Elektra Årgång 50 Nummer 4 by Elektra

#4 - 2017

Innehåll Sida 1 Ledare 2 Ordförande Orerar 3 Chronica Electraum MMXVI 4 Sektionsmöte LP4 - Gula Sidorna 6 8 Jörgen Tackar För Sig... 9 ...Och Hans Presenterar Sig 10 Exklusivt Mittuppslag 12 ChS och Hör 14 Allmänhetens Bidrag

! ller ett R Ä H A KOLL mer innehå ecknat av

16 Utvärdering av servismaterial 17 E-SPORTs Årskrönika 2016 18 Kampen mot Klockan - Kap. IV 20 Slutligen...

ag t num Detta t mittuppsl a. iv us exklus nska vän az pa vår ja och a m m e h 016! n 2 e g t e g r ä p på v föreningså p u a p tej ärme v d e m minns det! d e m n röve Torka det! d e m n brasa i a d hh! l h e a a a aaaaa ! t e v i ! lev l t å n r Gö

Ledare Det går ett spöke runt Anketorg – Elektra 16’s spöke. Ett år har gått vilket innebär att min ärofyllda roll som Chefredaktör nu är över för att istället axlas av Emil Johansson. Jag önskar honom all lycka och framgång.

Elektra Nummer 4 Årgång 50 Redaktionen Chefredaktör Carl Wagné Annonsredaktör Patrik Bennet

Mina förhoppningar för det nya året, av såväl Elektra som alla andra föreningar på Elektroteknologsektionen, är att de skall följa i våra fotspår och präglas av den solidaritet samt kamratskap vi har lyckats bygga upp tillsammans. Med tiden kommer mycket förmodligen ändras; Elektra kommer börja lägga upp bilderna inom tre dagar efter varje evenemang, EKAK kommer sluta vara så mediokra, EØK kommer sluta vara så tråkiga, E-styret kommer godkänna alla äskningar, ARME kommer börja laga mat som inte bara smakar salt och mycket, mycket mer. Däremot finns det en sak som aldrig kommer gå i ändras eller gå i glömska, och det är föreningsåret 2016’s brinnande engagemang och solidaritet. Tack till alla Er kamrater och glöm inte - att ni aldrig är ensamma!

Redaktörer Johan Olson Carina Engström Anton Bergman Fotograf Sebastian Göbel Ansvarig Utgivare Carl Wagné Tryck TeknologTryck 60 exemplar

- Carl Wagné Chefredaktör 2016

Elektra Maskingränd 2 412 96 Göteborg elektra@etek.chalmers.se elektra.etek.chalmers.se

#4 - 2017

Ordförande Orerar

-8V

et yr at St ord j är

Elektra vill tacka avgående Sektionsordförande Nils Höglund för ett väl utfört arbete. Kort men gott. Electron flavus est; eius Caesar ego sum

Chronica Electraum MMXVI Med rosor på kinden och solsken i blick såg ett färskt Elektra sitt första klargula ljus i början av nådens år 2016. Redan i kön till Kajsabaren under första läsperiodens pubrunda hade Chefredaktör Skank, med ännu stadig hand, styrt samtliga i föreningen in i den gula västens trygga hamn. Västar färgades och logotyper målades på dess ryggar. Det blev rätt snyggt. Första numret planerades grundligt och resulterade i en bejublad releasepub. Med nya spännande inslag såsom Läsperiodens Hunk och den numer klassiska artikeln beträffande Ringmuskelinducerande Magnetfält var succén ett faktum. Veckorna gick och inte så mycket hände vad krönikören kan minnas. Löven på träden blev gröna och Cortégen avgick till allas glädje. Elektra sket ur sig ytterligare ett nummer, det andra i ordningen. Förvirring uppstod då Chefredaktör Skank tycktes gått och grävt ner sig med nåt gammalt skelett och Elektra blev istället en platt organisation. Det blev dags för sommarlov vilket hela redaktionen avnjöt till fullo, men som bekant kan inte allt gott vara för evigt och Nollan infann sig tyvärr på Götaplatsen i år också. Elektra var på plats för att fotografera och stimma med de nyanlända Nollebarnen. Mottagning innebar också mer arbete för Elektra, då Nollenummret måste se till att bli gjort. Efter en rövsvettig tolvtimmars maratonredigering kunde föreningens guldgosse och favorit Rafiki stolt kasta nytryckta blaskor i trynet på Nollan. Applåder och hurrarop följde honom var han än gick under resten av Mottagningen för denna hjälteinsats. Efter en intensiv inskolning i sektionens seder och bruk hade det blivit dags för höstens höjdpunkt, vilket såklart är aspningen. Elektra arrangerade en medioker aspning som gav minst lika mediokra efterträdare. Det konstaterades att Blossas årgångsglögg i år smakade som att trycka ett sugrör i en näve mossa. Helt ok! Elektra lyckades stånka fram ett tredje nummer och även arrangera en oerhört uppskattad Ohmsits med tillhörande jubileumsnummer som slutade i att Skankan och undertecknad, fulla som ägg, diskret fick göra sig av med en rödvinsnerspydd matta. Förlåt Nani och Akademiska Hus. Vinterns första snö föll över campus och Elektra lade sig i dvala. Det som göms i snö kommer upp i tö och här sitter krönikören återigen och drar oket som kallas att skriva Elektra. Krönikören skulle vilja framställa sig som föreningens Atlas, sektionens titan och gudarnas gud. Med redaktionen på mina axlar har han burit oss över djupa dalar och höga berg. Avslutningsvis vill krönikören tacka sig själv för en stark insats, InDesign för att det funkar samt mor och far. So far away we wait for the day, For the light source so wasted and gone. We feel the pain of a lifetime lost in a thousand days, Through the fire and flames we carry on!

#4 - 2017

Sektionsmöte LP4 Per Wiklund inleder dagens möte med att banka klubban i bordet. Den som har matpreferenser får vara så vänlig att ange dem så att man inte får fel pizza och kanske DÖR! Projektorn glappar och de som suktat efter SLIDES får ge sig till tåls. Styret slår sina små skallar ihop och tänker att vi kanske ska förflyttas till en ny sal. Anton Bergman stegar med patriotiska steg in i salen, bärandes på sektionens fana, men får vända i dörren då Bengt Sjögren proklamerar att samtliga närvarande får lyfta på sina feta bakar och istället vara så vänliga att infinna sig i HB3. HB3 kommer med fördelen att den är STÖRRE, mindre MYSIG samt innehållandes mer och friskare LUFT. Underbart bra! Mötet öppnas officiellt klockan 17:43 och förra mötesprotokollet läggs till handlingarna. Dippa och Tryggve får vara med på mötet, så även nya PA Hans. Jörgen tar ton och berättar om framtiden (vilket ni kan läsa mer om på sidorna x och x). Hans berättar om sina tidigare förehavanden en stund och sektionsmedlemmarna lyckas hålla sig vakna under hela anförandet. Styret berättar om saker som har hänt och möten de varit och inte varit på. Tryggve berättar att han inte får vara Lucia i år. Per Wiklund träder fram och säger ett och annat om studentrösten. - 32 pluppar / röster saknar DC och försäljning av kursmaterial för Elektro. - Integrera H till oss! - Gasquesittning och pluggfrukostar mest uppskattade. - Folk vill inte ha mer engelska på sektionen för det är JOBBIGT. Dags för verksamhetsrapporter: TT: Det vanliga samt att folk ska ha framförhållning med sina önskade tryckärenden. Nervösa skratt i salen. EØK: Utvärdering av Mottagningen™ har skett i samråd med programledningen och dem själva. De har haft en aspning där ingen kom med. EKAK: Kalleklubben korade tre nya häfvmästare, vördade Quarl och hade en aspning där ingen kom med. Elektra: Max Hare får återigen förtroende att läsa Skankans ohyggliga diktalster. Mediokert i vanlig ordning och ingen kom med. Trädgårdsmästeriet: Har vattnat. En växt klarade sig jättebra medan en annan dog. RIP. wEbmästeriet: Har haft aspning och ordnat fika för asparna som kom med. Härligt! EEG: Har diskuterat jämlikhet och bjudit in nytt folk. De har även planerat ett möte med JämK. Rafflande! KS: Kajsabaren stod pall för ännu en pubrunda. De lurade några stackare att aspa. Jokes on them, de kom med. BEFF: Hål i kassan pga. misstänkt narkotikapåverkad parkeringsvakt inte kan utföra sitt jobb. Aspning i LP3. Några gymnasiekids vill bygga ett nytt aggregat till bastubilen. SNE: Har haft lite snålt med aspar men har varit på kursnämnder och det vanliga böset. Pluggfrukostar konstateras återigen vara av godo. ARME: Pubar, mässa och lite annat gött. E6: Anordnat asptillfällen. Lussegasquen var kul. ”Det var också najs”, sa Lovisa. TGE: Alla kvinnor som någonsin gått på E bjöds in till dammiddag där antagna från 1975 till 2016 fanns representerade. TGE tackar alla som kom på middagen och även på deras aspning. Fanbäreriet: Bergman sätter sig ner och läser en dikt av Karin Boye och ingen kind var torr. De har haft en SJUKT najs aspning. Folk kom med. E-SPORT: Har anordnat diverse turneringar. Lagställ ska användas så ofta det går. Q.K: Överskottet i handkassan uppmäts till 800 SEK och alla blir bjudna på korvfest! Samtliga närvarande applåderar glatt och får korv i blicken.

Ballongfonden innehåller 20447 kronor. Styret har återinfört sektionens förtjänstmedaljer. Brons tilldelas Ludvig Andersson och Arvid Björemark. Silver går till Elsa Andersson och Erik Higbie. Ädlaste och därmed gulaste valören guld går till Bengt Sjögren och Rasmus S Olson! Applåder och hurrarop för alla medaljörer. Mikael Pähn avverkar ekonomin i misstänkt rasande tempo. Dags för alla nomineringar. Samtliga väljs in utan större dramatik. Mer information om detta finns någon annanstans för jag orkar inte skriva och de som blev invalda borde veta om det vid detta laget. Ballongfonden är färdiginsamlad och genererar 473 SEK + bös. Hurra! Dags för Lottoraden. Ordförande har vunnit svindlande 21 spänn på Lotto 2. Priser delas ut där GRAND PRICE var ett fullt fungerande oljefat, yuss! Avgående LBG visar sin mediokra film där Nils Höglunds tillkortakommanden avhandlas. Mötet avslutas 00:10 och EKAK visar Kallefilmen med snöbollskrig för 313:e gången. Over and out.

#4 - 2017

Gula Sidorna

r å g t u a n r o a d t i t s e a d l r u r g ä v r y e t m m u n

Quarl

#4 - 2017

Jörgen tackar för sig… Hej alla Elektrostudenter! Efter nästan nio år som programansvarig för Elektroteknikprogrammet (300 hp) så tackar jag nu för mig. Den 1 december 2016 lämnade jag över programansvariguppdraget till docent Hans Hjelmgren, MC2. För mig har det här varit lärorika, hektiska men framförallt roliga år och jag har verkligen uppskattat att få jobba tillsammans med er studenter på alla möjliga sätt: styre, alla föreningar, mottagningskick-off:er, programråd, nollmiddagar, IFFE, kursnämndsmöten, phaddrar, sektionsmöten, som lärare, spontana möten, skapandet av EKAKs gula frisyrer inför mottagningen, examensceremonier… Ja, tänk vad man fått vara med om! Elektroteknologsektionen är en fantastisk sektion och en förebild på Chalmers som utvecklas i rätt riktning och jag hoppas verkligen att det fortsätter så! Också programmet kan vi alla vara stolta över - som enda elektroprogram i landet fick vi omdömet ”mycket hög kvalitet” för vår civilingenjörsexamen i elektroteknik i Universitetskanslerämbetets kvalitetsutvärderingsomgång 2011-20141 Jag har fått en del frågor från studenter om jag nu slutar på Chalmers men det gör jag inte. Jag är kvar som lärare och forskare i högspänningsteknik och som lärare kommer jag kanske att träffa åtminstone några av er. Sedan den 1 november 2016 är jag också utbildningsområdesledare (UOL) för programmen inom området elektro, data, IT och industriell ekonomi (EDITI) och som sådan ingår jag i grundutbildningens ledningsgrupp. Ni har säkert hört mig säga att ”Elektro skall vara bäst” många gånger tidigare och med den uppmaningen tackar jag för mig samtidigt som jag önskar Hans lycka till som PA! Mvh Jörgen Blennow

http://www.uka.se/utbildningskvalitet/utvarderingsprocessen-2011-2014.html

... och Hans presenterar sig Hej! Som Jörgen Blennow berättar har jag tagit över som programansvarig för Elektroteknik. Jag har träffat några av er i Högfrekvenstekniken, men för många är jag säkert ett nytt ansikte. Jag läste Elektroteknik på Chalmers, och doktorerade på Radio och rymdvetenskap 1991. Efter ett år som postdoc i USA började jag på Ericsson Microelectronics i Kista 1993. På Ericsson jobbade jag med halvledarkomponenter och kretsar i olika kiselteknologier. Innan jag kom tillbaks till Chalmers undervisade jag under två år i elektronik och industriell produktion på Linköpings tekniska högskola. Sedan 2002 har jag undervisat och forskat på institutionen för Mikroteknologi och nanovetenskap (MC2). Jag har varit ansvarig för mastersprogrammet Wireless, Photonics and Space Engineering sedan programmets tillkomst 2011. Det har varit både roligt och lärorikt att lära känna alla studenter från olika länder, och att kunna följa deras fortsatta yrkeskarriär inom akademin eller industrin. Efter att ha varit ansvarig för ett mastersprogram på Elektroteknik ser jag nu fram emot att få jobba med hela civilingenjörsutbildningen i Elektroteknik. Jag hoppas på ett bra samarbete med studenter, lärare och administrativ personal så att vi tillsammans kan fortsätta att utveckla utbildningen i Elektroteknik på Chalmers. Mitt kontor (B610) ligger på sjätte våning i MC2-huset (Kemivägen 9). Ni är alltid välkomna att kontakta mig om ni vill diskutera frågor kring utbildningen. Med vänlig hälsning Hans Hjelmgren

#4 - 2017

11 13

CHS & HĂ&#x2013;R est. 2011

Fler bilder hittas pĂĽ Elektras Facebooksida

#4 - 2017

AllmĂ¤nhetens Bidrag

#4 - 2017

Utvärdering av servismaterial Ibland kan det vara svårt. Speciellt för en stackars student. Tänk dig att det är i sena maj, och din moder, din hittils ständiga källa till föda och rådgivning, börjar stöta bort dig från sin närhet. Du blir tvungen att söka en egen boning, laga din egen mat, tvätta själv. Du är inte längre en kalv, utan man. Därför tänkte jag, P. Porslinsson, professor inom fajansologi, berätta lite om olika material att servera sig själv på. Det finns diverse olika materialtyper för serviser. Läs och betänk.

Plast:

Ett material som är tåligt och tål att tappas. Sämre tål det tillredning i exempelvis mikrovågsugn, där materialet ofta omformas till oönskad form. Det sägs också att plast fäller små partiklar vid upphettning till din mat, vilket skulle kunna tolkas som både en bra och dålig sak. Plastfyllda kroppar är någon form av modernitet har jag läst i dagstidningarna på internet.

Keramik:

Keramer är trevliga att titta på och känns mer luxiösa, dock måste du komma ihåg att diska dem ofta. Tappas dem bildas fragment vilka är vassa och kan skada den oerfarne ungdomen. Att frakta dessa utan varsamhet är att ej rekommendera.

Aluminium:

Populärt under 1820-talet bland de mest förnäma då det var en mycket dyrbar metall att skryta med på middagsbordet, men desto mer sällsynt idag att använda som sådant. En glänsande metall som vid rätt polering även kan tjänstgöra som spegel. Sedan har den vissa elektron- och värmeledande egenskaper som skulle kunna nyttjas av den mer experimentellt lagda teknologen.

Papp:

Pappmatmaterial är lättsamma att frakta runt, och lättsamma att göra sig av med. Skall servering till många individer genomföras med en liten tidsmarginal har jag erfarit i mina efterforskningar att papp är det ultimata materialet. Bidrar också till den svenska pappersindustrin. Enkelt att elda upp efter förbrukning. Högaktligen Pappskallen Porslinsson

E-SPORTs Årskrönika 2016 Ett långt år med många svettiga sportaktiviteter är över. Under året har mycket hänt på elektros sportfront, framförallt har ju E-Sport gått från att vara ett par losers till att numer vara Elektros viktigaste förening! Styrets onda diktatorskap tyglades, vilket resulterade i en större förening än tidigare, hurra! För att motivera till ytterligare fysisk aktivitet med E-Sport under 2017 följer här ett litet skojjigt stycke till varför E-Sport finns och behövs: Först lite antaganden, i sann Mikro-anda: Antag att en timmas E-Sport brännar ca 750kcal per deltagare. Antag att det deltar i snitt tio personer per E-Sporttillfälle. Antag att ett kilo fett innehåller ca 7500 kcal. Under 2016 har E-Sport hållt följande aktiviteter, med antal inom parantes: Innebandy (25) Löpning (7) Fotboll (4) Volleyboll (2) Totalt: 38 Då varje E-sportpass är cirka en timma långt så blir beräkningen enkel. Totala kcal brända: 38*750*10 = 285000 kcal Kilon fett brända: 285000 / 7500 = 38 kg Antal Pripps Blå brända: 285000 / 142,2 = 2004 st Tillsammans har vi alltså bränt tre Nani, eller en fjärdedels Arvid. Sjukt! Vi hoppas naturligtvis att vi under 2017 ska kunna bränna mer, förslagsvis resten av Arvid. Vi har även deltagit i ett par Chalmersmästerskap under åren, med följande resultat: Spökboll: Utslagna i gruppspelet (sist) Volleyboll: Båda lagen utslagna i gruppspelet (sist) Innebandy: Utslagna i gruppspelet (sist) Stafett: Andra plats!!!! (Andra laget kom sist). Förhoppningsvis bjuder 2017 på fortsatta succéer i CM-verksamheten, ett mindre snålt E-Styre samt mer Innebandy. Fotboll kan dra. Mvh, Leffe Leffeson Bollkalle, som gjort allt hela året helt själv

#4 - 2017

Kampen mot klockan

En följetång i minst IV delar av Patrik Bennet, med början i Elektra #1 årgång 50. Hänt sedan Kap I, att överlista tiden. Vilhelm har, sedan han upptäckt hur man överlistar tiden, lyckats överleva ett hopp från en fritt fallande byggnad genom att tappa båda armarna samt ett ben. Nu återstår det att utforska vart han hamnat, och om musen har något att säga till om. Hänt sedan Kap II, lite att ta i. Det får du allt läsa själv, latmask. Hänt sedan Kap III, växer in som växer ut. Inte så mycket. Vilhelm har tappat bort sin kropp.

Kapitel IV, en lila handrörelse

Vilhelm bara står där, eller finns där snarare, om ens det. Var han faktiskt är någonstans är ett mysterium. En sak är dock säker: var han än är så är det inte här. Han försjunker tillslut i funderingar över detta dilemma. Kanske har han tidigare bara trott sig finnas hela tiden och därmed existerat av ren övertygelse, liksom tyglad vid denna, som en rörelse vid sitt tidsberoende. Den ändlösa avgrunden i havet av betong som han trott sig falla igenom, där han trott sig ha trätt ur sig själv och bevittnat återstoden av sin kropp kastas i slamsor ner mot ovissheten, tycktes plötsligt oerhört avlägsen. Den var ju egentligen inte där. Runt Vilhelm, i det svarta täcke som omger allt, fanns inget annat än en uppbyggnad bestående av hans egna begränsningar. Allt som finns måste vara uppbyggt av inget annat än just begränsningar. För att ta sig vidare tänker han sig vara tvungen att förändra begränsningarna, eller snarare låta dem vara, släppa dem fria. Det svaga och avlägsna ljussken som han tidigare varit övertygad om läcka in genom sprickan till ytan tycktes närma sig eller växa. Ett högt tryck fördelade sig över Vilhelms… essens, eller vad han nu kan kalla sig själv. En tanke kan hända. En tanke… ett ljus. Ljuset är en tanke. Den närmade sig och trycket ökade. En främmande tanke som närmar sig honom här i intet. Men intet tillhör ju Vilhelm och hans egna övertygelser. Kan det vara så att denna tanke kommer som ett hot? Vill den förslava honom igen, göra honom bunden till

dess egna övertygelser, omedveten om sig själv? Trycket över hela Vilhelm ökar ytterligare. En skärande smärta börjar tillta, som ett genomträngande spjut från djupet. Han är en vilsen tanke. Obunden och tillhörande intet. Det finns bara en sak att göra. Han måste omsluta sig den främmande tankens övertygelser samtidigt som han sluter sig själv. Sår han sig själv som ett frö bland tankens okända och uppenbart starkare övertygelser kan han kanske överleva.

Den främmande tanken tycks nära nu. Trycket och smärtan är olidlig. Snart kommer han lösas upp om inget görs, så han börjar bygga upp sitt skal av tomma och intetsägande tankar för att skydda sig. Förhoppningsvis tar dessa den hårdaste smällen från de annalkande övertygelserna och lämnar därmed Vilhelms kärna oskadd. Detta blir svårt då skalet även måste gå att lätt bryta upp inifrån för att han inte ska bli instängd i sin egna mentala konstruktion. Det innersta lagret gör han i sin enkelhet till ”jag tänker, alltså är jag”, ett påstående som bör underlätta för Vilhelms kärna att sippra ut när han väl är framme. Nästa blir ”det måste finnas en högre makt, allting händer av en anledning” som är svår att bräcka utifrån. Därefter behövs en något mjukare tanke… ”små ludna djur med våta ögon är det bästa som finns” får duga. Allra ytterst placeras något rent idiotiskt för att sänka förväntningarna, ”jag är absolut bäst, mössa, dab och dank memes is the shit”. Nu är han redo för smällen.

Smärtan skriker. Den skriker högt och gällt rakt mot Vilhelm, som hukar sig fokuserat i mental fosterställning. Den värmer honom på sätt och vis. Det höga trycket runtom börjar så småningom tillkännage sig som ökande sporadiskt intryck. Ljusblixtar och bilder dyker upp då övertygelser slår mot hans skyddande skal. Kollisionen med tanken tar nu på riktigt sin början och en storm av ljus bryter lös runt honom. Ett femtiotal håriga händer närmar sig hans yttersta lager av idioti. De vidrör det nyfiket, men drar sig snabbt tillbaka, äcklade. Smärtans skrik inombords övergår plötsligt till värme. En nattklubbs dunkande tycks höras avlägset. Nu gör tanken sitt nästa drag. Tre stora bröst kommer krypandes ur stormen. På vardera lång och robust bröstvårta rider en naken kvinna, uppenbarligen plastikopererad. Hon putar och smeker med allt vad hon kan samt klämmer på bröstvårtan som ligger mot hennes underliv. Inte nog med detta så studsar ett antal av vad som tycks vara mycket skickliga dansöser uppe på de stora brösten. De hoppar upp och ner, liksom över varandra samt gör en och annan volt. Denna attack får det yttersta lagret av egocentrering, mössa,

dab och dank memes att lägga sig platt. Det brister hjälplöst mot denna pornografi. Brösten, med dess kompani, slänger sig mot Vilhelm, i tro att de segrat, men lagret av mjunig kärlek till ludna djur gör processen kort med dem. Ur kropparna bryter händerna ut igen. Blodiga och håriga går de fram till skalet. De klappar djuren lite lätt och fortsätter igenom. De känner och klämmer över lagret med högre makt och anledning. Vissa slits dock av, som av en vind. Vilhelm drar slutsatsen att han accelererar kraftigt mot tankens kärna och nu börjar ta allt större del av dess fysikaliska övertygelser.

… (att eskalera mot sitt slut) …

#4 - 2017

Slutligen... Minsann. Det kan konstateras att vi trots allt lyckats göra vad vi gjort utan att bli avstängda eller särskilt ifrågasatta ännu. Huruvida detta är bra eller dåligt är upp till diskussion, men det finns uppenbarligen gott om utrymme för våra efterträdare att fortsätta i samma, något illaluktande men väl insmorda, spår - liksom en ny och fräsch chefredaktör för oss alla att skita i händerna på, annonsredaktör att inte leverera en enda annons och fotograf att klaga på att bilderna inte är upplagda än efter ett halvår. Allt i Elektras sanna anda. Med dessa ord är det nu dags för oss att utvärdera vilka bestående skador och bieffekter som det sociala experimentet ”Elektra 16” resulterat i, både hos och i direkt omgivning till, dess utsatta försöksdjur.

Sebastian Göbbels Göbbels var innan experimentets början en edsvuren 5:an-boy. Han hade ambitioner att söka sig till MIT för att viga sitt liv åt studier och karriär, med sina enastående både tekniska som språkliga kunskaper. Numera är han fråntagen rätten till sin egen kropp och under omhändertagande av en vänlig själ i kommande Elektraredaktion, lagligt sett klassad som husdjur. Enda gången man ser någon form av den forna lågan i hans blick är när annonsredaktör Bennet tar honom följe till Gasquen och ”Stad i Ljus” ljuder över dansgolvet. Vårdnadshavarens sista ord:

“Känns lite konstigt att försöka skämta till det om någons personliga problem.” För Olson har ingen märkbar förändring ägt rum, vilket är illa nog i sig, men han är allt lite mer lättklädd än tidigare. Likaså har han varit en bidragande faktor till diverse kladd och bös i taket, hedniska ritualer, som att dricka kaffe tills det inte längre är drucket samt matlådor med god biologisk mångfald.

Johan Olson

Skulle man mot förmodan vilja komma i kontakt med denna varelse bör man ej söka innan 17 och helst söka mellan 02 och 08 på eller i Elektras soffa. Vid de få tillfällen som datorn släpper Bergman, för att utföra något annat smutsigt behov, så håller Olson stolen svettig. Olsons sista ord:

“Dock är det ju jag som kastar era gamla matlådor” Den enda som lyckats ta sig igenom studien förhållandevis välbehållen är miss Engström. Detta väcker såklart misstankar. Det är uppenbart att hon tillkallat och sålt sig själv till en demon från Elektras forntid, i desperation, för att skydda sig från nuvarande intagna. Ofta sugs hon iväg till platser hon inte vill beskriva, och nattetid - då ju nattdjuret Elektra per definition är aktivt - har hon aldrig synts till. Inte lär mycket av det som Elektra har att dölja, som för oss andra, ta slut för henne här… det är kan hända något hon får leva med i resten av sitt liv. Engströms sista ord:

“Sorry för 224 kr mandel, trodde vi behövde det.” 20

Carina Engström

Bergman var, när han blev intagen till studien Elektra 16, en mycket glad individ. Kan hända är han det fortfarande. Det som bekymrar är snarare detaljen angående just vad han är så glad i. Under mörka perioder har chefredaktör Wagné påkommits rista in avbildningar i bord som vittnar om ett lika traumatiskt som intimt förflutet. Alla har de burit Bergmans anlete. Detta väcker frågor om vad det är för kraft som egentligen styrt Elektra 16.

Anton Bergman

I övrigt har han resignerat fullständigt inför Redax-datorns många lockelser och dyrkar denna med… vad han nu har kvar av hjärta, själ och cognac. Det faktum att han är världens bästa pappa håller tillbaka frågan om varför han alltid bär barnglasögon. Bergmans sista ord:

“Jag gillar det.”

Patrik Bennet

Ett av de absolut mest betungande fallen är Bennet. Tidigt under året försvann hans tacokryddor spårlöst, vilket ärrade honom djupt. Inte längre kunde han dricka rom med samma bravur. Han gav upp sina drömmar, tillsammans med redaktör Bergman, om ett musikaliskt underverk i form av Elektras egna album. Verifikat och äskningar samlades i högar, orörda. De röda byxorna sprack. Ljuset i tunneln närmade sig. Men så började olika underliga väsen och ting dyka upp på Redax under byggveckan. Hymnen ”en loot är ingen loot” viskades dag som natt och numera finner man honom bara på Gasquen vid stängningstid, uttryckslös, ofta i sällskap av en fotograf Göbbels. Bennets sista ord:

“Vet någon förutom vi att vi har tackkalas?”

Carl Wagné Visst har Wagné under studien varit ständigt närvarande… men få vet var. Kan hända är det svaret på detta som, under sin tyngd, kröker Bergmans rygg där han sitter hukad över tangentbordet, oförmögen att ta sig ur dess grepp. Skuggorna kring Wagnés ögon talar om en börda mätbar med den samlade hos arbetarna vid forna Eriksberg. Det märks att denna guldpojke till man är sprungen ur, liksom lever på energi från, en högre dimension – en perfekt värld där Marx sanning blomstrar och lever ut sin fulla potential. Under året har även ett spöke setts vandra i Elektroteknologsektionens korridorer. Troligen är detta spöke just Wagné. Wagnés sista ord:

“Skulle varit lite mer naket, men det här blir bra!”

Hela redaktionen tackar hjärtligast för alla bidrag under året. Lev länge och väl! // Elektra 16 #4 - 2017

Psalm 313 - Tryggare kan ingen vara Tryggare kan ingen vara än Quarls lilla barnaskara, sjärnan ej på himlafästet ankan ej i kända nästet. Quarl sina trogna vårdar uti Ankeborgs helga gårdar; över dem han sig förbarmar, bär dem uppå fadersarmar. Ingen nöd och ingen lycka, skall utur hans hand dem rycka. Han, vår vän för andra vänner, sina barns bekymmer känner. Gläd dig då, du lilla skara: Elektros Quarl skall dig bevara. För hans vilja måste alla fiender till jorden falla. Vad han tar och vad han giver, samme Fader han dock bliver, och hans mål är blott det ena: barnets sanna väl allena.