Fotobok - Everest Base Camp 2014

EVEREST BC 2014

www.expedi�onsresor.se

EVEREST BC 2014

MED EXPEDITIONSRESOR TILL VÄRLDENS TAK

Foto & text: Robin Trygg

KATHMANDU Efter en �lygresa som gick via mellanlandning i Doha hamnade vi till slut i Nepals huvudstad Kathmandu. På �lygplatsen möttes vi upp av vår lokala guide Chhiring Dorje Sherpa som har varit på toppen av Mt. Everest hela 12 gånger. Han har även bestigit berg som Cho Oyu, Manaslu och K2. Chhiring visade oss till vår privata minibuss som tog oss genom Kathmandus myller av bilar och människor tills vi till slut nådde vårt hem de kommande två nätterna, Hotel Annapurna. Där �ick vi lite egentid där vissa passade på att vila medan andra gick en vända på stan eller satte sig i hotellbaren. Kvällen avslutades sedan med en välkomstmiddag innan vi trötta, men glada gick till sängs.

Dagen efter var avsedd för sightseeing i Kathmandu. Efter frukost på hotellet tog vi oss därför till Swayambhunath, även kallat the monkey temple, där vi möttes av miljontals böne�laggor i olika färger. När vi klev in genom portarna blev vi även mötta av många munkar som satt intill en stupa och bad. Vi stannade upp en stund och njöt av deras närvaro innan vi fortsatte uppåt längst de många trapporna som �inns i området. Medan aporna hoppade runt i träden omkring oss passade vi på att gå in i en butik som sålde tankas, handgjorda målningar som görs på torkad jakhud. Inne i butiken �ick vi veta hur man gör dessa målningar samt en kort lektion i buddhismens gudar och historia.

Efter detta gick vi upp till stupan som är belägen högst upp i the monkey temple. Runt stupan fanns många bönerullar som troende snurrar på medan de passerar stupan medsols. Vilket vi också gjorde som en �in avslutning innan vår svenska guide Robin Trygg tog oss med till Rum Doodle Bar för lunch. Restaurangen är känd för att många Himalayaklättrare kommer just hit efter lyckade expeditioner för att äta gott samtidigt som de signerar stora pappersfötter som hänger i taket. På restaurangen �ick vi även se autografer från världsalpinister som Sir Edmund Hillary, Rob Hall och Apa Sherpa.

Efter en trevlig lunch begav vi oss tillbaka till hotellet där vi �ick en stunds vila innan Robin bjöd på kaffe samtidigt som han visade bilder från sin lyckade Everestexpedition 2011 då han blev yngste svensk någonsin att ha bestigit Mt. Everest. Vi gick även igenom programmet för den kommande vandringen och �ick en del bra tips och trix. Efter det begav vi oss till Boudhanath där vi �ick se en av världens största stupor som är över 2000 år gammal. Kvällen avslutades i en del av Kathmandu som heter Thamel, där det bjöds på pizza till middag. En bra dag med många nya och spännande intryck var till ända.

LUKLA Vi blev väckta redan kl. 04.15 på hotellet och packade ihop våra saker. Strax efter klockan 05.00 var vi på väg mot Kathmandus �lygplats. Anledningen till den tidiga väckningen var för att hinna med ett av de första �lygen upp mot Lukla där vår vandring mot Everest skulle börja. In�lygningen var otroligt vacker och på långt håll kunde vi skymta Everest, Lhotse och andra storslagna bergstoppar.

Från Lukla fortsatte sedan vandringen över hängbroar, bredvid jakar och bärare mot byn Phakding. Där sov vi i en mysig lodge som var över förväntan. Kvällen avslutades med middag innan alla la sig i sina sängar, fulla av nya intryck.

Vi vaknade morgonen därpå i Phakding och gick vidare mot Namche Bazaar. Vandringen gick över ett �lertal otroligt vackra och spektakulära hängbroar med böne�laggor fastknutna längs med sidorna. Vi �ick även uppleva och ta del av sherpas tro och vidskeplighet. Vid varje stupa skulle vi gå på vänster sida och kulmen nåddes när en katt sprang framför våra fötter. Vår sherpa Chhiring stannade tvärt och ville inte gå vidare. Istället �ick vi stå och vänta på att andra vandrare skulle passera den trappa som katten sprungit över, allt för att inte få otur inför vår vandring upp mot Everests basläger. Sista biten gick brant uppför och vi undvek normalleden och valde istället att gå samma led som Sir Edmund Hillary och Tenzing Norgay gick 1953 när de kom att bli de första någonsin att bestiga Mt. Everest. Efter en brant avslutning kom vi till slut fram till Namche Bazaar, knutpunkten för de �lesta leder i området och den största byn här.

ACKLIMATISERINGSDAG Den här dagen var en acklimatiseringsdag och började med att vi redan kl. 05.40 lämnade hotellet för att 20 min senare för första gången få se Everest med egna ögon i soluppgången. Vi såg även berg som Lhotse och Ama Dablam, framme i dalen låg även Tengboche och den vandringsled som vi senare skulle komma att vandra. Efter att ha fått en hel del spektakulära fotogra�ier och gjort vårt bästa för att ta in omgivningen gick vi tillbaka till hotellet för att äta frukost. Vi vilade sedan en timme innan vi tog med oss vatten, en jacka och kamera för att vandra upp till byn Thamel där Sir Edmund Hillary lät bygga ett sjukhus för områdets sherpas. Vi åt lunch i byn innan vi fortsatte ned till Khumjung där vi hade en fantastisk utsikt över Ama Dablam.

Där passade vi även på att besöka områdets high school. På området fanns det en staty av Sir Edmund Hillary som grundat skolan. Från Khumjung blev det sedan en brant stigning upp mot Everest View Hotel där vi drack kaffe och njöt av utsikten innan vi återvände hemåt till Namche Bazaar. Under eftermiddagen passade vissa på att shoppa vid byns marknad medan andra passade på att ta en varm dusch och koppla av på hotellet. En bra dag var till ända då vi hade tagit dryga 400 höjdmeter under dagen för att sedan gå nedåt och sova på samma höjd som tidigare. På så sätt acklimatiserade vi oss och kom att må bättre under morgondagen.

TENGBOCHE & DINGBOCHE Idag lämnade vi Namche Bazaar och styrde kosan mot byn Tengboche. Vi startade med att gå längs en fantastiskt vacker vandringsled där vi kunde se Everest, Lhotse och Ama Dablam i strålande väder. Efter ungefär 3 timmar stannade vi till vid ett teahouse och åt lunch innan vi passerade den sista hängbron på vår väg upp mot Everests basläger. På höger sida kunde vi se bergsgetter gå längs med �loden och en del var högt uppe på en klippavsats. Sista biten mot Tengboche var brant, men vi kämpade oss uppåt och nådde till slut vår destination. Det �irade vi med te innan vi �ick den stora äran att träffa Tengboches lama. Vi �ick varsin katha, en sorts tunn halsduk som laman hängde runt våra halsar för att hälsa oss välkomna. Vi �ick även en rung, ett rött band knutet kring våra halsar som skulle bringa tur på vägen upp och ner för Everests basläger. Efter 20 min lämnade vi laman och gick in i munkklostret för att se munkarna utföra sina ritualer och spela på sina instrument. Det var en fantastisk upplevelse som var ny för de �lesta av oss. Kvällen avslutades sedan med att vi �ick se solen gå ned över Everest och Lhotse medan vi gick in och värmde oss kring kaminen i matsalsrummet. En bra och händelserik dag var till ända.

Efter att ha gått upp kl. 06.30 och ätit frukost lämnade vi sedan Tengboche för att vandra vidare. Första delen av vandringen gick nedför och efter ett tag nådde vi byn Pangboche där vi åt lunch och fyllde på våra vatten�laskor. Vid vårt lunchställe �ick vi se en packningslåda som använts under Hillary och Tenzings lyckade Everestexpedition 1953. Bredvid i ett skåp fanns det även syrgastuber och annan klätterutrustning från olika decennier som visade på att det har hänt en hel del i klättervärlden de senaste hundra åren. Efter lunchen fortsatte vi vandra och leden började sakta gå uppför. Det sved i benen av mjölksyra och andningen blev tyngre medan vi sakta tog höjdmeter. Alla i gruppen kämpade på bra och till slut nådde vi vår slutdestination för dagen, Dingboche som är beläget 4400 m ö.h. Här skulle vi stanna i två nätter för att vänja oss vid den allt tunnare luften som väntar oss på vår väg upp mot Everests basläger och Kala Pathar.

Efterföljande dag var en acklimatiseringsdag och vi bestämde oss för att vandra längre upp i dalen för att våra kroppar skulle acklimatisera sig. Även om det inte var särskilt brant var både andningen och stegen tunga. Humöret var dock på topp och till slut nådde vi byn Chukung , 4 750m över havet, här vi åt lunch i en nybyggd lodge. Bakom oss hade vi Island Peak, ett 6189 meter högt berg som Robin hade klättrat 2011. Efter lunchen vände vi nedåt tillbaka mot Dingboche . Halvvägs ned �ick vi plötsligt se en stor örn �lyga över våra huvuden på väg mot berget Ama Dablam. Gruppen stannade till och gjorde sitt bästa för att fotografera den stora och mäktiga fågeln innan vi fortsatte att gå nedåt. Tanken var att kvällen skulle avslutas med sällskapsspel och frågesport på hotellet, men mitt i frågesporten kom ett gäng nepalesiska sherpas in och bjöd på dans och sång i matsalsrummet. Detta pga. Tihar som är en ljusfestival som på gick under den här perioden. Vi blev även bjudna på havtornsjuice innan vi avslutade frågesporten och gick och la oss. Ännu en bra dag var över.

LOBUCHE Efter frukost bestående av gröt, korv och ägg tog vi på oss våra ryggsäckar och fortsatte upp på högre höjder. Efter att ha ätit lunch i Thukla började en lång stigning mot byn Lobuche där vi skulle spendera natten. Bakom byn fanns ett berg med samma namn som mäter 6119 m ö.h. Väl uppe i Lobuche var vi äntligen inne i Khumbudalen, den dal där jättar som Mt. Everest och Lhotse ligger. Under kvällen visade även sherpas sin tacksamhet för alla de skor vi hade delat ut under vår vandring med hjälp av Haglöfs, Outnorth och Expeditionsresor. 250 bärare �ick nya kängor, vilket var otroligt uppskattat och bland annat hölls ett tal efter middagen där de förklarade sin tacksamhet. Det kändes stort att få vara med och ge bort skor till dessa fantastiska bärare som ibland inte har annat än badtof�lor på fötterna i det ibland kalla och snöiga Himalaya.

EVEREST BASECAMP & KALA PATHAR Det var den här dagen alla hade väntat på, idag skulle vi äntligen stå ansikte mot ansikte med världens högsta berg, Mt. Everest.

Morgonen började med att vi �irade vår lokala guide Chhirings födelsedag. Gruppen hade köpt en t-shirt som alla signerat med sina namn. Den överlämnades samtidigt som vi sjöng för födelsedagsbarnet på svenska, en �in gest som han nog inte riktigt förstod sig på. Vi lämnade Lobuche tidigt och vandrade sakta mot byn Gorak Shep som är det sista stoppet innan man kommer fram till Everests basläger. Tempot var långsamt och alla var trötta pga. den höga höjden, men till slut nådde vi Gorak Shep och gjorde vårt bästa för att få i oss så mycket energi som möjligt. Vi lämnade packningen och fortsatte den sista biten längs med glaciären in i dalen. Varje steg kändes tungt och alla var väldigt trötta, men minst lika glada när vi efter en lång vandring nådde foten av världens högsta berg. Robin visade då vart tälten stod när han själv klättrade Everest 2011 samtidigt som alla i gruppen passade på att fotografera omgivningen. Vi �ick även se vart det beryktade Khumbuisfallet låg någonstans, en mäktig och brant glaciär som man förstår att klättrarna har stor respekt för. Lyckliga och om möjligt ännu tröttare vandrade vi sedan tillbaka till Gorak Shep där vi spenderade natten.

Dagen efter väntade en tidig morgon då vi skulle ta våra sista höjdmeter för den här resan, mot toppen av Kala Pathar. Vi vaknade kl. 4 på morgonen och drack te och åt gröt innan vi i skenet av våra pannlampor gick upp för berget som låg precis bredvid det hus vi hade sovit i. Det var kallt, men gruppen hjälptes åt att peppa varandra samtidigt som det sakta började ljusna.

Vi såg nu toppen av Everest mycket tydligare än dagen innan och det gick bland annat att urskilja South Col, Sydtoppen, Hillary Step och huvudtoppen.

Stegen var nu tyngre än någonsin, men vi var både starka och envisa när vi sakta, sakta närmade oss toppen. Medan solen långsamt gick upp och �ick några av världens högsta bergstoppar att glöda tog vi de sista stapplande stegen och nådde den högsta punken för den här resan på 5380 m ö.h.

Vi passade på att ta kort, äta kanelbullar som Robin tagit med sig från Sverige och njuta av utsikten innan vi vände nedåt. Efter lunch i Gorak Shep fortsatte vi sedan nedåt mot Pheriche där vi spenderade natten. Stegen började kännas lättare och huvudvärken släppte när vi efter en lång dag satte oss för att äta middag och prata om en hittills fantastisk resa med oerhört många nya intryck och upplevelser.

PÅ VÄG NER Vi vaknade kl. 05.30 och åt vår vanliga frukost innan vi vandrade ut i morgondimman. Det var kallt, men solens strålar gjorde att dimman sakta lättade från Pheriche. Ganska så snabbt kände vi igen de vägar vi bara en vecka tidigare hade vandrat upp på. Nu var vi istället på väg ned och det kändes betydligt lättare. Efter en lång uppförsbacke hamnade vi till slut i Tengboche där vi stannade och åt lunch. Vi passade även på att ge de unga tjejerna som jobbade där varsitt par Haglöfskängor innan vi fortsatte den sista biten mot Namche Bazaar. Eftersom att några hade beslutat sig för att �lyga helikopter upp till Everests basläger och sedan ner till Kathmandu passade vi denna kväll på att tacka våra underbara bärare och sherpas för ett fantastiskt jobb. Det bjöds på tårta, skratt och kramar medan vi gav våra hjältar den dricks de så väl förtjänat. En 7 timmar lång vandringsdag var över och sängen väntade för sista gången i Namche Bazaar.

Dagen efter var den sista dagen med vandring i Himalaya för den här gången. Några i gruppen hade bokat en helikopter och blev hämtade vid Namche Bazaar under förmiddagen. De �lög sedan upp längs de vandringsleder vi vandrat på under veckan och krönte turen med att �lyga upp med helikoptern över det beryktade Khumbuisfallet. När de vände nedåt mot Kathmandu vandrade de övriga i gruppen från Namche Bazaar och nedför den nedförsbacke som för bara några dagar sedan varit en plågsamt lång uppförsbacke.

Efter att återigen ha passerat de otaligt vackra hängbroarna åt gruppen lunch innan vi fortsatte den sista biten till Lukla där vi börjat vår vandring.

Efter några varma kramar avslutades denna fantastiska dag på det nyöppnade Starbucks där alla �ick varsin god kaffe. Sista dagen på hög höjd var till ända.

TILLBAKA I KATHMANDU Medan de som åkt helikopter ner till Kathmandu tog en välförtjänt sovmorgon blev det en tidig morgon för de som var kvar uppe i Lukla. Klockan 05.00 ringde klockan och efter en snabb frukost stod vi på Luklas �lygplats. Vi lyfte från den korta startoch landningsbanan och sedan väntade en fantastisk �lygtur i hjärtat av Himalaya. 30 min senare var vi nere i Kathmandu och på fast mark igen. När vi kom fram till Hotel Annapurna passade vi på att ta en välbehövlig och efterlängtad varm dusch.

Kvällen avslutades med middag på Garden of Dreams där det pratades om alla upplevelser och intryck som vi varit med om under resan.

Middagen kröntes med en diplomutdelning av Robin där samtliga �ick bevis på att de varit vid foten av Mt. Everest.

Dagen efter väntade en fri dag då vissa valde att shoppa medan andra njöt vid hotellets swimmingpool med en kall öl och god mat. Under eftermiddagen blev vi bjudna hem till vår guide Chhiring. Där �ick vi se otaliga diplom och certi�ikat som visade att han varit uppe på ett �lertal av världens högsta berg. Chhiring tog även med oss högst upp i sitt hus där han hade inrett ett eget bönerum. Rummet var likt det som fanns i byn Tengboche och vi �ick veta att innan större expeditioner tar Chhiring dit en eller �lera lamor för att tillsammans sitta och be för att bringa lycka inför expeditionerna. Vår sista riktiga dag den här resan avslutades på vår favoritrestaurang i Kathmandu där alla åt en välbehövlig pizza innan vi promenerade mot hotellet .

Vår sista dag i Kathmandu tog Robin och Chhiring med oss på sightseeing i Kathmandu. Vi började med att besöka Durban Square och det gamla kungliga palatset. Ett myller av människor och försäljare mötte oss på denna fantastiska plats med underbar arkitektur. Under ungefär 2 timmar gick vi runt och beundrade både platsen och dess historia innan vi begav oss tillbaka till vårt hotell för lite lunch och vila. Därefter besökte vi hindutemplet Pashupatinath, det här var en egendomlig, märklig och udda upplevelse. Platsen är med på UNESCOs världsarvslista och när vi vandrade längs med den heliga Bagmati�loden kunde vi se hur hinduerna blev kremerade i högar av bråte på andra sidan �loden. Även denna plats var full av liv och rörelse och efter att ha fått en kortare rundvisning begav vi oss för sista gången tillbaka till hotellet. Där packade vi ihop våra saker och åt en snabb middag innan vi i samlad trupp begav oss mot Kathmandus �lygplats. Där sa vi hejdå Chhiring en sista gång. Han är en makalös man som för alltid kommer att �innas kvar i våra minnen.

Vid landadade sedan i Sverige vid lunchtid dagen därpå. En fantastisk resa med otaliga minnen och upplevelser var över, i alla fall för den här gången.

Foto & text: Robin Trygg

KATHMANDU Efter en �lygresa som gick via mellanlandning i Doha hamnade vi till slut i Nepals huvudstad Kathmandu. På �lygplatsen möttes vi upp av vår lokala guide Chhiring Dorje Sherpa som har varit på toppen av Mt. Everest hela 12 gånger. Han har även bestigit berg som Cho Oyu, Manaslu och K2. Chhiring visade oss till vår privata minibuss som tog oss genom Kathmandus myller av bilar och människor tills vi till slut nådde vårt hem de kommande två nätterna, Hotel Annapurna. Där �ick vi lite egentid där vissa passade på att vila medan andra gick en vända på stan eller satte sig i hotellbaren. Kvällen avslutades sedan med en välkomstmiddag innan vi trötta, men glada gick till sängs.

Dagen efter var avsedd för sightseeing i Kathmandu. Efter frukost på hotellet tog vi oss därför till Swayambhunath, även kallat the monkey temple, där vi möttes av miljontals böne�laggor i olika färger. När vi klev in genom portarna blev vi även mötta av många munkar som satt intill en stupa och bad. Vi stannade upp en stund och njöt av deras närvaro innan vi fortsatte uppåt längst de många trapporna som �inns i området. Medan aporna hoppade runt i träden omkring oss passade vi på att gå in i en butik som sålde tankas, handgjorda målningar som görs på torkad jakhud. Inne i butiken �ick vi veta hur man gör dessa målningar samt en kort lektion i buddhismens gudar och historia.

Efter detta gick vi upp till stupan som är belägen högst upp i the monkey temple. Runt stupan fanns många bönerullar som troende snurrar på medan de passerar stupan medsols. Vilket vi också gjorde som en �in avslutning innan vår svenska guide Robin Trygg tog oss med till Rum Doodle Bar för lunch. Restaurangen är känd för att många Himalayaklättrare kommer just hit efter lyckade expeditioner för att äta gott samtidigt som de signerar stora pappersfötter som hänger i taket. På restaurangen �ick vi även se autografer från världsalpinister som Sir Edmund Hillary, Rob Hall och Apa Sherpa.

Efter en trevlig lunch begav vi oss tillbaka till hotellet där vi �ick en stunds vila innan Robin bjöd på kaffe samtidigt som han visade bilder från sin lyckade Everestexpedition 2011 då han blev yngste svensk någonsin att ha bestigit Mt. Everest. Vi gick även igenom programmet för den kommande vandringen och �ick en del bra tips och trix. Efter det begav vi oss till Boudhanath där vi �ick se en av världens största stupor som är över 2000 år gammal. Kvällen avslutades i en del av Kathmandu som heter Thamel, där det bjöds på pizza till middag. En bra dag med många nya och spännande intryck var till ända.

LUKLA Vi blev väckta redan kl. 04.15 på hotellet och packade ihop våra saker. Strax efter klockan 05.00 var vi på väg mot Kathmandus �lygplats. Anledningen till den tidiga väckningen var för att hinna med ett av de första �lygen upp mot Lukla där vår vandring mot Everest skulle börja. In�lygningen var otroligt vacker och på långt håll kunde vi skymta Everest, Lhotse och andra storslagna bergstoppar.

Från Lukla fortsatte sedan vandringen över hängbroar, bredvid jakar och bärare mot byn Phakding. Där sov vi i en mysig lodge som var över förväntan. Kvällen avslutades med middag innan alla la sig i sina sängar, fulla av nya intryck.

Vi vaknade morgonen därpå i Phakding och gick vidare mot Namche Bazaar. Vandringen gick över ett �lertal otroligt vackra och spektakulära hängbroar med böne�laggor fastknutna längs med sidorna. Vi �ick även uppleva och ta del av sherpas tro och vidskeplighet. Vid varje stupa skulle vi gå på vänster sida och kulmen nåddes när en katt sprang framför våra fötter. Vår sherpa Chhiring stannade tvärt och ville inte gå vidare. Istället �ick vi stå och vänta på att andra vandrare skulle passera den trappa som katten sprungit över, allt för att inte få otur inför vår vandring upp mot Everests basläger. Sista biten gick brant uppför och vi undvek normalleden och valde istället att gå samma led som Sir Edmund Hillary och Tenzing Norgay gick 1953 när de kom att bli de första någonsin att bestiga Mt. Everest. Efter en brant avslutning kom vi till slut fram till Namche Bazaar, knutpunkten för de �lesta leder i området och den största byn här.

ACKLIMATISERINGSDAG Den här dagen var en acklimatiseringsdag och började med att vi redan kl. 05.40 lämnade hotellet för att 20 min senare för första gången få se Everest med egna ögon i soluppgången. Vi såg även berg som Lhotse och Ama Dablam, framme i dalen låg även Tengboche och den vandringsled som vi senare skulle komma att vandra. Efter att ha fått en hel del spektakulära fotogra�ier och gjort vårt bästa för att ta in omgivningen gick vi tillbaka till hotellet för att äta frukost. Vi vilade sedan en timme innan vi tog med oss vatten, en jacka och kamera för att vandra upp till byn Thamel där Sir Edmund Hillary lät bygga ett sjukhus för områdets sherpas. Vi åt lunch i byn innan vi fortsatte ned till Khumjung där vi hade en fantastisk utsikt över Ama Dablam.

Där passade vi även på att besöka områdets high school. På området fanns det en staty av Sir Edmund Hillary som grundat skolan. Från Khumjung blev det sedan en brant stigning upp mot Everest View Hotel där vi drack kaffe och njöt av utsikten innan vi återvände hemåt till Namche Bazaar. Under eftermiddagen passade vissa på att shoppa vid byns marknad medan andra passade på att ta en varm dusch och koppla av på hotellet. En bra dag var till ända då vi hade tagit dryga 400 höjdmeter under dagen för att sedan gå nedåt och sova på samma höjd som tidigare. På så sätt acklimatiserade vi oss och kom att må bättre under morgondagen.

TENGBOCHE & DINGBOCHE Idag lämnade vi Namche Bazaar och styrde kosan mot byn Tengboche. Vi startade med att gå längs en fantastiskt vacker vandringsled där vi kunde se Everest, Lhotse och Ama Dablam i strålande väder. Efter ungefär 3 timmar stannade vi till vid ett teahouse och åt lunch innan vi passerade den sista hängbron på vår väg upp mot Everests basläger. På höger sida kunde vi se bergsgetter gå längs med �loden och en del var högt uppe på en klippavsats. Sista biten mot Tengboche var brant, men vi kämpade oss uppåt och nådde till slut vår destination. Det �irade vi med te innan vi �ick den stora äran att träffa Tengboches lama. Vi �ick varsin katha, en sorts tunn halsduk som laman hängde runt våra halsar för att hälsa oss välkomna. Vi �ick även en rung, ett rött band knutet kring våra halsar som skulle bringa tur på vägen upp och ner för Everests basläger. Efter 20 min lämnade vi laman och gick in i munkklostret för att se munkarna utföra sina ritualer och spela på sina instrument. Det var en fantastisk upplevelse som var ny för de �lesta av oss. Kvällen avslutades sedan med att vi �ick se solen gå ned över Everest och Lhotse medan vi gick in och värmde oss kring kaminen i matsalsrummet. En bra och händelserik dag var till ända.

Efter att ha gått upp kl. 06.30 och ätit frukost lämnade vi sedan Tengboche för att vandra vidare. Första delen av vandringen gick nedför och efter ett tag nådde vi byn Pangboche där vi åt lunch och fyllde på våra vatten�laskor. Vid vårt lunchställe �ick vi se en packningslåda som använts under Hillary och Tenzings lyckade Everestexpedition 1953. Bredvid i ett skåp fanns det även syrgastuber och annan klätterutrustning från olika decennier som visade på att det har hänt en hel del i klättervärlden de senaste hundra åren. Efter lunchen fortsatte vi vandra och leden började sakta gå uppför. Det sved i benen av mjölksyra och andningen blev tyngre medan vi sakta tog höjdmeter. Alla i gruppen kämpade på bra och till slut nådde vi vår slutdestination för dagen, Dingboche som är beläget 4400 m ö.h. Här skulle vi stanna i två nätter för att vänja oss vid den allt tunnare luften som väntar oss på vår väg upp mot Everests basläger och Kala Pathar.

Efterföljande dag var en acklimatiseringsdag och vi bestämde oss för att vandra längre upp i dalen för att våra kroppar skulle acklimatisera sig. Även om det inte var särskilt brant var både andningen och stegen tunga. Humöret var dock på topp och till slut nådde vi byn Chukung , 4 750m över havet, här vi åt lunch i en nybyggd lodge. Bakom oss hade vi Island Peak, ett 6189 meter högt berg som Robin hade klättrat 2011. Efter lunchen vände vi nedåt tillbaka mot Dingboche . Halvvägs ned �ick vi plötsligt se en stor örn �lyga över våra huvuden på väg mot berget Ama Dablam. Gruppen stannade till och gjorde sitt bästa för att fotografera den stora och mäktiga fågeln innan vi fortsatte att gå nedåt. Tanken var att kvällen skulle avslutas med sällskapsspel och frågesport på hotellet, men mitt i frågesporten kom ett gäng nepalesiska sherpas in och bjöd på dans och sång i matsalsrummet. Detta pga. Tihar som är en ljusfestival som på gick under den här perioden. Vi blev även bjudna på havtornsjuice innan vi avslutade frågesporten och gick och la oss. Ännu en bra dag var över.

LOBUCHE Efter frukost bestående av gröt, korv och ägg tog vi på oss våra ryggsäckar och fortsatte upp på högre höjder. Efter att ha ätit lunch i Thukla började en lång stigning mot byn Lobuche där vi skulle spendera natten. Bakom byn fanns ett berg med samma namn som mäter 6119 m ö.h. Väl uppe i Lobuche var vi äntligen inne i Khumbudalen, den dal där jättar som Mt. Everest och Lhotse ligger. Under kvällen visade även sherpas sin tacksamhet för alla de skor vi hade delat ut under vår vandring med hjälp av Haglöfs, Outnorth och Expeditionsresor. 250 bärare �ick nya kängor, vilket var otroligt uppskattat och bland annat hölls ett tal efter middagen där de förklarade sin tacksamhet. Det kändes stort att få vara med och ge bort skor till dessa fantastiska bärare som ibland inte har annat än badtof�lor på fötterna i det ibland kalla och snöiga Himalaya.

EVEREST BASECAMP & KALA PATHAR Det var den här dagen alla hade väntat på, idag skulle vi äntligen stå ansikte mot ansikte med världens högsta berg, Mt. Everest.

Morgonen började med att vi �irade vår lokala guide Chhirings födelsedag. Gruppen hade köpt en t-shirt som alla signerat med sina namn. Den överlämnades samtidigt som vi sjöng för födelsedagsbarnet på svenska, en �in gest som han nog inte riktigt förstod sig på. Vi lämnade Lobuche tidigt och vandrade sakta mot byn Gorak Shep som är det sista stoppet innan man kommer fram till Everests basläger. Tempot var långsamt och alla var trötta pga. den höga höjden, men till slut nådde vi Gorak Shep och gjorde vårt bästa för att få i oss så mycket energi som möjligt. Vi lämnade packningen och fortsatte den sista biten längs med glaciären in i dalen. Varje steg kändes tungt och alla var väldigt trötta, men minst lika glada när vi efter en lång vandring nådde foten av världens högsta berg. Robin visade då vart tälten stod när han själv klättrade Everest 2011 samtidigt som alla i gruppen passade på att fotografera omgivningen. Vi �ick även se vart det beryktade Khumbuisfallet låg någonstans, en mäktig och brant glaciär som man förstår att klättrarna har stor respekt för. Lyckliga och om möjligt ännu tröttare vandrade vi sedan tillbaka till Gorak Shep där vi spenderade natten.

Dagen efter väntade en tidig morgon då vi skulle ta våra sista höjdmeter för den här resan, mot toppen av Kala Pathar. Vi vaknade kl. 4 på morgonen och drack te och åt gröt innan vi i skenet av våra pannlampor gick upp för berget som låg precis bredvid det hus vi hade sovit i. Det var kallt, men gruppen hjälptes åt att peppa varandra samtidigt som det sakta började ljusna.

Vi såg nu toppen av Everest mycket tydligare än dagen innan och det gick bland annat att urskilja South Col, Sydtoppen, Hillary Step och huvudtoppen.

Stegen var nu tyngre än någonsin, men vi var både starka och envisa när vi sakta, sakta närmade oss toppen. Medan solen långsamt gick upp och �ick några av världens högsta bergstoppar att glöda tog vi de sista stapplande stegen och nådde den högsta punken för den här resan på 5380 m ö.h.

Vi passade på att ta kort, äta kanelbullar som Robin tagit med sig från Sverige och njuta av utsikten innan vi vände nedåt. Efter lunch i Gorak Shep fortsatte vi sedan nedåt mot Pheriche där vi spenderade natten. Stegen började kännas lättare och huvudvärken släppte när vi efter en lång dag satte oss för att äta middag och prata om en hittills fantastisk resa med oerhört många nya intryck och upplevelser.

PÅ VÄG NER Vi vaknade kl. 05.30 och åt vår vanliga frukost innan vi vandrade ut i morgondimman. Det var kallt, men solens strålar gjorde att dimman sakta lättade från Pheriche. Ganska så snabbt kände vi igen de vägar vi bara en vecka tidigare hade vandrat upp på. Nu var vi istället på väg ned och det kändes betydligt lättare. Efter en lång uppförsbacke hamnade vi till slut i Tengboche där vi stannade och åt lunch. Vi passade även på att ge de unga tjejerna som jobbade där varsitt par Haglöfskängor innan vi fortsatte den sista biten mot Namche Bazaar. Eftersom att några hade beslutat sig för att �lyga helikopter upp till Everests basläger och sedan ner till Kathmandu passade vi denna kväll på att tacka våra underbara bärare och sherpas för ett fantastiskt jobb. Det bjöds på tårta, skratt och kramar medan vi gav våra hjältar den dricks de så väl förtjänat. En 7 timmar lång vandringsdag var över och sängen väntade för sista gången i Namche Bazaar.

Dagen efter var den sista dagen med vandring i Himalaya för den här gången. Några i gruppen hade bokat en helikopter och blev hämtade vid Namche Bazaar under förmiddagen. De �lög sedan upp längs de vandringsleder vi vandrat på under veckan och krönte turen med att �lyga upp med helikoptern över det beryktade Khumbuisfallet. När de vände nedåt mot Kathmandu vandrade de övriga i gruppen från Namche Bazaar och nedför den nedförsbacke som för bara några dagar sedan varit en plågsamt lång uppförsbacke.

Efter att återigen ha passerat de otaligt vackra hängbroarna åt gruppen lunch innan vi fortsatte den sista biten till Lukla där vi börjat vår vandring.

Efter några varma kramar avslutades denna fantastiska dag på det nyöppnade Starbucks där alla �ick varsin god kaffe. Sista dagen på hög höjd var till ända.

TILLBAKA I KATHMANDU Medan de som åkt helikopter ner till Kathmandu tog en välförtjänt sovmorgon blev det en tidig morgon för de som var kvar uppe i Lukla. Klockan 05.00 ringde klockan och efter en snabb frukost stod vi på Luklas �lygplats. Vi lyfte från den korta startoch landningsbanan och sedan väntade en fantastisk �lygtur i hjärtat av Himalaya. 30 min senare var vi nere i Kathmandu och på fast mark igen. När vi kom fram till Hotel Annapurna passade vi på att ta en välbehövlig och efterlängtad varm dusch.

Kvällen avslutades med middag på Garden of Dreams där det pratades om alla upplevelser och intryck som vi varit med om under resan.

Middagen kröntes med en diplomutdelning av Robin där samtliga �ick bevis på att de varit vid foten av Mt. Everest.

Dagen efter väntade en fri dag då vissa valde att shoppa medan andra njöt vid hotellets swimmingpool med en kall öl och god mat. Under eftermiddagen blev vi bjudna hem till vår guide Chhiring. Där �ick vi se otaliga diplom och certi�ikat som visade att han varit uppe på ett �lertal av världens högsta berg. Chhiring tog även med oss högst upp i sitt hus där han hade inrett ett eget bönerum. Rummet var likt det som fanns i byn Tengboche och vi �ick veta att innan större expeditioner tar Chhiring dit en eller �lera lamor för att tillsammans sitta och be för att bringa lycka inför expeditionerna. Vår sista riktiga dag den här resan avslutades på vår favoritrestaurang i Kathmandu där alla åt en välbehövlig pizza innan vi promenerade mot hotellet .

Vår sista dag i Kathmandu tog Robin och Chhiring med oss på sightseeing i Kathmandu. Vi började med att besöka Durban Square och det gamla kungliga palatset. Ett myller av människor och försäljare mötte oss på denna fantastiska plats med underbar arkitektur. Under ungefär 2 timmar gick vi runt och beundrade både platsen och dess historia innan vi begav oss tillbaka till vårt hotell för lite lunch och vila. Därefter besökte vi hindutemplet Pashupatinath, det här var en egendomlig, märklig och udda upplevelse. Platsen är med på UNESCOs världsarvslista och när vi vandrade längs med den heliga Bagmati�loden kunde vi se hur hinduerna blev kremerade i högar av bråte på andra sidan �loden. Även denna plats var full av liv och rörelse och efter att ha fått en kortare rundvisning begav vi oss för sista gången tillbaka till hotellet. Där packade vi ihop våra saker och åt en snabb middag innan vi i samlad trupp begav oss mot Kathmandus �lygplats. Där sa vi hejdå Chhiring en sista gång. Han är en makalös man som för alltid kommer att �innas kvar i våra minnen.

Vid landadade sedan i Sverige vid lunchtid dagen därpå. En fantastisk resa med otaliga minnen och upplevelser var över, i alla fall för den här gången.

EVEREST BC 2014

www.expedi�onsresor.se

EVEREST BC 2014

MED EXPEDITIONSRESOR TILL VÄRLDENS TAK