Framgång Genom CleanTech Tabloid (In Swedish)

Framgång genom CleanTech

Vakna nu, Sverige!

Krönika av Lars Ling

Sidan 2

Med biodrivmedel i tanken | Potential för tillväxt | Efokus – en träffpunkt för förnybar energi | Grön rappakalja eller trovärdig reklam | Med säljande design | Klart spår till en grönare värld | Från kalla Sverige till heta Spanien

Kretsloppsanpassat byggande | Grönare skogsbruk med El-forest | Sänkta boendekostnader med Splitbox

Fortare framåt med Jegrelius forskningscenter | Solljus till salu | Allt om Konferensen | Lyckad satsning på biogas

Fördel Norrland | CleanTech Roadmap 2009-2010 | Länet har många företag med fantastisk utvecklingspotential

Grå kaj blir knallgrön stadsdel | Framtidens Bioraffinaderi tar form | Långsiktighet är inte sexigt

Svensk miljöteknik på export – målet för länsövergripande EU-projekt | CleanTech i världen

Vakna Sverige!nu,

ENLIGT VÅR OMVÄRLD ÄR SVERIGE världsledande inom miljöteknik och hållbart miljöarbete.

Det är smickrande, men dessvärre inte sant. Den dystra sanningen är nämligen att svenska företag tappade marknadsandelar under 2008. Även vi själva tror fortfarande att svenska företag är världsledande inom miljöteknik.

Glöm det!

Valet står mellan att fortsätta tro att vi driver utvecklingen eller att vakna, kavla upp ärmarna och bygga substans bakom orden.

Svenska företag är fortfarande världsledande i bemärkelsen att Sverige ligger i framkant och att våra företag har smarta produkter anpassade för hållbart miljöarbete.

Men att bara prata om att vi är världsledande räcker inte. Tiden är mogen att sluta snacka och börjar sälja.

Ny utgångspunkt:

VI KAN INTE LÄNGRE LEVA PÅ GAMLA MERITER.

VI MÅSTE VÅGA VISA VÄRLDEN VAD VI

KAN PÅ MILJÖOMRÅDET.

SVERIGE MÅSTE VÅGA VAKNA.

Om vi backar bandet till 1870 var Sverige det fattigaste landet i Europa. 100 år senare var Sverige Europas fjärde rikaste nation.

Vägen mot toppen var fantastisk och resan präglades av innovativ anda med fokus på utveckling. Då hela världens industrier stod i ruiner pumpade Team Sverige på till max - och så fortsatte det fram till mitten av 70-talet. Sedan hände någonting….

Nu har flera länder kommit ikapp och i vissa fall till och med kört förbi. Vi blev bortskämda av den kunskap och innovationskraft som så länge sålde sig själv. Vi förlorade drivkraften och därmed också tempot.

Nu är det nya tider och tuffare konkurrens.

Vi måste börja paketera, profilera och marknadsföra våra produkter. Det nya marknadsklimatet kräver en mer aktiv försäljning.

Inom områdena hållbarhet och miljöteknik var vi tidigt ute och positionerade oss i spets, men det räcker inte länge till. Det är nu dags för en verklighetscheck och nulägesanalys på AB Sverige.

produktionsland där vi korrekt och ordentligt utför bra arbete (med utveckling, forskning och drivkraft på

NEJ TACK!

VAKNA NU, SVERIGE!

Vi har ett berg av kunskaper och svårslagna erfarenheter av miljötekniskt hållbara lösningar. Unik kompetens finns hos privata företag samt inom kommuner och offentliga organisationer. Vilka systemlösningar, produkter och tjänster vi har!

Sverige kan bli bäst igen och våra miljöteknikföretag kan snabbt plocka marknadsandelar. Allt som krävs är att vi bestämmer oss.

Klimathotet är ett faktum. Hållbarhet och en bättre miljö står högst på agendan här och i övriga världen.

Varför inte ta denna möjlighet att säkra

Varför inte ta tillbaka den världsledande

Varför inte hjälpa resten av världen att utveckla miljövänliga lösningar så att klimatmål nås och miljöhot minskas. Sverige måste våga vakna!

Lars Ling, projektledare på Handelskammaren MittSverige

Krönika – Bo Källstrand

Jag tror på Framgång genom CleanTech!

FRÅGORNA kring världens energiförsörjning kommer att behålla sin aktualitet långt efter det att den nuvarande konjunktursvackan passerats. Den allt snabbare förbrukningen av fossila resurser leder till ökad knapphet och därmed ökande priser. Teknik för att utvinna förnybar energi kommer därigenom successivt att öka sin konkurrenskraft. Teknik som ökar energieffektiviteten och minskar energibehovet likaså. Den fossila förbränningen leder till utsläpp av koldioxid som påverkar klimatet. Världens politiska beslutsfattare tar i allt större utsträckning hotet på allvar och inför successivt nya styrmedel för att minska utsläppen. Även detta leder till ökad konkurrenskraft för energieffektiv och koldioxidsnål teknik – och det är ingen djärv gissning att trenden kommer att hålla i sig.

FÖR VÅR DEL av landet har dessa frågor hög aktualitet. Västernorrlands län ligger i topp i Sverige vad gäller energiförbrukning per capita, och vi har därför större anledning än de flesta att tillämpa det senaste vad gäller effektiv energianvändning och energiutvinning. Så är också fallet. På ett antal områden har företag, kommuner och hushåll i vår landsända installerat lösningar som ligger i den internationella frontlinjen, och som väckt berättigat intresse i vår omvärld. Som ett län med en lång industritradition lever vi också med spår av äldre tiders mindre miljövänliga teknik. Omfattande resurser har lagts ner på sanering av gammal förorenad industrimark, återställande av vattendrag m.m. Även här finns rikliga exempel på tillämpning av spetsteknik.

KUNNANDET OM dessa tillämpningar finns i stor utsträckning hos regionens lokala företag. Många av dessa är idag relativt små, och tills nyligen väsentligen inriktade på den lokala marknaden. Initiativet

Sveriges Handelskammare tillsammans med stöd från Länsstyrelserna i Västernorrland och Jämtland,

kommuner m.fl. syftar till att lyfta fram och synliggöra den samlade kompetens som finns inom miljöteknik i regionen.

Efterfrågan på vårt kunnande inom dessa områden ökar nu kraftigt världen över. Den krävande miljöoch klimatpolitik som tillämpats hos oss har drivit fram lösningar som nu behövs på många håll, inte minst inom EU

I dessa tider när konjunkturnedgången sätter djupa spår gäller det att välja rätt och satsa resurserna på sådant som har framtiden för sig. Att satsningar på miljöteknik har framtiden för sig är ingen djärv giss-lar nu för att föra ut sitt kunnande. Genom att vidareutveckla samarbetet kan kompletta systemlösningar erbjudas. Genom samarbete inom marknadsföringen kan vårt kunnande föras ut effektivare och leda till fler affärer.

Detta arbete

kommer att leda till en bättre miljö, globalt och lokalt, och till en positiv utveckling av näringslivet i Mellannorrland.

JAG TROR PÅ FRAMGÅNG GENOM

CLEANTECH!

Härnösand i mars 2009

Bo Källstrand

Landshövding Västernorrland

Foto: Örjan Leek

Regionens energiforum

Efokus – en viktig resurs för utveckling, information, kunskap och forskning inom förnybar energi och energieffektivisering i regionen.

Efokus – en betydande brobyggare och en viktig mötesplats.

Efokus finns på den lokala, regionala och den internationella arenan.

– Britt Bohlin

Samarbete och miljöteknik viktigt för utvecklingen i Jämtlands län

och en god tillväxt i länet samtidigt som länets grundläggande värden behålls och utvecklas.

mellan Jämtlands län och Västernorrlands län i utvecklingsfrågor. Dessutom erbjuder programmet finansiering av angelägna initiativ från såväl näringsliv som forskning och utveckling. En stor del av den finansiering som står till buds går till utveckling av ny miljöteknik – d.v.s. CleanTechområdet. Min erfarenhet från arbetet i det partnerskap som prioriterar hur strukturfondsmedlen ska användas, är att det finns en samsyn om att dessa frågor är viktiga.

G ENO M S A M AR B E T E T I strukturfondsprogrammet täcks alla de olika förutsättningar in som ryms agerande mellan länen större kraft och bättre förutsättningar för våra företag att lyckas på en exportmarknad. Jag tror nämligen att de miljöteknikprodukter och lösningar vi utvecklar här i vår region inte bara kommer att vara till hjälp i vår egen omställning till ett fossilsnålt samhälle – de kommer dessutom i allt större utsträckning att efterfrågas på en internationell marknad!

MITTUNIVERSITETET är en gemensam tillgång för Jämtlands och Västernorrlands län som måste spela, och spelar, en central roll för utvecklingen i de båda länen, inte minst för att utveckla ny miljöteknik som baseras på länens erfarenheter och förutsättningar. För Jämtlands läns del är t.ex. forskningsområden som Skog och Vintersport viktiga.

REN LUFT, rent vatten och en attraktiv och hälsosam miljö är kännetecken för Jämtlands län. Samtidigt är länet befolkningsmässigt litet och har få stora industrier. För mig är därför samarbete med andra och utveckling av ny miljövänlig teknik (CleanTech) två nyckelfaktorer för att säkra en god utveckling

JAG MENAR att utgångsläget är gott trots den nu rådande konjunkturen. Utvecklingen inom energiområdet är lovande med stora satsningar inom vindkraftsindustrin och en målmedveten satsning på att ta tillvara länets tillgångar inom bioenergiområdet. Dessa satsningar är glädjande även av det skälet att de genomförs i alla delar av länet – i Östersund förstås men även på landsbygden och i tätorter långt ifrån länets enda stad.

FÖR VÅR DEL GÄLLER det nu att ta vara på det kunnande som byggs upp om förnybar energi och andra miljötekniklösningar för att gå vidare i utvecklingen och skapa förutsättningar för ytterligare företagande och nya jobb. Det är min bestämda uppfattning att det behövs ett väl utvecklat samarbete och ett gemensamt

agerande mellan

flera olika parter om vi ska lyckas. Detta har också kommit till uttryck i det nya regionala tillväxtprogrammet för Jämtlands län.

Britt Bohlin Landshövding i Jämtlands län

Foto: Tina Stafrén

Krönika

Utmaning och utveckling

FÖR LIV OCH HÄLSA

Ny teknik kyler Sundsvalls sjukhus med snö

Lands&nget Västernorrland har i mer än 10 år gjort stora bespa‐ringar av energi genom effek&visering av ven&la&on, belysning,  uppvärmning och kylning.

En väl fungerande och klimatsmart snökyleanläggning som är den  enda i världen i siD slag har utvecklats i Sundsvall. Med den nya  metoden har köldmedia fasats ut och elanvändningen för kylning  sommar&d har minskat med över 90 procent.

Lands&nget Västernorrland har genom eD offensivt klimatarbete  minskat koldioxidutsläppen i fas&gheter med mer än 50 procent  mellan 1995 och 2009. Åtgärderna ger även stora ekonomiska  fördelar. Den årliga besparingen beräknas &ll 40 miljoner kronor,

jämfört med om inga energieffek&viseringar hade gjorts. Använd‐ningen av fossila bränslen har ersaDs med Oärrvärme, biobränslen  och solenergi.

Energieffek&visering, effek&vare transporter, kemikalier/läkemedel  och lustgas är prioriterade områden för miljöarbetet. I kampanjen  Klimatsmart i norr samverkar 4 norrlands&ng för aD få med 28 000  anställda i omställningen &ll en effek&vare elanvändning

Miljöanpassad upphandling är också en vik&g del i arbetet lika så  aD stöDa regionala ini&a&v inom miljö‐ och energiområdet. Lands‐&nget deltar även i interna&onellt energisamarbete inom projektet  MORE 4NRG.

Fakta om anläggningen för snökyla

En bassäng på 10 000 kvadratmeter, motsvaran‐de en fotbollsplan, fylls under vintern med 70 000  kubikmeter snö. I slutet av vintersäsongen täcks  snön med eD lager flis. Under sommarhalvåret  leds smältvaDnet &ll en värmeväxlare som för  över kylan &ll sjukhusets kylsystem.

Med biodrivmedel

UMEÅ

Trots lågkonjunktur och finansiell oro så sjuder det av satsningar på bioenergi och transporter i regionen. Såväl universiteten, industrin och samhället är på gång. Så hade det inte sett ut om det inte fanns en medveten vilja att samarbeta för att utveckla vår råvara och industri i regionen. Den viljan och kraften vill BioFuel Region förstärka.

BIOFUEL REGION ÄR ETT

samarbete i Västerbottens och

Västernorrlands län som består av 13 kommuner, 7 företag, regionförbund, länsstyrelser, landsting och universitet. Den gemensamma visionen är att vara en världsledande region i omställningen till biodrivmedel och produkter från förnybara råvaror.

– Vårt nätverk är inte den enda drivkraften, men har ändå betytt en hel del för etableringen av biodriv medel i norra Sverige, säger Eva Fridman, processledare för BioFuel Region. Samarbete mellan industrin, universiteten och samhället är avgörande och även om debatten kring biodrivmedel varit het så har vår region faktiskt samlats för en gemensam vision och utvecklingen går sakta men säkert framåt.

IDAG FINNS DET

i regionen. Utvecklingen av andra generations cellulosabaserade etanol vid universitetens pilotanläggning avancerar med flera patent på gång. Det finns en stark satsning på framtidens bioraffinaderier i regionen och en mobilisering för biogas är på gång. Dessutom inleder BioFuel Region nu ett samarbete med Norrbotten och de biodriv-

medelssatsningar på DME i form av svartlutsförgasning som finns där. Men inget av allt detta hade varit möjligt om det inte fanns en medvetenhet och vilja till samhandling från alla parter för att ställa om våra transporter och utveckla vår råvara och industri till detta. Insikten att det inte går att göra det ensam har varit avgörande. Därför har BioFuel Region arbetat fram en gemensam värdegrund som går ut på att skapa

Miljöteknik

Aldrig tidigare har det funnits så mycket offentliga pengar för att skapa regional utveckling och affärer inom miljöteknik – branschen som internationellt går under samlingsnamnet CleanTech.

I JÄMTLAND och Västernorrland finns tre EU-projekt som alla syftar till att stimulera före-

tag att mer offensivt investera i produktutveckling och försäljning. Med en grov förenkling anses

förutsättningar för människor och organisationer att engagera sig i utvecklingen av biodrivmedel och gröna produkter genom att bjuda in öppet och brett till samverkan. – Vår drivkraft är den globala klimatförändringen och nödvändigheten att snabbt utveckla och använda hållbara lösningar för den oljeberoende transportsektorn, säger Eva Fridman. Det kräver en helhetssyn och en ödmjuk inställning till uppgiften och en insikt att

det behövs en mångfald av lösningar och en bredd av kompetens om vi ska klara den utmaningen.

SINA PROJEKT fokuserar

BioFuel Region i huvudsak på tre områden: Råvarufrågan, industriell och regional utveckling men framförallt på samhällsomställning, det vill säga att skapa ett långsiktigt engagemang och handlingskraft i regionen.

Att övergå till biodrivmedel handlar inte bara om teknik, säger Eva Fridman. Vi behöver människorna och beslutsfattarna med oss. Deras förståelse och engagemang är avgörande drivkrafter i energiomställningen.

HUVUDDELEN av BioFuel Regions projekt går ut på att få människor att inse möjligheterna till tillväxt och utveckling som finns kopplat till energiomställningen, men också att kommunicera orsaker och drivkrafter bakom nödvändigheten att ställa om till biodrivmedel, som klimatförändringarna och vikten att säkra energiförsörjningen när oljan tar slut. Projektarbeten för gymnasieelever, det vill säga nästa generation som ska ta över och vidareutbildning av lärare och politiker är några konkreta projekt

nämnda EU-projekt och Almi till-joner kronor.

Ovanpå detta finns ytterligare drygt en miljard som är öronmärkta för ändamålet hos näringsdepartementet och Energimyndigheten.

– Hur ska vi i vår del av landet få

den stora utmaningen, men även här är jag optimistisk. Länets sam-

tliga kommuner är ju på och har anslutit sig som Ekokommuner, säger företagaren Joakim Byström från Härnösand.

BYSTRÖM, som driver ett av projekten (CleanTech Demonstration Arena), vill lyfta fram och marknadsföra regionens demonstrationsanläggningar inom miljöteknik.

Det internationella intresset för

Eva Fridman, Processledare för BioFuel Region.

i tanken

Potential för tillväxt

STOCKHOLM

“Vår drivkraft är den globala klimatförändringen och nödvändigheten att snabbt utveckla och använda hållbara lösningar för den oljeberoende transportsektorn

som hela tiden varit grundstenar i verksamheten.

När det gäller industriell utveckling och råvara så är ambitionen att bli något av en test- och demonstrationsregion för ny teknik och energieffektiv användning av råvara. BioFuel Region är både involverade i storskaliga projekt som att utveckla bioraffinaderier såväl som i mindre projekt, som exempelvis att bygga om skotrar till drift på biodrivmedel. En utmaning är att ta steget till att det blir affärslösningar av detta. – Med regionens industri, universitetssatsningar och råvara finns en enorm möjlighet att utveckla förnybara drivmedel, energilösningar och gröna kemikalier, säger Eva Fridman.

BioFuel Regions roll är bland annat att hjälpa innovatörer att testa sina idéer och knyta kontakter med industrin. Men även att hjälpa industriella aktörer att hitta partners för t.ex. råvaruleveranser och intresserade kommuner.

– Under 2009 ska vi försöka få regionens universitet och de tunga industriella aktörerna att medverka i en testpanel för nya affärsidéer och innovationer.

FÖR ATT SÄKRA en hållbar och maximal resursanvändning av skogen är BioFuel Region också engagerade i två större forskningsprojekt kopplat till detta. Projektet Future Forests går ut på att ta fram scenarier för hur vi kan bruka skogen på ett hållbart och acceptabelt sätt och samtidigt ta hänsyn till klimatförändringar, globalisering och framtida behov i form av energi, produkter och rekreationsmöjligheter. Projektet Ökat utnyttjande av skoglig biomassa handlar om hur vi kan öka användningen och uttaget av biomassa från skogen för bioenergi, bland annat uttag av grot och stubbar, skördemetoder och förbränningsegenskaper hos olika material.

Camilla Dopson

Berit Gullbransson, verksamhetschef på Swentec, poängterar vikten av samarbete för att lyfta svensk miljöteknik.

– Fyra av fem svenska miljöteknikföretag har färre än tio anställda. Samverkan blir då extra viktigt eftersom företag i den storleken sällan har tid, kunnande och finansiella muskler att göra en genomtänkt exportsatsning.

SWENTEC, Sveriges miljöteknikråd, har regeringens uppdrag att på nationell nivå utveckla en effektiv struktur som ökar tillväxten för svensk miljöteknik.

KONKRET - VAD INNEBÄR DET?

– Vi har tagit fram en strategi och planerar ett arbete med en handlingsplan för att tillväxten och exporten av svensk miljöteknik ska öka. Tillsammans med flera andra aktörer arbetar vi utifrån områdena Politisk styrning, Kompetens för hållbar utveckling, Samverkan, Kommersialisering och Affärs-modeller. I december överlämnar vi handlingsplanen till regeringen. Denna är en del på vägen mot en effektiv struktur.

svenska företag har goda möjligheter att ta för sig på en växande marknad.

ÄR DET ETT HOT ELLER EN MÖJLIGHET ATT FYRA AV FEM FÖRETAG HAR FÄRRE ÄN TIO ANSTÄLLDA?

– Det är en möjlighet i bemärkelsen att flera små företag i samverkan kan konkurrera om anbud på hemmaplan och/eller diskutera gemensamma satsningar på export. Små företag kan växa genom att samarbeta och vi ser betydande möjligheter till nya jobb och snabbt ökande försäljning. Omvänt är det naturligtvis besvärande att så många av våra miljöteknikföretag idag är för små för att ens kunna planera för export.

miljöteknik växer snabbt och

Byström framhåller vikten av att visa för omvärlden att Sverige ligger i framkant – och det av flera skäl. FÖRUTOM ökade möjligheter för tillväxt inom svensk miljöteknik tror Byström att ökad tillgänglighet för demonstrationsanläggningar ska generera en vitamininjektion även för turismen.

– Min vision är att CleanTech ska bli så stort att internationella före-

tag bestämmer sig för att lägga en av sina demonstrationsanläggningar i Västernorrland eftersom vi här blir så duktiga på visa upp CleanTech, sa en entusiastisk Joakim Byström i samband med Framgång för CleanTech-konferensen på Södra Berget i januari.

SVENSKA miljöteknikföretag hade 2007 en försäljning på 114 miljarder kronor och cirka 30 procent av siffran avsåg export. Försäljningen väntas ha ökat kraftigt under 2008 och potentialen framöver bedöms vara mycket stor.

– Vi har ännu inga siffor för 2008 men investeringar i miljöteknik ökar snabbt och

BERIT GULLBRANSSON

konstaterar att affärer görs av företag och att till exempel kommuner bör ha rollen som ”dörr-öppnare”. För internationell draghjälp hoppas Gullbransson mycket på de exportorienterade svenska storföretag som redan är etablerade på världs-

Berit Gullbransson, Swentec Foto: Olle Melkerhed

Lasse Sjöberg

Efokus

Efokus – en träffpunkt

SOLLEFTEÅ/SUNDSVALL

Utvecklingsbolaget

Efokus ska samordna regionens aktiviteter inom förnybar energi.

Längs vägen ska Efokus också hitta en bredare bas för ägandet än nuvarande Sollefteå och Sundsvalls kommuner.

REGIONEN HAR MYCKET GODA förutsättningar att bli en stark zon i den energiomställning från fossil till förnybar energi. Genom bra kommunikation, relevant information och god samordning mellan projekt och näringsliv är Efokus en betydande brobyggare och en viktig mötesplats.

– Vi är en gemensam och transparant spelplan för bioenergisektorn, säger Maria Wennberg, informationschef på Efokus.

Tanken är också att Efokus ska bidra till att regionens företag inom miljöteknik når en ökad grad av kommersialisering så att företagen kan sälja mer på en internationell marknad.

– Många företag som jobbar med förnybar energi är små och drivs av hängivna uppfinnare som tekniskt ligger i framkant. Många säljer bara i Sverige eller möjligen inom Norden. Med ökad samordning av kunskap och pengar kan företagen även nå en snabbt växande global marknad, säger Tord Fjällström i Sollefteå, VD för Efokus.

SVERIGE anses vara världsledande inom miljöteknik, men ledartröjan gäller i första hand kunskap. Försäljningen av svensk miljöteknik är fortfarande på låg nivå.

Privata och offentliga aktörer, därav några med stora finansiella resurser, vill nu att Sverige mer offensivt ska göra anspråk på den internationella kaka för miljöteknik som initierade

bedömare tror kan växa snabbt. Motiven att snabbt utveckla miljömässigt hållbara lösningar förstärks alltså av potentialen för ny sysselsättning.

I syfte att skapa större regional samverkan kring förnybar energi har Energidalen i Sollefteå och

Fokusera i Sundsvall bildat nya och gemensamt ägda bolaget Efokus.

Företaget har nio anställda, sex i Sollefteå och tre i Sundsvall.

företrädesvis Västernorrland och Jämtland, men definitionen kan

långsiktigt komma att vidgas. Med fokus på teknikutveckling inom bioenergi har Energidalen

upp gedigen kunskap och ett internationellt nätverk av rang. Kunskaperna införlivas nu i Efokus och kontaktnätet ska underlätta

Lars-Erik Persson, Tord Fjällström, Maria Wennberg, Tomas Widenfalk, Anna Borg, Torsten Berglund och Bertil Carlsson

för förnybar energi

Efokus ska i sammanhanget bli ett ”handelshus för förnybar energi”. Efokus ska vara en arena för kunskap, debatt och information.

pågår för närvarande sex offentligt finansierade utvecklingsprojekt, bland annat i nära samverkan med Mitt Universitetet. JilU och LRF. Enkelt uttryckt kretsar förnybar energi av gemensamt ägda resurser. Projekten fokuserar på grot, biogas, barroch lövträd, förgasningsteknik, energieffektivisering och förnybar energi.

EFOKUS, som utgör projektens samlingsplats, ska via hemsida, nyhetsbrev, pressreleaser, temadagar, med mera sprida information och kunskap om projektens landvinningar. – De sex regionala projekten drivs av kunniga människor och en uppgift för oss är att omvandla kunskaperna på forskarnivå så det blir begripligt för allmänheten. Vi står inför en gigantisk omställning i energifrågorna och kunskaperna måste byggas från grunden. Ju fler som förstår behoven av omställning och den kommersiella potentialen för miljöteknik, desto större acceptans för ett miljöanpassat samhälle, säger Maria Wennberg.

Lasse Sjöberg

!Fakta

Ägs till lika delar av Sollefteå och Sundsvalls kommuner.

Startade 2008

Vd. Tord Fjällström Nio anställda varav sex i Sollefteå och tre i Sundsvall

bolagets ambitioner att bidra till ökad global kommers för regionens branschföretag.

Efokus ska i sammanhanget bli ett

Efokus ska vara en arena för kunskap, debatt och information. Som ett led i kunskapsspridningen

har Efokus via mål 2-projektet EnergYZer bidragit till en pågående förstärkning av de lokala energikontorens organisation.

– Det krävs en samlad bild i omställningsfrågan och vi ska vara navet kring vilket kompetensfrågorna snurrar.

Hos Efokus ska det vara lätt för branschens aktörer att snabbt få svar på frågor. Energikontoren ska serva allmänheten och vi ska jobba för samordning inom branschen och för intensifierad forskning, säger Fjällström.

I Västernorrland och Jämtland

Jobbar med kunskapsspridning, samordning, utbildning och forskning om energi effektivisering, energiomställning, förnybar energi och ny energiteknik lokalt, regionalt, nationellt och internationellt

Finns i Energihuset, Nipanområdet Sollefteå Tel. 0620-68 27 72

Carlsson – sju av nio anställda i Efokus. Bolaget jobbar med förnybar energi och energieffektivisering.

Foto: Michael Engman

Krönika – Kjell Lundberg

Riktlinjer för hållbar utveckling

ORGANISATIONEN Det naturliga steget (www.thenaturalstep.org) har tagit fram riktlinjer för hållbar utveckling och resonemanget återges nedan.

DE TEORETISKA möjligheterna att skapa ett hållbart samhälle med en ökande välfärd är goda. Och vi människor är fantastiska. Så vad är problemet? Jo - komplexiteten. Vi behöver därför en gemensam överblick och spelregler för att kunna skapa ett hållbart samhälle.

Det Naturliga Stegets riktlinjer för en hållbar samhällsutveckling

VI BEHÖVER:

1...utgå från en principiell och vägledande definition av hållbarhet.

2 …med hjälp av definitionen analysera potentialen för framtida lösningar, snarare än låta begränsningarna i dagens teknik och kultur hämma våra framtidsbilder.

3 ...ha överblick över de delsystem som berörs när lösningar på väg mot hållbarhet diskuteras.

4 ...analysera vart och ett av de del-systemen mot definitionen av hållbarhet för att dels finna de mest kritiska flödena och aktiviteterna i dagens situation – och dels föreslå en steg-för-steg utveckling i riktning mot hållbarhet.

5 ...se till att delsystemens gradvisa utveckling sker på ett samordnat sätt, så att utvecklingen inom delsystemen kan stödja varandra, eller i vart fall inte bli motverkande.

6 …se till att trade-offs och målkonflikter i första hand diskuteras efter sina förutsättningar att vara smarta steg i förhållande till kommande steg mot hållbarhet, inte efter ett pest-eller koleraperspek-tiv just nu.

7 ...använda en gemensam metodik som stöder punkt 1-6 när vi som olika aktörer samverkar i utvecklingsprocesser.

8 ...använda metodiken för att se hur långt man kan komma i dialog och samverkan med hjälp av ren logik och strategisk kompetens för att hantera målkonflikter, och först därefter hantera värderings-

Grön rappakalja eller trovärdig reklam

VI HAR HÖRT DEN OTROLIGA men sanna historien om hur korkat det kan vara: Laxen odlas i Norge, fryses in och åker 1 800 mil båt till Thailand där den fileas, förpackas och lastas för hemtransport via Suezkanalen till butikerna i norden. Generalknas!!! och man tar sig för pannan. För visst är det orimligt att transportera laxen nästan ett helt varv runt jorden innan den äts. Men känn på den här! Du står hemma och lagar mat och upptäcker att du glömt köpa till exempel lax,

bort. Visserligen slarvigt men fullt acceptabelt. Omvandlat till miljöbelastning kostar bilturen hela 2 kg koldioxid medan en t o r till Thailand för ett

Att tillskriva en produkt eller ett företag miljömässiga styrkor som den inte har kallas greenwashing.

Det ska givetvis inte tas som intäkt för att okritiskt köpa långtransporterad mat utan som exempel på hur svårt det är agera miljömässigt rätt. De flesta vill verkligen göra sitt bästa för klimat och växthuseffekt. Det syns t ex vid pappersåtervinning, tomglasinsamling och i de kommuner där kladdiga matrester blir finaste matjord genom kompostering. Den goda viljan är en bra start men för att göra skillnad så måste vi göra mycket mer än så.

I ETT ANTAL ÅR HAR VI OFTA kunnat se produkter är miljövänliga i mening att de inte alls belastar miljön. Motivet att felaktigt kalla en produkt miljövänlig är givetvis att det säljer och att det bara är i flagranta fall någon orkar bry sig om denna överdrift. Därför har vi fått se riktiga miljöbovar som utombordsmotorer beskrivas som miljövänliga där det enda innehållet bestått i något lägre bränsleförbrukning jämfört med den bensinslukande årsmodellen innan. Grön rappakalja alltså!

På 60-talet upptäckte Leon Nordin att människor i hans omgivning plötsligt tänkte på ett annat sätt än tidigare. De deltog inte längre i någon statusjakt. Många tog avstånd och ville istället visa upp en sansad och klok attityd helt fri från statussymboler. Det bäddade för att världens fulaste bil blev en enault 4 såldes långt mer än den förtjänade men ägarna var nöjda när de belåtet sände sina signaler till omvärlden. Så var andan då.

NDRING i människors sätt att tänka och agera kan vi se även idag. Hela 49,6

miljövänliga produkter. Ett rejält kundsegment där både sunda företag och skojare kan finna sina glatt betalande kunder.

Vad kan reklambranschen göra för vårt framtida inte medverka till att vilseföra med påhitt och gröna lögner! Och dels kan vi använda reklamen som påverkan till kloka val byggda på ärliga Ett tecken i tiden hos oss är att en helt ny kompetens gjort entré på byrån – en teknisk doktor i miljöanalys som är vår guide i djungeln när vi söker miljömässiga styrkor för ärlig och trovärdig reklam med miljöargument.

Kjell Lundberg

Se även: www.greenwashingindex.com

Projektledare på Syre AB i Östersund och Stockholm

Länsstyrelsen ser framåt och arbetar för hållbar tillväxt

Jämtlands län är ett fantastiskt län på många sätt. Länets höga natur- och kulturvärden lägger grunden för våra företag. Vi har till exempel stora resurser för att skapa hållbara energilösningar genom fiber från skog och åker. Vi har stora ytor för vindkraftutbyggnad. Vi producerar mycket vattenkraft. Vi har bra förutsättningar att producera mat av hög kvalitet med liten miljöpåverkan.

Även om vi för tillfället är inne i en djup lågkonjunktur är drivkrafterna för utveckling i länet många och det råder en övervägande positiv framtidstro. Samarbetet är omfattande när det gäller insatser i länet för att kraftsamla inför kommande högkonjunktur.

Just nu arbetar vi tillsammans med länets kommuner för att skapa en gemensam bild av den framtida arbetsmarknaden. Många anställda behöver ersättas i framtiden med anledning av stora pensionsavgångar.

Länet har nyligen antagit ett nytt tillväxtprogram. Det lägger tonvikt på innovation och förnyelse. Vi arbetar för att skapa utrymme och möjligheter för länets näringsliv att utvecklas i vad som förväntas bli framtidsbranscher. Turismen har stora utvecklingsmöjligheter och vindkraftutbyggnaden genererar en stor marknad de närmaste åren.

De gröna näringarna spelar en viktig roll för sysselsättningen i hela länet och i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Länsstyrelsen stödjer därför en hållbar tillväxt i vårt län.

Under maj månad kommer Länsstyrelsen tillsammans med Almi och Arena för Entreprenörskap, Arbetsförmedlingen och Skatteverket att besöka samtliga kommuner i Jämtlands län. Syftet är att informera om de olika finansieringsmöjligheterna för att överbrygga lågkonjunkturen.

Länsstyrelsen har möjligheter att ge stöd till utbildning i företag. Arbetsförmedlingen informerar om olika stödmöjligheter vid rekrytering. Skatteverket berättar om nya skatteregler och uppskovsmöjligheter och Almi informerar om olika finansieringsformer. Den 11 maj genomför Arbetsförmedlingen en rekryteringsmässa i Östersund där länets näringsliv har möjlighet att marknadsföra sig som arbetsgivare.

Länsstyrelserna och landstingen i Jämtland och Västernorrland arrangerar tillsammans en stor, europeisk konferens med temat Regionalt klimatoch energiarbete i Östersund den 20–21 juli som hävstång för näringslivsutvecklingen.

För mer information besök: www.lansstyrelsen.se/jamtland

Med säljande design

SOLLEFTEÅ

Thermotech är golvvärmeföretaget som kraftigt ökade försäljning och marginaler via design av produkter som branschen länge försökt gömma.

Rörmokarporr, sa en installatör när han första gången såg vår integrerade shunt och golvvärmefördelare i rostfritt, berättar Anders Andersson, Thermotechs VD.

A N D ER S , S O M S ENA ST E ÅREN hållit många föredrag på temat brukar berätta hur han till slut kapitulerade för den outtröttlige marknadschefens ständiga äskande av pengar till framtagande av en designmanual.

INITIALT var nämligen Anders djupt skeptisk. -– Jag tyckte det luktade bortkastade pengar och motvilligt gav jag klartecken till en första insats på 10 000 kronor för en designgenomgång av en industridesigner. Tre år senare kändes ökad medvetenhet kring design som vår bästa investering någonsin. Idag hävdar jag att den VD som inte involverar hela företaget i designresan i princip begår tjänstefel.

THERMOTECH I SOLLEFTEÅ startade 1993 som ett kommunalt energiprojekt och blev kommersiellt bolag 1996. Bolaget

har vuxit med i genomsnitt 30 procent per år och det är klart snabbare än marknaden. Thermotech omsatte ifjol

lågkonjunkturen ett resultat på fem miljoner kronor.

Thermotech är Sveriges tredje största tillverkare av vattenburen golvvärme och enligt Anders Andersson är det bara en tidsfråga innan ytterligare kliv mot toppen tas. Thermotechs strategi har alltid stuckit ut i bemärkelsen att företaget från start skippade grossistledet för att istället kommunicera direkt med installatörerna.

SENASTE ÅRENS

DESIGNPROJEKT har inte bara omfattat jakten på utseendemässigt vassare produkter. Installatörerna disponerar numera tydliga monteringsanvisningar och mycket krut har lagts på presentationsmaterial som visar kunden hur rumstermostaten

Från att länge ha varit ett renodlat golvvärmeföretag ska vi i framtiden erbjuda kombinationslösningar för bland annat värmepumpar och solfångare.

kan gestalta sig i hemmamiljö. All produktutveckling utgår från ledorden kvalitet, enkelhet och design.

Thermotechs framtidsvision representerar en avsevärd breddning av konceptet och företaget gör nu anspråk på att bli en komplett leverantör av lågenergisystem och branschledande på system för värme- och vattendistribution. – Våra lågenergisystem kan tillämpas bredare än hittills. Från att länge ha varit ett renodlat golvvärmeföretag ska vi i framtiden erbjuda kombinationslösningar för bland annat värmepumpar och solfångare. Redan i vår lanseras ett helt komplett

system för tappvatten- och radiatoranslutning.

I MILJÖPOLICYN FASTSLÅS

att Thermotech tar ansvar för att svenska och globala miljömål uppnås. Policyn innehåller även direktiv och tips på hur hela organisationen kan bidra. Delmålen för 2009 avser allt från hur energi kan sparas på kontoret och inköp av mobiltelefoner med lägre strålningsrisk till minskade utsläpp vid transporter och framtagande av folder om miljöarbetet.

– Vi vill bli förknippade med aktivt miljöarbete och ambitionen genomsyrar såväl designpolicy som varumärkes- och miljömål, säger Anders Andersson.

Lasse Sjöberg

Foto: Michael Engman

Flexiwaggon

Klart spår till grönareen värld

ÖSTERSUND

Enorma miljövinster, billigare transporter och busenkelt att lasta och lossa. Den helautomatiska järnvägsvagnen som gör det möjligt finns redan, men var finns investerarna?

GENOM EN ENKEL knapptryckning lösgörs järnvägsvagnens ena ände från tågsetet och vagnen vrids utåt. En brygga fälls ner och den fullastade långtradaren kör sakta upp på vagnen. Lika enkelt får automatiken järnvägsvagnen på plats igen. Utan att släppa ifrån sig ett uns koldioxid, utan att vare sig slita däck eller väg, färdas nu lastbilen alla de långa milen till Luleå, Malmö, Krylbo eller vilken järnvägsstation som nu ligger närmast lastens slutliga mål. Väl framme upprepas proceduren med den vridbara järnvägsvagnen,

fast nu i andra änden av vagnen, så att lastbilen kan köra av framåt och fortsätta den sista korta biten fram till kunden. Detta är Flexiwaggon, en genialisk och miljövänlig innovation skapad av jämtlänningen och konstruktören Janne Eriksson. Idén fick han

varför vi inte ser hundratals Flexiwaggons susa förbi på Sveriges järnvägsrälsar i dessa klimathotens tider.

När jag först presenterade min idé var klimatfrågan inte lika het som nu. Världen var helt enkelt

inte redo, säger Janne som under många år kämpat för att få med sig kapitalstarka supportrar på tåget.

IDAG SER DET annorlunda ut. Al Gore skakade om världen med allmänhetens miljömedvetande vaknade och klimatfrågan ligger numera på var mans bord. När Icas ledning hörde talas om Jannes uppfinning fann de den så som delägare i Flexiwaggon. Uppfinningen passar väldigt väl

ihop med de miljömål och tankar om långsiktig transportutveckling som Ica har. Vi ser fram emot den dag då vagnen blir produktionsfärdig så att vi kan prova den, säger Eddie Hansson, transportchef på Ica i Sverige. I november 2008 genomfördes en omfattande testkörning av den senaste prototypen med en fullastad lastbil ombord. Den helautomatiska järnvägsvagnen uppförde sig som den skulle på rälsen och nu återstår endast ett bromsprov innan den kan få godkänt av myndigheterna.

Dick Jansson apropå marknaden för CleanTech: – Tajmingen

kan inte vara bättre!

Nu eller aldrig.

Så drastiskt tycker Dick Jansson, VD för Handelskammaren Mittsverige, att regionens miljöteknikföretag ska resonera.

– Tidpunkten för att satsa och ta för sig på en snabbt växande marknad har aldrig varit bättre, säger Dick.

KONFERENSEN på Södra Berget i januari och denna tidning är två av flera exempel på initiativ från Handelskammaren som syftar till att stärka framtidstron och långsiktigt öka kommersen för regionens CleanTech-företag.

– Vi vill lyfta fram de gigantiska möjligheter som branschen står inför. Vi ser stora

marknadsmässiga möjligheter och vi framhåller gärna de regionala och nationella stöd som tillväxtorienterade miljöteknikföretag kan ansöka om. Det behövs dock en mera tydlig och långsiktig politisk vision som gynnar svenska miljöteknikföretag. Det gäller att hitta sätt att få ny svensk teknik

i praktiskt bruk som kan växa i större skala och och därmed skapa nya exportföretag.

DICK JANSSON tror alltså att tajmingen är perfekt och hävdar att det nu är hög tid att agera för de företag som vill växa snabbare än marknaden. – Miljöteknik tog rejäl fart

under 2008, men Sveriges marknadsandelar krympte. Det betyder att konkurrenterna var bättre, mer aktiva och sprang fortare. Svensk miljöteknik betraktas ofta som världsledande och det råder ingen tvekan om att här finns många goda företag med innovativa produkter, men

VAD SOM FATTAS är kapital och investerare som vågar satsa. Här kom finanskrisen olägligt och företagen tvingades dra i nödbromsen. Flera intressenter, bland annat Energimyndigheten och Länsstyrelsen, har redan tidigare gått in med pengar, men att tillverka järnvägsvagnar kostar.

kronor för att möjliggöra nästa steg i utvecklingen. För att få företaget Flexiwaggon att lyfta ordentligt tror Janne Eriksson att

Trots att det går långsamt hyser

Janne gott hopp om framtiden, bara folk förstår vilka vinster det kan innebära för både samhället och den enskilda åkaren att låta lastbilen åka tåg. Olycksrisken minskar på vägarna som också slits mindre. Åkaren slipper dieselförbrukning, slitage och andra transportbundna kostnader och sparar – beroende på om föraren följer med tåget eller inte

med körning på väg. Sist men inte minst bidrar Flexiwaggon till minskade koldioxidutsläpp, något som också kan ge de företag

“Uppfinningen passar väldigt väl ihop med de miljömål och tankar om långsiktig transportutveckling som Ica har.

som använder sig av vagnen marknadsföringspoäng i form av en tydlig miljöprofil.

Det kommer att blir allt mer bråttom att få ner koldioxidutsläppen och de miljövinster man kan göra med hjälp av Flexiwaggon är verkligen

“

stora. En lastbil släpper ut 2,7 kilo koldioxid per liter förbrukad diesel. Resten är enkel matematik, säger Janne Eriksson.

Mi Edvinsson

Svensk miljöteknik betraktas ofta som världsledande och det råder ingen tvekan om att här finns många goda företag med innovativa produkter.

faktum är att vi nu måste gå från ord till handling. Nu är det dags att fokusera på marknadsföring och försäljning!

KONKRET - HUR KAN

HANDELSKAMMAREN

HJÄLPA MIG SOM ENSKILD

FÖRETAGARE?

Dick Jansson, VD för Handelskammaren Mittsverige, efterlyser en tydlig, långsiktig politik som gynnar svenska miljöteknikföretag.

Foto: Olle Melkerhed

– Många små energi- och miljöteknikföretag riskerar att förlora sitt försprång om inte tekniken kommer till användning i stor skala. Det Handelskammaren nu vill göra är att få flera mindre företag

att samverka i ännu större utsträckning och att denna samverkan ska leda till att man tillsammans ska kunna leverera systemlösningar. Vi har nu för detta ändamål anställt Lars Ling vars huvuduppgift är att identifiera, marknadsföra och hjälpa till att sälja de system som det finns en efterfrågan på. Just nu verkar det som om området hållbart byggande är mest intressant. Här har vi i regionen närmare dussinet företag som är villiga att satsa. •

Lasse Sjöberg

Jan Eriksson, konstruktören bakom Flexiwaggon, har kämpat länge för att få med sig kapitalstarka supportrar på tåget.

Foto: Tommy Andersson

Från kalla Sverige till heta Spanien

HÄRNÖSAND

Hotell och sjukhus i Spanien är den för dagen hetaste målgruppen, men marknaden för solenergiföretaget Absolicon i Härnösand kan snart komma att bli avsevärt bredare. – På sikt kommer solvärme att svara för en ansenlig del av Sveriges och världens energiförsörjning. För stora fastigheter hoppas vi i framtiden kunna konkurrera även på hemmaplan, säger Joakim Byström, VD för Absolicon Solar Concentrator i Härnösand.

APROPÅ VALET AV S

som marknad att börja på säger

Joakim Byström: – Vi var tvungna att sätta ned foten någonstans och Exportrådet hjälpte oss att bestämma var. identifierade tio intressanta företag i Spanien och alla ville glädjande nog sälja vår produkt. vi valt ut och skrivit distribution savtal med vad vi och tror vara Spaniens tre bästa åter försäljare. Försäljningen går igång under våren och självklart har vi höga förhoppningar.

Solfångarna är upp till 18 meter långa, de koncentrerar ljuset tio gånger och är därmed väldigt effek tiva. Spanien erbjuder många soltimmar och i landet finns numera även ett beslut att alla nya hus måste utrustas med solvärme.

En fördel mot många av konkur renterna är att Absolicons solfångare omvandlar energin från solens strålar till både ström och värme. Systemet erbjuder en möjlighet att bli självförsörjande och att dessu tom sälja eventuell överskottsenergi till elleverantörerna.

UTVECKLINGSPROJ

nu utmynnat i en säljklar produkt har pågått sedan 2002 och ett 20-tal forskare har bidragit till resultatet. Projektet har kantats av löpande framgångar i mer eller mindre prestigefyllda innovationstävlingar. Utöver statliga stöd och initial sponsring från familjeföretaget Logosol har forskning och utveck ling i hög grad finansierats av fina penningpriser. Att utmärkelserna dessutom kryddats med stor mass medial uppmärksamhet har varit en angenäm bonus.

Företaget bildades 2007 och drivs med fyra anställda i cirka

300 kvadratmeter stora lokaler vid havet i centrala Härnösand.

av Logosol/Joakim Byström och till Våren 2008 investerade riskkapitalxoro Capital fyra miljoner kronor mot en femtedel av äganxoro är en aktiv bsolicon har såväl ordförandeposten som det yttersta har en optimistisk utgångspunkt och som VD och delägare har han bestämt att bsolicon redan nu ska betraktas bsolicon förvän-

– Våra produkter har en jättemarknad. Även om det idag saknas täckning i orderböckerna ser vi bsolicon som ett företag med en årlig försäljning runt 40 miljoner kronor och sju-åtta anställda. Ska vi vara med och förändra världens energiförsörjning måste vi våga tro på oss själva och våra produkter. bsolicons produkt är revolutionerande i – Mottagaren sitter i tråget bakom härdat glas och genererar el och värme. Ljuset fokuseras på solcellerna i trågets centrum och till skillnad mot många konkurrenters solfångare riskerar vår produkt inte att drabbas av överhettning. Vårt motordrivna solföljningssystem innebär att solcellerna följer ljuset, men det inkluderar också ett program som automatiskt skyddar solcellerna mot överhettning. Vår solfångare intar nämligen ett horisontellt säkerhetsläge så fort temperaturen riskerar bli för hög.

Lasse Sjöberg

Joakim Byström, Absolicon Solar Concentrator

Foto: Anders Eliasson

klimat- och

miljöfrågor dina affärer?

Sundsvalls Affärsnätverk för Miljödriven Tillväxt, SAMT, visar vägar för att möta nya utmaningar.

Påverkar klimat- och miljöfrågor dina affärer?

Vi hjälper dig att utveckla ditt företag med dina behov i centrum.

Påverkar klimat- och miljöfrågor dina affärer?

Sundsvalls Affärsnätverk för Miljödriven Tillväxt, SAMT, visar vägar för att möta nya utmaningar. Vi hjälper dig att utveckla ditt företag med dina behov i centrum.

Sundsvalls Affärsnätverk för Miljödriven Tillväxt, SAMT, visar vägar för att möta nya utmaningar.

Vi hjälper dig att hitta affärsvinsterna i att satsa på miljö för just ditt företag och vi hjälper dig att undvika onödiga risker.

Vi hjälper dig att hitta affärsvinsterna i att satsa på miljö för just ditt företag och vi hjälper dig att undvika onödiga risker.

Vi hjälper dig att utveckla ditt företag med dina behov i centrum.

Vi hjälper dig att hitta affärsvinsterna i att satsa på miljö för just ditt företag och vi hjälper dig att undvika onödiga risker.

SAMT, projektet som visar vägen

SAMT, projektet som visar vägen

Sundsvalls Affärsnätverk

Var står du idag? Satsa rätt! Vinst för din verksamhet!

Sundsvalls Affärsnätverk

Vi hjälper dig hitta var miljösatsning er störst affärsnytta.

Med stöd av experter får företaget råd och stöd att genomföra förändring Vinst för klimatet och miljön!

SAMT, projektet som visar vägen SAMT

för Miljödriven Tillväxt

www.sundsvall.se/samt

Mer info: www.sundsvall.se/samt

Behovsanalys Miljöcoach Hållbart företag  

för Miljödriven Tillväxt

Mer info: www.sundsvall.se/samt

Kontakt: lars.nelding@akroken.se, anna.hassaninordqvist@sundsvall.se, Företagslotsen: tfn: 162 162, foretagslots@sundsvall.se

Kontakt: lars.nelding@akroken.se, anna.hassaninordqvist@sundsvall.se, Företagslotsen: tfn: 162 162, foretagslots@sundsvall.se

060-17 87 85 060-19 19 74

Komihåg i december

Komihåg i december

VI VILL UTVECKLA SUNDSVALL FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID

Som kund till oss bidrar du till en minskad klimatpåverkan. Vår ärrvärme produceras vid Korstaverket med avfallsbränslen och spillvärme från industrin som bas i energiproduktionen.

Vi köper ursprungsmärkt el från nordisk vind- och vattenkraft till dig när du tecknar elavtal med oss. Fjärrkyla är bättre för miljön än småskaliga eldrivna kylanläggningar och vi ser ärrkyla som ett utmärkt komplement till ärrvärme.

Allt er väljer ärrvärme, ärrkyla eller el från oss. Bli en av dem du också!

Sundsvall Energi producerar och distribuerar ärrvärme till ca 70.000 sundsvallsbor i bostäder, kontor, a ärer, skolor, industrier och sjukhus. Vi erbjuder ärrkyla till företag och säljer el till hushåll och företag. Vid Blåbergets avfallsanläggning sker mottagning och sortering av avfall för material- och energiåtervinning samt deponering. Vi bidrar till hållbar utveckling och förbättrad livsmiljö i Sundsvall genom att erbjuda produkter och tjänster som minskar miljö- och klimatpåverkan.

Sundsvall Energi AB

Telefon 060-19 22 00 www.sundsvallenergi.se info@sundsvallenergi.se

Kretsloppsanpassat

Miljöanpassat byggande och sambandet mellan människan och naturen blev tidigt självklara ledstjärnor för Anders Nyquist arbete som arkitekt och planerare.

ANDERS NYQUIST

Arkitektkontor är inrymt i ett kretsloppsanpassat kontor i Rumpans by, cirka tre mil utanför Sundsvall. Sedan 1991 driver Anders och hustru Ingrid en rörelse helt inriktad på miljö- och kretsloppsanpassade projekt. Med dottern Karin i Göteborg, som också är arkitekt, har de utvecklat Eco Cycle Design – projektarbete inriktat på kretsloppsanpassat byggande.

ECO CYCLE DESIGN växer fram via nära samarbete med beställaren och bygger bland annat på:

(beskriver livet i huset eller staden)

(hur minskas påverkan på

tillgängliga teknik)

(investerings-, års-, livscykeloch samhällskostnad)

VISIONERNA och information om platsen utgör grunden för det slutliga programmet. Studier av fl ödena genom byggnaden/ staden ger underlag för systemlösningar avseende energi, vatten, luft, material och husets design.

– Beställaren är en nyckelperson för att lyckas med ett kretsloppsanpassat projekt. Projektet ska ha en tydlig affärsidé det ska fi nnas en klar uppfattning vad man vill uppnå. Ett kretsloppsprojekt är en spännande utbildning för alla inblandade i byggprocessen, säger Anders Nyquist.

ANDERS KONSTATERAR

att ekonomiska incitament stimulerar till nytänkande och att anpassning av normer och lagar underlättar förändringsarbetet.

– Att lyfta fram goda exempel är

enklaste sättet att visa vad Eco Cycle Design innebär och även bästa metoden att sälja in idén. Uppföljning och dokumentation av genomförda projekt bidrar alltså till att sprida erfarenheter och kunskap. En god början är att beställaren han eller hon vill uppnå med huset, hur det ska användas, husets innehåll, vilka tekniska system som ska användas, storlek, etc. De ekonomiska ramarna ska givetvis också tydligt defi nieras. – Förutsättningarna ligger sedan till grund för utformningen av huset. För att kvalitetssäkra projektet får inga kompromisser eller ändringar göras när bygget väl är igång.

GODA EXEMPEL INSPIRERAR. Erfarenheter byggs upp och sprids. Ny teknik och nya systemlösningar kan prövas och utvärderas.

– Vi borde alla hjälpas åt att sprida information och kunskap om goda exempel så att man inte behöver uppfi nna hjulet varje gång ett kretsloppsanpassat projekt skall initieras. Av samma skäl bör fl er byggprojekt noggrant följas upp så att man för framtiden kan dra lärdom av både lyckade och mindre lyckade projekt, säger Anders Nyquist.

FUKT OCH FLÖDEN borde mätas på ett antal utvalda byggnader för att öka kunskapen om hur man på bästa sätt bygger sunt, energisnålt och kretsloppsanpassat.

materialen och vilken livslängd

– Vi skulle lära oss massor om vi inför varje rivning noggrant dokumenterar byggdelarnas skick, eventuell mögelpåväxt, slitage, sättningar och övriga skador.

Lasse Sjöberg

Kretsloppsanpassat byggande

!Fakta

Det optimala kretsloppsanpassade huset:

• Skall bygga på en ekologisk, ekonomisk, teknisk och social vision.

• Skall bedrivas med en projektledning från idé till förverkligande.

• Skall anpassas till lokala förutsättningar och lokalt klimat.

• Skall verka för att den biologiska mångfalden bevaras.

• Kombinerar god design med System Design.

• Har slutna flöden/kretslopp.

• Har mätbara flöden.

• Får sin tillförda energi från förnyelsebara energikällor.

• Har lågt energibehov

• Har ett miljöanpassat och energismart elsystem.

• Har ett miljöanpassat och energismart ventilationssystem.

• Har låg vattenförbrukning.

• Renar avloppsvattnet lokalt.

• Tar hand om dagvatten lokalt, LOD.

• Är uppbyggt av sunda, emissionsfria och förnyelsebara lokala material och ytskikt.

• Innehåller sunda och enkla tekniska lösningar.

• Skall underlätta för kompostering, källsortering och återanvändning.

• Skall underlätta för drift, förvaltning och underhåll

• Bidrar till en god social miljö.

!Fakta

Ledord för Eco Cycle Design

Reduce - Minska

Reuse - Återanvänd

Recycle - Återvinn

Renewables - Förnyelsebart

Rethinking - Nytänkande

Det kretsloppsanpassade boendet i Nydala, Umeå - som ritats av arkitekt Anders Nyquist - är ett av flera referensobjektet för hållbart byggande.

Grönareskogsbruk med El-forest

ÖRNSKÖLDSVIK

I Örnsköldsvik utvecklas en elhybrid för skogsbruk som kunder med offensiva miljömål fått upp ögonen för. Enligt tidsplanen är det dags att skriva exportavtal i början av 2010.

EL-FOREST är en skogsmaskin sprungen direkt ur det miljö–tänkande som finns i CleanTech Region. Skotaren ska sänka förbrukningen av drivmedel och minska markskadorna i skogen. Idén till maskinen kläcktes av innovatören Lennart Lundström, bosatt i byn Drömme utanför Örnsköldsvik.

– Jag växte upp på en bondgård medan hästar ännu användes i skogsbruket. När tunga och klum-

skogarna och rev upp markerna tyckte jag inte om utvecklingen. Sakta mognade en idé fram hur transporter skulle kunna ske skonsamt men ändå modernt, säger Lennart Lundström som innan han blev pensionär var elingenjör inom ABB. När Lennart Lundström fick kontakt med verkstadsföretaget Thordab i Örnsköldsvik tog utvecklingen fart och arbetet har bedrivits sida vid sida. 2006 bildades

nen Gunnar Bäck från Sundsvall som vd. Ett viktigt steg var då riskkapitalbolaget Volvo Technology Transfer köpte 36 procent av aktierna i bolaget. Per Wassén, Investment Director på Volvo Technology Transfer är styrelsens ordförande.

– Vi är delägare i 24 bolag, men det här är det första och hittills enda inom skogsmaskinsektorn. Skogsmaskiner är också ett område som Volvo inte verkat inom sedan

och för oss ett intressant strategiskt kundsegment med stor potential. Drivtekniken som utvecklas här är vi mycket intresserade av, säger Per Wassén.

FÖR SNART TVÅ ÅR SEDAN rådde osäkerhet inom projektet, som tappat fart och en del av frågetecknen var svåra att räta ut. I det läget gick det statliga skogsbolaget Sveaskog, som följt utvecklingen på avstånd, in och lade en

SMIDIG I SKOGEN: En skotare har till uppgift att transportera timmer från avverkningsplats till väg. I Sverige finns uppskattningsvis 2 000 skotare, i hela världen 7 000 maskiner. Jämfört med konventionella skotare har El-forest en rad nya innovationer.

Foto: Michael Engman

“EL-FOREST är en skogsmaskin sprungen direkt ur det miljötänkande som finns i CleanTech Region

– Vi hade haft svårt att reda ut läget om inte Sveaskog kommit in i bilden. En order gjorde att vi fick rätsida på många bitar i tillverkningen och har kunnat fortsätta utvecklingen tillsammans med bolaget, menar Gunnar Bäck. Under fjolåret och det här året provkörs El-forest före leverans till Sveaskog

– Vi tror att produktiviteten kan öka med den här maskinen, och därmed lönsamheten. Vi kan sänka bränsleförbrukningen med upp

förbättras ordentligt. Dessutom har vi sett hur samarbete med små och medelstora företag ofta är utvecklande och fortsätter gärna hitta partners, säger Sveaskogs koncernchef Gunnar Olofsson.

En viss försening, orsakad av olika omständigheter, har El-forest fått dras med. Men det behöver inte vara bara negativt. För under den tiden har olika förbättringar gjorts

!Fakta

Så fungerar El-forest:

Sänkta boendekostnader med SplitBox

som i sin tur öppnat upp för nya patentsökningar.

– Jag tror skogsbolagen kommer att se många helt nya möjligheter efter våra modifieringar. Kundnyttan har ökat, säger Gunnar Bäck. Det finns fler som är intresserade av skotaren. Några av bolagen SCA, Stora Enso, Södra, Korsnäs och Holmen kan stå på tur för att införskaffa en El-forest under det kommande året. Av bolagen har Holmen även backat upp projektet som sponsor och har spelat en viktig roll.

Om El-forest gör bra ifrån sig i skarpt läge kan Thordab med

verkning av fler maskiner. – Vi har vid sidan av de svenska bolagen kontakter med kunder i främst Finland, Tyskland och Storbritannien som med intresse följer vårt arbete, säger Gunnar Bäck.

Anders Lövgren

SOLLEFTEÅ

SplitBox är ett energi- och miljösystem som genom modern kretsloppsteknik klarar bostadens totala värmebehov.

SYSTEMET reducerar energibehovet och därmed också belastningen på miljön. Det sker genom teknik för ventilation, värmeåtervinning och hantering av vatten och avlopp. SplitBox kan i många fall halvera driftskostnaderna för energi och avlopp. Dessutom är det möjligt att använda den torra restprodukten till gödsling av trädgård eftersom den är källsorterad och har högt näringsvärde.

SPLITBOX finns för fritidshus, villor och flerfamiljshus och bostaden behöver inte vara ansluten till det kommunala avloppsnätet. Energiproduktion kan ske

med värmepump, biobränsle, el, solfångare eller annat beroende på hur SplitBox ska användas och var den kommer att placeras. Själva boxen levereras i en enhet för placering i till exempel grovkök eller tillbyggt förråd.

FÖRDELARNA med SplitBox uppges bland annat vara:

• Kort återbetalningstid.

• Låg driftskostnad för köpt energi genom energiåtervinning.

• Låg driftskostnad för avlopp och sophantering.

• Låg miljöbelastning på grund av minimerade utsläpp av närsalter, virus, bakterier och läkemedelsrester.

• Låg vattenförbrukning.

• Drivningen sker via seriehybrid, vid vart och ett av de sex hjulen sitter elmotorer. Den relativt lätta dieselmotorn på 60 kW från Deutz, delägt av Volvo, laddar batterierna.

• Batterierna laddas också när maskinen kör i utförsbackar, tack vare att elmotorerna då fungerar som generatorer.

• Alla tre hjulparen styr, vilket gör att par två och tre går i samma spår som det första paret.

• Marktrycket är mindre än på traditionella skotare eftersom hjulen kunnat göras större.

• Teleskopiska hjulaxlar gör att spårvidden kan förändras med 80 cm och lastutrymmet med 40 procent.

• Olika tekniska lösningar gör att hjulen kan hålla individuell fart. Markslitaget minskar.

• Vändradien är sex meter. En konventionell skotare behöver tolv meter.

• Vikt: 13,5 ton. Längd: 8,9 m. Tillåten last: 14 ton.

• Hytten kan snurra 360° och har fjädring och nivellering.

• El-forest ägs av Thordab, Lennart Lundström och Volvo Technology Transfer. Bolagets ambition är att starta serietillverkning 2010.

!Fakta

SPLITBOX LEVERERAS som en komplett enhet med tre funktionsdelar.

1 Avloppshantering med torkprocess som behandlar avloppsfraktioner från wc, organiskt avfall från kök samt bad-, disk- och tvättvatten (BDT).

2 Energiåtervinning från torkprocess, BDT-vatten och ventilation.

3 Energiproduktion för process, värme, ventilation och varmvatten.

Miljöteknikprojektet skapar affärer för Air Star

ÖSTERSUND

Air Star från Sundsvall har fått två viktiga order till Finland och Estland.

AFFÄRERNA är konkreta resultat av Air Stars

samt CleanTech Region.

PETER BJÖRS, VD för Air Star som levererar produkter för bättre inomhusklimat och sänkta energikostnader, är inte oväntat både entusiastisk och förhoppningsfull.

– Vi ska leverera till en ny spännande distributör i Finland och har fått en initial order till Estland. Den senare ordern har goda möjligheter att svälla redan när vi i mitten av maj träffar distributören i Estland, säger Peter Björs.

DICK JANSSON, vd för Handelskammaren

Mittsverige, konstaterar att företag i i Norrland hittills legat ganska lågt i kommunikationen med marknaden. Enligt Jansson ska det nu bli ändring på den punkten.

– Projektet CleanTech Region, som organiseras av Handelskammaren Mittsverige

av miljöteknik från Norrlandslänen. Flera företag som deltagit i våra satsningar mot olika marknader gör fler affärer och det är oerhört

också det självklara syftet med projektet, säger Dick Jansson.

Offentlig sektor påverkar miljöteknikutvecklingen

HÄRNÖSAND

Offentlig sektor i Sverige köper årligen varor och tjänster för 500 miljarder kronor. Kommunförbundets miljöhandläggare Anna Hillström, som stöttar länets kommuner och landstinget med miljöanpassade upphandlingar, berättar att deras samlade inköp överstiger fyra miljarder per år.

MED SÅ STOR KÖPKRAFT har länets offentliga sektor givetvis möjlighet till marknadspåverkan.

– Miljöanpassade inköp ger miljöteknikföretagen en möjlighet till regionala affärer så att de kan växa. Miljöanpassade inköp uppmuntrar även andra företag att bli grönare, säger Anna Hillström.

OFFENTLIGA inköpsstrategier kan alltså hjälpa nya miljöinnovationer in på marknaden. Som en angenäm bonuseffekt kan upphandlingen ge den miljöanpassade produkten ökade marknadsandelar även på den privata marknaden.

Många tror att det är dyrare att köpa ”grönt”, men enligt Anna Hillström är antagandet felaktigt.

– Det finns mycket miljöteknik som är bra för både plånboken och miljön. Det är också viktigt att titta på totalkostnaden vid inköpet, alltså investeringskostnad och driftskostnad. Om samma förvaltning både köper lampor och betalar elräkningen, då har de sannolikt redan ställt om till energisnålare teknik.

FÖR ATT OFFENTLIG SEKTOR ska lyckas miljöanpassa inköpen krävs god kännedom om den miljöteknik som finns. Anna Hillström efterlyser en arena där miljöteknikföretagen kan visa upp sig för potentiella köpare.

– Dessutom krävs en tydlig politisk ambition att köpa grönt och att hela organisationen är med på tåget. Upphandlarna i länet är sedan årtionden vana att ställa miljökrav, men inköpen görs av förvaltningarna så här behövs bra interna stöd och riktlinjer. För att få riktig fart krävs siffror på hur miljö och plånbok har påverkats och påverkas av våra inköp.

Peter Björs, VD för Air Star, har höga förhoppningar på ökad export.

Foto: Julia Andersson/Dagbladet

Anna Hillström, miljöhandläggare på Kommunförbundet i Härnösand, förordar miljöanpassade inköp.

Solljus till salu

Kan man köpa solljus? Ja, nästan. Solljusarmaturernas ljus ligger mycket nära solens. Det får människor såväl som fiskyngel att må förträffligt samtidigt som det sparar massor av energi.

ARMATURERNA med keramisk metallhalogenlampa, som det färska Östersundsföretaget Solljus AB säljer, lyser med ett ljus som påminner väldigt mycket om solens. Solljusarmaturernas sken får alla färger att se ut precis som i dagsljus och är dessutom mycket vilsamt för ögat. Till skillnad från vanligt lysrörsljus är det nämligen helt flimmerfritt.

Människor mår bra i det här ljuset, det är vetenskapligt bevisat säger vd:n Sten Wennerklev som gärna har en Solljuslampa tänd på sitt kontor.

ATT MAN BLIR HARMONISK

och mindre trött i ögonen av det här ljuset är egentligen bara extra bonus, för den största poängen med Solljusarmaturerna är miljövinsterna. Den som byter till Solljus kan också på sikt räkna med att få mer över i plånboken.

Genom att byta ut sina vanliga lysrör mot Solljus kan man ledig halvera antalet watt och ändå

få lika bra ljus, om inte bättre. Hemligheten är en specialslipad

av ströljus som försvinner ut i periferin. Detta gör att nästan 100 procent av lampans lyskraft kan utnyttjas effektivt.

Med byte till Solljus kan man spara 30 – 90 procent elektricitet. Om man i motsvarande mängd drar ner på energi producerad av fossila bränslen hindrar man åtskilliga kilon koldioxid från att slippa ut i atmosfären och minskar dessutom företagets kostnader för utsläppsrätter, säger Sten Wennerklev.

EN SOLLJUSARMATUR är något dyrare i inköp än i vanlig lysrörsarmatur, men i gengäld behövs bara hälften så många. Därmed har man också färre lampor att montera och underhålla. Armaturerna, som sedan 2008 tillverkas i Boschs gamla cykelgeneratorfabrik i Linköping, består sånär som på

Genom att byta ut sina vanliga lysrör mot Solljus kan man ledigt halvera antalet watt och ändå få lika bra ljus, om inte bättre.

linsen endast av svenskt material. Förutom själva glödlampan går allt material i armaturerna att återvinna. Miljötänket är med från start till mål.

SOLLJUS passar inte bara i stora industrilokaler och på utomhusarenor. Armaturerna ger också klädbutiker ett lyft genom att de visar klädernas färger som de verkligen ser ut. Företaget har även sålt lampor till norska fiskodlingar eftersom det visat sig att laxyngel äter och växer bättre om en Solljusarmatur lyser ner i vattnet. Kontorsbelysning och byggarbetsplatsbelysning är under utveckling, men mest spännande är kanske experimentet som pågår i samarbete med ett norskt

lantbruksuniversitet.

Vi har en teori om att plantor i växthus växer bättre med Solljus jämfört med annan belysning. Testodlingar av sallad genomförs nu, och om vi har rätt kan det bli en jättemarknad.

VIDDEN av möjligheter är enligt Wennerklev enorm, men först måste Solljus AB förstås bli ordentligt känt på hemmaplan och se till att hålla sig framme när det är dags för företag och anläggningar att byta armaturer.

Nu gäller det – finanskris eller inte – att jobba stenhårt för att skapa oss en plats på marknaden, säger Sten Wennerklev.

Mi Edvinsson

– De nya Solljusarmaturerna innebär stora energivinster, vilket passar bra ihop med vårt koncept. Ljuset ger också större rättvisa åt klädernas färger, säger Henrik Westling på Naturkompaniet i Östersund. Foto: Tommy Andersson ÖSTERSUND

Framgång genom CleanTech – Konferensen

Konferensen

“80 procent av våra miljöteknikföretag har färre än tio anställda. Våra stora företag ute i världen måste agera draglok och hjälpa våra små miljöteknikföretag att växa.

Berit Gullbransson, Swentec

Hållbart ekologiskt byggande kan bli en världsattraktion. Vi har kompetens och ekonomi. Personellt har många med mig passerat bäst före-datum, men nya entusiaster står redo att ta vid.

Anders Nyquist, AN Arkitekter

Edith Andresen, Mittuniversitetet, till höger och Eva-Marie Thyberg, Sundsvalls Kommun till vänster i bild, var två glada besökare under konferensen.

Miljövisionären Gunter Pauli, en av världens mest aktade miljödebattörer, framhåller att vi för att åstadkomma utveckling måste våga utmana och ställa frågor vi ännu inte har svaren på.

GUNTER PAULI var det stora dragplåstret på ”Framgång genom CleanTech-konferensen” i Sundsvall –och han gjorde ingen besviken.

– Varför har zebran svart-vitt mönster? Vi måste våga tänka fritt för svaren kommer att leda utvecklingen framåt. Vi vet att zebrans mönster sänker hudens temperatur. Med svart och vitrandiga hus i varma länder skulle alltså behovet av air condition minska avsevärt och därmed också energiförbrukningen.

Nya utgångspunkter och annorlunda perspektiv är enligt Pauli ett krav för utveckling och han förordar en arbetsmodell där framtagandet av en vision utgör första steg. Att finna lösningar och nå målen är ett senare bekymmer.

– I den kreativa processen gäller det att tänka positivt och att våga göra saker på nya sätt. I det här sammanhanget är erfarenhet faktiskt en nackdel. Slutligen gäller det att se till att något händer. Att prata räcker inte.

Gunter Pauli är djupt imponerad av det kunnande svenska miljöteknikföretag representerar.

– Utgå från det ni gör, det ni har och det ni kan. Berätta inte för internationella konkurrenter utan ta istället för er själva på en jättemarknad som fortsätter att växa. Miljöteknik är den nya ekonomin.

Foto: Olle Melkerhed

Framgång genom CleanTech, konferensen på Södra Berget i januari, genererade en inspirationskick till cirka 300 deltagare. Framgång genom CleanTech blev också startskottet för ambitionen att mer målmedvetet lyfta miljöteknikföretagen i Jämtland och Västernorrland.

Framgång genom CleanTech – Konferensen

Vad gav konferensen

ANNIKA BELLANDER, BELLANDER KOMMUNIKATION I SUNDSVALL:

“Obama, klanta inte till det! Du representerar en möjlighet till förändring.

Carl Mossfeldt om möjligheterna till globalt genombrott för aktivt miljöarbete och därmed även miljöteknik.

– Mycket intressant och kul att se att det finns så starka drivkrafter och bra lösningar. Nu gäller det att samverka och få till affärerna. Det enda negativa är den höga medelåldern på de som arbetar inom området. Det är jätteviktigt att göra området attraktivt och fokusera på affärsutvecklingen för att säkra rekryteringen av yngre förmågor som kan utveckla och driva tekniken vidare.

GÖRAN NORDIN, JÄRVEN HEALTCARE I ÖRNSKÖLDSVIK:

– Konferensen överraskade verkligen positivt. Den var en stor inspirationskälla, som gav dels ny kunskap och nya viktiga kontakter och även ytterligare idéer hur vi skall utveckla vårt affärsområde inom vattenrening. Bara övergödningen av Östersjön och våra stora svenska insjöar, ger oss en tillräckligt stor marknad, men om vi betänker det skrämmande perspektivet att hela världen kanske har nått “ fresh water peak” dvs. att det kommer att råda ännu större brist på rent vatten i framtiden, då vet vi att måste satsa ännu hårdare.

MARIA WALLNER, ALMI FÖRETAGSPARTNER:

– Stor inspiration. Det var en fröjd att lyssna till allt från stora inspiratörer till våra mindre företagare som alla är väldigt duktiga på sina områden. Jag tror att det finns stora möjligheter för våra företag inom CleanTech. Man ser också att det händer väldigt mycket på området både nationellt och internationellt. Det är viktigt för oss att försöka samordna detta så att vi kan hjälpa företagen på bästa sätt.

“ Vi vill vara kunskapsledande i samhällsomställning. Vi vill att MittSverige ska bli världsledande som testoch demonstrationsregion.

Eva Fridman, BioFuel Region

Lyckadsatsning på biogas

ÖSTERSUND

Sopåkare, taxichaufförer och småbarnsföräldrar – det är många som kör med biogas i Östersund.

Faktum är att kommunens egna uträkningar inte alls stämmer, det är fler än väntat som hakat på och köpt sig en miljöbil sedan tankstationen öppnade 2007.

STATSBIDRAG och en väl förankrad miljöpolicy gjorde att Östersunds kommun satsade på en egen biogasanläggning. Slam från reningsverket blir till fordonsbränsle för sopbilar, andra kommunala fordon, tjänstebilar och privata bilar. Och trots att

till närmaste tankställe både i norr och i söder har alltså många Östersundsbor valt att köpa bilar som går på biogas. Kommunen hade räknat med att det skulle finnas 170 lätta fordon och fyra sopbilar fyra år efter invigningen.

räkna till 160 lätta fordon och två sopbilar som tankar biogas. Att förvandla slam från reningsverk och annat organiskt material till

biogas kräver rötkammare och uppgraderingsanläggning. När slammet rötas bildas metangas, koldioxid och vatten. Det renas i uppgraderingsanläggningen och först därefter kan man prata om miljövänligt fordonsbränsle.

I ÖSTERSUND tar man också emot en liten del vassle från mejeriet och glykol som används när flygplanen rengörs från is.

000 m3 biogas per år. Av det blir i dagsläget ungefär 40 procent fordonsbränsle, resten utnyttjas till fjärrvärme. Men totalt skulle gasen

och fem sopbilar.

I framtidsdiskussionerna finns dock planer på att utöka

verksamheten. Med ytterligare en anläggning skulle systemet inte bli så sårbart. Dessutom finns det stora mängder kompostmaterial på avfallsanläggningen som kan utnyttjas.

FRÅN IDÉ TILL INVIGNING av den första anläggningen har det tagit omkring fem år. Sammanlagt kostade bygget 20 miljoner kronor, varav staten bidrog med 7,8 miljoner kronor. Ingen affär man räknar hem snabbt, först 2011 ger kronor.

För bilisterna är det billigare att tanka gas, priset har legat stadigt på 9 kronor/m3 vilket kan översättas till ett bensinpris på 8,10 kr/litern. På det tillkommer

de miljömässiga fördelarna. Att byta från bensin till biogas minskar bilens miljöpåverkan

Naturvårdsverket och Vägverket.

Sara Adelhult

!Fakta

Vill du veta mer om miljöbilar och biogas i Östersund? Kolla in på www.ostersund.se/biogas Är du nyfiken på andra lösningar inom energi- och miljöteknik? Turist- och Kongressbyrån i Östersund arrangerar studiebesök över hela Jämtland. www.turist.ostersund.se

Organisationen Gröna Bilister ger tummen upp för biogasen i Östersund. Bland annat för det låga gaspriset, en mack som sällan krånglar och gratis parkering i stan.

Enklare Utlandsaffärer

Det ska bli lättare för företagen i mellersta Norrland att göra affärer utomlands, tack vare projektet Globala Rummet.

Målet är att fler än tusen företag ska få stöd och hundra företag vara igång med internationella affärer när projektet avslutas.

FÖR ATT hjälpa småföretagen att öka sina kunskaper om nya marknader och knyta internationella kontakter, samverkar ALMI Företagspartner, Exportrådet, Handelskammaren och Enterprise Europe Network i det treåriga projektet Globala rummet. Genom att lyssna på företagen i regionen har man tagit reda på vilka behov som finns. Att stödet som ges är hands-on har visat sig vara viktigt.

– Vi kommer att erbjuda ett antal tjänster och aktiviteter för att förbereda företagen på en internationalisering, såsom seminarier, studieresor, workshops, mässdeltagande, match-making, analys och rådgivning, säger Pia Edblad, affärsutvecklingsansvarig på Almi Mitt.

FÖRETAGET analyseras först för att se om det är moget att ta plats på den globala arenan. Är det inte redo, erbjuds stöd på hemmaplan. Annars är nästa steg en djupare analys av företaget och coachning av Almis och Exportrådets konsulter. Därefter är det dags för företaget att samla på sig kunskaper genom studieresor, mässor och omvärldsbevakning.

MÖJLIGHET till finansiellt stöd finns också.

– Projektet är öppet för alla, men vi satsar i första hand på företag som är verksamma i regionens nyckelbranscher; miljö och energi, besöksnäringen, kris och räddning samt tjänstesektorn är några av dom, säger Pia Edblad.

Strategisk order för Absolicon

HÄRNÖSAND

ABSOLICON har mottagit sin största order hittills och den kommer från soliga Spanien. Beställningen gjordes av hotellet Centro Forestal Sueco (CFS) i Marbella.

Installationen kommer att äga rum inom den närmaste framtiden och kommer att bestå av 120m2 Absolicon X10.

– Med X10:an installerad blir hotellet producent av elektricitet som säljs till nätet. Samtidigt ska X10:an producera tillräckligt med värme för att ersätta majoriteten av de fossila bränslen som hotellet förbrukar i dagsläget. Energin som produceras av denna installation kommer att minska hotellets CO2 utsläpp med 930 ton, detta är likvärdigt till en fyra miljoner kilometer lång bilfärd, summerar Joakim Byström, Absolicons VD.

Att lyfta fram goda exempel och framgångshistorier är också en viktig del i projektet. Och de återanvänds även i olika aktiviteter i en lärande process.

– Ett delmål i sig är att ett fyrtiotal av företagen ska kunna förmedlas vidare till privata konsulter,

Beställningen från CFS är en viktig milstolpe för Absolicon. – Med installationen hoppas vi kunna bevisa för hela världen överlägsenheten med vår produkt jämfört med konventionella solenergisystem.

Absolicon förutser en stark volymökning av orders tack vare denna beställning.

– Vi ser verkligen fram emot att slutföra denna installation och således revolutionera sättet folk ser på solenergi, kommenterar Joakim Byström.

Malin Gottfarb

INRIKTADE PÅ internatio-nalisering, för att stödja även den verksamheten i regionen, säger Pia Edblad. Läs mer om Globala Rummet på www.almi.se/mitt.

Pia Edblad, affärsutvecklingsansvarig på Almi Mitt.

Joakim Byström, VD Absolicon Foto: Anders Eliasson

Krönika – Catharina Ottander

Med vind som driv

RAGUNDA

Statkraft SCA Vind står för en betydande del av den planerade produktionen av vindkraft i Jämtland och Västernorrland. Sex vindparker planeras i Sollefteå, Bräcke, Strömsund och Ragunda kommuner. Investeringen är beräknad till cirka 20 miljarder kronor.

ETABLERINGEN avser 455 vindkraftverk som beräknas generera 2.425 GWh producerad energi. Förnybar energi som anses kunna ersätta fossila bränslen och minska koldioxidutsläppet med över två miljoner ton per år.

Utbildning som ger

STRÖMSUND

Funderat på att bli vindkraftstekniker?

Hjalmar Strömerskolan i Strömsund erbjuder en tvåårig KY-utbildning (kvalificerad yrkesutbildning) där du som elev får kunskaper om allt från projektering till service och underhåll av vindkraftsanläggningar.

UTBILDNINGEN, som har 20 platser och snabbt blivit väldigt eftertraktad, drivs i samarbete med vindkraftsbranschen, KTH och högskolan på Gotland.

Apropå drivmedel

SVERIGE HAR IDAG cirka 4,5 miljoner fordon varav 71.400 –knappt två procent - är klassade som miljöfordon.

I landet finns 3.700 tankställen för bensin, cirka 1.000 etanolpumpar och cirka 90 tankställen för fordonsgas.

Fördel Norrland

I NORRLAND har vi rejäla årstider och stora avstånd som påverkar både energiförbrukning och odling. Här finns väldiga naturresurser – rent vatten, bär, svamp, skog och mineraler. Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, av Sveriges yta. Näringslivet består av stora industrianläggningar och många entreprenörer med egna företag.

ENERGI OCH MILJÖKUNNANDE

Idag bidrar Norrland med cirka 66 procent av

procent av landets totala elproduktion. Hotet från klimatförändringar gör det nödvändigt att utveckla förnybara och långsiktigt hållbara energikällor. Vindkraften är en ren kraft – den är här för att stanna och utvecklas i Norrland. Vi har utrymmet som fordras för att göra kloka avvägningar mellan olika intressen. Och vi har goda vindförhållanden.

Omvärldens uppfattning i Europa är att vi i norra Sverige är världsledande inom miljöteknik och hållbart miljöarbete. Exemplen är många – energisnåla kretsloppshus, marksanering och

miljötekniska företag. Att denna miljökompetens nu klassificeras för att underlätta export i ett samlat grepp är ovärderligt.

RÅVAROR, NATUR OCH TURISM

Guld, silver, järnmalm, koppar, bly och zink. Nästan 90 procent av all järnmalmsutvinning sker i Norrbotten. Och Norrlands gruvor står för merparten av EU:s totala malmproduktion. Norrland bidrar dessutom till att Sverige ligger på första plats i Europa vad avser utvinning av guld och på andra plats avseende bly, zink, silver

finns i Norrland. Av den malm som årligen bryts i Sverige med ett värde av 23 miljarder kronor kommer 70 procent från Norrbotten och Västerbotten.

I Sverige finns 28 nationalparker och 13 av dessa ligger i Norrland. Men räknar vi på den totala arealen avsatt som nationalparker ligger 90 procent i Norrland. De som upplevt exempelvis världsarvet Höga Kusten vet att det är hänförande och sagolikt vackert. Besöksnäringen i norrlandslänen omsätter närmare 30 miljarder kronor. Åre/Duved

utgör den största vinterdestinationen och ishotellet i Jukkasjärvi är en internationell besöksattraktion. Turistsatsningarna bör givetvis samordnas i än högre grad för bästa möjliga genomslagskraft och långsiktig effekt. Turismen är den näring som av många anses ha den största utvecklingspotentialen – mycket tack vare att Norrland har det som kallas Europas sista vildmark.

SAMLAD KRAFT

I samverkan med andra aktörer vill Norrlandsförbundet skapa goda relationer med de människor som påverkar eller berörs av Norrlands framtida utveckling. Vår verksamhet präglas av positiva insatser som ska ge långsiktig nytta och tydliga resultat. Vi utgör en samlad kraft för norrländska angelägenheter och som sådan vill vi främja Norrlands ekonomiska, kulturella och sociala utveckling. Tillsammans ska vi värna Norrland genom stark samverkan inom energi, miljöteknik, turism, näringsliv och kultur – då har vi stora möjligheter att ta täten och lägga grunden för ett positivt uppsving. Ett starkt och synligt Norrland som utstrålar långsiktighet och rejäl lönsamhet borgar för vår gemensamma framgång.

Catharina Ottander VD Norrlandsförbundet

Vi går på varma djup med  gränsöverskridande regionsamarbete

Arena Miljölänet Västernorrland

En europeisk konferens i Östersund 20–21 juli, 2009

Länsstyrelserna och landstingen i Jämtlands och Västernorrlands län arrangerar, tillsammans med andra parter, en konferens under temat “Regionalt klimat- och energiarbete som hävstång för näringslivet” i Östersund 20-21 juli.

Förhoppningen är att konferensen ska bidra med konkreta förslag till regionalt, nationellt och europeiskt tillväxtarbete med innovationer för förnybar energi och miljöteknik (CleanTech) som bas.

Besök www.rdc2009.se för anmälan och vidare information kring konferensen.

arbetar för framgång genom cleantech! www.miljolanet.se

för bildande av ett Norrländskt miljötekniknätverk i

Framgång genom CleanTech eftermiddag Informations och utbildningsdag för politiker och beslutfattare samt journalister. Vad är CleanTech eller den nya gröna ekonomin och vad betyder den för mig och vår region. Landshövding Bo Källstrand deltar. 10 juni på Gålsjöbruk kl 12.00 – 16.30, start med lunch

23-26 Juni 2009

Green Week http://ec.europa.eu/environment/greenweek/home.html

2-4 Juli 2009

Sweden Green Tech Building Opening Green Business Center Ditt fönster mot världen i Stockholm www.sgtb.se

20-21 Juli 2009

Regional Development Conference, Renewable Energy and CleanTech – Tools for regional development Folkets Hus , Östersund www.rdc2009.se

21-22 jan. 2010

Konferensen ”Framgång genom CleanTech” Åre på Holiday club. www.cleantechregion.com

Arena Miljölänet Västernorrland

Lidia Suokko:

Länet har många företag med fantastisk utvecklingspotential!

HÄRNÖSAND

Små och medelstora företag är en prioriterad målgrupp inom projekt Arena Miljölänet Västernorrland. – Länet har många intressanta men, för det mesta, små och medelstora miljöinriktade företag med en fantastisk utvecklingspotential, säger projektledaren Lidia Suokko.

UTGÅNGSPUNKTEN är att miljöfrågor med bl.a. miljöteknik som ett område kan utveckla Västernorrland till att bli en ännu mer attraktiv region. Och att länets miljöteknik- och energiföretag – direkt och indirekt – kan bidra till att skapa många nya jobb i Västernorrland.

Stödprogrammen för export av miljöteknik och energilösningar har aldrig varit bättre och projektet vill sprida kunskap om verktygen som kan hjälpa till att snabba upp processen.

LIDIA SUOKKO:

– Vi vill stödja företag i deras miljöarbete genom att bl.a. skapa möjligheter till att i samverkan mellan företagsgrupper och nätverk lära sig mer och utveckla sina verksamheter. Ett av flera exempel är att göra en energianalys av ett utvalt företag. Anförda av en energiexpert får representanter från andra företag analysera det utvalda företagets energiförbrukning vid olika produkt-, tjänste- och processval samt räkna på möjliga miljö- och energivinster. Jag har själv gått utbildningen och jag häpnade över den besparingspotential som verkar finnas på de flesta arbetsplatser!

ARENA MILJÖLÄNET VÄSTERNORRLAND VILL:

skapsnivån i miljö- och energifrågor.

samman aktörer för ökad miljödriven utveckling.

som Sveriges första hållbara region.

AKTIV SAMVERKAN mellan offentlig och privat sektor är återkommande ledord i programförklaringen och Lidia Suokko konstaterar att fokus i hög grad är

inriktat på att bygga, utveckla och sälja hela system.

– Många arbetar redan idag med den lilla skruven, men utmaningen är nu att bygga ihop de små beståndsdelarna, nyckelkomponenterna, till ett helt system. I ett internationellt perspektiv är den svenska fjärrvärmen ett unikt uppvärmningssystem och våra vatten- och avloppssystem representerar ny kunskap för många snabbt växande utvecklingsländer. Genom att globalt marknadsföra svenska helhetslösningar lockar vi flera internationella beslutsfattare

!Fakta

och branschmänniskor att komma hit och upptäcka produkter, tjänster, processer och system som säljs av svenska miljöteknik- och energiföretag. I sammanhanget talas det ofta om att bygga nya städer snarare än enstaka villor och ett ökat internationellt intresse för våra teknisklösningar kan alltså generera dramatiska försäljningslyft för landets och länets miljöteknik- och energiföretag.

Västernorrland markerade tidigt ett intresse att ligga i framkant av utvecklingen och gör anspråk

på att vara Sveriges första miljölän. Av svenska län med fler än en kommun blev nämligen Västernorrland det första ekolänet, alltså ett län där samtliga kommuner anslutit sig till föreningen Sekom (Sveriges Ekokommuner).

INLANDSDELEGATIONEN

gjorde 2002 en kartläggning av olika näringar i Norrland och fann att Västernorrland, vid sidan av storstadsregionerna, var länet med högst andel miljöteknikföretag. Begreppet cleantech, som länge bara användes i finanskretsar, är numera ett etablerat begrepp i Sverige och Västernorrland anses bra positionerat.

– Vårt län har unika förutsättningar att profilera oss och skapa nya jobb inom cleantech. Vi i projektet Arena Miljölänet Västernorrland vill bidra till miljödriven utveckling av länet genom att skapa en neutral och affärsdriven mötesplats för att bl.a. fånga upp bra idéer, förmedla kontakter och bygga upp nätverk för länets miljöteknik- och energiföretag, säger projektledaren Lidia Suokko.

Lasse Sjöberg

Arena Miljölänet Västernorrland utgör en neutral och affärsinriktad mötesplats för att främja miljödriven hållbar utveckling av Västernorrland genom att:

• Arrangera möten, seminarier och workshops där politiker, beslutsfattare och allmänhet ska få information och inspireras att diskutera frågor som rör miljö och energi.

• Sprida kunskap om och bidra till nya demonstrationsanläggningar. Flera av länets framgångsrika miljö- och energiprojekt intresserar redan en internationell publik, men det finns fler produkter, tjänster, processer och system som utvecklas och tillverkas i länet.

• Utveckla och stärka befintliga nätverk och, vid behov, skapa nya nätverk för privat och offentlig sektor inom miljö- och energiområdet.

• Verka för kompetensutveckling och skapa miljöer för korsbefruktning mellan samhälle och näringsliv.

Mer information finns på www.miljolanet.se

Många nya jobb kan skapas i länets miljöteknik- och energiföretag.

enterprise europe

Eller kontakta något av våra kontor: Lars Holmberg, LänsTekniskt Centrum Kramfors, 0612- 139 00 Maria Wallner, Almi Företagspartner Mitt AB, 060-16 35 64 Anders Karlsson, Almi Företagspartner Mitt AB, 063-57 11 11

Enterprise

Europe Network hjälper små och medelstora företag att dra nytta av möjligheterna på EU:s inre marknad. Vi nns över hela Sverige och ger kostnadsfri rådgivning och information. EU-kommissionen är initiativtagare till Enterprise Europe Network. Tillväxtverket koordinerar nätverket i Sverige och är huvud nansiär för verksamheten.

Grå kaj blir knallgrön

SUNDSVALL

När industriområdet Norra Kajen i Sundsvall ska bli en ny stadsdel går förvandlingen helt i grönt.

NORRA KAJEN Exploatering

AB har sitt kontor i västra änden av det dryga kilometern långa hamnområde som ska göras om. Utanför dundrar trafiken på E4:an förbi. En grå senvinterdag 2009 får man använda en hel del fantasi för att se bolagets vision framför sig, men tanken är att en ny stadsdel med Sveriges bästa söderläge och det mest offensiva miljötänkandet ska ta form.

havsutsikt, ska byggas där det nu mest står plåtschabrak. Inne i området ska det vara gott om gröna oaser, bryggor och båtplatser.

ska bestå av gräs, träd och parker. En mycket hög siffra för att vara i stadsmiljö, säger bolagets vd Christer Ersson.

Det är inte bara markytor som ska vara gröna, gräs och växter ska också täcka hustaken vilket isolerar och gör att regnvatten tas om hand på ett bra sätt.

PROJEKTET befinner sig ännu i startblocket, såtillvida att inget av det gamla ännu är rivet och inget nytt har byggts. Under våren får bygg- och fastighetsbolag komma in med anbud för byggrätter till den första etappen.

– För att vi ska få en så grön stadsdel som möjligt är de bitarna integrerade i våra upphandlingar. För att få bygga gäller det alltså att också ha lösningar som rimmar med visionen. Ett ekologiskt tänkande ska genomsyra val av energilösningar och material. Vi pratar om att försöka skapa ett helt slutet energisystem, säger Christer Ersson.

NÅGRA EXEMPEL UR DE VISIONÄRA TANKARNA:

miljövänliga och återvinningsbara.

möjligt ske med miljövänlig fjärrvärme, solfångare och vindkraft.

Norra Kajen Exploatering AB

knallgrön stadsdel

samman stenstan med Norra Kajen.

En annan önskan från exploateringsbolagets sida är att det nu trångbodda kasinot väljer att flytta till andra sidan av hamnen. Kaféer, hotell, kallbadhus och restauranger ska också få plats.

Ett ekologiskt tänkande ska genomsyra val av energilösningar och material. Vi pratar om att försöka skapa ett helt slutet energisystem.

NORRA KAJEN Exploatering AB ägs av Sundsvalls kommun och fastighetsbolaget Norrlandspojkarna, vars tidigare vd Lars Bäckvall är starkt engagerad i projektet och har presenterat idén att bygga ett slags utställningshus i området. I huset som kallas lat. 62,3° (Sundsvall ligger på den breddgraden) ska företrädesvis grön teknik kunna visas upp, men konst och kreativa näringar ska också få plats.

– Huset ska vara en arena och mötesplats för spetskompetens inom kultur, ekologi, teknik och klimat. Den här regionen har väldigt många duktiga företag inom exempelvis ekologiskt hållbart byggande. De skulle kunna få en plats där de gemensamt kan visa sina lösningar, och jag tror vi skulle få hit besök från hela världen, säger Lars Bäckvall.

HUR MYCKET av de visioner som finns för Norra Kajen som kommer att kunna förverkligas går inte att veta. Exploateringsbolaget har till uppgift att göra projektet attraktivt och sälja byggrätter. Men hur det ska gå i en tid då hela världsekonomin dragit i handbromsen, måste man undra.

– Vi vet att våra tankar är rätt och att intresset finns från marknaden. Det är också så att prisnivåerna

procent under lågkonjunkturen och det kan stimulera. Vi hoppas på byggstart 2010, säger Christer Ersson.

VISIONEN: Här är ett utkast till hur Norra Kajen kan se ut i framtiden.

Perspektivskiss: White arkitekter

Anders Lövgren

Framtidens Bioraffinaderi tar form

ÖRNSKÖLDSVIK/UMEÅ

Produktutveckling, ny teknik och trimmade system anses kunna fördubbla förädlingsvärdet inom processindustrin.

Bioraffinaderier, vars grundsyfte är att skapa nya produkter från skogen och göra det miljömässigt effektivare, ligger alltså i tiden.

– Vi måste göra mer med förnyelsebara råvaror som bas i stället för med olja, säger Clas Engström, VD för Processum i Örnsköldsvik.

PROCESSUM fokuserar på forskningssamordning, affärsutveckling och marknadsföring av nya råvarusystem och nya produkter med skogsråvara och energigrödor som

företag. Inom klustret Framtidens Bioraffinaderi – som i blomstrande samverkan drivs av anslutna företag, universitet och samhälle - jobbar mellan totalt ca 2000 personer varav ca 400 aktivt med bioraffinaderifrågor.

– Målet är att bioraffinaderiklustret i Örnsköldsvik och Umeå ska vara internationellt känt och skapa stora industriella och miljömässiga värden. Jag vill vara med och skapa ett innovativt idéforum och en arena i samarbete med andra, både inom och utanför landets gränser, säger Clas Engström.

ETT BIORAFFINADERI förädlar alltså biologisk råvara, till exempel ved och bark som i Processums fall, precis som ett oljeraffinaderi förädlar råolja. Men där slutar likheterna.

Bioraffinaderi är en omfattande och komplex processindustri. Konstruerad för att få ut så mycket som möjligt ur det råmaterial som tillförs. Men det handlar inte bara om att bygga nya bioraffinaderier. Lika viktigt är att ta tillvara restströmmar och avfall från pappersoch massaindustrin och förvandla dessa till värdefulla produkter.

råolja inte till mycket mer än som bränsle i fotogenlampor. Idag raffineras mer än två tusen produkter

ur råoljan, varav de viktigaste är bensin och plaster. Precis som råoljan visade sig ha fantastiska mervärden har biologisk råvara häpnadsväckande och i stort sett likvärdiga möjligheter till förädling och förändring. Senaste 30 åren har behovet av specialisering och koncentration inom processindustrin resulterat i framväxten av nya spännande bolagskonstellationer. Processums klustersamverkan har utvecklats från den traditionella bruksstrukturen till att nu omfatta företag inom processindustri, konsult- och energiverksamhet, samt kommun, länsstyrelse och universitet i regionen Örnsköldsvik/ Umeå. Kunskapen inom processteknik, processkemi och processtyrning hos medlemsföretagen är unik och internationellt känd, men

det krävs en drivande kraft om alla utvecklingsmöjligheter ska tas till vara.

Processum har därför utsetts till värdföretag för initiativet Framtidens Bioraffinaderi som valdes ut bland 86 sökande i Vinnovas Vinnväxt-utlysning att få statlig finansiering i upp till åtta år. Det utgör en stark bas för en fortsatt positiv utveckling. Målsättningen är att utvidga verksamheten med fler projekt och ytterligare finansiering, bland annat med EU-medel.

CLAS ENGSTRÖM, som tillträdde VD-jobbet i februari, kommer närmast från en tjänst som konsult inom Sweco EuroFutures och har lång erfarenhet av samhällsfrågor och samverkan mellan företag och akademi.

– Clas erfarenheter är mycket värdefulla för vår fortsatta utveckling. Framför allt inom samverkan, regional utveckling och finansiering, säger Sune Wännström, ordförande i Processum Biorefinery Initiative AB.

Clas Engström, som även jobbat med finansiering inom Swedbank Markets och Näringsdepartementet, känner starkt för utmaningen att tillsammans med klustrets medlemmar utveckla framtidens bioraffinaderi. – Det är viktigt att tro på det man gör och det här vår tids stora utmaning. Vi i Processumklustret vill vara med och bidra i övergången från ett oljeberoende till ett hållbart samhälle.

Lasse Sjöberg

Framtidens Bioraffinaderi, som drivs av anslutna företag, universitet och samhälle, jobbar närmare 2.000 personer.

DET FIXAR VI... INGA PROBLEM

Vi arbetar med att lotsa dig rätt som företagare. För oss är ingen fråga för liten eller för stor.

Vad kan vi hjälpa dig med?

I tillståndsärenden är vi din personliga byråkratilots både inom och utom kommunen. Vi stöttar din företagsutveckling från affärsidé till framgångsrikt företag. Behöver du hjälp med lokalsökning har vi kontakterna så att ditt företag hittar rätt läge, lokaler och mark. Vi arbetar med information om kommunala upphandlingar och funderar du på att starta företag kan du vända dig till oss för första hjälpen. Dessutom arrangerar vi eller tillsammans med andra frukostträffar, seminarier och föreläsningar där du och ditt företag får nyttig information och nya kunskaper.

Agneta Lindén 070-549 95 41 Thomas Engholm 073-274 59 83

Företagslotsen i Sundsvalls kommun 060-162 162.

Besöksadress: Sjögatan 13, 3 trappor (Sundsvall Business Region)

Max vann

hållbarhetstest

TIDNINGEN MILJÖAKTUELLT utvärderade i slutet av 2008 de tre stora Hamburgarkedjornas arbete för ekologisk och social hållbarhet. Max fick 13 poäng av 13 möjliga och blev testets segrare.

MCDONALDS hamnade på en andraplats med 11,5 poäng medan Burger King fick 6 poäng. Samarbetet mellan Max och Det Naturliga Steget är inriktat på effektiva strategier och handlingsplaner för ett hållbart Max. – Jag vill gratulera Max till deras välförtjänt goda resultat. Trots att de fått maximala poäng i utvärderingen så vet jag att de inte nöjer sig med det utan fortsätter framåt mot ett tydligt mål: inga fossila bränslen alls, och ingen annan åverkan heller i ekosystem eller sociala system. Det är när dagens åtgärder är tydliga steg på väg mot verklig hållbarhet, som arbetet får tyngd och blir trovärdigt. Jag gläds också över vår tidigare samarbetspartner McDonalds fina resultat, säger professor Karl-Henrik Robèrt, grundare av Det Naturliga Steget.

Hållbar

Långsiktighet är inte sexigt

HÅLLBARHETSKRISEN har hamnat i skuggan av en plötsligt uppflammande finanskris. Finanskrisen, i sin tur, har övergått i den sannolikt djupaste ekonomiska kris vår generation har upplevt. Vi är på väg mot en arbetsmarknad som är väsensskild från den situation vår nuvarande

Men att en kris tar medieutrymmet från en annan innebär inte att de gamla problemen försvinner. De överskuggar bara varandra – åtminstone för ett tag. I själva verket läggs de på hög där de samverkar och förstärks. I förlängningen väntar personliga tragedier: pensionsbesparingar som dunstat, arbetslöshet, eller torka och svält. Sällan tidigare har därför behoven av nya svar på gamla frågor varit så stor. Detta är också en möjlighet, om vi kan lära oss av tidigare kriser för att ställa de centrala frågorna. Inte minst kräver detta att vi vågar hålla emot trycket efter de enkla, snygga lösningarna. När svåra problem verkar enkla skall man alltid dra öronen åt sig. Långsiktig samhällsutveckling är tyvärr ofta varken enkel eller snygg.

VI HAR TACKLAT FINANSKRISER FÖRUT, både regionalt och globalt. När bubblan väl spricker kan nedgången vara i flera år – ibland i decennier. Kostnaderna blir snabbt enorma,

ekonomiskt men framförallt socialt. Men ur askan byggs nya institutioner. Så kommer också nu ske – ett nytt IMF, en ny slags finansinspektion och nya affärsmodeller för banker, försäkrings- och fondbolag. Nya arbetsmarknadsmodeller har vi också skapat tidigare. Socialförsäkringssystem som tar hand om för att jämna ut konjunktursvängningar. Återigen har nya institutioner och regelverk byggts upp för att ta hand om de konsekvenser som vuxit ur tidigare modellers tillkortakommanden.

NU STÅR VI SAMTIDIGT inför en ny utmaning, som är djupare än de tidigare. Stabiliteten inte bara på finans- och arbetsmarknaden är hotade. Stabiliteten i självaste natursystemen är nu på allvar under hot: regnmönster, havsytan, vattentillgångar, havsmiljöer, etc. Här är vi otestade. Aldrig tidigare har stabiliteten i våra samhällsmodeller hotats på ett sådant fundamentalt sätt. Kanske verkar inte detta hot lika akut eller reellt som skenande arbetslöshet och kredittorka. Men det är värt att minnas att inte heller obalanserna i de finansiella systemen verkade så akuta – tills det plötsligt brast.

VI HAR NU TRE KRISER som sammanfaller: en finansiell, en ekonomisk och en ekosystemkris. Detta är en möjlighet. Det öppnar upp för ett mer grundläggande ifrågasättande av den samhällsmodell vi har byggt. Men det är förstås en möjlighet bara om vi ser det så; om vi inser problemets djup och ställer rätt frågor. Allt för ofta fastnar hållbarhetsdebatten i frågan om ny teknik. På sikt är ny teknik nödvändigt, men det är långt ifrån tillräckligt. Likt tidigare kriser på finans- och arbetsmarknaden måste vi nu istället ställa oss frågan om hur vi säkrar långsiktig stabilitet i natursystemen. I grund och botten handlar detta om hur vi organiserar våra samhällen – balanserar olika intressen mot varandra för att hitta en hygglig jämvikt.

HISTORISKT SETT har vi varit ganska duktiga på detta i Sverige. Så kanske kommer Sveriges stora bidrag till hållbarhetsutmaningen inte komma i form av ny teknik. Kanske kommer det istället

djupaste problemet av alla just det: långsiktighet är inte så säljande.

Carl Mossfeldt, Tällberg Foundation

Foto: Olle Melkerhed

Krönika – Carl Mossfeldt

mer om

FÖR ATT INSPIRERA flera att lära sig mer om CleanTech och branschens kommersiella potential arrangerar Handelskammaren Mittsverige med samarbetspartners 10 juni en utbildnings- och informationsdag på Gålsjö Bruk. Politiker och andra beslutsfattare är prioriterade målgrupper och landshövding Bo Källstrand ska förmedla sin bild av hur intensifierade satsningar på CleanTech kan bidra till att lyfta regionen MittSverige.

KONCEPTET

Anmäl dig till lars.ling@midchamber.se

BEGREPPET CleanTech växer som internationell benämning på lösningar och produkter som bidrar till ett hållbarare samhälle och bättre miljö.

FÖR YTTERLIGARE INFORMATION, KONTAKTA; Lars Ling, projektledare CleanTech Region, Handelskammaren Tel.070-299 40 41 | lars.ling@midchamber.se

Foto: Örjan Leek

Energi- och miljöteknik på export

Svensk miljöteknik på export – målet för länsövergripande EU-projekt

ÖSTERSUND

Köparna finns, säljarna likaså. Nu gäller det att knyta ihop de rätta kontakterna för att göra Jämtland och Västernorrland till två framgångsrika län inom export av energi- och miljöteknik.

– VI SKA VARA MED och rulla ut röda mattan, säger Thure Mårtenson som leder ett EUprojekt där just samverkan och export är målet.

Det regnar EU-bidrag över Östeuropa som bygger nya klimatsmarta anläggningar på löpande band. Till exempel Polen ska investera 20 miljarder euro på sju år.

– Bara i regionen Podkarpaterna har de haft 2 000 EU-projekt från 2002 och fram till nu, säger Thure Mårtenson.

– På två miljoner invånare. Thure som har ett förflutet som miljö- och hälsoskyddsinspektör i Östersund har jobbat flera år med olika Interreg projekt där målet har varit att skapa en tydlig miljöprofil på Jämtland och Tröndelag. Det nuvarande projektet är så att säga en fortsättning, men nu med internationell inriktning. Tanken är att utnyttja de kontakter som kommun och landsting redan har med sina vänorter, bland annat i

!Fakta

Energi- och miljöteknik på export

Projektnamn: Offentlig och privat samverkan för export av energi- och miljöteknik

Tidsperiod: Mars 2008 –december 2010

Projektledare: Thure Mårtenson

Projektägare: Jämtlands läns landsting

Finansiärer: Europeiska Unionen, regionala utvecklingsfonden, Jämtlands läns landsting, Handelskammaren Mittsverige, Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland, kommunerna Sundsvall och Östersund.

Medel: 7, 4 miljoner kronor

Polen, Tjeckien och Estland. – Det offentliga finansierar och är med och agerar dörröppnare för företagen mot den internationella marknaden.

Dessutom finns en förhoppning att kommunerna själva ska börja sälja sina kunskaper inom till exempel renhållning, energisparande och fjärrvärme.

SEDAN kommunallagen ändrades för tio år sedan är det inga problem att sälja tjänster så länge det inte blir för stor del av verksamheten. Men det är svårt menar Thure.

– Den kulturen finns inte i kommunerna här.

Projektet startade för ett år sedan har två anställda. Thure Mårtenson som är knuten till landstinget i Jämtland och Lars Ling som sitter på Mittsveriges Handelskammare i Sundsvall. Och medan Lars bland annat jobbar med att realisera projektets affärsplan och söker företagare som är

Projektet kommer att lyfta fram minst 30 intressanta anläggningar i de båda länen. Energisnåla hus, soptippar, biogasanläggningar och kraftvärmeverk till exempel.

villiga att starta ett gemensamt försäljningsbolag så jobbar Thure mycket med kontakterna i de andra länderna. Hittills har två grupper med estländare och polacker varit på studiebesök i Jämtland och Västernorrland. Biogasanläggningen och stora återvinningsstationen i Östersund var två av besöksmålen.

PROJEKTET kommer att lyfta fram minst 30 intressanta anläggningar i de båda länen. Energisnåla hus, soptippar, biogasanläggningar och kraftvärmeverk till exempel. I Jämtland kommer Turist- och kongressbyrån i Östersund vara med och marknadsföra anläggningarna på sin hemsida

och i Västernorrland kommer bland annat entré Höga Kusten att vara samarbetspartner. Här finns utbildade guider, kunskaper om värdskap och möjligheter att paketera intressanta studieresor som både lyfter fram regionen och tekniken.

THURE MÅRTENSON hoppas också mycket på ett samarbete med Mittuniversitetets designutbildning. För även om det finns goda kunskaper i miljöoch energiteknik så är inte alla anläggningar i toppklass när det kommer till presentation. – Designstudenterna kan hjälpa till att på pedagogiskt sätt visa upp vår spjutspetsteknologi.

Sara Adelhult

Jämtland och Västernorrlands kommuner har många intressanta anläggningar att visa upp. Lösningar för smutsigt vatten på industriområdena och återvinningsstationer till exempel. – Vi är duktiga på systemlösningar, menar Thure Mårtenson

Foto: Sara Adelhult

Fortare framåt med

Jegreliusforskningscenter

Utvecklingen mot giftfria och mer miljöanpassade produkter får gärna gå snabbare. Jegrelius gör vad de kan för att elda under produktutvecklingen och tvinga fram gröna innovationer inom den offentliga sektorn.

JEGRELIUS forskningscenter är en grön uppstickare inom Jämtlands läns landsting som äger unika specialkunskaper om miljöfarliga ämnen och dess inverkan på omvärlden. Grunden till forskningscentret är arkivet som kemiingenjören Gunnar

Jegrelius (1921-1981) lämnade åt eftervärlden. Arkivet innehåller enorma mängder tvärvetenskaplig kunskap vad gäller analytisk kemi och giftiga ämnen inom olika områden. Här finns också idéer till nya giftfria produkter som nutida och framtida uppfinnare med fördel kan vidareutveckla för att ersätta de mindre miljövänliga som ännu finns på marknaden. På forskningscentret jobbar idag tre duktiga kemister i samma anda. De samlar kunskap, gör avancerade riskbedömningar och stöttar företag i deras produktutveckling.

Jegrelius jobbar för att skapa efterfrågan bland upphandlare och privatkonsumenter för giftfria produkter. Med ljus och lykta scan-

nar de av marknaden efter produkter som har högre miljöprestanda än andra.

Produkterna vill Jegrelius sedan testa i verklig miljö, företrädesvis inom landstinget. Jegrelius verifierar resultaten och hjälper till att göra produkterna kända och aktuella för offentliga upphandlingar.

MED DETTA SLÅR MAN två flugor i en smäll. Det lilla företaget får en knuff ut på en större marknad och marknaden får en miljövänligare produkt.

För ett litet företag som har svårt att nå ut till den stora massan kan det här göra en enorm skillnad. Just att produkten är verifierad och testad på en verklig arbetsplats väger tyngre än enbart laboratorietester, säger Ida Sjölund som arbetar med konceptet Smartare produktval på Jegrelius.

Inom ramen för Smartare produktval kommer inom kort en work-

“Med ljus och lykta scannar de av marknaden efter produkter som har högre miljöprestanda än andra.

få berätta om sina erfarenheter och behov för att hitta områden att samarbeta kring när det gäller miljöanpassning av produkter.

Jegrelius roll är att försöka fånga upp behoven för att kunna ge rätt stöd i kommande projekt. Under 2009 kommer också ett konsumentinriktat projekt att starta som syftar till att fasa ut vissa giftiga kemikalier som förekommer i tandkräm, kläder och andra produkter som dagligen köps av länets hushåll.

DET ANDRA konceptet som Jegrelius arbetar med är Innovationsupphandling. Det innebär i korthet att en beställargrupp efterfrågar något som ännu inte finns på marknaden. Denna

metod har tidigare tvingat fram både kylskåp och värmepumpar med lägre energiförbrukning på marknaden. Genom en kommande pilotupphandling vill Jegrelius nu testa om man på liknande sätt kan stimulera fram giftfria produkter. Beställargruppen består i detta fall av flera landsting och den efterfrågade produkten är en blodpåse som till skillnad från dagens inte avger något oönskat ämne som följer med in patientens blodomlopp.

Slår det väl ut, kan det bana väg för fler innovationsupphandlingar. Det i sin tur innebär att miljöinnovationer når marknaden snabbare, säger Lena Stigh som håller i upphandlingsprojektet.

Mi Edvinsson

Lena Stigh leder projektet som ska fastställa om innovationsupphandlding är ett bra sätt att stimulera fram giftfria produkter. ÅS,

Foto: Tommy Andersson

– För ett litet företag kan Jegrelius arbete betyda väldigt mycket, säger Ida Sjölund.

i världen CleanTech

I spåren av konferensen

CLEANTECH REGION har efter konferensen i januari varit aktiva och bland annat besökt Estland, Grekland, Finland och Polen. En tydlig profilering och marknadsföring har gjorts av vår regions systemlösningar.

Eco-Cycle Design och energieffektivt byggande har under turnén fått mycket stor uppmärksamhet. Kommersiellt intresse för våra företags produkter och systemlösningar finns tveklöst på dessa marknader.

I Estland är intresset för energieffektivisering mycket stort, särkskilt inom hållbara hus. Intresset omfattar allt från byggnadernas konstruktion, planering och materialval till det Design.

Motsvarande entusiasm har visats i Grekland och då inte minst för Splitbox avloppslösningar.

Umeå som något av en förebild.

Polen söker lösningar inom energieffektivisering och marksanering. På det senare området har vi en genuin styrka efter att skitat ner och rensat upp i vår egen region.

Även USA har aviserat snabbt växande intresse för svensk miljöteknik. CleanTech Region har till exempel haft besök av delegationer från Kalifornien som söker samarbete kring ekologiska och hållbara avfall samt avloppslösningar.

I samanhanget är det värt att notera att skådespelaren Will Smith nyligen har beställt den Nyquist Arkitektkontor i Njurunda.

Sveriges ordförandeskap i EU

Sveriges ordförandeskap i EU

Tisdag den 8 september, Bryssel

De svenska Regionernas dag i Bryssel

Tema “Energy Efficiency”.

http://www.swedishtrade.se/eu/aspxMain aspx?objectID=10052

Open Days i Bryssel

Tema “Renewable Energy” and ”Barents Co-operation”. http://ec.europa.eu/regional_policy/conferences/od2009/index.cfm

United nations climate change conference 7-18 december.

Climate Change Conference in Copenhagen

http://en.cop15.dk/

Mer bra Länkar till CleanTech Event hittar du här

Exportrådet: http://www.swedishtrade.se/sv/CalendarPage/

Swentec: http://www.swentec.se/templates/Calendar____2691. aspx?epslanguage=SV

alla ni deltagare som gjorde konferensen till den succé det blev.

Framgång genom CleanTech

Välkommen till en dag om affärsmöjligheter och lösningar för företag och näringslivsfrämjare i samarbete!

Framgång genom CleanTech är ett initiativ av Handelskammaren Mittsverige i samverkan med Almi Företagspartner Mitt, Exportrådet, Länsstyrelserna i Västernorrland och Jämtland, Östersunds kommun, Sundsvalls kommun, Jämtlands Läns Landsting, Landstinget i Västernorrland och projektet Arena Miljölänet Västernorrland samt partners.

Arrangörer:

Medarrangörer:

Partners:

Mediapartner:

Kreativ partner:

Sponsor: