SVALBARD 2018 An Arctic adventure with M/S Freya
Guides: Melissa Schäfer, Fredrik Granath, Jens Wikström and Daniel Börjesson
Welcome to the Arc�c Finally everyone stood on Arc�c ground full of expecta�ons. We went straight to the harbour where we met the crew and our ship M/S Freya, which would be our home for the coming week. A�er a short stroll through Longyearbyen we were ready to head out on the waters around Svalbard. Our first goal was Dickson�orden and later in the evening follow the ice edges of the �ords out west towards Prins Karls Forland. Our plan proved to be the right one. Within minutes a�er arriving in the �ord we spo�ed our first polar bear. In a distance it walked on the ice away from us. What a start! A polar bear only a couple of hours a�er leaving Longyearbyen. We con�nued west and on our way we had a couple of nice encounters with walrus. During the night when we were sleeping, M/S Freya con�nued taking us north. Perfectly �med, around breakfast, we cruised into Bjørn�orden to search for polar bears in Smeerenburg�orden and Fugle�orden. Here we jumped into our zodiacs and did a wonderful 4 hour cruise. The light was amazing, and we had some very close mee�ngs with walrus. What an experience. It didn’t take long before we found the next polar bear. On the ice, in front of a beau�ful glacier, a big male bear was taking a rest. We quickly went out with our zodiacs again, trying to get closer. But as we broke through the thin ice towards the glacier and the bear, the ice got thicker, and eventually to thick for us. We had to turn around. But we got to see a polar bear in the most beau�ful se�ng imaginable, with rugged mountains and a glacier as a backdrop. With cold toes and big smiles we headed back to our ship, where a warming and tasty dinner waited for us. All the impressions had made us �red, so we fell well asleep in our beds.
Välkommen �ll Ark�s Äntligen stod gruppen på Ark�sk mark fulla av förväntan. Vi åkte direkt �ll hamnen där vi mö�e besä�ningen och skeppet M/S Freya som skulle bli vårt hem den kommande veckan. E�er en kort vandring genom Longyearbyen gav vi oss av. Vårt första mål var Dickson�orden för a� sedan följa isen västerut mot Prins Karls Forland. Det visade sig a� våra planer var de rä�a. Redan vid första iskanten siktade vi en isbjörn. Dock på avstånd och den var på väg in i �orden, bort från oss. Vilken start. En isbjörn e�er bara någon �mme e�er a� vi hade kastat loss. Vi fortsa�e västerut och fick e� par fina möten med valrossar längs vägen. Under na�en då gruppen sov fortsa�e M/S Freya sin färd norrut. Lagom e�er frukost svängde vi in i Björn�orden för a� spana björn i Smeerenburgs�orden och Fugle�orden. Här la vi i våra Zodiac-båtar och gjorde en tur på nästan 4 �mmar. Ljuset var fantas�skt och vi fick närkontakt med två stora valrossar. Vilken upplevelse. Det dröjde inte länge �lls vi siktade ännu en björn. En stor hane denna gång. Vi gjorde oss iordning och hoppade i småbåtarna för a� ta oss närmare. Tyvärr blev isen snabbt för tjock så vi var tvungna a� iak�a björnen på avstånd. Med kalla tår och stora leenden åkte vi �llbaka �ll skeppet där vi bjöds på en värmande och välsmakande middag av våran duk�ga kock. Alla intryck hade gjort oss trö�a så vi somnade go� i våra sängar.
Hinlopen Right in �me for the morning coffee, we arrived at Alke�ellet, one of Svalbard’s most famous bird cliffs. During the summer, hundreds of thousands of birds breed on this cliff. We were very early in the season, but many birds had already arrived. It was a big experience seeing the drama�c cliff as we cruised very close into it with M/S Freya. The birds threw themselves out from their ledges and glid beau�fully down to the water and around our ship. We con�nued down south in Hinlopen towards Wahlenbergøya at the same �me as the sky got darker and a snowfall came in over us. Dreamy and drama�c. And despite the bad visibility, we spo�ed a polar bear mother with two cute cubs of the year. We did everything we could to not lose track of her, but the snowfall got heavier, and a�er a li�le while we lost her. The next day we woke up to clear blue skies and perfect sea ice. Far into Wahlenberg�orden we spo�ed two polar bears. Later during the day we found a perfect place to anchor up in the ice to take a walk. On the ice we were served warm mulled wine and cookies by our great crew. Walking around on the ice in this Arc�c landscape was something truly special.
Hinlopen Lagom �ll morgonkaffet anlände vi �ll Alke�ellet som är en av Svalbards mest berömda fågelklippor. Här häckar flera hundra tusentals fåglar under sommaren. Det var verkligen en mäk�g upplevelse a� komma så nära klippan som vi gjorde med M/S Freya. Fåglarna kastade sig ut från klipporna för a� vackert glida ner mot va�net och runt skeppet. Vi fortsa�e söderut i Hinlopen mot Wahlenbergs�orden, sam�digt mörknade himlen och e� lä� snöfall började. Trots försämrad sikt pga. snön lyckades vi skymta en björnhona med två söta små årsungar. Vi gjorde vårt bästa för a� inte tappa henne ur sikte men snöfallet ökade och �ll slut gick det inte längre. Nästa dag vaknade vi �ll strålade sol och en fantas�sk �ordis. Långt långt in kunde vi skymta två isbjörnar. Även denna gång på avstånd. Lite senare hi�ade vi en plats där vi kunde lägga �ll för a� ta en stärkande promenad på isen. Där blev vi bjudna på glögg och pepparkakor av vår härliga besä�ning. A� kunna gå omkring på tjock havsis i de�a ark�ska landskap var verkligen något speciellt.
The farthest north A�er long discussions between the guides and our captain the decision was made. We took our ship further north, and to the east, into the most remote and extreme parts of the archipelago. We headed for Storøya, which is situated as far northeast as you can get on Svalbard. The closest island is Kvitøya (“The White Island”), which is where the bodies from the Andrée expedi�on were found in 1930. Already the first morning we realized that we had made the right decision. The weather was perfect when we came to Karl XII Island, and we heard a voice yelling “BEAR”. We climbed into our zodiacs to get a closer look. During almost three hours we were si�ng in our small boats watching this amazing animal who really gave us a show. An experience which will be with us for a long �me. Our journey con�nued into the pack ice and a�er a couple of hours we spo�ed something floa�ng around in the water. It was a dead beluga whale calf, which a�racted a large number of birds, for example the beau�ful Ivory gull. The cameras went warm as we watched the birds trying to make the most out of their meal. Time goes by quickly when you have fun they say. We can only agree. It was �me to begin our journey back to Longyearbyen.
Den nordligaste delen E�er mycket diskuterande mellan guider och kapten var beslutet taget. Vi styrde M/S Freya åter igen norrut. Denna gång mot Storøa som ligger så långt nordöst man kan komma på Svalbard. Närmsta ö är Kvitøya där man 1930 fann kropparna e�er Andrees Polar expedi�on. Redan första morgonen visade det sig a� vi hade gjort rä� val. Vädret var perfekt när vi passerade Karl XII ö, vi hörde en röst som tydligt ropade BJÖRN. Vi hoppade i våra Zodiacs för a� ta en närmare ��. I nästan tre �mmar sa� vi i de små gummibåtarna och iak�og de�a fantas�ska djur som verkligen gav oss en show. En upplevelse som kommer a� vara med oss under en lång �d. Jakten fortsa�e sedan längs med havsisen där vi såg något flytandes i va�net. Det visade sig vara en död vitval som lockade �ll sig en massa fåglar, bl.a. den vackra vita ismåsen. Kamerorna gick varma när ismåsarna gjorde vad de kunde för a� fixa en festmål�d. Tiden går snabbt när man har kul sägs det. Vi kan inte annat än a� hålla med. Det var dags a� påbörja färden �llbaka mot Longyearbyen.
Back to civilisa�on It was a long way back to Is�orden where our adventure had begun. To make the most out of our �me together we arranged the world’s most northerly photo contest! Also a few of our talented guests talked about �ps and experiences in wildlife photography and how to use Lightroom. It was very appreciated. When we came into Is�orden during our last day at sea, we headed for Bille�orden and spo�ed yet another polar bear in a distance. We had seen a few bears now, while our sister ship M/S Origo only found one (which we �pped them about). Later in the evening it was �me to go into the Longyearbyen harbour and change our adventure clothing to dinner clothes. It was �me to wrap everything up, and we couldn’t think of a be�er place to do that than “Huset”. We enjoyed champagne, and had an amazing eleven course dinner. What an expedi�on, what an experience and what amazing people we had go�en to know. Thank you all for this unforge�able adventure.
Tillbaka �ll civilisa�onen Det var en lång väg �llbaka �ll Is�orden där vi började de�a äventyr. För a� utny�ja �den anordnades världens nordligaste fototävling ombord, samt a� några av våra duk�ga deltagare pratade om �ps och trix för wildlife fotografering samt hur man använder lightroom. Mycket uppska�at av oss alla. Väl inne i Is�orden tog vi sikte på Bille�orden där vi såg ännu en björn på avstånd. Vilken lycka, vi hade se� e� flertal isbjörnar medan vårt systerskepp M/S Origo bara lyckats se en som vi hade �psat dem om. Det var nu dags för besä�ningen a� lägga �ll i Longyearbyens hamn medan vi by�e äventyrs-kläderna mot finkläder. Det var �d för a� knyta ihop säcken, och det fanns ingen bä�re plats a� göra det på än ”Huset”. Där avnjöt vi först en champagneprovning och en middag med elva fantas�ska rä�er. Vilket äventyr, vilken upplevelse och vilka människor vi hade lärt känna. Det var med e� visst vemod vi återigen gick ombord på flyget hem, men också med e� stort varmt leende. Tack alla, för e� oförglömligt äventyr.
www.expedi�onsresor.se