asko-Seljavaara (Saml.), Helsingfors Ilkka Taipale (SDP), Helsingfors Reijo Vuorento (SDP), Helsingfors Suzan Ikävalko (Gröna), Helsingfors Johanna Nuorteva (Gröna), Helsingfors Henrika Zilliacus-Tikkanen (SFP), Helsingfors Hans Blomberg (SFP), Sibbo Sanna Lauslahti (Saml.), Esbo Anja Roos (SFP), Hangö Veikko Simpanen (SDP), Esbo, v.ordf. Rolf Paqvalin (SDP), Kervo Kirsi Aropaltio (Gröna), Esbo Tony Hagerlund (Gröna), Esbo Johanna Tuuli (Saml.), Vanda Ari Oksanen (Saml.), Sibbo Säde Tahvanainen (SDP), Vanda Eija Grönfors (SDP), Vanda Pietari Jääskeläinen (SF), Vanda Timo Auvinen (SF, obod.), Ingå Irene Äyräväinen (Saml.), Lojo Karel McLeod Smith (Saml.), Hyvinge Jari Oksanen (Gröna), Borgå Anna Cantell-Forsbom (Gröna), Vanda Harry Yltävä (VF), Raseborg Satu Manner (VF), Lojo Jukka Pihko (Cent.), Nurmijärvi Marja-Leena Laine (Cent.), Hyvinge Helsingfors universitet har utsett följande två ledamöter och ersättare i styrelsen för samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt: Mikko Salaspuro / Elina Ikonen, Jaakko Karvonen / Pekka Karma

Nämnden för den psykiatriska sjukvården fr.o.m. 31.3.2009 Ordinarie ledamot Kaarina Pärssinen (SDP), Tusby, v.ordf.

Antti Karila (SDP), Helsingfors Aira Suvio-Samulin (Saml.), Helsingfors Sirpa Peura (Saml.), Mäntsälä, orfdf.

Jouni Vilkki (Saml.), Askola Kai Järvisalo (Gröna), Esbo Pirkko Telaranta (Gröna), Helsingfors Tuula Sjölund (SFP), Kyrkslätt Jouko Lönnqvist, universitets repr.

Kirsi Aropaltio, styrelsens repr.

Ersättare Hilka Pokki (SDP), Vanda Heidi Hertell (SDP), Helsingfors Jaakko Ojala (Saml.), Helsingfors Tuula Sjölund (Saml.), Kyrkslätt Eeva Huikko (Saml.), Träskända Eero Untamala (Gröna), Vanda Eija Lönnroth (Gröna), Helsingfors Lisbeth Konttinen (SFP), Esbo Kristian Wahlbeck, universitets repr.

Jari Oksanen, styrelsens repr.

Nämnden för den språkliga minoriteten fr.o.m. 31.3.2009 Ordinarie ledamot Inger Östergård (SDP), Helsingfors, v.ordf.

Viveca Lahti (SDP), Kyrkslätt Sunniva Strömnes (Saml.), Helsingfors Roger Weintraub (Saml.), Lojo Jan-Erik Eklöf (SFP), Vanda, ordf.

Werner Orre (SFP), Raseborg Klaus Kojo (Gröna), Vanda Marjatta Donner (Gröna), Helsingfors Christer Holmberg, universitets repr.

Henrika Zilliacus-Tikkanen, styrelsens repr.

Ersättare Hildur Boldt (SDP), Helsingfors Kjell Grönqvist (SDP), Sibbo Philip Relander (Saml.), Helsingfors Marianne Rosvall (Saml.), Borgå Monica Avellan (SFP), Tusby Bodil Lund (SFP), Borgå Anniina Kostilainen (Gröna), Vanda Jon Lindström (Gröna), Helsingfors Carl Gustaf Nilsson, universitets repr.

Hans Blomberg, styrelsens repr.

Revisionsnämnden fr.o.m. 31.3.2009 Ordinarie ledamot Ersättare Maija Anttila (SDP) Helsingfors, v.ordf.

Kari Lehtola (SDP), Karislojo Tuula Lind (SDP), Kervo Auli Lehikoinen (SDP), Kervo Markku Pyykkölä (Saml.), Kervo, ordf. Raimo Huvila (Saml.), Vanda Aatos Hallipelto (Saml.), Helsingfors Seija Muurinen (Saml.), Helsingfors Kari T. Nukala (Saml.), Esbo

Anna-Liisa Helin (Saml.), Mäntsälä Varpu-Leena Aalto (Gröna), Vanda Marjo Varsa (Gröna), Vanda Ulla Dönsberg (SFP), Raseborg Olof Gren (SFP), Lovisa

35

Bokslutskalkyler

Samkommunens resultaträkning

1.1.-31.12.2009

1.1.-31.12.2008

Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 1 479 475 952,25 1 425 531 985,78 Avgiftsintäkter 52 873 956,07 49 328 342,31 Understöd och bidrag 6 256 267,04 7 027 607,60 Övriga versamhetsintäkter 9 263 277,60 1 547 869 452,96 8 634 478,13 Versamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -747 266 415,42 -719 072 559,52 Lönebikostnader Pensionskostnader -127 388 540,65 -122 567 380,90 Övriga lönebikostnader -47 991 825,01 -52 293 732,21 Köp av tjänster -201 406 119,14 -195 499 143,53 Material, förmödenheter och varor -285 543 998,51 -274 248 216,67 Understöd -553 022,73 -546 452,10 Övriga verksamhetskostnader -41 774 628,95 -1 451 924 550,41 -41 655 112,26 Driftsbidrag 95 944 902,55 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 2 409 365,71 6 244 408,62 Övriga finansiella intäkter 130 327,16 219 026,45 Räntekostnader -4 437 836,14 -5 701 300,86 Övriga finansiella kostnader -11 860 825,97 -13 758 969,24 -12 593 145,00 Årsbidrag 82 185 933,31 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -82 181 275,83 -82 181 275,83 -75 520 584,58 Räkenskapsperiodens över- och underparivärden 4 657,48

Resultatsräkningens nyckeltal Verksamhetsint./verksamhetskost., % 106,61 Årsbidrag/avskrivningar, % 100,01

36

1 490 522 413,82

-1 405 882 597,19 84 639 816,63

-11 831 010,79 72 808 805,84 -75 520 584,58 -2 711 778,74

106,02 96,41

H N S Å RSB E R ÄTTEL S E 2009

Samkommunens finansieringsanalys

Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde

Kassaflödet för finansierinfens det Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Övriga förändringar av likviditeten Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fodringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del

Förändring av likvida medel

Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12.

Likvida medel 1.1.

2009

2008

82 185 933,31 524 344,72

72 808 805,84 2 139 626,16

-109 213 414,82 275 281,74 353 785,55 -25 874 069,50

-82 988 188,55 551 276,59 538 289,48 -6 950 190,48

-2 800 000,00 439 057,04

-4 000 000,00 154 040,10

60 000 000,00 -9 189 927,00

30 000 000,00 -9 977 970,41

-165 004,51 -9 075 348,81 1 151 763,30 40 360 540,02

484 622,87 -8 153 647,70 19 317 161,88 27 824 206,74

14 486 470,52

20 874 016,26

120 272 687,50 -105 786 216,98 14 486 470,52

105 786 216,98 -84 912 200,72 20 874 016,26

37

Bokslutskalkyler

Koncernbalansräkning

HNS-Koncernen 31.12.2009 31.12.2008

Samkommunen HNS 31.12.2009 31.12.2008

AKTIVA

BESTÅENDE AKTIVA

Immateriella tillgångar 35 649 544,58 31 557 047,34 35 285 019,76 Immateriella rättigheter 170 221,65 170 221,65 0,00 Övriga utgifter med lång verkningstid 35 479 322,93 31 386 825,69 35 285 019,76

Materiella tillgångar 644 308 989,10 620 412 258,02 616 162 306,00 Mark- och vattenområden 12 475 012,33 12 421 947,01 10 962 382,02 Byggnader 433 433 230,72 461 151 278,64 412 031 478,71 Fasta konstruktioner och anordningar 13 719 943,92 14 153 891,43 13 719 943,92 Maskiner och inventarier 81 605 082,45 83 445 513,04 79 296 240,04 Övriga materiella tillgångar 853 718,91 822 719,74 138 050,96 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 102 222 000,77 48 416 908,16 100 014 210,35

Placeringar 18 284 920,78 17 941 051,86 28 442 620,81 Andelar i Intressesamfund 14 455 698,94 14 054 350,55 0,00 Aktier och andelar 2 960 126,81 3 014 912,88 20 648 562,13 Övriga lånefordringar 626 160,10 628 853,50 7 551 123,75 Övriga fordringar 242 934,93 242 934,93 242 934,93

BESTÅENDE AKTIVA 698 243 454,46 669 910 357,22 679 889 946,57

FÖRVALTADE MEDEL 4 525 692,68 3 288 514,61 4 525 692,68 Donationsfondernas särskilda täckning 4 525 692,68 3 288 514,61

RÖRLIGA AKTIVA

Omsättningstillgångar 15 994 094,99 15 800 176,30 15 798 425,73 Material och förnödenheter 15 798 425,73

Fordringar 88 987 647,81 79 350 151,69 88 139 584,45 Långfristiga fordringar 11 421,72 9 641,72 11 421,72 Övriga fordringar 11 421,72 9 641,72 11 421,72 Kortfristiga fordringar 88 976 226,09 79 340 509,97 88 128 162,73 Kundfordringar 65 466 229,41 Lånefordringar 200 000,00 Övriga fordringar 15 652 000,41 Resultatregleringar 6 809 932,91

Finansiella värdepapper 59 804 265,69 53 866 333,84 59 793 669,85 Aktier och andelar 0,00 Placeringar i penningmarknadsinstrument 59 793 669,85

Kassa och bank 61 688 500,62 53 491 660,09 60 479 017,65

RÖRLIGA AKTIVA 226 474 499,11 202 508 321,92 224 210 697,68

AKTIVA TOTALT 929 243 646,25 875 707 193,75 908 626 336,93

38

31 238 081,32 0,00 31 238 081,32 593 827 598,57 10 909 316,70 438 324 967,54 14 153 891,43 81 884 463,78 138 050,96 48 416 908,16 25 902 582,74 0,00 20 469 467,02 5 190 180,79 242 934,93 650 968 262,63 3 288 514,61

15 633 421,22 15 633 421,22 79 064 235,64 9 641,72 9 641,72 79 054 593,92 53 329 557,99 0,00 14 942 992,94 10 782 042,99 53 855 738,00 9 164 813,99 44 690 924,01 51 930 478,98 200 483 873,84 854 740 651,08

H N S Å RSB E R ÄTTEL S E 2009

31.12.2009

31.12.2008

31.12.2009

PASSIVA

EGET KAPITAL

Grundkapital 391 253 124,56 391 253 124,56 391 253 124,56 Övriga egna fonder 1 030 630,81 1 030 630,81 0,00 Över-/underskott fr. tidigare räkenskapsperioder 42 598 031,38 45 342 410,99 42 642 942,72 Räkenskapsperiodens över-/underskott 1 276 589,71 -2 745 562,20 4 657,48

EGET KAPITAL 436 158 376,45 434 880 604,16 433 900 724,76

MINORITETSANDELAR 2 612 322,80 136 581,34 0,00

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 2 311 884,61 2 612 386,11 0,00 Avskrivningsdifferens 975 781,87 1 052 913,18 0,00 Reserver 1 336 102,74 1 559 472,93 0,00

AVSÄTTNINGAR 36 984 710,00 36 302 696,00 36 984 710,00 Avsättningar för pensioner 3 563 400,00 3 532 700,00 3 563 400,00 Övriga avsättningar 33 421 310,00 32 769 996,00 33 421 310,00

FÖRVALTAT KAPITAL 4 525 692,68 3 288 514,61 4 525 692,68 Donationsfondernas kapital 4 525 692,68 3 288 514,61 4 525 692,68

FRÄMMANDE KAPITAL 446 650 659,70 398 486 411,52 433 215 209,49 Långfristigt 193 318 671,10 147 475 869,07 177 121 392,92 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 177 121 392,92

Kortfristigt 253 331 988,60 251 010 542,45 256 093 816,57 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 12 434 408,08 Erhållna förskott 6 612 333,58 Leverantörsskulder 56 236 258,38 Anslutningsavgifter och övriga skulder 25 121 170,70 Resultatregleringar 155 689 645,83

PASSIVA TOTALT 929 243 646,25 875 707 193,75 908 626 336,93

31.12.2008

391 253 124,56 0,00 45 354 721,46 -2 711 778,74 433 896 067,28 0,00

0,00 0,00 0,00 36 302 696,00 3 532 700,00 32 769 996,00 3 288 514,61 3 288 514,61

381 253 373,19 129 555 801,00 129 555 801,00 251 697 572,19 9 189 927,00 7 178 212,38 61 539 906,89 36 333 622,25 137 455 903,67

854 740 651,08

39

HNS samkommunen hns Stenb채cksgatan 9 PB 100, 00029 HUS tel. (09) 4711 www.hus.fi

09