ISLAND PEAK 2019 TOPPBESTIGNING I NEPAL
Foto & text: Na� Kricak
Äntligen E�er en lång längtan inför äventyret sa�e vi för första gången foten på nepalesisk mark. A� landa i Kathmandu var verkligen som a� landa i en annan värld. En fa�g, men ändå rik värld. Det var skönt a� äntligen vara framme i Nepal där vi, �llsammans med vår guide Na� Kricak, mö�es upp av vår lokala guide Pemba Sherpa och hans team. E�er a� ha blivit välkomnade med blomsterkransar runt våra halsar blev vi skjutsade �ll hotellet Yak & Ye� som skulle bli vårt hem under vistelsen i Kathmandu. Dagen därpå togs vi med på sightseeing i huvudstaden där vi bland annat fick se Swayambhunath, även kallat för “The monkey temple”, som har en fantas�sk utsikt över staden. Andra sevärdheter som vi fick besöka var Pashupa�nathtemplet, den hinduiska kremeringsplatsen som är �llägnat guden Shiva och som är med på UNESCOs världsarvslista. Sightseeingen avslutades med a� insupa den lugna atmosfären runt Nepals största stupa, Boudhanath, innan det var dags a� ta sig utanför område �ll det organiserade kaoset. Vi avslutade denna dag på en nepalesisk restaurang med den mycket goda na�onalrä�en dal bhat och vacker folkdans.
Lukla - porten �ll Everest E�er två dagar i huvudstaden blev vi väckta på morgonen för a� äntligen få ge oss iväg upp i det vilda Himalaya. Snart sa� vi återigen i vår buss på väg mot flygplatsen. Helikoptern var beräknad a� ly�a på morgonen, men man ska ju ta seden dit man kommer, så vi gick e�er ”Nepali �me” och sa�e oss i helikoptern någon �mme senare. Det var en fantas�sk flygning på ca 40 minuter innan vi skymtade den lilla landningsbanan på en klipphylla i Himalaya. Nu var vi äntligen framme i Lukla. E�er a� ha landat tog vi en fika på e� av tehusen i det lilla samhället, medan vårt lokala team fördelade våra väskor på jakar. Spända och förväntansfulla började vi snart vår första, kortare, vandringdag �ll Phakding. E�er en god middag somnade vi go� i vårt första tehus för vandringen, omgivet av skog, blommor och en vacker flod utanför våra fönster. Dagen som följde fortsa�e vår vandring längs med den vackra Dudh Kosi floden upp �ll byn Namche Bazaar. På vår väg mö�es vi av både jakar och bärare längs med den slingriga leden genom skog, sandbankar och höga hängbroar. Namche Bazaar är knytpunkten �ll alla de vandringsleder i Khumbuområdet där Everest ligger, vilket kom a� bli vårt hem under två nä�er för a� våra kroppar skulle vänja sig vid den allt högre höjden. Under acklima�seringsdagen fick vi även dricka kaffe/te och smaka på den kända och mumsiga äppelpajen sam�digt som vi skymtade toppen av Everest. Innan vi kom �llbaka �ll Namche Bazaar besökte vi Sagarmatha Next där vi också fick en rundtur av en av grundarna �ll projektet. Tillbaka i byn åt vi en gemensam lunch och däre�er var det fri e�ermiddag för bl.a shopping. För de som inte hade se� filmen Everest (som vår guide Pemba Sherpa medverkar i) erbjöds filmvisning i vårt tehus på kvällen.
Mot högre höjder En kuperad vandring tog oss �ll slut �ll byn Tengboche. Sista biten var brant och stundtals jobbig på grund av den allt högre höjden. Väl framme samlades vi för en överraskning - vi skulle få uppleva en ”fira puja” (en utomhusceremoni) som avslutades i byns kloster med munkarnas böner. En vacker och mäk�g upplevelse. Innan vi släckte lamporna i våra sovrum kunde vi säga god na� �ll Everest genom våra sovrumsfönster. Morgonen därpå startade vackert genom en skog av rhododendron mot byn Dingboche. Vägen fortsa�e nedåt �ll en ny dalgång och en ny flod som skulle korsas. Väl framme i Dingboche bjöds vi på fina vyer över bland annat Lhotse, Island Peak och Ama Dablam. Vi hade nu kommit �ll en respektabel höjd och därför tog vi en välbehövlig acklima�seringsdag även i denna by. För a� hjälpa kroppen a� anpassa sig �ll den höga höjden vandrade vi dagen där på upp �ll Chukhung på ca 4 710 m ö.h. där vi njöt av en kopp varm dryck innan vi återvände ned �ll Dingboche igen. Tillbaka i Dingboche fick vi egen �d a� bekanta oss med byn och lokalbefolkningen. E�er en utsökt middag i det uppvärmda allrummet sa� vi kvar och drack väldiga mängder ingefärste och spelade kortspelet ”Dumboll”. Ännu en kväll gick vi mä�a, trö�a och fulla av förväntan �ll sängs. Nästkommande vandringsdag gick vi längs med en stenmorän i kuperad terräng. Den vackra omgivningen var majestä�sk. Något händer nära 5 000 meter. Kanske beror det på a� det är 50% syretryck jämfört med havsnivå eller a� uppförsbacken e�er lunchen vid Thukla var brant. Hur som helst gick vi sakta, sakta uppåt �ll byn Lobuche som låg alldeles nedanför berget med samma namn. Nu var vi i rik�gt bergsklimat. Höga berg omgav oss överallt och lu�en var tunn. Everest var nära. I mi�en av dagens vandring gick vi igenom en minnesplats där familjer �ll de som omkommit på bergen rest minnesstenar. En känsla av vördnad fyllde oss alla. I Lobuche vilade vi upp oss inför en tuff och spännande morgondag då vi äntligen skulle stå vid foten av världens högsta berg.
Kala Pathar och Everest Base Camp Vi blev väckta �digt på morgonen med varma handdukar a� väcka ansiktet med. Morgonen var krispigt kall. I de tjockaste dunjackorna lämnade vi långsamt Lobuche och vandrade in i solskenet där det genast blev 10 grader varmare. Vi fokuserade på a� andas och gå sakta, sakta, varsamt mot kroppen och omgivningen. E�er en ås såg vi äntligen byn Gorak Shep. Här åt vi lunch innan vi fortsa�e upp mot toppen av Kala Pathar, 5 545 m ö.h. Backen upp �ll Kala Pathar var lång, men väl på toppen fick vi vår belöning när solnedgångens första strålar slog mot toppen av världens högsta berg, Mount Everest. Plötsligt glödde världens högsta toppar runtomkring oss. En otroligt vacker utsikt. E�er de sedvanliga toppbilderna tog vi sakta oss nerför berget (eller som nepaleserna kallar det, ”kulle”) ned �ll Gorak Shep. Vi lade oss �digt e�er middagen med e� leende på läpparna och laddade med sömn inför en lång morgondag som väntade. Nästkommande dags första delmål; Everest Base Camp. Vägen gick rakt in i glaciären och stenmoränen. Det gick upp och ner över åsar av stenar som vilade på uråldrig is. E�er e� tag började vi höra glada röster och tjoande, nu vi kunde se början på Everest basläger. Toppen av Everest försvann in bakom skuldran och vi svängde ut på glaciären där böneflaggor och stenar markerade baslägret. Det var en magisk känsla a� stå vid foten av det mytomspunna berget med så mycket historier förknippade med sig. Här stannade vi upp e� tag, njöt, tog bilder och andades in historien innan vi vandrade �llbaka ned �ll Gorak Shep för a� fylla på med energi innan vi fortsa�e ned mot lägre höjd. Benen värkte och det kändes i våra kroppar a� vi varit igång länge när vi väl kom fram �ll byn Dingboche där vi åt lunch innan vi fortsa�e �ll dagens slutmål, Chukung. En oförglömlig dag vid världens högsta berg var �ll ända. Trö�a ögon försökte smälta stora upplevelser innan vi somnade go�.
E� steg närmare Island Peak Så var det dags för det som vi hade väntat på så länge; a� vandra in �ll Island Peaks basläger. Innan vi lämnade Chukung fick alla prova ut klä�erskor och selar inför den kommande klä�ringen. Allt lastades på jakar innan vi började vandringen �ll vårt basläger. Island Peak framträdde mer synligt och mer verkligt ju mer vi närmade oss. Några sherpas hade varit där en vecka �digare och sa� upp hela lägret och förbere� våra tält. Vilken lyx! Väl framme i baslägret följde som vanligt en ritual med minst tre koppar ingefärste innan vi gjorde oss hemmastadda i tälten, våra hem för de kommande dagarna. Dagen e�er ägnade vi oss åt a� ladda inför kommande toppna� med mat, lagad av vår fantas�ska kock, vila och teknikträning inför de fasta repen. Vi åt en �dig middag, somnade redan vid sexsnåret på kvällen och vaknade sedan vid midna� av ”gomorron, nu är kvällsmaten klar”. Nu var det äntligen dags. Vi åt en s.k. ”summit breakfast” där vi försökte få i oss energi. Så började den långa na�en. I mjukt och kallt mörker vandrade vi långsamt uppåt, uppåt. S�gen började med mjuk sand, gick över i grus och blev brantare med stora stenar, sick-sack slingor och bitvis klä�ring där vi behövde använda händerna. Det började ljusna vid horisonten och bergstopparna tecknades mot himlen. Vi såg vart vi var på väg. Klippan slutade i en isplä� där glaciären och e� stort isfall tog vid. De�a kallades ‘Crampon Point’. Längre än hit kommer man inte utan stegjärn. När solen gick upp och värmde oss med energi stannade vi �ll och by�e �ll klä�erutrustning. Våra sherpas guidade oss framåt och uppåt. Vi sa� fast med karbinhakar i e� rep och tog oss förbi långsamma replag �ll branta klä�ringar, uppför fasta rep. Isfallet gick hit och dit, vi undvek skickligt glaciärsprickor sam�digt som vi närmade oss huvudväggen. Det var fasta rep som sträckte sig brant hela vägen upp �ll toppen. E�er lite ojämna klä�ertempon stod alla som gav sig iväg denna na� �ll slut på toppen! Känslan var overklig och magisk på samma gång! Vi gjorde det! HURRA! Toppen var liten. Precis så stor a� vi alla kunde stå på den, fastsa�a i säkringar. Utsikten var magisk. Vädret var op�malt och vi njöt �ll fullo, men a� nå toppen var bara a� nå målet halvvägs. E�er cirka 15 minuter tog vi oss sakta, men säkert nerför berget igen. Vi samlades åter vid ‘Crampon Point’ där vi tog av oss klä�erutrustningen och vandrade ned samma väg som vi �digare hade vandrat upp på i mörker. Det var en väldig skillnad a� kunna se vart vi var på väg och vart vi hade gå�. Det var e� trö�, stolt och gla� gäng som sedan sa� i baslägret och försökte äta mat. Trots a� vi delade otroligt fina minnen från toppbes�gningen längtade vi e�er a� få krypa ner i våra sovsäckar. Snart låg vi nerbäddade och somnade med e� leende på läpparna e�er e� händelserikt dygn.
Över de mäk�ga bergen Turens sista vandringsdag skulle ta oss �llbaka �ll Chukung. Härifrån skulle vi bjudas på ännu e� oförglömligt minne. Nämligen a� flyga helikopter i Himalayas hjärta, bland världens högsta bergstoppar. Vi flög över de vackra vandringsleder vi �digare hade gå� på och det var svårt a� förstå a� det som tog dryga 25 minuter med en helikopter tagit så många dagar a� vandra. Det var en fantas�sk färd uppe i det blå, omringade av några av världens högsta berg. E�er a� vi sagt farväl �ll Khumbudalen och dess magiska natur blev vi sedan avsläppta i byn Lukla där vi för länge sedan hade börjat vår vandring. Strax däre�er sa�e vi oss ännu en gång i en helikopter, men denna gång på väg �llbaka �ll Kathmandu. Vi landade åter i Nepals huvudstad Kathmandu och kördes �ll Hotel Mulberry för a� avnjuta en välförtjänt lunchbuffé och en varm dusch. Kvällen avslutades på den vackra restaurangen Garden of Dreams där vi i lummig grönska kunde njuta av god mat, vin och öl. De kommande två dagarna i Kathmandu var det fri� hopp och lek. Vissa valde a� ta e� dopp i hotellets pool, medan andra försvann iväg på shopping eller u�orskade staden, allt från Thamel �ll Kathmandu Durbar Square. Den sista e�ermiddagen skålade vi med champagne för vår lyckade resa på hotellets vackra takterrass med diplomutdelning, åt en rik�gt god middag som avslutades med kramkalas innan kvällens slut. Sista dagen i Kathmandu var över och �digt på morgonen därpå samlades gruppen i hotellets lobby för a� bli upphämtade med privat buss. För sista gången skulle vi åka genom Kathmandus gator på väg mot flygplatsen. E� oförglömligt äventyr var över för den här gången.
www.expedi�onsresor.se