9789177413325

Jonas Pietrzak Edlund

Martina Valeyeva Segura

Undervisa för

FRAMTIDEN

i förskolan

INNEHÅLL

Förord

DEL 1

Slutord 5

BAKGRUND

OCH UTGÅNGSPUNKTER

Kapitel 1 • Skiftet startar i vårt inre

Kapitel 2 • Förskolläraren som resurs

Kapitel 3 • Undervisning är berättande – vi behöver historier

Kapitel 4 • Förutsättningarna för mänskligt liv

Kapitel 5 • Långa tidsperspektiv – att blicka framåt och bakåt

Källor och lästips

DEL 2

UNDERVISNING

MED HÅLLBART FOKUS

Kapitel 6 • Kom igång på din förskola

Kapitel 7 • Stärk barnens relation till naturen

Kapitel 8 • Tidsperspektiv och hur allt hänger ihop

Kapitel 9 • Vår plats i rymden

Kapitel 10 • Cirkulär ekonomi – skapa med återbruk

Kapitel 11 • Val som kan göra skillnad

Kapitel 12 • Hållbar teknik – lek med digitala verktyg

Källor och lästips

FÖRORD

Det är dagen före julafton och jag promenerar längs med Hötorget i Stockholm. Det är mörkt, kallt och alla butiker har stängt. Staden lyser samtidigt upp, konserthusets alla pelare är klädda i lampslingor.

Jag stannar till och ser flera oanvända granar i nät staplade på varandra i rullcontainrar tillsammans med högar av sopor. Synen får mig att tänka tillbaka på 2012 när jag befann mig på Påskön utanför Chiles kust, en ö känd för sina enorma stenstatyer som avbildar ansikten och människokroppar. Under resan som jag drömt om sedan jag besökte landet för första gången med mina chilenska föräldrar åkte jag bland annat på en guidad biltur längs den triangulära öns kust. Solen strålade på den klarblå himlen när guiden pekade mot en ensam, fallfärdig palm som vajade i vinden. Han berättade att det är den enda ursprungliga palmen kvar på ön eftersom alla träd huggits ner.

Ingen kan svara på exakt varför. Vår guides teori var att tidiga bosättare använt träden för att bygga båtar och transportera de välkända statyerna till ön. Det kändes tragiskt att statyerna jag sett som vackra och mystiska under hela min barndom kan vara orsaken till att en hel natur försvinner. Att effekten av människors beslut påverkar nästa generations invånare.

Tanken som slår mig när jag står där i mörkret och kylan vid Hötorget är likadan. Vi planterar träd för att hugga ner dem för en månads användning i vardagsrummet, där många granar inte ens kommer till användning.

Rätten att leva

Jag har länge varit intresserad av miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Som liten gick jag ofta på utflykt med familjen där min mamma tidigt

lärde mig att skräpet vi tog med oss ut skulle följa med oss hem. Snart insåg jag att skräpet inte bryts ner utan bara ökar i mängder och släpper ut farliga partiklar i naturen. Jag förstod att vi människor har en skyldighet att ta hand om vår miljö, medan kampen om mänskliga rättigheter handlar om rätten att få leva på lika villkor. Att leva i samhörighet med andra människor, naturen och djuren betyder att ge och ta – vi har både rättigheter och skyldigheter. Vi är beroende av varandra för att kunna leva, så vi har inget annat val än att ta hand om det vi har för en fortsatt framtid för människor på jorden.

Tillsammans med högstadieläraren och min medförfattare Jonas Pietrzak Edlund har vi diskuterat hur pedagoger i förskolan och skolan kan arbeta för att medvetandegöra barnen om hur de kan vara med och påverka framtiden. Under samtalet lyfte Jonas bland annat sitt arbete med att plantera träd, den enskilt bästa åtgärden vi kan göra för att rädda planeten. Han berättade om hur han tillsammans med sina elever går igenom vad ett träd behöver för att leva, bygger växthus för plantan att gro i och skriver brev till ansvariga politiker där de förklarar varför och ber om tillåtelse att plantera trädet i något av stadens grönområden.

Under resan till Påskön fick jag möjligheten att under en dag vara med i ett sådant projekt där invånarna arbetade med att återskapa naturen genom att plantera fler träd. Vi färdades genom gröna kullar till ett område med tjockare, rödbrun jord där projektledarna hade förberett hål i marken. Efter en kortare genomgång delades vi in i grupper med olika uppgifter. Några volontärer ställde ut unga träd bredvid de förberedda hålen medan vi la i dem och täckte rötterna med jord. Det gick undan och jag tappade räkningen på hur många vi till slut planterat. Jag stannade till för en stund, tittade ut över området och såg vad som i framtiden, förhoppningsvis, blir fullvuxna träd.

När jag efter ett års resande återvände till Sverige berättade jag för mina vänner vad jag tagit del av. De frågade mig om jag kommer att kunna peka ut ”mitt träd” i framtiden. Jag visste inte vad jag skulle svara. Var det mitt

träd bara för att jag placerat ut det? Var inte det viktigaste att jag tagit del av ett projekt där vi försöker återställa naturen till sitt ursprungliga jag?

Kommer träden vi planterade att få stå kvar eller kommer de också att huggas ner för människans syfte? Dessa tankar släppte jag aldrig.

Jag är långt ifrån det perfekta exemplet på en ”hållbar människa”. Jag ser inte hur mitt beslut att sluta laga kött hemma, välja tåget eller bussen framför flyget och försöka konsumera mindre och mer hållbart räcker för att förändra framtiden, men för varje liten detalj var och en av oss förändrar har miljön en lite bättre chans att räddas.

I min roll som förskollärare strävar jag alltid efter att ge barnen förutsättningar och erfarenheter att kunna fatta egna medvetna beslut och medverka till en positiv framtid. En framtid de får glädje av och som de kan lämna över till nästa generation. Vår roll är avgörande för att lägga grunden till barnens livslånga lärande. Och vi lär oss ständigt av varandra. Genom att undervisa i hållbar utveckling fördjupar vi inte bara barnens utan även våra egna kunskaper om en hållbar framtid och hur vi tillsammans kan göra skillnad.

En formbar lärmiljö

Som utbildad förskollärare har jag lett flera projekt inom hållbarhet med barn i åldrarna 1–6 år. Hittills har jag arbetat Reggio Emilia-inspirerat, vilket är ett utforskande och projekterande arbetssätt som är tvärvetenskapligt och transdisciplinärt. Innebörden av filosofin är att pedagoger tror och ser på barnet som kompetent, intelligent och att de har en naturlig vilja att lära sig i sitt utforskande av världen. Avgörande för att nå barnens naturliga vilja att lära sig är att de ges varierade uttrycksmöjligheter. Det vill säga att vi arbetar med flera ämnesinnehåll samtidigt.

Under projekt med barnen i förskolan utgår mitt arbetslag alltid från ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbarhetstänk. Som exempel använder vi oss ofta av återbruksmaterial som är transformativt och kan bli nästan vad som helst genom barnens fantasi, tankar och intressen. I kapitel

10 om cirkulär ekonomi ger jag exempel på aktiviteter där ni tillsammans med barnen får skapa med återbruk och reflektera över konsumtionens och skräpets påverkan på vår natur.

Vi pedagoger utmanar barnen i undervisningen och behöver alltid vara närvarande och lyhörda. För att utveckla deras lärande krävs det också att vi dokumenterar och reflekterar över det vi gjort tillsammans med barnen. Genom att utgå från barnens tankar och dokumentera tillsammans arbetar vi demokratiskt och ger barnen inflytande, vilket är viktigt för att nå social hållbarhet och förstå hur vårt samhälle fungerar.

Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen.

Skolverket, 2018. s. 5

Mitt pedagogiska synsätt går att jämföra med andra teoretiska perspektiv och arbetssätt. Förskolläraren och författaren Katinka Vikingsen förklarade i en föreläsning (2022, 6 april) hur pedagoger kan se och arbeta med lärmiljön på olika sätt så länge de vet vad den betyder i deras utbildningssammanhang. Med Katinkas synsätt är barns lärande inte svart och vitt utan det finns nyanser av allt. Detta synsätt hoppas jag speglar de praktiska undervisningsexempel som jag presenterar i del 2 av den här boken. Jag vill att du som läsare ska kunna använda dig av dem i ditt arbete oavsett ditt val av inriktning eller teoretiskt perspektiv.

Bokens upplägg

Boken består av två delar. Första delen är skriven av Jonas Pietrzak Edlund, författare till skolversionen av den här boken: Undervisa för framtiden –med hållbar utveckling i fokus (2023). Del 1 handlar om dig som pedagog och vilken resurs du är i förskolan. Hur du mår och värderar saker formar

hur du vägleder barnen i deras lärande. Den handlar om behovet av en ny stor berättelse för oss människor och vilka planetära villkor vi lever under, vilka gränser som finns för våra samhällen. Vilka utmaningar vi har, vilka tidsperspektiv som vi måste förhålla oss till och vad det finns i vår gemensamma framtid som ger oss hopp. För hopp är ett av de viktigaste verktygen vi har för att forma framtiden.

Del två är skriven av mig, Martina Valeyeva Segura, och innehåller undervisningstillfällen från olika projekt inom hållbarhet. Varje kapitel har olika ingångar till hållbarhetsfrågan och ger förslag på aktiviteter ni kan göra tillsammans med barnen för att skapa en positiv relation till vår planet och dess resurser. Förhoppningen är att ni tillsammans kan lägga grunden för en medveten och hållbar livsstil, samtidigt som ni följer era läroplansmål.

För att ge en bild av hur aktiviteterna kan utveckla sig i barngruppen beskriver jag hur vi själva genomförde dem. Jag ger också förslag på frågor inför era resultat och analyser och tipsar om hur fortsättningen kan se ut, även om er progression självklart är beroende av vad era egna resultat visar.

Jag hoppas att boken ska så ett frö av inspiration hos dig som läser den och slå rötter för fortsatt lärande. Min förhoppning är att det med tiden växer till meningsfulla utbyten med barnen om hållbar utveckling och att det aldrig slutar växa.

Martina Valeyeva Segura, Stockholm, januari 2024

KAPITEL 5

LÅNGA TIDSPERSPEKTIV –

ATT BLICKA BAKÅT OCH FRAMÅT

Människan som art har som sagt existerat i 200 000 år, vår moderna civilisation i omkring 10 000 år. Det moderna liv som vi känner det har funnits i några hundra år. Internet har existerat i omkring 30.

Livet har funnits i cirka 3,7 miljarder år. Och det för att det då fanns en rimlig mängd av gaserna syre och koldioxid för att skapa en tillräcklig balans för levande liv och en skyddande atmosfär till en temperatur som livet kunde tåla. Det finns som jag nämnt tidigare inga planeter med samma kombo – lagom långt från solen, lagom gravitation för att hålla kvar en atmosfär, lagom tjock atmosfär för en lagom temperatur för att skapa lagom mycket liv. Det är ju helt enkelt otroligt. Nästan för bra för att vara sant.

Ingen annan känd levande varelse i universum har lyckats utveckla så starka tekniker för sin försörjning att hen på egen hand har lyckats rucka den balans som skapats under miljoner år. Och det på bara några få hundra år. Allt tack vare enorma mängder kol, olja och gas som eldats upp för att möta våra behov.

Låt oss ta en kort tillbakablick till de viktigaste händelserna som lett till att du och jag finns här på jorden.

1. Big bang. Universum skapas för 14 miljarder år sedan.

2. Jorden skapas. 4,5 miljarder år sedan.

3. Livet föds. 3,7 miljarder år sedan.

4. Människan utvecklas. 200 000 år sedan.

5. Den fossila eran föds. 150 år sedan.

6. Den svenske forskaren Svante Arrhenius beskriver växthuseffekten 1896.

7. Klimatförändringar och minskande biologisk mångfald hotar livet på jorden. Andra globala miljökonferensen 1992.

8. Världens medeltemperatur får inte öka med mer än 1,5 till 2 grader Celsius. FN:s Parisavtal om att den globala temperaturen inte ska öka mer än så undertecknas 2015.

Den epok då vi senast hade så höga halter av koldioxid i atmosfären var för tre miljoner år sedan. Pliocen hette den. Då var medeltemperaturen mellan två och tre grader högre än dagens medeltemperatur, och havsnivåerna var 25 meter högre än dagens. Halterna av koldioxid i atmosfären var desamma som idag: över 420 ppm (miljondelar). Innan vi började elda gas, olja och kol var halterna som sagt 280 ppm och då var medeltemperaturen på jorden ungefär en grad lägre än dagens medeltemperatur. Glöm inte att det inte har varit så långa perioder under jordens historia som det ens funnits land att vistas på. En stor del av jordens historia har planeten varit en havsplanet. Det finns viss forskning på att jorden var helt täckt av vatten för omkring tre miljarder år sedan.

Men hur kom vi hit då, till det allvarliga klimatkrisläge som vi har idag? Ja, människan har sökt framsteg med vetenskapliga metoder sedan renässansen och upplysningen och utvecklat arbetssättet till förfining. Vi måste komma ihåg att människan alltid hotats av svält och sjukdomar. Att hitta sätt att skydda oss från naturens nycker är helt klart rationellt.

Men aldrig trodde vi väl att vi skulle nå en sådan framgång så att planeten började sätta sina egna gränser mot oss. Där är vi nu.

Fyra möjliga vägar framåt

En läsning av stora mängder litteratur om vår framtid leder fram till fyra olika framtidsscenarion:

• Business as usual. Vi lever på som vanligt. Tekniken får hitta lösningarna. Här finns de som tror på kärnkraft och att fånga in koldioxid i stora anläggningar som ska sprutas ner tillbaka i underjorden – teknikoptimisterna. Tekniken har räddat oss förr, det ska den göra igen. Elbilar och fossilfritt stål.

• Apokalyps (undergång). Det finns gott om sådana historier. Filmen Waterworld från 1995 är en. Boken Vägen en annan. Mad Max-filmerna en tredje. Människan går mot en deppig framtid och hoppet är utsläckt.

• Tillbaka till naturen. Vi backar tillbaka och lever som förr ett enkelt liv av det som marken ger oss där vi lever. Frågar vi Bill Gates skriver han i sin bok om klimatomställningen att vi människor inte kommer att acceptera det. Det handlar om förlustaversionen. Vi vågar inte satsa på en osäker vinst om vi måste ge upp det vi redan har.

• Aktivt hopp och anpassning till en förändrad värld. Klimatet är redan annorlunda, vi behöver agera för att leva i en förändrad tid. Här finns resonemang i litteraturen om hur vi människor kommer att tränga ihop oss på de breddgrader och höga platser som det går att leva på. Berättelsen återfinns i böcker som Nomad Century och Så undviker vi klimatkatastrofen av just Bill Gates. Som i boken Aktivt hopp känner vi hopp om att vi tillsammans kan lösa krisen.

Det har vi gjort förr.

Slutligen, innan vi går över till del två, vill jag säga något om aktiv handling. Om hur vi påverkar andra. Det är svårt att banka in kunskaper och åsikter i en annan människas huvud, men det finns en person som skrivit en bok om det här. Hans namn är Anand Giridharadas och boken heter

The Persuaders: At the Front Lines of the Fight for Hearts, Minds and Democracy (2022). Kampen om våra hjärtan, sinnen och vår demokrati. Han har mycket att säga, men sammanfattat kan man koka ner det till två saker:

• Du kan inte övertyga dem som inte tycker som du, du kan bara göra det du själv tror på.

• De som står bakom de värden som gör människan riktigt fri är de som kämpar minst för det. Det är som om det är givna värden.

Jag tänker då på de värden som jag utgår från att du som läser den här boken tror på. De som utbildningen syftar till. De om demokrati, människors lika värde och allas rätt att leva goda liv på en hel planet. De värden som utmanas av andra krafter – de som hoppas mer på enkla lösningar. Men världen är komplex, och vi som jobbar med barn måste leda dem så att världen vi lever i räcker till de människor som en dag ska ta över.

KAPITEL 6

KOM IGÅNG PÅ DIN FÖRSKOLA

Oavsett vilket projekt vi ska påbörja i förskolan är det viktigt att planera inför projektstarten både långsiktigt och kortsiktigt. Utan denna planering blir det lätt för spretigt och huvudmålet – i det här fallet hur vi tar hand om vår planet – kan falla bort.

En långsiktig planering innebär vad barnen ska ha lärt sig under ett år medan kortsiktiga undervisningsplaneringar kan handla om att hela tiden utgå från nuvarande erfarenheter och kompetenser för att utveckla barnens kunskaper utifrån deras nuvarande nivå. De kortsiktiga undervisningsplaneringarna omformas och utvecklas med andra ord ständigt för att nå de långsiktiga undervisningsmålen. De kopplas samtidigt till ämnesmål som matematik, språk och naturvetenskap. Kort sagt lägger undervisningsplaneringar grunden för det långsiktiga lärandet. Båda planeringarna är således lika viktiga och bör ges tid att planera.

Varje projekt är unikt, men här är ett exempel på hur en planering kan läggas upp.

LÅNGTIDSPLANERING

Börja med att planera för de mål och syften ni vill att projektet ska beröra under ett pedagogiskt år. Tänk på att långtidsplaneringen kan förändras och fördjupas under projekttiden utifrån barnens intressen. En långtidsplanering kan innehålla:

• Mål och syften

• Projektinriktning

• Kopplingar till läroplansmål

• Undersökningsfrågor

• Undervisningsmetod

• Val av teoretiskt perspektiv

Förberedelser

1. För att kunna utmana barnen på rätt nivå, planera ert mål och er projektinriktning. Initialt behöver ni ta reda på vilka kunskaper, erfarenheter och intressen barnen redan har, både individuellt och tillsammans, som kan gagna ert valda projekt. Använd det ni får syn på som stöd i planeringen av projektet för att utveckla barnens nuvarande kunskaper.

2. Reflektera över vilka erfarenheter och kunskaper ni som pedagoger har inom projektets ämnesområde och om det är något ni behöver lära er mer om.

3. Ta reda på vilka verktyg ni behöver som stöd i projektet. Är det böcker, digitala verktyg, skapande material? Det kan vara bra att ha provat verktygen i förväg för att kunna stötta barnen i sin problemlösning, speciellt med digitala verktyg där tekniken kanske inte alltid fungerar.

4. När ni ska sätta igång med aktiviteter för barnen kan det vara bra att gå igenom vilka ord och begrepp som ni kommer att använda och behöver förklara för barnen. Använd er också av det ni fått syn på när ni tagit reda på barnens kunskaper för att utmana dem med nya begrepp.

5. Planera projektåret med pedagogiska, didaktiska frågor. I en projektplan om hållbar utveckling kan ni till exempel formulera frågor som dessa:

Vilka kunskaper behöver vi som pedagoger för att kunna lära barnen om social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet?

° Vilka kunskaper har barnen och hur tar vi reda på det?

° Hur skapar vi samhörighet och en trygg miljö för barnen där de upplever sig själva och sina åsikter eller uttryck som betydelsefulla?

° Vad behöver barnen för att förstå att naturen ingår i olika processer som är beroende av varandra för att de ska kunna fungera?

° Hur samarbetar och kommunicerar barnen under undervisning?

° Vad uttrycker de i sitt utforskande? Vilken förståelse visar de för er projektinriktning?

° Vilka ämnen blir viktiga att ha med i undervisningen?

° Hur gör vi så att barnen får erfarenheter som bidrar till deras lärande?

° Hur gör vi så att de förstår kopplingen mellan social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet?

° Hur arbetar vi med barnets rättigheter kopplat till människans skyldighet att ha hand om vår planet?

° Hur lär vi barnen att de kan påverka sin situation? Hur lär vi dem att vi tillsammans kan skapa förändring?

KORTSIKTIG PLANERING

När långtidsplaneringen är klar är det dags att göra undervisningsplaneringar där barnen får möjlighet att utforska olika läroplansmål. En undervisningsplanering kan innehålla:

• Planering med syfte och undervisningsmål

• Genomförande

• Resultat och analys med hjälp av den pedagogiska dokumentationen och reflektionen tillsammans med barnen och i arbetslaget

• Progression för att planera inför nästa steg

En betydelsefull del i projektarbeten är dokumentationen, men också barnens integritet. Det är viktigt att du som pedagog tar reda på om varje enskilt barn vill fotas och filmas. Barnen har rätt att uttrycka sin mening och vi får inte ta för givet att de vill vara med på bild. Förklara för barnen, i synnerhet de äldre, om syftet med och anledningen till att vi vill dokumentera det de gör. Förklara var foton och filmer sparas, hur vi vill använda dem och att de kan vara delaktiga i urvalet av dokumentationerna.

AVSLUTA PROJEKT

Lika viktigt som att planera inför ett projekt är det att utvärdera, följa upp och analysera resultaten. Gör en sammanställning av de resultat som ni och barnen dokumenterat och analyserat. Denna ligger sedan till grund för förskolans systematiska kvalitetsarbete. Sammanställningen innehåller också värdefull information att dela med vårdnadshavare för att synliggöra utbildningen och barnens möjligheter att utvecklas och lära.

Säg att ni har kommit till startpunkten av ert hållbarhetsprojekt, valt ett eller flera övergripande mål med hållbart fokus och letar efter praktiska undervisningar. Kommande kapitel ger exempel på aktiviteter att genomföra tillsammans med barnen.

• Vad uttrycker era barn om kostnad att bygga nytt?

• Vad visar barnen för förståelse för var material kommer ifrån och

vilken påverkan det har för planeten att bygga nytt?

Planera för progression – hållbara tips

Fundera över vilka hållbarhets- och läroplansmål ni vill fortsätta med. Kan ni bygga hus av massor av återvunna kartonger för att kunna skapa stora världar att leka i? Kan ni vika pappershus för att arbeta med okonventionella material eller vill ni göra lerhus för att arbeta med transformativt material? Behöver alla hus ha raka linjer?

På vilka fler sätt kan ni arbeta med ekonomisk hållbarhet? Vilka material har störst ekologisk påverkan? Vad är skillnaden mellan något vi vill ha och något vi behöver? Vilka klimatsmarta hus finns det i världen?

”PLANTERA” ETT TRÄD

Vem äger ett träd? Varför behöver vi plantera fler och hur lång tid tar det för ett träd att växa upp? Här får barnen dyka ner i trädets olika delar och betydelse genom att ”plantera ett eget” med hjälp av återbruksmaterial. Att skapa ett fiktivt träd sätter igång olika frågor och tankar, så lyssna in barnens intressen och kunskaper. När vi saktar ner och djupdyker i detaljer kan barnen upptäcka sådant som vi vuxna kanske inte lägger märke till.

Till denna aktivitet behöver ni:

• Återbruksmaterial som papprör, kartonglådor, hushållsrullar och garn plus annat material som gips, papper och målarfärg för att kunna skapa ett stort tredimensionellt träd som efterliknar ett riktigt.

Detta träd kommer ni att skapa i många omgångar för att forma det utifrån barnens erfarenheter och kunskaper.

• Äggmikroskop och tillbehör.

• Naturmaterial som kottar, grenar, löv och annat ni hittar på marken.

• Dokumentationsverktyg.

Förberedelser

1. Låna eller köp in böcker för att läsa och lyssna på berättelser om träd och vår relation till naturen. Naturen av Emma AdBåge (2020) går toppen att använda även här. Ni kan också använda digitala bokappar och videoklipp.

2. Uppdatera era faktakunskaper om träd så att ni kan stötta barnen under aktiviteten.

3. Fundera över vilka frågor ni vill ställa. Exempelvis: Hur ser ett träd ut och varför? Vad har trädet för olika ”kroppsdelar”? Varför är bladen och rötterna viktiga? Vem behöver träd? Hur lång tid tar det för ett träd att växa? Vem äger ett träd? Vem bestämmer över träden i vår park?

4. Skriv ner viktiga begrepp, såsom barr, blad, löv, rötter, knoppar, grenar, trädkrona, vatten, solenergi, växa, kärna, plantera, äger, bestämmer, återbruk och återanvända.

Om ni inte redan har gjort det, börja med att besöka skogen och skapa erfarenheter och intresse för den. Läs på samma gång böcker om träd för att starta förståelsen för hur viktiga de är för oss. Med lite faktakunskap som grund kan ni sedan påbörja skapandeprocessen av ett eget träd ni ska ”plantera”.

Starta med att skissa upp ett träd på ett stort gemensamt papper i smågrupper och fundera över trädets färg och form. Hur ser naturens träd ut? Skynda långsamt och fördjupa er i trädets olika delar. De tankar som dyker upp kan ni sedan ta med er när ni börjar utforma trädet med återbruksmaterial. Dela upp er i smågrupper så att alla barnen får vara med och

skapa olika delar av trädet. Alla behöver inte vara med och göra alla delar, men det är viktigt att alla får vara med i någon eller några. Exempelvis:

• stammen (av ett långt papprör eller flera pappkartonger som ni staplar, se bara till så att grunden blir stabil)

• trädkronan (av en kartonglåda från fruktleveranser)

• grenar (av hönsnät och gips)

• jorden eller gräset – trädets grund (av en kartonglåda som ni kan gör hål i för att kunna trycka ner stammen)

• blad (av papper som barnen själva får klippa ut och rita samt garn för att hänga upp dem och få till mer rörelse i bladen).

När trädet är klart, fördjupa er i trädets olika ”kroppsdelar” med hjälp av böcker och filmklipp. Vilka nya tankar dyker upp? Reflektera över vad trädet behöver för att växa, saknar ert träd något? Kanske rötter och vatten? Fortsätt samtala om vems träd det är när alla har varit med och skapat det. Hur kan ni komma överens om alla tycker olika, vem bestämmer? Vems träd är de i skogen? Vad har träd för påverkan på miljön? Vad gör vi utan dem? Vad kan vi skapa av träd?

Så här gjorde vi Innan vi satte igång med att skapa vårt fiktiva träd besökte vi parker och grönområden i närheten, läste böcker och sökte nya kunskaper om träd. Vi satte oss sedan ner och skissade upp ett stort träd på ett papper. Under processens gång kom barnen på att det finns träd på trottoaren, inte bara i skogen. Barnen kom också på att träd kan ge oss frukt! Äppelträd, bananträd, päronträd, clementinträd, citron- och apelsinträd. Vi fortsatte med att skapa del efter del av det som skulle bli vårt stående, tredimensionella träd med stam, krona, grenar och så vidare.

Vi frågade barnen om vårt träd behöver något annat än de delar vi byggt på? Barnen sa att trädet behöver vatten och att vi har glömt rötter. Tillsammans tog vi fram hushållsrullar och rep för rötter samt blått och vitt papper för vatten och is. ”Is är ju också vatten”, berättade ett barn. Parallellt fortsatte vi att gå till parker där vi utforskade våra relationer till träden genom olika aktiviteter, som ”skogsbad”. När vi låg där under träden och tittade upp mot deras trädkronor reflekterade vi över dem. Vems är träden? Vem har hand om dem? Kan vem som helst plantera träd här?

Skapandeprocess igång. Arbete med trädets ”kläder” (bark).

Vi fortsatte utforska ägandeskap genom att ta med oss kastanjer från parken och plantera dem i krukor i förskolan. Vi lyckades få dem att växa och startade konversationer om vems detta träd var. Är det parkens, vårt, mitt eller ditt? Får vi plantera trädet i parken? För att ta reda på

svaret skrev vi brev till kommunen som svarade att vi inte fick plantera det i parken, särskilt då vissa träd, speciellt kastanjeträd, kan ha sjukdomar. Svaret var svårt för barnen att förstå då de ville rädda världen genom att plantera fler träd, men det fick vi utforska vidare på andra sätt.

Resultat och analys: gör en utvärdering

I barnens skapandeprocess kan huvudmålet med aktiviteten lätt hamna i bakgrunden. Se därför hela tiden över era resultat och analyser så att ni ständigt arbetar mot de primära målen.

• Vad gick bra under aktiviteten? Vad gick mindre bra?

• Vad är barnen intresserade av?

• Vad visar de för förståelse?

• Vilka begrepp använder de sig av och hur kan ni stärka deras förståelse för nya?

Planera för progression – hållbara tips

Om ni läst och provat olika aktiviteter i den här boken är ni vid det här laget experter på att lyssna på barnens reflektioner, tolka dem och planera olika progressionsaktiviteter. Eftersom den här aktiviteten innehåller olika möjligheter till fördjupat lärande kan de fortsatta aktiviteterna sträcka sig åt alla håll. Låt fantasin flöda och ha roligt tillsammans! Inspirera och ta lärdom av varandra. Om analysen exempelvis visar att barnen är intresserade av fruktträd kan ni skapa frukt till ert träd och arbeta med måltidspedagogik för att lära er mer om hälsa och näring. Om frukterna fortsätter att vara intressanta kan ni prova att plantera ett äppelhus – kanske lyckas ni få något att gro? Och vill barnen fortsätta plantera kan ni experimentera med olika planteringar som ekollon, kastanjenötter och bönor (se aktiviteten på s. 82).

KAPITEL 12

HÅLLBAR TEKNIK

– LEK MED DIGITALA VERKTYG

Vi människor lever i en värld omringad av det digitala – på gott och ont. Det är uppenbart att tekniken behövs för att utveckla nya, hållbara material och innovationer. I det här kapitlet tipsar jag om några spännande programmeringsaktiviteter där ni får utmana och inspirera barnen till nya upptäckter genom att öva på problemlösning och samarbete. Vi är aktiva deltagare i det samhälle vi ständigt bygger upp och förändrar och tidiga erfarenheter av samarbete är kritiska för att förstå styrkan i en samhörighet. Det är endast tillsammans som vi kan skapa förändring i världen. Och med positiva erfarenheter kan vi skapa positiva förändringar.

FYSIK MED MAKEY MAKEY

I denna aktivitet får barnen skapa musik med saker som leder ström: i det här fallet sina kroppar, frukt och verktyget Makey Makey – ett litet chip med tillhörande kablar i olika färger som kopplas just till olika material som leder ström, det vill säga allt som innehåller vatten (vilket ju även våra kroppar gör). För att verktyget och aktiviteten ska fungera behöver barnen samarbeta, lösa de problem som uppstår och träna på att visa respekt för varandras kroppar genom att be om tillåtelse att hålla i varandra. Tänk också på hur viktigt det är att alltid fråga barnen om de vill dokumenteras på bild och i film.

Till denna aktivitet behöver ni:

• En dator.

• Makey Makey – ett kretskort med tillhörande kablar i olika färger.

• Valfria material som leder ström. Till exempel frukt, vattenglas och människokroppen (barnen såklart).

• Dokumentationsverktyg – kamera, lärplatta och/eller papper och penna.

Förberedelser

1. Gå in på makeymakey.com och klicka på Apps. Där ni kan välja olika instrument, som trummor och piano. I programmet med pianot är varje kabel kopplad till en pianotangent vilket medför att flera toner kan spelas. Testa i förväg så att allt fungerar.

2. Dela in barnen i mindre grupper på tre till fyra barn. På så sätt hinner du som pedagog se vad som sker och följa varje barns lärande samt dokumentera. Barnen slipper i sin tur långa väntetider för att få prova aktiviteten. Detta kräver även ett gott samarbete mellan er kollegor då ni behöver planera in aktiviteter för de andra barnen i storgrupp under tiden.

3. Förbered öppna frågor med flera svarsalternativ för att fördjupa reflektionerna. Hur kan vi få tangenterna på bilden i datorn att spela musik? Hur kan vi använda oss av frukten och kablarna för att spela musik? Vad är ström/elektricitet? Verktyget kräver vatten för att leda ström och skapa musik, vad gör vi om vattnet tar slut? Hur kan vi ta hand om de material och resurser som redan finns? Vad kan vi göra för att förhindra att de tar slut? Vad innebär respekt? Hur kan vi respektera varandras beslut om en person inte vill att vi ska hålla i hen?

4. Skriv ner och förbered hur ni kan presentera aktuella begrepp för barnen på ett begripligt sätt. Exempelvis: kretskort, ström, leder, sluten krets, kablar, spela, respekt, rättighet, barnets rättigheter, elektricitet och rörelse.

5. Fundera över vilken roll ni ska ha som pedagoger. Ska ni vara medforskande, observerande, ledande, hjälpa till eller låta barnen utforska själva? Vill ni svara på barnens frågor eller lämna dem som öppna tankar där ni tillsammans kan söka svaren efter hand?

Gör era förberedelser inför aktiviteten: Koppla upp verktyget i frukter och datorn, sök upp hemsidan och välj instrument, gör era gruppindelningar och välkomna barnen in till undervisningen med en didaktisk fråga. Låt barnen utforska verktyget och följ er valda pedagogiska roll som medforskande, ledande eller observerande.

För att använda er av en blandning av kroppar, inkopplade material och frukter för att spela musik behöver ett barn hålla i huvudkabeln medan nästa barn håller i det första barnet och det tredje barnet håller i det andra. På så sätt skapar ni ett flöde, en kedja mellan verktygen och barnen. Med handen som inte håller i någon kan barnet röra och spela på frukterna.

Uppmana som sagt barnen att be varandra om tillåtelse att hålla i varandra för att visa respekt. Be även barnen om tillåtelse att få dokumentera för att ta hänsyn till deras integritet och visa på barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Om ni är i grupper om fyra kan det fjärde barnet dokumentera aktiviteten, de kan därefter byta roller med varandra. Detta passar bra ifall det är någon som till en början inte vill hålla i någon annan.

Kom ihåg att ha roligt, det är inte varje dag man spelar musik på frukt! Prova sedan att göra samma sak med andra instrument, till exempel trummor. Dokumentera barnens uttryck, reaktioner och känslor och låt dem reflektera kring vad de upplevde.

Så här gjorde vi När vi genomförde aktiviteten i vår barngrupp gjorde vi som i min beskrivning. I den undersökande fasen uttryckte barnen sina idéer och tankar om batterier och el. Till exempel att eluttag har el i sig och att man kan ladda telefoner och tandborstar, men att man inte får röra uttagen. Vi pedagoger ställde under tiden frågor som: Hur leds ström in i verktyget? Vad innebär det att respektera varandra? Hur känns det att spela på frukt?

Barnen skrattade mycket under aktiviteten och tittade fokuserat på datorn. Under tiden de provade sig fram ställde de flera frågor som de besvarade själva. Det är alltid en avvägning hur eller om man som pedagog ska svara barnen. Det finns inga rätt eller fel utan beroende på situationen och er roll som pedagoger får ni testa och se om ni vill observera hur barnen agerar eller om ni vill aktivt stötta och vägleda dem.

Roligt och utmanande. Barnen arbetade med verktyget ”Makey Makey” för att bland annat utforska hur de kan skapa musik med digitala verktyg.

Efter att alla hade utfört aktiviteten samlades vi pedagoger och barn för att samtala om och återuppleva det vi gjort. Vi valde att projicera en bild på aktiviteten på väggen, pratade om vad vi hade gjort och frågade barnen hur det var att hålla i varandra och spela för att få fatt i deras tankar och känslor.

Resultat och analys: gör en utvärdering

När vi är flera personer som reflekterar kring en situation uppmärksammar vi ofta olika saker. Den här aktiviteten är en sådan där ni som pedagoger kan upptäcka detaljer ni missat när ni går igenom ert inspelade material. Går ni igenom det inspelade materialet med barnen får de också chansen att upptäcka vad alla andra gjorde medan de var upptagna med sina egna göranden.

• Vad gick bra under aktiviteten? Vad gick mindre bra?

• Vad fann barnen meningsfullt?

• Vad visade de intresse för? Vilka ord och begrepp var intressanta?

• Hur löste barnen problemen som uppstod?

• Hur gick det att be om lov att få hålla i en kompis hand? Hur upplevde barnen att det var att hålla i varandra?

Planera för progression – hållbara tips

Fundera över era resultat. Vad sa och gjorde barnen och vad ni vill göra för tillägg i deras lärande? Hade de roligt eller tröttnade de snabbt? Kan ni utforska hur man visar respekt för varandra på andra sätt? Om analysen visar att barnen har ett stort intresse för digitala verktyg kan ni lägga till nya, exempelvis programmering med digital mus (se nästa aktivitet), arbete med appar som Scratch jr och utforskande med äggmikroskop för att utmana deras förståelse för programmering, språk och symbolförståelse, naturvetenskap och sociala relationer.

AV ALLA UTMANINGAR som människan och allt som lever på planeten står inför sticker två av dem ut. Den ena är framtiden för den biologiska mångfalden, den andra hur vi ska överleva i en värld som blir allt varmare. I förskolan finns en stark medvetenhet om att vi måste agera för att ta hand om planeten. Hållbar utveckling är integrerat i läroplanen som en del av utbildningen och det är avgörande att undervisningen kontinuerligt fördjupas och utvecklas.

I Undervisa för framtiden i förskolan ger förskolläraren Martina Valeyeva Segura och läraren samt journalisten Jonas Pietrzak Edlund nycklarna till ett ökat engagemang för att tillsammans med barnen ta dig an vår tids största samhällsutmaning. I bokens första del får du både en känslomässig och en faktabaserad grund att utgå från. Bokens andra del är fylld med praktiska och lustfyllda exempel på aktiviteter att göra tillsammans med barnen, som möjliggör för dem att förvärva egna erfarenheter och kunskaper i social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet.

Oavsett om du är förskollärare, barnskötare eller rektor är bokens innehåll användbart och angeläget – hållbarhetsfrågor bör genomsyra hela förskolans undervisning och bidra till såväl medvetenhet som en positiv framtidstro.

JONAS PIETRZAK EDLUND är lärare på högstadiet och har engagerat sig i klimat- och miljöfrågor sedan tidigt 90-tal. Han är utbildad biolog och journalist och arbetade under många år på Vetenskapsradion, Sveriges Radio.

MARTINA VALEYEVA SEGURA är förskollärare med ett stort intresse för hållbarhetsfrågor. Med boken vill hon visa att vi kan lära och göra skillnad redan i förskolan.