Tidningen Apoteket - Nummer 6 2011

Page 1

en tidning om liv och hälsa för apotekets kunder nummer 6 2011

vitaminhistoria

Julefrid

Höns och duvor hjälpte till att lösa mysteriet

Dofter, sm aker o lyckoövnin ch gar sid 6-9

Gör skillnad Apotekets kunder kan stötta utsatta barn genom SOS Barnbyar

Enkla steg till:

skön hy i vinter

mässlingen

Sjukdomen sprids fortfarande. Skydda dig själv och andra.

Välkommen | Noterat | apoteket nu | på hyllan | dina sidor | Korsord | Till sist: Jon Ahlsén


Minska ditt röksug och öka dina chanser

NiQuitin minisugtablett, vår minsta och snabbast upplösande sugtablett någonsin endast 1/5 av vanlig NiQuitin sugtablett och upp till 3x så snabb upplösning. Gör testet och se om du är redo på: redoattfimpa.nu NiQuitin (nikotin), komprimerad sugtablett, är ett receptfritt läkemedel. Används som hjälp vid rökavvänjning. Skall inte användas av icke-rökare eller barn. Rådfråga läkare eller apotekspersonal om du har allvarliga lever- eller njurbesvär, obehandlad överaktiv sköldkörtel eller feokromocytom (en tumör på binjurarna som kan påverka blodtrycket), magsår, tolvfingertarmsår, eller matstrupsinflammation. 18 års åldersgräns gäller vid köp av alla receptfria nikotinprodukter. För mer information se www.fass.se. Läs bipacksedeln noga före användning. GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S, Box 5196, 200 71 Malmö. NiQuitin® är ett varumärke som tillhör GlaxoSmithKline-koncernen. 08/11/2011 SB54007


innehåll nummer 6 2011

reportage 6 t ema: JULEN står för dörren med sina smaker

och dofter. På Apoteket finns både de traditionella smakprodukterna och några nya. Dessutom tipsar vi om lyckohöjande övningar som passar bra mitt i ruschen.

10 Nya utbrott Mässlingen är inte utrotad. I Frankrike har tusentals personer drabbats nyligen i ett utbrott. Viruset dyker upp även i Sverige då och då, så det är viktigt att vaccinera sig.

18

MENsSKYDD I RIKSDAGEN Hösten 1974 blossade

20

MJUKA UPP DIN VINTERHUD Kall uteluft och element på högvarv: Vinterns fukttjuvar drabbar män som kvinnor. På vinterhalvåret bör du ge din hud extra vård och omsorg. Få tips och hjälp att välja produkt av apotekspersonal med koll på sortimentet.

debatten kring de kraftiga prishöjningarna på bindor och tamponger. Då tog Apoteket strid för billigare mensskydd. Nu kommer ett nytt sortiment men denna gång utan politisk debatt.

26 VITAMIN, VAR, NÄR OCH HUR?

Nutritionisten Ulla Johansson reder ut begreppen om det omdiskuterade D-vitaminet. Vitaminbehovet har inte alltid varit en självklarhet. Läs historien om hur det första vitaminet upptäcktes.

25

20 10

I varje nummer 5 Välkommen! Chefredaktör Teresa Matérn om den bästa medicinen att hjälpa andra och därmed dig själv, en riktig vinna-vinnasituation.

14 noterat Immunologi: Årets

nobelpristagares forskning har gjort att det idag finns bättre vacciner och andra metoder för att påverka immunförsvaret.

23 På Hyllan Halkskydd, vårdande nässpray och lyxig ansiktskräm.

24 Djurplock Sveriges Lantbruks­

universitet testar foder för hästar. Forskning som kan minska risken för hovsjukdomen fång.

27

34 Till sist Att byta karriär mitt i livet kan vara en tuff utmaning. Enligt Jon Ahlsén är det mödan värt.

nummer 6 2011 |

|3


Banbrytande tandkräm mot ilningar i tänderna Colgate® Sensitive Pro-ReliefTM med Pro-ArginTM-teknologi är den första tandkrämen som kliniskt bevisat ger omedelbar* och varaktig smärtlindring(1-6) •

Ger omedelbar lindring när den appliceras med en fingerspets direkt på känsligt dentin och masseras in i en minut(1-3) Kliniska studier visar att tandborstning två gånger dagligen ger signifikant bättre lindring mot ilningar än en sensitiv-kontrolltandkräm som innehåller kaliumsalter(4-6)

• Nu finns även Colgate Sensitive Pro-Relief White-

ning. En tandkräm som skonsamt tar bort missfärgningar för ett vitare leende. Endast på Apoteket AB.

Innehåller 1 450 ppm fluor för kariesskydd

NY innovativ Pro-ArginTM-teknologi Pro-ArginTM-teknologin består av en kombination av arginin och kalciumkarbonat som blockerar de öppna dentinkanalerna genom att det bildas ett kalciumrikt mineralskikt på dentinytan 1 Nathoo S et al J Clin Dent 2009; 20 (Spec Iss): 123-130 2 Ayad F et al J Clin Dent 2009; 20 (Spec Iss): 115-122 3 Schiff T et al J Clin Dent 2009; 20 (Spec Iss): 131-136 4 Docimo R et al J Clin Dent 2009; 20 (Spec Iss): 17-22 5 Ayad F et al J Clin Dent 2009; 20 (Spec Iss): 10-16 6 Docimo R et al J Clin Dent 2009; 20 (Spec Iss): 137-143

*Vid direkt applicering med fingertopp på tanden i en minut

För beställning av våra produkter ring, tfn 020-50 87 00 · www.colgateprofessional.se CSPR_annonce_Tanläkertidning_200x136.indd 1

04/11/11 13.53

I förkylningstider

Alvedon, paracetamol. Receptfritt läkemedel. Alvedon är verksam för smärtlindring och verkar febernedsättande. Läs bipacksedeln noga innan användning. GlaxoSmithKline Consumer Healthcare. För mer information se www.FASS.se. Varumärket Alvedon tillhör GlaxoSmithKline-koncernen. GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S, Box 5196, 200 71 Malmö. Tel. 020 - 22 66 70

4|

| nummer 6 2011

10/2011 SB99032

Alvedon lindrar tillfällig värk och feber. Finns som flytande eller tablett. I olika format – för stora och små.


Nummer 6 2011

Tidningen kommer ut sex gånger om året och finns gratis på alla Apoteket AB:s apotek. Tidningen har 253 000 läsare enligt Orvesto Konsument 2011:2. Nästa nummer kommer den 13 januari.

Dubbel vinst

Postadress Tidningen Apoteket Apoteket AB 118 81 Stockholm E-post tidningen.apoteket@ apoteket.se Telefon 010 - 447 50 00 Webbplats www.apoteket.se chefredaktör och Ansvarig utgivare Teresa Matérn REDAKTIONSRÅD Josefin Axelsson Carina Backhans Anna Stolt Margareta Söderström Anna-Karin Utterström Grafisk form Sofia Nilsson Åkesson & Curry AB Redigering & Layout Åkesson & Curry AB ANNONSER Advertise AB, Carl Thörne Telefon 08 - 22 44 80 Tryck Forssa Print OY Finland ISSN 0349-2516. Tidningen trycks med papper 150 g Galerie Silk på omslaget och 80 g Novapress Silk på inlagan, ett miljöanpassat papper som uppfyller de nordiska miljömärkningskriterierna för Svanen. Trycksaken uppfyller Apoteket AB:s miljökrav. Upphovsrätt Apoteket AB. Citera gärna, men glöm inte att uppge källan.

välkommen

”Apoteket säljer inte pepparkakor längre men vi har faktiskt underlättat för er att göra något snällt i jul, om ni vill.”

Ät pepparkakor så blir du snäll. Så brukar det låta varje år kring jul. Idén om att man blir snäll av pepparkakor verkar komma ifrån att man förr ansåg att de kryddiga kakorna, som ursprungligen verkligen innehöll peppar, kunde minska problem med sura uppstötningar. Lugn mage = bättre humör, tycks man ha resonerat på medeltiden. (Ja, till och med äldre än så är peppar­kakan.) Med den påstådda effekten var det naturligt att pepparkakorna såldes som medicin på apoteken. Apoteket säljer inte pepparkakor längre men vi har faktiskt underlättat för er att göra något snällt i jul, om ni vill. Apoteket samarbetar med SOS Barnbyar, som bland annat driver barnbyar för föräldralösa barn. En del av intäkten från Apotekets så kallade stjärnprodukter går dit. Läs mer om vad bidragen från vanliga människor betyder på våra juluppslag. SOS Barnbyar ger också andra alternativ att stödja utsatta barn i samband med vår egen julhandel. Ett exempel är en julklapp att lägga under granen i form av Medicin­paketet som bidrar till att hiv-smittade barn får medicin. Förutom de uppenbara positiva effekterna av att hjälpa människor i nöd, kan du i en av julartiklarna läsa om varför det är gynnsamt även för dig själv att göra goda gärningar. En riktig vinna-vinnasituation. Ytterligare några produkter som du kan köpa med extra gott samvete, och som du också kan läsa om på julsidorna, är Apotekets kaffe och te. Johan & Nyström som har tagit fram dem lägger stor vikt vid att produktionen är etisk. Snäll mot både människor och miljö. Vacciner är en viktig komponent för att förbättra hälsan

på omslaget

Anna Ryott, Generalsekreterare för SOS Barnbyar, tillsammans med en familj i Kambodja. Foto: Berno Hjälmrud

och levnadsförhållandena i de fattigaste länderna i välden. En sjukdom som kan bli livsfarlig för barn i fattiga länder utan vaccination är mässling. Mässlingsvaccin är en av alla de saker som SOS Barnbyar använder de skänkta bidragen till. Men eftersom infektionssjukdomar inte känner några nationsgränser kan faktiskt mässling dyka upp även i Sverige, trots att den länge varit ovanlig här. Läs om mässling och hur du vet om du har rätt vaccinationsskydd i det här numret. Vaccin hjälper både den som själv vaccineras och andra i omgivningen, eftersom spridningen av sjukdomen minskar om fler är vaccinerade. Vinna-vinna, igen.

Teresa Matérn chefredaktör teresa.matern@apoteket.se nummer 6 2011 |

|5


tema

Jul

Fler vill göra gott

Några kronor här och där kanske kan tyckas försumbart för att motverka fattigdomen i världen. Men 100 kronor räcker till exempel till en hel kasse mat till en fattig barnfamilj i Ukraina. I jul stödjer Apoteket tillsammans med kunderna SOS Barnbyar.

text Teresa Matérn Foto Kalle Segebäck

Foto: Martin Källqvist

När barn får växa upp i en trygg och kär-

leksfull familj, skapas goda förutsättningar för ett liv med både psykisk och fysisk hälsa. Det jobbar SOS Barnbyar för och det vill även Apoteket uppnå. Därför passar ett samarbete så bra. Och som kund hos Apoteket kan du hjälpa till. En del av samarbetet är att vinsten på vissa produkter går till SOS Barnbyars arbete för utsatta barn i världen. Anna Ryot­t, SOS Barnbyars general­ sekreterare ser faktiskt en likhet mellan sin egen organisation och Apoteket. – Precis som när man jobbar med hälsa måste vi arbeta långsiktigt för att åstadkomma förändring. För att SOS Barnbyar ska lyckas är de beroende av bidrag, Anna Ryott stora som små. Kring jul brukar solidariteten med barn som har det svårt öka, men Anna Ryott märker ett större engagemang i stort. Allt fler vill bidra till SOS Barnbyar, inte

bara de som traditionellt varit intresserade, berättar Anna Ryott. – Tidigare var det mer uppdelat, vissa ägnade sig åt affärer och andra åt välgörenhet, men nu vill man göra allt. Och till skillnad mot tidigare vill många skänka pengar idag istället för att testamentera pengar till något välgörande ändamål. Drivkraften är ofta att vara en förebild för sina barn och visa dem alternativa värden. Det behövs inga stora summor för att hjälpa till. – Ryggraden är våra faddrar, de som betalar 200 kronor i månaden. Många kan nog tänka ”vad gör det för skillnad?” Men det GÖR verkligen skillnad. Utgår ifrån barnens bästa Försäljningen av de så kallade stjärnprodukterna på Apoteket är till förmån inte bara för barnbyarna, där föräldralösa eller övergivna barn kan få ett hem. SOS Barnbyar arbetar även med familjestärkande program som skapar förutsättningar för att familjen ska ha mat på bordet och att barnen ska uppleva en trygg familjemiljö. – Vårt arbete utgår alltid ifrån barnens

– Barnen i barnbyarna lever likt en vanlig familj. Där har ”mamman i familjerna” budget att även ge dem något speciellt till jul, säger Anna Ryott. Här ovan ser ni en av våra familjer i Centralafrikanska republiken.

bästa, säger Anna Ryott. Vad som ingår i det beror på förutsättningarna i de olika länderna. Några exempel på insatser som pengarna från Apotekets kunder går till kan du läsa om nedan. För Anna Ryott är det viktigt att poängtera att arbetet möjliggörs just av de många småsummor som vanliga människor skänker. – Det går att göra skillnad. Det finns stora utmaningar men tillsammans kan man verkligen skapa förändring.

Bidrag från Apoteket går just nu till tre länder. Anna Ryott om… … CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN I Centralafrikanska republiken går pengarna från Apoteket till medicinska kliniker, skolor och förskolor för föräldralösa barn. – Vi har också sociala center som erbjuder hälso- och sjukvård och till utsatta familjer att framför allt få möjlighet till försörjning.

6|

| nummer 6 2011

… UKRAINA Ukraina är ett land präglat av utbredd arbets­löshet och omfattande missbruk av alkohol och droger. – Den sociala misären i Ukraina är jättestor. Mammorna kan behöva psykologhjälp, yrkesutbildning eller andra typer av stöd för att ta sig ur fattigdom. Barnbyarna står för något nytt där. Föräldralösa barn hamnar ofta fortfarande på institution, där det saknas kärlek, omtanke och familjeliv.

Läs mer om SOS Barnbyar

www.sos-barnbyar.se … KAMBODJA I Kambodja råder extrem fattigdom och många barn tvingas till ett liv på gatan och i prostitution. SOS Barn­byar bidrar till att bekämpa fattigdom för att barnen inte ska hamna i de värsta sammanhangen. – Många barn har fått en andra chans och faktiskt fått sin barndom tillbaka.


Jul

tema

En lyckligare jul

Granen ska tindra ikapp med det nystädade hemmet. Det ska bakas pepparkakor, griljeras skinka och köpas julklappar. Men gör det mig verkligen lyckligare? Nja, i alla fall inte långsiktigt, visar forskning. text Angelica Berg

Foto: Maritha Lundgren

Med osunt långa

att-göra-listor inför julhelgen kan det vara lätt att tappa fokus på vad som faktiskt får oss att må bra. Därför har Global Happiness Organization delat ut kuvert i jul­ Filip Fors ruschen med lyckohöjande övningar. Att de valt att stå utanför köp­centrum är ingen slump. – Materiella saker kan ge oss en kick men oftast bara för en kortare stund. För att uppnå ett mer varaktigt välbefinnande bör vi snarare fokusera på hur vi tänker och agerar. En effektiv övning för en långsiktig lycka är att varje dag reflektera över tre bra saker som hänt under dagen. Att uttrycka tacksamhet, helst öga mot öga, är en annan kraftfull

övning, visar forskning berättar Ludvig Lindström, organisationens ordförande.

välj rätt aktivitet I vår jakt på lycka har alla människor olika utgångslägen. Den som haft tur i det naturliga lotteriet och fötts mer emotionellt stabil och extrovert har lättare att må bra än en person som är neurotisk och inåtbunden, förklarar Filip Fors, lyckoforskare, sociologiska institutionen Umeå Universitet. Vår personlighet är delvis medfödd och den påverkar vår basnivå av lycka, visar forskning. Yttre händelser, vare sig de är positiva eller negativa, har oftast en temporär effekt på vårt humör. – Om man till exempel drabbas av en fysisk sjukdom så har det generellt en kortsiktig påverkan på min mentala status. Sen återgår man till baslyckonivån igen. Drabbas man av en mental sjukdom, såsom en depression, är det annorlunda. Den sjukdomen kommer ju per definition att påverka min lycka, säger Filip Fors. Men även om vi fötts med ”Materiella saker kan ge oss en kick sämre förutsättningar ska vi men oftast bara för en kortare stund.” inte misströsta. Lyckonivån

Hjälp oss att stödja SOS Barnbyar När du handlar följande varor inför julen bidrar du till att stödja SOS Barnbyar.

Foto: Jonas Berggren/Folio

SOS BARNBYAR STJÄRNPRODUKTER Apotekets senap årets smak 5 kr i bidrag Apoliva Kropp, 10 kr i bidrag presentförpackningar Dofter Gröna frukter och Solmogna frukter Reflex Hela intäkten går till SOS Barnbyar (stjärnformad) 25 kr Apoteket Nalle/Kanin 10 kr i bidrag SOS Barnbyar Apoteket Babyfilt, 25 kr i bidrag Ekologiskt bomull nummer 6 2011 |

|7


tema

Jul

Foto: Michael Lander/NordicPhotos

”Man kan också skriva ner hur den bästa tänkbara julen skulle vara och hur man kan göra för att nå dit.”

Fakta:

Global Happiness Organization (GHO) är en internationell ideell organisatio­n med syfte att på vetenskaplig grund öka lyckan och minska lidandet i världen. De informerar om strategier för att öka personligt välmående och andras lycka, samt få in lycko­tänkandet i politiken för ett lyckligare samhälle.

går att påverka. Med hjälp av effektiva metoder kan vi snabbt bli gladare och om vi lär oss att tänka mer positivt så kan basnivån till och med höjas permanent. Ett sätt att bryta negativa tankar kring julen kan vara genom att lista allt som faktiskt är bra med helgen som en påminnelse i tunga stunder. – Man kan också skriva ner hur den bästa tänkbara julen skulle vara och hur man kan göra för att nå dit. Att skriva en tacksamhets­dagbok är också något som kan

Mer julsmaker på Apoteket För julbaket och glöggen finns som traditionen bjuder flera smakprodukter att välja på hos Apoteket. Och som tidigare år finns recept framtagna av en kock. I år har den prisbelönte kocken Daniel Berlin skapat recepte­n. Han driver restaurangen Daniel Berlin Krog i Skåne Tranås, på Österlen. Recepten hittar du på ditt apotek och på www.apoteket.se. 8|

| nummer 6 2011

göra oss lyckligare, tipsar Filip Fors. Att ändra tankemönster är inte alltid helt enkelt, inte minst om energin tryter. Som en hjälp på vägen så kan vi välja aktiviteter som gör oss gladare, såsom att umgås med nära och kära, motionera, ta en skogspromenad eller engagera oss i en ideell organisation snarare än att vara passiva i tv-soffan. – Framförallt på kort sikt kan vissa typer av aktiviteter höja lyckan. Sen vänjer man sig vid det och då sjunker lyckan tillbaka till basnivån igen. Men beteende och tankar påverkar varandra så kanske jag fått den energi som behövs för att kunna ändra mina tankar och uppnå en mer varaktig lycka, förklarar Filip Fors. Glöm inte bort dig själv Att göra snälla saker för andra är också något som är bra både för mig själv och för andra. Det kan göras på många olika sätt. Anonymt eller mer direkt, båda sätten har en positiv effekt. – För vissa kan det kännas mer genuint att skänka pengar till välgörenhet eftersom mottagaren då inte vet vem jag är. Å andra sidan kan den positiva feedbacken som jag får av att till exempel hjälpa en vän göra mig lyckligare omedelbart, säger Filip Fors. Svenskar hamnar högt upp i statistiken över lyckliga medborgare. Så om lyckan sjunker i julhelgen, misströsta inte. – Det är snart vardag igen och då kommer vi generellt tillbaka till baslyckonivån igen, vare sig man haft det bra eller dåligt, säger Filip Fors.

Saffran, peppartmyntsolja, aromatisk tinktur, flytande glykos och senap. Flera av dem ansågs från början ha läkand­e egenskaper, som till exempel ”magstärkande”, men nu nöjer vi oss med att säga att de är smak­ produkter av högsta kvalitet.


Jul

tema

Skynda långsamt. De sex ton kaffe­ bönor som ska bli färdigt kaffe till Apotekets kunder kommer in till rosteriet i säckar från världens alla hörn för att omsorgsfullt rostas och blandas till rätt smak.

Kraftigt kaffe passar i jul

Doften ger en känsla av sydligare breddgrader istället för den gråmulna, kalla höstmorgon det egentligen är. På Johan & Nyströms kafferosteri är det full fart för att få fram kaffet som är särskilt framtaget för Apotekets kunder inför julen. Kaffet och te är nya tillskott bland julsmakerna. Självklart hittar du även klassiker som senap, saffran och pepparmyntsolja i apotekshyllan som vanligt. text Teresa Matérn Foto Christian Hagward Redan utanför entrén slår kaffedoften emot

oss och väl inne tronar säckar med bönor från tropiska länder. Uganda, Tanzania och Brasilien står det på några av dem. Det är här på Johan & Nyströms kafferosteri som blandningarna till Apotekets kaffe och te är framtagna. Kaffet är gjort på arabicabönor som har en naturlig ton av kakao och kryddor. – Vi ville att det skulle smaka mycket. Julmat är ganska kraftig, då ska kaffet också vara det. Man är inte ute efter det fruktiga och syrliga, säger Johan Ekfeldt, en av grundarna till Johan & Nyström. Förutom kaffet, som rostas hantverksmässigt på det lilla rosteriet utanför Stockhol­m, har Johan och hans kollegor tagit fram tre olika smaksatta teer för

Apoteket. Och han menar att det är något speciellt med te och kaffe och julen. – Ja, det är fokus på båda kring jul, det är det här varma och mysiga med te och kaffe som passar bra ihop med julen. Utan bitterhet I vanliga fall säljer Johan & Nyström mest kaffe och te till specialbutiker. För att hinna ta fram kaffe till Apotekets kunder ha rosteriet fått jobba intensivt. Men de två kafferostningsmaskinerna från 50-talet går inte att skynda på. Och kaffe ska inte stressas fram, är Johan & Nyströms filosofi. Därför har de inte gjort något annorlunda än vanligt med Apotekets kaffe, menar Johan Ekfeldt.

– Vi ville helt enkelt göra ett så gott kaffe som möjligt . Ett kaffe som passar många, kraftfullt utan att bli bittert. Annars kan det lätt komma fram en bitterhet när man rostar kaffet för en kraftig smak. Alla som är bra på smaker och har ett brinnande kaffeintresse kan egentligen lära sig att ta fram kaffeblandningar hävdar Johan, men för den som snabbt och enkelt vill sätta en ”twist” på Apotekets julkaffe har han ett tips. – Man kan göra något som den här kaffe­ sorten passar jättebra för: Man lägger i lite kardemumma, ungefär en halv tesked, i kaffet när man brygger. Då får det en kryddigare karaktär. Jättegott!

nummer 6 2011 |

|9


”Av de som är oskyddade insjuknar nästan alla som kommer i kontakt med viruset.” Tiia Lepp, läkare på smittskyddsinstitutet.

10 |

| nummer 6 2011


Mässling

tema

Mässling:

Vaccination för din och andras skull

Europa har varit ovanligt hårt drabbat av mässling de senaste åren. Även i Sverige har sjukdomen dykt upp allt oftare, efter att länge ha varit mycket ovanlig. Mässling är en obehaglig sjukdom som kan vara dödlig. Se därför över ditt och dina barns vaccinationsskydd. Särskilt om ni ska ut och resa. text Karin Nordin Foto Lena Granefelt/Johnér Bildbyrå AB

Planen var att eliminera mässlingen i

Europa till 2010. Men året kom och gick. Världshälsoorganisationen, WHO, fick tänka om och har nu satt 2015 som det år då mässlingen inte ska spridas i Europa längre. De senaste åren har det snarare varit ovanligt många fall av mässling i Europa. I Frankrike pågår ett utbrott där tusentals personer drabbats och Rumänien och Storbritannien har nyss tagit sig ur liknande situationer. Italien, Spanien, Irland, Schweiz och Danmark är andra länder som också drabbats men inte lika hårt. I Sverige har vi kommit lite närmare utrotning men vi har ändå haft mellan 1 och 25 fall per år under 2000-talet. Och mässling är en av de mest smittsamma sjukdomar man känner till. – Av de som är oskyddade insjuknar nästan alla som kommer i kontakt med viruset, säger Tiia Lepp, läkare på Smittskyddsinstitutet. Symtomen är feber, snuva och hosta, utslag på kroppen och irritation i ögonen. Det finns ingen behandling mot själva sjukdomen och den kan ge följdsjukdomar som hjärn- eller lunginflammation. För svaga personer och små barn kan mässling ibland leda till döden. Osäker bör vaccineras I Sverige började man vaccinera mot mässling på barnavårdscentraler och skolor på 70-talet och numera får barn den första sprutan efter ett års ålder. Men inför en utlandsresa rekommenderar Smittskydds-

institutet och Socialstyrelsen att barn vaccineras redan från nio månaders ålder. Barn som är födda före 2002 och som ännu inte har hunnit få sin andra dos av vaccinet kan också behöva få den tidigare om de ska ut och resa. Även för vuxna kan det vara bra att se över sitt skydd mot mässling eftersom rekommendationen för när i livet och hur många gånger vaccinet ska ges har ändrats genom åren. Idag rekommenderar myndigheterna två sprutor av det vaccin som innehåller skydd mot både mässling, röda hund och påssjuka. – Om ens föräldrar inte har haft något särskilt emot vaccinering kan man räkna med att man har fått vaccinationer enligt det allmänna programmet. Problemet är att många inte vet om de har vaccinerats eller inte. Är man osäker så är det lika bra att vaccinera sig, säger Tiia Lepp. För dem som är födda i slutet av 60-talet och på 70-talet är det ovisst om de har fått en eller två doser. – Nästan alla som är födda innan 1960 borde däremot ha haft mässling. Då är man skyddad för resten av livet. Stoppa spridningen Förutom att man själv slipper en potentiellt farlig sjukdom genom att vaccinera sig förhindrar det också spridning av sjukdomen i samhället. Omtanke om andra är därför ett annat viktigt skäl för vaccination. Då smittas inte små barn eller människor med

försvagat immunförsvar, till exempel cancer- eller hiv-sjuka, som inte kan vaccineras. – För att mässling inte ska sprida sig måste minst 95 procent av befolkningen vara vaccinerade, förklarar Tiia Lepp. Idag finns det en sådan täckning i Sverige. Oro för biverkningar Alldeles i början av 2000-talet gick vaccinationsgraden ner till 90 procent. Det berodde på en vetenskaplig artikel som fick mycket uppmärksamhet och som handlade om en koppling mellan mässlingsvaccinet och autism. Det visade sig senare att denna artikel innehöll flera felaktigheter och inget sådant samband är bevisat. Idag pågår debatten om en eventuell koppling mellan vaccination mot influensa A (H1N1), eller svininfluensa som den kallas i folkmun, och sjukdomen narkolepsi hos barn. Det är möjligt att detta också kommer att påverka människors inställning till andra vaccinationer. – Det är helt säkert så att människor har fler frågor nu än de hade tidigare, kanske framför allt förstagångsföräldrar som inte har barn som är inne i vaccinationsprogrammet. Men vi har använt samma vaccin mot mässling sedan 1980-talet. Flera miljoner doser har använts bara i Sverige. Om det fanns sällsynta biverkningar skulle de ha visat sig för länge sedan, menar Tiia Lepp.

nummer 6 2011 |

| 11


tema

Mässling

Tänk om du slapp sprutan vid vaccination Nålskräck och risk för blodsmitta är två av skälen till att finna nya metoder för vaccination.

en spruta och ett nålstick. Många upplever det som obehagligt och andra är riktigt spruträdda. Och det finns fler skäl till att det är viktigt att hitta nya metoder: – Hanteringen av nålar innebär alltid en risk, framför allt i utvecklingsländer. Människor sticker sig av misstag och sjukdomar som hepatit och hiv kan föras över genom nålar, säger Andreas Bråve, enhetschef på Smittskyddsinstitutet. Redan idag finns andra sätt att leverera vacciner till kroppen. Dukoral är till exempe­l ett vaccin mot kolera som är en dryck. I andra länder har det nu också börjat komma vaccin i formen av nässpray, till exempel mot influensa. Forskning pågår också kring nya sätt att leverera vacciner via huden. – Man har provat många olika metoder, till exempel en slags tatueringsmaskin där vaccin i små mängder kommer in på många

små ställen. Plåster är en annan variant, säger Andreas Bråve. Själv har han forskat på en metod som innebär att man, utan nål, pressar in vaccinet i form av en jetstråle i huden med hjälp av högt tryck från en koldioxidpatron. Han berättar också om ett annat försök där man först skrubbade huden, för att reta den, och sedan lade på vaccinet blandat i en sockerlösning. Tanken var att kombinationen av skrubbning och socker skulle dra till sig immunceller för att vaccinet skulle tas upp bättre. Men det behövs fortfarande mer forskning innan någon av dessa metoder kan användas på bred front. Gener som vaccin Traditionellt bygger vacciner på att man sprutar in en inaktiv eller försvagad mikroorganism (till exempel virus) i en muskel. I framtidens vacciner vill man istället ofta använda en gen. En av utmaningarna blir då att få immunsystemet att reagera på det

Andel med mässlings­vaccination i % (två doser, 2009 ) CISID* <70 70-84 85-94 95 + Inga fall raporterade 2009 Inga fall raporterade

Antal fall av mässlingen**

För att effektivt eliminera mässling krävs det att minst 95 procent av befolkningen är vaccinerade.

* Täckning av två dosers mässlingvaccin (2009, enligt WHO-databasen CISID, Centralized information system for infectious diseases). **Fördelning av mässlingsfall (januari-augusti 2011). 12 |

| nummer 6 2011

genetiska materialet som bara finns i små mängder. – Vi har sett att man kan ge mindre mängd vaccin om man ger det i huden jämfört med i muskeln.

”Vi har sett att man kan ge mindre mängd vaccin om man ger det i huden jämfört med i muskeln.” För att huden lättare ska ta upp vaccinet har försök också gjorts med så kallad elektroporering. Då kopplas en svag ström till huden för att få porerna att öppna sig. Ett steg närmare nålfri vaccination via huden är med hjälp av mikroinjektion. Då används en nål som är mycket mindre än en vanlig injektionsnål. Det är en fördel eftersom det då behövs mycket mindre mängd av vaccinet.

Fakta mässling: rsakas av ett virus i gruppen O paramyxovirus. Inkubationstid ca 10 dygn. Ingen specifik behandling finns. De flesta tillfrisknar efter 2-3 veckor. Anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. År 2008 beräknas 164 000 människo­r i världen ha dött av mässling, de flesta små barn.

Källor: WHO och Smitt­ skyddsinstitutet Illustration: ECDC, 2011 / ESRI / CISID, EUVAC, epidemic intelligence

Idag kräver de allra flesta vaccinationer


Äter du Omega-3? Uppgradera till Multi-tabs®Complet. Få dagsbehovet av viktiga vitaminer och mineraler på köpet.

allt i ett Multi-tabs® Complet innehåller en högkoncentrerad mängd av Omega-3-fettsyrorna DHA och EPA (65% fiskolja). Allt i en och samma kapsel. I tillägg får du den rekommenderade dagsdosen av alla viktiga vitaminer och mineraler som kroppen behöver.

Bakteriebindande plåster

ABIGO Medical AB, Askim • Tel 031-748 49 50 • www.abigo.se

Finns på apotek.

Gör det lätt – ät Multi-tabs® Complet. Läs mer på www.multi-tabs.se navigator

Sorbact är ett annorlunda plåster som inte bara skyddar såret från smuts, utan det binder även till sig bakterier. Därmed minskar risken för infektion och såret ges bättre möjlighet att läka. Sorbact bakteriebindande plåster är särskilt bra i smutsiga miljöer – i sandlådan, i stallet eller på semesterresan. Finns nu att köpa på apotek!

Det ska vara lätt att ta hand om kroppen. Varför köpa tre produkter när du kan få allt du behöver i en? Omega-3 är viktigt för hjärta/kärl och din allmänna hälsa. Modern forskning visar att de flesta av oss får i oss alldeles för lite med kosten. Vitaminer och mineraler behöver vi som stressar mycket eller slarvar med maten ibland. De är dessutom viktiga för vårt immunförsvar. Så ta hand om din kropp. Multi-tabs® Complet är ett enkelt val.

Kosttillskott ersätter inte en varierad kost, utan bör kombineras med en mångsidig och balanserad kost samt en hälsosam livsstil.

MultiTabs_Ad_94,5x252.indd 1

Ferrosan AB • Box 268 • 13525 Tyresö

nummer 6 2011 |

| 13

2011-10-28 14.38


noterat vinter 2011

Grönsaksbloggare – sådana är de

Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin 2011

Foto: The Scripps Research Institute

2

1

Förvärvad immunitet långsammare stoppar infektion minne

Immunsystemet När vi infekteras av sjukdomsframkallande mikroorganismer som bakterier, virus, svampar och parasiter, aktiveras immunsystemet. Det förlöper i två steg: först bromsar det medfödda immunförsvaret infektionen, sedan elimineras bakterier och virus av det förvärvade immunförsvaret.

Bruce A. Beutler Foto: CNRS Photo Library/Pascal Disdier

Medfödd immunitet snabb bromsar infektion inget minne

T lymfocyter Mikroorganism

Jules A. Hoffmann

1

Medfödd immunitet Komponenter från mikroorganismer binder till Toll-lika receptorer som finns på de flesta av kroppens celler. Detta leder till en aktivering av det medfödda immunförsvaret och effekten blir inflammation och nedbrytning av de angripande mikroorganismerna.

© 2011 Nobelkommittéen för Fysiologi eller Medicin

Dendritcell

Foto: Rockefeller University Press

TLR

2 Förvärvad immunitet

Dendritceller känner av främmande mikroorganismer och aktiverar T-lymfocyter. Detta leder till en kaskad av förvärvade immunreaktioner, och bland annat bildas antikroppar och mördarceller.

Nobelpriset® och Nobelmedaljen® är Nobelstiftelsens registrerade varumärken.

Revolutionerande om immunförsvaret

14 |

| nummer 6 2011

Avhandlingen finns på Uppsala universitets webbplats, www.uu.se: Consuming and Communicating Fruit and Vegetables. A Nation-Wide Food Survey and Analysis of Blogs among Swedish Adults. AnnaMari Simunaniemi.

Illustration: Mattias Karlén

Ralph M. Steinman

På grund av upptäckterna som årets nobelpristagare i fysiologi eller medicin har gjort finns idag bättre vacciner och andra metoder för att påverka immunförsvaret. Konkreta exempel på resultat av deras forskning som finns på apotek är läkemedel i form av anti­kroppar som blockerar det inflammatoriska systemet. Inflammation­är viktigt för att vi skall kunna bekämp­a bakterier, virus och svampar, men ger också upphov till inflammationssymtomen rodnad,

Övertalare, exhibitionister, auktoriteter och förmedlare. En forskare vid Uppsala universitet ville undersöka hur konsumenterna tänker om frukt och grönt, genom att analysera bloggar, och upptäckte dessa olika typer. Övertalarna vill påverka läsarnas matvanor genom att berätta om sig själva, medan auktoritetsbloggarna har opinionsbildande ambitioner och förmedlarna är mer neutrala. – Den vanligaste bloggartypen, särskilt bland kvinnor, är så kallade ”exhibitionist-bloggare” vilka gärna berättar om sina vardagliga händelser och upplevelser där även matval ingår, säger Anna-Mari Simunaniemi vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet. Vad bloggläsarna tycker är inte undersökt än. Att det finns så många som bloggar om matvanor menar Anna-Mari Simunaniemi helt enkelt beror på att möjligheten finns. – Vi har alltid kommunicerat om mat, nu kan vi göra det på nya sätt, säger hon.

hetta, smärta och svullnad. Nobelpristagarnas forskning har också bidragit till kunskap om varför immunförsvaret ibland vänder sig mot våra egna kroppar och inte bara angrepp utifrån. Pristagarna Bruce A. Beutler, Jules A. Hoffmann och Ralph M. Steinman har, enligt Nobelstiftelsen, revolutionerat immulogin genom sina upptäckter om hur immunförsvaret aktiveras. Ralph M. Steinman avled några dagar innan Nobelkommittén offentliggjorde priset.

Internetterapi mot depression Kognitiv beteendeterapi, KBT, via Internet fungerar mot depression. Det har psykologen Fredrik Holländare visat i sin forskning vid Örebro universitet. – Syftet med den Internetbaserade behandlingen är inte att ersätta traditionell terapi, ansikte mot ansikte, för dem som behöver det. Men för många är det ett lika bra, eller till och med bättre, alternativ, eftersom man själv kan välja tid och plats, säger han i ett pressmeddelande. KBT har blivit vanligare de senaste åren men har begränsats av att det råder brist på KBT- terapeuter. Att fler kan få tillgång till hjälp utan långa väntetider är därför goda nyheter för personer med depression. Fredrik Holländares resultat visar att KBT via internet är effektivt både för att behandla depression och för att förebygga återfall.


Bättre hälsa med sex och motion Tre av fyra kvinnor anser att ett aktivt sexliv påverkar hälsan positivt. Särskilt de yngre kvinnorna instämde i det påståendet i den undersökning om hälsa och levnadsvanor som 1,6 miljonerklubben har gjort. De äldre, över 70 år, verkade annars ha en mycket god hälsa. De uppgav att de rör på sig mer, är mindre stressade och sover bättre än de yngre kvinnorna. Kvinnor i alla åldrar var motiverade att röra på sig för hälsans skull och många var också positiva till motion på recept. Promenader var den mest populära motionsformen. Hela rapporten, som också handlar om kost, alkohol och tobak finns på: www.1.6miljonerklubben.com/publ/svenska­kvinnor-om-levnadsvanor-sex-och-motion.pdf Där kan du se hur just din åldersgrupp mår. För att bidra till forskning som är viktig för kvinnor sälje­r 1,6-miljonerklubben också en fotokalende­r, för 2012 med temat motion och hälsa, där överskottet av försäljningen går till Insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa.

”Det är väldigt roligt att se att kvinnorna väljer att motionera för hälsans skull, inte för att gå ner i vikt. Det vittnar om en sund inställning.”

Mai-Lis Hellenius, Professor i allmänmedicin

Säsongsinfluensan är här Nu är det hög tid för dem som riskerar att bli allvarligt sjuka av influensa att vaccinera sig. Varje vinter drabbas vi av influensaepidemier av varierande omfattning. Influensa är en luftvägsinfektion som orsakas av virus. På norra halvklotet brukar influensaaktiviteten vara störst under januari och februari. Medan barn och ungdomar insjuknar i större omfattning drabbas äldre oftare av allvarliga komplikationer. Just eftersom komplikationerna kan bli så allvarliga är det viktigt att alla över 65 år vaccinerar sig. Vaccinet ger ett kortvarigt skydd mot säsongsinfluensan och måste därför förnyas varje år. Förutom personer som är över 65 år är Social­ styrelsens rekommendation att de så kallade riskgrupperna årligen vaccinerar sig mot säsongsinfluensan. De som har: Kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom. Särskilt viktigt är det för personer med hjärtsvikt som dessutom har en nedsatt lungfunktion. Någon av dessa kroniska sjukdomar – instabil diabetes mellitus, gravt nedsatt immunförsvar, kronisk lever- eller njursvikt, svår astma, extremt överviktiga (BMI > 40) och gravida kvinnor som inte tidigare har vaccinerats mot A(H1N1).

Hallå där …

Om vaccin, vila, värme, vänlighet och vätska

Björn Olsén, infektionsläkare och professor som gillar att hitta nya virus och har enkla råd mot influensa. Du fick uppmärksamhet i höstas när du sa att det inte finns så mycket att göra mot för­ kylningar, utan att det viktigaste är vila, värme, vänlighet och vätska. Är det samma sak för influensa? – Samma gäller för influensa. Man ska ta det lugnt. Vissa får en mild variant, som liknar en vanlig förkylning men ofta har man inget val, man blir slagen till marken om man får en aggressiv variant. Kan man säga något om hur lång influensa­ säsongen kommer att bli, den senaste var ganska långdragen? – Nej det kan man inte. Äldre skyddas sämre av influensavaccinet än barn, varför är det så? – Immunförsvaret hos äldre svarar inte lika bra som hos yngre. Det är inte alla som utvecklar antikroppar mot influensa. Det är en del av förklaringen. Men en vaccination ger aldrig ett hundraprocentigt skydd mot sjukdomen. Trots det är det fortfarande viktigt att äldre vaccinerar sig, det är till stor del för att skydda dem som vaccinen tas fram. Influensan sprider sig runt jorden och brukar starta i Sydostasien. Om man ska åka till södra halvklotet när vi har vinter här behöver man ta något annat influensavaccin då? – Nej det behöver man inte.

Årets influensavacciner innehåller renade yt­protein från tre virusstammar, samma stammar som i fjolårets influensavaccin. Källa: Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket.

Du gillar att hitta nya virus, men har du hittat någon bot mot ett influensavirus någon gång? – Ja, det är det roligaste jag vet att hitta nya virus. Men det enda man kan ta mot influensa är Tamiflu som är receptbelagt. Problemet med Tamiflu är att det inte bryts ner i reningsverken, så det som har använts kommer ut i vattendrag till änder som bär på virusstammar, som då lätt utvecklar resistens mot Tamiflu. På det sättet kan det bli overksamt i många fall, så man ska inte gödsla med Tamiflu! nummer 6 2011 |

| 15


apoteket nu vinter 2011

Mät blodsockret på tio minuter Omkring 300 000 svenskar tros ha ett okänt högt blodsocker som ökar risken för diabetes typ 2. Ju tidigare upptäckt desto bättre, genom den smidiga blodsockermätningen på Apoteket kan du hålla koll på förhöjda värden. text Teresa Matérn Foto Håkan Lindgren

Kunderna har efterfrågat det och nu är

Apotekets Blodsockerkoll och Apotekets Hälsokoll erbjuds på 100 apotek runt om i Sverige. Boka tid på ditt apotek.

Testa!

Om du är över 45 år något av följande stämmer in på dig bör du mäta ditt blodsocker en gång per år: Övervikt eller fetma (särskilt bukfetma). Högt blodtryck, höga blod­ fetter eller hjärt-kärlsjukdom. Minst en nära släkting med typ 2-diabetes. Tidigare graviditetsdiabetes. 16 |

| nummer 6 2011

det verklighet. Det finns två möjligheter till blodsockermätning på Apoteket, som en del i Apotekets Hälsokoll eller som ett ensamt test, Apotekets Blodsockerkoll. Enligt experterna bör alla som är 45 år eller äldre och har andra riskfaktorer (se faktaruta) mäta sitt blodsocker en gång om året. Kerstin Brismar, diabetesläkare och professor vid Karolinska Institutet, berättar att trots att typ 2-diabetes ibland kallas för åldersdiabetes behöver man varken vara gammal eller känna av några symtom för att vara drabbad. – Bland personer som har haft hjärtinfarkt är det mycket vanligt att sjukvården även upptäcker en dold typ 2-diabetes. Så många som 300 000 personer kan ha oupptäckt diabetes typ 2 eller ett förstadium till det. Går att förebygga Den här typen av diabetes går att förebygga eller skjuta upp – genom livsstilsförändringar. – Ju tidigare man upptäcker ett förhöjt blodsocker, desto bättre, säger Kerstin Brismar. Apotekets Blodsockerkoll är enkel att göra och tar bara tio minuter. En specialutbildad farmaceut ger svaret med hjälp av ett blodprov och ett frågeformulär. – Blodprovet berättar om du har ett förhöjt värde idag, medan frågetestet klassar din risk utifrån faktorer som levnadsvanor, ålder och ärftlighet. Du kommer tydligt att se hur du kan förebygga sjukdomen genom goda vanor. Är risken hög hänvisar vi dig vidare till vården, säger Sara Wiklund, tjänsteutvecklare på Apoteket. Om du vill ha ytterligare koll på din hälsa och få ett längre samtal, kan du göra Apotekets Hälsokoll. Den innehåller förutom blodsocker även mätning av kolesterol, blodtryck, midjemått och en hälsoenkät. Apotekets Blodsockerkoll 195 kr och Apoteket­s Hälsokoll 450 kr.


Starta behandlingen så snart som möjligt! Finns i tabletter och som orala droppar Framställd av ört och rot från färsk Echinacea Max 10 dagar*/behandlingstillfälle

– för torra ögon

Övrig information se FASS.se

Smörjande effekt plus Osmoprotektion Jämfört med andra tårsubstitut åstadkommer, OPTIVE™: • En signifikant förbättring av ögonytans totala hälsa1 • Fler nöjda användare tack vare en direktverkande och långvarig effekt2 • 6 månaders hållbarhet efter öppnande. • Kan användas med linser. Fråga efter Optive på ditt apotek.

K_Ech0311

Allergan Norden, Johanneslundsvägen 3–5 194 81 Upplands Väsby. Tel: 08-594 100 00 Referenser 1. OptiveTM Technical Document. 2. OptiveTM Efficacy Measures, Data on File, Allergan. SW/0157/2009 Date of preparation October 2009

Svenska Bioforce AB Box 147, 221 00 Lund www.avogel.se Tel. 046-234721 Echinaforce är ett traditionellt växtbaserat läkemedel (extrakt av Echinacea purpurea), använt för lindring av symptom vid förkylning. Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet av långvarig användning. *Echinaforce ska inte användas i längre perioder än 10 dagar per behandlingstillfälle, om symptomen kvarstår efter 10 dagars behandling av utbruten förkylning bör man rådgöra med läkare eller annan sjukvårdspersonal. Rekommenderas ej vid graviditet, amning, korgblomsallergi samt till barn under 12 år. Ta noga del av informationen på bipacksedeln eller, i tillämpliga fall, den yttre förpackningen.

SvBioforce_Ech_Apoteket_2011.indd 1

nummer 6 2011 | 11-03-16 12.25.58

| 17


artikel

Mensskydd

Apoteket på barrikaderna för ”kvinnosaken”

Idag handlar nyheterna kring mensskydd mest om nya innovationer och smart paketering. Men annat var det förr. Det stegrande mensskyddspriset blev 1974 politiskt sprängstoff, vilket blev upprinnelsen till att Apoteket började sälja billiga mensskydd. text Rakel Lennartsson

Hösten 2011 är världsekonomin i gungning,

den ekonomiska krisen 2.0 kallas det. Hushållen gör sig beredda på sämre tider och byter oxfilén mot falukorv. Få talar dock om priset på mensskydd. Annat var det hösten 1974. Mot bakgrund av kraftiga prishöjningar på bindor och tamponger, blossade en prisdebatt upp som skulle ta ”kvinnosakerna” ända till riksdagen. – Den debatten var upprinnelsen till att Apoteket började sälja billiga mensskydd under eget varumärke, berättar Anna-Maria Malmgren, produktansvarig på Apoteket AB. För dåvarande Apoteksbolaget AB kom debatten lägligt. Bolaget var mitt uppe i arbetet med att hitta sin identitet som statligt företag efter monopoliseringen 1971. I uppdraget ingick bland annat att erbjuda prisvärda hygienvaror av god kvalité. Mensskydden passade bra in i det arbetet, berättar Karin Arrhenius, tidigare egenvårdschef och ”mamma” till Apotekets satsning på egna varumärken.

på stigande råvarupriser, men bland de engagerade kvinnor som skrev insändare och artiklar i tidningarna, fanns en misstanke om att en stor del av prishöjningen hängde ihop med allt högre utgifter för marknads­föring och reklam.

mensskydd upp i riksdagen ”Mensskydden födkrok för storindustrierna”, kunde man läsa i Gefle Dagblad i maj 1974. Rubriken speglar mycket av tidsandan. Mensskydden kallades för en nödvändighetsartikel som kvinnor måste köpa oavsett konjunktur. En grupp vänsterpartister (vid den här tiden Vänsterpartiet kommunisterna, VPK, reds anm.) ansåg att staten borde subventionera kostnaden för mensskydd. Frågan var uppe till beslut i riksdagen, men röstades ned med en förkrossande majoritet. Statliga Apoteks­ bolaget hade dock hittat ett en produkt som lämpade ”Vi slogs inte för det i riksdagen, men vi ansåg sig utmärkt för att testa den nya att kvinnor skulle kunna köpa de här produksortimentsstraterna till ett lägre pris och vi gick utanför den tegin, att erbjuda kvalitet till bra traditionella marknaden, för där fanns inget pris. intresse för att pressa priserna.” – Vi letade efter områden – Visst stod vi på barrikaderna. Vi slogs där vår strategi passade in. Det skulle vara inte för det i riksdagen, men vi ansåg att produkter där det dels fanns marginaler att kvinnor skulle kunna köpa de här produkter- pressa priserna, dels en sådan typ av efterna till ett lägre pris och vi gick utanför den frågan att varan lämpade sig för storpack, traditionella marknaden, för där fanns inget berättar Karin Arrhenius. Apotekets ”innovation” i sammanhanget intresse för att pressa priserna, säger hon. I början av 1970-talet skedde kraftiga var storpacken. Till skillnad från livsmedels­ prishöjningar på mensskydd som blev upp butiker och varuhus, hade apoteken personlig till 40 procent dyrare, enligt pressklipp som betjäning, vilket innebar högre kostnader finns samlade i en prydlig mapp på Apoteoch sämre marginaler. Storpacken var ett kets huvudkontor. Producenterna skyllde sätt för Apoteksbolaget att öka lönsamheten 18 |

| nummer 6 2011

i försäljningen och kunna pressa priserna. ”Nu blir det billigare att vara kvinna”, skrev en tidning i samband med lanseringen av Apotekets 100-pack med bindor i december 1974. Förpackningsstorleken är fortfarande avgörande för Apotekets konkurrenskraftiga priser, berättar AnnaMaria Malmgren. – Vi dubblar alltid våra förpackningar för att pressa priserna. Om standarden är tio så har vi tjugo, om den är tolv har vi tjugofyra och så vidare. Klassikerna hundrapacken kommer att finnas kvar ett tag till för lojala kunder. fortfarande i framkant Mycket har förändrats sedan 1970-­talet när ”priskriget på dambindor” fyllde spaltmeter i tidningarna. Tidsandan är en annan och Apoteksmonopolet har brutits upp igen, men Apoteket AB håller fast vid sitt ideal om att kunna erbjuda prisvärda hygienvaror och går fortfarande i bräschen för låga priser. I dag räcker det dock inte att konkurrera med priset. – Jag tror att kvinnor i dag vill kunna köpa produkter för alla behov. Man vill kunna leva sitt vanliga liv även när man har mens och vill därför ha produkter som gör att man känner sig trygg i alla lägen, säger Anna-Maria Malmgren. Det nya sortimentet som lanseras under november ska ”täcka luckor” som funnits i Apotekets tidigare utbud och erbjuda något för alla preferenser och tillfällen. Produkterna har testats noggrant i bland annat fokusgrupper, och håller samma höga kvalité som de mest kända märkena på marknaden.


En intensiv debatt om de allt dyrare intim­ produkterna och stor uppmärksamhet kring att Apoteket började sälja bindor och tamponger i storpack. Satsningen i början av 70-­talet på billig­a mensskydd var något nytt och sågs som en del av ett ”priskrig”.

Tävla om en årsförbrukning! Har du gjort något knäppt när du har varit ur balans före mens? Berätta och få chansen att vinna en årsförbrukning av Apotekets intimprodukter. Skicka svaret före 15 januari 2012 till e-post: tavling@apoteket.se

Nu Precis som på 1970-talet då Apoteket tog strid för billigare mensskydd ska det återigen gå att hitta den bästa kvaliteten till det lägsta priset på Apoteket. Nu finns ett uppdaterat mensskyddssortiment på Apoteket. En inventering av marknaden i jakt på de senaste årens innovationer inom området har resulterat i marknadens mest heltäckande sortiment av mensskydd. Nyheterna, bindor, trosskydd och tamponger för alla behov, finns inom Apotekets eget märke Apoliva Intim.

F örutom valet mellan binda, trosskydd och tampong kan man nu välja mensskydd med olika ytskikt: bomullsliknande eller så kallat ultraabsorberande (för extra torr känsla). Samtliga produkter är framtagna för att vara skonsamma mot huden och är parfymfria.

nummer 6 2011 |

| 19


artikel

Vinterhud

Sköna tips för vinterhuden

När temperaturen sjunker ute kan huden plötsligt upplevas torrare än annars, på en del blir den till och med känsligare och skörare. Här får du veta varför huden trilskas på vintern och vad du kan göra för att skydda den och hålla den mjuk och skön. text Jessica Blockström Hember Illustration Linn Lavér

Att huden blir torrare på vintern beror på

flera faktorer men främst på luften ute och inne. Ute blåser det kallt och vinden tillsammans med kylan är stora fukttjuvar. Och det blir tyvärr inte mycket bättre när vi kliver in genom dörren. För väl där är luften ofta torr på grund av element som går på högvarv. – Sitter man i torra rum och alla datorer är påslagna påverkas huden ännu mer, förklarar Annika Juthager Granlund, apotekstekniker på Apoteket i NK-huset i Stockholm. Hur torr huden blir är olika, dels för att vi har olika typer av hud men också för att vi utsätter huden för olika saker. Vissa är alltid ute, både vardag som helg, medan andra bara sticker näsan utanför dörren någon timme om dagen. Oavsett vad som gör din hud torr och hur torr den är så behöver du hjälpa den att bli mjuk igen. Annars kan den börja spricka, bli röd och fnasig, klia och göra ont. – Vad som hjälper för just dig är individuellt, för personliga råd går det alltid bra att fråga personalen på Apoteket. Men det finns Annika Juthager Granlund några knep som 20 |

| nummer 6 2011

alla kan tänka på. Annika är van att guida kunderna i krämdjungeln och tipsar om att undvika kräm som innehåller mycket vatten. – Det kan ge köldskador om du går ut i väldigt kallt väder. Däremot är fuktbindande ingredienser, som glycerin och karbamid, bra. Och smörj ofta, gärna flera gånger om dagen. Annika ger även rådet att lägga en fuktmask ett par gånger i veckan för att fylla på ordentligt med fukt. Hur väl huden kan behålla fukten du tillför beror dels på vilken produkt du använder men också på hudens tillstånd. En torr hud släpper iväg fukten mycket snabbare än en mjuk och smidig. Killar, skydda huden Men fukten är inte hela lösningen. Du behöver också skydda huden, framför allt om du är kille. – Män utsätts på ett annat sätt för kylan då de ofta rakar sig varje dag, något som kan göra huden känsligare, förklarar Annika. – Om du rakar dig precis innan du ska gå ut blir det än viktigare att se till att huden är skyddad. En bra kräm att smörja in kinderna med efter raknin­g är Propyless som återfuktar huden. Undvik däremot rakvatten med alkoho­l då det kan vara mer uttorkand­e. Även om huden känns torr och du kanske använder lite eller inget smink alls så är det viktigt att göra rent den för att få bort smuts

och överflödig olja som huden själv producerar. Det är viktigt att använda skonsamma produkter så att du inte tar bort den skyddsbarriär som huden har naturligt. – Är det väldigt kallt kan du använda en mild rengöringslotion. Den kan du torka av med pappersservett eller skölja av med ljummet vatten. Hoppa inte över tvätten Bäst är att tvätta huden morgon och kväll men kalla morgnar kan det vara idé att sköta rengöringsrutinen före frukost och påklädning så vattnet du tillför får tid på sig att dunsta innan du kliver ut genom dörren. Var extra noga med vilket ansiktsvatten du använder. Många innehåller alkohol som i sig är uttorkande. Och uttorkande produkt på en redan torr hud svider inte bara som eld. Det kan ge små sprickor i huden. Är det riktigt kallt ute, med många minusgrader, tvätta ansiktet på kvällen och inte alls på morgonen så mår huden bäst. Peela gärna några gånger i veckan för att bli av med döda hudceller. Då kommer din hud att kunna ta till sig de nyttiga ingredienserna i dina produkter bättre. Men var


”Män utsätts på ett annat sätt för kylan då de ofta rakar sig varje dag, något som kan göra huden känsligare.”

nummer 6 2011 |

| 21


artikel

Vinterhud

noga med att det är en peeling som är för ansiktet, de som finns för kroppen har oftast alldeles för grova korn som sliter på huden. – Och smörj alltid in huden efteråt, råder Annika. Skulle huden redan vara så torr att den fått sprickor eller kliar måste du ta till mildar­e tvålar som till exempel innehålle­r olja och använda mer mjukgörande produkter som är speciellt framtagna för en uttorkad hud, till exempel A-derma eller Canoderm. Ett tips är att smörja in dig med en sådan här kräm på kvällen när du ska sova eftersom konsistensen är lite kraftigare och tar lite längre tid att tränga ner i huden. Stoppa russineffekten Det är inte bara huden som kan krångla när det är kallt. Ett annat stort problem på vintern brukar vara läpparna. Hur kan man göra för att de inte ska bli torra som russin? – Smörj ofta och använd

gärna läpp­balsam med till exempel honung som ligger kvar lite längre, tipsar Annik­a Juthager Granlund. Barn som får torra läppar har ofta svårt att låta bli att slicka sig runt munnen. Följden kan bli röd och svidande hud. Margareta Söderström, apotekare och terapiområdesexpert på Apoteket, tipsar om att smörja huden kring läpparna med Avènes Cold Cream. Det är en så kallad klimatkräm vilket betyder att den skyddar mot kyla och blåst och dämpar rodnader och torrhet. – Lägg den på huden minst 20 minuter innan du går ut, så fukten hinner avdunsta, råder Margareta. – Är det riktigt kallt bör du till och med smörja in den kvällen innan. Trots att sommaren känns långt borta och semesterfärgen falnat kan du behålla den

fräscha känslan. Ge dig själv några sköna minuter morgon som kväll och du har huden både skyddad och behagligt mjuk hela vintern.

”Det är inte bara huden som kan krångla när det är kallt. Ett annat stort problem på vintern brukar vara läpparna.”

Produkttips för vinterhuden

ANSIKTSCREME

EXTREMt TORR HY

MILD RENGÖRING

DAGCREME

FÖR LÄPPAR

REPARERANDE

Tolerance Extreme från Avene är en skön ansiktskräm för dig med torr och väldigt känslig hud. Den är fri från både färgämnen och parfym.

Hos Vichy hittar du serien Nutrilogie där man har två olika krämer för dig med mycket torr och extremt torr hy, som trots en bra mjukgörande och återuppbyggande effekt har en konsistens som snabbt tas upp av huden.

Rengöringslotion från Apoliva är oparfymerad och mild men tar ändå bort både smuts och smink. Massera in den på torr eller lätt fuktad hud och skölj bort med ljummet vatten.

Apolivas oparfymerade Dagcreme är framtagen speciellt för torr hy och innehåller ingredienser som skyddar huden och gör den mjukare, till exempel glycerin och e-vitamin.

Baume Levres från Nuxe är ett helt naturligt läpp­ balsam som fungerar till både vuxna och barn med sin bas av väl­ görande och näringsrik honung.

Barrier Repair från Cliniderm är ett mjukgörande och skyddande balsam med sheasmör och vitaminer som du kan använda på extra torra och känsliga hudpartier.

22 |

| nummer 6 2011


på hyllan

Näsvård

nytt på apoteket

och apoteket.se

Apofri nässpray fuktar och vårdar nässlemhinnan vid torr miljö. Kan även användas som stödjande behandling vid förkylning tillsammans med avsvällande näsdroppar. Utan konserveringsmedel. 10ml, 65 kr.

len jul Att Gnissla tänder kan motsvara 90 kg tryck! Ekulf Night Guard är en formbar bettskena som skyddar tänderna på dig som gnisslar eller pressar tänderna på natten. 1 st, 279 kr.

Anti-aging soothing Cream, ekologisk ansiktskräm för torr och känslig hud, berikad med mineralpuder, 30 ml, 235 kr. Läppbalsam med fruktsmör och fruktoljor, bra för torra och spruckna läppar, 15 ml, 110 kr. Specialförpackning med dessa Bio Beaute by Nuxe-produkter exklusivt på Apoteket. Pris: 275 kr.

HALKFRITT Halkskydd från Apoteket för alla behov. Välj HÄLFAST, som är extra slitstarka och robusta, AKTIV för snabba promenader och löpning eller om du föredrar diskreta och smidiga – FLEXIBEL. Pris: 239, 199 respektive 189 kr.

Receptfritt mot Rosacea Rosazol är en salva med antibiotika som lindrar lätta till måttliga besvär av rosacea diagnosticerad av läkare. Pris: 25 gram tub, 250 kr.

Familjens mjukis

fukt för torrisar

Apotekets intensivt mjukgörande kräm med 20% glycerin och naturlig rapsolja är oparfymerad och passar hela familjen. Pris: 200ml (tub) 95 kr, 500ml (pump) 199 kr.

Apotekets kvalitetssäkrade och mjukgörande hudkräm för torr hud innehåller 5% karbamid, naturlig rapsolja och är oparfymerad. Pris: 200ml (tub) 99 kr.

Konstnärsverktyg Apoliva makeupverktyg, sju stycken till Apoliva makeup-serie. Apoliva Rougeborste, 89 kr. Apoliva Ögonpensel DUO, 79 kr. Apoliva Ögonskuggsapplikatorer 5-pack, 29 kr. Apoliva Foundationsvampar 5-pack, 49 kr. Apoliva Pennvässare, 49 kr. Apoliva Puderborste, 99 kr, Apoliva Ögonfransböjare, 49 kr.

Priserna aktuella i december 2011.

nummer 6 2011 |

| 23


djurplock reportage

Djur

Husdjurens hälsa av Madeleine Bäck

Ny smitta hot mot hundaveln

En ny hundsmitta har etablerats i Sverige. I slutet av augusti slog Jordbruksverket fast att sjukdomen Brucella Canis nu finns i landet. Det är en bakteriesmitta som överförs i samband med parning och som kan göra hundar sterila.

Symtomen hos smittade tikar är trötthet, avmagring och sämre päls samt att en parad tik

Gnagarblandning lika nyttigt som geléhallon Så kallad ”gnagarblandning” kan göra ditt marsvin sjukt. Den färgglada mixen av pellets, säd och nötter innehåller för mycket kalorier och för lite fibrer. Veterinären Lena Bjurström på Agria Djurförsäkring har gått ut och avrått marsvinsägare från att ge denna typ av mat. Att ge sådant till ett marsvin är som att ge sitt barn geléhallon och hallonbåtar till middag, säger hon.

Rätt mat för marsvin är, precis som för kaniner, hö. Pellets kan de få som godis tycker Lena Bjurström. Lägg sedan till någon C-vitaminrik grönsak som vitkål eller paprika så är kostpyramiden komplett.

Säkrare diagnos av vingelsjuka

Miljonsatsning mot dvärgbandmask

Vingelsjuka är en dödlig neurologisk sjukdom hos katter. Men den är svår att diagnosticera. Idag kan rätt diagnos bara ställas när katten är död, genom analys av hjärna och ryggmärg. Nya svenska tester kan ändra på det. Veterinären och forskaren Jonas Wensman har, inom sitt avhandlingsarbete vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, tagit fram två nya sätt att testa för vingelsjuka hos levande katter. Utifrån blodprov används antingen en molekylärdiagnostik som hittar sjukdomsvirus eller så testar veterinären för antikroppar i blodserum. Jonas Wensman går nu vidare med forskning för att hitta behandling och få bättre kunskap om hur sjukdomen sprids.

Jordbruksverket får 3 miljoner kronor i ökat anslag för åtgärder mot rävens dvärgbandmask. Detta enligt budgetpropositionen. Jordbruksverket ska lägga pengarna på ökad övervakning av parasitens spridning, en handlingsplan och information till allmänheten.

Källa: SLU

Källa: The role of the emotional relationship with humans on dog welfare, Therese Rehn, SLU.

Källa: Jordbruksverket

Sajt hjälper dig sköta hästen Hur mycket foder och motion ska din häst ha? Hur ska den ha det i stallet? Detta och mycket mer kan hästägare få veta på nya webbportalen ”HästSverige” som lanserades i slutet av september. Satsningen är ett initiativ från Sveriges Lantbruksuniversitet, Hästnäringens nationella stiftelse, Stiftelsen Hästforskning, Statens veterinärmedicinska anstalt, Lantbrukarnas riksförbund och Agria djurförsäkring. www.hastsverige.se Källa: SLU

24 |

| nummer 6 2011

antingen inte blir dräktig eller aborterar fostren. Smittade hanhundar kan få förändringar i testiklarna. I dagsläget finns ingen behandling mot sjukdomen. Svenska Kennelklubben råder alla uppfödare att testa framför allt utländska avelshundar innan parning. Källa: Hundsport

Boktips: Så tänker och pratar hunden Enligt forskning kan den genomsnittliga familjehunden förstå mellan 100 och 150 mänskliga ord, varav ”mat”, ”gå ut” och ”sitt”, ofta är givna. I vetenskapliga studier har det dock gått att lära hundar över 1000 ord, med systematisk träning. Forskare har på senare år insett att hundars förmåga till språkinlärning är mycket mer avancerad än de tidigare anat, ungefär i nivå med treåriga barn. Om detta och mycket mer skriver Per Jenssen, professor i etologi vid Linköpings universitet, i sin nya bok ”Hundens språk och tankar” (Natur & Kultur) som utkom i oktober. Ett hett boktips för alla som vill bli bättre på att kommunicera med sin fyrbenta vän.

HEMLEVERANS AV djurläkemedel! Avmaskningsmedel till hästar, p-piller till katt och alla andra receptförskrivna läkemedel till djur går att få hemlevererade. Be veterinären skicka receptet till Djurapoteket i Eskilstuna så skickar de läkemedlen till önskad adress mot en fraktavgift på 29 kronor. Läs mer på www.apoteket.se/djur


Djur

artikel

Detta är fång:

Foder som minskar risken för fång

Allt fler svenska hästar får fång – en smärtsam hovsjukdom. Att de äter fel kan vara en del av förklaringen. Nu försöker svenska forskare ta fram foder som minskar risken.

Om ungefär ett år är en, för hästbranschen, mycket spännande forskningsstudie klar. Ett team vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala försöker just nu hitta en diet som kan minska risken för hovsjukdomen fång. – Vi testar fyra olika metoder för att minska sockerinnehållet i vallfoder, det vill säga hö och ensilage, berättar Cecilia Müller, husdjursagronom och en av forskarna bakom studien. Just sockerinnehållet i hästars foder är mycket viktigt för hästens reglering av blodsockret. Sedan länge är det känt att hästar som utfodras med foder som har hög halt av socker eller stärkelse löper ökad risk att få nedsatt insulinkänslighet, det vill säga sämre möjlighet att omsätta sockret i kroppen. Det i sin tur ökar risken för onormal inlagring av fett, bland annat under mankammen och för sjukdomen fång.

Välj rätt foder Kraftfoder som havre är ett exempel på ett foder som innehåller höga halter stärkelse. Det tillsammans med för lite motion stör blodsockeromsättningen och ökar risken för hästens förstadie till diabetes typ 2– ekvint metabolt syndrom, EMS. Lugnt vintermys i stallet med havremumsande är alltså ingen god idé för att hålla hästen vid god och fångfri hälsa. Inget kraftfoder finns med i försöket på

SLU. Enligt Cecilia Müller är kraftfoder helt fel att ge till hästar med EMS. Och det är också, understryker hon, inte alls den föda hästar i grunden är byggda för. – Hästar är gräsätare, de ska framför allt ha vallfoder. Vi testar fyra olika variante­r som konserverats på olika sätt för att minska dess sockerinnehåll, säger hon. Pröva dig fram Den första fodervarianten som prövas är vanligt ensilage, det vill säga gräs som direkt efter skörd packats i lufttät plastförpackning. När gräset packas så sker en konserveringsprocess, ensilering, vilket är samma slags mjölksyrning som vid framställning av exempelvis surkål. Det minskar sockerinnehållet. Variant två är blötlagt hö och ensilage, som enligt tradition tros minska sockerinnehållet och i den tredje varianten används långtidslagrat hö och ensilage som också tros ha lägre sockerinnehåll än nyskördat. I den fjärde varianten tillsätter SLU­forskarna extra mjölksyrabakterier till ensilage för att ytterligare bryta ner sockret. – Slutresultatet har vi om cirka ett år, men våra preliminära resultat säger att blötläggning av hö inte är särskilt effektivt. Det är intressant eftersom det är en vanlig rekommendation från veterinärer till ägare av hästar med fång, säger Cecilia Müller.

En mycket smärtsam åkomma hos hästar med symtom framför allt i hovarna. Hovens så kallade lamellager och dess sula blir inflammerade. Symtom är varma hovar, tydlig puls i benen, svårighet för hästen att stå och gå. Ibland vill den bara ligga. Fång kan generellt uppstå av felaktig utfodring, liksom kraftig motion på hårt underlag. Fång kan också uppstå som komplikation efter förlossning. Det exakta sjukdomsförloppet bakom fång är inte helt känt men det blir allt tydligare att fång hänger samman med en störd sockeromsättning, nedsatt insulinkänslighet, hos hästen. Det motsvarar förstadium till diabetes typ 2 hos människa. Långvarig överutfodring med sockereller stärkelserikt kraftfoder, som havre eller korn, ökar risken. Fång hänger också klart samman med störd tarmflora hos hästen. Sådan störning kan uppstå av exempelvis plötsligt foderbyte eller konsumtion av olämpligt foder. Då bildar vissa tarmbakterier gifter som går ut i blodet och anses orsaka inflammation i hovarna. Enligt statistik från Agria djurförsäkringar ökar fång lavinartat, med 109 procent de senaste fem åren. 2010 fick cirka 6400 svenska hästar fång. Källa: Agria, SLU.

Förebyggande tips:

åll hästen normalviktig. Mycket viktigt för att H behålla en normal insulinkänslighet. Framför allt ska så kallad ”fettnacke” undvikas. Det är övervikt med inlagring av hårt fett under mankammen. Detta fett påverkar ämnesomsättningen, precis som bukfetma gör hos människor. Motionera hästen varje dag. Begränsa kraftfodret. Hästars basföda ska vara vallfoder så som ensilage och hö. Gör inga plötsliga foderbyten. Källa: Cecilia Müller, dispiterad husdjursagronom vid SLU i Uppsala.

Behandling:

I samråd med veterinär och hovslagare Vila i stallet på mjukt underlag, exempelvis sand, tjock bädd av halm eller spån. Alternativt frigolit. Smärtlindring I akut fas – inget kraftfoder. Utfordring med framför allt vallfoder. Om hästar som haft fång ska gå på bete måste de vänjas in långsamt och de får inte vara överviktiga. nummer 6 2011 |

| 25


artikel

D-vitamin

D-vitamin:

Viktigare än du tror

Tillskott eller inte? Debatten om D-vitaminet och om vi får i oss tillräckligt är just nu en het forskningsfråga. Speciellt vad gäller våra yngsta och äldsta.

Så mycket behöver vi:

text Stina Nordqvist

Idag rekommenderar Livs­ medels­verket att vuxna och barn över två år får i sig 7,5 -10 mikrogram D-vitamin per dag. Det finns två sätt att få i sig D-vitamin, Barn upp till två år behöver 10 dels genom maten och dels genom solljus. mikrogram om dagen, vilket När solstrålarna träffar huden tillverkas oftast ges i form av D-droppar. D-vitamin i kroppen. De viktigaste Gravida och ammande källorna i maten är fet fisk och kvinnor har generellt magrare mjölkprodukter med extra högt behov tillsatt D-vitamin. av D-vitamin, 10 Att få solljus – Men det är inte helt lätt mikrogram per på ansikte, armar och att komma upp i rekomdag. ben 2-3 gånger per vecka, Om du vill menderat intag även om cirka 6-8 minuter per kontrollera man äter bra och varierat. din D-vitamin­ Genomsnittsintaget i gång, anses tillräckligt status kan du Sverige är ungefär hälften, för att täcka behovet vända dig till din 5 mikrogram D-vitamin om av D-vitamin husläkare eller dagen, säger nutritionist Ulla vårdcentral för (Livsmedelsverket) Johansson som bland annat har mer information. skrivit boken ”Näring och hälsa”.

För att säkerställa att barn får i sig tillräckligt får alla barn i Sverige under två år tillskott i form av D-vitamindroppar. Men även vuxna, och särskilt vissa grupper, behöver tänka på att få i sig tillräckligt med D-vitamin.

Om tillskott:

Foto: Salme Portinson

D-vitamininnehåll i olika kombinerade vitamin-mineraltabletter varierar men brukar ligga på runt 6-10 mikrogram D-vitamin per dagsdos. Till exempel innehåller multivitaminer såsom Apoteket Kvinna eller Mitt val kvinna, som ofta rekommenderas på Mödravårdscentraler till gravida kvinnor, en dagsdos på 7,5 mikro­gram D-vitamin. Tanken är att även D-vitaminrik mat ska komplettera dagsintaget.

26 |

| nummer 6 2011

mer forskning behövs På senare år har D-vitamin blivit mycket uppmärksammat och brist på vitaminet har kopplats ihop med alltifrån autism till cancer. Men så enkelt är det inte. Vi behöver se till helheten, vilka andra näringsämnen vi får i oss samt vad och hur mycket vi äter varje dag. Och enligt Livsmedelsverket behövs mer forskning kring D-vitaminets betydelse, så här säger de: ”Det finns forskning som tyder på att D-vitaminbrist kan ha betydelse

för risken för tarmcancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. D-vitaminbrist har också satts i samband med tillstånd som kronisk smärta, autism och depression, men det vetenskapliga underlaget är ännu svagt”. En hälsoeffekt som däremot är väl belagd är behovet av D-vitamin för att kunna bygga upp vårt skelett och skydda mot benskörhet. För äldre kan det betyda ett ökat behov av D-vitamin. – Anledningen är främst att minska risken för benbrott. Tillräckligt med både D-vitamin och kalcium är viktigt för att minska risken för benskörhet, säger Ulla Johansson. Hon berättar också att förmågan att tillverka vitaminet i huden med hjälp av solljus försämras på äldre dar. Enligt Ulla Johansso­n har äldre personer som tillbringar en stor del av sin tid inomhus, även på sommaren, ett högre behov av D-vitamin. De behöver öka sitt intag genom D-­v itaminrik mat och/eller tillskott. – I de svenska näringsrekommendationerna rekommenderas därför att personer över 60 år med låg solexponering tar ett dagligt tillskott av 10 mikrogram D-vitamin, säger Ulla Johansson Mörka nyheter för nordbor Det här med att kroppen bildar D-vitamin med hjälp av solljus innebär mörka nyheter för oss nordbor, speciellt så här under höstoch vinterhalvåret.


Experten svarar

Christina Ljungberg Terapiområdesexpert Leg. apotekare, Farm. Dr.

Hej!

Jag brukar använda Tillval Vitamin D som finns på apoteket. Rekommenderad dos 1 tablett dagligen. Läser man på innehållsförteckningen ser man att en tablett innehåller 400IE, vilket motsvarar 200% av RDI. Således dubbelt rekommenderad dos. Hur hänger detta ihop? Vänligen Jan Berglund

– Tyvärr kan vi bara bilda D-vitamin när solen står högt på himlen. Från höstdagjämningen till vårdagjämningen är bildningen försumbar här i Sverige, även om vi tillbringar väldigt mycket tid ute i solen, säger Ulla Johansson.

” Från höstdagjämningen till vårdag­jämningen är bildningen försumbar här i Sverige, även om vi tillbringar väldigt mycket tid ute i solen” Som tur är kan vi lagra en del av det vitamin som bildas på sommaren, men förråden börjar ofta sina i januari- februari. Men att sola aktivt som D-vitaminkälla är inte att rekommendera, på grund av hudcancerrisken, menar Ulla Johansson. – Mörkhyade behöver mer tid i solen för att bilda D-vitamin i huden och behöver i Sverige därför istället tänka extra på att få i sig tillräckligt med D-vitamin genom maten.

Detsamma gäller kvinnor som bär heltäckande kläder året om av till exempel religiösa skäl. Risk för förkalkning Det är heller inte bra att få i sig för mycket D-vitamin. D-vitamin spelar en viktig roll för kroppens förmåga att ta upp och omsätta kalcium. Om vi får i oss för mycket, genom preparat och dagligt kosttillskott med höga doser kan upptaget av kalcium bli allt för högt och då finns en risk för förkalkning av inre organ. – Vi kan aldrig överdosera D-vitamin genom vanlig mat. Dessutom ifrågasätts just nu den övre gränsen för D-vitaminintag av forskare och kan eventuellt komma att höjas något, säger Ulla Johansson. Så problemet med D-vitamin rör sig oftare om att vi har för lite än för mycket. Men det är bara vissa grupper som rekommenderas D-vitamin som extra tillskott. Forskning kring det pågår just nu och eventuellt kommer Livsmedelsverket med nya rekommendationer redan nästa år.

Svar: Enligt Livsmedelsverkets svenska näringsrekommendationer är det rekommenderade intaget 10 mikrogram (400 IE) D-vitamin per dag för barn under två år, gravida, ammande och för personer över 60 år. För övriga är det rekommenderade intaget 7,5 mikrogram dagligen. Märkningen på förpackningen följer dock ett EU-direktiv från 2008 (2008/100/EG) med andra rekommenderade dagliga intag än det svenska, för D-vitamin anges det till 5 mikrogram. EU-direktiv är tvingande för medlemsstaterna och MittVal har valt att följa det (se deras svar nedan). Därför står det på TillVal D-vitamin att de innehåller 200% av RDI, trots att de följer Livsmedelsverkets rekommenderade intag. Den övre gränsen för dagligt, långvarigt intag av D-vitamin är 50 mikrog. Därför kan du ta 10 mikrog D-vitamin per dag med TillVal D-vitamin utan att riskera någon överdosering, även om du är under 60 år. Med vänliga hälsningar, Christina Ljungberg RDI= Rekommenderat dagligt intag. 10 mikrogram D-vitamin motsvarar 400 IE nummer 6 2011 |

| 27


medicinhistoria

Vitaminer

Duvor och höns ledde fram till första vitaminet Trots att de tog tiotusentals prover på patienterna, trots att de under flera år sökte orsaken till den märkliga sjukdomen hittade de holländska läkarna ingen förklaring. Varför drabbades de egna soldaterna av beriberisjukan men inte den infödda befolkningen? text Tord Ajanki Collage Sofia Nilsson

Det var i slutet av 1800-talet, Weltevreden i dagens Indonesien, var ockuperat av Holland men holländarnas svåraste fiende var inte de lokala gerillagrupperna. Det var beriberi. På indonesiska betyder beriberi ”stor svaghet”, vilket är en kärnfull sammanfattning av sjukdomens alla symtom: förlamningar, förvirring, hjärtsvikt som i många fall slutar med döden. De holländska soldaterna dukade under i tusentals, bland lokalbefolkningen var sjukdomen okänd. Den holländska läkaren Christiaan Eijkman på Weltevreden­s militärsjukhus var ensam kvar för att leta efter beriberisjukans smittämne. De andra forskarna som hade rest dit i samma ärende hade gett upp och åkt tillbaka till Holland men Eijkman gav inte upp. I mer än tre år hade han letat efter smittan och att det var en infektionssjukdom togs för givet. Vid förra sekelskiftets slut stod bakteriologin högt i kurs. Forskare firade triumfer i kartläggningen av sjukdomsframkallande bakterier och Eijkman var en av de främsta mikrobjägarna. Om någon skulle lyckas var det han. Eijkman hade tagit tusentals prover på blod och urin och avföring. Han hade tillbringat hundratals timmar i den fuktiga värmen hukande framför mikroskopet. Men han hittade inget smittämne och orsaken till det var att det han letade efter inte fanns.

Värphönsen dog Till och med Eijkman var på väg att ge upp när hela flocken värphöns på militärsjuk­huset i juli 1889, inom

28 |

| nummer 6 2011

loppet av några få dagar, insjuknade med förlamningar. Eijkman, om någon, kände till symtomen på beriberi och såg att likheten var slående. Men höns får inte beriberi. Fyra månader senare, i november, tillfrisknade alla höns som hade överlevt sjukan. Det var ett mysterium och nu började Eijkman på allvar intressera sig för hönsen. Vad hade hänt i juli och framför allt vad hade hänt i november? Vad hade gjort hönsen sjuka och varför blev de friska igen? Eijkmans efterforskningar gav besked och det kom från oväntat håll. Kökschefen berättade att hönsfodret hade tagit slut i juli och fåglarna fick istället äta rester från patienternas mat. I november fanns åter hönsfoder tillgängligt. Det var uppenbart, det stred mot all sakkunskap men om det verkligen var beriberi hönsen lidit av så hade de blivit både sjuka och botade av den mat de fick. Om det var så att frånvaron av ett ämne i maten orsakade sjukdom var det en helt ny iakttagelse. Under slutet av 1800-talet var begreppet bristsjukdomar okänt. Hönsen på Weltevredens militärsjukhus spelade en huvudroll i det senare så framgångsrika kartläggandet av vitaminerna i den mat vi äter. Hemligheten i risets skal Nu började Eijkman experimentera med hönsens mat och efter otaliga försök kunde han konstatera att fåglarna blev sjuka om de enbart fick polerat ris, att de inte insjuknade om de åt opolerat ris och att sjuka höns tillfrisknade om de fick opolerat ris. Detta kunde förklara varför holländarna, som åt polerat ris, drabbades av beriberi men inte lokalbefolkningen, som åt råris. Alltså, beriberisjukans hemlighet fanns i risets skal.


Christiaa

n Eijkma

n

Casimir Funk

Eijkman insjuknade i malaria och tvingades åka hem till Holland. Hans efterträdare, Gerrit Grijns, också han holländs­k läkare tog över kartläggningen. Han kunde visa att höns som fick mat som hade kokat länge också fick beriberi. Om fåglarna fick grönsaker tillsammans med polerat ris blev de inte sjuka. Det var alltså inte bara risets skal som innehöll det okända ämnet vilket förklarade varför människor som aldrig åt ris ändå blev sjuka i beriberi. Det tog några år innan Grijns och Eijkmans upptäckt fick spridning men deras iakttagelser ledde till storskaliga experiment på människor, bland annat på patienter på mentalsjukhus och nästan en kvarts miljon fängelsefångar som antingen fick enbart polerat eller opolerat ris. På Weltevredens militärsjukhus hade Grijns sedan länge sett till att alla patienter och anställda regelbundet åt råris och där var inte beriberi längre ett allvarligt hälsoproblem. De stora experimenten bekräftade Eijkmans och Grijns slutsatser och nu fanns det en billig och enkel metod att förebygga eller bota den tidigare dödliga beriberisjukan. Duvor fick vita kristaller En vetenskaplig fråga återstod att besvara – vad var det i risskalet och i grönsakerna som hade den kraftfulla effekten? Det blev den polske kemisten Casimir Funk som 1911, i år precis för hundra år sedan, som besvarade frågan. Funk bestämde sig för att identifiera den okända substansen i risets skal. Först gjorde han duvor beriberisjuka. Sedan bröt han ned risskalet i sina kemiska beståndsdelar och matade fåglarna enligt ett strikt schema med en efter en av de olika ingrediensern­a.

Ett halvt år och många, många duvmåltider senare kunde Funk visa upp 170 gram vita kristaller som han framställt ur nästan 400 kilo risskal. Med bara några tiotal milligram av kristallerna kunde Funk bota en sjuk duva på några timmar. Funk trodde att kristallerna var någon slags amin­ förening och döpte dem till vital-amin, senare förkortades namne­t till vitamin och ännu lite senare, när forskarna hade kartlagt en lång rad vitaminer i födan fick Funks kristaller namnet vitamin B1. Med upptäckterna av de livsnödvändiga vitaminerna blev en rad fruktade bristsjukdomar möjliga att förebygga och behandla, bland dem Engelska sjukan (D-vitamin), skörbjugg (C-vitamin) och olika blödningssjukdomar (K-vitamin). Funk fick inte nobelpris för sin bedrift men Eijkman och en annan vitamin­upptäckare, Frederick Hopkins, delade 1929 års nobelpris i medicin och fysiologi. Hopkins för ”upptäckten av tillväxtvitaminerna” och Eijkman för ”upptäckten av antinervitiska vitaminet”, som nobelkommittén formulerade sin motivering. Forskarna hade gjort mat till medicin.

nummer 6 2011 |

| 29


Apoteket

Kundklubben

Stor uppslutning när ApoPlus bjuder på makeupkurs Apoteket har lanserat en ny skönhetsserie, Idun Minerals. Samtidigt har medlemmarna i ApoPlus fått chansen att ta del av kostnadsfria makeup-tips. – Vad spännande! Det här kan man göra fler gånger. ApoPlus-medlemmen Elisabeth Lund strålar. Hon har precis rest sig upp ur stolen och bakom henne står redan nästa medlem på tur att slå sig ned. Det är full fart på Apoteket CW Scheele. Här, precis som på många andra apotek runt om i Sverige, har medlemmar i vår kundklubb ApoPlus föranmält sig till snabbkursen i makeup. Varje person får en personlig genomgång av Hanna Forsberg, som till vardags är Jr. Brand Manager och utbildningsansvarig på Idun Minerals. Hanna sminkar och delar med sig av handfasta råd.

Elisabeth Lund får värdefulla makeuptips av Hanna Forsberg

kosmetik inte bara gör att man ser bättre ut. Hudkvaliteten blir bättre också.

Inga konstigheter

Idun – en mineralrik nyhet

För medlemmarna i ApoPlus är det här ett tillfälle att bekanta sig med Idun Minerals, en ny svensk skönhetsserie. Alla som handlar under lanseringen får en makeup-väska på köpet. Under dagen får de medlemmar som köper Idun Minerals dessutom en Kabukiborste (värde 195 kr). Det som skiljer ut Idun är att produkterna består av högrenade mineraler. Mineralpudret lägger sig som en tunn slöja över huden, utan att täppa till porerna. Hanna Forsberg, som jobbar med att lansera Idun, är entusiastisk. – Med min bakgrund som hud- och spaterapeut är det fantastiskt att se hur

Eva Nordberg var nöjd över skillnaden

Vad är hemligheten då? Hanna tvekar inte när hon får frågan. – Inga konstigheter, inga tillsatser, bara rena mineraler. Det är hela förklaringen. Deltagarna på makeup-kursen gillar också möjligheten att lära sig mer om makeup. Hanna Forsberg uppskattar mottagandet. – Det känns jättebra hittills. Jag har fått fin respons av medlemmarna, och alla är så himla nöjda över att få chansen att delta i den här snabbkursen. Hela vårt makeup-sortiment hittar du på apoteket.se. Där kan du också gå med i vår kundklubb ApoPlus för att få inbjudningar till medlemsträffar och kurser, unika erbjudanden och rabatter.

Hannas tips för en fräschare hy 1) Börja alltid med att fukta hyn Applicera en hudlotion som passar din hudtyp. En bra grund är A och O! 2) Var sparsam med produkterna IDUN räcker länge. Så slå några hål i förpackningarna och se till att lagom mängd kommer ut i locket. För täckande effekt – fukta med en borste för mer färg. 3) Våga experimentera! Var inte rädd för att testa flera produkter, nya looker och uttryck. Jr. Brand Manager och utbildningsansvarig Hanna Forsberg

30 |

| nummer 6 2011


Utvalda ApoPlus-varor 26 nov – 1 jan 2012 20%

Apoteket Senap Original Röd 260 g Förgyll julbordet med Apotekets klassiska originalsenap. Medlemspris

71 kr (ord. pris 89 kr)

rabatt!

Köp 1 valfri Apoliva makeup mascara och få 20% rabatt! Förlängande eller volymökande 10 ml Medlemspris

103 kr

(ord. pris 129 kr)

ACO Face ansiktskräm

Retardex munspray

3+3, 60 ml, oparfymerad Skydda hyn samtidigt som du håller den mjuk och spänstig. Medlemspris

10 ml

Medlemspris

49 kr

(ord. pris 59 kr)

70 kr

(ord. pris 87 kr)

NiQuitin Sugtablett 1,5 och 4 mg, 20 st

Medlemspris

68 kr

(ord. pris 85 kr)

Apoteket Multivitamin Tuggtablett för barn, 90 st Nyttiga vitaminer och mineraler för en hel dag – i en tablett. Medlemspris

63 kr

(ord. pris 79 kr)

Få tips, inbjudningar och fina erbjudanden! Anmäl din e-postadress på apoteket.se/apoplus

Varje månad hittar du nya ApoPlus-erbjudanden på Apoteket och apoteket.se! Vill du bli medlem? Prata med vår personal, eller ansök på webben. Vi reserverar oss för lokala avvikelser i sortimentet och slutförsäljning.

nummer 6 2011 |

| 31


dina åsikter Skriv i tidningen apoteket

EN TIDNING OM LIV OCH HÄLSA FÖR APOTEKETS KUNDER NUMMER 5 2011

Tävlinga

r!

Bli vår krönikör och Nuxe-utlottning

LYS UPP MED MAKE UP! Prova Apotekets snygga, hudvänliga sminknyheter

TORRA ÖGON?

Tips när tårvätskan inte räcker till

SLÄTARE & MJUKARE Hjälp på traven för problemhy

Inpå bara skinnet

Hudvård från Börje Salming på Apoteket

PENICILLIN – INTE I ONÖDAN Så klarar ni öronvärken

VÄLKOMMEN | NOTERAT | APOTEKET NU | PÅ HYLLAN | DINA SIDOR | KORSORD | TILL SIST: IDA WILSON

Apoteket 5 omslag2.indd 1

Välkommen till din sida i tidningen. Här kan du dela med dig av dina tankar kring liv och hälsa.

2011-09-28 18.10

Adress: Insändare, Tidningen Apoteket, Apoteket AB, 118 81 Stockholm E-post: insandare@apoteket.se Skriv namn och adress även om du skriver under signatur. Insändare kan kortas.

Punktskrift

Hej! Jag tar flera preparat för att sänka mitt höga blodtryck. För mej som är blind är det en stor nackdel att inte alla medicinförpackningar är märkta med punktskrift. Varför är dom inte det? Jag har hört att det är ett EUdirektiv som säger att de ska vara märkta med punktskrift vilket skulle underlätta min tillvaro en hel del. Sune Olsson Svar 1: Hej! Alla läkemedel ska ha blindskrift, men kravet gäller sedan 2005 så det finns övergångsregler för produkter, som lämnades in för godkännande före den 1 december 2005. De ska ha blindskrift senast den 1 december 2012. Detta borde dock inte gälla många produkter och de blir allt färre. Övergångsreglerna enligt, Läkemedelsverket, lyder:

Övergångsregler Nyansökningar inkomna från och med den 1 december 2005 skall uppfylla krav på punktskrift. Nyansökningar inkomna före den 1 december 2005 bedöms enligt den gamla föreskriften och skall införa punktskrift (samt i övrigt uppfylla alla krav i den nya föreskriften) senast fem år från godkännandedatum. Produkter som är godkända före den 1 december 2005 skall införa punktskrift senast fem år från det att de godkändes senast, dvs. om de godkändes 1 jan 2002 så skall kraven uppfyllas senast 1 jan 2007.

Fråga direkt på apoteket om produkter eller service Tack för att du hör av dig! Redaktionen vill gärna ha feedback på innehållet i tidningen och hur vi kan utveckla det på bästa sätt. Och vi blir glada om du vill dela med dig av dina tankar kring liv och hälsa. Du kan också ringa Apotekets kundservice på 0771-450 450.

32 |

| nummer 6 2011

et är heller inget som hindrar att D punktskrift införs som en separat ändring, det behöver inte hanteras i samband med ”femårsförnyelse”. Läkemedelsverket vill understryka att de regler som gäller för direktimporterade läkemedel även gäller de parallellimporterade. Med vänlig hälsning Anita Finne Grahnén Direktör, Regulatoriska frågor Läkemedelsverket Svar 2: Hos Apoteket finns också möjlighet att få sina läkemedel märkta med preparatnamn, löpnummer och ett separat papper med de uppgifter som finns på en doseringsetikett som punktskrift. Prata med ditt apotek så beställer de, eller så kan du beställa själv om du har dina recept sparade elektroniskt, genom att ringa till vår kundservice 0771-450450. Apoteket kan också hjälpa till med att få bipacksedeln och texten från Patientfass i punktskrift.

Prenumereration?

Hej! Kan man prenumerera på er tidning? Anonym

Apoteket på Facebook

Här hittar du erbjudanden, smarta tips och tävlingar, samt lediga jobb hos Apoteket. Följ Apoteket på Facebook!

Svar: Hej, Tyvärr har vi inte möjlighet i

nuläget att skicka ut tidningen Apoteket i pappersform eller elektroniskt. Men du hittar tidningen ett antal nummer bakåt i tiden på vår webbplats, http://www.apoteket.se/ tidning. Och om du följer oss på facebook får du alltid en påminnelse om när ett nytt nummer är på gång!

Färgad text

Det är ett jävla oskick att trycka text i färgade fält respektive med färgad text som i senaste numret där ni har grön bakgrund på ett ställe, grön text på annan plats. För många som har minsta lilla problem med synen är det skitsvårt att läsa. Skärpning! Anonym Svar: Hej! Jag kan hålla med om att vissa

Hej, Jag skulle uppskatta om jag kunde få de tre senaste numren av Apoteket skickat till min mejl? Tack på förhand! Mvh Jennie

färgade ingresser och bakgrunds­plattor har blivit svårlästa i tryck. Redan i det här numret gör vi små förändringar genom att endast använda svarta ingresser. Efter årsskiftet kommer vi att börja se över hela tidningens form. Då kommer bättre läsbarhet bli ett krav. Teresa Matérn, chefredaktör

Tidningen Apoteket on line Här hittar du aktuellt och tidigare nummer av tidningen Apoteket: www.apoteket.se/ privatpersoner/kundservice/common/ tidningenStartsida.aspx

Tidningen Apoteket som taltidnin­g Du kan få Tidningen Apoteket som tal­tidning genom att skicka e-post till : tidningen.apoteket@apoteket.se eller ringa Kundcentrum på tel 0771-450 450.


Apotekskrysset

Vågrätt 9. Jordgubbar 10. Häri används blåsinstrument 11. Kan drabba hjärta och hjärna 12. Har blivit utdraget 13. Kan blekansikte ha 15. Färg man ej kan måla med 16. Mindre uppmärksammad entré 19. Frambringa oblandat 20. Carl Adam, tidningsman 21. Kronisk ledsjukdom 25. ”Dina ögon äro eldar” 26. Kom unge herr Karl efter i 28. Skumt 29. Fritt

1

2

11

12

14

19

21

22

28

29

Konstruktör: Gunilla Hultström

26

2

13

16

Vi skickar Bio Beauté by Nuxe till: Anna Lönn, Vänersborg, Britt Allard, Örebro, Emma Hjelm, Hörby, Brita Mohall, Eksjö, Lotta Larsdotter, Hisings Backa, Margit Söderlind, Umeå, Clara Lago-Lindstedt, Jönköping, Sofie Vahlberg, Umeå, Elias Strand, Dvärsätt, Elisabet Andersson, Boden.

18

25

S L A P T I K I T Å N A O T S V A R N O S T A L G I

20

25

28

17

I K R T I G N S G A U D

O A I G

3

4

5

6

Dina sidor

7

8

23

24

15

17

11

Vi skickar Nuxe-kit till: Mia Hultman Isaksson, Örebro, Renée Ödmark, Järved, Egon Andersson, Skellefteå, Gertrud Rosholm, Trelleborg, MarieLouise Johansson, Skövde, Anna Lyxell, Vällingby, Rut Folke, Skärholmen, Einar Pettersson, Eskilstuna, Leif Robertsson, Mullsjö, Britt-Marie Larsson, Stockholm

5 10

20

9

Nuxe-UTLOTTNINGarna i nr 5 2011

4

9

16

1

Vi vann!

3

13

Lodrätt 1. De närmaste 2. Kurvor 3. Syskonpojke 4. Oregelbunden slagföljd 5. En sorts magsyra? 6. Har man på sjukhus 7. Benign 8. Det innebär ett visst mått av försakelse 14. Lämnas för analys 16. De är sådana som försöker gå ner 17. Matlagarna 18. Tryckta tider 22. Djungel 23. Satt i fängelse 24. Den lilla i böjd form 27. Bör vara cirkelrunda

Korsord

6

7

8

S S M K S N T E N Å D E R L Ä T I Y L D I R G E L S Ö V A N D E T T E I S T T A X I T A K Å S I C S E E T I N K O L E R A N A E Ö N R E C E S S I V A S V A T N K T E T Ä R A N D E R R G A E I U I N U L C E R Ö S V A T E N T 10

27

Här är den rätta lösningen på korsordet i förra numret.

12

14

15

18

19

21

22

26

23

24

OCH HÄR ÄR VINNARNA: Vi skickar boken Vardagshälsa till Gunilla Ransbo, Uppsala, Björn Hellkvist, Hammarö, Rolf Olbin, Lilla Edet, Ulla Persson, Simrishamn, Ulla Malmberg, Malmö, Eva Malmström, Sjulsmark, Iréne och Sune Seiborg, Växjö, Anders Bengtsson, Simrishamn, Margareta Pellikkä, Boden, Karin Wallander, V. Frölunda.

27

29

Skicka din lösning till Apoteks­krysset 6, Tidningen Apoteket, Apotekets Kundservice, Bredbandet 1, 39230 Kalmar, senast 15 januari 2012. Vi drar tio vinnare som får boken ”Smarta val”. Den rätta lösningen finns i nummer 2 som kommer ut den 29 mars 2012.

Namn Adress Postnummer Ort nummer 6 2011 |

| 33


Till sist

Jon Ahlsén

Han hade varit på rätt väg hela livet men plötsligt en dag gjorde han en markant förändring. Medelålderskris eller helt enkelt passion? Jon Ahlsén bytte lagboken mot skidorna och blev skidlärare på heltid.

Släpp taget

Jon Ahlsén Skidlärare/fd jurist BOR: Där det är vinter (senaste fasta bostaden var i Bryssel)… eller Wanaka, Nya Zealand; Verbier, Schweiz och på soffor i Sverige. På fritiden: Virkar jag mössor. Vinterplaner: Skidinstruktör i Verbier, Schweiz. Äter gärna: Färsk tonfisk på grillen. Motion jag gillar: Skidåkning, mountainbiking, slacklining, löpning på höga berg. Läser just nu: Anarchy, State, Utopia av Robert Nozick. Ser fram emot: Första puderdagen. 34 |

| nummer 6 2011

38 år. 270 högskolepoäng. Jurist på Mannheimer Swartling Advokatbyrå och därefter risk­kapitalfirma i Bryssel. Sedan en dramatisk förändring: Förra vintern delade jag rum med 21-åriga David som jag aldrig tidigare träffat, i en lägenhet med sju personer och som hade varmvatte­n nog för 2,5 korta, varma duschar. Jag har blivit skidlärare. Varför? Jag älskar att åka skidor. Det finns förstås många som är duktiga på något fritidsintresse som de älskar, men som inte gör karriär av det. Ett viktigt skäl till det tror jag är åtaganden: fru/man, barn, dyrt och belånat hem och så vidare. Med sådana tunga ”balansräkningar” är det svårt att gå från det kända till det okända. Jag hade en mycket lätt balansräkning – ett karriärjobb, välavlönat och prestigefyllt, men bara ett jobb. Ett jobb där jag alltid hade varit väldigt upptagen. Framförallt på advokat­ byrån jobbade alla många, långa timmar. Det var slitsamt och jag fick sömnproblem. Det där klagade man såklart på konstant, men så kom finanskrisen och tempot gick ner. För första gången sedan universitetstiden fanns tid att tänka. Jag upptäckte att jag var rastlös och behövde ändra på något. Så jag gick in på en förvånad chefs kontor och sade att jag skulle bli skidlärare. Utöver att bli skidlärare (hur man nu blir det) var planen att inte ha någon plan för framtiden. Att bli icke-jurist. Med detta sagt vill jag nog ändå hävda att jag var på väg mot något – skidlärardrömmen – snarare än på väg ifrån juristlivet. Jag har inte psykologiserat särskilt över beslutet att byta bana, men medelålderskris, någon?

Jag åker alltså ganska mycket skidor nuförtiden. Den senaste nordvintern hade jag 170 dagar på snö, från november till maj. När detta skrivs är jag nere i Nya Zealand och jobbar på en skidskola. Så livet är lite mer aktivt nu, än under juristtiden. Benen får sig en omgång nästan varje dag och ett par månader in i den södra vintern, har jag kommit in i en säsongsmitt-trötthet. Det verkar som att benen bara har två lägen, antingen helt avslappnade eller fullt flexade muskler. Att kunna böja bene­n gradvis är minst sagt ganska viktigt som skidåkare. Det enda som tycks hjälpa är en löptur efter skidåkningen, typ 20-25 minuter och sen stretcha. Om jag känner mig rik kostar jag på mig en massage. Knäna tar såklart stryk av all skidåkning, men med bra teknik och starka ben klarar jag mig ganska bra. Jag har

”Så jag gick in på en förvånad chefs kontor och sade att jag skulle bli skidlärare. Utöver att bli skidlärare var planen att inte ha någon plan för framtiden. Att bli icke-jurist.” mindre ont i knäna nu än jag hade efter den första säsongen. Skidåkning går också hårt åt ryggslutet. Ryggen får stå emot mycket av krafterna när skidorna tvingar kroppen att ändra riktning, så den är alltid stel. Nyligen har jag börjat gå på yoga för att få lite rörlighet i den igen. Det fungerar förvånansvärt bra. Och att ha en del kroppsliga besvär är inget som påverkar glädjen i att sätta på sig pjäxorna på morgonen eller får mig att sakna kontorsstolen. Själen mår väldigt bra av all motion och frånvaron av den ibland negativa stressen som följer med ett karriärjobb, men ibland saknar jag det kreativa, abstrakta tänkandet som mitt förra jobb krävde. Nu är det mer konkreta problem som behöver lösas. Här i Nya Zealand letar jag bostad för säsongen. Det går trögt och under tiden bor jag på golvet hos David, 21-åringen från förra vintern, som har lyckats hitta lägenhet via den skidskola som han jobbar för här nere. Livet leker.


VICKS SINEX LÖSER SNABBT UPP DIN NÄSTÄPPA OCH VARAR I FLERA TIMMAR.

Vicks Sinex är en nässpray som används för lindring av nästäppa i samband med förkylning för vuxna och barn över 6 år. Verksamt ämne: Oxymetazolinhydroklorid 0,5 mg/ml. Användning: 1 - 2 sprayningar i vardera näsborren högst 2 - 3 gånger per dygn. Preparatet bör användas högst 7 dagar i följd. Överskrid inte den fastställda dosen. Barn under 6 år ska inte använda Vicks Sinex. Varningar: Vicks Sinex bör ej användas när huden och slemhinnan vid näsborrarna är inflammerad, förtorkad eller täck av sårskorpor. Vicks Sinex bör ej användas av personer som ordinerats monoamino-oxidas-hämmaretyp (MAOH) depressionsmedicin, som lider av kammarvinkelglaukom, akut hjärtsjukdom, hjärtastma eller har visad överkänslighet mot de övriga innehållsämnen. Var särskilt försiktig med användning om du har högt blodtryck, allvarlig hjärtsjukdom, diabetes och störning i sköldkörtelns funktion eller om du använder bromokriptin. Läs bipacksedeln innan användning. Innehavare av försäljningstillstånd: Procter & Gamble (Health & Beauty Care) Ltd. Distributör: Procter & Gamble AB.

PRVI0054 Vicks_Sinex_193x124.indd 1

11/3/11 4:20 PM

Smärta? Diclofenac T ratiopharm lindrar smärta, dämpar inflammation och sänker feber. Besök gärna www.teva.se och läs mer om smärta och behandling med Diclofenac T ratiopharm. Här kan du också ladda hem vår patientbroschyr.

Teva Sweden AB Järnvägsgatan 11 | Box 1070 | 251 10 Helsingborg Tel 042 12 11 00 | Fax 042 12 11 08 | www.teva.se

Diclofenac T ratiopharm (diklofenakkalium) filmdragerade tabletter 25 mg. M01AB05. Receptfritt läkemedel. Används för korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, t.ex. huvudvärk (inkl. migrän), tandvärk, muskel- och ledvärk, ryggsmärta och mensvärk. Lindrar smärta och dämpar inflammation. Ej till barn under 18 år. Används ej under eller vid försök att bli gravid eller vid magsår. Datum för översyn av produktresumé 2009-08-31. Se bipacksedel eller www.fass.se för fullständig information om ovanstående läkemedel.

diclofenac_193x124.indd 1

2011-11-11 15.16

nummer 6 2011 |

| 35


Ett rörligare liv

Vill du förbättra rörligheten i dina leder? Ömmande, stela leder beror ofta på artros, en kronisk sjukdom som kan lindras. Artrox® (glukosamin) är ett läkemedel som kan dämpa symtomen. Bäst resultat får du om du kombinerar Artrox med lättare träning. Beställ ledanpassade övningar kostnadsfritt via kupongen nedan. Artrox säljs på apotek.

För mer information om artros, behandling och träning, gå in på www.Artrox.se. Läs bipacksedeln innan användande. Artrox ® (glukosamin) fi lmdragerade tabletter (625 mg) för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox är receptfritt i de mindre förpackningarna om 60 tabletter (plastburk eller blister). Artroxska inte användas av skaldjursallergiker, gravida eller ammande kvinnor. För mer information, se www.fass.se. Produktresumén är uppdaterad 2010-07-05. ART110308PSE03

Käkleder

A x la r/ R yg g ra d

H öf t l e d e r

F i n g ra r

Knäleder

Föt te r

Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se

Ja tack, jag vill ha anpassade ledövningar framtagna i samarbete med naprapater på HEMÖVNINGAR.com Nacke

Knän

Hand och tumme

Rygg

Axlar

Höfter

Fot och tå

Frankeras ej

Pfizer AB

E t t r ö r li gar

Namn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Adress. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Apo5

Postnr. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ort. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pfizer lagrar och använder de personuppgifter som insamlas från dig. Uppgifterna används för utsändande av information och material till dig i detta ärende, varefter de raderas. Du kan begära information om de personuppgifter som finns registrerade om dig.

betalar portot

e li v

Pfizer AB Att: Maria Bendz Svarspost Kundnummer 203 624 31 191 90 Sollentuna


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.